Podcast appearances and mentions of stefan wermelin

Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här första delen berättar han själv om sin ungdom och den slingrande vägen fram till scenen. - Jag har nog snarare hållit mig till verkligheten i högsta grad, det är nog mera ett sätt att skriva, ett sätt att berätta som gör att det ofta verkar väldigt äventyrligt och otroligt ..."  Här följer vi med Evert Taube från barndomens Vinga till stadsliv i Stockholm och ut över haven "på den glittrande blåa ocean". Evert Taube föddes 1890 och växte upp på Vinga i Göteborgs inlopp. Familjen musicerade ofta och pappa Carl Gunnar läste berättelser och sjöng för Evert och hans syskon. Många var de skepp som passerade och barnen Taube fick höra dramatiska historier från världshaven, berättade av kaptener, lotsar och ibland även skeppsbrutna som räddats i nöd utanför Vinga. Evert fick på så sätt tidigt inspiration till sina visor.   Programmet är en repris från den 16 juni 2018. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

"Rytmen är allt". Det sa musikern och artisten Peps Persson i en intervju en gång. Igår lämnade han oss, 74 år gammal. Men svänget, musiken och texterna lever. Vi minns honom med hjälp av radiolegenden Stefan Wermelin, musikern Brynn Settels som spelade med Peps på 70-talet och sångerskan och låtskrivaren Syster Sol. "NÄR KONSTEN FLYTTAR IN I ETT HEM ÄR NÅGOT I GRUNDEN FÖRÄNDRAT" Det säger konstnären Åsa Jungnelius, mest känd för sina arbeten i glas, men också för sina läppstiftsskulpturer och snäckskålar. Nu är hon aktuell med en stor, rosa paviljong vid Berzelii park i Stockholm som rymmer en skulptur av Venus, kärleksgudinnan. Lisa Bergström har intervjuat henne. OM BEHOVET AV ATT RESA Varför reser vi? Är resandet en existentiell nödvändighet eller en lyx som hotar klimatet? Författaren och journalisten Per J Andersson undersöker människans behov av rörelse i dagens OBS-essä.

Poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers var en stor röst i Sveriges nöjes- och kulturliv. I den här andra delen handlar det bland annat om hur han blev folkkär. Beppe Wolgers blev folkkär efter sin debut som skådespelare. Jag undrar om det inte vände efter min roll i filmen "Hugo och Josefin". Jag är inte någon aktör men det var en speciell roll som passade mig precis, har han sagt. Beppe jobbade gärna hemma, nära familjen. De inspirerade inte bara till hans texter utan medverkade också i hans tv- och radioprogram och filmer. Programmet är en repris av en P2 Dokumentär som sändes första gången  den 11 november 2018, dagen efter att Beppe Wolgers skulle ha fyllt 90 år. Han dog den 6 augusti 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier, presenterad av Stefan Wermelin.

Poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers var en stor röst i Sveriges nöjes- och kulturliv. I den här första delen handlar det bland annat om hans uppväxt. Beppe Wolgers var en man med ett stort hjärta och modet att vara sig själv. Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Genom att använda sina svagheter lyckades han skapa skön, avspänd konst. I den här första delen berättar han om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld med Lars Forssell, Pär Rådström och Olle Adolphson. Han möter Monica Zetterlund på jazzklubben Nalen och börjar skriva svenska texter till amerikanska jazzstandards. Programmet är en repris av en P2 Dokumentär som sändes första gången den den 10 november 2018 då Beppe Wolgers skulle ha fyllt 90 år. Han dog den 6 augusti 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier, presenterad av Stefan Wermelin.

Linnea, Helle och Irena får besök av Stefan Wermelin som berättar allt om Woodstock och peace, love och grammofonskivor och testar killfiltret och ber lyssnarna fördomsprofilera sin kill-alteregon.

Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här andra delen reser Evert hem, med en skatt i bagaget, och berättar själv om det. - Mina lustigaste visor var lika levnadsglada som jag själv innerst inne var full av trots Året är 1915 och första världskriget har just brutit ut. När Evert stiger i land i Göteborg 1915 är han en annan person än då han mönstrade på några år tidigare. Klädd i lackskor, damasker och cheviotkostym och med en tunn mustasch. Tangons huvudstad Buenos Aires har gjort starka intryck på Evert och de argentinska manéren och artighetsfraserna har han med sig hem. Han har också med sig en visskatt inspirerad av sjömansliv, kreolska sånger och tango. Programmet är en repris från den 17 juni 2018. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här första delen berättar han själv om sin ungdom och den slingrande vägen fram till scenen. - Jag har nog snarare hållit mig till verkligheten i högsta grad, det är nog mera ett sätt att skriva, ett sätt att berätta som gör att det ofta verkar väldigt äventyrligt och otroligt ..."  Här följer vi med Evert Taube från barndomens Vinga till stadsliv i Stockholm och ut över haven "på den glittrande blåa ocean". Evert Taube föddes 1890 och växte upp på Vinga i Göteborgs inlopp. Familjen musicerade ofta och pappa Carl Gunnar läste berättelser och sjöng för Evert och hans syskon. Många var de skepp som passerade och barnen Taube fick höra dramatiska historier från världshaven, berättade av kaptener, lotsar och ibland även skeppsbrutna som räddats i nöd utanför Vinga. Evert fick på så sätt tidigt inspiration till sina visor.   Programmet är en repris från den 16 juni 2018. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Den här helgen 2018 skulle poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers ha fyllt 90 år. I den här andra delen handlar det bland annat om hur han blev folkkär. Beppe Wolgers blev folkkär efter sin debut som skådespelare. Jag undrar om det inte vände efter min roll i filmen Hugo och Josefin, jag är inte någon aktör men det var en speciell roll som passade mig precis, har han sagt. Beppe jobbade gärna hemma, nära familjen. De inspirerade inte bara till hans texter utan också medverkade i hans TV- och radioprogram och filmer. Wolgers skulle ha fyllt 90 den 10 november 2018. Han dog den 6 augusti 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.

Den här helgen 2018 skulle poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers ha fyllt 90 år. I den här andra delen handlar det bland annat om hur han blev folkkär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beppe Wolgers blev folkkär efter sin debut som skådespelare. – Jag undrar om det inte vände efter min roll i filmen Hugo och Josefin, jag är inte någon aktör men det var en speciell roll som passade mig precis, har han sagt. Beppe jobbade gärna hemma, nära familjen. De inspirerade inte bara till hans texter utan också medverkade i hans TV- och radioprogram och filmer. Wolgers skulle ha fyllt 90 den 10 november 2018. Han dog den 6 augusti 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.

Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Hör Beppe Wolgers berätta om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld. Beppe Wolgers rörde sig både i centrum och i utkanten av Sveriges nöjes- och kulturliv. Han var en stor man med ett stort hjärta och modet att vara sig själv. Genom att använda sina svagheter lyckades han skapa skön, avspänd konst. Beppe berättar om sin barndom och vägen in i 50-talets nya visvärld med Lars Forssell, Pär Rådström och Olle Adolphson. Beppe och Monica Zetterlund möts på jazzklubben Nalen och Beppe börjar skriva svenska texter till amerikanska jazzstandards. Beppe Wolgers var född 1928 och dog 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.

Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Hör Beppe Wolgers berätta om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beppe Wolgers rörde sig både i centrum och i utkanten av Sveriges nöjes- och kulturliv. Han var en stor man med ett stort hjärta och modet att vara sig själv. Genom att använda sina svagheter lyckades han skapa skön, avspänd konst. Beppe berättar om sin barndom och vägen in i 50-talets nya visvärld med Lars Forssell, Pär Rådström och Olle Adolphson. Beppe och Monica Zetterlund möts på jazzklubben Nalen och Beppe börjar skriva svenska texter till amerikanska jazzstandards. Beppe Wolgers var född 1928 och dog 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.

Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här andra delen reser Evert hem, med en skatt i bagaget, och berättar själv om det. - Mina lustigaste visor var lika levnadsglada som jag själv innerst inne var full av trots Året är 1915 och första världskriget har just brutit ut. När Evert stiger i land i Göteborg 1915 är han en annan person än då han mönstrade på några år tidigare. Klädd i lackskor, damasker och cheviotkostym och med en tunn mustasch. Tangons huvudstad Buenos Aires har gjort starka intryck på Evert och de argentinska manéren och artighetsfraserna har han med sig hem. Han har också med sig en visskatt inspirerad av sjömansliv, kreolska sånger och tango. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här andra delen reser Evert hem, med en skatt i bagaget, och berättar själv om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Mina lustigaste visor var lika levnadsglada som jag själv innerst inne var full av trots … Året är 1915 och första världskriget har just brutit ut. När Evert stiger i land i Göteborg 1915 är han en annan person än då han mönstrade på några år tidigare. Klädd i lackskor, damasker och cheviotkostym och med en tunn mustasch. Tangons huvudstad Buenos Aires har gjort starka intryck på Evert och de argentinska manéren och artighetsfraserna har han med sig hem. Han har också med sig en visskatt inspirerad av sjömansliv, kreolska sånger och tango. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här dokumentären berättar han själv om sin ungdom och den slingrande vägen fram till scenen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag har nog snarare hållit mig till verkligheten i högsta grad, det är nog mer ett sätt att skriva, ett sätt att berätta som gör att det ofta verkar väldigt äventyrligt och otroligt ... Här följer vi med Evert Taube från barndomens Vinga till stadsliv i Stockholm och ut över haven ”på den glittrande blåa ocean”: Evert Taube föddes 1890 och växte upp på Vinga i Göteborgs inlopp. Familjen musicerade ofta och pappa Carl Gunnar läste berättelser och sjöng för Evert och hans syskon. Många var de skepp som passerade och barnen Taube fick höra dramatiska historier från världshaven, berättade av kaptener, lotsar och ibland även skeppsbrutna som räddats i nöd utanför Vinga. Evert fick på så sätt tidigt inspiration till sina visor. Här berättar Taube själv humoristiskt och välformulerat sin egen historia. Han berättar om sitt intresse för språk och litteratur, det musikaliska arvet och inspirationskällor till musiken. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här dokumentären berättar han själv om sin ungdom och den slingrande vägen fram till scenen.  Jag har nog snarare hållit mig till verkligheten i högsta grad, det är nog mer ett sätt att skriva, ett sätt att berätta som gör att det ofta verkar väldigt äventyrligt och otroligt ... Här följer vi med Evert Taube från barndomens Vinga till stadsliv i Stockholm och ut över haven på den glittrande blåa ocean: Evert Taube föddes 1890 och växte upp på Vinga i Göteborgs inlopp. Familjen musicerade ofta och pappa Carl Gunnar läste berättelser och sjöng för Evert och hans syskon. Många var de skepp som passerade och barnen Taube fick höra dramatiska historier från världshaven, berättade av kaptener, lotsar och ibland även skeppsbrutna som räddats i nöd utanför Vinga. Evert fick på så sätt tidigt inspiration till sina visor. Här berättar Taube själv humoristiskt och välformulerat sin egen historia. Han berättar om sitt intresse för språk och litteratur, det musikaliska arvet och inspirationskällor till musiken. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här avslutas den. Olle Adolphson lade stor vikt vid ordens valör och innebörd. Det kunde ofta ta tid att få till det. Han tyckte det var lättast att komma på melodierna först och ibland fick de sedan ligga och vänta på ett passande textuppslag. - För en trubadur är två visor om året också en produktion, har han sagt. Olle Adolphson var inte den som förekom i "hemma-hos-reportage" eller lekprogram i TV. Han höll sitt privatliv just privat. I denna andra del får vi ändå en glimt av personen bakom visorna och texterna. Där skymtar en känslosam betraktare av både sig själv och andra. Olle Adolphson avled 2004, i en ålder av 69 år. Programmet är en repris från den 29 augusti 2017. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här avslutas den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Olle Adolphson lade stor vikt vid ordens valör och innebörd. Det kunde ofta ta tid att få till det. Han tyckte det var lättast att komma på melodierna först och ibland fick de sedan ligga och vänta på ett passande textuppslag. - För en trubadur är två visor om året också en produktion, har han sagt. Olle Adolphson var inte den som förekom i "hemma-hos-reportage" eller lekprogram i TV. Han höll sitt privatliv just privat. I denna andra del får vi ändå en glimt av personen bakom visorna och texterna. Där skymtar en känslosam betraktare av både sig själv och andra. Olle Adolphson avled 2004, i en ålder av 69 år. Programmet är en repris från den 29 augusti 2017. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här börjar den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Skillnaden mellan läst och sjungen lyrik är liten. Redan ordet lyrik är musikaliskt, har Olle Adolphson sagt. Hans skådespelande föräldrar ville absolut att han skulle ha ett "riktigt" jobb. Jägmästare, tyckte hans pappa Edvin. Istället blev det piano och gitarr som fick ackompanjera ett bredare intresse för natur, från skärgårdens glittrande fjärdar till den rent mänskliga. Han skrev visor om livet och kärleken, visor för och om barn, om utsatta människor eller rivningarna i Stockholms innerstad, visor som "Trubbel", "Vem" och "34:an". Den senare, som Per Myrberg gjorde odödlig, är en som Olle Adolphson har skrivit den svenska texten till. I den här första delen handlar det om hans genombrott och om den tid då den svenska visan hade blivit kultur, men ännu inte fått 60-talets attityd. Vi hör Olle själv berätta vid olika framträdanden och intervjuer liksom barndomsvännen Sven-Bertil Taube och andra. Olle Adolphson avled 2004, i en ålder av 69 år. Programmet är en repris från den 28 augusti 2017. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här börjar den. - Skillnaden mellan läst och sjungen lyrik är liten. Redan ordet lyrik är musikaliskt, har Olle Adolphson sagt. Hans skådespelande föräldrar ville absolut att han skulle ha ett "riktigt" jobb. Jägmästare, tyckte hans pappa Edvin. Istället blev det piano och gitarr som fick ackompanjera ett bredare intresse för natur, från skärgårdens glittrande fjärdar till den rent mänskliga. Han skrev visor om livet och kärleken, visor för och om barn, om utsatta människor eller rivningarna i Stockholms innerstad, visor som "Trubbel", "Vem" och "34:an". Den senare, som Per Myrberg gjorde odödlig, är en som Olle Adolphson har skrivit den svenska texten till. I den här första delen handlar det om hans genombrott och om den tid då den svenska visan hade blivit kultur, men ännu inte fått 60-talets attityd. Vi hör Olle själv berätta vid olika framträdanden och intervjuer liksom barndomsvännen Sven-Bertil Taube och andra. Olle Adolphson avled 2004, i en ålder av 69 år. Programmet är en repris från den 28 augusti 2017. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Musikjournalisten Stefan Wermelin berättar historien om en av 60-talets största sångerskor. Ett program från 2004. Janis Joplin räknas som en av rockhistoriens största legender. Hon dog 1970, endast 27 år gammal.  I den här timmen gör Stefan Wermelin ett porträtt av henne med låtar och intervjuer från arkivet. Ursprunglingen sänt i P3 2004.

