Akademiliv

TBE- och herpes simplexvirus kan ge infektioner som drabbar hjärnan. Herpes är redan mycket vanligt i befolkningen, och TBE fortsätter sprida sig till fler områden. I extremt ovanliga fall kan den som har latent munherpes drabbas av en hjärninflammation, med allvarliga konsekvenser. Marie Studahl, infektionsläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och professor vid Göteborgs universitet berättar mer.

Normaltryckshydrocefalus, eller förkortat NPH, är den vanligaste formen av vattenskalle bland vuxna. Tillståndet utvecklas långsamt, och misstas ofta för en neurologisk sjukdom eller demens. Men till skillnad från demens går NPH att bota. En shuntoperation kan ge livet tillbaka för väldigt många patienter med NPH. Dubbelt så många än de som idag får behandlingen skulle behöva den, uppskattar Mats Tullberg, som är neurolog med inriktning mot hydrocefalus och adjungerad professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hans grupp forskar bland annat om hur diagnostiken kan förenklas.

Omkring fyra procent av alla gravida kvinnor drabbas av preeklampsi (havandeskapsförgiftning), oftast under den senare delen av graviditeten. Tack vare den fina mödravården i Sverige går det nästan alltid bra för både mamma och barn, men det enda sättet att bota preeklampsi är att förlösa kvinnan i förtid. Lina Bergman, docent på Göteborgs universitet och förlossningsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, leder en stor klinisk studie om hur denna förlösning kan fördröjas. Studien undersöker om ett läkemedel som är godkänt för diabetes också kan ha effekt vid preeklampsi. Hon bedriver sin forskning med kollegor i Kapstaden, Sydafrika, där hon också bor flera månader varje år. I Sydafrika är det betydligt vanligare än i Sverige att preeklampsi övergår till nästa stadium – eklampsi – då påverkan i kvinnans hjärna leder till kramper. I samtalet berättar Lina också om pågående forskning om hur hjärnan hos kvinnor långsiktigt påverkas av preeklampsi. Programledare: Elin Lindström, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Tekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet. Textad version finns på GU Play: https://play.gu.se/media/Podden%20Akademiliv%20–%20om%20riskerna%20med%20det%20vita%20snuset/0_tutzurk1/582938

På kort tid har det blivit omåttligt populärt att snusa vitt – särskilt bland unga. Samtidigt har också attityden börjat förändras – allt fler tycker att det inte är så farligt att röka eller snusa. Det vita snuset marknadsförs som ”tobaksfritt”, men det är en sanning med modifikation. I detta avsnitt hör du Louise Adermark, forskare inom beroendemedicin vid Göteborgs universitet och expert på just nikotin. Samtalet handlar om vad vi egentligen vet och inte vet om riskerna med det vita snuset. Podcasten Akademiliv spelas in av Sahlgrenska akademin, som är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet. Programledare är Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin. Tekniker är Mikael Werliin. Podden spelas in på Medieteknik vid Göteborgs universitet.

Öronen är trattarna som fångar upp ljudvågorna, men det är i hjärnan som hörseln sitter. Hörapparater kan hjälpa långt för människor med nedsatt hörsel, men det kan också krävas anpassningar av omgivningen, både för att skydda hörseln från skada och för att fler ska kunna inkluderas i samtal. Hör Maria Hoff, forskare och lärare på audionomprogrammet vid Göteborgs universitet. Inom hennes ämne audiologi ryms allt ifrån medicin och psykologi till teknik och akustik. Vill du bli audionom? Ansökan inför hösten 2024 öppnar 15 mars: https://www.gu.se/studera/hitta-utbildning/audionomprogrammet-v1aum Tillgänglighetsanpassad, textad version finns på GU Play: https://play.gu.se/media/Podden+AkademilivA+”Vi+hör+med+hjärnan”/0_m89fv2hw

I världen pågår just nu ett femtiotal krig. Dessutom inträffar katastrofer så gott som dagligen. Vården ställs inför stora utmaningar i dessa områden, där begränsade resurser tvingar vårdpersonal att prioritera och sänka sin ambitionsnivå. Detta är ingen lätt uppgift för den som brister i kunskap och erfarenhet. Att höja kunskapsläget inom katastrofmedicin kan vara direkt avgörande för människors överlevnad och för att upprätthålla ett fungerande samhälle, berättar traumakirurgen Yohan Robinsson. Han är föreståndare för nybildade Centrum för Katastrofmedicin vid Göteborgs universitet.

