Podcasts about priserna

Börskoll tar emot den senaste NFP-siffran från USA. SEB:s makroekonom Elisabet Kopelman och Di:s korrespondent Emanuel Sidea kommenterar utfallet. Priserna på bostadsrätter minskar medan vändningen kanske har kommit för villamarknaden. Hör mäklaren Julia Larsson om läget på bostadsmarknaden just nu. Börsbolagen har stängt böckerna för 2024. DNB:s aktiemäklare Anders Rudolfsson sammanfattar rapportperioden.Programledare: Andreas Johansson och Noel Hermansson

Ärlig fråga: alla är nöjda och glada med att inflationen är under kontroll igen. Men borde inte priserna sjunka?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi dyker rakt in i Nobelveckan och dess vetenskapliga priser. Vi kollar in årets tema - AI, och dess djupgående inverkan på vetenskapsvärlden, både inom medicin, fysik och kemi. Hur har årets pristagare revolutionerat sina fält, och hur påverkar det ditt liv? Genreglering, artificiell intelligens och proteinets hemilgheter under lupp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Timme efter timme av skrollande. Allt fler tröttnar på att de smarta telefonerna tar över tillvaron. Istället har dumbphone – den gamla knapptelefonen – blivit en storsäljare. Priserna på andrahandssajterna rusar. Men hur får man tillvaron att fungera utan appar – när man inte ständigt har internet i sin hand? Möt redaktören Anna Ehn, som tidigt märkte att smartphonen var skadlig för henne – och har lärt sig att leva utan Swish. Och reportern Lovisa Eklund, som intervjuat människorna som valt knapptelefon. På en kvart får du koll på fenomenet dum mobil och bästa knepen för att ställa om. Programledare: Yael Seligsohn Producent: Pernilla Ericson Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: Efter fem, BBC, P4 Göteborg. Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Priserna höjs inte lika fort längre. Ett hus ska placeras på månen. Mille Lovevind har ställt en fråga till kungen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medan många går och hoppas att maten ska bli billigare, trissar klimatförändringen upp priserna på flera varor. Hur pass realistiskt är hoppet om billigare mat i en varmare värld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och hur blir vi smartare, både när det gäller maten vi producerar och maten vi väljer att äta?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Elin Röös, forskare på hållbara livsmedelssystem, SLU, Göran Bergkvist, hållbara odlingssystem, professor SLU, Carl Eckerdal, chefsekonom, Livsmedelsföretagen.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Bostadssajten Hemnet har höjt sina annonspriser med flera hundra procent de senaste åren. Nu riktar både kunder och mäklare kritik mot bolaget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage av Erik Jerdén och uppföljande intervju med Staffan Tell, presstalesperson för Hemnet, och Rickard Engström, bostadsforskare på Kungliga tekniska högskolan.Inflationen verkar vara över. För den här gången. Är det dags att andas ut nu? Och hur har de höga priserna påverkat konsumenter och bolånetagare? Intervju med Annika Alexius, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.Programledare: Anna OscariusProducent: Erik Laquist

Ränteoro sänkte börserna på Wall Street och Better Collective minskar innehavet i Catena Media. Programledare: Ylva Johansson

Inflationen faller mer än väntat och låg i februari på 2,5 procent, enligt måttet KPIF. Det är nästan en procentenhet längre än i januari. Det betyder att priserna har slutat att öka lika mycket. Hur påverkar det vad Riksbanken kommer att göra med styrräntan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Américo Fernández, privatekonom SEB och Kristian Åström, ekonomikommentator

Sedan Putins attack på Ukraina för två år sedan rustar Sverige och många andra länder upp sitt försvar kraftigt. Och vapen och ammunition som donerats till Ukraina ska också ersättas. De svenska försvarsföretagen försöker växla upp sin verksamhet. Priserna stiger, kön är lång och leveranstiderna växer. Samtidigt försämras Sveriges säkerhetsläge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Martin Lundmark, lektor FörsvarshögskolanKristian Åström, ekonomikommentator EkotKristin Magnusson Bernard, vd AP1Björn Andersson, affärsutvecklingschef Sverige NammoGörgen Johansson, chef Saab DynamicsBrad Greve, finanschef BAE SystemsUlf Kristersson (M), statsministerTomas Nilsson, chef MustCharlotte von Essen, chef SäpoReporter:Tomas HedmanProducent:Olof WijnbladhTekniker:Hanna Melanderekonomiekotextra@sverigesradio.se

När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt alltid närvarande fenomen.Bilden blev en viktig betydelsebärande del av reklamens budskap i slutet av 1800-talet. Och den borgliga kvinnan blev ofta både objekt och mottagare i reklamen. Reklamen kom att präglas av en kapitalistisk ideologi med yrkesarbetande aktiva kvinnor i strid med den borgliga ideologin om att kvinnorna främst skulle sköta om hemmet.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Leif Runefelt som är professor i idéhistoria vid Södertörns högskolan. I boken Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.Under 1800-talet ökade varuutbudet och hur konsumenterna handlade varor förändrades. Priserna blev fasta och själva förhandlandet vid köp försvann så att konsumenten istället kunde fokusera på smak, funktionalitet och estetik. Samtidigt förändrades stadsbilden dramatiskt med fler butiker på renoverade shoppinggator med stora skyltfönster och skyltar. På 1880-talet slog emaljskylten igenom brett.Vi fick nya shoppingbeteenden och stadsbilden präglades av shoppinggator med stora skyltfönster, skyltar och reklamaffischer. Reklamen blev en integrerad del av det kapitalistiska konsumtionssamhällets framväxt i slutet av 1800-talet. Valet mellan snarlika produkter blev centralt för hur industrialismens människor skapade sin identitet.Varuhusen med sitt stora utbud gjorde ökade betoningen på konsumentens val vid shopping. Samtidigt uppstod den bildsatta reklamen med bilder på produkterna och varumärkena. Här blev pressens annonser en integrerad del av varukulturen inte en spegling av den.Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad – bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal.Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden – vår tid.Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.Musik: Piano Impromptu No 2 In F med Roberto Diana, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just nu: Lyssna på Marknaden utan reklam för bara 12 kronor första månaden, på https://www.monopol.se Vi plockar isär veckans räntebesked och gräver i förutsättningarna för den svenska bostadsmarknaden. Priserna steg envist genom 2023, men nu bryts trenden. Med Susanna Kaas von Mentzer på Storebrand Asset Management och Hampus Brodén på Stabelo.

Nyheterna Radio 08.00

På bara några månader så har Temu blivit en supersuccé. Den kinesiska shoppingappen säljer i stort sett allt till extremt låga priser. Du kan handla kläder, husdjursprylar, leksaker, elektronik, smink och mycket mer. Sedan starten förra året har Temu över 50 miljoner nedladdningar. Hur har shoppingappen kunnat bli en sån succé så snabbt? Kan Temu slå ut svenska nätsajter och vad innebär det att handla billiga produkter från Kina? Gäst: Sara Bränström, reporter på Näringsliv på Svenska Dagbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

17 augusti. Priserna stiger fortfarande jämfört med förra året, men Sven-Olov Daunfeldt från Svenskt Näringsliv och Mattias Nilsson från Swedbank är överens om att inflationen är på väg ner. Trots det återstår många problem för den svenska ekonomin.

Tiden går fort och nu har jag bott och rest runt i min Husbil och husvagn i snart 6 år. Jag har funderat och letat en hel del efter en Camping i Spanien för att bo permanent eftersom det är så snabbt och smidigt ordnat. Men hur är det egentligen idag ? är det verkligen bättre att bo på en Camping ? Priserna har ändrats kraftigt, mängden Campare har exploderat och väldigt många har helt enkelt tappat respekten för andra på både campingar och parkeringar. Så är det kanske läge och ta tag i mitt tidigare alternativ med att köpa en lägenhet istället ? Och blir det billigare och smidigare ? I detta avsnitt delar jag lite av mina funderingar om detta. // Johnny - Husbilskanalen

Precis när den ekonomiska debatten blivit maximalt förvirrad kommer Scocconomics tillbaka för att ställa till rätta, städa up och trassla ut. Den mest brännande frågan för många idag är den egna ekonomin. Skyhöga priser, hög ränta och höga hyror, blygsamma löneökningar och besparingar på välffärden, och vi har ett recept på en väldigt dyster ekonomisk utveckling. Det sägs att det hela beror på inflationen, men i detta avsnitt visar Sandro Scocco med hjälp av statistik från ECB att de faktorer som drev fram den: importpriser och elpriser, nu är helt normaliserade.Priserna borde därmed också återgå till tidigare nivå. Ändå kostar osten fortfarande 250 kronor, och inte 120 som tidigare. Matvarujättarna med flera har använt inflationen som en förevändning att öka vinstmarginalen, och det är just denna vinstmarginal som nu är det som driver inflationen. Och riksbanken agerar som om det är för mycket pengar i hushållen som är problemet, och höjer räntan, samtidigt som regeringen låter bli att göra något alls. Missa inte när Sandro Scocco och Jenny Lindahl reder ut det hela.

Nu pratas det om mjölk igen. Priserna höjs i Sverige, samtidigt som det vita guldet slumpas bort på en pulverbörs. Men hur kan vi ha hamnat här? Vi har faktiskt rett ut det här med mjölkmarknaden förut. Vinn ett par skor från Myrqvist värda 3300:-! Gå in på www.myrqvist.com/kampanj och sajna upp på nyhetsbrevet.Fixa förmånscyklar till dina anställda utan kostnad för företaget - gå in på www.bikelease.se/kapitalet

Efter ett år av osannolika prisökningar på mat, kan ett priskrig vara på gång i Sverige, efter att uppstickaren Lidl lovat sänka och frysa priser i två månader. Men livsmedelsindustrin är komplex och trots att många råvaror nu blivit billigare finns ändå en risk att många priser kommer ligga kvar på höga nivåer, menar experter. Programledare: Caroline Salzinger Röster och medverkande i programmet: Helena Hansson, professor i nationalekonomi, SLUIsidor Beslic, journalist, DagligvarunyttCarl Eckerdal, chefsekonom, Livsmedelsföretagen Jakob Josefsson, Sverigechef, Lidl Elisabeth Svantesson, finansminister (M)Producent:Olof WijnbladhTekniker:Victor Uberiaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Matpriserna stiger. Priserna steg med 2,5 procent under februari, jämfört med januari, enligt oberoende sajten Matpriskollen. Vad är det för produkter som blivit dyrare? Finns det något som blivit billigare? Vad kan tänkas hända framåt? Och finns det något som talar till konsumentens fördel just nu? Idag i Aftonbladet Daily så kommer vi att prata om just matpriser. Gäst: Ulf Mazur, grundare och vd på Matpriskollen. Programledare Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Priserna på bostadsrätter pekar uppåt igen. Men kan man verkligen prata om en vändning på bostadsmarknaden? Programledare: Carl V AnderssonMedverkande: Annika Selin och Pär Ivarsson, Ekonomiekot

Priserna på bostadsrätter pekar uppåt igen. Men kan man verkligen prata om en vändning på bostadsmarknaden? Programledare: Carl V AnderssonMedverkande: Annika Selin och Pär Ivarsson, Ekonomiekot

Milt väder och fyllda gaslager gör att Europa klarar energikrisen bättre än väntat denna vinter. Men att ställa om från den ryska gasen tar tid och nu växer oron för vad som väntar nästa år. Energipaniken spred sig i Europa när Putin vred om gaskranen. Priserna skenade och i Tyskland vidtogs drastiska åtgärder för att spara energi. Europa befarade en krisvinter. Men även om läget är svårt på många håll och energifattigdom blivit ett begrepp har lyckosamma omständigheter gjort att Europa klarar sig bättre än väntat genom vintern. Inte minst i Tyskland andas man nu ut över att lagren räcker.Varningar om nästa vinterMen vad händer när gaslagren, som till stor del består av rysk sparad gas, har tömts? Nu kommer varningar om att nästa vinter kan bli den verkliga prövningen för Europa. Hör om de nya utmaningarna som hopar sig och om allt som måste göras för att åstadkomma en ny, hållbar och långsiktig energiförsörjning i Europa. Hör också om Ulf Kristerssons utfrågning i EU-parlamentet. Förra veckan var det uppvisningsdagar i Kiruna, men nu är det skarpt läge och Sverige ska leda sitt första möte i EU:s ministerråd senare i veckan.Medverkande: Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Hanna Melander

Sammanfattning Årets plötsliga inflationschock har sänkt svenskars reallöner så mycket att det kan ta fem till tio år att hämta igen tappet. Åtskilliga hushåll har redan på kort sikt svårt …

Priserna och inflationen ökar och julmaten blir dyrare Pojke döms för våldtäkt och försök till mord på barn Utredning om upploppen visar att polisen behöver utbildning Programledare Jenny Pejler. Reporter Ebba Fors.

