Podcasts about orsakerna

Ukraina, som är ett av världens mest bördiga områden, tvingades betala ett högt pris för att bönderna motsatte sig bolsjevikernas hårdhänta tvångskollektivisering av jordbruket enligt den första femårsplanen.Från hösten 1932 till sommaren 1933 drabbades sovjetrepubliken Ukraina av massvält där minst tre miljoner människor svalt ihjäl. Svälten berodde delvis på torka, men Josef Stalin förvärrade medvetet konsekvenserna av torkan. Landsbygden tystande och liken fick ligga obegravda och det finns många fall av kannibalism dokumenterade.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit boken Folkmord.Även om torka spelade in så var svälten i huvudsak orkestrerad av bolsjevikerna i Moskva. Kommunister i Ukraina som försökte mildra svälten straffades hårt. Samtidigt som ukrainare dog i miljontals exporterades spannmål för att ge inkomster för att investera i industrialisering. Dessutom deporterades hundratusentals bönder till Sibirien och Kazakstan där många dog av sina umbäranden. Myndigheterna förbjöd också människor att lämna Ukraina i jakt på mat.Orsakerna till svälten går att finna i bolsjevikernas vilja att krossa det nationella motståndet i Ukraina och utplåna bönderna som klass. Men också kollektiviseringen av jordbruket i sig och tvångsrekvirering av livsmedel orsakade stora störningar på produktionen av livsmedel. En tredje förklaring är torkan som drabbade området.Den första femårsplanen som inleddes 1927 skulle industrialisera Sovjetunionen på tio år. En process som tagit 150 år i Västvärlden. Här blev export av spannmål viktigt för att kunna importera teknik till den tunga industrin. Tanken var att kollektivjordbruk skulle producera överskottet, men bönderna var inte intresserade av att ge upp sin jord som den så sent om i början av 1900-talet fått äganderätt till.Kulaker definierades som rika bönder som anställde jordbruksarbetare, men i kriget mot bönderna kom begreppet att användas på alla som motsatte sig tvångkollektiviseringen av jordbruket som på allvar inleddes vid årsskiftet 1931-32.Enbart år 1930 deporterades omkring 75 000 kulakfamiljer, det vill säga cirka 300 000 individer, från Ukraina. De skickades i överfulla järnvägsvagnar mot Sibirien, Centralasien eller Stillahavskusten. Ofta dumpades människor bara ute på tundran för tvingas klara sig på egen hand.Under våren 1933 åt människorna giftiga svampar, råttor, hundar och katter samt människor. 3,2 miljoner människor dog i Ukraina under svälten, enligt historikern Stanislav Kulchitsky som baserat beräkningen på tillgängliga data från de tidigare hemliga sovjetiska arkiven. Men på grund av osäkert statistiskt underlag väljer Kulchitsky att ange antalet offer till någonstans mellan 3 och 3,5 miljoner.  Arbetarens dotter, Charkiv, 1933. Alexander Weinerberger, Holodomor research and education consortium. Musik: Virgo av Humans Win, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som försvarsadvokat har hon länge frågat sig om hon gör gott eller ont. Nu har Clea Sangborn landat i ett svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra vintern var hon försvarsadvokat i målet där hon försvarade kvinnan som dömdes för mordet på Tove, 21, i Vetlanda.Det blev Clea Sangborns sista stora mål, för kort därefter valde hon att sluta. Först nu berättar hon varför.Orsakerna är flera och handlar bland annat om tvivel kring om hon som försvarsadvokat gjort gott eller ont i sin roll. Men den utlösande faktorn är det hat som drabbade henne som försvarsadvokat för den 20-åriga kvinna som dömdes till 16 års fängelse för mordet på Tove.Flera av angreppen var också antisemitiska. Något som tog extra hårt mot bakgrund av att Clea Sangborns släkt under lång tid valde att hålla sitt judiska påbrå hemligt, efter att ha tvingats fly under andra världskriget.”Det gjorde mig väldigt rädd”Clea Sangborn föddes 1967 och växte upp i ett kulturellt hem. Hennes mamma var filmproducenten Katinka Faragó, som dog några dagar efter att den här intervjun genomfördes, 87 år gammal.Clea Sangborn valde först också den kulturella banan, innan längtan efter ett mer ”vanligt” liv lockade henne till juridiken.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Första världskrigets orsaker kan förklaras med nationalism och konkurrens om kolonier. En viktig faktor var de cementerade allianserna som minskade handlingsutrymmet. På samma sätt var den militära planläggningen starkt bindande för de inblandade stormakterna. Kopplade till planerna var även mobiliseringssystem som direkt kom att utlösa mobiliseringsbeslut av rädsla för att inte hinna i tid före ett fientligt anfall.Mest känd av de militära planerna var den tyska Schlieffenplanen från 1905 som på många sätt dikterade det tyska agerandet under de avgörande dagarna under den så kallade svarta veckan i juli 1914.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden inleder Martin Hårdstedt och Peter Bennesved en serie om första världskriget. I flera avsnitt av Militärhistoriepodden har konflikter behandlats som är viktiga för förståelsen av det som hände sommaren 1914.Lyssnarna uppmanas att inte minst ta del av poddavsnitten om Preussiska-Österrikiska kriget 1866, Fransk-tyska kriget 1870-71, Boerkriget, Balkankrigen 1912-13, Ryska-japanska kriget och Fashodakonflikten 1898. På olika sätt förklarar de bakgrunden till första världskrigets utbrott.Den 28 juni 1914 föll de berömda skotten i Sarajevo som dödade den Österrikiske-Ungerska tronföljaren Franz Ferdinand och hans gemål. Mordet satte igång en diplomatisk kedjereaktion och inledde en kris som en dryg månad kastade in Europa och världen i ett krig utan tidigare motstycke.Skulden för första världskrigets utbrott har lagts lite olika. I enlighet med Versaillesfredens skuldparagraf lades skulden på Tyskland. Det upprepades mycket tydligt av den tyska historiker Fritz Fischer på 1960-talet och kopplades då samman med andra världskriget. En motsatt uppfattning uppträdde redan under mellankrigstiden som ifrågasatte att Tyskland ensam bar skulden. Helt nyligen har den australienske historikern Christopher Clark framhållit i sin bestseller The Sleepwalkers att de europeiska ledarna agerade isolerat utan tillräcklig information. Som sömngångare ramlade de in i ett krig som de kanske inte riktigt insåg skulle bli slutprodukten av deras beslut. Skulden för krigsutbrottet måste därför delas av alla ledare i de europeiska stormakterna 1914.Bild: Berlins befolkning på Moritzplatz läser tillkännagivandet om mobiliseringen som börjar den 2 augusti 1914, Wikimedia Commons, Bundesarchiv, Bild 183-S32538 / CC-BY-SA 3.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Identifiera vanliga orsaker till trötthet och lär dig hur du kan återhämta energi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Kursk år juli 1943 brukar kallas världens största pansarslag. Tusentals tyska och sovjetiska stridsvagnar och hundratusentals soldater drabbade samman i en kamp som definitivt skulle avgöra hur kriget utvecklas de kommande åren.”Stål! Stål! Stål!” löd det sovjetiska stridsropet när stridsvagnarna mötte varandra i strid på nära håll. På slagfältet sattes nya typer av tyska stridsfordon in – Pantherstridsvagnar och pansarjägaren Ferdinand. Det räckte trots allt inte till en seger utan den tyska offensiven körde fast.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved operation Citadell eller slaget vid Kursk som det också brukar kallas.Efter bakslagen vårvintern 1943 och slaget vid Stalingrad inledde tyskarna planeringen för sommarens tilltänkta offensiv för att återta initiativet på östfronten. Hitler hade efter Stalingrad tappat en del av sitt starka självförtroende och lämnade våren 1943 i större utsträckning plats för sina underlydandes uppfattningar och initiativ. Guderian var som inspektör av pansarvapnet ansvarig för att skapa nya pansarförband och ansåg att man inte skulle genomföra några operationer utan avvakta och bygga upp styrkan. Manstein tog ledningen för den krigsplanering som inleddes. Manstein förordade en taktik – ”Schlagen aus de Nachand” – som gick ut på att man lätt ryssarna anfall och därefter inledde en tillfällig reträtt. När de sovjetiska förbanden hade tunna ut sina underhållslinjer skulle de lättrörliga tyska pansardivisionerna gå till motanfall och krossa motståndet i inringningsoperationer. Men Hitler accepterade inte att man övergav territorium.Till slut bestämdes att en offensiv skulle inledas senast till sommaren när vägarna var farbara igen efter vårfloden. Men var skulle man anfalla? Genom de sovjetiska motoffensiverna efter Stalingrad hade det skapats en stor utbuktning i fronten kring staden Kursk. Denna utbuktning blev målet för de tyska anfallsplanerna våren 1943. Från norr och söder skulle starka pansarkåren anfall och genom en kniptångsmanöver ringa in och besegra stora sovjetiska truppmassor.På sovjetisk sida var man full medveten om de tyska planerna bland annat genom spioner och de västallierades signalspaning. Området kring Kursk förvandlades till ett fördröjningsområde med fältbefästningar, nergrävda pansarvärnskanoner, mineringar och stridsvagnsgravar som fick första världskrigets skyttegravsområden att förblekna i jämförelse. Civilbefolkningen uppbådades i hundratusentals för att hjälpa till. När anfallet väl kom efter att skjutits upp flera gånger körde de tyska pansardivisionerna fast i fördröjningszonerna.Orsakerna till förseningarna var att de nya stridsvagnstyper som tyskarna ville få med inte hunnit levereras i tillräcklig mängd. Pantherstridsvagnen fick sitt elddop vid Kurs och även Tigerstridsvagnen fanns med i striderna. Den tunga pansarvärnsvagnen Ferdinand återfanns i ett antal om nästan 90 vagnar. Många av dessa nya stridsfordon hade tydliga barnsjukdomar och kunde inte riktigt komma till sitt rätta. Förlusterna i det slag som inleddes den 5 juli och avslutades definitivt den 20 juli blev mycket stora. Tusentals stridsvagnar och tiotusental soldater stupade och skadades.Lyssna också på Oktoberkriget 1973 – när israelerna slogs för sin överlevnad samt Svenska Stridsvagn S utmanade bilden av en stridsvagn.Bild: Sovjetiska trupper på Voronezhfronten i motattack bakom T-34-stridsvagnar vid Prokhorovka, 12 juli 1943. Wikipedia. Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För första gången i modern tid är utvandringen större än invandringen, visar ny statistik. Men innebär det att fler utrikes födda än tidigare flyttar från Sverige? – Det beror inte på att fler människor lämnar landet, säger Karin Lundström vid Statistiska centralbyrån. Av Louise Lennartsson Inläsare: Mårten Barck

