Podcasts about eiffeltornet

Jacob Zocherman har utsetts till Årets Ultrapersonlighet av föreningen Ultradistans. Anna Carlsson sprang i mål vid Eiffeltornet som vinnare av EcoTrail Paris. Och Dagny Bengs totalvann huvuddistansen i Sveriges äldsta ännu pågående ultratrailtävling, Ursvik Ultra. Med Tobbe Gyllebring som bisittare blir det också lite snack om hans två kommande tävlingar: GotRun Trailfest och SM i 24-timmarslöpning, liksom UTMB-vinnarkamp och bra svenska prestationer i Chianti Ultra Trail by UTMB, världsrekordförsök i Festival de Ultrafondo och ytterligare tre svenska tävlingar: Equinox Adventure Ultra, Ronneby Backyard Ultra TEAM och Magget 6-timmars. Och så  Barkley Marathons, där Jacob Zocherman var på plats även i år. Rösta på Årets Ultralöpare 2024, senast söndag 30 mars! 00:00 Intro 00:35 Presentation 01:30 Tobbesnack inför SM 04:51 Rösta på Årets Ultralöpare 07:00 Jacob är Årets Ultrapersonlighet 07:43 Intervju med Jacob Zocherman 18:14 Jacob om årets Barkley Marathons 21:18 Eftersnack Jacob 23:04 Mer om the Barkley Marathons 26:28 Världsrekordförsök och svensk seger i Festival de Ultrafondo 29:13 UTMB-vinnarmöte i Ultra Trail Chianti Castles by UTMB 31:53 Svenska framgångar i Chianti Ultra Trail 33:36 Anna vann EcoTrail Paris 34:55 Intervju med Anna Carlsson 43:54 Eftersnack Anna Carlsson 45:36 25:e Ursvik Ultra 50:42 Diskussion om DNF eller målgång på kortare distans om man bryter en längre 53:23 Fortsättning Ursvik Ultra 54:13 Intervju med Dagny Bengs, totalvinnare Ursvik Ultra 75K 63:57 Eftersnack Dagny Bengs 65:29 Equinox Adventure Ultra 69:13 Ronneby Backyard Ultra TEAM 71:54 Magget 6-timmars 73:07 Tobbe springer GotRun Trailfest 74:25 Fler kommande tävlingar

Sofia förtrollas av Eiffeltornet. Benjamin styr upp en makalöst härlig födelsedag för Pernilla. Borde ananas på pizza ge böter? Ola Forssmeds mamma har det bra i Upplands Väsby och jakten på vem som är i masken har börjat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Wikblad quizar David på Gen Alpha-slang: vad är fanum tax och zigma? Cirkusikonen och författaren Henry Bronett är här. Hur var det att växa upp på en cirkus, hur ser folks relation till cirkus ut idag och Henrys nya roman. OS-ringarna på Eiffeltornet ska vara kvar, FÖR ALLTID? Ska vi banna elsparkcyklar i Sverige? David Druid tar oss tillbaka till 90-talet Aremo-style. Tech-reportern Evelina Galli förklarar Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer för skärmtid. Det är pojkmammornas dag idag! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det säljs rejält mycket mindre hasch och juljoints på den ökända langargatan Pusher Street, efter att gatan grävts upp. Nu är frågan om knarkförsäljningen försvunnit helt eller flyttat.Sen snackar vi om något annat som kanske får ett ansiktslyft – Eiffeltornet. Borgmästaren i Paris vill att OS-ringarna ska hänga kvar där permanent. Det har fått familjen Eiffel att säga Sacré Bleu.

Tommy Åström och Jens Fjellström är hemma igen från OS i Paris. Lasse Granqvist är trött på Louvren och Eiffeltornet, men hyllar Parispubliken. Hög tid att tömma Sporthusets mailkorg med svar på lyssnarnas olympiska frågor. Blir det Duplantis eller Åhman/Hellvig som får Bragdguldet? Kan Truls Möregårdh vinna Jerringpriset efter dubbla OS-silver? Var ska Sarah Sjöström placeras på listan över tidernas främsta svenska idrottare? Stanley Cup-mästaren Gustav Forsling tilldelas Guldpucken. Samuel Dahls suveräna språkkurs. 42 synonymer till ”fantastiskt”. Och så öppnas äntligen Kärlekspåsen igen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt svenskt OS-guld när David Åhman och Jonatan Hellvig vann finalen mot Tyskland i beachvolleyboll. Och ett finare avslut, under Eiffeltornet, på ett underbart svenskt OS kan vi knappast få. Det blev en total kross när svenskarna vann i två raka set och matchen var över på 34 minuter. Med oss för att prata mer om den här underbara resan till OS-guldet har vi David Åhmans tidigare tränare Isac Ersare, och medspelaren som satte igång Jonatan Hellvigs karriär. Med: Isac Ersare och Kalle Blomstedt Programledare: Demir Lilja

Fredrik Wikingsson - Den Stora Reduceraren, ålderdomens första stora milstolpe: artros och när Rudi Völler upptäckte is i Östtyskland

Tommy Åström testar heta EM-frågor på Lasse Granqvist som är på snabbvisit på svensk mark inför kvartsfinalerna i Tyskland. Var Cristiano Ronaldos tårar egoistiska eller inte? Är handsregeln verkligen så svår att förstå? Vad gör en snickometer? Listan på svenska olympiska hoppen i Paris tar oss till beachen, där blivande OS-experten Erik Liljestrand bedömer succéduon David Åhmans och Jonatan Hellvigs möjligheter under Eiffeltornet. Kanske har Ludvig Åberg lilla stora guldchanser på bekanta banan Le Golf National? Vi nås av ett OS-besked vi fruktat, att Andreas Almgren har skadeproblem igen. Juliklassikern Tour de France får ta sikte på Nice istället för Paris. Historisk svensksuccé i basketens NBA-draft. Återstart för Allsvenskan efter att flera tränare lämnat Sverige. Och supportersångernas supportersång ”Will Grigg´s on fire”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt får vi höra den rebelliska sagan "Freja och den magiska fjärrkontrollen", önskad av Freja, 8 år från Rättvik. Följ med Freja och hennes vänner när de bestämmer sig för att ta över världen med hjälp av en magisk fjärrkontroll som förvandlar alla vuxna till minipyttar. En knasig berättelse fylld av bus, godis och 99 kaniner där barnen får bestämma allt. Som alltid bjuder vår kära Aida på spännande fakta. Idag om det magnifika Eiffeltornet i Paris! Så häng med på ett galet äventyr där Frejas gäng tar makten och skapar en värld där allas röster räknas. Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben för att få tillgång till extra avsnitt både på onsdagar och lördagar under sommaren, samt massor av kul bonusmaterial på Aidas klubbsida! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

I det här avsnitt djupdyker vi i Victor Lustig, mannen som blev världsberömd för att ha sålt Eiffeltornet inte bara en, utan två gånger. Men Lustig är bara toppen av isberget. Vi utforskar flera andra bedragare vars historier är lika fascinerande – de som med sin list och charm lyckades genomföra svindlerier så djärva att de får historieböckerna att blekna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Femte gymmet i X/Y! Monotype run! Kort vecka igen!! Eiffeltornet!! De sista fanteorierna, håller dom??!! Och framförallt - ett stort utrop till alla: häng på och hjälp till med PODÈMON THE GAME!! GOD LYSSNING!!! BLI PATRON: https://www.patreon.com/podemon SWISH: 0737082638 Podémons facebookgrupp är här: https://www.facebook.com/groups/436661607269362 Min första(!!!) Stand-up special: https://www.youtube.com/watch?v=Qa6aPR17NTY&t=2s Och gå med i den gemensamma discorden här: https://discord.gg/AmZRcURD

Vi går igenom avsnitt 3 och snackar om Sergios otroligt konstiga snack om Eiffeltornet, om Meiras hang up över oliver, snuskböcker, hur bra Kimia är, om Johans oförmåga att ta ett beslut och mycket mycket mer!

I det här avsnittet försöker Skateboard-Elisabeth åka på utsidan av Eiffeltornet i Paris. Ett livsfarligt trick. Särskilt om Eiffeltornet lever! Det blir såklart en massa härliga gåtor också.

Medans Janni är på Paris Fashion Week och checkar av Eiffeltornet på sin bucket list så checkar Michaela in på Scandic i sina gamla hoods i Upplands Väsby där hon kollar hockeymatch med familjen. Dessutom stoppar Janni trafiken med sin minilastbil för att polisen ska få fast en gärningsman och Michaela blir världens stoltaste mamma när Livia blir utdelad det gröna kortet för schystast spel av motståndarlaget efter fotbollsmatchen. Klipps av Victor Ganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är Kylskåpsradions 500e avsnitt och Åsskar firar med en gurkaglasstårta som är högre än Eiffeltornet! Men hur mycket skulle en sån tårta väga egentligen och hur lång tid skulle det ta att äta upp den? Gabriel gör lite beräkningar och berättar även om historiens största tårta! Därefter läser dom upp ett inlägg om damfotboll och diskuterar traditionella könsroller och fotbollens historia. Åsskar ställer en mattekluring till lyssnarna och läser upp tokiga skämt, innan Gabriel läser upp lyssnarinlägg om ensamhet, oro och att ha det tungt.  HÄR KAN DU FÅ HJÄLP OM DU MÅR DÅLIGT: https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/barn-och-unga/om-du-behover-hjalp/ Dagens ord: könsroller  Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Jippie!! Dags för nytt avsnitt. I detta avsnitt pratar vi om olyckor i hemmet. Det finns ju som bekant en hel del farligheter i hemmen som t ex hala mattor och dumma trappor. Bara i trappor skadar sig 12.000 personer varje år. Aj! Men vi pratar även om andra dumma olyckor. T ex om skräddaren som sydde sin egen fallskärmsdräkt och hoppade från Eiffeltornet. Gick sådär kan vi avslöja. Och att ta den perfekta selfien har kostar hundratals liv. I vissa delar av världen har man infört ”No-selfie”-zoner så att inte idioter ska ta selfies vid t ex stup. Allt detta och mycket mer. Happy lyssning!! PODDARE: Per Johansson & Fredrik Moberg PRODUCENT: Fredrik Moberg DISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL hemnetknarkarna@hotmail.com och INSTAGRAM @hemnetknarkarna SAMARBETEN: kontakt@galliagency.se Nya avsnitt varje måndag. Mycket nöje! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Såg du en kungsörn på Kebnekaise? Tappade du andan på repbron över en djup bergskreva? Friade din flickvän på flyget? Christian Olsson vill veta vad du har varit med om på hög höjd, i Karlavagnen onsdag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Häromdagen kunde vi läsa om en klättrare som klarat sig oskadd efter ett fall på 600 meter på berget Mount Taranaki i Nya Zeeland. Och förra veckan rapporterades om ett flygplan som tvingades vända tillbaka efter att en person fått allvarlig magsjuka. Därför undrar Christian Olsson: Vad har DU varit med om på hög höjd?Har du fått svindel i Eiffeltornet? Eller räddat någon från att svimma på en flygresa? Kanske din vandring till Kebnekaise är det coolaste du har gjort? Har du hoppat fallskärm, hur var det? Eller gått på en repbro mellan två höga klippor? Svindel i Karlavagnen med Christian OlssonBerätta om dina minnen från höga höjder! Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl 21:40.