Nu när mörkret faller och vi kurar ihop oss i stugorna, så finns det äntligen tid att förbereda sig inför julens begivenheter. Vi i Mindy tänkte be er om hjälp att sprida lite kreativt julmys, genom en liten tävling. Och eftersom det är en tävling så kommer det självklart att finnas finfina priser. Chock åter från graven grundbok och skymningens fasor bok 1. Ingemar Fredmans epistlar till Call Of Cthulhu Sverige. Bläckfisken och Den Japanske Sjömannen. Nelly Rapps rollspelsbok. Tärningar, dice tray, tärnings förvaringar och mynt. Pdf till Alien starter box och The one ring starter box. Tack till Eloso Förlag, Bonnier Carlsen, Lindorm Dice och Fria Liga. Sagospelet skräck grundbox plus Tornedalens Mysterium och karaktärsblads block. Nelly Rapp Rollspelsbok. Tärningar och tärningsförvaringar. Pdf till Alien Starter Box och The One Ring Starter box. Tack till Daniel Lehto Ab, Bonnier Carlsen, Lindorm Dice och Fria Ligan. Get On Board, Hint, Ticket To Ride San Francisco, BrianBox Bilder, Unlock! Kids och Patch Work Nordic Edition. Tack Till Asmodee Nordics. Ticket To Ride Nordic Lights och Unlock! Fantastiska Äventyr Tack till Asmodee Nordics The One Ring Starter Box plus pdf Tack till Fria Ligan Alien Starter Box plus Pdf Tack Till Fria Ligan Fler priser kommer upp eftersom. Alla tävlinga behöver regler, så även denna: Ditt eller ert uppdrag, om ni är flera, är att ta fram en kreativ julhälsning från er till oss i Mindy. Förslagsvis är det ett kort, ett rim, en video eller kanske till och med ett spel. Ju mer kreativt och finurligt, desto roligare så klart. För att klura till det lite extra så finns det två krav till på hälsningen: Det skall vara något spelrelaterat i äkta Mindyanda Det skall innehålla en referens till något man äter under jul. Skriv gärna vad ni föredrar att vinna av rollspel eller brädspel. Tävlingen börjar nu, den första advent och pågår till midnatt den fjärde advent. Ni skickar era bidrag till micke@mindy.nu Juryn består av oss i Mindy. Priserna skickas i mellandagarna. Från oss alla, till er alla. Ha en härlig adventstid och en magisk julhelg! God jul.

Bostadspriserna har hittills fallit tio procent från toppen. Priserna är fortfarande högre än före pandemin. Men två faktorer gör att de riskerar fortsätta ner. Det blir allt svårare att ta lån och räntorna väntas stiga mer än beräknat. Programledare: Claes Aronsson Röster och medverkande i programmet Mats Bergman, professor i nationalekonomi, Södertörns högskola Kristian Åström, ekonomikommentator, Ekot Anneli Adler, chef för privatmarknad, Danske Bank Erik Holmberg, analytiker, Hemnet Fredrik Kullman, vd, Bjurfors Philip Grundberg, statistiker, SCB Producent: Olof WijnbladhTekniker: Tim Kellerman ekonomiekotextra@sverigesradio.s

Björn minglar runt på Tak i Stockholm i detta avsnitt av Framtidens E-Handel och snackar med de absolut mest spännande profilerna inom e-handel idag tillsammans med Juni.Lovisa Hahn Falkman - Under Your Skin2:00 min - Känslan över att ha gjort en exit och om svårigheterna som fanns i början.Andreas Palm - CDLP6:30 min - Skulle han någonsin göra en exit? Och vad är det som krävs?8:30 min - Vilket är det största värdet en investerare kan ge ett modeföretag idag?10:00 min - Hur skapar man ett high-end brand?Madelene Törnblom - Maya Delorez14:45 min - Priserna som hon precis mottagit och hur man tacklar framgångarna.19:30 min - Hur har de påverkats under 2022?Petra Tungården - Adoore25:30 min - Hur ser hennes mingelstrategi ut och hur går det i dagsläget för Adoore?29:00 min - Snackar returer.33:00 min - Varför lyckas vissa brands medans andra kämpar förgäves?Thomas Grabe - Garbo&Friends, tidigare Bangerhead36:30 min - Om att byta riktning i sin karriär.39:00 min - Hur mycket D2C vs wholesale kör de på?Jacob Lovén - Den Digitala Draken43:40 min - Hur står sig svenska D2Cs idag i jämförelse med resten av världen?46:00 min - Skillnaden mellan Sverige och Asien i aggressiviteten kring bolagsbyggandet.Pontus Krusing - NUDIENT53:45 min - Vikten av wholesale för Nudient, och hur strategin ser ut bakom beslutet.57:30 min - Hur ser deras marketing spend och marginaler ut? Och hur tror han framtiden kommer se ut för e-handlare?Gustav Lidén - Flattered1:03:30 min - Att vara ett av de första D2C och influencervarumärkerna i Sverige.Daniel Korhonen - Tanrevel1:13:30 min - Hur ser deras situation ut just nu i September 2022?1:15:15 min - Deras influencerstrategi och kanalerna de använder.Svante Gabrán - XLASH1:18:45 min - Hur kommer lågkonjunkturen påverka e-handlarna? Och hur anpassar man sig bäst?1:22:45 min - Hur jobbar de med community?Lucas Wasniewski - Flowlife1:25:30 min - Snackar tillväxtstrategi.Sophie Aubard - Yeyloh1:31:30 min - Snackar returer. Varför lägger e-handlare inte mer tid och intresse för detta?Samir El-Sabini - Juni1:40:20 min - Hur kan e-handlare tjäna på och även komma igång med Juni? Följ Björn på LinkedInhttps://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedInhttps://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida & Instagramhttps://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ Sponsorhttps://www.juni.co/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter från den engelskspråkiga världen på medelsvår engelska. Priserna på Jamaica ökar som en konsekvens av kriget mellan Ryssland och Ukraina, Giovanni Dennis rapporterar. Ursprungsbefolkningen i Australien protesterar mot namnbytet på ett sjukhus. Åtta geparder från Namibia har flugits till Indien i ett försök att återinföra arten i landet. Irländska regeringen erbjuder gratis preventivmedel för unga kvinnor, Caroline Mudingo Dipanda rapporterar. Musik av Cindy Sanyu.

Moa Wallin har hört SJ:s vd Monica Lingegård förklara de dyra tågpriserna i Lördagsintervjun. Nu undrar hon om vd:n istället borde ha hamnat hos Filosofiska rummet. Det här är en liten del av det senaste avsnittet av Tankesmedjan.Lyssna på hela avsnittet här

Priserna och inflationen stiger På onsdagen väntas det bli klart med vilka som vinner valet. Sverigedemokraterna vann röster från många som röstade för första gången.

Inflationen i Sverige landade på 9 procent i augusti och nu väntar stora räntehöjningar från Riksbanken. Ekonomiekot Extra onsdag om inflationen som är i fokus just nu. Programledare: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Arvid Uddfeldt, reporter Kristian Åström, Ekonomikommentator Susanne Palme, EU-kommentator

Inflationen i Sverige landade på 9 procent i augusti och nu väntar stora räntehöjningar från Riksbanken. Ekonomiekot Extra onsdag om inflationen, som är i fokus just nu. Programledare: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Arvid Uddfeldt, reporter Kristian Åström, Ekonomikommentator Susanne Palme, EU-kommentator

Den höga inflationen har hittills ätit upp sju år av svenska reallöneökningar. Men vad kommer hända med prisnivåerna när inflationen så småningom faller tillbaka? SEB:s chefsstrateg Johan Javeus poängerar i en krönika att sjunkande inflation inte är samma sak som fallande priser och ger oss en inblick i vad vi kan ha att förvänta oss.

Priserna ökade lite snabbare än väntat i USA. Något som sätter ytterligare press på den amerikanska centralbanken Federal Reserve. Ekonomiekot Extra tisdag handlar om amerikansk inflation. Programledare: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Pär Ivarsson, Ekonomiekots chef Kristian Åström, Ekonomikommentator

Priserna ökade lite snabbare än väntat i USA. Något som sätter ytterligare press på den amerikanska centralbanken Federal Reserve. Ekonomiekot Extra tisdag handlar om amerikansk inflation. Programledare: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Pär Ivarsson, Ekonomiekots chef Kristian Åström, Ekonomikommentator

Nyheter på finska. Programmets tema är inflation. Priserna på dagligvaror har stigit kraftigt på sistone. Orsaken till de höjda konsumentpriserna är inflationen. Bankstrategen Jussi Hiljanen förklarar vad den ekonomiska termen betyder och vad inflation beror på. Två finska 14-åringar berättar om sina konsumtionsvanor och hur de får månadspengen att räcka. Programmet avslutas med låten Nonstop av artisten MDS.

Inflationen stiger lite mer än väntat i euroområdet nu väntar fler räntehöjningar från Europeiska centralbanken. Ekonomiekot Extra onsdag handlar om rekordsnabba prisökningar runt om i Europa. Programledare: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Pär Ivarsson, Ekonomiekots chef Nicole Amiri, utrikesreporter

Inflationen stiger lite mer än väntat i euroområdet nu väntar fler räntehöjningar från Europeiska centralbanken. Ekonomiekot Extra onsdag handlar om rekordsnabba prisökningar runt om i Europa. Programledare: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Pär Ivarsson, Ekonomiekots chef Nicole Amiri, utrikesreporter

Priserna på villor och bostadsrätter kan komma att falla mer än man tidigare trott. Det framkommer i flera nya prognoser ifrån svenska storbanker. Ekonomiekot Extra tisdag handlar om bostadsmarknaden. Programledare: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Pär Ivarsson, Ekonomiekots chef Arvid Uddfeldt, reporter

Priserna på villor och bostadsrätter kan komma att falla mer än man tidigare trott. Det framkommer i flera nya prognoser ifrån svenska storbanker. Ekonomiekot Extra tisdag handlar om bostadsmarknaden. Programledare: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Pär Ivarsson, Ekonomiekots chef Arvid Uddfeldt, reporter

Avsnitt 152: Nyheten är liten men kan komma att få en viss betydelse för svenska förlag tror journalisten ­– den amerikanska Cosco etablerar sig i Sverige med kraftigt pressade priser enbart till medlemmar. Första halvårets försäljning visar att kunderna återvänder till de fysiska butikerna men marknaden för fysiska böcker minskar totalt. Samtidigt så fortsätter ljudboksmarkanden att växa, om än i en lugnare takt. Och, passar förläggaren på att skryta, Lind & Co växer och tar marknadsandelar. Vårens skärmytsling mellan återförsäljare och förlag, läs Bonniers, om förlagspriset på en pocket slutade i en kompromiss. Priserna höjs och en ny prisklass införs, M, men netto efter rabatter ger återförsäljarna fortsatt möjlighet att hålla sig under hundralappen. Men det nyanya priset för en pocket i butik, 99 kronor, lämnar små marginaler för förhandlingar. Det gör att hösten kan bli ”grinig” med bojkottade titlar i en del butiker. Bonniers, och bokköparna, reagerade direkt på attacken på Salman Rushdie. Bonniers trycker nytt och Satansverserna kommer återigen att klättra på topplistorna. Vi har bakgrunden. Med Thomas Fischers frånfälle försvinner en, av få, ur den ekonomiska överklassen som satsat på förlagsverksamhet. Förläggaren minns en man med genuint intresse för litteratur.   00 32 – En ny affärsidé landar i Sverige 02 11 – En djupdykning i första halvårets försäljning 05 46 – Det blev både ock 10 40 – En solidarisk markering 13 34 – Thomas Fischer – till minne

Priserna på bostäder fortsätter att sjunka. | Miljöpartiets språkrör vill inte stödja en regering som ökar utsläppen. | Unga läser fler böcker. Reportrar Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

En 17-årig pojke döms till sluten ungdomsvård för en attack på en gymnasieskola i Kristianstad. | Priserna fortsätter att öka. Nu är inflationen på 7,2 procent. | Trängseln och de långa köerna fortsätter på Arlanda flygplats.