I podden Akademiliv hör du Anna Grimby Ekman, professor i hälsovetenskaplig statistik, vars forskning baseras på stora mängder data med målet att rehabiliteringen för personer med smärta ska bli bättre. Samtalet handlar om hur forskare mäter smärta, varför det är så viktigt att personer med smärta är partners i forskningen och hur forskning kan hjälpa vården så att rätt smärtpatienter får tillgång till det omfattande rehabiliteringsprogram som kallas multimodalbehandling. Kommunikatören Elin Lindström intervjuar.

Podcasten Akademiliv är tillbaka, denna gång med fokus på äldres syn. Gäst är Lena Havstam Johansson, specialistsjuksköterska och doktorand. Bland sjuttioåringar är det ungefär en av tjugo som har glaukom. I Sverige beräknas 200 000 svenskar ha ögonsjukdomen, som också kallas grön starr. Glaukom ger i stort sett inga symtom, och kan vara svårt att upptäcka, vilket innebär att många kan ha sjukdomen utan att veta om det.

Alla dessa nya rekord – vi springer snabbare, hoppar högre och lyfter tyngre. Men var går gränsen för hur bra en elitidrottare kan bli? Vilka pusselbitar måste komma på plats för att nå den absoluta toppformen? Och hur bedrivs forskning om prestationsutveckling? Carolina Klüft är friidrottslegend, verksamhetschef för Generation Pep och hedersdoktor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Mats Börjesson är professor och föreståndare för Centrum för hälsa och prestationsutveckling vid Göteborgs universitet.

Minska diagnostiseringen av autism – och sluta kalla adhd och autism för funktionsnedsättningar. Det är budskap från Christopher Gillberg, professor och ledande expert på området. Christopher Gillberg är seniorprofessor i barn- och ungdomspsykiatri på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Han är verksam forskare och kliniker på det forskningscentrum han startat och som bär hans namn: Gillbergcentrum. I Sahlgrenska akademins podcast Akademiliv berättar han om tiden som läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin under tidigt 70-tal, fram till i dag. En period av stora förändringar i synen på diagnoser och orsakerna bakom exempelvis adhd och autism.

I hela sitt liv har Marie Berg, barnmorska och professor i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet, varit djupt engagerad för kvinnor i Demokratiska republiken Kongo. Tillsammans med andra kollegor etablerar hon nu den första barnmorskeutbildningen på universitetsnivå vid Université Evangélique en Afrique, i Bukavu. Det faktum att hon och hennes make Urban de senaste 40 åren haft Kongo som sitt andra hemland är en förutsättning för hennes arbete med utbildningen.

Vårdenhetschefer har en central roll för att sjuksköterskor ska trivas på jobbet och vilja stanna kvar i sin anställning. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som nu finns tillgänglig i bokform. Marianne Törner, forskare inom arbets- och miljömedicin, gästar podden Akademiliv och berättar om sin forskning inom säkerhet, organisation och ledarskap. Böckerna som nämns i samtalet: Hälsobringande sjukvård - för personal och patienter: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/73538 Säkra bygget. Om säkerheten i svensk och dansk byggindustri – och hur den kan förbättras: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/73861 En textad version av podden finns på GU Play, https://play.gu.se/media/Chefen%20avg%C3%B6rande%20f%C3%B6r%20att%20sjuksk%C3%B6terskor%20ska%20stanna/0_rrpafuaq

Apkoppor sprids i världen, och WHO har klassificerat sjukdomen som internationellt hot mot människors hälsa. Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ger en aktuell bild av apkoppor, både när det gäller läget i vården, möjligheten till vaccin och behandling och forskningsläget i världen. Intervjuar gör Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Gäst i detta avsnitt av Akademiliv är Emanuel Fryk, doktorand vid Göteborgs universitet och läkare på vårdcentral, där han möter patienter med diabetes typ2. Han har nyligen avlagt sin avhandling, som specifikt handlar om proteinet galectin-1 i diabetes typ 2. Han är hoppfull inför framtiden och tror på en utplaning av fetma och diabetes, eftersom livsstilens betydelse lyfts fram i högre grad.