Frankrike, ett av världens mest populära resmål. Ett land av historia, kultur, mat och traditioner. I kvällens Karlavagnen öppnar vi slussarna för det vackra landet i söder! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har du förlovat dig under Eiffeltornet? Sovit på en station i Marseilles under en av ungdomens tågluffar? Pluggar du franska, håller på ett franskt lag, lyssnar uteslutande på fransk musik? Kvällens programledare, Ulf Elfving, är nyfiken på hur din relation till Frankrike ser ut. Har du besökt landet, snöat in på kulturen, blivit inspirerad av köket och förälskat dig i människorna? Eller har du tvärtom blivit besviken? 020 – 22 10 30Programmet startar redan klockan 21:03. Telefonslussen öppnar 20:30.Du kan också skicka e-post till karlavagnen@sverigesradio.se och dela med dig.Välkommen in i Sveriges största samtalsrum!

Hur kunde lurendrejaren Victor Lustig lyckas med att sälja Eiffeltornet? Hur bar han sig åt? Och vad gjorde han för att få maffiabossen Al Capones förtroende?Wikipedia säger sitt om mannen som sålde Eiffeltornet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En dag av törst - efter ännu fler mäktiga mästerskap! För gästande EM-succélöparen Andreas Almgren. För unga svenska beachvolleyparet som blev sensationella europamästare. Inspiration från Tommy Svensson, fotbollslegendaren som kärleksbombas av Jens Fjellström. Svensk-norsk guldrivalitet i sanden nedanför Eiffeltornet kan det bli i Paris-OS tack vare firma Åhman/Hellvig. Kanske avgörs det med en ”husband & wife”? Och kan en skadefri Almgren utmana självaste Ingebrigtsen? Supportermusiken gör som solen, går upp i Öster!

Eiffeltornet, Långsamma cash & Kalles K.. ! by Lena & Susann Algeskär

Ett mästerverk i stål och glas som skimrade i rosa och blått. I dag står den öde i utkanten av ett nedlagt pappersbruk – och vad ­händer när Northvolt kommer?

Mediehistorien brukar ibland beskrivas som en pendelrörelse. Kanske är det därför vykortets historia påminner så mycket om dagens medieformer? Sonia Hedstrand berättar om vykortets falnade glans. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Efter att storögt ha beundrat Caravaggios målningar på Uffizierna i Florens står jag och väljer mellan vykorten i museibutiken. Men vilken av alla reproduktioner av Bacchus ska jag välja? Den gräsligt beskurne eller den med sanslöst felaktig färgåtergivning? Som konstnär är det lätt att bli upprörd när kollegors verk blir misshandlade.Kortens vårdslösa behandling av måleriet får mig att tänka på Walter Benjamin och hans klassiska text Konstverket i den tekniska reproduktionens tidsålder. Året är 1936 och han skriver om hur innovationer som fotografiet och trycktekniken gör konsten demokratiskt tillgänglig, men samtidigt berövar den dess aura.Men redan i slutet av 1800-talet uppstod en oro för att kulturarvet riskerade att förflackas, då ett nytt socialt medium spreds över världen: vykortet. Förutom konstens autenticitet hotade vykortet vid sekelskiftet också brevskrivarkonsten, ett korrekt skriftspråk och den allmänna moralen. För att inte tala om denna ständiga kontakt på distans. Skulle folk ens ha något att tala om när de väl sågs i verkligheten?Allt hade ju gått så fort. Vips fanns både tåg, telegraf, fotografi och folkskola. Vanligt folk kunde resa, dela bilder, läsa och skriva till varandra. Det moderna samhället växte fram och vykortet var det snabbaste kommunikationssättet.Som de flesta innovationer hade vykorten sina föregångare i andra medier. Cartes de visites, visitkort med porträtt-fotografier hade blivit en enorm trend på 1850-talet, då foton gick att reproducera i bra kvalitet. Visitkorten samlades i album betitlade Mina vänner, dåtidens sociala medier. Kameror var dyra och tekniken för att reproducera fotografier i dagspress hade ännu inte utvecklats. Samhället och medierna hade fram tills nu präglats av bildbrist, så när cartes de visites började spridas var det en sensation. Det talades om kartomani och det var bara en tidsfråga innan någon skulle komma på idén att skicka kort med post istället för att låta springpojkar ränna runt med dem.I Europa anses det framsynte preussiske överpostrådet Heinrich von Stephan ha uppfunnit det så kallade postkortet på 1860-talet. Men det preussiska postverket kunde inte förstå varför folk skulle vilja skicka kort med privata meddelanden fullt synliga. Sådan brist på integritet var otänkbar. Det blev Postverket i Österrike-Ungern som var först med att 1869 införa de förfrankerade korten som kallades Correspondenz-Karte, med plats för adress på ena sidan och ett meddelande på den andra, för någon bild fanns inte från början. Också priset spelade roll, portot var lägre än för vanliga brev. Budgetkorten blev en succé. Under de första tre månaderna skickades tre miljoner korrespondens-kort. Sverige och andra länder följde raskt efter med egna så kallade brevkort. På initiativ av den välorganiserade post-generalen von Stephan, bildades  år 1874 Världspostunionen, Union Postale Universelle, för att underlätta postgången.År 1876 började den tyske litografen Johannes Meisner trycka illustrationer av lokala byar och orden Gruss aus , Hälsning från, på de förtryckta statliga postkorten. Det första kortet med ett fotografi skickades från Nürnbergutställningen 1882 och föreställde entrén till mässan. Några år senare utgjordes entrén till Världsutställningen i Paris 1889 av det nybyggda Eiffeltornet, som blev det första globalt kända vykortsmotivet. Alla som varit där skulle bevisa det genom att skicka ett personligt signerat kort, frankerat på någon av tornets våningar. Detta indexikala bevis var föregångaren till vår tids selfie, som tycks ropa: Jag var där. Hälsningarna från Eiffeltornet inledde vykortets gyllene era som brukar räknas från 1889 fram till första världskriget. En massproducerad souvenir som var billig, knappt vägde något och inte tog någon plats. Och vykorten var i färg! Fotografen tog sin svartvita bild, antecknade vilka färger saker hade, och sedan handkolorerades de och trycktes med litografi. Det talades om en vykortisering och övermediering av världen. Allting blev bilder. Ofta var motiven gulliga katter, kändisar och kungligheter. Men allra störst var vackra topografiska vyer över städer och landskap. Alla samlade på bilder av världen, som plötsligt kändes närmare, samtidigt som den exotiserades och kommersialiserades av den gryende turistindustrin. Vissa vyer blev världskända, medan andra vinklar av verkligheten osynliggjordes. En vacker utsikt bara måste avbildas och skickas. På samma sätt som min telefon nu är full av bilder av takåsarna i Florens.Det är nu begreppen kliché och stereotyp uppstår. Det franska verbet cliche betyder att klicka och var tryckar-jargong för en plåt som kunde reproducera flera bilder. Stereotypen var en mall som låser fast original och mångaldigar dem. Och stereotypa vykort spreds - nakna unga kvinnor på franska kort och orientalistiska bilder av så kallade haremsdamer. Flera stater förbjöd vålds- och sexskildringar, men då gömdes de i kuvert och postades klandestint.I Sverige nådde vykortssjukan sin höjdpunkt år 1904 då skickades över 48 miljoner kort. I nystartade vykortsklubbar sökte likasinnade brevvänner i andra länder för att utbyta kort, och entusiastiska samlare debatterade i publikationer som The Picture Postcard. Ett särskilt frimärkesspråk uppstod: Beroende på var på kortet och i vilken vinkel frimärket placerades, gick det att skicka hemliga budskap. Det ledde till att Postunionen fastslog en standard: längst upp i högra hörnet på baksidan skulle frimärket hädanefter sitta.Sedan kom Första världskriget och flera av de bästa vykorts-tryckerierna, som låg i Tyskland, bombades. Efter kriget fick fler hushåll telefon, vilket gjorde vykortet obsolet. Nu kallades det fattigmanstelefon, och skickades av lågbetalda kvinnor på landsbygden.Under andra hälften av 1900-talet kom vykorten att förknippas med turistindustrin, en konsekvens av den nya lagstadgade semestern. Kom vykortet från Mallis, från Franska Rivieran, eller från Florens? Klasskillnaderna syntes då som nu i semesterrapporteringen i sociala medier.Så en dag är det nya mediet inte nytt längre, för att något nyare uppfunnits. Vykortet blir gammel-medium. Numera är det konstnärer, mediearkeologer och nördiga samlare som studerar hur den tekniska utvecklingen påverkat det estetiska uttrycket under decennierna.Jag ställer tillbaka de horribla reproduktionerna av Caravaggios Bacchus i vykortsstället på Uffiziernas bokhandel. Bättre att googla fram en högupplöst version och skicka till konstnärskollegorna på Messenger.Sonia Hedstrand, konstnär och kritiker

Avsnitt 269: Tommy undersöker om det finns några retrovibbar från folkabussen Typ 2 kvar i den moderna elversionen. Och Fredrik brottas med hunger samtidigt som Anders kämpar mot vädrets makter i prestigefyllt race till Eiffeltornet.

ur kunde lurendrejaren Victor Lustig lyckas med att sälja Eiffeltornet? Hur bar han sig åt? Och vad gjorde han för att få maffiabossen Al Capones förtroende?Wikipedia säger sitt om mannen som sålde Eiffeltornet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Paris, Paris, Paris! Vi säger bara Paris! När man bilar genom hela Europa för att få uppleva den mäktiga känslan av att stå högst upp i Eiffeltornet...men så bidde det något annat när man väl skulle betala biljetten. Känsliga lyssnare varnas för att trycka ned sina ungar i Disneylands Paris rock'n Roller Coaster, skräcken när inget barn svarar, när resan är över. Ellen frossar i Chagall, dans, performance, ja allt som Paris kan erbjuda för kulturutsvultna själar. Alla dessa unga män. Alla dessa föräldrar som begraver sina barn. All sorg. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Eiffeltornet - avsnitt 57 av Tio minuter en kvart

Avsnitt 210 är här! Krick och Ponkan poddar från bilen och påsk-hänger i garaget i Vallentuna. Krick inleder med att prata om Eiffeltornet i Las Vegas som en metafor för vad som är äkta och vad som är fejk. Dödskonstigt tycker Ponkan och fortsätter med att prata om extravaganta afrikanska likkistor. Sen är det dags för veckans bil. Denna gång kombin vi aldrig fick, nämligen Pontiac Firebird Type K. Efter detta kikar vi på dem mest ikoniska film-hojarna och därefter bilar som utseendemässigt skulle passa som kombis. Slutligen rundar vi av denna långfredag på ett heligt och filosofiskt sätt. Vi har nämligen hittat meningen med livet. Häng med!