Avsnitt 164. Chefsekonom Jens Magnusson, privatekonom Américo Fernández och makroekonom Marcus Widén slår sina kloka huvuden ihop och förutspår vart bostadspriserna tar vägen. Helt enkelt.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Dagens avsnitt bjuder på en härlig variation av 40-åriga herrar med keps, vad det innebär att vara man i en krigssituation och tankar om grus och radiostationer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varumärket Shein växer så det knakar. Priserna är låga och artiklarna många. På bara några år har märket blivit en gigant på onlinemarknaden och hotar nu storföretag som H&M och Zara. Genom sociala medier, framförallt TikTok, så har Shein byggt sitt varumärke starkare för varje sekund. Så kallade "Shein-hauls", där t ex influencers visar upp sina nyinköpta kläder har över 4,2 miljarder visningar på TikTok. Men det finns såklart en baksida. Kritiken kring varumärket är inte nådig. Förhållandena för arbetarna i fabrikerna är usla, det finns inget hållbarhetstänk och man anklagas för att kopiera andras design. Hur blev Shein en sån gigant? Hur fungerar egentligen "ultra fast fashion" och hur går konsumtionshysterin ihop med den unga generationens klimatfokus? Gäst: Sara Bränström, reporter på Näringsliv på Svenska Dagbladet. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Priserna har ökat mycket. Sverige har den högsta inflationen på 30 år. | Föräldrar döms för att de lät sin 17-årige son gifta sig. | Nu åker många norrmän över gränsen till Sverige för att handla igen.

Priserna på el, bensin och diesel har ökat kraftigt i vinter. Hur mycket ska regeringen kompensera konsumenterna? Och varför stoppar inte Sverige import av rysk olja med tanke på kriget i Ukraina? Gäst: Khashayar Farmanbar, energi- och digitaliseringsminister Kommentar: Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers Programledare: Mikael Kulle Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Susanne Martinsson

Priserna på el och bränsle skenar – hur ska vi hantera detta på en samhällelig nivå? Är våra politiker alltför opportunistiska? Och kommer vi att behöva backa från våra högt ställda klimatmål? Det är några av frågorna som vi tar upp i veckans Hotspot. Samtalet berör bland annat konstgödsel, vägunderhåll och den ekonomiska käftsmällen på 90-talet. Gäster i programmet är Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, och Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Återkomsten sker med återblickar. Never Too Loud är äntligen tillbaka med ett nytt avsnitt och inget mindre än pandemifortsättningen 2021 ska avhandlas och utmärkelser ska utdelas. Vem gjorde årets debut? Vem släppte årets bästa album? Vem gjorde starkast intryck på scen? Vem stod för årets insats i rockvärlden och vem får äran att motta Never Too Louds första hederspris? Priserna avtäcks och året som helhet summeras. Vad som nu ser ut att gå mot ljusare tider var inte lika självklart när 2021 inleddes med en iskall vinter, men vad kan vara bättre än stapplande steg ur den eviga pandemin samtidigt som Never Too Loud återvänder med en fullmatad årskrönika? I princip ingenting. http://nevertooloud.se http://patreon.com/nevertooloud - Stötta gärna min verksamhet och hjälp till att utveckla konceptet. @ntlpod #ntlpod

I betalt samarbete med NordVPN https://nordvpn.com/dialogisktErbjudandet gäller fram till 9/2-2022.https://nordvpn.com/dialogiskt Välkommen till ett samtal med Melody Farshin,ståuppkomiker, författare och skribent.Farshin debuterade som stå upp-komiker 2008, men har även varit verksam som debattör och krönikör i olika tidningar.2018 debuterade hon som författare med ungdomsromanen Mizeria som speglade miljonprogramsförorten. Vi får följa med henne på hennes resa igenom kultur Sverige, med fördomar, könsfördelningar och utanförskap.Detta är även en berättelse om framgång, lycka och att följa sin dröm och att kämpa för den mot alla odds.Melody Farshin är känd för att med sin smarta kvickhet, unika pricksäkerhet och tajming alltid lyckas ta oss igenom identitetskrisen som uppstår i mötet mellan moderland, fosterland och miljonprogram.Välkommen till dialogiskt med Melody Farshin.Samt Även där poddar finns @acastsweden @spotifysweden Gillar du det vi gör och vill stötta oss med en summa så swishar du på: 123 64 508 86Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal! Tack för att ni tittar, delar och diskuterar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Priserna ökar lite mer än väntat i Sverige och amerikanska storbanker visar korten när rapportfloden inleds i USA. Ekonomiekot Idag med Victor Jensen, Kristian Åström och Carl V Andersson.

Elpriserna slog nya rekord häromdagen. Plötsligt kostade alla våra vardagssysslor betydligt mer än vanligt. Orsaken är bland annat bristen på regn och blåst i landet under hösten. Priserna skiljer sig också mellan norr och söder. Hur kommer det sig att priserna skiljer sig så åt beroende på var i landet man bor? Hela samhället kräver i dag mer och mer el och Sverige kämpar samtidigt med att ställa om till en miljövänligare elförsörjning. Vilka konsekvenser får det för omställningen, när de miljövänligare alternativen sviker? Elen i Sverige påverkas också av priserna i Europa, men hur mycket ska vi behöva vänja oss vid jojo-priser på elen framöver? Vi reder ut det här i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst: Caroline Törnqvist, avdelningschef Energimarknadsinspektionen. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I det här avsnittet går jag igenom ett sätt att tjäna mer pengar som fotograf UTAN att höja priserna eller ta fler kunder. Det är en väldigt vanlig grej som jag vet att många fotografer kan se över i sitt företag, för att bli mer lönsamma! Ni hittar mig och mina bilder på www.youtube.com/fotografmariaekblad www.instagram.com/fotografmariaekblad/ Om du vill få ännu mer businesstips och fototips från mig så gå med i min maillista för fotografer och fotointresserade! www.mariaekblad.se/ga-med-i-min-maillista/ och kan gå med i Fotopoddens facebookgrupp här! www.facebook.com/groups/fotopodden

Priserna stiger oväntat mycket i Sverige. Varför är det så och varför ska vi oroa oss? Ekonomiekot Idag med Olof Wijnbladh och ekonomikommentator Kristian Åström.

Bolagens kostnader har ökat kraftigt när insatsvaror och frakt stigit i pris, och nu börjar det även synas på prislapparna i butikerna. Samtidigt har det skapats nya pengar och nya lån i rekordsnabb takt, och varje ränteändring skulle slå mycket hårdare än tidigare. "Centralbankerna kommer att ta små myrsteg", säger Pär Magnusson, chefstrateg på Swedbank. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Pär Magnusson, chefstrateg räntor Swedbank Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot Jennifer Rydén, vd Lek och Babybranschen John Eliasson, produktansvarig KPI Statistiska centralbyrån Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen Annika Winsth, chefekonom Nordea Ynon Kreiz, vd Mattel Brian Goldner, vd Hasbro Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör Konjunkturinstitutet Tekniker: Johanna Carell ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Priserna på bostadsrätter var oförändrade i juni jämfört med föregående månad, medan villapriserna sjönk 0,8 procent visar Valueguards HOX-index. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag rör vi oss mellan gigantiska insekter och stora vidder. Vi har sett två filmer som båda nominerats till Oscarspriser. Love and Monsters tar oss till en framtid där muterade kryp håller jorden i skräck. Men vad gör en inte för kärlek? Ska Joel klara utmaningarna för att få återse sin tonårsflört? Priserna har regnat över Chloé Zhaos Nomadland. Vi är hänförda över Frances McDormands gestaltning av den husvagnsboende Fern och hennes kamp för en dräglig vardag. Vi bjuder dessutom på tips på filmer och serier att avnjuta under sommaren. Lyssna fredag och söndag kl 13.00 på 103,1 MHz eller när du vill på Acast/Spotify/iTunes! Programledare: Alice Dryden, Kristoffer Rissanen & Eva Gustavfsson Detta är en podcast från K103 Göteborgs Studentradio

När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt alltid närvarande fenomen.Bilden blev en viktig betydelsebärande del av reklamens budskap i slutet av 1800-talet. Och den borgliga kvinnan blev ofta både objekt och mottagare i reklamen. Reklamen kom att präglas av en kapitalistisk ideologi med yrkesarbetande aktiva kvinnor i strid med den borgliga ideologin om att kvinnorna främst skulle sköta om hemmet.I avsnitt 160 samtalar programledare Urban Lindstedt med Leif Runefelt som är professor i idéhistoria vid Södertörns högskolan. I boken Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.Under 1800-talet ökade varuutbudet och hur konsumenterna handlade varor förändrades. Priserna blev fasta och själva förhandlandet vid köp försvann så att konsumenten istället kunde fokusera på smak, funktionalitet och estetik. Samtidigt förändrades stadsbilden dramatiskt med fler butiker på renoverade shoppinggator med stora skyltfönster och skyltar. På 1880-talet slog emaljskylten igenom brett.Vi fick nya shoppingbeteenden och stadsbilden präglades av shoppinggator med stora skyltfönster, skyltar och reklamaffischer. Reklamen blev en integrerad del av det kapitalistiska konsumtionssamhällets framväxt i slutet av 1800-talet. Valet mellan snarlika produkter blev centralt för hur industrialismens människor skapade sin identitet.Varuhusen med sitt stora utbud gjorde ökade betoningen på konsumentens val vid shopping. Samtidigt uppstod den bildsatta reklamen med bilder på produkterna och varumärkena. Här blev pressens annonser en integrerad del av varukulturen inte en spegling av den.Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad – bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal.Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden – vår tid.Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.Musik: Piano Impromptu No 2 In F med Roberto Diana, Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Delar av redaktionen har drabbats av corona och vi pratar om detta. Under veckan har annars flera lanseringen inom skogsbruket genomförts. Vi pratar en ny 90-kubiks motorsåg och ett nygammalt skördaraggregat. Givetvis fortsätter vi vår ständiga analys av marknadsläget. Priserna på sågtimmer har långt ifrån ännu nått några rekordnivåer.

Börsnoteringar, spac-bolag och sommarbörsen. Det är några av ämnena som avhandlas när Maria Landeborn från Danske Bank och Joakim Bornold från Söderberg & Partners gästar EFN Marknad.

Är du på jakt efter ditt drömboende och ser budgivningar sticka iväg till hisnande summor? Sen årsskiftet så har priset på villor budats upp med över tio procent enligt statistik från Hemnet. Samtidigt som priserna ökar på bostäder så saknas det virke att bygga nya hus med. Den rådande pandemin har fått folk att renovera och bygga nytt. Trots att vi lever i ett land med mycket skog, så råder det brist på virke. Det i sin tur trissar upp priserna på det virke som finns. Hur går egentligen allt det här ihop? Hur ska vi kunna hantera de stigande bostadspriserna? Varför exporterar vi bort det virke som finns i Sverige? Det här pratar vi om i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst: Sara Bränström, reporter på Näringsliv på Svenska Dagbladet. Programledare: Jenny Ågren.

Pandemiåret har skakat om filmbranschen rejält, men till sist blev den uppskjutna filmgalan av hör eftersnacket i P1 Kultur! Vann rätt film? Vad överraskade mest? Vad var mest väntat? Filmjournalisten Karin Svensson, kulturredaktionens Joakim Silverdal och Sveriges radio New York-korrespondent Roger Wilson summerar och analyserar årets gala, där favoriten "Nomadland" av Chloe Zhao tog hem statyetter för bästa film, bästa regi och bästa kvinnliga huvudroll. INTERVJU MED KARIN SMIRNOFF, PRISTAGARE AV SVERIGES RADIOS NOVELLPRIS Vinnaren av Sveriges Radios Novellpris 2021 blev ju författaren Karin Smirnoff med novellen "Missing People" och juryns motivering lät så här: Under en ordknapp yta formar Karin Smirnoff en effektiv berättelse som är både smärtsam och överraskande. Maja Runeberg läser denna spännande radionovell med både värme och nerv. Hör pristagaren om humor, om att skriva kort och om öppna slut! DAGENS OBS-ESSÄ Håller vi på att omforma vår syn på släktskap? Kulturjournalisten Malin Krutmeijer har gjort ett dna-test i släktforskningssyfte och funderar över vad hon ska göra med alla sina DNA-kusiner. PROGRAMLEDARE: Gunnar Bolin PRODUCENT: Maria Götselius

Stor brand och misstänkt mord i ett studentboende i Halmstad. | Priserna på bostäder har ökat väldigt mycket under pandemin. | Nu är det en stor utställning med konstnären Anders Zorn på Nationalmuseum i Stockholm. Anders Zorn är en av Sveriges största konstnärer någonsin. | Läs texterna till nyheterna på webbsidan: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg.

Babs Drougge och Carl-Johan Ulvenäs på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Det kalla och vindstilla vädret har lett till elbrist i Sverige. Priserna trissas upp och vi tvingas importera smutsigare el från andra länder. Nu bråkar L och MP om vems fel det är att vi hamnat i den här situationen, och hur illa den faktiskt är. Sen pratar vi om en hemlig Facebookgrupp där forskare och opinionsbildare jobbar för att måla ut Sverige som nation som hjärntvättats av de corona-ansvariga. Syftet är att påverka andra länders regeringar och myndigheter, vilket oroar flera experter.