Många av oss har lätt att uttala valfri svordom följt av SJ när det är problem med tågresan, men idag är ansvaret för att allt går som det ska fördelat på många olika parter, och det finns många skilda orsaker till förseningar. Vi möter Trafikverkets ansvarige för målområdet tillgänglighet där punktlighet ingår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid sidan av det hårda vintervädret så är det eftersatta underhållet av järnvägsnätet en viktig anledning. En annan faktor är att SJ och de andra tågföretagen har sina problem med fordons- och förarbrist. Spårspring, nerfallna träd och andra yttre faktorer är en tredje kategori och en fjärde utmaning är att det är så många tåg på spåren numera, säger Jonas Eliasson, måldirektör på Trafikverket.Inom forskning och politik kring transporter så hör allt detta till det område som kallas tågtrafikens tillgänglighet. I Vetenskapsradion möter vi Jonas Eliasson, som är både forskare och måldirektör på Trafikverket, där han ansvarar för just tillgängligheten för alla trafikslag.Vi träffade honom för en längre intervju om väg- och tågtrafiken på den stora transportkonferensen Transportforum i slutet av förra veckan.Programledare: Lena NordlundReporter: Björn Gunér

Depression är en av våra stora folksjukdomar. När vi blir äldre blir vi blir extra sårbara eftersom depressioner kan utlösas av sjukdomar och läkemedel. Orsakerna behöver utredas så att rätt stöd kan sättas in. Många hittar också egna strategier för att ta sig upp ur mörkret.

Helsingborg har alltid förknippats med handel, logistik och transporter. Idag är nästan en fjärdedel av alla arbetstillfällen kopplade till dessa sektorer och de fortsätter att växa. Samtidigt lever vi i en tid av förändring och stadens identitet är inte längre lika tydlig. Är Helsingborg ens en handelsstad idag? Och vad vill Helsingborg vara i framtiden? Det var grunden för ett live-samtal på scen i oktober 2023. I tre avsnitt kommer du få höra diskussionen från den kvällen. I detta det första avsnittet hör du ett utdrag ur det föredrag som Ola Thuvesson, universitetslektor på institutionen för tjänstevetenskap vid Lunds Universitet Campus Helsingborg, höll innan diskussionen. Samt en intervju med honom, gjord av Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

Barn och unga i Sverige läser allt mindre. I Karlavagnen med Sanna Lundell handlar det om barn och ungdomars läsning. Läser du för dina barn? Vad fångar ett barns läslust? Hur är det hemma hos dig? Läser dina barn? Vad läser de? Vilka böcker får igång ett barn att vilja fortsätta läsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan skrev ett antal kulturjournalister på Expressens kultursida om den minskade läsningen bland barn och unga. Krisen slår brett, de flesta undersökningar visar att läsningen minskar i nästan alla grupper. Orsakerna är många. Bibliotek stängs och bara knappt hälften av alla elever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Skillnaderna ökar mellan barn beroende på socioekonomisk bakgrund, och skolan har blivit allt sämre på att kompensera för gapen. Konkurrensen från skärmar och sociala medier blir allt hårdare.Vad var det för böcker som dina barn gick igång på och som gjorde att de fortsatte läsa själva? Var den böckerna om Harry Potter? Zlatan boken eller Sagan om Ringen-serien, eller något helt annat? Läser de böcker eller är det bara på skärmar? Läser ni godnattsagor hemma hos er?Dela med dig av dina bästa lästips och knep för att få barn och unga att vilja läsa mera. Vad läste du själv som barn? Hade du ett skolbibliotek som gav dig tips? Minns du sagostunderna på din förskola?Programledare: Sanna LundellVi startar kl 21.40 - och telefonslussen öppnar kl 21.00. Ring 020 - 22 10 30. Du kan också söka upp oss på sociala medier och dela dina tankar runt barn och läsande.Producent: Monika BohmanAnsvarig utgivare; Sofia Söderholm

Hej, kära Virtuellt-vänner. Jag känner mig återigen benägen att be om ursäkt för det låga tempot den ordinarie Virtuellt-poddserien hållit. Orsakerna är många, men undviker helst ursäkter och förklaringar, för att istället eftersträva bättring framöver. Som ett TACK för ert stora tålamod och fortsatta stöd, följer här några insticksavsnitt - där det första i ordningen är titulerat "Tillbaka till Måns". Om ni inte ännu lyssnat på avsnitt X5 - "& Hur Mår Måns?" - rekommenderar jag dig att göra det först. Det är ett starkt avsnitt, om jag får säga det själv. Här kommer uppföljningen, ett år senare - och som Måns brukar uttrycka saken: "det hände en grej"... Fokus här blir alltså allt annat än vad eskapism heter, utan istället relationer och livet i stort och smått. Jag hoppas att du precis som jag känner att du har ett utbyte av detta samtal. Under avsnittet kommer du återigen att höra Virtuellt-kompositören Jonatan Järpehags band Karakou, som så fint sätter ord och ton på känslorna. All musik listas som vanligt på hemsidan, Virtuellt.nu, i inläggen för respektive avsnitt. Nu välkomnar vi så tillbaka min gamle Overkligt-poddpartner: Måns Ortner.

Hur funkar det med tågtrafik? Ja, precis som ni tror, med räls, stationer och tåg. Men Sverige har under många år dragits med stora och kostsamma problem med urspårningar och trafikstopp. Orsakerna reder vi ut i sista avsnittet innan sommaruppehåll. Så klart är det marknadexperimentens Sverige som är framme igen. Vid något tillfälle verkade det som en bra idé att minska kostnaderna för järnvägen genom privatiseringar. Tanken var att man skulle kunna betala mycket mindre för underhållet, och få samma kvalitet. Det fungerar sällan. Och trots att järnväg är ett så kallat naturligt monopol, så tänkte man att det skulle gå att få marknad och konkurrens att fungera. Resultatet är att till exempel kinsesiska och franska staten nu kör tågen istället för svenska staten med dyrare biljetter. Och EU gör allt för att förhindra att vi gör något åt det. Dags att vakna inför EU-valet nästa år, tycker Sandro och Jenny.

Efter ett lite längre uppehåll  är vi tillbaka med ett nytt avsnitt. Denna gång tar vi tempen på några mindre kända akter inom hårdrocken. Det finns många band som når relativt begränsad framgång, men ändå har höga kvalitetsnivåer. Orsakerna kan vara många. Allt ifrån ren otur till egen förskyllan. Oavsett vilket är det dags att uppmärksamma några av dessa artister en gång för alla, vilket härmed sker i detta avsnitt av MetalGeezer's podcast.

Rosemary var tidigt en ja-sägare, men när hennes son Jonatan fick sin autismdiagnos med en intellektuell funktionsnedsättning, insåg hon hur viktigt det var att lära sig pedagogiska strategier i sitt förhållningssätt till sin son, men även till sina andra barn. Nu är barnen stora och i detta avsnitt berättar hon om hur hon använt sig av strategierna under barnens uppväxt, men som hon även har haft så stor nytta av inom andra områden i sitt liv. I avsnitt 44 här i podden, berättade hon om Jonatans starka ego och hans gränssättning, som hela familjen fått anpassa sig till under hans uppväxt. I dag pratar vi om hur vi kan hitta en balans mellan de två ytterligheterna - att vara egoistisk kontra självutplånande. Många människor med hög grad av empati står inte upp för själva, respekterar inte sig själva och sätter heller inga gränser för sig själva. Andra är viktigare än man själv är. Ofta beror detta på en låg självkänsla och ett bristande egenvärde, som gör att man även tar för mycket ansvar för andra människor. Orsakerna till detta kan vi hitta tidigt i livet utifrån de omedvetna behovssignaler vi fått från omgivningen och svarat på. Vi lär oss tidigt att vara lyhörda för våra föräldrars behov och blir i stället ett anpassat barn som stänger av våra egna behov. Det var verkligen en djup mening med att Jonatan skulle komma till Rosemary och få henne att inse vad hennes livsuppgift handlar om.

Det är lätt att känna sig mindre stabil och ömtålig i klimakteriet. Orsakerna till det kan vara många. Rör det sig om hormonella besvär kan det vara svårt att själv se det vilket gör det utmanande att hitta stöd och kunskap så man kommer vidare. Om du lever nära någon som inte mår bra så är det inte alltid lätt att hitta sätt att stötta. I avsnittet talar vi om hur du märker både att du själv och/eller någon i din närhet har det svårt. Och hur du kan hjälpa och tala med personer i din närhet - familj, vänner, arbetskamrater och chefer - och förklara varför du inte riktigt är som vanligt och vad du behöver. Att hormonerna och östrogenet börjar svaja leder inte sällan till att man längtar efter förändring. Det kan ta sig uttryck på många sätt. Louise Rudberg talar med Åsa Melin om olika sätt att stötta, att sätta gränser och hitta lösningar. Hur man kan göra om man behöver avlastning på arbetsplatsen och hur man kan tala med familjen när du inte längre räcker till. Ett avsnitt som är för både dig som är mitt i det men också att dela med den som kanske behöver försöka förstå var du befinner dig. Det här avsnittet publicerades ursprungligen i januari 2021.Läs mer på www.klimateriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Diabetes är inte en sjukdom utan flera som ger liknande symtom. Orsakerna bakom sjukdomarna varierar och är delvis oklara. Men generna påverkar risken att drabbas, särskilt vid typ 2-diabetes. Hör professor Mikael Rydén reda ut vad vi vet om riskfaktorer, utbredning och nya behandlingar.

