Podcasts about smittan

Betydligt fler är inlagda på sjukhus med mykoplasma i år än i vanliga fall. Smittan var nästan borta under pandemin nu är den tillbaka med besked. Men de flesta undgår lunginflammation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mykoplasma är en bakterie som ofta bara ger mild sjukdom, men i uppskattningsvis vart tionde fall leder till lunginflammation. Barn brukar inte bli särskilt sjuka av dem. Däremot kan det vara de som tar hem smittan till sina föräldrar, som ofta tillhör den generation som blir sjukast.Johan Nöjd, smittskyddsläkare i region Uppsala svarar på frågor om mykoplasmainfektioner. Marcus Rönnlund, 21, berättar om när han togs in på sjukhus för lunginflammation med mykoplasma.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Beredskapen mot fågelinfluensa har höjts runt om i världen. Smittan sprids numera inte bara bland fåglar, utan har även konstaterats hos djur som getter och kor. Experter menar att spridningen ökar risken för ett skräckscenario, där viruset till slut kan börja spridas även mellan människor. Men där är vi inte än. Här i Sverige är risken för spridning av fågelinfluensa låg, men för att vara på den säkra sidan håller Folkhälsomyndigheten ett extra öga på smittan och har börjat testa fler. Vad betyder det att fågelinfluensa börjat sprida sig till däggdjur? Hur troligt är det att det börjar spridas mellan människor? Och kan det leda till en ny viruspandemi? Gäst: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och generalsekreterare för Virus- och pandemifonden. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: Sveriges Radio, TV4, ABC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En stund han aldrig glömmer – så beskriver Sveriges Grisföretagares ordförande Johan Eriksson tillfället när han nåddes av beskedet om att afrikansk svinpest upptäckts bara några mil hemifrån den egna gården. Hör honom berätta för Land Lantbruks reporter Maria Zander om arbetet med biosäkerhet på svenska grisgårdar i det här avsnittet av Lantbrukspodden.  Du möter även Karl Ståhl, statsepizootolog och professor vid Statens veterinärmedicinska anstalt, som berättar om vilka orosmoln som kvarstår.  Men först till Johan Eriksson som möter upp hemma på gården där han minns tillbaka till den 6 september i fjol. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Rapporter om salmonellautbrott hos största äggproducenten. Men vi behöver inte vara oroliga. Ät ägg som vanligt. Fördjupning om salmonella och vad man ska tänka på. I Sverige har vi vant oss vid att vi inte behöver oroa oss för salmonellasmittade livsmedel.Under vintern och våren har det dock rapporterats om stora salmonellautbrott. Hundratusentals värphöns har avlivats hos landets största äggproducent.Livsmedelskedjor har återkallat ägg och på sina håll har det blivit tomt i hyllorna i butikerna.Vad är det som har hänt? Har något förändrats? Ska man vara orolig? Hur ska vi förhålla oss till äggen.- I Sverige avlivas alltid hönsen när man har fått in salmonellasmitta. Och lokalerna saneras mycket noga, säger Lotta Berg, veterinär och professor i husdjurens miljö och hälsa på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Skara. - Men det är inte lätt att sanera en byggnad, och det är inte ovanligt att man får göra det mer än en gång.Lotta Berg förklarar vad salmonella är, hur det kan ta sig in på en gård.- Det finns egentligen ingen forskning som visar att det är vanligare med salmonellautbrott på stora besättningar. Men däremot blir konsekvenserna så mycket större när det är i en stor besättning.Fler hönor får avlivas och det kan bli brist på ägg när en stor leverantör plötsligt inte kan leverera som vanligt. Det blir konsekvenser för samhället och inte bara den enskilda bonden.Det kan vara lättare att få in salmonella om man t ex har hobbyhöns, för att amatören inte har samma säkerhetstänk och rigorösa regler att följa för att undvika smitta. Bara det att man går in till hönsen med sina skor kan innebära en risk för smitta.I många andra länder betraktas salmonella som nåt som man får leva med. I Sverige har vi bestämt oss för att hindra salmonella från att nå maten.- Den går inte att utrota som smittkoppor, säger Lotta Berg. I Sverige har man jobbat med att ta bort det från livsmedelskedjan. Det innebär noggranna regler, provtagning och sanering. I många andra länder är det inte så. Detta system kom till efter ett stort salmonellautbrott 1953. 9000 smittade, 2000 hamnade på sjukhus och 90 personer dog. Smittan spårades till ett slakteri i Alvesta och det var främst via charkprodukter som smittan spreds.Det hittas ungefär lika många fall på djur varje år. De utbrott som varit under våren hör till den normala mängden. Så det är ingen ökning. Och det allra viktigaste är att det inte ska nå livsmedelskedjan.Det är runt 3000 personer per år som drabbas av salmonella. Tre fjärdedelar av dem har drabbats utomlands. - De andra har ätit importerade livsmedel som inte varit salmonellafria fast de borde vara det. Eller i enstaka fall folk som har smittats i Sverige.Det är t ex mer än tio gånger vanligare med salmonella hos människa i USA, jämfört med Sverige.Tips för att undvika salmonellasmitta via ägg. Förvara äggen kallt. Se till att äggen är rena och oskadade. Risken för att smittas av salmonella när du använder råa svenska ägg från kommersiella producenter är mycket låg.Generella tips: blanda inte rått och tillagat. Lägg inte stekt kött på skärbrädan som det råa köttet legat på. Förvara råvaror kallt. Bryt inte kylkedjan. Om det är varm sommar, se till att de kommer snabbt in i kylskåpet, eller ha en kylklamp med när du handlar.Tvätta händer och redskap före och efter hanterandet.Tillaga väl.

Djursjukdomar kan vara förödande för din produktion. Utbrott av salmonella och fågelinfluensa hör vi regelbundet om, men afrikansk svinpest kryper allt närmre landsgränsen. Hur kan du göra för att minska risken för smitta och vad gör du i samma sekund som en smitta upptäcks på gården? Hur förbereder sig Jordbruksverket på ett utbrott av afrikansk svinpest? Podden gästas av Maria Cedersmyg som är veterinärinspektör på Jordbruksverket, Håkan Landin på Agria Djurförsäkringar och Mattias Espert som är lantbrukare och ordförande i Sveriges Grisföretagare.