Från 2003. Musikjournalisten Stefan Wermelin gör ett långt porträtt av souldrottningen. Hon kallas Lady Soul eller The Queen of Soul. Här kan ni höra en timme om Aretha Franklin av Stefan Wermelin. Programmet består av gamla intervjuer, arkivmaterial och mycket musik! Ursprungligen sänt i P3 2003.

Från 2005. Ett porträtt av killen från New Jersey som en gång blev kallad för "rockens framtid." Ett program för alla er som stänger av radion när ni hör "Born in the USA". En timme om Bruce Springsteen av Stefan Wermelin. Programmet består av gamla intervjuer, arkivmaterial, personliga reflektioner och mycket musik! Ursprungligen sänt i P1 2005.

Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här avslutas den. Olle Adolphson lade stor vikt vid ordens valör och innebörd. Det kunde ofta ta tid att få till det. Han tyckte det var lättast att komma på melodierna först och ibland fick de sedan ligga och vänta på ett passande textuppslag. - För en trubadur är två visor om året också en produktion, har han sagt. Olle Adolphson var inte den som förekom i "hemma-hos-reportage" eller lekprogram i TV. Han höll sitt privatliv just privat. I denna andra del får vi ändå en glimt av personen bakom visorna och texterna. Där skymtar en känslosam betraktare av både sig själv och andra. Olle Adolphson avled 2004, i en ålder av 69 år. En P2-dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här börjar den. - Skillnaden mellan läst och sjungen lyrik är liten. Redan ordet lyrik är musikaliskt, har Olle Adolphson sagt. Hans skådespelande föräldrar ville absolut att han skulle ha ett "riktigt" jobb. Jägmästare, tyckte hans pappa Edvin. Istället blev det piano och gitarr som fick ackompanjera ett bredare intresse för natur, från skärgårdens glittrande fjärdar till den rent mänskliga. Han skrev visor om livet och kärleken, visor för och om barn, om utsatta människor eller rivningarna i Stockholms innerstad, visor som "Trubbel", "Vem" och "34:an". Den senare, som Per Myrberg gjorde odödlig, är en som Olle Adolphson har skrivit den svenska texten till. I den här första delen handlar det om hans genombrott och om den tid då den svenska visan hade blivit kultur, men ännu inte fått 60-talets attityd. Vi hör Olle själv berätta vid olika framträdanden och intervjuer liksom barndomsvännen Sven-Bertil Taube och andra. Olle Adolphson avled 2004, i en ålder av 69 år. En P2-dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Monicas artistiska bredd blev större med åren. Hasse och Tage fick henne att göra mer än bara sjunga på scenen och filmer som Att angöra en brygga gav fler roller på film och i TV. Ja tror att han va ut etter nån spännande, som kanske gick rätt käpprätt åt helvete men kun bli som. kanske väldigt bra. Monica Zetterlund känns alltid aktuell, aldrig bortglömd, inte minst tack vare låtarna, den unika rösten, fraseringen och behandlingen av det svenska språket. Ja, hon följde sin känsla och intuition och bejakade sitt Värmländska ursprung. Den uppmärksammade biofilmen om henne berättade en historia, här får vi en annan, till stora delar berättad av henne själv, på värmländska.   Om Monicas mångsidighet skaldade Tage Danielsson ett lingonris som satts i ett cocktailglas, från dikten Det eviga. I de här programmen ligger fokus mer på lingonriset från de värmländska huldraskogarna än på cocktailglaset.  Inte den där beniga popjäntan, sade Wilhelm Moberg, när Jan Troell föreslog henne som Ulrika i Utvandrarna. Monica fick en Guldbagge för sina roller i den filmen och i Svenska Ords Äppelkriget. Mer om den mångkunniga artisten i detta andra program om och med Monica Zetterlund. Programmen är gjorda av Eva Schöier och för presentationen svarar Stefan Wermelin.