Matpriserna har ökat dramatiskt, fisk och mjölkprodukter framför allt. Orsakerna är flera, både kriget i Ukraina och klimatförändringar spelar in. Vad leder de ökade priserna till, och hur hanteras de i olika länder? Finns det till och med saker som har blivit bättre, för att människor fått upp ögonen för att maten är värdeful?Det pratar vi om i P4 Världen med Sara Heyman, korrespondent för global hälsa, som berättar om försörjningsläget i Afrika, där svält hotar på grund av kriget i Ukraina, och om varningsmärkning mot sjukdomar i spåren av dåliga matvanor i Latinamerika.Vi hör också Peder Gustavsson i Bangkok om att K-pop nu följs av K-food, och Carina Holmberg om sockerskatten i Norge. Daniela Marquardt, utsänd i Tyskland, berättar om hur omdaningen av livsmedelsproduktionen i mer klimatvänlig riktning försvåras av Ukrainakriget.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Luise SteinbergerTekniker: Behzad Mehrnoosh

Vad ska man ta sig till då Pelle och Lisa inte vill gå till skolan? Allt fler barn och allt yngre barn skolvägrar. Orsakerna är förstås många och varierande - men en del frågar sig också om skolan och den nuvarande läroplanen har blivit alltför krävande? I Slaget efter tolv möts familjecoachen Monica Essén från Åbo och Kurt Torsell, direktör för den svenska utbildningen vid Utbildningsstyrelsen. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Krig, sjukdomar och epidemier hör ihop. Under den största delen av krigets historia har sjukdomar skördat långt fler krig än strider. Orsakerna var många. Dålig hygien och svagt utvecklade kunskaper om bakterier och sjukdomars spridning tillsammans med små möjligheter att rädda de som sårats var de främsta orsakerna. Dålig mat och otillräckligt mycket mat var ett av de främsta skälen till sjukdomarna. Men varför dog då många även under 1900-talet då kunskaperna var bättre?I det nymixade avsnitt 12 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett tema som rör alla krig. Aktualiteten i corona-epidemins spår är påtaglig. Därför ägnas en stor del av avsnittet åt spanska sjukan och dess konsekvenser under första världskrigets slutskede.Frågan är om spanska sjukan faktiskt påverkade krigsutgången. Viruset som skulle komma att döda miljoner människor över hela världen spreds inte minst i västfrontens skyttegravar. Det vara bland de tätt sammanpackade soldaterna som epidemin fick fart och faktiskt till och med blev ännu farligare genom mutationer. Hade spanska sjukan blivit så omfattande och farlig utan kriget kan man fråga sig. Den tyska våroffensiven 1918 kan ha påverkats av sjukdomsutbrottet – men hur mycket? Går det att säga att spanska sjukan knäckte den tyska krigsinsatsen sommaren 1918? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 100 handlar om The Great Resignation, den stora massuppsägningen, som är en pågående trend i vilken lönearbetare frivilligt har sagt upp sig från sina arbeten. Orsakerna är bland annat urholkade löner, stigande levnadskostnader och en lång historia av missnöje. Också inom Vasa stad grunnar man på varför allt fler säger upp sig på egen begäran. Hankenforskaren Maria Ehrnström-Fuentes och forskaren på Helsingfors universitets Ingrid Biese medverkar. Redaktör: Patrick Sjöholm. 

Slaget vid Kursk år juli 1943 brukar kallas världens största pansarslag. Tusentals tyska och sovjetiska stridsvagnar och hundratusentals soldater drabbade samman i en kamp som definitivt skulle avgöra hur kriget utvecklas de kommande åren. ”Stål! Stål! Stål!” löd det sovjetiska stridsropet när stridsvagnarna mötte varandra i strid på nära håll. På slagfältet sattes nya typer av tyska stridsfordon in – Pantherstridsvagnar och pansarjägaren Ferdinand. Det räckte trots allt inte till en seger utan den tyska offensiven körde fast.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved operation Citadell eller slaget vid Kursk som det också brukar kallas. Efter bakslagen vårvintern 1943 och slaget vid Stalingrad inledde tyskarna planeringen för sommarens tilltänkta offensiv för att återta initiativet på östfronten. Hitler hade efter Stalingrad tappat en del av sitt starka självförtroende och lämnade våren 1943 i större utsträckning plats för sina underlydandes uppfattningar och initiativ. Guderian var som inspektör av pansarvapnet ansvarig för att skapa nya pansarförband och ansåg att man inte skulle genomföra några operationer utan avvakta och bygga upp styrkan. Manstein tog ledningen för den krigsplanering som inleddes. Manstein förordade en taktik – ”Schlagen aus de Nachand” – som gick ut på att man lätt ryssarna anfall och därefter inledde en tillfällig reträtt. När de sovjetiska förbanden hade tunna ut sina underhållslinjer skulle de lättrörliga tyska pansardivisionerna gå till motanfall och krossa motståndet i inringningsoperationer. Men Hitler accepterade inte att man övergav territorium. Till slut bestämdes att en offensiv skulle inledas senast till sommaren när vägarna var farbara igen efter vårfloden. Men var skulle man anfalla? Genom de sovjetiska motoffensiverna efter Stalingrad hade det skapats en stor utbuktning i fronten kring staden Kursk. Denna utbuktning blev målet för de tyska anfallsplanerna våren 1943. Från norr och söder skulle starka pansarkåren anfall och genom en kniptångsmanöver ringa in och besegra stora sovjetiska truppmassor.På sovjetisk sida var man full medveten om de tyska planerna bland annat genom spioner och de västallierades signalspaning. Området kring Kursk förvandlades till ett fördröjningsområde med fältbefästningar, nergrävda pansarvärnskanoner, mineringar och stridsvagnsgravar som fick första världskrigets skyttegravsområden att förblekna i jämförelse. Civilbefolkningen uppbådades i hundratusentals för att hjälpa till. När anfallet väl kom efter att skjutits upp flera gånger körde de tyska pansardivisionerna fast i fördröjningszonerna.Orsakerna till förseningarna var att de nya stridsvagnstyper som tyskarna ville få med inte hunnit levereras i tillräcklig mängd. Pantherstridsvagnen fick sitt elddop vid Kurs och även Tigerstridsvagnen fanns med i striderna. Den tunga pansarvärnsvagnen Ferdinand återfanns i ett antal om nästan 90 vagnar. Många av dessa nya stridsfordon hade tydliga barnsjukdomar och kunde inte riktigt komma till sitt rätta. Förlusterna i det slag som inleddes den 5 juli och avslutades definitivt den 20 juli blev mycket stora. Tusentals stridsvagnar och tiotusental soldater stupade och skadades.Lyssna också på Oktoberkriget 1973 – när israelerna slogs för sin överlevnad samt Svenska Stridsvagn S utmanade bilden av en stridsvagn.Bild: Sovjetiska trupper på Voronezhfronten i motattack bakom T-34-stridsvagnar vid Prokhorovka, 12 juli 1943. Wikipedia. Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter uppsägningar under pandemin har det visat sig svårt för arbetsgivare att få arbetskraft tillbaka. I USA kallas det The Great Resignation. Vart tog alla vägen? Det här är en tydlig trend i USA där rekordmånga jobb är lediga just nu: över 10 miljoner. Men utvecklingen syns också globalt. Uttrycket “The great resignation” myntades av professor Anthony Klot på Texas A&M University i USA. Han förutsade att många skulle lämna sina jobb när pandemin var över och vi återgick till en ny sorts normalitet. Varför har det blivit så här? Orsakerna är flera, bland annat: Många har stannat på sina jobb av trygghetsskäl under pandemin för att sedan säga upp sig. Det ger en ketchupeffekt. Pensionsavgångar, inklusive många fler än tidigare som går i pension i yngre åldrar. Här har den starka börsutveckling bidragit till att ge människor möjligheten. Vissa skär ner på arbetstiden. Några för att de helt enkelt vill jobba mindre. Andra för att de måste. I många länder har nedstängningar och skolbarn hemma gjort att kvinnor har slutat arbeta. Flykten från låglönejobb. Det är särskilt svårt för företag att hitta arbetskraft till serviceyrken inom besöksnäring, handel, lagerjobb och sjukvård. Yrken där kvinnor är i majoritet. Som så ofta är det de redan resursstarka som har klarar sig bäst genom pandemin om vi tittar på ekonomi och jobb. Fler kvinnor än män har lämnat sina jobb och kvinnornas andel av arbetsmarknaden i USA är nu nere på samma nivå som 1988. Men nu verkar makten ha skifta något till förmån för arbetstagarna på grund av de rekordmånga lediga jobben. Vissa företag har tvingats höja lönerna och locka med förmåner som utbildningsstöd för att fylla sina lediga platser. Flest uppsägningar inom teknik och vård En djupanalys av HR-företaget Visier med data som omfattar över 9 miljoner anställda på 4000 globala bolag visade två trender: Uppsägningarna var flest bland anställda mitt i karriären med en 20-procentig ökning 2020-2021. Uppsägningarna var flest inom teknik och vård. Att uppsägningarna är flest mitt i karriären kan ha att göra med att det är erfarna yrkespersoner som känner sig efterfrågade på arbetsmarknaden och som tycker det är dags att röra på sig nu efter pandemin. Teknik och vård är verksamheter som har upplevt stort efterfrågetryck under pandemin och det gör att stress, press, höga krav och utmattning kan vara en del av svaret på “varför”. Tid och plats spelar roll Dimensionerna plats och tid spelar roll för hur vi jobbar. Digitaliseringen gör att fler och fler tjänster kan levereras "on demand" utan att säljare och köpare möts. Den sortens branscher har gått bättre under pandemin medan högst platsberoende verksamheter som besöksnäringen, restauranger och underhållning har drabbats hårt. Det är också fler som vill jobba med sånt som är oberoende av tid och plats, som techutveckling, än av jobb inom den platsberoende handeln. Här hemma i Sverige är vi inte i någon "great resignation" ännu. Däremot är behovet av arbetskraft stora i vissa branscher.Vi ska också komma ihåg att det fortfarande finns många yrken som kommer att vara efterfrågade länge än och som faktiskt är platsberoende. Yrken som elektriker, VVS-montör, snickare och svetsare har en god arbetsmarknad enligt Arbetsförmedlingens prognos. Det saknas också lärare, sjuksköterskor och barnmorskor: i allra högsta grad platsberoende yrken. Läs mer här om fenomenet The great resignation. Vår samarbetspartner motivation.se har en massa artiklar om arbetslivet, organisationskultur och ledarskap. Den här veckan har vi valt en som visar vad det är som får svenskar att byta jobb.