Saudiarabien har varit en vän att räkna med för USA, men nu får Washington konkurrens från Peking som vill stärka sina relationer med Gulfstaterna. Hör om Xi:s besök i Riyadh och vad Kina vill uppnå. Eskorterad av 16 fullblodshästar kördes Xi Jinping fram till det kungliga palatset. Den kinesiske ledaren välkomnades med pompa och ståt och världen fick bevittna ett ordentligt handslag mellan Xi och den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Kina är idag den största köparen av olja från Saudiarabien och Saudiarabien välkomnar kinesiska investeringar i landet. Kina och Saudiarabien går nu mot ett allt bredare samarbete inom alltifrån infrastruktur, teknik, forskning och vapen. Länderna kritiserar inte varandra för brister i mänskliga rättigheter och Xi Jinpings besök kan även ses som en pik mot USA. Hör Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, och Hanna Sahlberg, Kinakommentator, om Kinas närvaro och intressen i Mellanöstern i allmänhet och Gulfstaterna i synnerhet. Delvis är det en balansgång för Kina i regionen. För vid sidan om banden till Saudiarabien har Kina på senare år slutit ett omfattande samarbetsavtal med Iran. Kinakorrespondent Björn Djurberg ger en uppdatering om covidläget i Kina. Smittan sprids nu av allt att döma explosionsartat i bland annat Peking.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Brady Juvier

Vilka lärdomar kan vi dra av den ekonomiska historien? Dessutom: Hela listan på sommarens boktips! InflationshistoriaInflationen är den högsta på över trettio år, och det här är något som många svenskar känner av i form av högre priser på mat och andra varor. Idag jämför vi dagens inflation med den på 1990-talet.- Det var jobbigt, svårt och krisartat, berättar Agneta Stark, företagsekonom inriktad på ekonomisk teori och genusforskning. Folk köpte så lite som det bara gick, därför att de hade inte råd.Hur ser skillnaderna mellan 90-talets och dagens inflation ut? Och går det att lära sig något av historien?Hur bra skyddar kondom mot smittor?Och så handlar det om sexuellt överförbara sjukdomar. Smittan gick ner under pandemin, men nu är könssjukdomarna på uppgång igen. Kondomförsäljningen har visserligen ökat något, men hur långt kommer man med en kondom om man vill slippa bli smittad? Hjälper den lika bra mot alla olika könssjukdomar? Och hur bra skyddar den mot ap-koppor?- Kondom ska man använda för att visa respekt mot sin partner, inte i första hand för att skydda sig själv, tycker Helena Kopp Kallner, docent och överläkare i gynekologi på Karolinska institutet, som har forskat på preventivmetoder.BoJo och MiljöpartietVi ska prata om Boris Johnsons avgång, och om de båda språkrören Per Bolund och Märta Stenevis tal tidigare idag. Hur väl fungerade det med två talare i det här sammanhanget? Och hur kul är det med opinionssiffror?Idag avslutar vi även vår sommarserie med boktips, och det ska handla om Liv Ullman och Ingmar Bergman.Och på lyssnarnas begäran kommer här samtliga böcker vi har tipsat om i vår serie om sommarlektyr!Hela listan med boktips:Babetta, av Nina Wähä (Thomas 27/6)Ett år av vila och avkoppling, av Ottessa Moshfegh, i översättning av Alva Dahl (Louise 28/6)Utan hänsyn, en dagbok av Marieanne Lindberg de Geer (Thomas 29/6)Ich bin ein Bibliothekar! Christer Hermansson (Louise 30/6)Hundra dikter, av Seamus Heaney, i översättning av Tommy Olofsson (Thomas 4/7)Valfrändskap, av J W von Goethe, i svensk översättning av Britt G Hallqvist (Louise 5/7)När fantomen blev svensk - vänsterns världsbild i trikå, av Robert Aman (Thomas 6/7)De oroliga, av Linn Ullman, översättning Urban Andersson (7/7)Dessutom ett extratips från Thomas: När du dör ska jag vara nära, av Annie ReuterskiöldProgramledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Amanda Rydman

Nyheterna Radio 12.00

En ung pojke hämtar häxviruset till Stockholm. Smittan sprider sig snabbt och huvuden rullar.

Avsnitt 83. Om skönhetsoperationer och hur hela ens värld vänds upp o ner när en kompis vill operera sig. Att gå runt i denna världen och stå emot suget att ”fixa något”. Läppar, tuttar, rumpor, näsor. Ingen är nöjd med något, men det finns olika sätt att hantera komplex och missnöjen med sina ytliga attribut. Vi pratar om skönhetsidealen som en visuell smitta, som gör oss sjuka, och får oss att tveka på oss själva och hata våra yttren + mycket mer See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Smittan ökar men provtagning och smittspårning ligger efterFimpar på marken blir straffbartJurister skriver terminstenta på plats trots protesterNyheterna i Studentradion 98,9 producerades av Jessica Fernandez och Amanda Jansson.

Sommaren var varm och restriktionerna i samhället hade lättat. Kursgården Ängsbacka i Molkom ordnade tantrafestival med 500 deltagare, en festival som fick ett uppmärksammat efterspel. Reporter: Tomas Hedman, P4 Värmland tomas.hedman@sverigesradio.se

Forskning visar att det var anställda som tog in covid-19 på äldreboendena i Sverige i första vågen. Än så länge har inte alla sårbara äldre fått en tredje dos - vad innebär det nu? Det är unika siffror som presenteras eftersom forskare i Sverige har möjlighet att på individnivå se exakt vad som hände inom äldreomsorgen våren 2020.  Hör om hur smittspridningen påverkades av antalet kontakter som  personal hade utanför äldreboendena. Det berättar professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Peter Nilsson.  Det spelade inte någon roll någon roll om äldreboendena drevs i privat eller offentlig regi, men avgörande var hur hög personalomsättningen var berättar docent i statskunskap Rasmus Broms om sina forskningsrön.  Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, kommenterar den nya forskningen kring smittspridningen inom äldreboenden, SÄBO, som presenteras i coronakommissionens delbetänkande idag. Nu är hon oroad för att smittspridningen får fäste igen. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

När omikron sprider sig explosionsartat i Norden, hur långvarigt skydd ger vaccinerna jämfört med en tidigare covidinfektion? Och nu vill företagen satsa på solkraft i Sverige. En stor solcellspark planeras i Skåne. Frågan är om anläggningar av den här typen kan samexistera med natur och jordbruk?I podden hörs: Camilla Widebeck, Lena Nordlund, Ulrika Björkstén, Niklas Zachrisson. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Covidsmittan ökar igen i Sverige. Även den som är vaccinerad kan få sjukdomen och hamna på sjukhus. Nu krävs civilkurage för att hejda smittan, säger covidforskaren Mats Martinell. Folkhälsomyndigheten kom igår med nya rekommendationer, men utöver den kan var och en tänka på vad som fungerar i just de sammanhang där den verkar, och det kan krävas civilkurage att lyfta frågan, menar Mats Martinell, forskningsledare i projektet Crush Covid som är ett samarbete mellan Region Uppsala och Uppsala Universitet. Kan barngrupper i skolan hållas isär för att smittkedjorna inte ska bli så långa? Kan olika barngrupper hållas isär? Man behöver inte alltid luta sig mot rekommendationer utan vi vet nu ganska bra hur vi hindrar smitta, menar han.Smittan sprids nu inte minst bland de yngre skolbarnen, som inte vaccineras, konstaterar Jan Smedjegård, smittskyddsläkare i Västmanland. Men via barnen når smittan också vuxna.  Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Nyheterna Radio 17.00

Nyheterna Radio 12.00

Smittan ökar i USA igen. Över 100 000 vårdas nu på sjukhus för covid-19, vilket är den högsta siffran på flera månader. Det är deltavarianten som nu tagit ett grepp om landet och främst så ökar smittan i de södra delarna. Så här långt har över 640 000 dött till följd av covid och Anthony Fauci, USA:s motsvarighet till Anders Tegnell, förutspår att ytterligare över 100 000 kan komma att dö innan året är slut - men att det kan förhindras om folk vaccinerar sig. USA var snabba i början med att vaccinera och hittills så har runt 60 procent av befolkningen i landet fått en första dos. Men nu så verkar det som att viljan att vaccinera sig avtar hos befolkningen, samtidigt som smittan ökar. Varför ökar smittan just nu? Hur mycket har vaccinmotståndarna påverkat läget i landet? Vad måste göras för att få stopp på smittspridningen? Det här pratar vi om i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst: Emelie Svensson, korrespondent i USA. Programledare: Jenny Ågren.