Monica Zetterlunds låtar, unika röst och frasering glöms inte bort. Hör henne själv berätta om sitt liv i inspelningar som tidigare varit ohörda av de flesta. Jag har vari ärli i de jag har gjort sen om det inte har ble så hundraprocentigt bra all gånger, men jag har gjort så gôtt ja kun. Monica Zetterlund känns alltid aktuell, aldrig bortglömd, inte minst tack vare låtarna, den unika rösten, fraseringen och behandlingen av det svenska språket. Hon följde sin känsla och intuition och bejakade sitt värmländska ursprung. Den uppmärksammade biofilmen om henne berättade en historia. Här får vi en annan, till stora delar berättad av henne själv, på värmländska. Hennes liv har genom åren belysts ur flera vinklar i till exempel radio, tv, böcker och film. Trots detta finns intervjuer och inspelningar med Monica som är ohörda av de flesta. I Sveriges Radios arkiv finns allt från konsertinspelningar från slutet av 50-talet till intervjuer från hennes senare år i livet. År 2016 gavs en skiva ut med en unik inspelning från Monica Zetterlunds första scenshow, som ägde rum på Berns i januari 1964. Hör delar av inspelningarna i två entimmesprogram om och med Monica Zetterlund.  Programmen är gjorda av Eva Schöier och för presentationen svarar Stefan Wermelin.

Både intervjuer och massor av musik hör vi när Håkan Persson och Stefan Wermelin presenterar rockstjärnan, kompositören och stilikonen David Bowie (1947 - 2016). Strax före jul 1996 skulle Håkan Persson och Stefan Wermelin producera en musikspecial i P3. Valet föll på David Bowie.Stefan hade tillgång till gott om arkivmaterial med Bowie, men en färsk intervju vore något att toppa programmet med. En intervjuförfrågan sändes iväg - som dock resulterade i ett vänligt, men bestämt nej.Efter mycket om och men lyckades man istället få loss en låt från Bowies kommande album Earthling, som gavs ut i februari -97. Håkan och Stefan samlade ihop sina skivor och gick ner till studion i ett försök att spegla artisten David Bowie 1964-1996.Artistspecialen med David Bowie sändes i P3 på juldagen 1996.

Vi ger dig den 60 timmar långa musikserien Livet är en fest från år 2000, för första gången som podd inklusive all musik. I ett nyinspelat första avsnitt möter journalisten Sara-Märta Höglund seriens skapare Stefan Wermelin, Staffan Schöier och Anders Löwstedt, som berättar om hur Livet är en fest kom till. 

Rosetta Tharpe (1915-1973) från Arkansas, USA, lyckades inte bara förena gospel med glamour och decibelstarkt gitarrspel, utan även lägga grunden till vad som kom att kallas för rockmusik. Hon kallade sig för Sister Rosetta Tharpe och tog gospelmusiken från kyrkan till klubbar, där hon slog publiken med häpnad genom sitt självsäkra gitarrspel, starka röst och sprakande personlighet. Rosetta Tharpes karisma var omvittnad. Liksom hennes faiblesse att klä sig elegant, ofta sobert men gärna i glittrande aftonklänningar med matchande örhängen och minkpäls. I år är det exakt hundra år sedan hon föddes och efter att ha varit mer eller mindre bortglömd efter sin död är det alltfler som börjar återupptäcka denna kvinna, som numera ofta kallas för "The Godmother of rock'n'roll". Elvis Presley var en beundrare. Liksom Jerry Lee Lewis och Little Richard. Bob Dylan har kallat henne för en naturkraft. För Rosetta Tharpe fick gitarren att svänga på ett sätt som senare skulle komma att bli modernt under just rocken, och hon gillade att spela högt. Hon var i slutet av 30-talet en tidig anhängare av den vid tiden nya uppfinningen förstärkare. Rosetta Tharpe pendlade obesvärat mellan det andliga och det världsliga och lyckades med vad ingen dittills gjort att gå hem i båda lägren. I veckans Stil berättar vi mer om denna kvinna som inte brydde sig inte om huruvida de som lyssnade blev sugna på att bli frälsta eller inte, huvudsaken var att publiken blev gripen. Hon kunde sjunga tills man föll i gråt, för att därefter sjunga tills man dansade av glädje, som det står på hennes gravsten. I veckans program har vi bland annat besökt Tensta Gospel Choir i Stockholm och så har vi tagit reda på hur det här med speciella dagar i almanackan egentligen funkar som geléhallonets dag, flourtantens dag och internationella musarmsdagen (skojar inte, en sådan finns). I delstaten Pennsylvania, där Rosetta Tharpe bodde i slutet av sitt liv, utlystes nämligen 2008 den 11 januari till Sister Rosetta Tharpe-dagen. Vi har även besökt Harlem i New York där vi träffat Janille Hill i dansgruppen Momentum som berättar om när de fick uppträda under den amerikanske modeskaparen Rick Owens visning i Paris. Veckans gäst är Stefan Wermelin, musikjournalist.