Lärarna säger att man varit tålmodiga men att måttet nu är rågat - och därför går man ut i strejk. hur påverkas eleverna av strejken efter två pandemiår med distansundervisning och andra undantagsförhållanden? Orsakerna till strejken och konsekvenserna av den diskuteras i Slaget efter tolv av Finlands svenska lärarförbunds ordförande Inger Damlin, barnavårdsföreningens verksamhetsledare Pia Sundell och lärarstuderande Marie Lövholm. Filip Stén leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Ukraina, som är ett av världens mest bördiga områden, tvingades betala ett högt pris för att bönderna motsatte sig bolsjevikernas hårdhänta tvångskollektivisering av jordbruket enligt den första femårsplanen.Från hösten 1932 till sommaren 1933 drabbades sovjetrepubliken Ukraina av massvält där minst tre miljoner människor svalt ihjäl. Svälten berodde delvis på torka, men Josef Stalin förvärrade medvetet konsekvenserna av torkan. Landsbygden tystnade och liken fick ligga obegravda och det finns många fall av kannibalism dokumenterade.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit boken Folkmord.Även om torka spelade in så var svälten i huvudsak orkestrerad av bolsjevikerna i Moskva. Kommunister i Ukraina som försökte mildra svälten straffades hårt. Samtidigt som ukrainare dog i miljontals exporterades spannmål för att ge inkomster för att investera i industrialisering. Dessutom deporterades hundratusentals bönder till Sibirien och Kazakstan där många dog av sina umbäranden. Myndigheterna förbjöd också människor att lämna Ukraina i jakt på mat.Orsakerna till svälten går att finna i bolsjevikernas vilja att krossa det nationella motståndet i Ukraina och utplåna bönderna som klass. Men också kollektiviseringen av jordbruket i sig och tvångsrekvirering av livsmedel orsakade stora störningar på produktionen av livsmedel. En tredje förklaring är torkan som drabbade området.Den första femårsplanen som inleddes 1927 skulle industrialisera Sovjetunionen på tio år. En process som tagit 150 år i Västvärlden. Här blev export av spannmål viktigt för att kunna importera teknik till den tunga industrin. Tanken var att kollektivjordbruk skulle producera överskottet, men bönderna var inte intresserade av att ge upp sin jord som den så sent om i början av 1900-talet fått äganderätt till.Kulaker definierades som rika bönder som anställde jordbruksarbetare, men i kriget mot bönderna kom begreppet att användas på alla som motsatte sig tvångkollektiviseringen av jordbruket som på allvar inleddes vid årsskiftet 1931-32.Enbart år 1930 deporterades omkring 75 000 kulakfamiljer, det vill säga cirka 300 000 individer, från Ukraina. De skickades i överfulla järnvägsvagnar mot Sibirien, Centralasien eller Stillahavskusten. Ofta dumpades människor bara ute på tundran för tvingas klara sig på egen hand.Under våren 1933 åt människorna giftiga svampar, råttor, hundar och katter samt människor. 3,2 miljoner människor dog i Ukraina under svälten, enligt historikern Stanislav Kulchitsky som baserat beräkningen på tillgängliga data från de tidigare hemliga sovjetiska arkiven. Men på grund av osäkert statistiskt underlag väljer Kulchitsky att ange antalet offer till någonstans mellan 3 och 3,5 miljoner.Lyssna också på Ukraina – Självständighet med förhinder i Rysslands skugga.Bild: Arbetarens dotter, Charkiv, 1933. Alexander Weinerberger, Holodomor research and education consortium.Musik: Virgo av Humans Win, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

I veckans avsnitt av Market Headlines: Äktenskapen mellan Netonnet och Komplett samt Kronans Apotek och Apoteksgruppen skärskådas. Market listar branschens framtidshopp. Och när vd talar, då lyssnar branschen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Många har någon gång tittat med kritiska ögon på den egna kroppen i spegeln eller börjat på någon diet men alla har inte drabbats av en ätstörning. Vad är det som gör att vissa utvecklar ett sjukligt förhållningssätt till mat och den egna kroppen? Det finns några olika kända anledningar, enligt forskningen. Orsakerna kan vara sociokulturella, psykologiska eller genetiska. Det sistnämnda gäller specifikt anorexi. Bantning, som är en av de största riskfaktorerna, tycks trigga igång vissa genetiska förändringar. Det kan ibland vara ofrivilligt, jag har haft patienter som fått cancer, där behandlingen gör att de har svårt att äta, de äter då mindre och mindre och börjar utveckla anorexisymptom. Om man har den genetiska variationen verkar det triggas av att man äter mindre, säger Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi.När det gäller ätstörningar pratar man ofta om det som något som gäller barn och unga. Men en annan, lite mer dold, riskgrupp är mammor som tidigare haft en ätstörning. Enligt Anna Ehn som skrivit boken Mamma med ätstörning har en av tio gravida kvinnor en ätstörning. Först och främst  handlar det om att kroppen förändras och växer vid en graviditet, det kan kännas jobbigt för många. Det blir ett väldigt fokus på kroppen, vikten och på vad man äter. Många kanske hanterar sina symtom under graviditeten, men när barnet är fött försvinner den motivationen. Efter graviditeten kan man triggas av föreställningen att man ska gå ner gravidkilona snabbt. Det finns en föreställning om att det inte ska synas att man varit gravid överhuvudtaget. Sedan innebär ju föräldraledigheten ycket tid ensam, att rutinerna förändrats och sedan finns även de höga förväntningarna på att vara den perfekta mamman, säger hon.Gäster i programmet: Erika Nyman Carlsson, doktorerar inom ätstörningsfältet, Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi och Anna Ehn, journalist och författare till boken Mamma med ätstörning.Behöver du eller en närstående stöd? Hit kan du vända dig:Vårdguiden om ätstörningar. Ring 1177 eller gå till 1177.se.Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar.Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS.Tjejzonen, Sveriges största stödorganisation för tjejer i åldern 12-25 år.Shedo, ideell förening med syfte att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende.

Utomkvedshavandeskap, extrauterin graviditet, ektopisk graviditet, eller helt enkelt ”X” – ja, det finns många olika namn för samma graviditetskomplikation. Den innebär att graviditeten sitter någon annanstans än i livmoderrummet, och i en del fall kan det bli livshotande och kräva omedelbar åtgärd.Extrauterin graviditet sker i cirka två % av alla tidiga graviditeter. De allra flesta sitter i äggledaren, men graviditeten kan även sätta sig på äggstocken, på bukhinnan eller i tarmkäxet (en struktur med rikligt med fett och blodkärl). Orsakerna till att graviditeten implanterar sig på fel plats är till exempel en tidigare äggledarinflammation, sammanväxningar i buken, endometrios eller graviditet trots spiralanvändning. Assisterad befruktning ökar också risken för extrauterin graviditet, liksom att ha haft en extrauterin graviditet tidigare.Symtomen är lågt sittande buksmärta, nästan alltid lokaliserad till ena sidan av livmodern, och ofta även kombinerat med vaginal blödning. Blödningen kan variera i mängd, och vara både färsk och röd, eller mer brunaktig. Symtomen kan variera i grad mellan olika personer, ibland väldigt diskreta, och ibland med mer plötslig debut och så kraftigt att man måste åka ambulans till sjukhus.I veckans podavsnitt pratar vi om när och hur ett ”X” brukar visa sig, hur man utreder det och om olika metoder för behandling. Vi pratar också mer om bakomliggande orsaker och hur man brukar göra under nästkommande graviditet. TUNE IN – så får du veta mycket , mycket mer om ”X”!@babyzpodcast www.babyzblogg.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Elpriserna befinner sig på höga rekordnivåer och visar inga tecken på att sjunka. Sedan 2007 finns bara två månader med högre noteringar: februari och december 2010. Och elpriserna har varit ovanligt höga för årstiden ända sedan maj. Vanligen är elpriserna som högst på vintern då förbrukningen också är omfattande. Nu finns det tecken på att de nuvarande elpriserna fortsätter på samma exceptionella nivå under vintern. Det säger Stefan Damlin, vd för Vasa elektriska. Han är gäst i nyhetspodden Bakom rubrikerna. 

“Man har alltid liknat hjärnan med det mest komplexa system som man har. Romarna sa att hjärnan var som ett vattenledningssystem där tankarna flödade, för det var det mest avancerade de kunde komma på. På 1800-talet var hjärnan som en telefonväxel och nu är hjärnan som en datormaskin … Vi har bara metaforer, för vi har inte riktigt någonting som vi kan säga är hjärnans funktion.” Gäst i veckans podd är Maria Lindskog som är lektor i medicinsk neurobiologi. Vi vet i nuläget inte alls vad psykiska sjukdomar beror på. Det är därför också väldigt svårt att studera deras effekter, och än mindre att mildra dem. Hur ser möjligheterna ut för att hitta ett svar på dess orsaker? Hur långt har neurovetenskapen kommit hittills? Och vilka stora forskningsgenombrott ligger runt hörnet? 

Marinbiolog Anna Törnroos-Remes vid Åbo Akademi ser allt för stora och många hinder för att en fast förbindelse över Kvarken ska kunna bli verklighet. Det är ord och inga visor då  Törnroos-Remes kullkastar visionen om en fast förbindelse över Kvarken. Orsakerna till att projektet är ogenomförbart är flera. Men Törnroos-Remes är förvånad över att man inte redan nu insett att en bro inte kan byggas. Det är rent juridiskt och lagligt inte möjligt. 