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. Podden Akademiliv intervjuar henne live på Vetenskapsfestivalens scen i Nordstan, om viruset som präglat våra liv i flera år och som hela tiden genererar nya frågor.

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, gästar Akademiliv för ett samtal om antivirala läkemdel, påverkan på hjärnan och den kliniska forskningens förutsättningar för covid-19. Intervjuar gör kommunikatörerna Elin Lindström och Margareta Gustafsson Kubista. --- Tillgänglighetsanpassning: transkribering är tillgänglig i Sahlgrenska akademins personaltidning, Akademiliv: https://akademiliv.se/2021/10/77583/

I senaste avsnittet av podcasten Akademiliv uppmärksammar vi befolkningstudien H70, som nu pågått i 50 år, och som gett en rad viktiga resultat om demens och åldrande. Professor Ingmar Skoog ger en fyllig bild av H70. Intervjuar gör Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin. För en tillgänglighetsanpassning / textversion av avsnittet: www.akademiliv.se/2021/10/77055

Äntligen ett nytt avsnitt av Sahlgrenska akademins podcast Akademiliv! Vi pratar med Fredrik Nyberg, gästprofessor i registerepidemiologi, om möjligheterna med registerforskning. Intervjuar gör kommunikatörerna Karin Allander och Elin Lindström. Kvalitetsregister är register som finansieras med offentliga medel som oftast är inriktade mot en speciell patientgrupp. Det primära syftet är att följa upp och förbättra vården. Registren ger detaljerad information om patientgruppen, som exempelvis visar hur det går för dem, vilka behandlingar som ges och hur bra resultat som dessa behandlingar ger. Ju fler patienter som accepterar att deras data ingår i kvalitetsregistren, desto bättre kan registren fungera som underlag för att förbättra vården. Kvalitetsregister kan också användas till forskning. Registren drivs både på nationell nivå och på regional nivå. Data ur kvalitetsregister kombineras ofta med data ur andra register och hälsodatabaser, exempelvis från Statistiska centralbyrån, dödsorsaksregistret eller Värnpliktsregistret. Det innebär att det går att koppla samman sjukdom med exempelvis socioekonomi eller den fysiska konditionsformen i ungdomen. Vilka register som en forskare väljer att använda beror på den frågeställning som forskningen söker svar på. Även covid-19 är föremål för registerforskning. När pandemin covid-19 kom till Sverige inledde Fredrik Nyberg tillsammans med flera andra forskare registerstudier för att exempelvis ta reda på mer om hur många som insjuknade, vilka riskfaktorer som kan kopplas till covid-19 och vilka grupper som drabbats hårdast av sjukdomen. Utifrån riskfaktorer kan forskarna sedan kanske skapa prediktionsmodeller som kan förutspå vem som riskerar bli mest sjuk och kunna rika in förebyggande insatser.

Gravida kvinnor är inte en uttalad riskgrupp, men uppmanas vara försiktiga för att undvika att smittas av covid-19. Detta poddavsnitt handlar om ett nytt nationellt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I podden medverkar Karolina Lindén, forskare och barnmorska, samt Verena Sengpiel, forskare och förlossningsläkare. COPE studien: www.copestudien.se Svenskt nätverk för Nationella Kliniska Studier inom obstetrik och gynekologi, SNAKS: www.snaks.se Folkhälsomyndigheten: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/gravida/ Arbetsmiljöverket: Gravida och covid-19 på arbetsplatsen: https://www.av.se/nyheter/2020/gravida-och-covid-19-pa-arbetsplatsen--forsiktighetsprincipen-ska-rada/

Den bild som framträtt i media av den palliativa vården är på många sätt felaktig. Det framför Joakim Öhlén som är professor i omvårdnad och expert på palliativ vård i podden Akademiliv.

Uppemot tio procent av den vuxna befolkningen har IBS, Irritable Bowel Syndrome, i varierande svårighetsgrad. Professor Magnus Simrén bedriver IBS-forskning ur många olika perspektiv, och berättar om sjukdomen och de framsteg forskningen gör i podcasten Akademiliv.

De fördomar om äldre som synliggjorts under pandemin riskerar påverka äldres självbild mycket negativt under lång tid framöver. Det säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap vid Göteborgs universitet, i det senaste avsnittet av podcasten Akademiliv.