Andreas möter SR profilen Stefan Wermelin.

Sveriges Radios Grammofonarkiv är en av världens största skivsamlingar och det i särklass bäst skötta. Efter flera års besparingar hotar nu dramatiska nedskärningar lagom till 85-årsjubileumet. Bl a upphör all utlåning av fysiska skivor, katalogiseringen minimeras och endast ljudfiler som producenter beställer köps in. Grammofonarkivets programverksamhet läggs ner och stora delar av arkivpersonalen ska bort. Så vad händer på lång sikt med den stora skivsamlingen? Följ med Urban Göranson när han kikar in i arkivets låsta rum och granskar hoten mot public service' Grammofonarkiv. Vilka guldkorn gömmer sig här? Hur fungerar ett arkiv som inte sköts ordentligt? Kommer Grammofonarkivet helt enkelt att läggas ner? Och vem äger denna omfattande kulturskatt? Ledsagad av ljudtekniker Harriet Lundberg hör vi historien om Grammofonarkivet och dess enorma samlingar. Här finns ca. 225.000 CD-skivor, 150.000 Lp-skivor, 80.000 singlar och lika många stenkakor + maxisinglar, fonografcylindrar, pianorullar mm. Totalt omfattar arkivets samlingar 1,5 miljoner fonogram och den musikaliska bredden är enorm. Alla CD-skivor är idag digitaliserade så att alla anställda på Sveriges Radio kommer åt musikfilerna via sina datorer, men mycket återstår att digitalisera och frågan är om det ens låter sig göras. Enligt kritikerna tar Sveriges Radio inte ansvar för samlingarna och producenterna Bodil Asketorp och Stefan Wermelin menar t.o.m. att regeringen borde ta sitt ansvar och öronmärka pengar till denna nationella kulturskatt. Från ledningshåll möter vi försvararna av nedskärningarna; programdirektör Björn Löfdahl och Grammofonarkivets chef Laine Lasmanis Wikmark. Från statligt håll intervjuas Gunilla C Carlsson som är Socialdemokrat och ordförande i Kulturutskottet samt Björn Jordell som är generaldirektör för Riksarkivet. Självklart hörs också unik musik med bl a Karl Gerhard, Elis Ellis, Östen Warnerbring, Bengt Hallberg tillsammans med Eric Ericssons Kammarkör och Ora Dell Graham. En P2 Dokumentär av Urban Göranson  