Nyheterna Radio 17.00

2021-04-27 / "Vetcov - 60 Minuter" spelas in live och allt som diskuteras bygger på era frågor som ni skriver till oss under samtalets gång på chatten. Med oss ikväll är Marcus Carlsson, Leif Bjermer och helt plötsligt - Anders Vahlne! 00:00 Välkommen - de gick på bio... 01:02 Värsta pandemin på 100 år 02:16 Smittan katastrofal - varför? 03:10 Aerosolsmittan - stort misstag 04:13 Motståndet mot munskydd 05:09 Risken med smitta som hänger kvar i luften 05:52 Extrema skillnader mellan Norge och Sverige 06:53 Långsiktiga skador på lungor 08:19 Ärr på lungorna 09:53 Kompetensen att modellera smittscenarier i Sverige 13:38 Fyra fall av indiska mutationen 14:21 Tredje vågen - B117 15:41 Norges kritik biter på Regeringen? 17:28 FHM och deras strategi: flockimmunitet 18:03 Tegnell erkänner för Peet Tull 19:06 Vi får aldrig flockimmunitet 21:00 Boken "Flocken" är platt 23:55 Astma & kronisk bronkit - inte riskgrupp? 25:09 Pulmicort - skyddar det? 29:31 Vaccin - skillnad mellan skydd mot att bli smittad och mot att bli svårt sjuk 30:16 Astra Zeneca - stop i Norge, Sverige kör på 34:49 När du får oväntat besök... 36:21 Vahlne om Astra Zenecas biverkningar 37:03 Anders hustru blev sjuk... 37:45 Åldersdiskriminering i Stockholm 38:09 Osäkra biverkningar 39:40 Pollenallergi - hur påverkar det riskerna för corona 40:30 Ivermectin - vad vet vi? 43:51 Cortizon - fakta eller teorier - Trump 47:11 Den indiska mutationen 52:08 Mutationer förökar sig i cellerna 54:24 Anti-svenska stämningar i Norge 56:52 Låg smittspridning = frihet 58:21 Avrundningen

Katastrofscener utspelas vid indiska sjukhus när fler covidsjuka söker sig dit än vården kan hantera. Samtidigt är Indien ett land med stor läkemedelsindustri som kan sitta på lösningar för pandemin. Varför har Indien hamnat i den svåra situation det befinner sig i nu, och vad hindrar landet med en välutvecklad vaccinindustri från att vaccinera sig ur krisen? Vi hör professorn i global infektionsepidemiologi på Karolinska Institutet Anna Mia Ekström och Sveriges Radios utrikesreporter Naila Saleem. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Naila Saleem naila.saleem@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Jobben är viktigast i regeringens budget idag. | Smittan fortsätter att spridas mycket i Sverige. | Tre av tio är mer ute i naturen under coronapandemin. | Läs texten till nyheterna här: https://sverigesradio.se/radioswedenpalattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg och Jenny Hallberg.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Polisen, skolor och medier har varnat för den "virala" trenden, där killar uppmanas att filma när de tafsar på tjejer och lägga upp på Tiktok. Fenomenet verkar dock mest ha gått viralt bland vuxna på Facebook. Än så länge finns inga spår av "tafsardagen" på Tiktok - något som alla varningar kanske kan ändra på? Sen pratar vi om hur regeringen hamnade i otakt i höstas, och lättade upp restriktioner när smittan ökade. Kritiker menar att det här sände signaler till allmänheten om att det var läge att slappna av. Samtidigt var det svårt även för makthavare att veta exakt hur smittan såg ut i realtid, något som vi försöker illustrera med lite klassisk musik.

USA och 13 andra länder ifrågasätter resultaten i WHO-rapporten om Corona-virusets ursprung. WHO presenterade sin delrapport under tisdagen. Partiledaren för Liberalerna Nyamko Sabuni i intervju efter söndagens beslut om partiets vägval. Smittan ökar dramatiskt i Sverige - hör Anders Tegnell. Skarp kritik mot Försäkringskassan.