Vad är kärleksberoende och hur kan vi känna igen det i oss själva. Många av oss vet inte ens om att detta beroende existerar och även är väldigt utbrett. Orsakerna kan vara flera och idag hjälper Bea & Theo från Training for love mig att reda ut vad det är, hur det visar sig och även tips på litteratur och kliniker där du kan få hjälp. Litteratur: Is it love or is it addiction - Brenda Schaeffer Escape from Intimacy -Anne Wilson Schaef Faciing Love Addiction - Pia Mellody Addiction to love - Susan Peabody Kliniker: New Beginning www.nb-sthlm.se DBK www.dbksverige.se För kontakt med Training for love: @training.for.love på Instagram

Kriget i Jugoslavien startade 1991 inför ett oförstående Europa med etnisk rensning, folkmord och massflykt som följd. Orsakerna är komplexa och det krävs att vi går flera hundra år tillbaka för att förstå konflikterna ursprung.Detta är en nymixad repris av det nionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och författaren Sanimir Resic om orsakerna till kriget i Jugoslaven, där det två decennier efter krigsslutet inte går att prata om någon försoning. Sanimir Resic har bland annat skrivit böckerna Balkans historia och Jugoslaviens undergång.Vi måste gå minst 200 år tillbaka för att förstå konflikten på Balkan, men egentligen ännu längre tillbaka. För 200 år sedan skapade Napoleon ett Illyriska rike bestående av Slovenien, Kroatien och dagens Montenegro. Då skapades en tanke om att skapa ett sydslaviskt rike och från det har det funnit två linjer: att skapa ett sydslaviskt rike eller skapa egna nationalstater som övriga stater i Europa i princip var klara med på 1800-talet.På ett Balkan där folkförflyttningar, erövringar och påverkan från yttre stormakter skapat en mosaik av folk, religioner och traditioner var det svårt att skapa nationalstater utan konflikter. Många gånger har skillnader cementerats där skillnaderna egentligen varit små. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här veckan har vi med oss härliga Diamantis Koukouvinos som är utbildad inom kinesisk medicin, naprapati, funktionell medicin och livsstilsförändringar. Han arbetar dagligen med att hjälpa personer att bli friska från besvär som traditionella sjukvården har svårt att läka, som svåra autoimmuna sjukdomar, hormonella obalanser, depressioner och mag-tarm problem och är här idag för att dela med sig av sin erfarenhet till oss. Fantastiskt avsnitt som gav oss många nya insikter och "aaaaha moments". I avsnittet: - Varför frågan “Vad ska du bli när du blir stor?” leder till stora hälsoproblem i vuxen ålder - Orsakerna bakom majoriteten av autoimmuna sjukdomar och obalanser inkl kroniska smärta, IBS, hormonella obalanser - Kroppens förmåga att läka sig själv - Leverns viktiga roll - Om krafterna i örter - Skillnaden mellan västerländsk medicin och kinesisk medicin - Diamantis resa mot att jobba med funktionell medicin och bo och studera fem år i Kina - Diamantis bästa hälsotips Ni hittar information om Diamantis www.doctordiamantis.se och @doctordiamantis på Instagram. Kram Amanda & Mathilda Instagram: @holycrappodcast Facebook: Holy Crap Community

Från Kärleksrelation till föräldrarelation Nästan alla kärleksrelationer börjar med en stormande förälskelse och total lycka. Ändå slutar fler än hälften med separation eller skilsmässa. Orsakerna till skilsmässa är många; oändliga gräl som aldrig verkar ta slut, tristess eller känslan av att paret inte längre har kul tillsammans, otrohet, iskall tystnad eller kanske en gemensam upplevelse av att det är dags att gå skilda vägar.  Några par skiljer sig som vänner. Andra par separerar för att svårigheterna och de hårda orden eller tystnaden blivit olidlig. Ofta är det en som väljer att gå medans den andra vill stanna och ge relationen en ny chans. Många gånger finns en tredje person involverad, vilket gör separationen än mer smärtsam för den som blir lämnad. En separation gör i de flesta fall ont. Det gör ont att lämna och det gör ont att bli lämnad. Speciellt när barn finns med i ekvationen. Barn som älskar båda sina föräldrar och som tyvärr alltför ofta fastnar i mitten av föräldrarnas smärta och kamp.  I dagens podcastavsnitt möter Eva familjejuristen Linda Ljunggren Syding och parterapeuten Håkan Mattsson. Tillsammans pratar de om deras gemensamma bok: Skiljas med hjärta och hjärna. En bok som alla borde läsa då de så tydligt står på barnens sida. Någonting som sällan sker när samhället sviker och föräldrarna kidnappats av sina egna känslor av försvar.  Du läser mer om Linda på hennes hemsida: www.endbright.se Här hittar du även information om Håkan: www.livscentrum.se Varmt välkommen på en spännande resa! PS. Glöm inte att lägga en kommentar i vår gästbok om dina insikter DS.

Att försöka få syskon är inte alltid så lätt, men minst lika efterlängtat. Sorg, skam och skuldkänslor över att inte vara glad för det man har. Den totala överraskningen att inte lyckas som man planerat. Detta är vad som kallas sekundär barnlöshet, alltså sekundär ofrivilligt barnlöshet. Orsakerna kan vara många och ibland hittar man orsaken, ibland är den oförklarad. En variant är givetvis de par som kämpat för första barnet. Kanske genom flera ivfbehandlingar. När man är redo och längtan efter andra, kanske tredje barnet kan man behöva återuppta behandlingarna.

Krig, sjukdomar och epidemier hör ihop. Under den största delen av krigets historia har sjukdomar skördat långt fler krig än strider. Orsakerna var många. Dålig hygien och svagt utvecklade kunskaper om bakterier och sjukdomars spridning tillsammans med små möjligheter att rädda de som sårats var de främsta orsakerna. Dålig mat och otillräckligt mycket mat var ett av de främsta skälen till sjukdomarna. Men varför dog då många även under 1900-talet då kunskaperna var bättre?I 12 avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett tema som rör alla krig. Aktualiteten i corona-epidemins spår är påtaglig. Därför ägnas en stor del av avsnittet åt spanska sjukan och dess konsekvenser under första världskrigets slutskede. Frågan är om spanska sjukan faktiskt påverkade krigsutgången. Viruset som skulle komma att döda miljoner människor över hela världen spreds inte minst i västfrontens skyttegravar. Det vara bland de tätt sammanpackade soldaterna som epidemin fick fart och faktiskt till och med blev ännu farligare genom mutationer. Hade spanska sjukan blivit så omfattande och farlig utan kriget kan man fråga sig. Den tyska våroffensiven 1918 kan ha påverkats av sjukdomsutbrottet – men hur mycket? Går det att säga att spanska sjukan knäckte den tyska krigsinsatsen sommaren 1918?See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Låga fertilitetstal är ett växande problem som börjar märkas i allt fler länder. Orsakerna till varför det är så är förmodligen många, både biologiska och sociopolitiska och att inte skaffa barn kan vara både självvalt och ofrivilligt. I den här podden fokuserar vi på den ofrivilliga barnlösheten, vad man vet om orsakerna och vilken hjälp som finns att få. Vi diskutera dessa frågor med Margareta Kitlinski och Aleksander Giwercman, båda överläkare inom reproduktionsmedicin vid Reproduktionsmedicinskt centrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Aleksander är också professor i andrologi vid Lunds universitet, dvs. männens motsvarighet till gynekologi.

Placerapodden får besök av Mikael Svensson, förvaltare på C Worldwide Medical Small & Mid Cap. Full fokus på hälsovårdssektorn och förutsättningarna för hälsovårdsaktier på börsen. Bland aktierna som nämns i podden finns AstraZeneca, Dexcom, Exakt Sciences, Oncopeptides och Teladoc. Ungefärliga tidskoder: 00.55 Orsakerna till den svaga utvecklingen för hälsovårdsaktier i USA under 2019 08.11 Hur har Mikaels fond utvecklats 2019? Här diskuteras bl.a. Exact Sciences 11.42 Mikael berättar om sin bakgrund och om C Worldwide 15.37 Om C Worldwides hälsovårdsfonder och den kommande sammanslagningen av fonderna Medical Small & Mid Cap och Medical 21.22 Inledande diskussion om fonderna tematiska ansats. Här diskuteras bl.a. diabetes och bolagen Abbott Laboratories och Dexcom 24.30 Fondens investeringsprocess och arbetet med sitt vetenskapliga råd 26.15 Hur fonden definierar hälsovårdssektorn. Här diskuteras bl.a. Teladoc 28.26 Hur fonden resonerar kring bioteknikföretag. Här diskuteras bl.a. Celgene och Oncopeptides 37.39 Konsolideringen i branschen. Här diskuteras bl.a. Biogene, Celgene, Gilead, Insulet och Spark Therapeutics 43.19 Fortsatt diskussion om fonderna tematiska ansats. Här diskuteras bl.a. Horizon 46.49 Fondens geografiska fördelning och om svenska innehav. Här diskuteras bl.a. Irras 49.03 Ytterligare information om nya sammanslagna fonden C Worldwide Healthcare Select 52.01 Synen på hälsovårdssektorns potential framöver. Här diskuteras även möjligheterna i Kina. Här diskuteras bl.a. Astrazeneca 57.39 Mer om fondens vetenskapliga råd 59.00 Avslutande diskussion om fondens största innehav och hur investerare skall tänka kring bioteknikaktier

Kriget i Jugoslavien startade 1991 inför ett oförstående Europa med etnisk rensning, folkmord och massflykt som följd. Orsakerna är komplexa och det krävs att vi går flera hundra år tillbaka för att förstå konflikterna ursprung.Vi måste gå minst 200 år tillbaka för att förstå konflikten på Balkan, men egentligen ännu längre tillbaka. För 200 år sedan skapade Napoleon ett Illyriska rike bestående av Slovenien, Kroatien och dagens Montenegro. Då skapades en tanke om att skapa ett sydslaviskt rike och från det har det funnit två linjer: att skapa ett sydslaviskt rike eller skapa egna nationalstater som övriga stater i Europa i princip var klara med på 1800-talet.På ett Balkan där folkförflyttningar, erövringar och påverkan från yttre stormakter skapat en mosaik av folk, religioner och traditioner var det svårt att skapa nationalstater utan konflikter. Många gånger har skillnader cementerats där skillnaderna egentligen varit små.I det nionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och författaren Sanimir Resic om orsakerna till kriget i Jugoslaven där det 19 år efter krigsslutet inte går att prata om någon försoning.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är du en av alla dem som lider av känslig tarm? Orsakerna bakom IBS är fortfarande inte helt kända, men det finns en hel del grundläggande råd för att minska besvären. Kostbehandlingen FOPMAP har under de senaste åren hjälpt tusentals personer. Ta kontroll över din mage och minska stressen i ditt liv!