Långt innan dagens deltagare i Eurovision Song Contest hade börjat utmana den goda smaken ifråga om spektakulära utstyrslar stod Little Richard (1932-) på scen i mustasch och makeup och rockade rumpan av publiken med partyglada låtar. Utan att överdriva skulle man kunna påstå att det var han som med hjälp av fart, flärd och fjollighet drog upp helt nya riktlinjer för hur modern musik skulle låta - och inte minst se ut, när den lät. Utan honom ingen David Bowie, Elton John eller Jimi Hendrix. Mer om hans banbrytande gärning berättar vi veckans STIL. Idag – när svenska folket röstade fram en gränsöverskridande artist som Yohio som storfavorit i årets Melodifestival, ordet ”hen” har introducerats i svenska språket och uttrycket ”queer” har blivit ett självklart begrepp för att beskriva att någon är emot den rådande heteronormen – kan det kanske vara svårt att förstå det intryck som Little Richard gjorde då han under 1950-talet dök upp – färgsprakande vild, glam och gay. 1955 slog han igenom brett och stort med låten Tutti Frutti. En låt vars originaltext rimmade med ”booty” och handlade om att bokstavligen ta bakvägen, och texten tipsade om att lite olja gjorde det lättare att glida in. Till inspelningen av skivan friserades texten. Rejält. Men det hindrade inte Little Richard från att på scen klä sig i cape och krona och presentera sig som: ”This is Little Richard, king of the blues… and the queen too” – och därefter hamra iväg stenhårda rocklåtar på pianot – med ansiktet fullsminkat av Pan Cake nr 31. Han sjöng dessutom snabbare, fräckare och högre än någon annan. Han skrek och svettades och hamrade på tangenterna så strängarna small. Plötsligt kunde han slänga sig ned på scengolvet och spela död – bara för att snart resa sig och fortsätta att sjunga – ännu högre, och i ännu snabbare tempo. Han dansade, hoppade upp och ner och fick publiken att göra detsamma.  ”Det var när jag såg Little Richard stå ovanpå piano i strålkastarljuset, klädd i paljetter och utstrålande av energi som jag bestämde – där och då– att det är pianist som jag ska bli”. Det säger till exempel Elton John. Och David Bowie hävdar att han inte skulle börjat med musik om det inte vore för just Little Richard. I programmet berättar vi mer om honom, och hans klädstil som kom att influera en hel del musiker på olika vis. Tja, låt oss blott konstatera att även den scarf som rockmusiker envisas med att sno kring huvudet kan spåras till Richard Wayne Penniman, från Macon, Georgia. Det är så han heter, egentligen. Mer om fenomenet bandana får vi höra. Vi har också träffat en annan utlevande artist, den svenska musikern Ana Rab, mer känd som Gnucci, då hon spelade in sin nya video. Veckans gäst är Stefan Wermelin, musiknestor på Sveriges Radio.

Det är Ulla Winblad som står i folkus på Pierre Ströms nya Bellmanskiva. I Felicia berättar han varför. Carin har även ringt upp Ola Magnell som på en lyssnarbegäran berättar om sin sång "På Älvors vis". Sen spelar vi Ximena Sariñana från Mexiko, Regina Spektor, Emilia Österberg, gruppen Bandlyst och avslutar med Monica Zetterlund i en klassisk Povel Ramel-tolkning. ARTISTER OCH ALBUMNAMN: Ximena Sariñana "Chimes of Freedom the songs of Bob Dylan" (Amnesty International) Bandlyst från samlingsskivan Visa min visa utgiven av Visskolan i Västervik i samband med 10-årsjubileet den 26 maj. Emilia Österberg "Mellan oss" Regina Spektor "What we saw from the cheap seats" VISKLASSIKER: Ola  Magnell berättar om sin sang På Älvors vis från LP:n Gaia från 1983. AKTUELLT: Povel Ramel skulle ha fyllt 90 år den 1 juni. Vi spelar en av hans allra finaste sånger, insjungen av Monica Zetterlund. Lyssna även på Stefan Wermelin och Staffan Schöiers personliga porträtt av Povel Ramel( som de gjorde för Felicia 24 september 2011) högre upp på sidan. MER OM VECKANS GÄST: Pierre Ström har ett långt förflutet i visbranschen. Han berättar i Felicia om möten på vispråmen Storken, om Yrkestrubadurernas förening och om valet av sånger på nya skivan Ulla Winblad som beräknas komma ut senare i sommar. Pierre spelar på många visevenemang under sommaren - se kalendarium på hans hemsida:

Carmen Miranda (1909-1955) gav världen en helt ny syn på fruktkorgen som modeaccessoar. I Hollywoodmusikaler från 1940-talet kan man se denna brasilianska sångerska och skådespelerska dansa och sjunga i lika färgstarka som fantasifulla kreationer, inte minst turbaner. Ingenting var henne främmande att bära på huvudet. Blommor, rosetter, små paraplyer, lysande elektriska plastbananer, julpynt, fjädrar - och korgar med exotiska frukter. Men hon var långt mer än en kitschig kvinna. I veckans program berättar vi mer om Brasiliens första och största superstjärna. Carmen Miranda var fräck och förförisk med en oskuldsfull fräschör och charm som golvade både män och kvinnor. Hon hade glimten i ögat. Blixtrande leende med rödmålad mun och flirtiga ögon som skiftade i gult och grönt – likt Brasiliens flagga – inledde hon i början av 30-talet en karriär som tog henne från Rio de Janeiro till New York och Hollywood. I USA fick hon snabbt fick smeknamnet ”The Brazilian Bombshell”, det brasilianska bombnedslaget”. Hennes livsbejakande sätt och exotiska stil blev snart förknippad med en härligt exotiskt ”latin style” i USA. Mindre känt är att Carmen Miranda hade en enormt framgångsrik karriär som sångerska i Brasilien, hon var landets bäst betalda. Och var en av pionjärerna när det gällde att popularisera samba.  I programmet berättar vi mer om hennes sång- och skådespelarkarriär, och anledningen till varför hon såg ut som hon gjorde. Vi har även pratat med modejournalisten Sofia Hedström, som flera gånger besökt Brasilien och bevakat modeveckan i Sao Paulo. Dessutom har vi tagit en titt på så kallade ”telenovelas”, tv-såpor. De visas över hela Brasilien, sex dagar i veckan på bästa sändningstid och når en publik på över 40 miljoner tittare. Hur påverkar de modebilden? Den svenska smyckesdesignern Hanna af Ekström är uppvuxen på en liten ö i Göteborgs norra skärgård. Är det därför som hennes design präglas av hav och räkor? Det får vi också veta. Och så har vi träffat stylisten Naomi Itkes, som även moderedaktör på tidningen Bon och arbetar hon med artister som Robyn. Veckans gäst är Stefan Wermelin, musiknestor på Sveriges Radio