Bluffaren Victor Lustig sålde 1925 Eiffeltornet inte bara en gång, utan två gånger. Men historien om svindlarnas okrönte kung innehåller så mycket mer än så, vem var han egentligen? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Eiffeltornet har sedan det byggdes 1889 fascinerat och förtrollat världen. Men varför och hur byggdes det? Och vem var egentligen Gustave Eiffel, mannen bakom det? Idag får du alla svar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur kunde lurendrejaren Victor Lustig lyckas med att sälja Eiffeltornet? Hur bar han sig åt? Och vad gjorde han för att få maffiabossen Al Capones förtroende? Wikipedia säger sitt om mannen som sålde Eiffeltornet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är du rädd för en tråkig corona-jul? Vetenskapsradion Historia har räddningen för dig med sina traditionsenliga tips på julklappsböcker och historiska brädspel som passar att spela i litet sällskap! Bygg ditt eget Eiffeltorn eller erövra England som Sir Galahad i Vetenskapsradion Historia testar spelpanelen historiska brädspel som kan förnöja julhelgen under coronapandemin. Dessutom tipsar Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid om historiska böcker om allt från Jack the Rippers offer till fabler och indoeuropeiska hästoffer. Böcker och spel som nämns i programmet: Växternas Stockholm fossila växtrester och skriftliga källor berättar av Ann-Marie Hansson (red) Fem kvinnor den aldrig återgivna historien om Jack the Rippers offer av Hallie Rubenhold Kvinnosaker ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål av Karin Carlsson Augusta Lundin haute couture på svenska av Lotta Lewenhaupt (red) Att forma en ny tid kvinnor som samhällspedagoger runt 1900 av Boel Englund (red) Ghost Ships Östersjöns okända historia av Carl Douglas och Jonas Tham De små båtarna och den stora flykten arkeologi i spåren av andra världskrigets baltiska flyktingbåtar av Mirja Arnshav Skulpturerna på Vasa en berättelse om makt av Anna Maria Forssberg (red) Den bekväma vardagen kvinnor kring bord på 1700-talets Näs av Carolina Brown Sverige genom konstnärens öga av Nils-Olof Olsson Fabelbruk i svensk tidigmodernitet av Erik Zillén Bortrivna sidor ur historien från Albigenskorståget till bombningarna av Korea av Christer Bergström The Great Indo-European Horse Sacrifice av Anders Kaliff och Terje Östigård Paris av Michael Kiesling och Wolfgang Kramer The King is Dead av Peer Sylvester

Podden inleds med en inblick i lyssnarnas musiksmak och hyllningar till next man up konceptet. Vecka 7 bjöd på en hel del spännande matcher, Seattle fick sin första förlust och efter en nagelbitare mellan Titans och Steelers så är Steelers det enda obesegrade laget kvar. Dessutom bjöd Tampa Bay på ännu en rejäl tilltvålning och vad vore snack om Tampa Bay utan lite bråk om vad/hur gör Tom Brady så bra. Det och mycket mer finns att avnjuta i veckans avsnitt. Tack för att ni lyssnar! Hör gärna av er till oss med frågor eller önskemål via endzonepodd@gmail.com eller på Facebook.

Podden inleds med en inblick i lyssnarnas musiksmak och hyllningar till next man up konceptet. Vecka 7 bjöd på en hel del spännande matcher, Seattle fick sin första förlust och efter en nagelbitare mellan Titans och Steelers så är Steelers det enda obesegrade laget kvar. Dessutom bjöd Tampa Bay på ännu en rejäl tilltvålning och vad vore snack om Tampa Bay utan lite bråk om vad/hur gör Tom Brady så bra. Det och mycket mer finns att avnjuta i veckans avsnitt. Tack för att ni lyssnar! Hör gärna av er till oss med frågor eller önskemål via endzonepodd@gmail.com eller på Facebook.

"Eiffeltornet evakueras efter bombhot" Nyheterna Radio 15.00

Sista dagen med Margareta Svenssons som programledare för Sommartalkshow. Idag undrar vi bland annat hur turistnäringen ska få liv igen efter coronautbrottet också uppmärksammar vi Charles de Gaulle. Vårens pandemiutbrott har gett stora effekter på ekonomin hos de värst drabbade länderna. Två av dessa länder är Spanien och Italien. Niklas Bremberg, forskare på det utrikespolitiska institutet och Spanienexpert förklarar hur den spanska ekonomin har påverkats. Vi ringer även upp journalisten Kristina Kappelin som berättar hur situationen ser ut i Italien. Runt om i Paris står sevärdigheter som Triumfbågen och Eiffeltornet tomma. Vad innebär detta för turistnäringen? Hur ska man i ruska liv i den igen när turisterna varit borta hela våren? Guiden Birgitta Guit Montella är ordförande i den skandinaviska guideföreningen i Paris medverkar och berättar hur det ser ut för henne och hennes kollegor i dessa turistfria tider och vilken alternativ turism som finns. Vi uppmärksammar även Charles de Gaulle, Frankrikes general under andra världskriget och senare president. Britt Ståhlberg Norée har skrivit en bok om det franska motståndet under andra världskriget gästar för att berätta mer. Coronapandemin har påverkat många branscher ekonomiskt. En av dessa är modeindustrin som i mångt och mycket kännetecknar Paris. Hur har den påverkats och vad krävs för att få igång den igen? Kommer vi få se nya trender kopplade till covid-19? Daniel Björk som är chefredaktör för modetidningen Bon förklarar. Dessutom: Varför hånar vi fransmännen när vi dansar små grodorna runt midsommarstången? Programledare: Margareta Svensson Producent: Minna Grönfors Redaktör: Julius Bäckman

Nyårsnatten 1999 håller världen andan. Farhågan är att datasystem ska krascha, flygplan störta och kärnkraftverk haverera. När katastrofen uteblir börjar rykten spridas. Hur stort var egentligen hotet? I flygledartornet på Arlanda flygplats är det ovanligt stilla kvällen den 31 december 1999. Den här natten vill folk inte sätta sig i ett flygplan, då ingen vet vad den så kallade millenniebuggen, även kallad Y2K, kan ställa till med. Detta trots att myndigheter och företag betalat miljardbelopp för att säkra sina system inför det nya millenniet. Samtidigt flödar champagnen, då världen laddar upp för årtusendets fest. I Paris förvandlas Eiffeltornet till ett lyftande rymdskepp och i Stockholm får affärsmannen Jan Stenbeck det då splittrade hårdrocksbandet Europe att återförenas på en pråm ute på vattnet, till tonerna av The Final Countdown. När den befarade katastrofen uteblir sprids rykten om att det är IT-branschen som blåst upp faran för att tjäna pengar. Millenniebuggen gjordes 2019 av Linda Aktén.

Nyårsnatten 1999 håller världen andan. Farhågan är att datasystem ska krascha, flygplan störta och kärnkraftverk haverera. När katastrofen uteblir börjar rykten spridas. Hur stort var egentligen hotet? I flygledartornet på Arlanda flygplats är det ovanligt stilla kvällen den 31 december 1999. Den här natten vill folk inte sätta sig i ett flygplan, då ingen vet vad den så kallade millenniebuggen, även kallad Y2K, kan ställa till med. Detta trots att myndigheter och företag betalat miljardbelopp för att säkra sina system inför det nya millenniet. Samtidigt flödar champagnen, då världen laddar upp för årtusendets fest. I Paris förvandlas Eiffeltornet till ett lyftande rymdskepp och i Stockholm får affärsmannen Jan Stenbeck det då splittrade hårdrocksbandet Europe att återförenas på en pråm ute på vattnet, till tonerna av The Final Countdown. När den befarade katastrofen uteblir sprids rykten om att det är IT-branschen som blåst upp faran för att tjäna pengar. Millenniebuggen gjordes 2019 av Linda Aktén.

Den här veckan har 7-åriga Tom beställt en lurväckning av sin pappa Andreas. Det bästa Andreas vet är att klättra. Självklart visar det sig att han därför vunnit en tävling där priset är att han tillsammans med Tom ska få klättra upp för Eiffeltornet. Vem vill du att Jonas ska lurväcka? Kanske en kompis, din mamma, din lärare eller varför inte dig själv?  Skriv till Jonas på barnmorgon@sverigesradio.se

I en podcast om resor känns det inte mer än rätt att vi ägnar ett helt avsnitt åt att resa till sevärdheter. Vad är det egentligen som lockar oss till ungefär samma platser i världen och är sevärdheterna verkligen värda att se? Vilka är våra personliga favoriter och vilka platser kan vi klara oss utan? I dagens avsnitt plockar vi fram turisterna i oss och går loss på allt från Eiffeltornet till Grand Canyon. Trevlig lyssning! Glöm inte att hashtagga […] Inlägget 077: Att resa till sevärdheter dök först upp på Att resa-podden.