Trångboddhet och smitta hör samman, något som tycks ha glömts bort under pandemin. - Det handlar om rätten till hälsa, säger Maria Magnusson och Kristina Jakobsson, som tar fram information om hur man begränsar smittspridning när man är trångbodda.

Hör Martin Lagging, professor i klinisk virologi vid Göteborgs universitet, i ett samtal om corona och andra virus, med fokus på forskningen om tester och antikroppar.

Grundforskning och ämnesöverskridande samarbeten med veterinärvirologer kan få avgörande betydelse för forskningen om det nya coronaviruset. Tomas Bergström, professor i mikrobiologi, sätter viruset och sjukdomen covid-19 i ett större sammanhang i det senaste avsnittet av Akademiliv.

I en frys på Mikrobiologen ligger virusprovet redo – det nya Corona-viruset som ska användas i ett forskningsprojekt som söker efter ett läkemedel som kan ges till smittade. Hör virologen Kristina Nyström, docent i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademin, berätta om forskningen i vår podcast.

Kan man printa broskceller så att de bildar en bit brosk som kan användas för att återbygga till exempel ett öra? Ja, det ser lovande ut, menar Lars Kölby, som är professor i plastikkirurgi vid Sahlgrenska akademin. Tillsammans med Chalmersforskare inom biomaterialvetenskap, försöker Lars printa ut kroppsegna material, som brosk, fett och hud, som kan användas inom rekonstruktiv plastikkirurgi istället för de konstgjorda material som används idag.

Kaj Blennow, professor i neurokemi, leder tillsammans med kollegan Henrik Zetterberg en av Göteborgs universitets mest framgångsrika forskargrupper. De utvecklar metoder som gör det möjligt att mäta och följa hur Alzheimers sjukdom utvecklas i den mänskliga hjärnan, vilket är viktigt för diagnostik och den utveckling av läkemedel som pågår. Hör ett samtal om forskningsmetoder, biomarkörer och jakten på boten av Alzheimers sjukdom.

Eva Angenete är professor och kirurg, specialiserad på tjocktarms- och ändtarmscancer. Hennes forskning är bred, och hon vill förbättra både behandling och livskvalitet för människor som drabbas. Bland annat forskar hon och hennes kollegor om när det är bäst för patienter att bli av med en tillfällig stomipåse efter operation, hur de som måste leva med en påse resten av sina liv upplever det, och hur ett forum på internet kan bidra till bättre livskvalitet för patienterna. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · sahlgrenska.gu.se

Under senare år har vården blivit allt duktigare på att rädda livet på barn som föds extremt förtidigt, men för barn som föds lite drygt efter halva graviditeten är det flera organ som inte hunnit utvecklas som de ska. Ann Hellström, professor och barnögonläkare, är expert på ögonsjukdomen ROP, som i värsta fall riskerar barnens syn. Tillsammans med andra forskare har hon gjort upptäckter som nu är på god väg att leda till nya behandlingar som också verkar stimulera utmognaden av andra organ som beror på att kärlen inte hunnit utvecklas som de ska, som lungsjukdomen bronkopulmonell dysplasi (BPD), och som också kan komma att användas för att förbygga hjärnblödning. Hon berättar också om en ny studie som hon och hennes kollegor ligger i startgroparna för, där de ska kartlägga hur det går för dessa extremt förtidigt födda barn när de växer upp. Programledare är Elin Lindström och Margareta Gustavsson Kubista, båda kommunikatörer på Sahlgrenska akademin, den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet.

Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi, är optimistisk inför framtiden när det gäller cancerforskningen: – Det går inte att vara annat när man tänker på den utveckling vi sett med immunterapi och målinriktad behandling, som vid första anblick verkar ha kommit kom från ingenstans. Men bakom utvecklingen finns många år av grundforskning, det måste man komma ihåg. Vi pratar om bland annat malignt melanom, en cancersjukdom som kan uppstå både på huden och i ögonen. Jonas förklarar vad immunterapi är och hur långt de moderna melanombehandlingarna egentligen har lett och om det genetiska spåret och nya kliniska prövningar som är på gång. Det blir raka svar på svåra frågor, om de cancersjukdomar som drabbar tusentals människor Sverige varje år. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · sahlgrenska.gu.se