Det flödar av nyproducerad musik, som inte gör nån hemlighet att det är Victoria & Daniel som är inspirationen. Men hur låter det? En tonartshöjning för Kärleken, eller spekulativt skit? Och är det musik som supportar monarkin, eller spelar republikanska föreningen rakt i händerna? Vi spelar upp några exempel och låter musikoraklet Stefan Wermelin kommentera, tillsammans med Patrik Åkesson från Rojalistiska föreningen och Mona Abou Jeib Broshammar från Republikanska föreningen. Och hur kommer stämningen att vara på Svensk Damtidning efter helgen, när allt är över? Finns det en mental förberedelse för den tomhet som kan infinna sig? Hur ska man hantera Post-Bröllop-Syndromet, PBS? Vi talar ut med tidningens chefredaktör Karin Lennmor? Och så låter vi vår huspoet Olivia Bergdahl gestalta stämningen såhär dagarna innan - missa inte. Dagens bisittare: Louise Epstein.

Annika Lantz är sjuk, och Pontus Enhörning kommer in som den Enhörning han är och vikarierar för Annika. Med sig på sidekicksidan har han Jörgen Lötgård. Och dom kommer träffa ohyggligt många gäster: En av Musikhjälpens programledare - Henrik Torehammar - är med direkt från Malmö. Han kommer att befinna sig inlåst i ett glashus under 6 dygn utan att få äta fast föda från och med nästa fredag. Allt för att få ihop pengar till Radiohjälpen. Navid Modiri & Gudarna kommer att spela live, och Stefan Wermelin kommer ner och pratar om protestsångernas betydelse för den världspolitiska utvecklingen. Ett rent och skärt SR P3 boonanza, kan tyckas. Och det är det. Men inte bara, för... ...Pontus kommer också att prata med Fredrik Virtanen om Fredriks nya bok, han har med en statssekreterare från Norge och pratar med Sveriges Lucia 2008. Se där, det blir fett med grymt!

Annika Lantz är sjuk, och Pontus Enhörning kommer in som den Enhörning han är och vikarierar för Annika. Med sig på sidekicksidan har han Jörgen Lötgård. Och dom kommer träffa ohyggligt många gäster: En av Musikhjälpens programledare - Henrik Torehammar - är med direkt från Malmö. Han kommer att befinna sig inlåst i ett glashus under 6 dygn utan att få äta fast föda från och med nästa fredag. Allt för att få ihop pengar till Radiohjälpen. Navid Modiri & Gudarna kommer att spela live, och Stefan Wermelin kommer ner och pratar om protestsångernas betydelse för den världspolitiska utvecklingen. Ett rent och skärt SR P3 boonanza, kan tyckas. Och det är det. Men inte bara, för... ...Pontus kommer också att prata med Fredrik Virtanen om Fredriks nya bok, han har med en statssekreterare från Norge och pratar med Sveriges Lucia 2008. Se där, det blir fett med grymt!

Sångerskan Viktoria Bergsman lämnade Concretes och startade Taken by trees hos oss berättar hon om hur livet som soloartist är, Henrik Dorsin har precis fått Karamelodiktstipendiet och är väldigt glad över det, Axwell levererar househits som om det vore en enkel match och i Populär förklarar han storheten med den svenska dansmusiken, Promoe från Looptroop är aktuell med Standard bearer som är ett album med b sidor och en dokumentär dvd som filmaren Simon Klose gjort, Sommartoppen är en tradition på P3 och i år är det Mogge & Ayesha som ska leda sommarens äventyr, författaren Mats Strandberg plockar fram 90 talet i sin nya bok Bekantas bekanta, vi pratade med Stefan Wermelin om Povel Ramel och vad han har betytt, Johan Wirfält och Cecilia B Jonsson diskuterade mode för män. Så kan en vecka låta i P3 Populär.