Varningar för värmlänningar on the loose ! Sparzanza mansplainar hemligheten bakom långa relationer för Erika, förklarar hur man får en miljon views på videos och berättar om när dom råkade bombhota Eiffeltornet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

SKÅDESPELARE. Om kandidatutbildning i hur du uppför dig i kultursveriges rum och om vad som anses vara trovärdighet på scen. Om skådespeleri, sexscener, fruktan, ångest och den kropp som skådespelaren Evin Ahmad föddes med och aldrig tycks kunna bli fri från. Skådespelaren Evid Ahmad får sin första roll 15 år gammal i storfilmen Ett öga rött. I skådespeleriet känner hon att hon har hittat hem. Men de roller hon erbjuds är stereotyper: kaxig förortstjej eller ung tjej med slöja som lever i förtryck. Hon utbildar sig på Teaterhögskolan och lär sig alla tekniker och gör ett bejublat examensprojekt, men trots att många av oss utbildat oss på konstnärliga högskolor så bedöms vi ofta efter vårt utseende. Det går inte att komma ifrån kroppen. I sitt Sommarprat funderar Evin Ahmad vidare på trovärdighetsbegreppet och pratar om alla de manus och karaktärer hon aldrig fått provfilma för, för att det förmodligen inte anses trovärdigt att just JAG skulle spela dom. Det anses vara mer trovärdigt att jag spelar förortstjej, den kaxiga, eller den som blir utsatt för hedersrelaterat våld. Men, frågar hon sig: Varför gäller trovärdighetsbegreppet då inte alla? och radar upp exempel där det motsatta accepterats. Vi kan låtsas att Eiffeltornet står på en scen i Göteborg, men vi kan inte låtsas att en brun person ska spela en ängel. Om Evin Ahmad Beskrevs som en ny skimrande stjärna efter sin roll som Mirja i filmen Dröm vidare i våras. Är sedan 2015 knuten till Folkteatern i Göteborg där hon bland annat har spelat Hamlet och Marie Antoinette i pjäserna med samma namn. Filmdebuterade som 17-åring i Ett öga rött och spelar en av huvudrollerna i Helena Bergströms kommande film Vilken jävla cirkus. Vann Tensta konsthalls textpris med diktsamlingen Blod, svett och pipas. I september kommer första romanen En dag ska jag bygga ett slott av pengar. Producent: Magnus Lindman, Mona Masri