Musiktjänsten lanseras i Sydkorea. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 19:e november är det Internationella mansdagen och vi vill lyfta det som är starkt, vackert och positivt hos män. Därför kommer vi att för första gången dela ut priser till Årets svenska män. Priserna kommer att gå till Årets pappa, Årets storebror, Årets sårbara man, Årets rakryggade karl och såklart priset för Årets man. Vill du hjälpa oss att hylla de svenska männen och lyfta det du tycker är positivt? Gå in på www.åretssvenskamän.se och swisha ett bidrag till prispotten och nominera de män som du tycker förtjänar prispengarna. Varenda krona vi samlar in kommer att fördelas mellan de 5 männen. Tack på förhand för ditt stöd. www.åretssvenskamän.se Det är dags att hylla de svenska männen.

I torsdagens Karlavagnen vill vi kliva över tröskeln till ditt hem och hälsa på. Bor du i villa, lägenhet, husvagn eller har du valt att bo i en husbåt? Mitt hem är min borg är ett ordspråk som sägs ha sitt ursprung från England. Oavsett var det kommer från så är det så de flesta av oss vill känna inför vårt boende. Hur bor du? I ett litet hus på landet? Hyr du svindyr tvåa i andrahand eller har du ett unikt boende som får folk att höja på ögonbrynen? Ibland gör livet att man inte kan välja. Har din livssituation gjort att du fått flytta in i ett hem du inte vill bo i och hur tänker du kring det? Priserna på villor och bostadsrätter ökar i hela landet visar färsk mäklarstatistik och teorin är att de anpassningar många fått göra till livet med Corona gör att fler vill byta bostad. Är du en av dem som gjort det? Hur gick tankarna och vad blev det? Ring och berätta om ditt hem på 020-22 10 30. Programmet drar igång lite senare än vanligt pga. sport 22:12 men slussen öppnar redan klockan 21.00. Du kan alltid mejla till karlavagnen@sverigesradio.se och i sociala medier heter vi Karlavagnen i P4. Programledare Sanna Lundell.

Jan och Lena köpte en helt ny husbil, men semesterdrömmarna byttes mot frustration. Priserna på fritidshus har skjutit i höjden. Del 2 i serien om rummen i våra svenska hem, denna gång om sovrummet.

Priserna minskade med 2 procent under maj. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad ska vi göra med plasten som ingen vill ha? För zero waste-aktivister hindrar plasten framväxten av en cirkulär ekonomi. För sopeldningsföretagen i Sverige ger plast allt dyrare koldioxidutsläpp. I italienska Capannori är tvåbarnspappan Simone Tomei nere i några få kilo sopor om året. Han har en rulle med 20 soppåsar som kommer att räcka i tio år. Varje påse är försedd med ett unikt chip så att kommunen vet exakt hur mycket sopor varje hushåll genererar. Industrin satsar på nya innovativa metoder att ta tillvara på det mödosamt utsorterade avfallet. Så kallat rejekt från pappersmassaindustrin förvandlas till lastpallar och blomkrukor. Men marknaden för sådana produkter är begränsad. Samtidigt blir så kallad energiåtervinning ett allt sämre alternativ för just gammal plast. I Sverige brottas nu de kommunala sopförbränningsanläggningarna med växande kostnader för koldioxidutsläpp som uppstår när plast eldas upp. Priserna för så kallade utsläppsrätter har rakat i höjden och förra året kostade plastförbränningen de kommunala kraftbolagen 600 miljoner kronor, enligt branschorganisationen Avfall Sverige. Carbon Capture kan vara ett sätt att få ned utsläppen och därmed kostnaderna. I programmet hörs: Simone Tomei, medlem i projeketet zero waste-family i Capannori i Toscana, Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH i Stockholm, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Sune Scheibye, informationsansvarig Amager Resource Center i Köpenhamn, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I veckan har Kulturnytt rapporterat om anklagelser om jäv i utnämningen av Solistpriset. Men vilken roll spelar priser och tävlingar av den här typen i den klassiska världen? Samtal med Anna Karin Larsson, chef för SR Musik. WALID RAAD POST-TRAUMA OM SANNING OCH MINNE "Helt ärligt, vädret hjälpte" - så heter konstnären Walid Raads utställning på Moderna Museet i Stockholm. Han är ett av den internationella samtidskonstens stora namn. Uppväxten i inbördeskrigets Libanon speglas ofta i konsten via teman som sanning, minne och makt. Cecilia Blomberg har träffat Walid Raad. KONFLIKTEN MELLAN NATTKLUBBAR OCH GRANNAR I Berlin vill ett nätverk av klubbarrangörer att deras verksamhet betraktas på samman sätt som andra kulturinstitutioner iställer för att klumpas ihop med kasinon och bordeller. Till exempel föreslås en ändring i bygglagen. Samtal med Johanna Beckman, klubbarrangör i Stockholm, om konflikten mellan nattklubbar och andra intressen i staden. DEJTAR EN NY MAN VARJE VECKA NY SERIE I SVT Dramakomediserien Dejta kretsar kring Ella, ensamstående livspusslande trebarnsmamma som börjar söka efter kärleken i varje avsnitt möter hon en ny potentiell livskamrat. P1 Kultur har träffat gänget bakom serien. OBS: ANNIE DILLARD OCH ESSÄISTENS BLICK Den fjärde och sista delen i OBS serie om essäkonsten utgår ifrån tanken att en av de absolut viktigaste sakerna för en god essäist torde vara blicken. Hur man närmar sig världen, människorna och tankarna. Och amerikanska Annie Dillard har en helt egen blick. En blick som trollbundit kulturredaktionens Katarina Wikars. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Danske Banks chefekonom Michael Grahn ger oss sin syn på den glödande bostadsmarknaden. Priserna eldas på av det ihållande låga ränteläget men vad skulle kunna få utvecklingen att bromsa in? Och vad har vi att vänta oss av 2020 när det kommer till bostadsmarknaden?

Det är dagen efter första utgången i LA och vi berättar om HELA gårdagen, hur vi tänker kring allt kring utgångar här. Kände vi att vi passade in? Hur var det egentligen? Kommer vi göra om det? Vill ni beställa tröjor så skriv till oss på instagram Vilken modell? Vilken storlek? Vi har strl M och det är Herr strl. Vilket tryck? Vilken färg? Priserna är: Hoodie 320kr T-shirt 180kr Kids Hoodie 220kr Kids Body 160kr In och lyssna, sprid gärna det gör oss så glada. Puss och Gull Demi & Kajsa

Vad är B-jäst? Varför du inte behöver vara så noga med ugnstemperaturen. Hur torrt bröd kan väckas till liv igen. Och om svenska råvarupriser - bönderna får mindre betalt för vete och lamm. Kanske har du en vegetarian eller vegan i din närhet. Då är chansen stor att du har mött eller åtminstone hört talas om B-jäst. En sorts beiga flingor som veganer gärna strör i och på maten, ungefär som andra använder riven parmesan. B-jäst, näringsjäst, jästextrakt hittar man också i innehållsförteckningen på buljong och snart sagt varje halv- och helfabrikat i butikerna. Men vad är det? Vi pratar med Eleonor Dahllöw, VD på Carls-Bergh Pharma som säljer B-jäst sedan 1960-talet. Och med Linn Skoog, kock på den veganska restaurangen Blackbird i Göteborg, där det används mycket B-jäst. För några veckor sen handlade Meny om kaffe. Kafferostaren Joanna Alm berättade bland annat om villkoren för kaffeodlarna. Efter programmet fick vi mail från svenska lantbrukare. En av dom var Elsa Bexelius, som numera är pensionerad men som till för några år sen födde upp lamm som deltidsbonde. - Avräkningspriserna på lamm, alltså det som uppfödarna får betalt, ligger på samma nivå som på 1980-talet, berättar Elsa när vi ringer upp henne. Om vi räknar in inflationen har priset i praktiken halverats. Mårten Svensson hörde också av sig. Han är lantbrukare på Lundaslätten. - Priset på vete har gått ner de senaste tjugo åren, berättar han. Förutom att jobba mer än heltid som lantbrukare jobbar Mårten också deltid som fotograf. Och tidigare brukade han också skriva i en lantbrukstidning. När priserna går bakåt måste pengarna ändå in. Ugnstemperaturer är ingen exakt vetenskap. Termostaterna i våra ugnar är inte så exakta, och dessutom hålls inte temperaturen i ugnen konstant, utan går upp och ner. - Lär känna din ugn, säger kocken och kokboksförfattaren Katja Palmdahl, som både bakar och lagar mycket mat i ugnen. - Exakta gradantal är inte så viktigt, säger hon. Det viktiga är att titta på vad som händer och anpassa gräddning och tid efter det. - Jag kör ofta flera saker samtidigt i ugn, vilket kan betyda att något får täckas över en stund för att inte brännas. Och så berättar vi hur och varför man kan väcka ett gammalt bröd till nytt liv.

Färska industrisiffror från USA: Philly Fed-index sjönk i september. Hör expertens dom.Bostadsbyggandet rasar och fler arkitekter blir arbetslösa. Men trots att utbudet är rekordhögt fortsätter priserna uppåt – hur går det ihop?Ekonomistudion är ett fördjupande nyhetsmagasin från Dagens industri som sänds måndag till fredag i Di TV och som podd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Flygkaos på grund av pilotstrejken, hör säger flyganalytikern Anders Lidman om SAS situation och framtid.Alice Teodorescu berättar om arbetet med Moderaternas kommande idéprogram.Fredagspanalen består av Claes Hemberg och Anders Hägerstrand och avhandlar bland annat konjukturavmattningen och veckans rekordnotering på Stockholmsbörsen.Ekonomistudion är ett fördjupande nyhetsmagasin från Dagens industri som sänds måndag till fredag i Di TV och som podd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Socialdemkraterna skrällvann valet i Finland – det händer nu. Oljeexperten Dan Lindström om prisutvecklingen. Och fysikprofessor Tomas Kåberger om hur Sverige ska kunna klara energiförsörjningen utan kärnkraft.Ekonomistudion är ett fördjupande nyhetsmagasin från Dagens industri som sänds måndag till fredag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyheter ——- * Netonnet och Webhallen börjar sälja OnePlus 5T Netonnet och Webhallen har lagt upp telefonen till försäljning. Man säljer båda versionerna, alltså den lite billigare versionen med 6 GB RAM och 64 GB minne för 4999 kronor samt versionen med 8 GB RAM och 128 GB minne för 5599 kronor. Priserna är alltså precis desamma som från OnePlus. Varken Netonnet eller Webhallen har telefonen i lager just nu. Sedan tidigare har Telia gått ut med att man ska börja sälja telefonen. https://art4s.link/w * Google Lens nu tillgängligt för alla Efter att endast ha varit tillgängligt på Pixel-telefoner inledningsvis har Google Lens nu släppts för alla, genom Google Photos. Lens försöker främst berätta om innehållet i bilder, som exempelvis sevärdheter, men kan även användas till att skapa kontakter utifrån visitkort. Google skriver att Lens dessutom släpps för IOS-användare inom kort. https://art4s.link/x * Skype optimeras för enklare Android-enheter Microsoft har nu släppt en uppdatering av sin kommunikations-app Skype för Android, som ska göra det smidigare att använda tjänsten på enheter med lite lägre prestanda och äldre versioner av Android. Den nya versionen är avsedd för Android-användare som kör versionerna 4.0.3 till 5.1 och ska bland annat vara mindre minneskrävande. Dessutom ska appen fungera bättre även när uppkopplingen är något sämre. https://art4s.link/y * Försäljning av smartphones minskar för första gången Samsung är större än Apple på smartphones, men det är bara Huawei och Xiaomi som har ökande smartphoneförsäljning. Marknaden som helhet minskar jämfört med förra året. Det visar nya siffror från analysfirman Gartner. På Gartner har man mätt smartphoneförsäljning sedan 2004 och det här är första gången som man registrerat en minskad försäljning jämfört med föregående period. Siffrorna för den globala smartphoneförsäljningen under det fjärde kvartalet 2017 visar på en total försäljning av 408 miljoner enheter totalt och Samsung sålde mest, följda av Apple och på tredje platsen

Priserna på bostadsmarknaden har börjat dala, samtidigt införs ett skärpt amorteringskrav. Vad får det här för effekter på bostadsbyggandet? Åsikterna går isär när Emelie Grind, samhällsbyggnadsdirektör, Järfälla kommun, Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB diskuterar i Snåret. Programledare Emma Jonsteg.

