Podcasts about sfz

Hör musikalisk kreativitet ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv? Kort sagt - allt annat än mainstream. Del 1 av 4. Vad har Britney Spears, Robert Schumann och Amy Winehouse gemensamt? Eller Gioacchino Rossini, som skrev 40 operor på 20 år, och singersongwritern Jeff Buckley? Beethoven och Nina Simone? Tom Waits och Mozart? Hör galenskap och genialitet ihop? 2012 tilldelades Benjamin Staern Sveriges största tonsättarpris, Christ Johnsonpriset, på 180 000 kronor, för sin klarinettkonsert Worried Souls, Oroade själar, med solisten Karin Dornbusch och Norrköpings Symfoniorkester under ledning av Stefan Solyom. Svenska musikaliska Akademin gav motiveringen: "Med häpnadsväckande förmåga hanterar Benjamin Staern stora musikaliska former på ett originellt och personligt sätt, i ett verk präglat av rikt varierad orkestrering och bländande virtuositet i solostämman." Benjamin Staern har flera utvidgade sinnen; dels absolut gehör och dessutom synestesi. Benjamin hör färger i toner och ser toner i färger. Detta förstod han först själv när han vid Universitet i Lund började läsa om tonsättaren Arnold Schönbergs samarbete med bildkonstnären Vassily Kandinsky. Även tonsättarna Olivier Messiaen och Nikolaj Rimskij-Korsakov var synestetiker. När Benjamin Staern ser en speciell färg hör han en bestämd ton. Och när han hör en ton ser han en färg. Samma ton högre upp i oktaven har en ljusare nyans än den lägre tonen. Färgen svart är tystnad. Tonen C är vit. G-klaven ser han i gult, altklaven i rött, tenorklaven i brunt, basklaven i blå färg, blåsinstrumenten i grön färg och slagverken har ett brus av grå nyanser eller tonkluster, eftersom de ofta inte har någon fixerad tonhöjd. Experimentstycket för brassensemble Colour Wandering är en färgvandring där Benjamin Staern lät färgerna styra det musikaliska uttrycket. Här bygger han upp samma melodi i olika hastigheter samtidigt. Då uppstår det bland annat kvartstoner, vilket han sjunger för oss i programmet. Han har ju absolut gehör. Men ibland blir det kaos i Benjamin Staerns hjärna när han till exempel under en konsert bombarderas av musikens alla färger eller när han ständigt översköljs av toner när han ser färger. Även det absoluta gehöret kan ge upphov till frustrationer. Men när han komponerar så överröstar hans egna musikaliska infall alla de andra tonerna och färgerna i huvudet! När jag var sju år hörde jag en repetition av Verdis opera La Traviata och huvudrollen sjöng en kvartston fel. Då mådde jag illa, på samma sätt som när jag hör mikrotoner. Då kan jag se fler färger än vanligt. Det är som att se bensin på trottoaren eller att se flera strimmor framför mig som blir missfärgade, liksom fraktalmålningar, Mandelbrot. Toner och färger krockar med varandra och en märklig mosaik uppstår. Det är helt surrealistiskt, skrattar Benjamin Staern, som föddes med Kraniosynostos, vilket betyder att fontanellerna hos honom som litet barn slöt sig alltför tidigt. Det här är något som sker för ett barn på 2 000 födda. Han opererades som bebis och var helt stum mellan 2 år och 6 år. Benjamin Staern diagnostiserades då med en speciell form av autism. Det är samma diagnos som Gustav III hade, berättar Benjamin. Även Stanley Kubrick och Glenn Gould var förmodligen autister. Jag grät när jag såg filmen Rain Man med Dustin Hoffman, eftersom jag kände igen mig. Musiken har hjälpt mig i livet. Jag har med åren vant mig vid mina utvidgade sinnen och upplever dem nu som fantastiska. Jag är stolt över den jag är, säger Benjamin Staern och skrattar sitt härliga skratt.   