Skyskrapan Turning torso i Malmös västra hamn är den mest kända svenska signaturbyggnaden. Europas högsta bostadshus när det invigdes 2005, ritat av den världsberömde arkitekten Santiago Calatrava.Men historien om Turning torso är minst lika skruvad och vriden som själva tornet. P1 Kulturs Mattias Berg berättar den historien - som på sätt och vis börjar redan före första världskriget. - Det är ett skådespel dygnet runt. På dagen har vi naturligtvis vattnet, på natten alla ljus som tänds upp i staden, bilarna rör sig, det tänds och släcks, trafikljus Hela flödet i Malmö, som gör byggnaden till ett konstverk dygnet runt på något sätt.Ja, här står vi. Jag och han som varit Concierge på Turning torso ända sedan öppningsdagen 2005, Jan Andersson, en bra bit ovanför Malmös västra hamn. Högst upp i skyskrapan som skruvar sig runt sin egen axel till synes utan ansträngning, som en balettdansös.Det är den nog allra mest kända svenska signaturbyggnaden, konstruerad av en världens mest berömda arkitekter, ditbaxad av en lokal superentreprenör.I dag liknar den häpnadsväckande välhållen science fiction. Resultatet av de visioner som mer eller mindre medvetet uppkom inför millennieskiftet: om hur framtiden skulle se ut. Före, under och efter byggprocessen i början av 2000-talet dessutom hemsökt av ständiga konflikter, som tycktes få tornet att vrida sig i plågor och ingenting annat.Men nu är det slutet av 2016 och allt känns lugnt härinne.Vad är det för rum vi befinner oss i? - Nu står vi i ett av våra konferensrum, på våning 54. Det ligger 179 meter över marken i byggnaden som är 190 meter hög. Det här rummet är 130 kvadratmeter och här kan man vara 75 personer och vi får lov att ha högst 120 personer samtidigt på plan 53 och 54, av säkerhetsskäl, säger Jan Andersson.Finns det någon siffra du inte kan? - Inte av värde. Men jag vet inte hur många skruvar vi använt i huset eller hur många meter kabel, för det har varit omöjligt att ta reda på.- Här till vänster ser du då Öresundsbron, Saltholmen, de små öarna där: Flakfort och Middelgrund, som ligger mellan Malmö och Köpenhamn. Och så är det Kastrup, du ser Örestad, de svarta höga husen där borta, och Köpenhamn. Sedan har du kusten där upp mot Helsingör.Jag måste erkänna att jag har svindel men känner ingenting sådant härinne. Har du svindel? - Jag hade det innan jag började med Turning torso, men inte nu. Det var någonting jag var tvungen att vänja mig av med för i början var man här när det inte fanns några ytterväggar, då man var tvungen att ha livlina på. Så, nej jag kan inte säga att jag har svindel.Det måste ha varit nästan tortyr, kan jag tänka: att tvingas vara häruppe då om man har svindel. - Ja, det var tufft i början. Byggarna stressade mig lite grann och sade: Det är klart du ska med upp. Nej, jag väntar tills väggarna är färdiga och hissen är på plats, försökte jag. Men de fick med mig upp i bygghissen som fanns på utsidan. Och du vet hur en sådan är, den skramlar och har nät under så man kan se rakt ned på marken Det tog tre och en halv minut att åka upp till taket med den medan det tar 38 sekunder med den riktiga hissen nuförtiden. Men de stressade mig så att jag var tvungen att göra det. Och efter det har jag inte haft några som helst problem med svindel, säger Jan Andersson.*Historien om den spanske arkitekten Santiago Calatravas spetsprojekt Europas högsta bostadshus är ungefär lika skruvad som själva byggnaden. Vrider sig även den kring sin egen axel: börjar i Malmö men slutar på Malta, efter att ha snurrat minst ett halvt varv på vägen.Mellan vision och verklighet, från de första tankegångarna vid mitten av 90-talet till den försenade och gravt fördyrade invigningen år 2005. Eller, om man så vill: mellan folkhemmet och formel ett.Vi återkommer till allt det där och börjar på vårvintern 2001.(Ur Kulturnytt 2001:)I går togs det första spadtaget till skrapan, som ska stå klar i början av 2003. Kulturnytts Leo Gullbring var på plats vid grävandet och på plats var också stjärnarkitekten Santiago Calatrava. Han var byggt stort och uppmärksammat över hela världen. Men nu är han alltså i Malmö för att bygga skrapa.(Calatravas egen röst.)Ja, det är inget underligt med att bygga skyskrapa i Malmö, säger Santiago Calatrava. Ni har ju redan Kronprinsen, där människor bor på höjden. Dessutom är skyskrapor ekologiska: de kräver mindre markyta än vanliga hus.Nå, hur ska då den här 187 meter höga skyskrapan se ut? Calatrava travar upp en rad kuber, som vrider sig runt en axel. Det påminner om en klassisk skulptur. Och det är just kännetecknande för Calatrava att han låter sig inspireras av människors och djurs anatomi. Turning torso erbjuder visserligen inga asymmetriska överraskningsmoment, som i många av hans andra projekt, men det finns en vila och balans i rörelsen som kommer att ge Malmös västra hamn ett alldeles speciellt riktmärke. Men samtidigt kommer Turning torso bli en underlig skapelse: en ensam skulptur, vars kraft utmanar hela området och som anger en helt annan skala. Varför blir det inte fler torn? Varför passar man inte på att bygga ett Malmö downtown? Men den indirekta starten av Turning Torso-projektet, hela det här bokstavliga framtidsbygget, går att spåra långt mycket tidigare än under bostadsmässan Bo01 i Västra hamnen.(Ur Radioarkivet 1943:)Vad som sker på ett varv är så påtagligt. Stora stapelbäddar bredvid varandra, med sina kranbryggor. På stapelbäddarna järnskelett till fartyg på tusentals ton i olika stadier av fullkomning. Från sådana som bara har de massiva bottenplåtarna sträckta, över sådana där spanten som väldiga revben av stål pekar upp i höjden, till sådana som redan fått skelettet täckt av en hopsvetsad hud av järn och stål. Lyftkranar och vinschar i rörelse överallt, släggor dåna mot plåt, och på smäckra ställningar utanför och inuti fartygsskroven rör sig arbetarna som myror, ofta på ganska svindlande höjder.Ja, kanske är det här, på Kockums mitt under andra världskriget i hjärtat av den malmöitiska varvsindustri som då verkligen började blomstra som även historien om Turning Torso tar sin början. Med stadens första dramatiska landmärke: Kockums-kranen. Eller kanske ännu långt tidigare, med den så kallade Baltiska utställningen i Malmö 1914.Jag träffar statsvetaren Dalia Mukhtar-Landgren på hennes tjänsterum vid universitet i Lund för att reda ut perspektiven. Hon har doktorerat på den så kallade platsmarknadsföringen av Malmö, där både Bo01 och Turning Torso var centrala ingredienser.- För mig, när jag började forskarutbildningen 2002, var det så paradoxalt att Malmö som ju var en stad med stora sociala klyftor och tydliga ekonomiska problem plötsligt arrangerade den här bomässan i Västra hamnen. Jag minns så väl att det kostade 150 kronor i inträde. Folk var ju vansinniga på att en stad med stora sociala klyftor hade en bomässa med lyxbostäder, som man beskrev det då, och där vanliga Malmöbor alltså skulle betala 150 kronor för att komma in.- Även för mig framstod det här som oerhört paradoxalt. Så jag försökte nysta i det: Vad är det som gör det här möjligt? Hur kan man helt försöka tänka om en stad, skapa en ny identitet? Då började jag undersöka om Malmö har deltagit i sådant här tidigare. Stockholmsutställningen är ju väldigt välkänd, men i viss utsträckning även Baltiska utställningen i Malmö. Så jag läste om Baltiska utställningen, gick tillbaka till arkivmaterial från 1913 och 1914 och upptäckte då att det fanns väldigt mycket likheter med Bo01. Dels att man ju faktiskt planerade staden för en utställning, dels den här kritiken som fanns redan då: att det här bara var ett spektakel för de rika.(Musik.) Vad vi hör är en inspelning av Malmövalsen från 1917. Titeln är På Baltiskan, vilket alltså hänvisar till den berömda utställningen i staden några år tidigare.- Och så såg jag det att den här bilden av att man ska använda staden lite som ett varumärke är ju något som varit kännetecknande under en väldigt lång tid. Ja, jag landade i Eiffeltornet och den typen av stora byggnader som man använde i vad man på den tiden kallade fredlig täflan mellan olika industriländer, säger Dalia Mu- Det finns ju en bild av Malmö i svensk kontext som en väldigt framstående industristad, ibland har den beskrivits som Den svenska modellens vagga och så vidare. Och det finns också en föreställning om att den här typen av utställningar, uppseendeväckande byggnader och liknande är viktigt för att skapa en bild av en stad. Hit ska du komma och investera, här ska du bo och arbeta!- I dag pratar vi om det som kallas Trickle-down-economy, det vill säga en sorts nedsippringseffekt. Att om du satsar mycket på den här typen av evenemang så sätter det staden på kartan, lockar företag och invånare, turister, som kommer att investera och de här pengarna kommer sedan att sippra ned och komma hela befolkningen till godo.Hur kommer då Turning torso in i detta?- Om vi tänker i ett principiellt, teoretiskt, perspektiv så fanns det ju en föreställning om att den här platsmarknadsföringen var nödvändig för att vända skutan, som man ofta talade om i de här gamla industristäderna. Och då var arkitektoniska flaggskepp en del av detta. Man talade om Bilbao, Guggenheim-museet där, och Bilbao-effekten. Det fanns också andra goda exempel på hur en uppseendeväckande ny byggnad kunde sätta staden på kartan. Så Turning torso ingår, kan man säga, i ett program av åtgärder för att ändra identiteten, säger Dalia Mukhtar-Landgren.  Men att ändra en stads identitet är knappast någon vals på rosor. Inte ens i Malmö kring millennieskiftet, med ett så skriande behov, efter varvsnedläggningar och strukturomvandling.2002 monteras också Kockums-kranen till slut ned och baxas iväg till Sydkorea där den sägs kallas för Malmös tårar i folkmun. Ändå var ju staden på väg att få ett nytt landmärke, egendomligt vältajmat med bortforslandet av det tidigare.Fast saker och ting gick inte riktigt som det skulle med Turning torso. Så här lät det i Ekot sommaren 2004:Extrastämman var stängd för utomstående och hölls med anledning av de ekonomiska problemen med bygget. Nyligen beslutade HSB Malmö att lägenheterna i Turning torso ska hyras ut, eftersom bostadsrätterna varit svårsålda.Men problemet med att sälja lägenheterna, som blev alltför dyra på grund av hela byggets skenande kostnader, var bara ett i raden. På vägen tycktes samtliga närmast inblandade hamna på gränsen till nervsammanbrott under eviga diskussioner och skärmytslingar. Även stjärnarkitekten själv.(Ljud ur dokumentär.)I Fredrik Gerttens fantastiska dokumentärfilm från 2005, Sossen, arkitekten och det skruvade huset, får vi bokstavligen följa med bakom Turning torsos kulisser. Här hörde vi Santiago Calatrava klaga på den mentala temperaturen, under ett minst sagt förtätat möte mellan arkitektens eget folk från Spanien och HSB:s ansvariga för bygget på plats i Malmö, och på vad han menar är en döv dialog.Men det är nu dags att introducera Johnny Örbäck. Han som kallas Sossen i dokumentärens titel och som kanske ändå spelar själva huvudrollen i den här historien. Den lokale HSB-chefen och superentreprenören som lyckades få Calatrava att bygga Europas högsta bostadshus i just Malmö av alla ställen. Och dessutom för HSB:s räkning: bostadsbolaget med rötterna djupt i det socialdemokratiska folkhemmet.I dokumentären får vi verkligen insyn i Johnny Örbäcks tankar:(Ur dokumentären.)Jag har funderat mycket på morgondagen, naturligtvis. Att konstatera att vi har åt helvete för höga kostnader sedan blir det ju mitt problem att försöka hitta en förklaring till det. När vi drog igång det här så skulle vi vara färdiga 2002 och nu kommer vi vara färdiga till 2005. När jag träffar 350-400 HSB:are i morgon så är det viktigaste för dem ja, dels är det ju deras inställning, naturligtvis, till projektet. Det gäller att försöka förflytta den så att de ändå ska se att det faktiskt är ganska naturligt att det är HSB som gör det här. och även vara med under själva det här avgörande mötet:(Ur dokumentären.)HSB-vänner: jag har naturligtvis under den här resans gång funderat väldigt mycket. Men inte med utgångspunkt i den kritik som kommer utifrån, att det enda jag håller på med är att bygga ett monument över mig själv. Det är inte det som man tar åt sig av. Det som man naturligtvis tar sig en fundera över, och som jag har gjort, är när man fångas och det måste jag ju säga att jag gjort, fångats oerhört mycket av projektet Turning torso. Från första gången jag såg skulpturen och kände att: Tänk att inom ramen för HSB få skapa ett bostadshus av detta! Det är en fantastisk känsla som en Formel 1-bil. Vad är det då Formel 1 står för? Ja, naturligtvis är det spetsigt, det ligger långt fram, det är ett fåtal som sysslar med det inledningsvis. Men vad är det som händer sedan? Jo, det mesta av det vi ser utvecklas i Formel 1-bilar blir förr eller senare standard. liksom på en senare HSB-sammankomst, efter det att chefen Johnny Örbäck inte beviljats ansvarsfrihet.(Ur dokumentären.)Ja, som ni förstår är hjärtat och huvudet fullt av väldigt mycket kring det här just nu. Jag vill bara bli rättvist behandlad! Det är det enda! På de punkter jag brustit så tar jag mitt ansvar. Det finns så oerhört mycket i det här och skälet till att jag gick hit i dag det var naturligtvis att jag fick en chock när jag inte fick ansvarsfrihet och därför ville jag lyssna till vad de egentliga skälen var. Det är ju som att hamna i ett häkte, det hoppas jag att folk förstår: man är ju fullständigt utestängd från arbetsmarknaden. Så jag tar mitt ansvar men jag vill banne mig ta ansvar för det jag har brustit i, men inte på en massa andra punkter! I den här smärtpunkten tycks historien om Santiago Calatrava, HSB, Turning Torso och Johnny Örbäck sluta. Men allt finns ju kvar: allting överlevde. Arkitekten, organisationen, byggnaden liksom entreprenören själv.Nuförtiden håller han till på Malta, efter en turbulent tid under egentligen hela 00-talet. Från byggstarten av Turning Torso och fram till och med en annan ekonomisk härva inom HSB Malmö. För den dömdes också Johnny Örbäck till långt fängelsestraff, innan han sedan blev frikänd i högre instans.När jag nu ett drygt decennium efter invigningen av Turning Torso 2005 ringer upp honom på Malta, frågar jag hur Örbäck i dag ser på hela den här processen.Han börjar med att säga att det mesta bokstavligen gick enligt ritningarna ända fram till hösten 2001.- Sedan hände det någonting, när de flög in med flygplanen i World Trade Center. Då började journalisterna att ställa mycket frågor. De gick även till konsulter vi anlitade, som fick lite kalla fötter. Jag var överens med Calatrava om att mängden betong och armering räckte för att det skulle vara ett ytterst tryggt hus och dessutom var byggtekniken helt annan än den i World Trade Center. Men nervositeten steg och det kom artiklar i tidningarna Vi hade då en lista med folk som ville köpa bostadsrätt i huset och de började bli oroliga. Jag hade bara en enda sak att göra: in med mer betong, in med mer armering. Det fanns inget annat att göra, jag var tvungen att stilla opinionen!Du hamnade ju också i ett rättsfall, den här Luxemburghärvan i HSB, med pengar som försvann dit. Och du dömdes till och med till i Tingsrätten till 1,5 års fängelse, vilket sedan upphävdes av Hovrätten 2008 Hur tänker du på det där nuförtiden?- Det som var det värsta var tidsutdräkten: det tog ju två och ett halvt, nästan tre år. Vad jag förstår så var det ju Skattemyndigheten som gjorde en granskning av två stycken affärer som jag var inblandad i, för HSB Malmös räkning, och som de började ställa frågor kring.Hur kommer det sig att du bor på Malta i dag? Det har inget med detta att göra, eller?- Nej, det har det inte. Möjligen på så sätt att jag kände att det skulle vara svårt att få uppdrag: många resonerar ju ingen rök utan eld. Och jag ville inte hamna i situationen att bara höra att Nej, vi har inte utrymme för dig här eller Vi tackar nej till ditt erbjudande. Det ville jag inte höra, för det trycker ju ner en om något. Så då sade vi att vi hittar på något annat! Och då blev det Malta.Tycker du att du har uppskattas tillräckligt för din roll i skapandet av Turning torso?Nja, under en viss period så många som inte befann sig i Malmö trodde ju att det här åtalet hade något med Turning torso att göra. Men i övrigt har jag fått nog många klappar på axeln.Där lämnar vi den omstridde Johnny Örbäck på sitt Malta. Uppe i Turning torso går Jan Andersson fortfarande längs fönstren och spanar ut över sin hemtrakt.- Jag blir aldrig trött på utsikten! Det är något nytt varje dag, beroende på hur vädret är. Ibland kan det vara så att molnen ligger utanför fönstren här som ett bomullstäcke, som i ett flygplan på väg ned för landning. Ibland när man kommer hit på morgonen så är det helt mulet där nere medan solen skiner häruppe, från en blå himmel. Man ser hur området här vid hamnen utvecklas, hur man bygger. Eftersom jag vet vad som ska hända under de närmaste sexton åren framöver så är det spännande att se när man de facto börjar bygga och utveckla, vad som ska rivas och vad som ska vara kvarHann du träffa Calatrava?- Jajamen! Jag träffade honom flera gånger under byggnationen och sedan den 20 november 2015, då jag fick äran att åka till Chicago och hämta pris på vad man kan kalla höghusens Oscargala. Vi fick pris för att Turning torso är det hus som har betytt mest för arkitekter och nytänkande de senaste tio åren över hela världen. Pris nummer 14, för övrigt, som huset har fått under 10 år, säger Jan Andersson.Det var ju en ganska turbulent förhistoria. Först denna enorma vision, där Johnny Örbäck var någon sorts hjälte, och sedan blev han motsatsen: någon sorts syndabock. Hur ser du på den utvecklingen?- Ja, jag säger att utan Johnny Örbäcks idé om Turning torso hade vi inte haft det här landmärket, som har satt Malmö och Sverige på kartan inför hela världen. Jag vet: jag har haft föredrag för 120 000 personer under elva år, från USA, Korea, Japan, Kina. Då vill man veta hur vi byggde det, varför, och vad det är för teknik vi använt. Hur har vi fått huset att i den här vridna formen, hur gammalt huset kan bliHur gammalt kan huset bli?- Hundra år är den absoluta livslängden. Den tänkta livslängden, säger Jan Andersson.*Jag frågar statsvetaren Dalia Mukhtar-Landgren på Lunds universitet om hur Turning torso landat i opinionen, ett drygt decennium efter invigning.- Det är svårt att säga. Västra Hamnen har på något sätt blivit lite mer folkligt än vad man tänkte sig, i och med att det är många som åker och badar där och så. Och Turning torso är ju ändå ett landmärke med många turister som åker dit.- Sedan är ju Malmö en gammal industristad och jag tror att det är kännetecknande med de här starka männen. Även Kommunstyrelsens tidigare ordförande Ilmar Reepalu förknippas ju med mycket av allt detta: som om det skulle vara han personligen som gjort det. Ja, man väljer ut enskilda män som bygger höga hus och så tycker man att det är Ja, jag vet inte.Har då hela den här platsmarknadsföringen i Malmö varit lyckad?- Man har ju verkligen lyckats med det man föresatt sig: att skapa en ny identitet för Malmö. Jag vet att Malmö ofta ses som så kallad Best Practice i EU-sammanhang, alltså ett gott exempel på hur man vänder den här skutan och skapar det här nya postindustriella sammanhanget. Men talar man i bredare sociala termer så är ju Malmö fortfarande en stad med stora sociala klyftor, säger Dalia Mukhtar-Landgren.- Det har ju funnits en bild hos tjänstemän och politiker som jag intervjuat att det här är det som vi behöver göra för att skapa arbetstillfällen i Malmö. Man har nog verkligen trott på den här Trickle down-tanken: att det här ska kunna omformuleras och skapa nya för alla. Sedan har det ju inte blivit så. Det ser vi ju, att klyftorna ökar i Malmö och att det är väldigt stora skillnader mellan olika bostadsområden.- De här gamla industristäderna är ju ofta hamnstäder och det är ofta städer med hög arbetslöshet, till följd av industrinedläggningar eller omflyttningar. Det är också städer med hög andel med utländsk bakgrund, många invandrare. Och tidigare osynliggjorde man i stor utsträckning klyftor i städer: man ansåg inte att det var attraktivt eller något man kunde locka företag med. Sedan har ju det förändrats till att man har börjat se det här mångkulturella som en resurs: bilden av det kosmopolitiska, det här lite spännande, de indiska kryddorna som hänger i luften på Möllevångstorget i Malmö, för att visa på någon sorts internationell kosmopolitisk touch i staden. Och samtidigt har man ju i stor utsträckning också osynliggjort både de sociala klyftorna som finns i städerna liksom de delar av befolkningen man inte upplevt som tillräckligt attraktiv för att visa upp, säger Dalia Mukhtar-Landgren.- Vad vi ser i en svensk kontext är ju en urbanisering: folk flyttar till stora städer. Men vi har också många städer i dag som är utflyttningskommuner. Många av dem har också försökt att lösa problemet genom den här typen av marknadsföringssatsningar. Man har i det varit väldigt inspirerad av en forskare som heter Richard Florida, som också varit här i Sverige. Men nu har även Florida vänt lite, och även litteraturen vänder och menar att folk inte nödvändigtvis flyttar till de hippaste städerna utan dem med bäst vård, skola och omsorg. Att människor baserar sina val på kanske andra faktorer än vad man kanske antagit. Den här kreativa klassen kanske ändå inte är så stor. Det kanske inte är den som i högsta grad bidrar till skattekraften i en svensk kontext utan det är ju en 45-årig sjuksköterska med 2,1 barn som man kanske ska locka. Och inte den här unga dataspelsutvecklande killen på skateboard.Du bor själv i Malmö. Vad tänker du när du ser Turning torso?- Jag har en femåring, som tror att Storm Troopers i Star Wars bor där. Det är väl delvis för att jag sagt att de gör det, men det ser verkligen ut som ett sådant hus där de skulle kunna bo, säger Dalia Mukhtar-Landgren.*Så tornet från framtiden står där och vrider sig bekymmerslöst kring sin egen axel, solar sig i glansen, prålar med sin egen skönhet. Vajar knappt märkbart i opinionsvinden.Hur känns det när det blåser riktigt mycket häruppe?- Det är ju inte så att det gungar, jag skulle nog mer vilja beskriva det som vibrationer på en färja mellan Malmö och Tyskland. Man känner alltid vibrationer på den och så är det häruppe också, beroende naturligtvis på hur mycket det blåser. Men hyresgästerna märker det: de har filmat när deras taklampor gungar lite fram och tillbaka. Så visst rör huset sig. Och det måste det ju göra.Jag skulle nog känna mig tryggare på havet då, på en färja, än i lufthavet. Hur är det med dig?- Ja, om vi ska jämföra det så hade jag nog kanske känt mig tryggare på havet om det blåser ordentligt, säger Jan Andersson.Mattias Berg mattias.berg@sr.se