Ser shownotes konstiga ut så finns det här också.  Spelas in den 21 januari samtidigt som farmen går på TV4. Detta är avsnitt 150 (wow 150!), och eftersom att år 150 var ett normalår som började på en onsdag i den julianska kalendern så handlar detta avsnitt om: Hur krypteringen i Signal funkar, att det kommer gå att stänga av throttling på Iphones, att Samsung bestämt säger att de inte alls har gjort någon throttling, hur surftrafik ser ut hos pornhub, Amazons nya butik, att Audi är inte sämre än Tesla och BMW, att OnePLus har haft otur på Internet, vad är Nintendo DYI Cardboard, att nu är det halva priset på Windows Mixed Reality, att Microsoft Office på Mac är uppdaterat, Apple har blivit stämda för Meltdown och Spectre, att Google home och chromecast har haft otur med sina kunders nätverk, att det händer saker med Android wear, broadcast i google home, att det finns gratis utbildningar, vad som riskerar hända med postpaket från Wish och hur man enkelt kan testa att man är skyddad mot Meltdown och Spectre. Självklart så avslutar vi med en pryllista.Fördjupningslänkar:Läs mer om hur Signal protokollet funkar: - https://en.wikipedia.org/wiki/Signal_Protocol Throtteling av iphone: - https://9to5mac.com/2018/01/17/turn-off-iphone-battery-performance-throttling/ Samsung har ingen throtteling: 29 dec: https://www.theverge.com/circuitbreaker/2017/12/29/16829512/samsung-lg-dont-slow-phones-older-batteries-apple 19 jan: https://www.androidheadlines.com/2018/01/samsung-denies-italys-allegations-device-throttling.html Surftrafik enligt pornhub: - https://thenextweb.com/shareables/2018/01/09/pornhub-smartphone-watching/ Amazons butik och hur den funkar: - https://techcrunch.com/2018/01/21/inside-amazons-surveillance-powered-no-checkout-convenience-store/ - EXTRAMATERIAL 1: https://lifehacker.com/how-retail-stores-track-you-using-your-smartphone-and-827512308 - EXTRAMATERIAL 2: https://www.quora.com/Why-are-fruits-and-vegetables-found-at-the-beginning-in-all-supermarkets Audi vill inte vara sämre än Tesla och BMW: - https://www.engadget.com/2018/01/20/audi-smart-home-battery-grid-creates-a-virtual-power-plant/ OnePlus-butiken har blivit hackad. - http://www.swedroid.se/oneplus-bekraftar-stold-av-kortuppgifter-upp-till-40-000-kunder-kan-ha-drabbats/ Nintendo LABO cardboard Kit: - https://www.thurrott.com/xbox/150496/nintendos-next-big-hit-diy-cardboard-kit - Pre-order sak 1: https://labo.nintendo.com/kits/variety-kit/ - Pre-order sak 2: https://labo.nintendo.com/kits/robot-kit/ Microsoft har sänkt priserna på Mixed Reality Headsets: - Här finns länkar till de olika tillverkarna: https://www.thurrott.com/windows/windows-10/150632/windows-mixed-reality-headsets-already-50-percent-off Apple har blivit stämnda över Meltdown och Spectre: - https://www.macrumors.com/2018/01/15/apple-sued-in-us-over-meltdown-spectre/ Google Home och Chromecast har fått en uppdatering: - https://www.androidcentral.com/google-looking-home-and-chromecast-devices-kill-wi-fi-networks Google: Androidwear har fått  en uppdatering: - https://www.androidcentral.com/android-wear-28-adds-system-wide-black-theme Google home kan broadcasta (Tack jocke!!) Google: Gratis utbildningar: - https://www.thurrott.com/cloud/150331/google-announces-free-training Finns liknande även från Microsoft - https://mva.microsoft.com/ - https://open.edx.org/ Priserna på Wish och liknande riskerar att bli dyrare: - https://www.expressen.se/dinapengar/konsument/beskedet-ska-bli-dyrare-handla-pa-wish/ Testa om man är skyddad mot spectre och Meltdown (Steve Gibson): - https://www.grc.com/inspectre.htmPryllistan- Johan: Ny tvättmaskin - Björn: Ikea trådfri gateway (åsså kanske ett antal Google Home Minis..) - Mats:  https://new.webhallen.com/se/product/268741-Nintendo-Switch-Blue-Red-Basenhet-Mario-Kart-8-Zelda-BotW-BundleDeltagare i avsnittet:- Johan: @JoPe72 - Björn: @DiverseTips - Mats: @Mahu78 Frånvarande denna veckan:- David: @dlilja Egna länkar- En Liten Pod Om IT på webben - En Liten Pod Om IT på Facebook Länkar till podden:- Apple Podcaster (iTunes) - Overcast

Moralen i näringslivet ifrågasätts. Vad händer med synen på skatterna? Priserna på industrimetaller har stigit kraftigt hur påverkas Sverige? Hör också hur stormakterna söker nya allianser och om Donald Trump som ändrar tonen mot Kina. Gäster: David Carlqvist, utrikesreporter Ekot Sveriges Radio Martin Jansson, råvaruanalytiker Handelsbanken Röster i programmet: Staffan Furusten, docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet Ole Settergren, analyschef Pensionsmyndigheten Leif Östling, ordförande Svenskt Näringsliv Margareta Nyström, internationell samordnare Skatteverket Thina Saltvedt, oljeanalytiker Nordea Martin Flodén, vice Riksbankschef Donald Trump, president USA Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Wennersten Tekniker: Marie Persson Hanna Malmodin hanna.malmodin@sverigesradio.se

Vad gör en psykoterapeut när han blir besviken eller stressad. Ilkka har fått hantera sin besvikelse över sommaren. Lähemäkö met reissuun jos ilmat oon huonot? Ja onkos se aurinko ja fiinit ilmat jokka tekevä sen kesän? Meänkielipepp förklarar bynamn. Mitäs Juoksenki oikein merkittee? Meän krannimaasta Katriina Pedersen kertoo mysiikkiviiteosta joka oon herättäny tuntheita norjassa. Ohjelmaa vettää Pia Lakkapää Vad gör en psykoterapeut när han blir besviken eller stressad. Ilkka har fått hantera sin besvikelse över sommaren.  Lähemäkö met reissuun jos ilmat oon huonot? Ja onkos se aurinko ja fiinit ilmat jokka tekevä sen kesän? Meänkielipepp förklarar bynamn. Mitäs Juoksenki oikein merkittee? Meän krannimaasta Katriina Pedersen kertoo mysiikkiviiteosta joka oon herättäny tuntheita norjassa. Ohjelmaa vettää Pia Lakkapää

Stina Stoor är den nya stjärnan på Sveriges författarhimmel. Priserna regnar över henne senast i veckan fick hon Katapultpriset för debuten Bli som folk. Men vägen till finrummet har varit kämpig. Författaren Stina Stoors debutbok novellsamlingen Bli som folk släpptes förra året och sedan dess har hon hyllats över hela landet. Debuten gav henne till och med en nominering till Augustpriset med motiveringen att hon "förnyar den svenska novellkonsten".Men resan från uppväxten, i ett hem utan kulturellt kapital, till kulturens absoluta finrum står i skarp kontrast till Stina Stoors tonårsliv och tidiga år som vuxen. En tid som präglades av en känsla av att inte passa in, misslyckas i skolan och bli borträknad som sjukpensionär redan vid 25. I intervjun med Martin Wicklin berättar Stina Stoor om uppväxten i byn Balåliden i Västerbotten, och om sin knepiga relation med pappan. Det blir en berättelse om att vända skam till stolthet och att försonas med sitt ursprung.  KontaktMail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1