Varje företag med självaktning ska ha en närvaro i sociala kanaler. Men de goda intentionerna utvecklas inte alltid till exempellös framgång på den sociala arenan, och Facebook-kontot som sattes upp kan förvandlas till företagets surdeg som ingen vill ta i. I avsnitt nio av Kommunikationskvarten pratar vi om de sex vanligaste fällorna företag riskerar att trampa i, och kommer med tips på hur du undviker dem. God lyssning!

10 skäl att separera – de vanligaste orsakerna till att gå isär. Gör INTE så här mot ditt ex om ni har barn! Marit retar sig på Magnus och får en läxa, och om tärande pengatjafs. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur olika uppmärksammade medieskandaler har påverkat de inblandades liv och tillvaro. Repris från 5 oktober. Obetalda tv-licenser, några förflugna ord under en intervju eller kanske en restaurangkväll med fel person. Orsakerna kan skifta men när mediedrevet väl drar igång så följer det ofta ett likartat mönster. För de inblandade ställs hela tillvaron på ända - deras hem belägras av reportrar, deras barn trakasseras i skolan och själva kan de till slut tvingas fly, utklädda och hopkrupna på golvet i en flyktbil. Det berättar etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin som i den nya boken I stormens öga har intervjuat både de som blivit jagade av medierna och reportrarna som har jagat dem.Programledare är Urban Björstadius.

I Snåret diskuterar vi orsakerna till varför planprocessen tar så lång tid. Och hur den ska kunna kortas och effektiviseras - utan att göra avkall på vare sig kvalitet eller medborgarinflytande. Medverkande är Leif Nysmed, riksdagsledarmot (S), Martin Willén, biträdande stadsbyggnads chef i Örebro och Peter Lindroos, planarkitekt på Urban Minds. Programledare är Emma Jonsteg. 

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur olika uppmärksammade medieskandaler har påverkat de inblandades liv och tillvaro. Obetalda tv-licenser, några förflugna ord under en intervju eller kanske en restaurangkväll med fel person. Orsakerna kan skifta men när mediedrevet väl drar igång så följer det ofta ett likartat mönster. För de inblandade ställs hela tillvaron på ända - deras hem belägras av reportrar, deras barn trakasseras i skolan och själva kan de till slut tvingas fly, utklädda och hopkrupna på golvet i en flyktbil. Det berättar etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin som i den nya boken I stormens öga har intervjuat både de som blivit jagade av medierna och reportrarna som har jagat dem.Programledare är Urban Björstadius.

Fördjupningsreportage. Expressen dokument ges ut varje dag och är en inläst version av "Expressen dokument" som finns varje dag i tidningen. Uppläsare är Johan Bengtsson. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

