Podcasts about utvandrarna

Idag hugger vi tag i Jan Troells filmatiseringar av Vilhelm Mobergs älskade böcker "Utvandrarna" från 1971 och "Nybyggarna" från 1972.  Det blir inte helt oväntat jämförelser med "Raskens" och utöver det pratar vi tidelag och framför ett epos till radioteater. 

Den odlande människan har alltid slitit hårt, men också satt sin lit till högre makter. Maria Küchen läser några klassiska skrifter om jordbruk och blickar med dem upp mot rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tro och jord har alltid hört ihop. I tusentals år har den odlande människan vädjat till gudarna: Låt solen lysa eller molnen komma, låt regnet falla eller markerna torka upp.Det är ett uttryck för maktlöshet. Ibland är maktlösheten undergiven, ibland rasande, som när Karl Oskar i Vilhelm Mobergs Utvandrarna bärgar sitt ynka hö, ”är det här hö eller katthår?”, och skyller eländet på ”Herrens väderlek”.Till sin fromma hustru Kristinas fasa, slänger han till sist det han har räfsat ihop upp mot himlen, och ropar åt Gud att har Gud tagit allt det andra så kan han ta detta också.Vädret rår vi människor inte på, inte i grunden. Mänsklighetens överlevnad är fortfarande beroende av odling, och odling är beroende av det allsmäktiga vädret, och kanske styrs faktiskt detta väder av gudomliga krafter som kan bevekas?Kanske å andra sidan inte. Det finns inga gudar, säger samtidens sekulära människa. Men är det så att hon har gjort sig själv till Gud? Vi har blivit så teknologiskt avancerade att det nästan ger en känsla av allsmäktighet.”Vid mitten av nittonde århundradet efter Kristi födelse”, skrev Vilhelm Moberg i förordet till Utvandrarna, ”skakades oföränderlighetens ordning i sin grund. Nyupptäckta krafter utnyttjades, vagnar kunde köras utan hästar och båtar kunde gå över haven utan segel. Jordklotets delar fördes närmare varandra.”För Moberg var det något gott. Klimatkrisen som missbruket av jordens resurser skulle leda till, kunde han knappast föreställa sig. Missväxt och hunger fick Karl Oskar att utvandra, och mot slutet av Vilhelm Mobergs klassiska romankvartett blir han en jordbrukstillväxtens apostel i Minnesota på andra sidan Atlanten. Kontinentens ursprungsfolk, som levde på naturens villkor, avfärdades av Karl Oskar som lata.Idag är Minnesota en av de viktigaste jordbruksstaterna i USA. Vid ett besök på Kennedy Space Center i Florida hörde jag en storjordbrukare från Minnesota hålla föredrag om satelliternas omistliga betydelse för hans verksamhet. Han var en Karl Oskar i det tjugoförsta seklet, herre över så väldiga marker att de sköttes om från rymden. För människor i äldre tider skulle det ha varit helt ofattbart – ett Guds mirakel, eller kanske häxkonst.Inte för att storjordbruk är något nytt. Det är proportionerna och metoderna som är nya. Den romerske statsmannen och bondsonen Cato den äldre – han som sägs ha avslutat alla sina tal i senaten med ”För övrigt anser jag att Kartago borde förstöras” – var en erfaren jordbrukare i betydande skala. Hans råd till landägare, i verket ”Om lantbruk” från år 160 före Kristus, fick stort genomslag. Men det är inte bara gårdens ägare som arbetar hårt i Catos bok. De som sliter värst är slavar.”Åt de slavar som bär bojor” skriver Cato, ”ger du om vintern fyra skålpund bröd, men när de börjar gräva om vingården fem skålpund.” Att hälla diesel i traktorn känns plötsligt människovänligt på en skala. När man läser Cato blir teknologins dubbelhet tydlig – den har förslavat naturen, men befriat människor.Catos text ger råd om allt från att plantera rätt grödor på rätt plats, till att sälja frukt och vin på auktion. Den är det äldsta bevarade exemplet på latinsk prosa. 