Amerikanska jättar dominerar en växande marknad för nötter och i torkans Kalifornien startas nya odlingar. Daniel Öhman och Malin Olofsson berättar om samhällen utan vatten och om hållbara alternativ. Grafik: Så mycket vatten går åt till dina livsmedelNyheter: Nötodlingar vattentjuvar, ICA om inköpenMatens pris handlar i dag om vatten. Men inte vattnet vi dricker utan det dolda vatten som går åt för att produceramatvarorna i affärerna. Mycket av produkterna odlas med hjälp av konstbevattning i områden som inte alls är lämpade för det. Det som händer då, är att det livsviktiga dricksvattnet är på väg att sina.I nöthyllan i en butik i Stockholm finns mycket nötter. Vi har hört hur nyttiga de är med bra fetter protein och näringsämnen. Och de är ett vegetariskt alternativ till kött.Sedan millennieskiftet har försäljningen mer än dubblerats. Mest av allt äter vi av mandlar. Över 6 000 ton importeras varje år, det vill säga en tredjedel av alla nötter i till Sverige.Men mandlarna e törstiga. En enda mandel kräver 4 liter vatten.I butiken ser vi ingen märkning som visar vilken region nötterna kommer ifrån, det står bara USA på påsarna. Men nio av tio mandlar som säljs i världen kommer från Kalifornien, där just vattnet är på väg att ta slut.Mandlarna skulle kunna odlas på annat håll. Vi ska berätta mer om det sen men först beger vi oss till Kalifornien.Från Hilltop Ranchs enorma fabrik kommer mandlar till alla de största kedjorna i Sverige. Varje år producerar de 25 000 ton mandlar. Det är fyra gånger så mycket som vi äter i Sverige på ett år. Företagets vd och grundare Dave Long visar med raska kliv runt på fabriken som är sista anhalten innan mandlarna skickas på export.Det är nästan folktomt inne i fabriken. Från ett grovt rör smattrar mandlar ut på ett löpande band. De trasiga mandlarna har redan sorterats bort.10 ton mandlar i timmen passerar här varje dag. När en truck passerar tittar föraren förvånat på oss. Han är inte van att se människor här.Maskiner gör det mesta av arbetet här. Sorterar bort stenar, En laser letar efter eventuella glasbitar och en tredje maskin sorterar mandlarna i olika.Dave Long köper mandlar från över 300 odlare spridda över hela Central Valley som området i Kalifornien vi befinner oss i heter.Vi kommer in i lagret. Jättelika trälårar längs med väggarna så långt ögat kan se.Utanför gassar solen. Som vanligt. När jag är här i november är det fortfarande torka i Kalifornien. Få platser är så torra som här i Central Valley där huvuddelen av Kaliforniens en miljon ton mandlar odlas. Vattnet som normalt kommer i kanaler från floderna i norr har börjat sina.Men trots torkan planteras nya träd. 100 000 acres bara i år. En yta som motsvarar 22 gånger 22 meter.Dave Long säger att det är logiskt. När priserna går upp så planterar fler träd.Fast kanske blir det ändå för många träd nu. Priserna har gått upp i flera år. Från två till åtta dollar per kilo på bara några år. Priserna kommer gå ner tror han och menar att det är synd.Precis intill fabriken ligger en mandelodling. Spikraka rader med träd, 316,3 per hektar. Inte ett ogräs. Varje träd har en egen ledning som förser den med perfekt mängd vatten.En brunn försörjer den med vatten.För en tid sen tvingades de göra brunnen djupare. Vattnet högre upp hade tagit slut.Plötsligt ser han bekymrad ut.Hittills har vem som helst kunnat borra efter vatten. Men när många borrar så sjunker grundvattnet och man måste borra allt djupare.Nu när du hör det här har väderfenomenet El Nino dragit in över Kalifornien, och det har kommit en del regn. Men det är långt ifrån säkert att regnet kommer hjälpa.När så många borrat djupt ner efter vatten pressas marken ihop. Håligheterna där vattnet fanns försvinner. De kommer inte tillbaka även om regnet kommer.Och, säger han, om torkan kommer tillbaka efter regnet kommer allt grundvatten i Kalifornien ta slut.Central Valley är en av USA:s viktigaste, och yngsta jordbruksregioner. En bergskedja skiljer den från kusten och metropolerna San Fransisco och Los Angeles.Jorden är bland den bästa som finns i USA, Men innan man byggde kanaler som ledde ner grundvatten från floderna i norr var det få som kunde odla här.Nu när torkan är inne på sitt fjärde år är det bara de bönder som varit här längst som får något vatten från kanalerna. De andra måste borra.Det är snart skymning när jag träffar Brad Gleason på Harrys Ranch. En megakrog mitt i ingenstans vid en vägkorsning.Brad är sen. Ett möte drog ut på tiden men han fick lift med ett kompis som kunde flyga honom hit.Den senaste tiden har mandelodlarna fått mycket skit i pressen. Mandelodlingarna står för en tiondel av all vattenanvändning från jordbruket i Kalifornien. Merparten av mandlarna exporteras. I tidningarna står det att de exporterar vatten.Brad tycker det är orättvist. Mandlarna är inte sämre än andra grödor, men ger större intäkter.Men det är inte riktigt sant. Grödor som man planterar år från år kan man strunta i att plantera när det är torka. Mandelträd och pistageträd måste vattnas hela tiden. Det är en långsiktig investering. Tre till sex år tar det innan man kan skörda.   Torkan är ett problem för oss, säger Brad, men vi är inte bovarna. Vi försöker bara få våra träd att överleva.Tvärtom tycker han att nötbönderna behandlas illa. De senaste åren har Brad liksom många andra inte fått något vatten från kanalerna.Det finns vatten i floderna norr om dalen. Det skulle kunna ledas hit. Flera av hans brunnar har sinat å nu har han tvingats borra ny. Men grundvattnet här på den västra sidan av dalen särskilt så djupt ner är illa lämpat för nötodlingarna, det är salt och efter en tid blir jorden obrukbar.Vi åker ut för att titta på hans odlingar. Vid sidan av vägen ligger träd uppdragna med rötterna. Vi var tvungna att ta bort dem säger Brad. Det salta grundvattnet förstörde marken. Träden klarade inte det.Med Kaliforniska mått är Brad ingen av de allra största odlarna. I Sverige skulle han spöa de största godsherrarna. 6 000 hektar.1 600 000 träd. Det är nästan lika många träd som det finns äppelträd i Skåne.Vi svänger in på en skumpig väg mellan två pistageträdodlingar. För första gången ser jag lite vatten. En stor pöl med vatten och gegga sen brunnen de håller på att borra. Det ser ut som en oljerigg.Nästan 600 meter ner i marken borrar de, till en kostnad av 7 miljoner kronor. Vattnet där nere kommer troligen från förhistorisk tid. Det kommer ta hundratals kanske tusentals år att fyllas på igen om det tar slut.Det finns inga garantier när man borrar så här djupt, ingen vet egentligen hur vattentäkterna ser ut där nere. Ibland verkar brunnen funka bra. Och så plötsligt efter bara något år sinar den.Brad har dock ändå hopp om framtiden. Kanske måste en del bönder lägga ner. Men det kommer inte vara mandlar och pistagenötter som försvinner. Utan grödor som ger lägre intäkter. Ska man ha råd att köpa vatten måste man få bra betalt. Då är mandel och pistagenötter bra grödor.Mandelskörden i Kalifornien väntas i år bli en miljon ton. Det utgör 80 procent av hela världsproduktionen.Solen gassar i den lummiga parken några hundra meter från rymdstyrelsen Nasas högkvarter i stadsdelen Pasadena i östra Los Angeles.  Cedric David slår sig ner vid ett picknicbord och plockar upp datorn. Som utlänning får jag inte komma in i Nasas byggnad. Det tar månader att få ett tillstånd.Nasas satelliter kan mäta från rymden hur vattnet försvinner. Cedric klickar upp en länk. En karta över USA som zoomar in på Kalifornien och Central Valley. Ett räkneverk flyttar tiden framåt mot nutiden. Färgen ändras från gul till orange till djupt röd det betyder extrem torka.Hur Nasas satelliter kan räkna ut det här är lite svårt att förklara. Så vi lämnar det här.Hur som helst har extremt mycket vatten försvunnit. 42 kubik kilometer vatten. Det kanske inte säger så mycket men tänk dig en sjö som är tio meter djup. För att rymma så mycket vatten skulle den sträcka sig 64 kilometer i varje riktning. Så mycket vatten har försvunnit.Det är helt ohållbart säger Cedric, även om torkan tar slut kommer vi tömma grundvattenreservoarerna - inte om tusen år - utan inom vår livstid. Vatten försvinner även när det inte är torka.När de rika storbönderna borrar djupare och djupare, blir även deras grannar lidande.De starka pumparna suger inte bara från vattentäkten utan också från sidan från grannarna. Det här skapar spänningar i dalen. För det finns de som inte har råd att borra djupare.Janaki Jagannath är jurist och jobbar för en organisation som erbjuder gratis juridiskt stöd till låginkomsttagare på landsbygden. Allt vatten här är privatägt av jordbrukarna. Trotts att tusentals människor jobbar på fälten är det ingen som har tänkt på deras rättigheter. Som rent vatten tillexempel.I det lilla samhället som vi går omkring i är det torrt på de små trädgårdsplättarna. Vi är helt omringade av mandel och pistageträd. Men till skillnad från bönderna får invånarna här inte använda vattnet till att vattna med, fruktträden i trädgårdarna torkar ut. Och på sommaren, när temperaturen ofta når över 30 grader, blir det jobbigt för barnen som inte kan svalka sig någonstans.Att tappa upp vatten i en liten uppblåsbar pool är inte att tänkta på.Mellan de två samhällena Cantua Creek och El Porvenir går en kanal. De bönder som odlat marken länge häromkring får delar av sitt vatten härifrån. Det är också källan till bybornas vatten.  Ett reningsverk ska göra det rent men det är gammalt och funkar inte något vidare. Nu håller själva marken som husen står på att försvinna.På ett år har marken som husen står på sjunkit med 30 centimeter.Ni kommer kanske ihåg vad Dave Long sa. Han som ägde mandelfabriken. När för många tar för mycket vatten ur marken pressas den ihop. Då sjunker den.På gården utanför sitt hus står Jennifer Rodriques framför en spis. Vattenledningarna är trasiga så det går inte riktigt att vara inne i köket. och den senaste månadens vattenräkning hamnade på 400 dollar. Jag dricker det aldrig, berättar hon.4 000 kronor i månaden för vatten man inte kan dricka. Innan Janakis organisation, grep in tvingades de själva köpa vatten, Nu kommer det vatten på flaska då och då.Jennifer är en av få som talar engelska här i Three Rocks, eller El Porvenir, sanningen som det heter på spanska.Nu är hon rädd till och med för att duscha i vattnet. Huden blir torr och hon får eksem säger hon.Förr i tiden fanns det brunnar här. Men de har sinat berättar Janaki.Att borra nya brunnar skulle inte lösa något. Långvarigt bruk av konstgödsel och bekämpningsmedel har förorenat grundvattnet. Det är ännu giftigare än vattnet från kanalen.Det är ett litet samhälle. Många här har blivit arbetslösa sedan allt fler odlare i området slutat odla grönsaker och gått över till nötter.Jennifer ska flytta till ett annat hus i byn. Hon är glad för att komma från huset med de läckande ledningarna. Men också lite orolig.Det nya huset ligger bara tiotalet meter från pistageträden. Hon är orolig för flygplanen.Planen kommer på kvällen och sprayar någonting. Hon vet inte vad det är de sprayar. Men det luktar som ruttna ägg Man blir yr och får ont i huvudet säger Jennifer. Och min son har svår astmaAtt spraya bekämpningsmedel så här nära byn, om det nu är det de gör är förbjudet även i Kalifornien. Men kontrollen är dålig berättar Janaki. Staten bryr sig inte om de här områdena.Människorna som jobbar inom jordbruket här lever bara tre fjärdedelar så länge som genomsnittet.Jag frågar vem som äger farmen. Jennifer vet inte det.I efterhand lyckas vi hitta ägaren. En fastighetspamp från närmsta storstaden Fresno. Men vi får inte tag på honom och kan inte fråga vad det är de sprayar på fälten. Man kan jämföra det med en diskho säger hon. När disken ligger huller om buller tar den mycket plats. Men när man staplat upp den flyttar den sig inte hur mycket vatten man än håller på. De håligheter som en gång fanns är borta för evigt. Nu hotas hela infrastrukturen i dalen säger hon. Marken är väldigt platt. Och vattnet från kanalerna rinner framåt tack vare en marginell lutning. Även små förändringar kan sabba allt.Hon är orolig. Så här kan det inte fortsätta. Någonting måste hända.Bonden Paradali sladdar in på gården. På tomten odlar de grönsaker till familjen. En bit utanför byn granatäpplen för export och så plockar han tillsammans med de andra byborna mandlar och valnötter och lite pistagenötter uppe i bergen.Jag har fått lift hit med två män från exportföretaget som köper deras varor. De hjälper också till att tolka.Jag hoppar upp på sidovagnen till motorcykeln och vi åker iväg genom fälten där de odlar granatäpplen.Hälften av de låga träden är redan inpackade i lera. För att skydda dem mot iskylan på vintern.Valnötsträden vi passerar är stora och gamla. De levererar fortfarande. De bästa kan ge 300 kilo på ett enda träd. Vi stannar till vid det största.Hur gammalt är det frågar jag. Min farfar vet svarar Paradali med ett skratt. Kanske mer än 150 år.Några getter ligger under trädet och idisslar. Jag plockar upp en nöt från marken och smakar på den. Smaken är intensiv.Byn vi befinner oss i ligger uppe i bergen i södra Uzbekistan nära gränsen till Tadjikistan, 40 mil söderut, Afghanistan.Uzbekistan har ända sedan Sovjetunionens splittring styrts av diktatorn Islam Karimov i vad som närmast kan liknas vid ett korrupt familjevälde. Internationellt har det blivit rubriker i tidningarna när det kommit fram att hans säkerhetstjänst kokat oppositionella i olja. All mark i Uzbekistan ägs av Staten, bönderna får hyra landet mot en avgift. Men de vilda nötterna har inte staten samma kontroll över. All produktion här är ekologisk och de vilda nötterna som plockas är Fairtrade-märkta.Pardali och de andra pekar upp på bergskammen långt bort i fjärran, det är nätt och jämt jag kan se träden. En dryg kvadrat kilometer av mandelträd finns det där uppe. Sex ton kan det bli ett bra år.När de plockar nötterna rider de på åsnor, säger Pardali eller snarare, ibland knuffar vi åsnorna upp. Vi brukar stanna några dagar däruppe innan vi kommer tillbaka.Nötterna är lite mindre än jag är van vid. Smaken är mer intensiv. Koncentrerad.Dels beror det på att de inte vattnas, dels på att det är andra sorter än de som odlas i Kalifornien. Klimatet är som sagt extremt, heta somrar, iskalla vintrar och 300 soldagar. Det är torrt. De träd som växer här måste vara tåliga. De produktiva mandelträden från Kalifornien skulle inte klara en säsong här.Forskningsrapporter som jämfört vilda pistage- och mandelsorter med de kommersiellt odlade har sett att de innehåller mycket mer av de fytokemikalier som stärker vårt immunförsvar och skyddar oss mot sjukdomarDe är glada i byn. Fairtrade-märkningen fungerar så att bönderna utöver det vanliga priset får en premie. Premien måste gå till något gemensamt. Nu ska de borra en brunn.Premien de fick från Fairtrade på 100 000 kronor borde täcka det mesta. Äntligen rent dricksvatten.Tidigare har de bara haft vatten när det kommit smältvatten från bergen. Annars måste de åka en halv mil för att hämta. Men nu ska det bli ändringVi åker vidare till en annan by. En skumpig grusväg. Gråa tegelhus bakom lika gråa tegelmurar.Men öppnar man dörren hittar man en trädgårdsplätt framför varje hus smäckfull med ekologiska grönsaker. I varje trädgård en egen specialitet. En del äter de själva en del torkas och exporteras.Elmira Bertagloni är uppvuxen i Uzbekistan men för det mesta bosatt i Österrike. För 15 år sen startade hon tillsammans med en lokal partner ett företag som exporter vilda nötter och ekologiska, bär frukter och grönsaker som det torkar själva.I början handlade det mest om att tjäna pengar. Först det ekologiska, en växande marknadsnisch. Fairtrade började de med mest för att en brittisk kund tjatade. Men med tiden har hon upptäckt att det känns bra också. I hjärtat. Som nu, byborna har fått råd att dra en gasledning till byn. Det kan bli 20 minus på vintern och husen är inte uppvärmda. Det traditionella sättet att överleva vintrarna har varit att stänga in hela familjen i ett rum och göra upp en eld på torkad koskit i ett hål i golvet på mitten. Sen sitter man där tillsammans för att hålla värmen. I vinter blir det bättre.Nötterna som i Kalifornien hotade hela delstatens vattenförsörjning räddar här liv. De gör bönderna mer oberoende från statens förtryck. De kan borra en brunn så de får rent vatten att dricka och slipper sitta i 18 graders kyla på vintern i ett hål för att hålla värmen genom att elda kobajs.Malin Olofsson och Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se  