Minnets viktigaste funktion är inte att blicka tillbaka, utan att förbereda oss för nuet och framtiden. Det är hjärnans uppgift att samla in alla dessa sinnesintryck och bevara dem. Men för att hjärnan skall må bra och kunna prestera mer, har man sett att fysisk aktivitet och även periodisk fasta har gynnsam effekt. I denna podd pratar vi med Eric Hanse, professor i neurofysiologi, och expert inom bland annat ”Hjärnans förunderliga förmåga att minnas och glömma” Vi registrerar och kommer ihåg det allra mesta vi upplever, för att sedan succesivt glömma det mesta. Varför är det så Eric? - Hjärnans förmåga att glömma har betydelse för vår och alla andra arters överlevnad. Den påverkar viktiga egenskaper som att kunna generalisera, systematisera och rationalisera. Och dessa egenskaper, i balans med vad du minns, förbereder dig för kommande händelser i livet, så att du är bättre förberedd. Men vår hjärna har också en kreativ förmåga som påverkar våra minnen och ibland uppstår falska minnen, men det är inte samma sak som medvetet ljug, berättar Eric. Så pratar vi om vad som påverkar vad vi minns och var våra minnen finns placerade i hjärnan och mycket mer. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Stroke är ett samlingsnamn för att hjärnan får en plötslig påverkan av en blödning eller en infarkt. Vi pratar med Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin och överläkare, om behandling och rehabilitering av stroke på en strokeenhet. Det är en effektiv hjälp som passar för alla typer av stroke, både blödningar och infarkter. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Gunnar C Hansson, professor i medicinsk kemi och cellbiologi, gör stora bidrag till forskningen om både tarmsjukdomen ulcerös kolit och lungsjukdomen cystisk fibros. Hans upptäckt av det supertunna och osynlig slemlager som skyddar våra tarmar från infektion och som håller våra luftvägar rena har ritat om läroböckerna i anatomi och öppnat ett helt forskningsfält. I våra tarmar finns lika många bakterier som vi har celler i kroppen. Tidigare var det den allmänna uppfattningen att människans immunsystem kunde skilja på de bakterier som är bra för oss och de som är dåliga, och att det var därför vi inte blev sjuka av bakterierna i tarmen. Försök gjorda vid Uppsala universitet pekade på att det finns ett mellanrum vid tarmens yta, och Gunnar C Hansson kunde visa att detta mellanrum är ett svårupptäckt men superviktigt slemlager, eller mucus som det också kallas. Hos människor är slemlagret ungefär en femtedels millimeter tjockt, och det skapas och underhålls systematiskt av celler i tjocktarmens yta. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Tar vi inte hand om barnen på rätt sätt finns risk att de blir tandvårdsrädda och det blir svårare att ta hand om sina tänder i framtiden. I det här avsnittet av Akademiliv undersöker vi barntandvård, tandskador och smärta tillsammans med Agneta Robertson, professor i pedodonti – barntandvård. Varför går barn till tandläkaren? Barn idag har bättre tänder än någonsin, men tandläkarn har fullt upp ändå. Förutom rutinbesök finns det tre stora skäl till att barn behöver gå till tandläkaren: • Hål i tänderna (karies) • Tandskador • Skador på tändernas emalj Tandskador? Tandskador är väldigt vanligt. Av alla 15 åringar har runt hälften någon gång fått en skada på en tand, slagit ut en tand, fått en spricka eller liknande. Vad ska du göra om du slår ut en tand? Hämta mjölken! Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Människans graviditet är annorlunda jämfört med andra däggdjur. Vi får problem både om graviditeten är för kort och om den är för lång. Tillsammans med Bo Jacobsson reder vi ut riskerna med lång och kort graviditet, vilka riskfaktorer som finns, hur forskarna studerar förlossningsmekanismer och hur generna påvekar det hela. Bo Jacobsson är professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, och verksam inom kvinnosjukvården på universitetssjukhuset. Informationssidor: www.perinatallab.se www.infpreg.se Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Lika många flickor som pojkar har ADHD – men flickornas upptäcks ofta för sent. Vi pratar med Svenny Kopp – pionjär för genusfrågor inom svensk psykiatri och expert på flickor med ADHD. Alla personer med ADHD har tre symptom: • överaktivitet, • brist på impulskontroll och • brist på uppmärksamhet. Generellt beter sig flickor och pojkar fortfarande olika – därför märks symptomen på olika sätt. I sociala sammanhang har flickor lärt sig att vara lugna, men hemma kan en flicka vara lika utåtagerande och destruktiv som en pojke. Skolan är nyckeln, där upptäcks de flesta med ADHD. Om man generaliserar kan man säga att pojkar upptäcks tidigt eftersom de stör ordningen i klassrummet och omgivningen, flickor upptäcks senare, ofta när deras skolresultat dalar eller de får problem med det sociala livet. Detta behöver vi ändra på för att ge flickorna bästa möjliga liv. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri och verksam vid Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Mer information om Svenny och konferencen ESSENCE hos Gillbergcentrum: www.gnc.gu.se Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Ungefär 20 procent av barnen i Sverige kan ha sjukdomen fetma eller övervikt. Förutom social stigmatisering är fetma en sjukdom som påverkar hälsan negativt resten av livet. Jovanna Dahlgren, professor i pediatrisk endokrinologi, förklarar vilka som är i riskzonen för att utveckla sjukdomen och hur samhället ska göra för att motverka den. Det handlar om att upptäcka och behandla tidigt, redan i 2-4 års åldern kan sjukdomen upptäckas. Bra förebyggande åtgärder kan bland annat vara förändringar i uppväxtmiljön, vilken mat som finns tillgänglig och samverkan mellan vård, skola och idrottsföreningar. Behöver du hjälp med barnfetma? - Kontakta patientorganisationer, till exempel Riksförbundet HOBS, www.hobs.se - Vänd dig till barn- och ungdomsmottagningar - Kontakta din vårdcentral - Den bästa hjälpen får man av ett team med en sjuksköterska, en läkare och en dietist. Coco Pops? https://www.telegraph.co.uk/news/shopping-and-consumer-news/11373080/The-10-most-sugary-breakfast-cereals.html Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Vad kan vi lära oss av de som orkar jobba längst? Vilka är de som fortsätter jobba, och trivs med det, trots att alla jämnåriga har gått i pension? I detta avsnittet har vi pratat med Kerstin Wentz, legitimerad psykolog, som träffat yrkesverksamma personer i åldern 69-75 år. Kerstin berättar om karriärmodellering och att forma sin egen arbetssituation. Hon berättar också om glädje och lekfullhet som ett sätt att hantera stress och klara av att återhämta sig. Ett konkret tips som Kerstin ger är att när du är i 45-årsåldern ska du göra en utvärdering av din arbetssituation, är den hållbar resten av ditt arbetslivet? Med 20 år kvar är det inte för sent att ändra på sin situation. Länk till det utvärderingsverktyg som vi pratar om i avsnittet: https://sneltestwerkdruk.nl Vill du veta mer om ynga i arbetslivet, i våras spelade vi in en podcast om forskaren Maria Boström: https://soundcloud.com/sahlgrenskaakademin/samtal-med-maria-bostrom-om-unga-vuxna-pa-arbetsmarknaden Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Akademiliv är äntligen tillbaka! I detta avsnittet har vi ett samtal med Elisabet Wentz, nyutnämnd professor i allmänpsykiatri med särskild inriktning mot anorexi. Anorexi är en mycket allvarlig sjukdom som drabbar 1 procent av alla kvinnor någon gång i livet. I podden kommer vi in på många olika aspekter på sjukdomen: • tidiga tecken på anorexi, • riskfaktorer för få sjukdomen, • hur sjukvården behandlar sjukdomen, • vad föräldrar kan göra. Är du orolig för att du eller någon du känner har anorexi? Läs mer på Vårdguiden eller kontakta en läkare: https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Anorexi Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Fetmaoperationer är en vanlig behandling mot sjuklig övervikt hos vuxna. Torsten Olbers vill ta reda på om det fungerar på samma sätt med barn och ungdomar. Varför är det kontroversiellt med fetmaoperationer? En av förklaringarna kan ligga i synen på fetma. Trots att sjukdomen till 80% beror på gener är den allmänna uppfattningen att ens vikt beror på hur bra eller dåligt man "sköter sig". Liveinspelning från Vetenskapsfestivalen i Göteborg 12 maj 2017. Torsten Olbers är docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Vi har träffat Annika Rosengren, professor i medicin, och pratat om hjärt- och kärlsjukdomar. Vad är hjärtinfarkt? Vad är hjärtsvikt? Finns det mönster i vilka som blir sjuka i hjärt- och kärlsjukdomar? Vad ökar risken? Annika berättar att på befolkningsnivå finns det ett samband mellan greppstyrka och risk för att bli sjuk i hjärt- och kärlsjukdomar. Men många faktorer spelar in, så ingen anledning att vara orolig bara för att du inte kan skruva av syltlocket =) Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Med stort intresse för organisationsteori tar Eric Carlströms forskning grepp om den komplexa frågan: hur ska vården organiseras? "Personcentrerad vård" är hans svar. Det är ett arbetssätt som bygger på tre delar: teambeslut, patientberättelse, och dokumentation. Resultatet är minskat antal vårddagar, minskad slutenvård, ökad tillit, sparade pengar. Eric Carlström är ambulanssjuksköterskan och chefen som disputerat i offentlig förvaltning. Idag professor i vårdvetenskap med inriktning mot ledarskap och vårdorganisation. Lyssna också på vårt tidigare avsnitt om personcentrerad vård med Inger Ekman: https://soundcloud.com/sahlgrenskaakademin/inger-ekman-om-vad-personcentrerad-vard-ar-och-varfor-den-behovs Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Maria Boström – ergonom, legitimerad sjukgymnast och disputerad forskare på Arbets- och miljömedicin – har undersökt hur unga vuxna ser på sin egen arbetsförmåga. Vad innebär det att ha en bra arbetsförmåga och vad gör att den ökar eller minskar? Samhället har blivit mer individualiserat med höga krav på unga att själva ta ansvar för sin motivation, kompetens och att arbetet är meningsfullt. Men enligt lagen har arbetsgivaren ett stort ansvar för vårt välmående på arbetsplatsen. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Vi har pratat med Elisabet Jerlhag Holm, docent i farmakologi, om beroenden i allmänhet, alkoholberoende och hjärnans belöningssystem. I sin forskning vill Elisabet förstå vad som händer i hjärnan när en person har ett beroendetillstånd. Specifikt är forskningen inriktad på hur så kallade aptitreglerande hormoner påverkar hjärnans belöningssystem vid alkoholintag. Forskargruppen var först i världen med att visa att alkohol upplevs som mindre belönande och konsumtionen minskar när effekten av dessa hormoner hämmas. Under samtalet kommer vi in på många intressanta frågor: - Hur hänger olika beroenden ihop? - Finns det någon koppling mellan alkohol och mat? - Finns sockerberonde? - Kan vi bli beroende av ett visst beteende? - Vad är ett beroende? Än så länge är forsknignen experimentiell men förhoppningen är att förståelsen för vad som händer i hjärnan i framtiden ska leda till nya sätt att behandla alkoholberoende. Lyssna vidare: Elisabet Jerlhag Holm i RadioScience http://www.radioscience.se/sommarforskare/5-alkoholberoende-en-sjukdom-som-behover-mer-uppmarksamhet-och-forskning/ Annika Söderpalm Gordh om upplevelsen av alkohol https://soundcloud.com/sahlgrenskaakademin/anna-soderpalm-gordh-om-upplevelsen-av-alkohol Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Vi träffade Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi, för ett samtal om den fysiska aktivitetens påverkan på vår hälsa. Vi har länge känt till att ökad kondition är det bästa sättet att förebygga många hälsoproblem, framförallt hjärt-kärlsjukdomar (som orsakar en tredjedel av alla dödsfall i Sverige). Men ökad kondition måste inte betyda Vasaloppet. Det är vetenskapligt bevisat att vi kan förbättra vår hälsa genom att öka vår vardagsmotion och till och med bara genom att sitta stilla mindre. Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling (KHP) genomför studier som mäter hur mycket vi faktiskt rör på oss, inte bara hur mycket vi säger att vi rör oss. De flesta överskattar hur mycket de är aktiva och underskattar stillasittandet. Mats berättar att av de 16 timmar vi är vakna är ungefär 9 timmar stillasittande och resten lågintensiv aktivitet. Med undantag för den halvtimmen vi är aktiva på gymmet. Kort sagt: fokusera mindre på träning och mer på att röra dig i vardagen. Cykla till jobbet eller gå en promenad istället för att sitta framför tvn. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Författaren Annika Paldanius har skrivit boken "Jag vet allt det här". Den handlar om Hanna och hennes vänner som pluggar på läkarutbildningen i Göteborg. Vi satte oss ner och pratade med Annika om hur det är att vara läkarstudent, om läkaryrket och vaför man vill bli läkare. Till vardags arbetar Annika på Arbets- och miljömedicin här på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Senaste avsnittet av Akademiliv är en inspelning från AgeCaps samtal om gott åldrande i Almedalen 5 juli 2016. Ingmar Skoog och Anders Palmgren håller i samtalet och får många intressanta frågor från publiken. Bland annat diskuteras: - Hur kan jag undvika att bli dement? Vad är demens? - Hur har äldres sexliv förändrats sen 70-talet? - Hur fungerar minnet när man blir äldre? - Är äldre bättre på att fatta beslut? - Finns det en gräns för hur gamla vi kan bli? - Depression och könsskillnader - Hur länge ska vi jobba? Tills vi är 90? - Vad är ett gott åldrande? Hör också Sofia Fölster från Moderaterna testa AgeCaps äldredräkt och berättar hur det känns att bli 80 år på 5 minuter. Fler forskare från AgeCap som är med på scen: - Boo Johansson - Nils Bäckman - Hanna Falk - Therese Rydberg - Felicia Ahlner - Eva Holmgren AgeCap är ett centrum för forskning om åldrande vid Göteborgs universitet. Läs mer om AgeCap: http://agecap.gu.se Intervju med Sofia Fölster: http://www.gu.se/almedalen/tre-fragor-till-/tre-fragor-till-sofia-folster Se äldreminister Åsa Regnér som också testar äldredräkten: https://youtube.com/watch?v=UmE9CcZ3SI4&index=1&list=PL4H4T2p75XZYlTx_tOaKTULF8-RG2YL5b Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