2015 gavs den ut på svenska av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. I samma praktfulla volym finns texten ”Lantliga ting”, av Marcus Terentius Varro, som föddes några decennier efter Catos död och sågs som sin tids mest lärde man i Rom.De senaste seklen med sin olja och elektricitet, har drivit upp tempot i all mänsklig strävan – men varken kunskap eller ihärdighet uppfanns under den industriella revolutionen. Det blir tydligt i ”Lantliga ting” – den enda skriften i Varros väldiga produktion som finns bevarad i sin helhet. Där, precis som hos Cato, behandlas jordbruk sakkunnigt och konkret.Cato skriver, att den som förvaltar ett jordbruk ”får inte ha rådfrågat någon teckentydare, fågelskådare, spåman eller astrolog”. Inför sin egen stora uppfinning jordbruket, har människan aldrig varit totalt vidskepligt hjälplös. Då skulle inget ha fungerat.Samtidigt genomsyrade religionen hela livet i Catos Rom, och förstås även jordbruket. Den innebar ingen morallära. Sin medfödda karaktär kunde en människa inte göra något åt. Det viktiga var att upprätta kontrakt med gudarna för att få lycka och välgång, genom att utföra traditionens riter korrekt. Det här skriver Örjan Wikander och Dominic Ingemark om i en essä i Lantbruksakademiens bok.Religiöst bruk var centralt hos Cato, oavsett hans varningar om spåmän och astrologer. Varros tid ett sekel senare var annorlunda. Grekiska filosofer hade blivit mer på modet än gamla gudar.Greken Hesiodos, västvärldens äldste kände poet vid sidan av Homeros, var också bonde. På 700-talet före Kristus skrev han i sin stora dikt ”Verk och Dagar”, om vikten av att arbeta för födan i stället för att slösa sin tid med att söka gräl på torget.Hos Hesiodos har gudarna berövat människorna chansen till bekväm överlevnad. Tankarna går till Bibelns skapelseberättelse, där människan drivs ut ur Eden och tvingas slita i sitt anletes svett.Kristendomen förklarade missväxt som Guds straff för människors synd. Men den synen accepterar inte Karl Oskar i Utvandrarna. Han är modellen för den moderna människan – tar saken i egna händer i stället för att be till Gud, och arbetar hårt.Strävsamhet är ett adelsmärke för samtidsmänniskan, som förväntas producera maximalt för att kunna konsumera maximalt. Men det är också ett ideal med djupa rötter inom jordbruket. Hesiodos Verk och dagar är en moralpredikan, och en bondepraktika med rymden som vägvisare. Plogar gör man vid den tiden på året när stjärnbilden Plejaderna försvinner under horisonten just före soluppgången. När samma stjärnbild stiger upp på himlen strax innan solen går upp, är det tid för skörd.Hesiodos, Catos och Varros verk inspirerade en mängd bondepraktikor, som hjälpte svenska småbrukare ända in på 1800-talet. Och i sin almanacka läste Karl Oskar om stjärnbilderna och planeternas gång. ”Av dessa stjärnbilders möten med de kringvandrande planeterna”, trodde han, ”berodde väder och vind och kanhända även människors öden.”Han satte sig upp mot kristendomens Gud. Men liksom Hesiodos tvåtusen sjuhundra år tidigare, och liksom storjordbrukaren som föreläste på Kennedy Space Center, begrundade han rymden. Vädret och Gud har aldrig varit de enda skälen till att bönder vänt blicken uppåt. De har alltid sökt vägledning hos sol och måne, planeter och stjärnor. Rymd och jord hänger ihop, precis som rymd och tro.Maria Küchenförfattare och kritikerLitteraturÖrjan Wikander & Sten Hedberg (red). Om jordbruket av Marcus Porcius Cato, Samtal om lantbruket av Marcus Terentius Varro (översatta från latinet av Sten Hedberg), samt Liv, lantbruk och livsmedel i Catos och Varros värld: tolv artiklar av nutida svenska forskare. Särskilt artikeln Tron på högre makter. Religion och folktro av Dominic Ingemar och Örjan Wikander. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, 2015.Hesiodos: Theogonin samt Verk och dagar. Tolkade av Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2003.