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Nyheterna Radio 1200

En klassisk nyårskrönika med ekonomitwist. Så gick det för bolagen och våra pengar när corona tog över världen 2020. Hur blir det nästa år? Nyhetsredaktören Sandra Johansson, som jobbar på nyhetstjänsten Omni Ekonomi, förklarar vad som skedde och siar om vad som komma skall. Vi pratar corona, börsras, amerikanska valet, globalfonder, svensk politik – allt med ekonomiglasögonen på. Sandra bjussar dessutom på sina bästa läs-lyssna-tips. Ett bokslut de luxe. Coronaåret 2020, hur påverkade smittan ekonomin? – Smittan har påverkat ekonomin jättemycket. Dels har man varit tvungen att stänga. Tittar man runt om i världen har det skett i lite olika omgångar och i olika regioner. Det har varit en väldigt bred påverkan både på industrisektorn och tjänstesektorn. Sen har det påverkat människor som i kölvattnet av detta förlorat sina jobb och sin inkomstkälla. Det har varit lika mycket en hälsokris som en ekonomisk kris, säger Sandra Johansson. Hur har människor påverkats ur en ekonomisk synvinkel?– Vi ser att det slår väldigt ojämnt, både i USA och andra länder. Det är en ekonomisk kris som riskerar att bidra till ojämlikheten. Speciellt för de människor som jobbar i yrken som är väldigt exponerade för smitta. Och de människor som har kortare kontrakt eller otrygga anställningar, de som redan hade en jobbigare ekonomisk situation från början har fått det värre. En del människor har samtidigt kunnat jobba hemifrån och ha sin lön som vanligt. Det ser man väldigt tydligt i USA men också i Sverige. Hur agerade småsparare när börsen rasade i mars?– Det var ganska många småsparare köpte upp sig i samband med fallet på börsen och månaderna efter. Till exempel i techsektorn men också i flyg- och resebolag. Många såg det nog som en chans att köpa in sig i aktier, som blev lite billiga efter att ha varit dyra. Man försökte nog rida på trenden kring techsektorn i och med att flera jobbade hemma. Investeringarna i resesektorn tror jag var ett tecken på att man inte trodde att situationen skulle hålla i sig så länge. Hur kommer coronaspridningen påverka oss och våra pengar nästa år?– Det kommer fortsätta dominera hela året. Nu vet vi inte om det sker nästa år eller 2022, men någon gång kommer vi nå en punkt där vi får reda på vilka bolag som har en egen livskraft fortfarande, och vilka som överlever på grund av stödåtgärderna och bärs av det. Jag hoppas att vaccinet kommer och att fler kan vaccineras. Frågan om corona kommer fortsätta dominera. Skiftet när vi övergår från den akuta fasen är väldigt intressant. Det kan påverka stödbenägenheten och de politiska åtgärder vi får se. Någon gång kommer de dras in och då behöver företag stå på egna ben. Det ska man ha ögonen på. Vilka blir vinnarna nästa år?– Det är nog framförallt techsektorn och de som gynnas av att vi jobbar hemma. De är vinnarna.Om man sparar i en globalfond som är rätt mycket viktad mot USA, hur påverkas det av utgången av det amerikanska valet? – Det kommer framförallt gynna bolag inom förnyelsebar energi och hållbarhet. Det är den tydligaste skillnaden mellan Biden och Trump. Trump har i princip lagt ner USA:s klimatpolitik och nu ska Biden återuppliva den. Med Biden vid makten så ökar risken för dem som har mycket investeringar i fossila bränslen eller en globalfond som investerar tungt i oljebolag, säger Sandra Johansson.Vilka branscher var vinnarna vs förlorarna 2020 och vilka spås dominera nästa år? Det och mycket mer diskuteras i avsnitt #7 Recap 2020 och framtidsspaning med Sandra Johansson. Lyssna, subscribe, rate &review. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Smittan ökar fortfarande i vårt avlånga land och vi går och väntar på ett vaccin. Under tiden pratar vi om antikroppar och ibland också flockimmunitet. I våras så pratades det också mycket om t-celler och vilken effekt de kunde ha på viruset. Vad är nu det senaste när det gäller t-celler och antikroppar? Vad kan ett vaccin göra för oss och kan det innebära att vi kan börja leva som vanligt igen? Det här tar vi upp i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst: Annika Karlsson, docent i virologi och forskare på Karolinska institutet. Programledare: Jenny Ågren.

Testkapaciteten av corona. Inrikesministernsmöte med Estonia-anhöriga och överlevare. Facebook och politiska åsikter. Smittan på äldreboenden. Republikanernas strategi kring Trump. Protesterna i Polen.

WHO uppmanar världens länder att testa varje misstänkt fall. Men i Sverige dröjer testningen. Smittan tar sig in på äldreboenden. En av dem som dör är Eva Evertssons pappa i Borlänge. Det här är en berättelse om Coronavåren 2020 och en granskning av hur Sverige misslyckade att testa de mest sårbara grupperna i samhället. Av: Alexander Gagliano, Maria Ridderstedt, Emelie Rosén och Daniel Öhman. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Nima Shams Programmet är gjort i november 2020.

Snabbt, beslutsamt, hårt. Och genom att vara tidigt ute. Med de orden beskriver Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern landets framgångsrika strategi att utrota coronaviruset. Nya Zeelands strategi att stampa ut coronaviruset har visat sig framgångsrik. Hur fungerar metoden, och hur ser den inhemska kritiken ut? Efter en lång och närmast total nedstängning av samhället är myndigheterna i Nya Zeeland nu så pass säkra på att viruset är borta att alla restriktioner tagits bort. Men med ett viktigt undantag: alla som kommer in i landet sätts i två veckors obligatorisk karantän. Svenska Ronja Gustavsson har uppskattat den hårda och tydliga linjen och känner sig trygg med att landet har viruset under kontroll. Victoria Hope som är medicinsk chef på det nationella forskningscentrat ESR förklarar hur gensekvensering av vartenda fall av covid-19 har gett smittspårningen ett kraftfullt verktyg. Men det finns också kritiska röster. Epidemiologen Simon Thornley på universitetet i Auckland driver sajten Plan B där han och andra forskare pekar på de stora ekonomiska kostnader som de hårda åtgärderna fört med sig. I programmet medverkar: Ronja Gustavsson, regionsrepresentant för Nya Zeeland för föreningen Svenskar i Världen, Victoria Hope, medicinsk chef på Institute of Environmental Science and Research, Simon Thornley, epidemiolog på universitetet i Auckland och grundare av Plan B, Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten. Reporter Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I början av mars får vi höra att coronaviruset inte börjat sprida sig i Sverige. Ändå blir 84-årige Gun Davidsson smittad av Coronaviruset i Ale kommun norr om Göteborg. En kort tid senare är hon död. Det här är en berättelse om när coronaviruset fick fäste i Sverige och en granskning av myndigheternas agerande de första kritiska dagarna i mars. Programmet är gjort 2020 och är ett samarbete mellan Ekot och Dokumentärredaktionen. Reportrar: Daniel Öhman, Emelie Rosén, Alexander Gagliano, Maria Ridderstedt. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Bengt Petersson

Presidenten är tillbaka i Vita huset och ivrig att komma ut på banan igen. Hur påverkar sjukhusvistelsen hans chanser i valet? Vi pratar också om nya opinionsmätningar där det rör på sig. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot och Fernando Arias, New York-korrespondent. Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Marie Persson USApodden usapodden@sverigesradio.se

Presidenten är tillbaka i Vita huset och ivrig att komma ut på banan igen. Hur påverkar sjukhusvistelsen hans chanser i valet? Vi pratar också om nya opinionsmätningar där det rör på sig. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot och Fernando Arias, New York-korrespondent. Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Marie Persson USApodden usapodden@sverigesradio.se

Uppropet på SR är exempel på hur svenska medier tar allt större intryck av USA, tycker Jörgen Huitfeldt. Jonas Nordling fascineras av professorn som ville lagstifta fram god journalistik. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Coronaviruset har satt sjukvården under hård press. Smittan spreds på landets äldreboenden. Det var svårt att få igång provtagning och smittspårning. Efter den turbulenta våren, vilka slutsatser drar regioner och kommuner idag? Coronapandemin har väckt liv i frågan vad vi ska ha regionerna till, om staten borde styra regionerna hårdare eller ta över ansvaret för sjukvården. Anders Knape (M), ordförande i SKR, Sveriges kommuner och regioner är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Därefter fördjupning om de ekonomiska konsekvenserna av pandemin inför höstbudgeten. Kommer alla 73 punkter i januariöverenskommelsen kunna genomföras när de ekonomiska förutsättningarna förändrats? Reportage med nationalekonomerna John Hassler, Lars Calmfors och Torbjörn Hållö. Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politiska kommentator. Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Johanna Carell

De senaste veckorna har man sett en rejäl ökning av coronasmittade i Europa. Siffrorna stiger och länder som Spanien och Italien har rapporterat in dagssiffror som varit de högsta på flera månader. Men spridningen i länderna ser olika ut och det är fortfarande svårt att få exakta svar på varför det ökar. Vilka är det som drar på sig smittan nu? Kommer vi få se omfattande lockdowns igen? Hur påverkar den nya ökningen av smittspridning i Europa oss här hemma i Sverige? Det handlar det här avsnittet av Aftonbladet Daily om. Gäst är Nivette Dawod, reporter på Aftonbladet. Programledare är Jenny Ågren.

Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem? Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur? Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen. I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina. Programmet är en repris från den 2 mars 2020. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström

Hur vanligt är det är coronaviruset sprids av till synes friska individer? Det är en av de frågor som forskare bråkat om sedan epidemin bröt ut på allvar. I den frågan har till exempel Tyskland och Sverige ställt sig på varsin kant.  Än vet vi inte vem som har rätt men det kan ha stor betydelse för vilken strategi som blir mest framgångsrik i slutänden. Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se

1710 drabbades Sverige för sista gången av en stor pestepidemi. Storstäderna drabbades värst, och i Stockholm dog ca en fjärdedel av invånarna. Regeringen (rådet) utfärdade en tryckt förordning med regler för hur man skulle bete sig för att hindra smittspridningen. Nog känns många tankegångar igen i dagens försök att stoppa Covid-19? Arkivpedagog Mia Nilsson berättar i samtal med arkivarie Martin Ahlström från Landsarkivet i Östersund

Ska tydliggöra vad som gäller i coronatider, föreslår regeringen. Hör presskonferensen med socialminister Lena Hallengren (S) och kommentar från Ekots politiske kommentator Fredrik Furtenbach. Programledare: Jakob Rickardsson Producent: Ausi Petrelius Tekniker: Maria Stillberg

Coronakrisen. Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi? Läs reportaget här.

Corona finns på äldreboenden i många av landets kommuner, och på en del håll tvingas personalen vårda både de som är sjuka i covid-19 och de som är friska på samma avdelning. I andra kommuner delas personalen upp så att vissa sköter om de friska äldre och andra de sjuka. Hör ett reportage från tre äldreboenden av Johanna Sjövall. Hör också Anders Johansson, hygienöverläkare i Umeå och ordförande för Svenska hygienläkarföreningen och Wilhelmina Hoffman, demensläkare och chef för Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet. Programledare: Helena Groll helena.groll@sverigesradio.se Cecilia Bodström cecilia.bodstrom@sverigesradio.se

Brist på skyddsutrustning och personal som inte vågar gå in till äldre med coronasmitta. Det framkommer när Ekot granskat ett av de äldreboenden som haft stora problem med smittan. Under coronakrisen har ett av de tydligaste budskapen varit att vi måste skydda våra äldre. Trots det har smittan tagit sig in på en lång rad av Sveriges äldreboenden. Ekots reportrar har tittat närmare på ett äldreboende för att försöka förstå vad som hänt. Maria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.se Adrian Sadikovic adrian.sadikovic@sverigesradio.se 

Bröd och porr åt folket – Journalisten Jonathan Lundberg granskar våra googlingar, och de avslöjar mer än vad du tror om coronakrisens Sverige. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kan viruset som leder till Covid19 vara luftburet? Internationella studier pekar åt olika håll. Vi djupdyker ner i forskningen och reder ut vad vi faktiskt vet. Medverkande: Annika Östman, vetenskapsradions medicinreporter. Jakob Löndahl, docent i aerosolteknik vid Lunds universitet. Programledare: Katarina Sundberg  katarina.sundberg@sverigesradio.se

Testningen av det svenska folket ska öka meddelar regeringen på en pressträff - och nu arbetar forskare på högvarv för att ta fram test. Men hur fungerar testen och vad kan de avslöja? Medverkande: Tomas Lindblad frilansjournalist, Annika Östman vetenskapsradions medicinreporter samt Tomas Bergström professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet. Programledare: Katarina Sundberg.

Hanterar centralbankerna coronakrisen på rätt sätt – och är det ens deras uppgift? Kristin Magnusson Bernard, global chef för makroanalys på Nordea och Swedbanks tillförordnade chefsekonom Andreas Wallström diskuterar det akuta läget i viruskrisens spår.Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem? Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur? Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen. I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström

Coronaviruset fortsätter att spridas - första fallen i Europa konstaterad. Per Gessle berättar om Marie Fredriksson som hyllas i SVT ikväll. Kriminella MC-gäng nämns nu efter den senaste tidens sprängningar. Alexandra Zazzi ger sitt bästa recept på räksoppa. P4 Extra p4extra@sr.se

Då har vi nått slutstationen för novellen Smittan men också för den här säsongen. Den tredje och avslutande delen är skriven av Thomas Vildström och den är inläst av mig. Musiken är gjord av Daniel Launberg. Trevlig lyssning! Då var säsong 3 slut men Mannen med den gula rocken är tillbaka igen inom en snar framtid. Tills dess finns det en massa noveller i tidigare säsonger. Tack till alla som skrivit, läst in, skrivit musik och inte minst till alla ni som lyssnar. Fortsätt sprida podden och dela med er av allt som har med podden att göra. Det får fler att upptäcka podcasten. Vi hörs snart igen!

Inlåst handsprit och dålig information - en granskning om hur hemtjänsten i Hedemora hanterade en situationen med multiresistent smitta och om den oro som spreds bland personalen.

Andra delen av Smittan. I första delen föll vår huvudperson offer för Smittan och på sjukhuset fick hon besök av Mannen med den gula rocken. I denna del får vi Clara som får lite oväntade nyheter om sin bästa vän. Författare till dagens avsnitt heter Karl Modig. Daniel Launberg står för musiken och jag för inläsning. Trevlig lyssning! Vill du veta mer om Karl så kommer jag lägga upp länkar till hans egna kanaler på Mannen med den gula rockens sociala medier. Gillar du podcasten så hjälper du mig mycket genom att sprida ordet om den och lämna gärna en recension på itunes också. Det får fler att upptäcka den. Glöm inte heller novelltävlingen som jag arrangerar som har deadline 10 december! All information om den hittar du på våra sociala medier.

Första delen av novellen Smittan, som är den sista berättelsen för den här säsongen. Sverige plågas av en dödlig smitta som får sjukhusen att svämma över med patienter. Ingen vet riktigt hur den sprids eller vart den kommit ifrån, men många av de som drabbas får besök av en man i gul rock. Författare till dagens avsnitt är My Lemon, inläst av mig och musiken är gjord av Daniel Launberg. Trevlig lyssning! https://www.facebook.com/my.lemon.1 Gillar du podcasten så hjälper du mig mycket genom att sprida ordet om den och lämna gärna en recension på itunes också. Det får fler att upptäcka den. Glöm inte heller novelltävlingen som jag arrangerar som är i full gång! All information om den hittar du på våra sociala medier.