Det har blåst upp till storm i den svenska åkeribranschen. En friande dom mot en makedonsk chaufför har fått svenska lastbilschaufförer att stanna i protest. Kaliber nyhetsdokumentär om lastbilskonflikten. I ett halvår har nu de svenska chaufförer stannat i protest på de svenska vägarna och i dagens Kaliber ska vi titta närmare på vad som egentligen hände. Men vi börjar på en kaj på Söder i Stockholm. Framför oss ser vi här i ruskvädret, en hel del lastbilar utav olika storlekar och modeller, en hel del dragbilar som hänger på en påhängsvagn så att det blir ett ekipage som kan frakta gods. Det är polacker, rumäner, finländare och vi ser bilar från Ryssland, Bulgarien. Stor variation på vad bilarna kommer ifrån men inte så många svenska. Titta här står en RO, rumän alltså Lite längre bort står ett gäng lastbilschaufförer och pratar.Börje Gustafsson, jag kommer från Finland, Borgå.Nu står vi i en av Stockholms hamnar. Vi frågar Börje Gustafsson, vad har han har för uppdrag idagJag har levererat båtar till båtmässan, väntar på att åka tillbaka till Finland, båten går ikväll. Det har ändrats, nu har det kommit utländska, det var bättre förr. Mer lönsamhet.Nu står vi på en plats där det är mycket lastbilar och trafik som går ut och in i landet. Och även trailers som kommer från Finland, har du märkt någon förändring på vilka fordon som kommer och hämtar?Tidigare var det bara svenskar som körde lössläp, men nu är det bara utländska bilar. Man vet inte under vilka förhållanden och hur lagligt det är, säger Börje Gustafsson.I Kaliber idag ska vi titta närmare på en händelse som tände brasan som redan glödde i den svenska lastbilbranschen och fick chaufförer att stanna i protest.En historisk tillbakablickSedan Sverige gick med i EU 1995 är vi en del av den fria rörligheten, målet med transporterna inom EU är att skapa ett gemensamt transportområde med likvärdiga konkurrensvillkor, men många i åkeribranschen tycker att det blivit tvärtom och efterlyser lika villkor.En stridsfråga är huruvida de så kallade cabotagereglerna missbrukas av utländska företag eller inte.Vad är då cabotage? En lastbil från ett annat EU-land som har lossat gods i Sverige får inom en vecka köra tre vanliga inrikeskörningar i Sverige. Detta är regler som EU har bestämt. Utländska lastbilar kan också köra så kallade kombinerade transporter, då man blandar transporter  på väg, sjö och järnväg. Även detta är reglerat av EU. De här reglerna skapar osäkerhet och konflikter i branschen.Vi tar oss tillbaka till oktober 2013. P4 Göteborg rapporter från demonstrationer i centrala Göteborg, 400 transportarbetare protesterar  mot osund konkurrens och lönedumpning. Det lät bland annat så här:Varför är du här idag?För att jag vill visa att jag värnar för mitt och våra jobb. Alla utlänningar får jättegärna komma hit. Men då ska de jobba på våra villkor.Vi vill få en tydligare bild av varför man protesterar. Så vi åker till Jönköping och träffar Johan Kullgren, åkeriägare i Jönköping. Vi är på väg till ett industriområde i Jönköping där Johan och hans kollegor ska stanna i protest kl 12. Vi frågar hur det går med firman?Inte dåligt, men inte så bra som man tycker att det borde. Priserna är så pressade, knappt någon vinst längre, svarar Johan KullgrenHur är det i branschen?Vad ska man säga, den är väldigt snedvriden, fruktansvärd konkurens, många företag från andra länder kommer hit och kör fruktansvärt billigt. Ingen sund konkurrens nånstans, gör att priserna pressas, väldigt många körningar idag kan vi inte köra. Du hade gått minus hela tiden, säger ju sig självt, det går inte, säger Kullgren.Hur vet du att priserna är så pressade?Ja men det vet man ju själv när man lägger anbud på körningar, man hör vad dom får för priser, hört från speditörer i stan. Rätt som det är kommer det en polsk, rumänsk eller bulgarisk dragbil istället på dom trailarna som någon annan körde innan. Då är det inte så svårt att lista ut hur det har gått till, säger KullgrenPå en Facebook-grupp på nätet hittade Johan Kullgren flera kollegor som var upprörda och irriterade över en dom i Sundsvalls tingsrätt. Tillsammans startade de gruppen Här Stannar Sverige och bestämde sig för att protestera mot domen genom att stanna sina lastbilar en kvart vid vägkanten klockan tolv på dagen och vid midnatt. Johan Kullgren berättar:Tingsrättsdomen i Sundsvall var det som fick bägaren att rinna över. Det som fick oss att stanna är situationen är som den är, vi har ingen sund konkurrans alls och det är ett stort problem. . Många som håller på med olagligheter och vi är en bransch som blöder rent ut sagt, ganska kraftigt, många stora åkerier som går i konkurs, det ska inte behöva vara så. Det är ett stort problem som det måste bli någon ordning på.Idag har gruppen drygt 15 000 medlemmar och debattvågorna går ibland höga inne på deras Facebook-sida. Det läggs ut bilder på svenska chaufförer som har stannat vid vägkanten i protest men även bilder på utländska lastbilar som kört i diket, stundtals svämmar känslorna över. Debatten kan bli hätsk, de som administrerar gruppen får ibland be medlemmarna att hålla god ton för att  diskussionerna inte ska urarta.Händelsen som startade uppropet7 oktober förra året. Platsen är E4 mellan Sundsvall och Hudiksvall och klockan är tre på eftermiddagenPolisen är tipsade om att en lastbil har lämnat hamnen i Sundsvall och att föraren kör utan giltigt körkort. En mc-polis skickas ut och vinkar in lastbilen på kontrollplatsen vid Armsjön.Polisen stoppar  den vita volvolastbilen och den körs av en chaufför från Makedonien. Volvon är svenskregistrerarad och föraren jobbar för ett åkeri i Norrköping.Chaufförens pass, id-kort och körkort  kontrolleras och chauffören grips eftersom man misstänker att dokumenten är falska. Chauffören är helt oförstående till gripandet.Senare samma dag, vid tjugo i sex på eftermiddagen. På polisstationen i Sundsvall förhörs chauffören och han nekar till brotten han är anklagad för.Polisen säger att han kör med falska dokument och att körkortet inte är giltigt. Chauffören nekar fortfarande, han menar att allt är i sin ordning, han har redan visat upp dokumenten för myndigheter i Sverige, till exempel Skatteverket och ansökt om att flytta till Sverige .Den makedonska lastbilschauffören häktas några dagar senare , han är fortfarande helt ovetandes om vad hans fall kommer att leda till.Dagarna går, och rättvisans kvarnar maler  och han sitter häktad till några dagar innan domen faller.Vi kallar chauffören för Goran. Så här säger han själv om gripandet:Jag tänkte på mig, jag tänkte på min familj, jag tänkte att jag hade förlorat allt,Den 19 november kom domen mot lastbilschauffören, han stod då åtalad för brukande av falsk urkund och olovlig körning. I Tingsrätten skriver: Det faktum att Goran självmant vänt sig till Skatteverket och visat upp sina handlingar och att han visat upp både passet och id-kortet för polisen när han stoppades trots att de endast efterfrågat körkortet talar för att han inte varit medveten om att de aktuella handlingarna varit falska. och fortsätter: Vid en samlad bedömning anser tingsrätten därför att åtalet ska ogillas.¨Den makedonska chauffören frias .. Domen mot den makedonska chaufförens får mycket uppmärksamhet i media. Protesterna tar fart och så här kunde det låta i radion:Svenska åkerier och transportsäljare slås ju ut nu av folk som inte behöver följa samma spelregler som vi har att följa, då är det svårt att konkurrera.De är inte ens EU-medborgare utan dom köper falska handlingar i Bulgarien och kör i Sverige och blir stannade och avslöjade men går fria i rättegång.Den makedonske chauffören kommenterar reaktionerna så här: Jag har inte förtjänat att bli kallad dumbom och andra flera fula saker. Jag jobbar bara för min familj. Det säger den makedonske lastbilschauffören som friades i Sundsvalls tingsrätt, domen fick de svenska chaufförerna att gå i taket.Idag kör han lastbil i Slovenien och vi har ringt upp honom. Vi vill veta vem personen är bakom epitetet Den makedonska lastbilschauffören och hur han tänkte.Goran är 49 år och har två tonårssöner och en fru hemma i Makedonien. Han tycker att det är fattigt i hans hemland och för att klara livhanken sökte han sig utanför landets gränser och hamnade här i Sverige. Planen var att ta med sig familjen hit och bli svensk medborgare, han hade till och med planer på att hans son skulle läsa vidare här efter att han pluggat klart i hemlandet.Goran säger att han trivdes i Sverige:Ha, vem skulle inte vara nöjd med att jobba i det förlovade landet?Han säger också att han inte känner igen sig i bilden av att utländsk chaufför skulle tvingas leva i misär. Här i Sverige bodde Goran i en campingstuga med tillgång till kök, badrum och tvättstuga, som delades av flera chaufförer. Drömmen var att skaffa sig en ny framtid i Sverige, men det blev inte riktigt som Goran hade tänkt sig.Men, hur kom det sig då att Goran försökte skaffa sig de bulgariska handlingarna? Makedonien är inte med i EU, men på grund av historiska kopplingar mellan Makedonien och grannlandet Bulgarien är det möjligt för makedonier att söka medborgarskap i Bulgarien om vissa kriterier är uppfyllda.Alla som är förare här vill åt dom här dokumenten, dom bulgariska dokumenten, säger Goran.Men eftersom kriterierna är vaga skapas möjligheter för personalen inom myndigheten att tjäna extra pengar genom att tillämpa reglerna generöst, vilket enligt bulgarisk och makedonsk press emellanåt sker.För cirka fyra år sedan tog Goran kontakt med en mellanhand som skulle hjälpa honom med att skaffa pass, id-kort och körkort i EU-landet Bulgarien för att göra det möjligt att jobba inom EU. I förhör Goran berättat att han köpt dokumenten av en man som han uppfattade jobbade officiellt för bugariska myndigheterna, och att han bland annat fick intyga hans mamma och morföräldrar tjänstgjort inom det militära i Bulgarien för att påvisa att han härstammade från landet. Han fick också lämna in sitt makedonska pass, id-kort och utdrag från brottsregistret och han fick göra en intervju på polishuset i Sofia.Goran misstänkte aldrig att handlingarna var falska, han säger: Nej verkligen inte, när man går till departementet för att hämta ut dokumenten tänker man inte så mycket, jag var överlycklig när jag fick dom, jag tänkte på min plan att få jobb i ett europeiskt land och bo där.Vad som har hänt, varför han fick falska dokument, om det handlar om korruption eller dokumentförsäljning har Goran inget svar på:Ja, det är en fråga på mycket högre nivå. Det där kan inte jag ens ha någon aning om, än mindre veta något om det.När domen faller börjar media uppmärksamma fallet och lastbilsprotesterna börjar, i media kallas han bland annat bluffchaufför det stod också att han helt saknade förarutbildning. Fram mot jul, eskalerar protesterna i dom större städerna runt om i landet.Goran har följt protesterna på avstånd och säger:Jag vet allt, jag har följt allt via internet, bara några dagar efter domen så åkte jag från Sverige, jag var här i fyra fem dagar och sen åkte jag till Makedonien, jag visste inte var jag skulle jobba, vart jag skulle, jag blev av med allt faktiskt.Han kan ha förståelse för att man protester men tycker inte det är chaufförernas fel.Det är troligtvis mycket problem i åkeribranschen, att det kommer östeuropéer och tar deras jobb. Men det är bolagen som tar deras jobb och inte chaufförerna. Men rubrikerna i tidningarna som har skrivits om mig, att jag inte hade körkort. Det var några rubriker om att jag själv skulle ha skrivit ut ett körkort. Att jag själv förfalskat allt. Jag har körkort i kategorierna C, E, D sen 1998.Att Goran har ett makedonskt lastbilskort är också något framgår i domen i Sundsvalls tingsrätt.Protester i JönköpingTillbaka till Johan Kullgren i Jönköping, mannen som startade Här Stannar Sverige och som blev förbannad över domen i Sundsvall tingsrätt. Vi frågar om han har läst domen.Delar av den har jag läst. En del har jag läst av den.Men borde man inte begära att du ska läsa hela eftersom ni startade protesterna när den kom?Alltså, jag har väl läst det som jag kände vara vettigt. Jag har sett hela domen men sen har jag inte läst exakt vartenda ord men den är bara en del av. Det är inte det som är Här stannar Sverige, utan det handlar om lika villkor så det är inte bara den domen det handlar om, säger Johan Kullgren.Ni säger ofta att lagar och regler ska gälla lika för alla. Om man tar domen som exempel, på vilket sett är lagar och regler inte lika för alla, om du jämför till exempel dig och den här makedoniern som blev friad.Ja alltså, jag ska inte säga att hade det varit en svensk chaufför hade det blivit värre, för det vet jag inte. Men det är lite så att, jag kommer med min lastbil och har för mycket lampor på den och kört över lite granna så får jag fan värre böter än om du har ett falskt körkort. Det tycker jag är rätt illa, säger Johan KullgrenDet är strax lunchtid i Jönköping och vi är nu framme på Solåsvägen där ett antal lastbilar ska stanna i protest en kvart med start kl 12.Det är ett lotteri det här, hur många som kommer. Men nu börjar det komma några stycken, säger Johan KullgrenVi frågar hur många blev det totalt här nu då?Femton, sexton nånting. Allt är bättre än inget, säger Johan Kullgren.Snåriga regler skapar förvirringHär stannar Sverige vill vara lika inför lagen, men något som gör det ännu mer komplicerat är ett snårigt EU-regelverk som öppnar för missförstånd och att man kan tänja på gränserna.Cabotage rätten som utländsk chaufför att köra tre inrikeskörningar inom en vecka när de kommit hit med gods, eller kombitrafik, det vill säga, när godset kommer till Sverige med båt får man bara köra 15 mil, men kommer det med järnväg så finns det ingen kilometergränsVi hör många som pratar om att reglerna är otydliga, vi ringer till Jimmie Lagerqvist som är handläggare på Transportstyrelsen, och han tycker själv att reglerna är snåriga och säger: Som sagt den här lagstiftningen är väldigt komplex och det finns mkt olika tolkningar och det saknas praxis på området, dvs domar och avgöranden Transportstyrelsen har valt att göra en tolkning av det.Om det fuskas, och i så fall hur mycket, har man på Transportstyrelsen ingen bra uppfattning om.Vi kan ju bara uttala oss om fakta, det vill säga dom officiella siffror som finns, och dom officiella siffrorna som finns det är ju dom som Trafikanalys har tagit fram. Men det är ju baserat på frivilliga uppgifter så där misstänker jag inte att dom illegala transporterna finns att utläsa. Därför är det väldigt svårt att säga hur stort problemet är, säger Jimmie LagerqvistFrågan om olagliga transporter har varit uppe på politikernas bord flera gånger och vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft. Det är numera betydligt dyrare  att bryta mot cabotagereglerna och sedan 1 mars kan polisen även låsa fast fordon som t ex bryter mot just cabotagereglerna, med en slags fotboja på däcken, detta kallas klampning. Nu kan polisen ta ut en sanktionsavgift på 40 000 av chauffören direkt på plats vid vägkantenTill idag har 31 sanktionsavgifter fastställts med en summa av drygt 1,2 miljoner kronor. Ytterligare två avgifter har tagits ut som förskott men sen visat sig vara felaktiga och har alltså återbetalats till åkeriernaBilden borde nyanseras menar trafikpolisen i HelsingborgI Helsingborg i Skåne passerar mycket av trafiken på väg till eller från kontinenten. Här utför Skånepolisen många av sina kontroller. I detta mecka av tung trafik jobbar trafikpolisen Sören Johansson, han har kontrollerat tung yrkestrafik i cirka 10 år. Han tycker att han har fått en bättre verktygslåda för att stoppa lastbilar som kör olagligt.Ja men absolut, vår spontana uppfattning, när vi ser ute på väg givetvis, tycker vi att det här har minskat, man ser alltså mindre antal av dom här olagliga transporterna, säger Sören Johansson.I debatten kring utländska lastbilar på svenska vägar har en bild målats upp av många utländska lastbilar är olagliga. Du som möter dessa lastbilar och kontrollerar dem vad har du för bild?En hel del är olagliga. Men att säga som ibland framkommer att allting är kasst och att allting är fel, så är det definitivt inte. Det är många transporter som är lagliga och man får väl dela på dom här bitarna, tittar man på den här olagliga yrkesmässiga trafiken vad det gäller olaga cabotage så är ju det en bit och sen dom andra bitarna vad det gäller kör och vilotider och utrustning och så vidare då är ju det en annan bit men om man just på olaga cabotagebiten så är det många som är helt ok vad det gäller det, så jag tycker att det är en svag överdrift att man tror att allting är fel, så är det ju inte.Som vi berättat tidigare så är reglerna snåriga, det som skulle ha varit en laglig kombitransport kan bli en olaglig cabotagetransport om lastbilen kör över sträckan på 150 kilometerDet är ingen tvekan om det många av dom som vi har skrivit och tagit ut förskottsavgifter på där har det varit den formen av transporter där man har haft ett mål som är mycket längre ifrån hamnen där man har landat än dom tillåtna 150 km, säger Sören Johansson.Sören Johansson tycker att det stora ansvaret borde ligga på de som är ansvariga för transporterna, inte åkarna, utan de som beställer transporterna, alltså speditörerna och han säger:Jag tycker att dom har ett mycket större ansvar och dom frånhänder sig det väldigt ofta genom de bara hänvisar till att dom har skrivit avtal med olika europeiska åkerier, fram för allt från forna öststaterna, t ex Bulgarien. Beställarna bland det stora speditörerna i Sverige, behöver inte nämna någon speciell, men alla dom här stora speditörerna som finns dom har ett mycket större ansvar än vad dom vill göra gällande och det tycker jag att det kommer lite i skymundan. Dom tvår sina händer som Pontius Pilatus men det kan dom inte göra riktigt tycker jag. Speditörerna borde ta större ansvar menar kritikerTommy Pilarp är förbundsdirektör och förbundsjurist på Transportindustriförbundet och företräder alltså speditörer som t ex Bring, DHL och Schenker men också ägare till hamnar som Stockholms hamn. Pilarp är en person som sticker ut hakan i debatten och det gillas inte av alla, på Här Stannar Sverige-gruppen får han svidande kritik och så här kan det låta: Är det ingen som kan ge det där tomteblosset Pilarp betongstövlar o ståplats i Bottenviken.Tommy Pilarp tycker inte att speditörerna flyr sitt ansvar och tvår sina händer som Pontius Pilatus:Det skulle jag nog inte säga, jag har pratat med många av de här stora aktörerna men även de små speditörerna, och det som speditören ska göra enligt de bestämmelser som finns, till exempel att kontrollera att den som utför själva transportern har de tillstånd som krävs, ett gemenskapstillstånd till exempel, att man är momsregistrerad, de kontrollerna görs alltid så vitt jag vet.Vi frågar, om vi nu pratar om en kombitransport. Om det kommer in en transport sjövägen, och speditören känner till att den bara får köra 150 kilometer, och ändå planerar in en resa som är 25 mil vilket ansvar har man i det fallet?I det enstaka fallet, jag kan inte gå in i specifika fall, men jag kan prata om den generella frågeställningarna, då har speditören genom det transportupplägg som han, inte bara medverkar utan till och med är ansvarig för, satt åkeriet i en situation att de kommer att bryta mot ett kombidirektiv, så då har man ett stort ansvar.Det är många svenska åkare som protesterar och ställer krav på er som beställer transporterna, att ni ska ta ett större ansvar, hur möter ni dom kraven?Ja jag kan mycket väl, och med gått samvete lägga ena handen på mitt hjärta och säga att jag behöver inte möta de kraven, jag har varit med om att ställa dem. Det är ingen större hemlighet att Transportindustriförbundet har gått ut i debatten för längesen och sagt att vi är positiva till ett utökat beställaransvar, säger Tommy Pilarp.8 maj, det är kväll och vi är på Stockholmsmässan i Älvsjö. Här pågår Stockholm Truck meet, en lastbilsträff där man bland annat tävlar i vem som har den finaste lastbilen. Vi ser kromade detaljer, vackra lackmålningar på lastbilarna och hör höga motorljud. Det är fest i lastbils-Sverige. Här finns också Här Stannar Sverige representerat och missnöjet gror fortfarande och man planerar nya protester där andra branscher ska medverka.Bibbi Steinert är lastbilschaufför från Habo och verksam i protesterna. Hon tycker att villkoren är orättvisa och efter domen i Sundsvalls tingsrätt menar hon att vi är inte lika inför lagen:Det handlar om pengar hela tiden, men får vi bara in det rätt så får vi pengar, lika villkor för alla. Det är de det handlar om hela tiden, vi ska ha samma domar oavsett vilket land du kommer ifrån, vi ska ha samma i Sverige och du ska handla samma. Du ska tanka i Sverige till exempel, säger Bibbi Steinert.Samma domar, vad menar du med det?Vi ska vara lika inför lagen, säger Bibbi Steinert.På vilket sätt är vi inte det?Det räcker att titta på den uppe i Sundsvall.Du menar att tingsrätten dömde annorlunda för att han var från Makedonien och inte från Sverige.Ja, säger Bibbi Steinert.På vilket sätt då?Det gjorde dom ju, dom släppte ju honom. Han fick ju ingenting. Hade det varit en svensk. Då hade han fått mycket mycket mer, svarar Bibbi Steinert.I höst ska Gorans fall avgöras i hovrätten. I veckan föreslog riksdagen att regeringen ska införa hårdare regler för klampning, nu ska man kunna hålla fast lastbilarna en längre tid. Här Stannar Sverige förbereder just nu sin nästa protest på Sveriges nationaldag.Vi har sökt domaren i målet i Sundsvalls Tingsrätt som befinner sig utomlands och inte vill kommentera . Men lagmannen som är ansvarig för tingsrätten skriver i en kommentar till Kaliber: Jag är övertygad om att varje domare vid Sundsvalls tingsrätt, liksom vid varje domstol inom Sveriges Domsstolar, i sin dömande verksamhet dömer sakligt och opartiskt enligt tillämplig lag och författning -  och ser det som en självklarhet och som ett fundament i vår svenska rättsstat att varje domare i sitt dömande beaktar allas likhet inför lagen.Reportrar: Peter Johansson och Carin BerggrenProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Riksbanken slår till igen och räkna med låga löneökningar i 20 år. Det är de sötsura beskeden från Makrorådet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Spekulationsbubblor får konsekvenser för hela samhället. Men hur skapas de? Priserna på finansmarknaden sätts efter en annan logik än varor i vår vardag, säger professor Lars Pålsson Syll. Man köper tillgångar, inte för att använda dem, utan för att sälja dem vidare. Tulpanmanin i Holland på 1600-talet är den först kända spekulationsbubblan. Då drabbades bara de som handlade med lökar. Men i dagens globaliserade värld påverkas många fler när marknaden kraschar. Vi möter även portföljförvaltaren Alf Riple i Malmö. Han arbetar med att placera pengar så att de ger så stor avkastning som möjligt.