Lisa Carlehed gjorde succé i filmen Utvandrarna där hon blev Kristina med hela svenska folket. Vi träffade henne i ett samtal om uppväxten på Hammarö, skådespelarkarriären, smultronställen i Köpenhamn, (tidigare) rädslan för komedigenren, autentiskt Stad i ljus-skrålande – och såklart den galna föda barn-scenen i Utvandrarna.   Avsnittet publicerades den 15 februari 2023

Anders Torsson Sparring gästar detta avsnitt om Vilhelm Mobergs utvandrarepos! Vi pratar främst om Jan Troells två filmer men går även in på böckerna, Erik Poppes nya film från 2021 och snuddar även vid musikalen Kristina från Duvemåla. Vi pratar bland annat om den nya filmens tematiska skillnader med Troells film, hur man balanserar mörker och hopp i en berättelse med så mycket misär, varför Karl-Oskar är en så bra manlig förebild och frågar oss varför han var tvungen att komma i Kristina. Stötta Popkultur med Joseph på Patreon för exklusivt innehåll och annat skoj: https://www.patreon.com/popkultur Följ mig på instagram och twitter: https://twitter.com/popkulturjoseph https://www.instagram.com/popkulturjoseph/ Kom gärna på Popkultur med Joseph-quizet om du bor i Stockholm. Tisdagar kl 18.30 på Bar Brooklyn, Debaser Strand. Facebookevent finns alltid till nästa quiz på Debasers officiella facebooksida, håll koll där för eventuella datumbyten: https://www.facebook.com/Debasersthlm Loggan är designad av Ante Wiklund Vinjetten är av Kalle Scherman och Gustav Ramsby

Nu var det dags igen! Anders Jansson är tillbaka för att prata om historia på film! Denna gången blev det ett långt och mysigt avsnitt om filmerna Indiana Jones and the Dial of Destiny (2023) och Utvandrarna (2021). Det bli även prat om hur det var i Lund under 1920-talet, rollspel, standup, fotboll och mycket mycket mer! Ett perfekt avsnitt att mysa in hösten med! Köp biljetter till Anders föreställning här: https://www.kahlo.se/minasinnensfullabrukLyssna på Mellan raderna här: https://open.spotify.com/show/7AgJlrn8NEOJySoZMlG2N7?si=1743f911cbc342e6Följ Anders på Instagram här: https://www.instagram.com/and3rsjansson/Följ oss på instagramKontakt: historiaforidioterpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren och skribenten Kristoffer Leandoer berättar hur landsflykt närmast blivit en del av folksjälen hos albanerna, som just därför kan spegla sig en svensk klassiker. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.Landets inhemska namn, Shqiperia, betyder Örnarnas rike och kungsörnen är landets nationalfågel, men den fågel som pryder landets flagga är ingen kungsörn utan ett heraldiskt fabeldjur: den dubbelhövdade örnen. Den albanska flaggan vänder alltså blicken åt två håll samtidigt, och frågan är om det inte är ganska passande för en nation som alltid varit, och fortfarande är, en dubbelriktad dröm.Albanska är modersmål för 6 miljoner albaner. Av dessa bor bara en tredjedel innanför staten Albaniens nuvarande gränser. Språket har talats sen urminnes tider, men ett enhetligt skriftspråk fick man först 1908. På en konferens i nuvarande Nordmakedonien kom man överens om att – med smärre tillägg, dubbel-L och dubbel-R till exempel – använda det latinska alfabetet, som fram till dess mest använts av albanska katoliker, medan ortodoxt troende använt grekiska eller kyrilliska alfabetet och muslimer föredragit det arabiska.Inte bara alfabetet avgjordes utanför Albanien. Nationen fick sina mått och former tillskurna av Europas stormakter. På ambassadörskonferensen i London i mars 1913 avskildes delar av landet – Dukagjinislätten, Kosovo, delar av Nordmakedonien – ironiskt nog för att bevara freden i Europa och lätta spänningen på Balkan. Vi vet hur bra det gick."Termen Albanien syftar snarare på ett obestämt