En 10-stegskurs i bedrägeri - helt gratis! Emanuel utsattes för ett bedrägeri i sin ungdom och nu ska vi lära oss av hans misstag. Plus: tips på vardagsbedrägeri och Mannen som sålde Eiffeltornet. Medverkande: Tiffany Kronlöf och Emanuel Sidea. Producent: Jesper Cederstrand. Ljudläggare: Elin Rosenberg.

I det här programmet pratar vi om följande böcker: Den lilla flickan som svalde ett moln lika stort som Eiffeltornet av Romain Puértolas. Millie Birds bok om döda saker av Brooke Davies. Svenska gummistövlar av Henning Mankell. Hägring 38 av Kjell Westö. Modesty Blaise av Peter O'Donnell. Intervju med Sharon Dyall. Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson. De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg Trevlig lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När det byggs nytt, rivs eller renoveras i våra städer så leder det ofta till högljudda protester. Vissa tycker inte om höga hus, medan andra ogillar när städerna förtätas. Veckans Vetenskapsradion Forum tar upp fenomenet med att byggen så ofta leder till bråk. Dessutom handlar det om att arkitekterna får all uppmärksamhet för byggnadernas utseenden, när det i själva verket ofta är olika ingenjörer som ligger bakom mycket av arkitekturen. I Stockholm har turerna kring Slussen pågått i flera år och i Göteborg har en ny strid blossat upp om kranarna i hamnen, som många vill bevara trots att de inte längre används. De här konflikterna har intresserat arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn som senare i år kommer ut med boken Bygge och bråk, om konflikter som format staden. Han säger att vi idag står inför en ny situation med allt fler konflikter kring olika nybyggen och stadsbyggnadsprojekt och orsaken, säger han, är internets förmåga att snabbt skapa opinion kring olika byggprojekt. Dessutom handlar det om vilken betydelse ingenjörerna har för byggnadsverkens arkitektur. För trots att det ofta är arkitekterna bakom byggnadsverken som vi hör talas om, så spelar just ingenjörerna en viktig roll för byggnadsverkens utformning. Sture Samuelsson är civilingenjör och professor emeritus vid KTH Arkitektur i Stockholm och aktuell med boken Ingenjörens konst. I boken beskriver han en mängd olika byggnadsverk där ingenjörerna har spelat en avgörande roll för arkitekturen, och det handlar om allt från Eiffeltornet och Frihetsgudinnan till Göta kanal med alla dess slussar och broar och det arkitektoniskt mycket speciella kulturhuset Centre Pompidou i Paris. Programledare är Urban Björstadius.