I avsnitt nr 3 har vi vår första gäst: ingen mindre än underbara författaren Jessica Schiefauer*! Vi startar i smygfisarnas land och landar avsnittet i samma hål. Hur ska vår lyssnare tämja sin seriemördarlika stirrblick när hen bara försöker vara förföriskt tilltalande? Om en misstänker att ens partner har en neuropsykiatrisk diagnos - hur tar en då upp det med personen? Och varar ärlighet verkligen längst när en ska nattragga på spårvagnen? Eventuellt kan ni behöva sänka hastigheten på uppspelningen då och då, ty fredag, vin och bubbel hände. Sannerligen blir det åka av. Håll i hatten, lyssna och njut. Veckans ord: Lurmus *Jessica Schiefauer är en svensk författare som vunnit Augustpriset två gånger för sina böcker Pojkarna (som också filmatiserats och visats på bio, dramatiserats flera gånger om, samt översatts till många olika språk) och När hundarna kommer. Hon har också skrivit originalberättelsen till P3 series Smittan, skräcknovellen Sniglarna för P1 Skymningsland m.m. Jessicas berättelser utmanar alltid föreställningar kring normer såsom kön och sexualitet. Maila dina relationsfrågor till heteroakuten@gmail.com och följ oss på Instagram där vi kort och gott heter: heteroakuten Musik & Ljudmix av Niki Yrla

Dessutom: den europeiska storsatsningen på damfotbollslag och hur ska riksmötet öppnas: gudstjänst eller sekulär ceremoni? Hur ska riksmötet öppnas? Arbetsåret för riksdagen inleds imorgon på högtidligt vis. Innan ceremonin i riksdagen går det att välja mellan att delta i en gudstjänst i Storkyrkan eller i en sekulär ceremoni arrangerad av Humanisterna. Vi gästas av Anders Ygeman, energi- och digitaliseringsminister (s), som valt Humanisterna samt Aron Emilsson (SD) som går till Storkyrkan. Vilken roll spelar deras val för dem? Storklubbarna rustar Intresset för damfotboll bara ökar i världen, med rekordpublik och satsningar med nya damlag från stora Europeiska storklubbar. Men hur påverkar det den allsvenska fotbollen? Therese Strömberg, journalist på Expressen, kommer förbi studion berättar mer. Smittskydd för hundar Hans Rosenberg från Svenska Kennelklubben gästar programmet för att förklara läget kring den nya norska hundsmittan. Hur allvarligt är läget? Och kan vi lära våra hundar att inte hälsa på varandra? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jakob Runevad Kjellmer

Dödgrävarna ska leda en hord döingar förbi Fästingens bönder för att påminna dem om varför Fästingen behövs. Samtidigt blir de attackerade av Fromma med pilar med vektorblod. Smittan hotar från två håll samtidigt. Spänningen är hög! Hur ska det gå!?

Dödgrävarna ska leda en hord döingar förbi Fästingens bönder för att påminna dem om varför Fästingen behövs. Samtidigt blir de attackerade av Fromma med pilar med vektorblod. Smittan hotar från två håll samtidigt. Spänningen är hög! Hur ska det gå!?

Dödgrävarna ska leda en hord döingar förbi Fästingens bönder för att påminna dem om varför Fästingen behövs. Samtidigt blir de attackerade av Fromma med pilar med vektorblod. Smittan hotar från två håll samtidigt. Spänningen är hög! Hur ska det gå!?

SPÄNNING: En dystopisk serie om virus och kärlek. Vad händer när du inte ens kan lita på den du älskar? Del 2: Det går rykten om en sexuellt överförbar influensa och att män som drabbas blir extremt våldsamma. Mika som lever tillsammans med Björn har varit otrogen och är orolig att hon blivit smittad. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Linnea återförenas med sin mamma och sin systerson Adam som kommer till Linö. Situationen på ön är katastrofal. Skräckslagen jagas Linnea av skriken från smittade män rakt ut i mörkret. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