område än en strikt avgränsad yta", säger Cambridges Concise History of Albania. Turkarna tänkte likadant och kallade området Arnavutluk, en trakt där det finns albaner. Albanien kan uppstå överallt. Den första albanskspråkiga tidningen trycktes i USA. Kampen för självständighet fick intellektuell näring utomlands, i skrifter och tidningar tryckta i Italien, Rumänien, USA. Diasporan byggde den lingvistiska grunden för ett gemensamt språk som kunde överbrygga dialektala olikheter. (Först 1972 standardiserades riksalbanskan slutgiltigt.) Drömmen om Albanien var drömmen om en hemkomst, nationell identitet definierades utifrån, landsfäder var något man importerade.Så har det alltid varit. Exil är priset för landets geografiska läge, man är ett offer för andra folks storslagna drömmar: vad som än skulle erövras, gick erövrarens väg just här. Här har greker och romare slagits, Caesar och Pompejus, bysantier och normander, venetianer, ottomaner, serber, österrikare: Albanien låg i vägen för dem alla, Albanien tjänstgjorde som krockkudde åt regionen och under nationalhjälten Skanderbegs ledning på 1400-talet hela Europas räddare när man höll turkarna stången i tjugo år. Under hans ledning tändes vårdkasar på borgarna från söder till norr när fara hotade: han enade klanledare och hövdingar till nationellt motstånd.Men efter Skanderbegs död gick hans armé i italiensk landsflykt, än idag lever deras ättlingar arberesjerna kvar som en folkgrupp med eget språk. I Grekland kallas motsvarande grupp, ditflyttad under medeltiden, arvaniter och i Turkiet arnauter. De lämnar hemlandet i så stora grupper att det nya landet måste hitta på ett särskilt ord för dem, men ännu efter femhundra års exil är de alltjämt albaner. Och femhundra år senare är det alltjämt ett nationellt trauma hur man tvingats bort av krig, förtryck, fattigdom. 90-talets nyhetsbilder med överfulla emigrantbåtar i Durrës hamn har blivit litterär stapelvara och skildras i likartade scener i roman efter roman: exilen är Albaniens främsta litterära export.De tittar bort när de är hemma, hem när de är borta.Därför slår Vilhelm Mobergs Utvandrarna an en sträng i albanska hjärtan. Utvandrarna översattes under kommunisttiden, då romanens budskap om självtillit och individuell kapacitet egentligen inte alls gick an, men dess grundton av dubbel längtan, hem och bort, fick det statliga förlaget att lägga politiken åt sidan. Ännu mer älskad är Nils Holgersson: den förvisades kärlek på flyghöjd till fosterjorden, detaljanalysen av landskapens jordmån och folklynne, känner man igen sig i.Under 450 år av turkisk ockupation fick ingen undervisning bedrivas på albanska. Man skulle helst glömma att man hade ett språk, var ett folk, hade en historia. Men man sveptes givetvis med i vågen av nationalism som slog in över Europa i och med franska revolutionen, och 1885 fann sultanen det påkallat att förbjuda all tillverkning av böcker och tidningar i Albanien, och beordra lokala mullor att utfärda en fatwa mot dem. En albanskspråkig skola kunde därför startas först i slutet av första världskriget, under franskt beskydd.Under kommunismens isolering när utländska besökare tvångsklipptes och alla konstnärliga motiv utom muskulösa arbetare var suspekta, kunde nationalförfattaren Ismaïl Kadaré ta stöd mot sina franska översättningar och internationella renommé: franskan höll honom utanför fängelset.För vissa är utlandsflykten landets största problem, för andra en möjlighet. Man åker ut för att studera, lära sig ett yrke, tjäna pengar. Man kommer hem igen, bygger hus, öppnar restaurang, skriver dikter, odlar vin. Så har det alltid varit. Landets störste poet, Lasgush Poradeci, levde sitt liv vid Ohridsjön, men studerade