Lyxhotell på semesterorter, flygresor i businessklass och alkohol på arbetstid. Kaliber granskar en svensk myndighet, en myndighet som gjort lite som den vill. - Så nu  har jag precis tagit ett dopp i poolen på hotellet och här finns det solstolar och andra bekvämligheter. Den här historien börjar på ett lyxhotell i Dubai. Det var hit vi kom när vi började kontrollera vad statligt anställda tjänstemän gör efter att de lämnat av utvisade personer  i till exempel Afghanistan eller Pakistan. - Trycker man på en knapp här så kommer det folk och passar upp på en, ger en drinkar eller vad man nu vill ha för något.  Det är här - på ett femstjärnigt hotell i Dubai - som de statligt anställda tjänstemännen vilar ut efter att de lämnat av utvisade personer. Och det är inte bara en natt, utan två eller tre. Och det är svenska skattebetalare som får stå för kostnaden. Idag ska Kaliber visa hur det här har fått pågå - år efter år. En statlig myndighet ska hantera skattemedel ansvarsfullt. Den här myndigheten har gjort lite som den vill. Du lyssnar på Kaliber och en granskning i två delar om svenska utvisningar. Vi har hört om dem på nyheterna, många gånger. De chartrade planen, lastade med människor som ska utvisas till länder som Irak eller Afghanistan. Det handlar om den svåraste formen av utvisningar. Människor som inte vill, men som ändå måste lämna Sverige. Som vägrar att åka, och som därför tvingas iväg med hjälp av bevakningspersonal. Sådana här svåra utvisningar sköts oftast av Kriminalvården. Det är Kriminalvården som planerar resorna och det är oftast deras personal som sitter med på flygplanen. När vi på Kaliber under åren har undersökt enstaka utvisningsärenden har vi sett att de som utför den här uppgiften, alltså Kriminalvårdens personal, har stannat kvar utomlands och bott på hotell efter att  de utvisat personer. Vi ville ta reda på om detta bara var enstaka fall, eller om det fanns ett mönster. Det vi skulle få veta, var mycket mer än så. Jag har tagit flyget till Arvidsjaur för att ta reda på mer om hur det går till när en utvisningsresa planeras. Den speciella enhet inom Kriminalvården som planerar och utför utvisningsresor, heter Kriminalvårdens Transporttjänst och här i Arvidsjaur finns det planeringskontor som planerar resorna. Härifrån, beställs allt från de chartrade flygplanen, till hotell och flygbiljetter hem för personalen. Jag får träffa Hans Lagerlöf som är platschef för Transporttjänstens planering. Hans Lagerlöf berättar om hur de får in beställningar från olika myndigheter på resor. Om en person som får avslag på sin asylansökan till exempel, vägrar lämna Sverige frivilligt, lämnar Migrationsverket över ansvaret till Polisen. Polisen tar i sin tur hjälp av Kriminalvårdens Transporttjänst för att genomföra utvisningen. Utvisningen kan ske med reguljära flyg eller med inhyrda, chartrade flygplan. – Så vi planerar allts resan och vi utför den också med främst egen personal. Bara under förra året planerade Kriminalvårdens Transporttjänst drygt 3400 utvisningsresor. Det handlar till viss del om utvisningar av personer som begått brott, men den allra största delen handlar om människor som fått avslag på sina asylansökningar. Kriminalvårdens Transporttjänst får statliga pengar, öronmärkta för just sådana utvisningar. Och de resorna kostar allt mer. Förra året mer än 240 miljoner kronor. Drygt 20 miljoner mer än man först fått i anslag. Men samtidigt som resorna kostade mer så utvisade Transporttjänsten färre personer än året innan. Enligt Kriminalvården beror de ökade kostnaderna främst på vad de beskriver som fler svåra ärenden som kräver chartrade flygplan och mer bevakningspersonal. Bara inhyrda plan kostade förra året ungefär 51 miljoner kronor. - Vad kan det finnas för svårigheter med att planera de här resorna? – Det ser ju väldigt olika ut beroende på vad det är för resa. Ibland står vi inför ärenden som är jätte besvärliga att planera men också genomföra, men de allra flesta resorna tycker jag är inte speciellt komplicerade att planera. Vi kommer att återkomma till planeringen i Arvidsjaur. Först åker vi till Norrköping. Här ligger Kriminalvårdens huvudkontor. Vi är här eftersom vi har bett om att få ta del av handlingar som beskriver hur utvisningsresorna går till. Och vad det är som kostar pengar. – Det här rummet kommer bli ert rum. Ni kommer få nyttja det här rummet. Det här materialet är känsligt. Enligt Kriminalvården så innehåller det uppgifter som är belagda med sekretess. Därför får vi bara ta del av det med ett förbehåll. Vi kan berätta om resorna, men inte så detaljerat att det går att lista ut vilka personer det var som utvisades. – Om du för in  i datorn där så kan jag…plocka ut. Vi plockar ut reseräkningar och kvitton ur bruna pappkartonger.   Det är ett stort material och vi väljer att titta på kostnader för de resor som enligt Kriminalvården är de dyraste, de som helt eller delvis genomförts med inhyrda- så kallade chartrade flygplan. Resorna har gjorts mellan januari 2011 och april 2014, alltså närmare tre och ett halvt år. Och när vi går igenom resplaner, kvitton och reseräkningar ser vi snart ett mönster. Efter att utvisningarna genomförts så åker personalen sällan direkt hem. Istället kan vi se att de stannar till vägen hem och tar in på hotell, på turistorter som Aten, Larnaca, Paris, Wien, Istanbul och Dubai. Inte bara en natt, utan även två eller tre. Jag står i lobbyn på det femstjärniga hotellet i Dubai. Här har Transporttjänstens personalen bott två eller tre nätter efter utvisningar till länder som Afghanistan eller Pakistan. Jag har stämt träff med en av hotellets chefer, som visar mig runt i byggnaden. Marmorgolvet i hotellets lobby är spegelblankt. Det poleras varje dag. – To make sure our lobby is comfortable. For guests to walk on. Vi går ut och sätter oss på terrassen. Här har man en unik utsikt över staden och de berömda skyskraporna får jag höra. Och det gör det här hotellet särskilt prestigefullt. Det är ett av stadens mest kända femstjärniga hotell säger chefen. – This is the hub of the Dubai. This is a keyplace. Nästan alla resor vi tittar på innehåller en hotellnatt för personalen på vägen hem, även de resor som görs till europeiska länder som Malta eller Italien. Men vi väljer att titta extra på de resor där personalen stannat utomlands längre än så. Vi hittar bara i vårt material ett 80-tal resor där personalen stannat kvar utomlands två eller till och med tre nätter efter att de lämnat av den utvisade. Ibland stannar de kvar på orten där personen avlämnats, men i de flesta fall åker personalen till ett annat land. Vi kan ta några exempel: * 18 personer tillbringar två nätter på hotell i Kairo efter utvisning till Burundi. Hotellnota: 28 354 kronor. * Tre hotellnätter i Dubai efter utvisning till Kabul. Tre personer, 13 235 kronor. Vi ser också flera exempel på resor där personalen efter utvisningen, åker tillbaka till Europa: * Två nätter spenderas på hotell i Larnaca på Cypern efter utvisningsresa till Kabul. Hotellet beskrivs av en svensk resebyrå som Högklassigt boende direkt vid stranden. Hotellnotan: 28 personer två nätter,  46 822 kronor. * Två nätter i Madrid efter utvisningsresa till Nigeria. Hotellnota: 13 personer,  31 041 kronor. * Tre hotellnätter för fyra personer i Amsterdam efter utvisningsresa till Kazakstan. Kostnad: 19 954 kronor. Och både i Europa och på andra håll i världen  handlar det inte sällan om fina hotell som det femstjärniga hotellet i Dubai som dyker upp flera gånger. Hotellet i Dubai har spa, flera pooler och tillgång till golfbana. Det är femstjärniga hotell i Kirgisiztan, Istanbul och Aten. Lyxhotell vid stranden i Gambia, och centralt belägna hotell i Wien och Paris. Och i Dubai bor man alltså på ett femstjärnigt hotell omgivet av exklusiva butiker. Jag lämnar golfbanan och åker till mitt hotell som ligger precis intill flygplatsen i Dubai. Det kostar hälften så mycket som det hotell som Kriminalvårdens Transporttjänst brukar använda sig av. Och hotellen i resorna vi tittat på, är nästan aldrig några flygplatshotell och kräver mer eller mindre långa taxiresor. I Paris har man valt hotell i närheten av Eiffeltornet och i Jordanien har man åkt sex mil med taxi, för att ta in på en resort vid döda havet. Vi kan alltså se att Transporttjänstens personal bor två eller tre nätter på hotell utomlands, fina hotell, som många kanske mest förknippar med semester. Men det här är tjänstemän, anställda på en statlig myndighet som är på resa i tjänsten. Men det är inte bara hotellnätterna och taxi som kostar pengar. Det handlar också om flygbiljetter. I de resor vi tittat extra på, alltså där personalen stannat utomlands två eller tre nätter,  åker personalen nästan alltid reguljärt flyg hem efter utvisningen. Och det kan bli dyra flygresor, för vi kan se att det ofta är Businessklass som gäller: * Efter tre nätter i Dubai flyger personalen businessklass hem för 18 970 kronor per person Totalt 75 880 kronor för fyra personer. * Efter två nätter i Gambia, flyger Kriminalvårdens personal  hem med Businessklassbiljetter. Kostnad 15 437 kronor per Person. Totalt: 46 311 kronor för tre personer. * Businessklassflyg hem från Dubai för tre personer efter två nätter på hotell. Kostnad: 27 656 kronor per person. Totalt 82 968 konor enkel resa. Det handlar alltså om flera nätter på hotell på turistorter utomlands och dyra flygbiljetter hem samtidigt som det handlar om en svensk myndighet. Så vad är det som gäller egentligen? Precis som alla andra myndigheter lyder Kriminalvården under myndighetsförordingen, de ska som det heter, hushålla väl med statens medel. Och precis som andra myndigheter har de en resepolicy. I den står det: att man inom Kriminalvården ska sträva efter ett kostnadseffektivt resande. Det handlar i flera fall om långa resor för personalen och de har lagstadgad rätt till vila mellan arbetspass. Men vi undrar varför personalen stannar utomlands två eller tre nätter i stället för att åka hem och vila och varför Kriminalvårdens Transporttjänst väljer dyra businessklassbiljetter hem. För att ta reda på mer läser vi de avtal som  gäller för Transporttjänstens personal, men där hittar vi ingen förklaring till personalens övernattningar. Vi ställer frågor till Kriminalvårdens Transporttjänst om hur det kommer sig att deras personal stannar kvar två eller tre nätter på hotell utomlands, ibland bara några få timmars flygresa från Sverige. Det vi får veta är att en stor del av tiden är betald arbetstid och att personalen får utlandstraktamente. Vi får också veta att det handlar om att personalen ska få vila efter sina arbetspass som ibland kan vara extremt långa. Men hur det kommer sig att allden här vilan tas ut i utlandet i stället för när personalen kommit hem, det är det ingen som kan ge oss svar på. Ingen kan säga hur, när eller vilka som beslutat att man ska arbeta på det sättet. Det här har nyligen uppmärksammats inom myndigheten. Vi träffar Fredrik Westerberg Thorell, som är tillförordnad chef på internrevisionen. – Revisionen gjordes eftersom vi fick tips om att det var saker som behövdes ses över inom utrikesverksamheten. I våras riktade Kriminalvårdens internrevision skarp kritik mot Transporttjänstens utrikesverksamhet, som de menar ”lever efter en egen regelstruktur med svag dokumenterad grund som inte stämmer överens med Kriminalvårdens resepolicy eller med statens regelverk.”  – Det finns interna skrifter och sammanställningar av typen arbetspapper, men de dokumenten går inte att spåra till vem som gjort eller om någon beslutat att vi faktiskt ska göra så här, men det är den typen av dokumentation som man stödjer sig på när man gör de här avstegen. Fredrik Westerberg Thorell menar att de ibland två och tre nätter långa utlandsvistelserna,  är en praxis som levt kvar sedan Transporttjänsten var en egen myndighet fram till man blev en del av Kriminalvården 2006. – Man har en egen praxis man gått efter och har du haft en praxis som du haft ett visst antal år så ser man den som ett avtal. Kriminalvårdens Transporttjänst följer alltså inte den resepolicy som kriminalvården har utan har i stället under flera år haft sitt eget sätt att sköta utlandsresorna, något som enligt Internrevisonen leder till ökade kostnader. Och just nu ser Kriminalvården över hur Transporttjänsten planerar sina resor efter internrevisionens kritik. Personalens flygbiljetter i samband med utvisningar av personer som fått avslag på asylansökningar, kostade förra året ungefär 43 miljoner kronor. Och vi får svar på varför vi sett flera flygresor hem i businessklass i vårt material. För till skillnad från Kriminalvårdens resepolicy,  så kan Transporttjänstens personal alltid åka hem i businessklass på resor som tar mer än tre timmar. Vi återvänder till planeringsenheten i Arvidsjaur. Det är här vilan i utlandet beräknas och både hotell och flygbiljetter bokas. Jag frågar chefen Hans Lagerlöf om hur han ser på den ibland två eller tre nätter långa vilotiden utomlands. – Ibland kan jag tycka att det, jag har respekt för att man tycker att det är mindre rimligt, att det till och med ibland är lite stötande. Men en gång till nu får vi titta på hur vi ska reglera det här och där göra bedömningen om vad som är rimligt och inte rimligt. Jag frågar också hur det kommer sig att personalen i de resor vi tittat på, inte bor på flygplatshotell i större utsträckning. – Just när det gäller flygplatshotell så är det lite svårt att  motivera att vi inte skulle välja dem av säkerhetsskäl för de ligger synnerligen tryggt på sin plats så. Så där tycker jag absolut vi måste se över vad det är för typ av hotell vi övernattar på. - Men varför har ni inte bara ändrat det då? – Jo det kan man tycka, men nu är det så att det här är också en sådan överenskommelse, en praxis som har utvecklats över tid och vi har ju inte ansträngt oss att ta tag i det där. - Varför har ni inte ansträngt er då? Som du säger. Det är ju ändå inte minst en hel del taxiresor som görs varje år på grund av att man väljer att bo längre bort. – Det är väl lätt att vara efterklok alltså, det borde vi ju naturligtvis ha kunnat gjort tidigare. I vårt material ser vi flera resor hem från Dubai som skett i Businessklass. Vid ett tillfälle kan vi se att en sjuksköterska som hyrts in för att delta vid resan åkt i ekonomiklass från Dubai. Medan Transporttjänstens personal fått betala drygt 19 000 kronor per person för sina businessklassbiljetter, kostar sjuksköterskans resa drygt 8000 kronor. – Det finns självklart situationer vid vissa resor där vi behöver och ska åka business, men omfattning och annat tycker jag att vi ska titta lite närmre på. Vi har alltså kunnat se hur Kriminalvårdens Transporttjänst, vars enda uppgift är att transportera personer, inte haft några tydliga, avtalade regler för hur deras utrikesresor ska planeras. Vi åker till Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping igen, och får träffa Claes Nöjd, som är ställföreträdande chef  för Kriminalvårdens Transporttjänst. Han säger att vilan utomlands har varit ett sätt för Transporttjänsten att ge personalen möjlighet att vila efter resor som ibland kan vara över ett dygn långa. – Det finns ju vilotidsregler och så som gäller inom Kriminalvården, så att säga men man har inte kunnat använda de inom Transporttjänsten därför finns en stark anledning till att se över det här och få det dokumenterat. - Varför har inte det skett tidigare då? – Det kan inte jag svara på varför det inte har skett tidigare. Självklart har det varit önskemål om att det här ska ses över sen flera år tillbaks och avtalet ska revideras i sin helhet när det gäller transporttjänsten så att det finns ett centralt tecknat avtal för hur man ska hantera det här. Men jag kan inte svara för tider tillbaks riktigt. - Men önskemål sen flera år. Varför har det inte skett någonting då? – Därför att det är en svår och komplex fråga. Det är en jättesvårt och komplex fråga med hur man ska beräkna vilotider. För vår utrikespersonal. Vi rör oss i andra länder. Vi sitter på hotell och flygplan under stora delar av dygnet. Så det är svårt. Internrevisionen är kritisk och planeringschefen i Arvidsjaur förstår att resorna kan uppfattas som stötande. Men Claes Nöjd vill inte svara på frågan om resorna är rimliga eller inte. – Det är ju det vi ser över nu. Vad är rimligt och hur ska det här göras. Utifrån att vi ska bedriva en effektiv verksamhet, vi ska ha en god arbetsmiljö och en hög säkerhet. Det är det vi ser över nu och det är det jag välkomnar. Det är svåra frågor att svara på. Jag vill inte förekomma vad man kommer fram till från personalavdelningens sida i de här frågorna. Han vill inte heller svara på frågan om han tycker det är rimligt att personal på en statlig myndighet flyger hem i businessklass från Dubai för 27 000 kronor per person. – Vad som är rimligt är att man ser över det här så att man får ett ordentligt regelverk som ska gälla för det här. Jag vill inte enskilt sitta och tycka någonting som egentligen inte har jobbat så länge inom chef och inte har bakgrunden inom de här bitarna. - Du är ju chef nu…alltså vad tycker du? – Jag tycker att det här ska man se över. Och det borde ju kanske ha gjorts för länge sen, men det finns starka skäl att se över det här, ja. En part som varit pådrivande i att se till att transporttjänstens personalen får åka businessklass är fackförbundet SEKO, som representerar majoriteten av de som jobbar med transporter inom Kriminalvården.  Thomas Laséen som är sektionsordförande, ser det som en arbetsmiljöfråga och vill inte diskutera enskilda kostnader för biljetter. – Om man rycker ut en sak ur sitt sammanhang och enskilt belyser den då är min erfarenhet i alla fall att det är inte ovanligt att diskussionen blir lite snedvriden och oseriös. Så därför är det viktigt för mig att bara diskutera helheten och inte lösryckta delar. Men sett till helheten så har jag svårt att se att det inte skulle kunna vara motiverat med den här typen av beslut så att säga. - Men om man ser en enkel resa från Dubai kan ju kosta 27 000 kronor per person, det är ju väldigt mycket pengar... – Ja det är jätte mycket pengar, men å andra sidan kan det vara så att det kostar ännu mer pengar i fall man skulle välja att köpa en annan typ av biljett. Och det är därför jag säger att det är viktigt att se till helheten. Också vad gäller hotellvalen säger Laséen att det är viktigt att se till helheten. – Höja blicken lite grann och titta på, vad är vinsterna och vad kan man vinna genom att agera på ett sådan här sätt och hittills har vinsterna varit positiva och är det så att utredningen visar att det inte är motiverat då tar vi och ändrar det. - Vad har det varit för positiva vinster? – Ja vi har en väldigt liten omsättning av personal på utrikesverksamheten till exempel som innebär att vi kan verkställa klienter på ett väldigt humant och bra sätt. Vilket jag kan se som ett delresultat av att vi har bra villkor och att vi tar hand om vår personal på ett positivt sätt. - Så eftersom personalen får ta in på hotell som ligger en bra bit ifrån flygplatsen så tar man hand om klienterna på ett bättre sätt? Jag får inte riktigt ihop det. – Nej. Jag förstår att du inte förstår det, men när man väver ihop helheten så finns det argument som gör att man väljer att göra på det här sättet. - Vad är det för argument? – Ja återigen, vi behöver sätta oss ner och det är många delar vi behöver titta på för att kunna ge ett helgjutet svar i den frågan och att sammanfatta det in en intervju på det här sättet, det blir lite knepigt. Vi är tillbaka i Dubai igen. – Ok nu sitter jag här i en ganska högljudd som ligger på bottenvåningen av det här hotellet som Kriminalvårdens Transporttjänst brukar ta in på. Det här är en bar vi känner igen. För när vi ville ta reda på vad personal som deltar vid Transporttjänstens utvisningsresor gör under sin utlandsvila, så började vi söka på sociala medier. Och där dyker baren i Dubai upp. På Facebook delar några med sig av upplevelser från jobbresor. Det är öppna Facebooksidor som vem som helst kan läsa. Vi ser bilder på svalkande drycker och lyxiga flygplatslounger avsedda för businessklassresenärer. Och i kommentarsfälten läser vi saker som: ”Ja då bär det snart av till Kabul, äntligen lite sol o värme!!!!!” ”Jag citerar en gammal kollegas svar på påståendet att vi har det bra. Bra och bra, jag vet inte om det är så jävla bra att kasa runt på fina marmorgolv och tjocka mattor och äta en jävla massa hummer och champagne och sådan skit.” Vi läser om karaokesång och fest på Cypern med kommentarer som: "Tack till alla er som gjorde tiden i Cypern så jävla bra" "Tack själv. Så kul var det längesen jag hade. Du är dessutom en utmärkt förfestfixare." Och vi ser bilder på vin, öl och bubbel, som följs av kommentarer som: ”En helt vanlig dag på jobbet” ”Ett glas rött från Malaga” ”Gott!!!” Bilder och kommentarer om alkohol och fest är något vi reagerar på. För även om tiden i  utlandet är  till för att personalen ska vila, så är också en stor del av tiden betald arbetstid. Personalen är i beredskap och ska kunna sättas i tjänst när som helst, berättar ställföreträdande chef Claes Nöjd. – Även om du pratar om nu att det är en vilotid men det här är utifrån en förpassningsresa så är det ju bestämmelser kring vad som är arbetstid eller inte. Sedan är ju det här tjänstemän som rör sig i andra länder. Så alkohol är självklart ingenting som man kan använda sig av på det sättet och framförallt inte under arbetstid. Vi ringer upp några av de som lagt ut kommentarer och bilder på Facebook. En person som har flera bilder på sin sida, säger att någon måste ha manipulerat bilder på hans Facebook utan att han märkt något. Han har ingen förklaring till hur han själv och närstående kunnat kommenterat bilderna utan att märka att de varit manipulerade och inte heller hur det kommer sig att bilder är upplagda från orter där han själv varit enligt underlag vi sett. De andra säger att de inte minns de bilder och kommentarer vi frågar om. Eller att det är ok eftersom de varit lediga. Men när vi visar det vi sett på Facebook för ställföreträdande chefen Claes Nöjd, har han en annan inställning. – Ja att det låter ju självklart inte bra, det är ingenting som får förekomma. Det gäller ju det jag var inne på förut, man dricker inte alkohol under sin arbetstid. Det här det blir ju liksom en bild av eran verksamhet. Som är helt offentlig. Vad tänker du om det? – Ja, det är ju inte den bilden som jag har fått till mig, och det är ju ingenting som jag har fått kännedom om. Det är ingen information som jag fått in, ingen fakta. För då hade vi självklart agerat i den frågan. Det här är sociala medier vi pratar om och de måste ju värderas utifrån också information på sociala medier. - Men hur reagerar du på det, att man beskriver sitt jobb inom Kriminalvårdens transporttjänst på det sättet? – Självklart är det ju inte positivt att man beskriver vår verksamhet på det sättet. Absolut inte. Vi utbildar våran personal väldigt tydligt i vad som gäller i att vistas i andra länder, i relation till att använda alkohol och hur man hanterar klienter och så vidare. Så det jobbar arbetsgivaren med regelbundet ut mot vår personal. Får vi signaler om att vi ser felaktigheter så agerar vi direkt. Men vi söker inte information via sociala medier, nej. Kaliber har idag kunnat visa hur statliga tjänstemän bor på lyxhotell och flyger businessklass när det är på tjänsteresor och att detta har fått pågå år efter år med chefernas godkännande och facket som pådrivande. Reportrar: Markus Alfredsson och Sofia Boo Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

I P4 Världen på lördag hör vi om de gränslösa souvenirerna som blivit populära i Kiev - vad sägs om toapapper med Rysslands president Vladimir Putins ansikte på... Är det OK? Och hur ska Ukraina klara sig genom den kalla vintern nu när Ryssland dragit åt kranen för gasen? Dessutom berättar vår tidigare Afrika-korrespondent om hur man löste ebola-utbrotten på 90-talet. Och vi hör om de underligaste nyheterna från Kina just nu: nudlar med opium, casino för barn, kopior på Eiffeltornet och män som smugglar iphones i kalsongerna.

Cfd med Gina Dirawi som testar på nya programledarjobb i SVT. Maria Montazami tipsar Leif GW om livet i Hollywood. Ramon funderar på att byta namn och Zlatan guidar oss i Eiffeltornet. Dessutom får vi höra den nya katolska hit-låten från Icona Pope.

CFD startar måndagen med att presentera Ravaillacz "Ett riktigt jävla album", P3 Nyheter med Katrin Z, Gina Derawi om sin skoterolycka, Molly Sandén har integritet, Zlatan visar oss Eiffeltornet och den sjuttonde delen i radioföljetongen Snabba Cash.