I en bunker på Linö upptäcker Linnea och Kirsten 15-åriga Eddie, Kirstens lillebror, som levt undangömd. Kan en osmittad man vara kvar på ön? Kvinnorna på ön röstar med våldsamma konsekvenser. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Efter att ha hittat Mika rasar världen samman och nu går det fort smittan sprider sig. Sorgen och skräcken kryper allt närmre och driver Linnea till handlingar hon aldrig trodde hon skulle göra. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Mika kommer hem stupfull till Linnea och påstår att hon och Yasser haft en affär. Linnea slänger ut henne trots att det är med risk för Mikas liv och hon försvinner spårlöst. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Det går rykten om en sexuellt överförbar influensa och att män som drabbas blir extremt våldsamma. Mika som lever tillsammans med Björn har varit otrogen och är orolig att hon blivit smittad. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Media rapporterar nu flitigt om droppsmittan Shinigami. Mika misstänker att hon är smittad och är rädd för att dö men gör allt för att undanhålla sin otrohet för Björn. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Björn blir under en fotbollsmatch på Ullevi vittne till ett grovt våldtäktsöverfall mitt i publiken. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Linnea sitter i karantän i väntan på att se om hon ska kräkas och dö eller överleva. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Barlasten är den extra last som behövs för att ett fartyg ska flyta stabilt. Men den gömmer också oanade berättelser och arkeologiska sensationer, konstaterar skutseglaren och kritikern Tor Billgren. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det blåser hårt från väst och regalskeppet Kronans befälhavare bestämmer sig för att göra en skarp gir åt styrbord, och vända genom vind. Det är den 1 juni 1676, och den svenska flottan ska precis anfalla den dansk-nederländska utanför Ölands södra udde. Kronan är ett av de största fartygen i världen och en gir är en komplicerad manöver som kräver noggrann koordination av alla segel och tampar. När rorgängaren får order om att lägga styrbords roder, är förberedelserna inte klara. Den enorma segelytan pressar ner fartyget mot babord. Kanonportarna är öppna och vattnet strömmar in. Kantringen tilltar. Krutförrådet i fören antänds och fartyget exploderar. I en känd målning ett tiotal år efter katastrofen kastas segel, manskap, mastbitar och bråte högt upp i luften som i ett vulkanutbrott. 800 besättningsmän omkommer, inklusive flottans överbefälhavare. Danskarna vinner slaget. Den främsta anledningen till att Kronan förliste, var den illa förberedda giren. Men en bidragande orsak var att fartyget var ovanligt instabilt. Och det berodde på att man månaden innan hade lastat ur stora mängder barlast ur fartyget. Skeppet lättade med nästan två decimeter. 1991 utbröt en koleraepidemi i Peru. Smittan kom förmodligen med ett fartyg som pumpat in förorenat barlastvatten i Bangladesh... Barlast är den extra last som behövs för att tynga ner ett fartyg så att det ligger stabilt i vattnet. Under de stora segelfartygens dagar brukade den uppgå till en fjärdedel av skeppets tyngd. För ett fartyg som Kronan innebar det över femhundra ton. Oftast användes sten och grus. Det var viktigt att barlasten var flyttbar, eftersom mängden berodde på mycket last fartyget hade. Var lastrummen tomma behövdes mer, och när det var fullastat, måste delar av barlasten lämpas överbord. Allt för att uppnå stabilitet. På 1800-talet började man använda vattentankar istället, som fylldes med vatten från havet. Besättningarna slapp därmed att kånka på stenar i hamnarna. Men det fortsatte inträffa olyckor. I juni 1915 kapsejsade passagerarångaren Eastland i Chicagofloden, på grund av felaktigt hanterade barlasttankar. 844 människor omkom. Ett annat exempel är det berömda fyrmastade barkskeppet Pamir som förliste i Nordatlanten i september 1957. Lastningen av spannmål i sista hamnen, Buenos Aires, hade skett slarvigt, och även barlasttankarna användes som lastutrymme. På sin seglats mot Hamburg överraskades Pamir av en orkan och fick slagsida och sjönk. 82 av de 86 ombord omkom. Hade barlasttankarna kunnat användas som de skulle, och alltså inte varit fulla av spannmål, hade det kunnat sluta annorlunda. Barlastens egentliga mening och väsen glider undan. Den är flyktig till sin natur.  Men det är inte bara oförsiktigt hanterad barlast som kan leda till död och katastrofer även barlasten i sig. 1991 utbröt en koleraepidemi i Peru. Smittan kom förmodligen med ett fartyg som pumpat in förorenat barlastvatten i Bangladesh och pumpat ut det nära Perus kust. Kolerabakterier kontaminerade skaldjur, som i sin tur smittade människor. Epidemin spreds till andra länder i Latinamerika och skördade tolvtusen liv. Det kan även uppstå problem när småfiskar och andra organismer följer med barlastvattnet. Ett exempel är vandrarmusslan, som via barlasttankar har spritt sig från Kaspiska havet till bland annat de stora sjöarna i nordöstra USA. Rovdjuren som vanligen livnär sig på de här musslorna i Europa och Ryssland, finns inte i Nordamerika i samma utsträckning, vilket gör att de sprider sig okontrollerat i sin nya miljö, och konkurrerar ut inhemska arter. De orsakar skador i miljardklassen varje år, till exempel genom att klogga igen dammluckor i vattenkraftverk. Barlast är alltså något helt nödvändigt för ett fartygs stabilitet, och hanterad på fel sätt kan den vara livsfarlig. Trots detta är den en form av mellankategori på flera sätt. När jag söker efter barlast i mina många böcker om fartyg och marinhistoria hittar jag mycket lite. I praktverket Nautiskt bildlexikon, där varje liten fartygsdetalj gås igenom med största noggrannhet, hittar jag bara en hänvisning. Det syns några stenar i botten av ett skepp i en av fartygsskisserna. Bilden ger ingen som helst förståelse för barlastens stora betydelse, ingen som helst känsla för de hundratals ton stenar som det handlade om. I det vardagliga talet är det också svårt att få grepp om barlasten. När den används metaforiskt är det oftast i negativa sammanhang, och på ett felaktigt sätt. Den används för att beskriva en belastning, motsvarande en kvarnsten runt halsen, ett besvärligt bagage eller komprometterande erfarenheter. Barlastens egentliga mening och väsen glider undan. Den är flyktig till sin natur. På stenarnas tid var den en del av fartyget, men bara ibland. Den togs ombord och lastades av efter behov. När man började använda vatten, blev barlasten bokstavligen flyktig. Barlasten kan berätta historier om hur människan har rört sig över jordklotet, men den kan också ge unika inblickar i en förfluten vardag. Även inom arkeologin är barlasten en mellankategori. Eftersom den består av obearbetade massor, och inte artefakter, har den traditionellt hamnat utanför ämnesfältet. Arkeologiprofessorn Mats Burström har dock upptäckt en fantastisk potential i de där stenmassorna som hämtats på en kontinent och tippats ut på en annan. Spår av mänsklig närvaro, kultur, teknik och historia. Hans bok Barlast är full av fantastiska exempel. Kring 1930 hittades ett märkligt föremål i sydvästra Australien: ett stenåldersredskap av flinta. Att det inte var tillverkat av den lokala ursprungsbefolkningen kunde konstateras efter geologisk undersökning. Slutsatsen blev att redskapet kommit dit som barlast flinta hämtad från Themsens mynning, och dumpad när fartyget nådde Australien. När Evert Taube i Balladen om Ernst Georg Johansson sjunger att kajerna i Buenos Aires är lagda med sten från Bohuslän menar han att ilandburna barlaststenar från svenska fartyg tagits till vara som gatsten. Barlasten kan berätta historier om hur människan har rört sig över jordklotet, men den kan också ge unika inblickar i en förfluten vardag. Mats Burström berättar om tvåtusen år gamla tegelstenar som har hittats i Fort Vancouver i nordvästra USA. De har konstaterats komma från romerska byggnader i Storbritannien, och hamnat i USA som barlast. På en av bilderna i Burströms bok kan man se några avtryck av en kattass på en sådan tegelsten. På en annan bild syns en oval och slät sten med ett elefanthuvud inristat. Den hittades av dykare 1992 i ett engelskt 1500-talsskepp som förlist utanför Bahamas. Huvudet har tydliga likheter med elefantmasker kända från Västafrika, och eftersom det sjunkna fartyget var ett slavskepp, är sannolikheten stor att bilden har ristats dit av en person som förts ut ur Afrika för att säljas som slav. Omfånget är hisnande. På den ena bilden: berättelsen om en liten katt på ett romerskt tegelbruk vid vår tideräknings början. På den andra: ett meddelande från en kidnappad person, som tvingats ner i ett fartyg och hållen där under vidrigast tänkbara former under flera månader. Från vardag till grymt lidande, verklig historia som binder samman länder och tider med varandra. Och allt detta i den ofta bortglömda mellankategori vi kallar barlast. Tor Billgren, kulturjournalist   Litteratur Mats Burström: Barlast  Massor med historia. Nordic Academic Press, 2017.

Vi är mitt i högsäsongen för kräksjukan. Som tur är finns det forskare som tar reda på mer om åkomman. En genetisk skattkammare med fröer fyller tio år och från SMHI hör vi mer om det iskalla väder. Vissa har sådan tur att de har ett genetiskt skydd mot det virus som orsakar vinterkräksjuka. Men för de som inte har det visar allt fler studier att det finns ett läkemedel som skulle kunna hindra kräkningarna. Det är ett relativt ofarligt läkemedel som i vanliga fall ges vid illamående hos cancerpatienter. Framför allt skulle det kunna användas i akutvården av sjuka barn. Flera tusen svenska barn läggs nämligen in på sjukhus varje år till följd av magsjuka eftersom de kräks så mycket att de har svårt att behålla vätska.  Läkemedlet gör nämligen att man snabbt slutar kräkas, eller i alla fall kräks mindre, berättar Lennart Svensson som är professor i molekylär biologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet i Solna. I programmet får vi också höra Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller rapportera om sitt besök i det globala frövalvet på Svalbard. Där förvaras tusentals genetiska varianter av ris, korn och andra ätliga växter som vi vill bevara. Nu fyller frövalvet tio år och ska få en ombyggnad för att klara ett framtida mildare klimat. Och så har det varit mycket prat i veckan om det ovanligt kalla och snöiga vädret. Men vad beror det på? Vi träffar meteorologen Ralf Döscher på SMHI i Norrköping och hör hur ett ovanligt fenomen i Arktis påverkar vädret i Sverige.