och publicerade sig främst utomlands. Även om hans dikter rör sig kring en och samma sjö, lika mycket traktens poesi som Karlfeldts, trycktes de på exilförlag i Rumänien.Själva talar albanerna gärna om Illyrien, landets ursprung som under Enver Hoxhas hemvävda nationalkommunism antog mytisk status och påstods ha varit det egentliga ursprunget till allt: nog var Homeros egentligen illyrier, nog landsteg Odysseus egentligen...Exilalbanskan Lea Ypi är professor i politisk teori vid London School of Economics. Hon är utsedd till en av världens främsta tänkare och internationellt framgångsrik författare till uppväxtskildringen Fri, som skildrar frihetens pris under skilda politiska system. Lea Ypi är misstänksam mot all nationalistisk yra och rekommenderar landsfadern Ismail Qemalis memoarer för envar som gått vilse i funderingar kring nationell grandezza. Det var Qemali som utropade Albaniens självständighet från en balkong i Vlora den 28 november 1912, han syns på sedlar och frimärken, det finns en gata med hans namn i varje stad och hans porträtt pryder varje kontor. Men i Qemalis självbiografi, berättar Ypi, tar den albanska nationen ytterst liten plats: det är memoarer av någon som främst ser tillbaka på en lång och framgångsrik bana som turkisk ämbetsman. Jag tänker på den förste av vår nuvarande kungaätt Karl XIV Johans uttalande: förut var jag Napoleons general, nu är jag bara kung av Sverige.Hemma, borta: vi har alla våra smärtpunkter.Kristoffer Leandoer, författare och skribent.

Lisa Carlehed gjorde succé i filmen Utvandrarna där hon blev Kristina med hela svenska folket. Vi träffade henne i ett samtal om uppväxten på Hammarö, skådespelarkarriären, smultronställen i Köpenhamn, (tidigare) rädslan för komedigenren, autentiskt Stad i ljus-skrålande – och såklart den galna föda barn-scenen i Utvandrarna.  

Lucköppning i Women for Leaders Julkalender lucka 20 - Sofia Helin (favorit i repris)!Sofia Helin — en av Sveriges mest kända och respekterade skådespelerska, mest känd för sin roll som Saga Norén i TV-serien Bron, som också ledde till hennes internationella karriär. Hon har medverkat i en mängd filmer och serier, nyligen har vi sett henne i bland annat Utvandrarna, serien Lust, Drottningarna och Atlantic Crossing. I avsnittet får vi lära känna Sofia, vad som har betytt mest för henne och hennes resa som skådespelare. Hur går det egentligen till när hon ska gestalta och leva sig in i en rollfigur? Hur har jobbet och hennes karaktärer påverkat henne? Vi pratar också om #tystnadtagning, uppropet som handlade om sexuella övergrepp och trakasserier i film-och teaterbranschen, som Sofia var en av initiativtagarna till.Tack för att du lyssnar och följer Karriärpodden och Women for LeadersProgramledare: Eva Ekedahl, Kontakt eva@womenforleaders.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lisa Carlehed blev känd för svenska folket som Kristina i Utvandrarna. Men trots att hon alltid dragits till berättelser med svärta bryter hon ny mark och är aktuell i den romantiska komedin Tack för senast. Ansvarig utgivare: Petra Quiding

Mobergs utvandrarserie tillhör den svenska litteraturhistorien. Men läst i en amerikansk kontext framträder en berättelse som kastar ett annat ljus över den svenska historien, menar Lisa Carlsson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Första gången jag såg delar av USA som inte var New York City, reste jag med Greyhound-bussarna genom östra USA. Home of the brave, land of the free. Allt var nytt. Och samtidigt hade jag en känsla av att ha varit där förut. Jag befann mig i en film. Ljuset var en film de pastellfärgade husen i Miami i solnedgången. Ljuden var en film soptunnorna som töms på gatan om morgonen i