I det här avsnittet av Akademiliv har vi pratat med Malin Hansson, doktorand och legitimerad barnmorska, som tagit reda på vilka faktorer som påverkar de realtioner som inte håller. I studien har Malin undersökt kvaliteten i relationen hos 450 (heterosexuella) småbarnsföräldrar enligt fem dimensioner av vad bra kvalitet i relationen är: Enighet, samhörighet, tillfredsställelse, sensualitet och sexualitet. Förutom att studien har visat vad som kan leda till separation har Malin tagit fram 8 tips för dig som är småbarnsförälder (och för alla andra som vill ha en bättre relation): Åtta tips till småbarnsföräldrar (och alla andra) om vad som går att göra för att förbättra sin relation: Malins 8 tips: 1. Tydlig kommunikation 2. Var en god lyssnare 3. Dela på ansvaret 4. Ha roligt tillsammans 5. Sensualitet i vardagen 6. Ta er tid tillsammans 7. Ge varandra bekräftelse 8. Vänta inte med att söka hjälp Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Vi pratar med Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin, om hur bakterierna i våra tarmar påverkar vår hälsa. Ett forskningsområde med en lång historia, från Louis Pasteur fram till dagens moderna teknik. Fredriks forskning har visat på två intressanta samband. Patienter som har genomgått fetmakirurgi har en förändrad tarmflora, och samma sak gäller för patienter med typ 2-diabetes. Men det är svårt att säga hur tarmfloran "borde" se ut, vad som är bra eller dåligt påverkas av vad vi äter och vilka gener vi har. Det är också svårt att säga om en viss bakterie leder till en viss sjukdom, eller om det är tvärtom. Fredrik berättar också lite om hur forskningen på bakterier i tarmen går till, och vilka sätt som finns för att påverka vilka bakterier vi har. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Anna-Carin Olin, adjungerad professor i arbets- och miljömedicin, har utvecklat en metod för att mäta utandningsluft: PExA – Particles in Exhaled Air. Vi pratar med Anna-Carin om hur det går till att utveckla ett nytt instrument och vägen från idé, till verktyg i forskningen, till instrument för att under söka patienter. Anna-Carin berättar att det finns ett stort behov av att kunna göra en enkel analys av de mikroskopiska partiklar som finns i vår utandningsluft. Det ger en bild av hur det är ställt i de små luftvägarna och kan användas för att tidigt upptäcka sjukdomar som startar i de små luftvägarna, till exempel kronisk obstruktiv lungsjukdom, astma och lungfibros. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se