Spekulationsbubblor får konsekvenser för hela samhället. Men hur skapas de? Priserna på finansmarknaden sätts efter en annan logik än varor i vår vardag, säger professor Lars Pålsson Syll. Man köper tillgångar, inte för att använda dem, utan för att sälja dem vidare. Tulpanmanin i Holland på 1600-talet är den först kända spekulationsbubblan. Då drabbades bara de som handlade med lökar. Men i dagens globaliserade värld påverkas många fler när marknaden kraschar. Vi möter även portföljförvaltaren Alf Riple i Malmö. Han arbetar med att placera pengar så att de ger så stor avkastning som möjligt.

Bostadsbristen påverkar oss alla på olika sätt. Ungdomar som vill flytta ut från sina föräldrar. Priserna i olika städer i Sverige och ringarna får prata med Aschberg hur vi ska lösa de olika problem som uppstår i och med bostadsbristen.

Apoteksmonopolet blev som sagt privatiserat till 60% av marknaden. Detta skulle bidra till att fler apotek skulle våga sig till landsbygden. Priserna på läkemedel skulle också pressas neråt tack var privatiseringen. Det visade sig bli kontraproduktivt. Nu står vi här med snart inga apotek, dålig service och höjda priser. Vem hade kunnat förutse detta!? -I detta avsnitt tar vi även upp andra saker som valet i Grekland, partiledardebbaten i söndags, Obamas ställningstagande i homoäktenskap och mycket annat. Missa inte! -Nu kan du även lämna en kommentar längst ner på framsidan, som en liten gästbok. Det enda du behöver är att ha ett facebook-konto. Kom ihåg gilla oss på facebook och följa på twitter. Sprid givetvis vidare!-Som utlovats kommer bilder på Gyllene Grynings partisymboler. OBS! Vi tar avstånd från Nazismen. I fall ni inte redan visste det.Gyllene Grynings partisymbol.Likheten med Nazitysklandsswastika är slående.Ännu en likhet med Nazityskland.-För att lyssna på avsnittet, klicka här.-Misär Sverige