Visserligen var ju klamydiadagen i går men smittor bryr sig ju inte direkt om temadagar. Så för att lyfta fram snipp- och snoppsmittor i rampljuset viger vi dagens sändning till att prata om just det. Har du varit med om läbbiga blåsor på snippan, skav på snoppen eller något annat märkligt i regionerna där solen sällan lyser? Skriv gääääärna en rad!

Koleran Koleran drabbade Sverige från 1834 till 1873 vid inte mindre än nio tillfällen. Värst blev tillståndet i städerna där trångboddheten och de hygieniska förhållandena gjorde att smittan spreds med svindlande hastighet. Dödligheten var otroligt hög och ungefär 50% av dem som smittades dog. Koleran som är en bakteriell tarmsjukdom orsakar kraftiga och vattniga diarréer. De flesta som drabbades dog helt enkelt av uttorkning. Sjukdomsförloppet var ohyggligt snabbt; fick man smittan på morgonen kunde man vara död samma kväll. Människor försökte skydda sig med de medel man hade till hands, men något effektivt botemedel fanns inte. På många av de orter som drabbades anlade man särskilda massgravar i socknarnas utkanter där man snabbt och utan stora åthävor begravde de döda. Litet ö- samhälle drabbades Edmond Bäck, hembygdsforskare på Bohus-Malmön i Bohuslän, berättar att koleran kom dit 1834 med en så kallad ”skedkäring”, dvs en kvinna som sålde egentillverkade träskedar. Smittan spreds snabbt och inom två månader hade var tionde öbo dött. 1866 kom smittan dessutom tillbaka. Edmond Bäck berättar om öns starkaste man Hans Mattiasson som på egen hand bar de döda en dryg kilometer till kolerakyrkogården. Det sägs att han en dag var på väg tillbaka till fiskesamhället efter en hård dag med mycket bärande, då han mötte en granne som ropade till honom: ”Jeg har fått sygen!” (Jag har blivit sjuk.) Mats ropade då tillbaka till honom att han skulle gå mot kyrkogården så att han slapp bära hans kropp så långt. Edmond Bäck har också pratat med de gamla på ön om hur det var när Spanska sjukan drabbade ön 1918. ”Spanskan” som man sa förr, var en kraftig influensa som framför allt yttrade sig i mycket kraftig feber. På Bohus-Malmön finns det fortfarande människor som minns när sjukdomen bokstavligen bars i land. Det var Edmonds egen farbror som bar en sjuk kamrat från en torpedbåt upp till hans hus där han senare dog. Spanska sjukan tog 13 liv på den lilla ön innan den slutligen klingade av. På bilden överst på sidan ses ett minneskors som hembygdsföreningen på Bohus-Malmön reste på kolerakyrkogården 1924. Svenska sjukdomar i gångna tider I boken ”Svenska sjukdomar i gångna tider” av Gunnar Lagerkranz kan man tyda de sjukdomsbeteckningar man använde förr och som man läser om i död- och begravningsböcker. I boken översätts sjukdomarna till nu använda sjukdomsbeteckningar. Vem vet vad till exempel vad strypsjuka, fallandesot, älta, frisel och likmask var för sjukdomar? Sören Edvinsson Sören Edvinsson har tittat på hur sjukdomar slog olika beroende på var man bodde. I städerna gick sjukdoms spridningen mycket snabbare på grund av den trångboddhet som var och sanitära problem man hade. Långt in på 1900 talet var det fortfarande stora skillander mellan stad och land, och det var först under mellankrigstiden som detta jämnades ut. Sören Edvinsson använder sig av material från Demografiska Databasen vid Umeå Universitet. Han visar i programmet ett exempel från en liten by i Östergötland där det under ett år vanligtvis dog mellan två och fem personer. Under 1622 se man en kraftig ansamling av dödsfall, femtio personer dör och hela familjer stryker med. Eftersom man på den tiden inte alltid skrev så utförligt i kyrkböckerna finns ibland inte ens namnet på barnen som dör. Det är med andra ord knapphändiga uppgifter i kyrkböckerna. Sören Edvinsson berättar att man från andra källor däremot känner till att pesten härjade 1622. Ett annat exempel som Sören Edvinsson visar är mannen Jakob Josefsson som föddes 1766. En grafisk framställning i databasens material visar att hans hustru samt sju av åtta barn dör inom fem dagar. Då drabbades den by han bodde i av rödsot, dvs dysenteri. Namnet rödsot kommer av de blodiga avföringar som den sjuke drabbades av. Det var i krigsslutet som rödsot slog hårt. Att arbeta med historiskt material p ådet här sättet, säger Sören Edvinsson, kan ha sina begränsingar. Man ska vara försiktig med att tyda källorna och dra för stora och direkta översättningar från den tidens diagnoser. Ofta var dödsorsakangivelserna förr symtombeskrivande, som t ex feber och diarré. Det finns också mode och lokala variantioner i sjukdomsbeskrivningarna. En präst kunde ha en förkärlek för en typ av sjukdomsbeskrivning och när en ny präst kom till bygden kunde det dyka upp en tidigare aldrig angiven sjukdomsbeskrivning i kyrkböckerna. ”Mega släktforskning” Bennett Greenspan är vd och grundare till ett företag som spårar släkten inte bara några generationer utan tusentals år bakåt i tiden. Genom att lämna ett skapprov från kinden utvinner de dna från celler som sen matchar andras dna test och på så sätt byggs en stor karta upp över mänskligheten. Bennet Greenspan säger att han ofta får frågan om varför man ska göra ett dna test. Han svarar då att om man inte är intresserad av sin härstammning finns det ingen anledning att göra ett sånt här test. Men däremot om man vill veta vilken befolkningsgrupp man härstammar från antingen från tiden innan man har några skriftliga uppgifter eller inte har någon aning alls var man kommer från, så ger det här dna testet en möjlighet att ta reda på det. Bennett Greenspan säger att man utgår från att alla härstammar från Afrika. Frågan är bara när ens förfäder utvandrade och vilken väg de tog för att hamna där vi bor nu. Vetenskapsmän har konstruerat ett fylogenetiskt släktträd över mänsligheten där de olika grenarna motsvarar folkvandringsvägarna. Det finns i snitt 18 grenar över de historiska rutter våra förfäder tog säger Bennet Greenspan. Och genom ett dna test kan man se vilken väg ens egna förfäder tog. Det finns kritiska röster till detta säger Bennet Greenspan. Det finns en rädsla att vi ska använda dna:t i något ont syfte. Därför har vi har använt mycket tid till att tänka ut hur man ska bevara anonymiteten för de som vill bli testade. Hittills har 40 000 personer varit med under de fem år som företaget funnits. De utför också testningarna till ett projekt som National Geographic Society har just nu.