New York, polisbilarnas sirener om nätterna.Det var som att befinna sig i ett kalejdoskop av bilder och föreställningar. Myterna om USA finns överallt, ständigt närvarande. Allt var en film och samtidigt så verkligt. Sanden under fotsulorna, gatstenarna. Asfalten som kokade i hettan. Bush den yngre var fortfarande president och vi förfasade oss över utrikespolitiken med en sedvanlig svensk självgodhet. Amerikanska flaggor på varenda veranda.Vi gick genom Chinatown och Little Italy. Genom judiska kvarter, puertoricanska, grekiska. En smältdegel sägs det. Långt borta i Minnesota finns folk som fortfarande pratar svenska. Men ingenstans såg vi spår av ursprungsbefolkningen. Ättlingarna till de som överlevt de omfattande folkmord vilket skapat detta, de frias land. Kanske åkte vi förbi ett kasino någonstans i natten. Annars, ingenting. Vi reste in i glömska. Vi reste över stulen mark. Som många svenskar före oss.En fundamental myt i konstruerandet av USA var att när nybyggarna anlände var landet låg tomt och obrukat. Ett överflöd av bördig jord som bara väntade på att styckas upp, ägas och generera rikedom de som vågade sig över Atlanten. Många svenskar flydde svälten i hemlandet under 1800-talet för att söka lyckan i väst. En av anledningarna att detta var möjligt var the Homestead Acts. Lagar som innebar att du som svensk man kunde ockupera ett visst hektar mark för att sedan köpa loss den för ett svindlande lågt pris.Vilhelm Moberg beskriver denna resa och affärsuppgörelse med stor inlevelse i sin romanserie om Karl-Oskar och Kristina Nilsson som med familj och vänner utvandrar till territoriet Minnesota för att skapa sig ett nytt liv. De reser över havet och, och över mil efter mil av stulen mark.De fyra romanerna som utgör serien är fulla av beskrivningar som upprätthåller myten om det tomma landet. Karl-Oskar är den första mannen som vandrar genom skogarna i Minnesota, som är vildvuxna och orörda. Den mjuka jorden under hans tunga stövlar har tidigare endast beträtts av djur och vildar. Ursprungsbefolkning förekommer i Utvandrarserien, men de beskrivs inte som människor. Snarare något djuriskt. Som om de är sprungna ur naturen när de smyger fram på tysta fötter. De uppstår ur och försvinner in i tomma intet. Deras närvaro är ett hot även om de oftast förekommer i sin frånvaro. Som vilda rop i natten eller spår i skogen, i form av gravar och totempålar, ett monument som inte förekom i Minnesota under 1800-talet.Landskapet och förutsättningarna som Moberg skrev fram är inte historiskt korrekta. Det är visserligen ingenting vi kan avkräva fiktionen men det är anmärkningsvärt då författaren baserade hela sitt epos på en omfattande historisk research. Under 1950-talet när romanerna skrevs var USA:s konventionella historieskrivning inte särskilt ifrågasatt och i den historieskrivningen anländer européerna till ett land som ligger framför dem som en oskuld redo att plockas. Bebott endast av varelser som måste dö för att ödet ska kunna manifesteras. Ett utdöende folk. En lögn.Sanningen är den att de flesta nationer i Nordamerika levde utan svält, med relativt få sjukdomar innan koloniseringen började. Kontinenten bestod av samhällen som kommunicerade och bedrev handel över stora landytor, land- och vattenvägar löpte över hela landet. Skogen och marken underhölls och brukades. Roxanne Dunbar-Ortiz skriver i An Indigenous People's History of the United States att om kontinenten hade varit en fullständig vildmark hade pilgrimerna och nybyggarna aldrig överlevt. Den redan existerande infrastrukturen var en förutsättning för att kunna expandera över landet. En annan förutsättning var utrotningen av ursprungsbefolkningen. När Karl-Oskar och Kristina anländer