Benjamin är son till den legendariske dirigenten Gunnar Staern, som ledde orkestern som senare blev Kungliga filharmonikerna. Han dirigerade även Gävle Symfoniorkester, Stora Teaterns Orkester i Göteborg och Malmö Operaorkester. Min far hade 5 000 partitur från ett helt yrkesliv. Jag blev mycket intresserad av den grafiska bilden i komplexa partitur, t ex hos Krzysztof Penderecki och Witold Lutosawski. Redan som sexåring började jag kopiera noter från de partitur som min pappa använde i sitt arbete, berättar Benjamin. Gunnar Staern avled 2011. Mamma Harriet Staern har varit körsångerska och kostymansvarig på Malmöoperan och är nu påklädare på samma opera där även Benjamin arbetar som notbibliotikarie. Han sorterar noter och stämmor. Det är en vilopunkt i skapandet, säger han själv. Benjamins mamma har varit och är fortfarande ett stort stöd för Benjamin. Hon tog hand om honom medan fadern var ute och jobbade på fältet, som Benjamin Staern säger. Tidigare i mitt liv hade jag problem med grovmotoriken. Jag var ofta ute och spelade cello och piano med flera ungdomsorkestrar och då var mamma ett ovärderligt stöd för mig. Nuförtiden går mamma och jag tillsammans på uruppföranden av både konserter och operor. Benjamin Staern slog igenom år 2000 med det symfoniska verket The Threat of War, Krigshot, som fick stort internationellt gensvar. Hans stycken har framförts på flera scener i Sverige, i Tyskland, i Tokyo, på Island och i Skottland. Numera får Benjamin Staern beställningar från orkestrar, ensembler och musiker runt om i Europa. Under tre år var han Composer-in-residence hos New European Ensemble i Holland. Han komponerade ett helaftonsstycke som uruppfördes av denna ensemble 2014, då Umeå var europeisk kulturhuvudstad. Musiklista:Fire And ImprovisationEmil Jonason,Emil JonasonREHABAmy Winehouse,Mbuyamba, NaAmy WinehouseAmy WinehouseISLAND RECORDS00407, 171 782 3Cp SkräckMbuyambaMad OddsFire And ImprovisationEmil Jonason,Emil JonasonWorried SoulsBenjamin Staern,Karin DornbuscNorrkopings SymfoniorkesterStefanSolyom, DirIL BARBIERE DISIVIGLIA: NR 7 (5), AKT1, "UNA VOCE POCOFA"Gioacchino Rossini,Cesare SterbiniMalena Ernman/ AlbertoHold-Garrido/ Stockholm SinfoniettaROXY RECORDINGS29117, 1019892YELLOW SKIESBenjamin Staern,Anna Svensdotter/Benjamin StaernSFZ RECORDS 23788, SFZ 1016 Yellow SkiesBenjamin Staern,Anna Svensdotter/Benjamin StaernSFZ RECORDS 23788, SFZ 1016Colour WanderingBenjamin Staern,Musikhögskolans I Malmö BrassensembleHåkan Hardenberger, DirColour WanderingBenjamin Staern,Musikhögskolans I Malmö BrassensembleHåkan Hardenberger, Dir Il Barbiere Di Siviglia: Nr7 (5), Akt 1, "Una Voce Poco Fa"Gioacchino Rossini,Cesare SterbiniMalena Ernman/ Alberto Hold Garrido/ Stockholm SinfoniettaRoxy Recordings 29117, 1019892Colour WanderingBenjamin Staern,Musikhögskolans I Malmö BrassensembleHåkan Hardenberger, DirJubilateBenjamin Stearn,BBC Scottish Symphony OrchestraFire And ImprovisationEmil JonasonEmil JonasonThreat Of WarBenjamin Stearn,Gävle SynfoniorkesterMats Rondin, DirTranströmersångerBenjamin Stearn,New European EnsembleCarina Vinke Christian Karlsen, DirNATTENS DJUPA VIOLONCELLBenjamin Staern,Karin BoyeAnna Larsson/ JanRisberg/ SonanzaPHONO SUECIA 00408, PSCD 180