76 eller 860 kronor för en tågbiljett Skövde-Stockholm? På bara några timmar stiger priset med över 1000 procent på en slumpmässigt vald avgång. Samtidigt sjunker en biljett Herrljunga-Stockholm från drygt tusen kronor till 365 kronor. Det är idag omöjligt att på förhand veta vad en tågresa kommer att kosta. Idag handlar Kaliber om prissystemet som enligt vissa blivit ett lotteri: där somliga vinner, andra förlorar - och ingen på förhand vet vad resan kommer att kosta. Lyssna på övriga delar i Kalibers granskning:Folkets järnväg del 1: Statistik för försenade tåg tolkas felaktigtFolkets järnväg del 3: Svårt att forska på järnvägsförseningar En krona eller 3000 – en tågbiljett hos SJ kan idag kosta nästan vad som helst – men några får betala priset för att andra reser billigt. Hör om prissystemet som av många upplevs som ett lotteri.     – Jag kanske får betala några hundra, jag kan få betala 1000 och det vet jag inte när jag går in i köpsituationen. Så skulle det ju inte funka i en vanlig affär om jag ska köpa en köttbit. Det beror på, vad de säger i kassan vad den kostar när jag kommer dit. Jag skulle bli, ibland glad, ibland arg, ibland slänga den där biten och säga att då vill jag inte köpa. För det har ju nästan hänt när jag har varit på SJ och de har sagt att du får betala så här mycket, jag har haft lust att vända och gå. Birgit Linnér Göthe tycker om att åka tåg, framför att för att det är bekvämt och miljövänligt – men det hon inte tycker om - det är att hon aldrig i förväg vet hur mycket hennes biljett kommer att kosta. – Jag håller med om att det är lite märkligt att det hoppar så och det är det hela tiden vi jobbar med för att verkligen försöka förstå och se hur det ser ut för kunden. Välkommen till den andra delen i Kalibers serie om den svenska järnvägen. I förra veckan undersökte vi glappet mellan de ansvarigas och resenärernas upplevelse av tågförseningarna. I dagens program tittar vi närmare på ett annat glapp – det mellan SJ:s syn på sitt biljettsystem och de resenärers, som upplever  det som orättvist.   – De som gynnas det är de som tycker att det är fantastiskt roligt att försöka vinna över systemet och sitter och kollar biljettpriser och uppdaterar sig hela tiden. År 2005 införde SJ så kallat dynamiskt prissystem för sina biljetter. Systemet innebär att det inte längre finns några fasta priser att utgå ifrån. Enligt SJ ska systemet ändå präglas av följsamhet och förståelse – men trots att har funnits i 8 år nu så visste ingen av de resenärer vi träffade på X2000 mellan Stockholm till Göteborg, hur mycket de skulle få betala för sina biljetter, innan de bokade resan.   – Nej, inte före jag bokar det, det gör jag ju inte. Jag går ju in och tittar på Internet och så. På det viset tar jag reda på det. – Det beror på när man bokar och sådär så att man ska då inte jämföra med andra resenärer vad det kostar för då kanske man blir lite ledsen att man har betalat för mycket. – Ja, ibland växlar ju priserna när man åker till Göteborg så det kan ju bli hutlöst dyrt så någon gång så flög vi för att det var billigare och det är ju befängt kanske men så var det. Skulle jag kunna få fråga er vad era biljetter kostade? – Jag har betalt 195. – Jag 450. Känner ni varandra? – Nej Du har betalat mer än dubbelt så mycket som din stolsgranne här, vad tänker du om det? – Ja, det ju lite inarbetat att det är så det är, att man vet att man får vara ute i god tid och man får ha tur om man ska få ett bra pris och det kan lika vara tredubbelt så dyrt så man vet inte riktigt. Jag har väl sällat mig till de allra vanligaste och accepterat är det är så det är.   Och vad tänker du som fick den billiga biljetten? – Ja, jag hade ju tur denna gång så det är ju ett spel på något sätt. Man har tur ibland, ibland blir det dyrt. Och jag bokade väl, jag kommer inte ihåg men det är nog en 3-4 veckor sedan. Trots att tåget från Stockholm till Göteborg bara är fyllt till ungefär till hälften den här onsdagsförmiddagen i februari och alltså inte är en av de mer populära avgångarna, varierar priserna mellan stolsätena i vagn fyra – från 165 kronor till 1000.   Sen avregleringen av tågtrafiken, körs tågen av en mängd olika operatörer som alla väljer sina egna prissystem. Vi ska koncentrera oss på den största SJ – som också är den vi äger gemensamt, via staten, även om SJ numera drivs som ett aktiebolag.  SJ brukar rekommendera sina resenärer att köpa sina biljetter så tidigt som möjligt – men som konsument kan det vara svårt att jämföra SJ:s priser. Wilhelm Landerholm är data scientist, vilket inte är detsamma som en dataexpert, utan en som bygger statistiska och matematiska system, till exempel prissystem:    – Ingvar Kamprad hade någon idé om att alla varor i ett varuhus skulle vara prissatt för att kunden skulle veta precis vad alla varor skulle kosta. Det blir väldigt svårt i SJ:s modell. Alltså vad kostar en resa Örebro-Stockholm? Ja, det beror på! I normala fall brukar jag rekommendera att man lägger ett fast pris som man alltid kan utgå ifrån, så där man har en möjlighet att säga att Stockholm – Örebro kostar så mycket och Örebro Stockholm kostar så mycket. De behöver inte vara samma pris varje dag, men de skulle kunna vara måndag till torsdag och sedan kanske lördag som egen dag och fredag och söndag liksom, så att man på något sätt får ett pris att förhålla sig till. Vana resenärer, kan mycket väl göra vinster i systemet men för den människa som ska åka och hälsa på moster Svea i Sveg så blir det svårt att sätta sig in i allt det här. – Stockholm C till Lidköping… Birgit Linnér Göthe är inte data scientist – men inte heller någon ovan datoranvändare – ändå tycker hon inte att hennes kunskaper räcker till att köpa just tågbiljetter. Ska hon satsa på sista minuten? Vara ute i god tid eller försöka köpa på auktionssajten Tradera? – Jag känner en liten osäkerhet varje gång jag ska närma mig biljettköpet, att jag måste tänka ut en strategi – hur ska jag lägga upp mitt köp? – Det känns som gambling vad jag ska betala för min resa. Det är ju som om jag skulle få betala en sak i den affären och den i en annan. När det gäller SJ så vill jag ha ett tydligt system där jag vet vad jag har att vänta mig, det har jag inte nu. Vore det inte då schysstare att de sålde biljetterna för 500 kr både till min granne och till mig, kan man tycka. I alla fall så skulle jag tycka, som den person som jag är att det var bättre. Men här lämnar ju de en rad olika alternativ, en palett på hur man kan köpa sin resa, är inte det bra att man har de här valmöjligheterna? – Men valmöjligheterna är inte tydliga. Gärna valmöjligheter okej, men tala om för mig. Om jag kommer så här tidigt eller så här sent så kostar det, tillhör jag den och den kategorin så är det detta som gäller. Så att jag vet, tala om för mig så kan jag välja. Men nu är det plötsliga förändringar som jag inte förstår och det är det som jag tror skapar osäkerhet och lite upprörda känslor hos oss som ska åka. Birgit Linnér Göthe driver eget företag och reser en del i tjänsten. Orsakerna till att hon tycker att det är krångligt att köpa just tågbiljetter är framför allt två. Den ena är att hon inte vet var hon ska köpa biljetterna och den andra är att hon inte vet när hon ska köpa dem: hennes erfarenhet är inte att det nödvändigtvis blir billigare för att hon bokar tidigt och så förstår hon inte hur priserna kan ändras så fort. Och Birgit är inte ensam om den här känslan. Kurt Hultgren är generalsekreterare på resenärsforum – en intresseförening för resenärer i kollektivtrafiken.   – Från Resenärsforums sida brukar vi säga att det är ett lotteriprissystem och det är det helt enkelt för att man aldrig i förväg vet vilket pris det blir, utan ibland är det ett högt och ibland är det ett lågt. Och de här som gillar att hitta låga priser de vet väl ibland hur de ska bära sig åt, de ska handla tidigt eller riktigt sent, men de flesta är ju inte sådana vaneresenärer, utan de tänker sig att de ska köpa en biljett och köper man då någon gång sådär lagom i förväg så blir det oftast en ganska dyr biljett och då tänker man att det var ju otur den här gången, jag får säkert en billigare biljett nästa gång och då är det ju litegrann av en lotteriupplevelse. Lotteri, spel och tombola – ord som återkommer när vi pratar med resenärer – men hur snabbt ändras priserna egentligen? För att få en uppfattning om det ber vi data scientist Wilhelm Landerholm titta närmare på hur priserna på en och samma tågresa kan förändras beroende på vilken tidpunkt den bokas.   – Och då kan man ganska enkelt se att om man följer det här över tid, då ser man liksom svängningarna i priserna. Men innan vi tar reda på svaret vill vi veta varför SJ har det här prissystemet. Så vi åker till SJ:s huvudkontor och träffar nytillträdde VD:n Crister Fritzson:    – Prissystemet lanserades 2005 och det är ett system som bygger på efterfrågan och tillgång och anledningen till att vi lanserade systemet det är att vi ska fylla våra tåg. Och varför vi vill ha tåg som har hög beläggning det är att det är bra för kunden, vi kan ha lägre priser. Det är bra för SJ, vi kan tjäna mer pengar som vi kan investera i tåg och vår verksamhet och så är det bra för miljön.    Men många kunder vi har pratat med upplever att det är som ett lotteri att köpa biljett till tåget. Varför tror du att de gör det? – Vi kanske inte har varit tillräckligt tydliga med att informera om vår prismodell och det måste vi naturligtvis göra och vi tittar ju över den hela tiden så att den ska vara så följsam och förståelig som möjligt ju, så detta är en pågående dialog. Men kan du beskriva för mig hur den ser ut? – Ja, den ser ut så att vi har ett antal varianter på olika biljetter som man kan välja. Mitt råd är att är man ute i god tid, gå in på vår kalender för att verkligen titta på och hitta billiga biljetter.    Enligt SJ har det dynamiska prissystemet lett både till att tågen fylls bättre och att prisökningen på tågbiljetter varit mindre än övriga varor i Sverige, jämfört med konsumentprisindex alltså, men eftersom SJ av konkurrensskäl inte vill lämna ut siffrorna, kan vi inte kontrollera dem. Frågan vi vill ha svar på är dessutom snarare varför så många, fortfarande efter 8 år med det här prissystemet tycker att det är svårt och jobbigt att köpa en tågbiljett. Så vi åker tillbaka till Wilhelm Landerholm: – Då ser man till exempel att det finns då priser som blir billigare senare och priser som då blir väldigt mycket dyrare. Det Wilhelm har gjort är ingen vetskaplig undersökning, utan han har helt enkelt tagit ett stickprov av hur prisutvecklingen på tågbiljetter kan se ut, beroende på när man köper sin biljett. För att kunna se det har han gjort en lista över alla tåg som ska komma till Stockholm från Göteborg fredagen den 22 mars – för en vanlig resenär hade det alltså handlat om att ha ungefär en månads framförhållning när man köper sin biljett. – Jag gick in i kalendern också tittade jag efter någonting som ligger en bit framåt som vi troligtvis snart börjar boka med dagens datum då. För att vi ska få reda på hur snabbt biljettpriserna svänger har Wilhelm vid tre tillfällen mellan klockan fyra och åtta på kvällen, gått in och tittat på vad som har hänt med biljettpriserna på vart och ett av tågen. Han har också tagit reda på vad de har fått betala som kliver på längs vägen, i Skövde eller Herrljunga. Alla biljetter är 2:a klass – ej ombokningsbara. – Ja, det är ju ganska ordentliga skillnader i vissa fall och kanske inte framför allt sträckan Göteborg–Stockholm som inte har så stora svängningar egentligen.  Det finns några fåtal gånger som det slår igenom. Utan det är snarare längre upp på sträckan mot Skövde där det finns ett par extremer där priset går från 76 kronor till 860 kronor. På tre timmar? – Ja. Priset från Göteborg fördubblas också där på tre timmar? – Ja precis. Om det nu är så att SJ fyller sina tåg på det sättet som man kanske skulle kunna tänka sig att de gör, men man vill ju inte dem att slå på det här sättet. Tänk dig själv om du går och handlar mjölk på ICA, ena sekunden kostar mjölken tio kronor när du är där men grannen kan få betala 38 kronor. Det blir ju inte riktigt seriös tycker jag. Hur det ser ut i SJ:s prislista generellt vet vi alltså inte, men under vårt slumpvis utvalda fredagsdygn sjunker priset på en biljett från Herrljunga till Stockholm från drygt 1000 kronor till 365 på 4 timmar. En biljett från Göteborg till Stockholm mer än fördubblas på 3 timmar och på samma tid ökar priset på biljetten för den som ska ta sig från Skövde till Stockholm med inte mindre än 1031 % - från 76 kronor till 860. Även om vi har hört många resenärer säga att de upplever biljettköpet som ett lotteri blir vi överraskade av resultatet. Vi skriver ut det och tar med det och visar för SJ:s VD Crister Fritzson.   – Nej men det är då att då blev det en väldigt hög bokning och det är liksom det det bygger, det är naturligtvis olyckligt och det är det här vi försöker titta över för att försöka ”fin-tuna” vår modell och försöka få den mer följsam. Vad jag gör till exempel när jag åker till Skövde, för jag åker ofta till Skövde för där är min släkt, då brukar jag gå in och titta, åka lite tidigare på fredagar för då är det oftast lite billigare. Men det här är en ökning ändå med 1031 % på tre timmar. Och det är inte nödvändigtvis så att de bara ökar eller minskar, de hoppar fram och tillbaka här på fyra timmar. – Alltså nu har vi 800 avgångar per dag, jag kan inte hålla i detalj hela tiden, men jag håller med om att det kan vara lite märkligt att det hoppar så och det är det vi hela tiden jobbar med, att verkligen försöka förstå och se hur det ser ut för kunden och det är det hela vår fokus går ut på.  