Zusammenfassung Theoretischer Hintergrund Zahlreiche Studien belegen, dass Störungen der pragmatisch-kommunikativen Fähigkeiten in anderen Entwicklungsbereichen massive Folgestörungen nach sich ziehen können. Neben sprachlichen Auffälligkeiten zeigen betroffene Kinder Einschränkungen, grundlegende Entwicklungsaufgaben, wie die Knüpfung von Sozialkontakten altersadäquat zu meistern. Dadurch wird ihnen die Teilhabe an der Gesellschaft erschwert. Im deutschsprachigen Raum ist gegenüber dem angloamerikanischen Forschungsraum eine äußerst geringe Forschungsaktivität zu verzeichnen. So liegt bislang kein ausreichend validiertes und normiertes Diagnostikinstrument für die Erhebung pragmatisch-kommunikativer Störungen vor. Des Weiteren existiert derzeit kein Therapiekonzept, das auf die Charakteristik des Störungsbildes adäquat eingeht. Ziel der Studie Ziel der vorliegenden Studie ist es, einen Therapieansatz zur Förderung pragmatisch-kommunikativer Fähigkeiten zu entwickeln und zu evaluieren. Dabei werden Methoden des Improvisationstheaters implementiert, da diese Methode der Theaterpädagogik große Überschneidungspunkte mit sozialer Interaktion und somit den Bereichen der Pragmatik zeigt. Methodik Zur Überprüfung der Fragestellung wurde ein Zwei-Gruppen-Prätest-Postest-Plan verwendet. Dazu wurden Kinder der dritten Jahrgangsstufe von Sonderpädagogischen Förderzentren (SFZ) betrachtet. Die Probanden der Experimentalgruppe (N = 20) erhielten dabei zehn Einheiten Intervention zur Förderung der pragmatisch-kommunikativen Fähigkeiten. Das theoriegeleitet entwickelte Therapiekonzept arbeitet mit Methoden des Improvisationstheaters und ist als Gruppenintervention konzipiert. Die Kontrollgruppe (N = 21), ebenfalls Schüler eines SFZ, fungierte als Wartegruppe. Sowohl in Experimental- als auch Kontrollgruppe wurden im Prä- und Posttest die pragmatisch-kommunikativen Fähigkeiten anhand unterschiedlicher Testverfahren erhoben. Hierzu wurde die Eltern- sowie Lehrereinschätzung anhand der Children’s Communication Checklist (Spreen-Rauscher 2003a) erfasst. Mögliche Verhaltensauffälligkeiten wurden mit Hilfe der Child Behavior Checklist (Achenbach & Edelbrock 1983) erfragt. Die Beurteilung des Textverständnisses erfolgte anhand der Mäuschengeschichte (Baumgartl & Vogel 1977). Da im deutschsprachigen Raum zum Zeitpunkt der Erhebung kein geeignetes Diagnostikverfahren zur Beurteilung der kindlichen Erzählfähigkeit existierte, wurde in Anlehnung an das Screening der kindlichen Erzählfähigkeit von Schelten-Cornish (2008) ein Onlinefragebogen zur Bewertung der erhobenen Bilder- und freien Geschichte konzipiert. Dieser wurde in Zusammenarbeit mit Studierenden der Hochschule für angewandte Wissenschaft und Kunst (HAWK) Hildesheim validiert. Auf Grund der unzureichenden Datenlage zu pragmatisch-kommunikativen Fähigkeiten im deutschen Sprachraum wurde außerdem eine Vergleichsgruppe mit Regelschülern der dritten Jahrgangsstufe (N = 26) herangezogen. Ergebnisse/Interpretation Die Überprüfung des Onlinefragebogens hinsichtlich der Testgütekriterien ergab valide und reliable Ergebnisse. Somit zeigte sich das Instrument für die Verwendung in der vorliegenden Studie geeignet. Zur Evaluation der Intervention wurde mit den Diagnostikergebnissen aus Prä- und Posttest eine Regressionsanalyse durchgeführt, die noch weitere mögliche Einflussfaktoren berücksichtigte. Dabei zeigte sich im Fall der Lehrereinschätzung der Children’s Communication Checklist ein großer, signifikant positiver Einfluss der durchgeführten Intervention. Dies konnte in der Elterneinschätzung der Children’s Communication Checklist und im Textverständnis jedoch nicht nachgewiesen werden. Die Analyse der kindlichen Erzählfähigkeit zeigte eine deutliche Tendenz zu besseren Ergebnissen in der Experimental- gegenüber der Kontrollgruppe, dies verfehlte jedoch die Signifikanzgrenze. Diese vorläufigen Ergebnisse sind vor dem Hintergrund der zur Verfügung stehenden Diagnostikinstrumente zu sehen und sollten zudem anhand einer größeren Stichprobengröße und einer verlängerten Interventionsphase repliziert werden.