Nej, Crister Fritzson, kan såklart inte hålla alla avgångar och priser i huvudet – och vi har ju som sagt bara tittat på priserna för ett dygn – hur det ser ut i SJ:s prislista som helhet vet vi inte. Därför mejlar vi några följdfrågor till SJ när vi är tillbaka på redaktionen. Vi frågar om det är vanligt att priserna svänger så här mycket? Och så ber vi om en utförligare förklaring till hur priset på resan från Skövde till Stockholm kunde stiga med över 1000%  på bara några timmar: Vi får det här svaret från SJs presschef: ”Hej, vi kan inte spekulera i det enskilda fallet, men exempel på sådant som ger snabba prisrörelser är om många kunder bokar samtidigt under en kortare period – eller om de biljetter som ingår i våra lågprissatsningar tar slut.” Det är bland annat just de här snabba svängningarna som har fått Birgit Linnér Göthe att känna mer osäkerhet när hon köper tågbiljetter än när hon köper andra varor och tjänster.  – Ja, jag känner mig lite som en bricka. Det är någon som lite leker med mig, jag ska inte förstå vad priserna grundar sig på. – Jag ska just resa nästa helg, då tänker jag såhär, ska jag våga vänta för då ska jag åka en fredag. Är det då så att det finns sådana här sista minuten kvar? Vågar jag det? Eller ska jag beställa redan idag? Eller ska jag beställa tre dagar innan? Eller ska jag chansa? Med risk för att jag får betala rejält, mer än jag absolut vill. Jag kan förstå om priser förändras om det har med helgtrafik, om det är hög beläggning för något sådant – då är det lätt att förstå att priserna går upp, men andra saker förstår jag inte. – Ja, konsekvenserna blir ju som vanligt i en marknadsanpassad ekonomi att det finns helt enkelt vinnare och det finns förlorare på marknaden. Tommy Andersson är docent vid nationalekonomiska institutionen på ekonomihögskolan i Lund. – Och anledningen till att jag kan den här typen av prissystem är för att det har varit ett av mina forskningsområden under en ganska lång tid. Enligt både Tommy Andersson och Wilhelm Landerholm gynnar den här typen av system dem som har tid och är flexibel. Om det inte spelar så stor roll vilken tid man ska åka kan man komma över riktigt billiga tågbiljetter och det har gjort att systemet också har starka anhängare. För den som dessutom är datorvan och lite påhittig kan biljettpriset bli ännu lägre.     – De som gynnas är de som tycker att det är fantastiskt roligt att försöka vinna över systemet och sitter och kollar biljettpriser och sitter uppdaterar sig hela tiden. Utifrån ett konsumentperspektiv så är det såklart en nackdel att om man vill ha en billig biljett så kräver det, ett: flexibilitet och två: att man har tid och möjlighet att övervaka hur priserna föll så att man ska kunna finna en billig biljett och det här är då något som kan missgynna grupper som inte har tid, intresse eller kunskap att ta reda på mer exakt hur man ska göra för att ta fram en billig biljett. Sedan det nya prissystemet infördes kan det verkligen löna sig att undersöka olika biljettalternativ – det kan till exempel vara så att den som reser i andra klass… – Jag ska till Göteborg och har betalat 1067, 1116. …har fått betala mer för sin biljetter än den åker första klass på samma tåg. – 399 kronor, 399 kronor – 1:a klass, 1:a klass!  Vad vi också såg när vi tittade på biljettpriserna på tågen mellan Göteborg och Stockholm ett dygn – var att den som tänker lite kreativt kan spara 100-lappar med hjälp av bara några knapptryck. Tillbaka till data scientist Wilhelm Landerholm. – Om vi då tar till exempel Göteborg C och så tar vi Stockholm. Wilhelm ska egentligen inte hela vägen från Göteborg till Stockholm, utan tänker hoppa på tåget i Skövde, men innan han köper biljetten tittar han också på vad det skulle kosta om han köpte en resa hela vägen från Göteborg. – 10.50 kostar 195 ifrån Göteborg 10.50 kostar 272 från Skövde. Då skulle ju jag boka biljetten från Göteborg. Ja, priset sjunker från 272 kronor till 195 när Wilhelm bokar en resa hela vägen från Göteborg istället för bara från Skövde. – Det finns ganska stora möjligheter för den då som är lite fingerfärdig i datorns värld och förstår att tåget kommer att fortsätta till Göteborg att hitta de här möjligheterna och det är kanske det som bildar den totala bilden av prissättningssystemet, att vi blir lite osäkra, att finns det den här möjligheten, finns det andra möjligheter då och varför ska det vara på det här sättet? Men tittar du såhär när du bokar tåg? Ja, det gör jag ju. Det är klart att jag går in och kollar. Alltså ska jag till Västerås så tittar jag ju alltid på Köping och Örebro eller så och då kanske man bör se över vad som är möjligt. I listan över tåg vi har tittat på hade det vid två tillfällen lönat sig, för den som bara skulle åka från Herrljunga eller Skövde, att istället boka en resa hela vägen från Göteborg. Vid en av avgångarna är prisskillnaden så stor som 600 kronor. Vad säger SJ:s VD Crister Fritzson om det här?  – Jag har också sett det och det är ju vissa avgångar och vissa sträckor som är väldigt attraktiva. Och de kan få ett högre pris och detta är verkligen något vi verkligen tittar över. Jag vet t.ex. mellan Göteborg och Skövde kan det vara dyrare än mellan Göteborg och Stockholm och jag förstår att det kan vara kunder som ser det som konstigt och vi försöker hela tiden anpassa vår prismodell runt omkring det, men det bygger på att just den sträckan är extremt attraktiv. Men det är ju samma tåg, hur kan det vara mer än 600 kr billigare att åka från Göteborg än från Skövde till Stockholm, på samma tåg? – Jag förstår att det kan se märkligt ut och det är någonting vi måste titta över för att den ska bli mycket, mycket mer följsam och att kunderna ska kunna förstå det. Alla de avgångarna som vi har måste vi hela tiden, vi jobbar dagligen med att kunna få det och jag håller med dig, det ser märkligt och, men det bygger på att det är en väldigt attraktiv linje och då kan det bli så här och det måste vi titta på och det måste vi jobba med att få en mer följsam prismodell. Men det finns andra exempel som är svåra att förstå. Det kan t.ex. vara hur det kan vara billigare att åka första klass än andra klass? – Ja, det är ytterligare en sak vi håller på att titta på och det beror på att det är en högre bokning på andra klass och då kan det bli så och vi är inne och tittar hela tiden för så ska det så klart inte vara, men i vissa lägen så uppstår det eftersom vi har en dynamisk prismodell och där har man en möjlighet att få tag på en billig förstaklassbiljett, men i grunden så är det naturligtvis så att det ska vara billigare att åka andra klass än första klass, men det beror på bokningsläget och här igen jobbar vi med det här och jag kan förstå att kunderna blir lite fundersamma när de ser det och det är något vi hela tiden jobbar med. Men vad säger du till de som känner att de missgynnas av det här, de som inte sitter vid datorn och jämför? – Om man ser till grunden varför vi gjorde det här så är grunden att vi ska fylla våra tåg och all erfarenhet i hela branschen visar att detta är en bra modell. Men är du nöjd med systemet som det ser ut idag? – I stort är jag nöjd och det har visats i och med att vi har till exempel förra året så ökade resandet med fem procent, men vi fortsätter att jobba med det som jag sade tidigare, vi har ett antal förändringar som kommer göra att kunderna får en mycket mer tydlighet i vår prismodell, så vi är på rätt spår, men vi är absolut inte framme. Enligt SJ så har det nya prissystemet alltså både lett till att tågen och kassan fylls betydligt bättre – sedan systemet infördes har SJ:s ekonomi förbättrats avsevärt – nu i februari presenterade SJ en vinst för 2012 på 498 miljoner kronor före skatt. Staten ställer också krav på att SJ ska gå med vinst. Men resenärerna ställer andra krav på SJ – Elin Mannheimer bor i Lund och åker ofta och hälsar på släkten i Dalsland – hon har aldrig ägt en bil och vill fortsätta ta tåget, men nu när hon snart ska få barn funderar hon på att ta körkort – eftersom hon aldrig vet vad biljetterna kommer att kosta vet hon inte om familjen kommer att ha råd att resa med tåg.   – Det känns som att det ska vara en samhällsinrättning, liksom. Hur det fungerar med politik och allt sådant där det kan ju vara hur krångligt som helst men jag känner fortfarande att det finns ett ansvar som måste tas för att vi ska ha en fungerande järnväg som inte handlar om att man ska tjäna så mycket pengar som möjligt på resenärerna, utan att det faktiskt ska, folk ska kunna åka tåg helt enkelt. Jag tycker att det är tråkigt, de känns giriga liksom. Ja, jag förstår det, jag är egen företagare själv och vill också gå runt och gärna ha ett överskott, men jag tycker fortfarande att man måste se till kundrelationen. Jag tycker att det är konstigt att man kan bedriva en sådan verksamhet och faktiskt då när man får kritik bara slå den ifrån sig. Det tycker jag är jättemärkligt, att man inte tar det på allvar och faktiskt förstår vad det är folk säger när man säger att man är besviken. Jag känner ingen som inte har kritik mot SJ.  Vad säger du om det? – Det är tråkigt, jag hade sett fram emot att kunna kanske eftersom jag har rest mycket och tycker om att resa och vi åker ofta på tågluff och sådär också så känns det som att tåget har varit en så stor del av mitt liv. Jag hade hoppats att det hade kunnat fortsätta vara det. Så jag hoppas att det blir en förändring och jag nästan kräver att SJ gör någonting åt det här faktiskt. För jag är faktiskt en av deras bästa kunder om jag ska vara ärlig. – Ja vi vet ju att de flesta konsumenter vill veta vad de betalar, man vill veta vad det kostar att resa och det är klart att om man vet att en tågbiljett mellan Stockholm och Göteborg ligger på allt mellan 99 kronor och 2500, om man ska planera sin resa, så är det klart att man substituerar bort den resan mot en annan form av resande exempelvis buss som kör mot fast pris eller bil. Och jag tycker att man ska ställa sig frågan vad SJ har som mål. Om man tittar på SJ idag så är uppdraget att man ska vara lönsamma. Tommy Andersson på ekonomihögskolan i Lund säger precis som Elin Mannheimer att frågan om SJ:s biljettsystem också är politisk – eftersom ju SJ, även om det drivs som aktiebolag ägs av staten.    – Att man ska vara lönsamma betyder nödvändigtvis inte att man ska dra in så mycket pengar som möjligt, utan man kan ta hänsyn till andra faktorer, till exempel kundnöjdhet, beläggningsgrader och sådant. Och då kanske man bör fundera på om det är det här systemet man ska använda sig av på lite längre sikt. Men har SJ ett samhällsansvar eller är det, sen bolagiseringen, som vilket annat företag som helst? Finns det även här ett glapp mellan vad resenärerna förväntar sig av SJ och vad SJ själva tänker? VD Crister Fritzson igen: – Vi har tydliga mål från ägarna. Vi är ett affärsdrivande bolag som ska ge en avkastning till vår ägare. Jag har väldigt tydliga mål från min styrelse. Punktlighet är fokus från styrelsen och mitt uppdrag, mitt fokus och SJ:s fokus. Vi ska jobba med effektivisering, vi ska jobba med att utveckla vårt ledarskap. Resenärer som vi pratar med anser att SJ har ett samhällsansvar för att folk ska ta tåget istället för andra färdmedel. Har ni något samhällsansvar? – Vi är en väldigt stor aktör naturligtvis som opererar i hela Sverige så vi har ett ansvar helt klart och det tar vi genom att vi är väldigt noggranna med att vi finns i hela Sverige vi erbjuder bra tjänster och vi jobbar hela tiden för att kunderna ska vara nöjda, så vi tar ett stort ansvar och vi tycker att vi är en viktig del i samhället. Men med tanke på vilka som äger er, ser du att ni har ett annat ansvar än de andra företagen på marknaden? – Vi har ett väldigt tydligt uppdrag från ägarna och det är att vi är en affärsdrivande verksamhet, vi har finansiella mål från ägarna, vi ska ha en avkastning på eget kapital och vi ska ha en viss soliditet. Eftersom det är en affärshemlighet exakt hur SJ sätter sina priser så har vi inte kunnat undersöka det – i dagens program har däremot kunnat visa att det svänger rejält om SJ:s prislista. Det har gått 8 år sen det nya prissystemet infördes – en del är nöjda – andra känner att de får betala ett för högt pris för biljetterna. Birgit Linnér Göthes önskan att SJ skulle kunna erbjuda henne ett alternativ som hon förstod. – För min del skulle jag må bättre av att veta att så här kostar det. I den här perioden så är det de här rabatterna, gör jag såhär så blir det så. Så kan jag istället välja någonting som jag förstår och vet att det här kommer att hända. Ja, en större transparres helt enkelt. Ett system som kunderna vet om hur det fungerar och som är tydligt och hyggligt rättvist. Kaliber är slut. I nästa vecka hör du den tredje och avslutande delen i vår serie om den svenska järnvägen. Då kommer det handla om hur förtroendet för järnvägen ska återvinnas. – Innan man börjar borra i Hallandsåsen så måste man ju liksom fundera på om tåget kan ta en annan väg. – Jag tror att svenska folket älskar tåg. Men vi kan inte tycka om dem nu, när de levererar så dålig kvalitet.   – Redan innan tåget går kommer resenärer fram och frågar: kommer tåget komma fram i tid idag tror du? Reportrar: Micha Arlt och Jimmy Karlsson Producent: Eskil Larsson