till territoriet Minnesota pågår folkmordet på ursprungsbefolkningen. Ett folkmord där nybyggarna fick betalt för varje person ur den inhemska befolkningen de mördade. Beviset för betalning visades upp i form av skalper, något Karl-Oskars bror Robert funderar över i Utvandrarna när han står på ångbåtens däck och ser indianer på håll. Varför kallades de för rödskinn när de snarare var bruna? tänker han för sig själv. Det var på grund av att alla skalperade lik som nybyggare lämnade efter sig var täckta av blod.I Mobergs romaner deltar Karl-Oskar och Kristina inte aktivt i något dödande. De bevittnar endast våldets konsekvenser. Ursprungsbefolkningen i deras närhet är redan på väg att dö ut. Språklösa, smutsiga, hotfulla rör de sig runt nybygget. Främst förekommer de symboliskt i form av en stor sandstensklippa som i romanen berättar om ursprungsbefolkningens öde. Att dö ut och lämna marken åt den vita mannen. Stora stenblock faller som tårar ur klippan som begråter sitt folk och deras oundvikliga försvinnande. Den stora klippan beskriver doktrinen Manifest Destiny på vilken USA grundats. En berättelse om extremt våld, förpackat som en berättelse om den kristna gudens vilja och en inhemsk befolkning dömda till döden. Detta är berättelsen om USA.Som svensk tenderar man kanske att läsa Utvandrarserien som en specifikt svensk berättelse. Om hur en grupp svenskar tar sig igenom ett otroligt hårt liv. Om att behöva lämna sitt språk, sin familj och allt man känner till. Om sorgen och kampen. Och visst är det en berättelse om alla dessa saker. Men när Moberg skrev sina romaner skrev han sig in i en specifikt amerikansk genre frontlitteraturen. Det vill säga berättelser som utspelar sig vid fronten, på gränsen mellan det som européerna betraktade som civilisation, och det vilda. Romanerna innehåller exakt samma konstruktioner av ursprungsbefolkningen som frontlitteraturen kännetecknas av. Den ädla vilden, den blodtörstiga barbaren. Ursprungsbefolkningen som en spöklik närvaro. Utan språk. Till hälften natur. Det är en genre som endast handlar om att  upprätthålla berättelsen om USA. Det är en berättelse om kolonialism. Om svenskarnas roll i denna kolonisering. Om vithet som det kapital som möjliggör ett nytt liv. På det viset speglar de konventionella svenska läsningarna av Vilhelm Mobergs Utvandrarepos den svenska glömskan. En glömska som möjliggjort en historieskrivning där en väsentlig del av den svenska historien utelämnats. Historien om kolonialismen.Lisa Carlsson, litteraturvetare och kulturskribent

Amanda besöker den 91-åriga filmskaparen Jan Troell i Smygehamn. Troell har under sitt långa yrkesliv fått stort internationellt erkännande, bl. a. med flera Oscarsnomineringar för sin filmatisering av Utvandrarna och Nybyggarna. Under samtalet bjuder Jan på morotskaka & croissant, minnen från inspelningarna, tankar om att aldrig vilja sluta jobba och läsning ur originalbrev från Vilhelm Moberg. Stötta podden genom att swisha ett bidrag! Numret är: 123 248 92 76

I kontrast till Utvandrarna skrev 'Ekoprenören' Peter Elmberg musikalen Hemstannarna – historien om Maria & Karl Elof som blev kvar i hembygden istället för att emigrera. Peter berättar om sin verksamhet på Mundekulla retreatcenter där han sökt sina rötter, om att leka Karl Oskar som ung vuxen, och om att hitta ett sätt att förhålla sig till livet efter att hans bror blivit mördad. Ett samtal om Nybyggarland, kreativitet, att lära av det förgångna och att vara sann mot sig själv. Stötta podden genom att swisha ett bidrag! Numret är: 123 248 92 76

Ekot av Utvandrarna besöker Klasatorpet, där Utvandrarna & Nybyggarna spelades in under slutet av1960-talet, i Troells regi. Stig Hermansson från hembygdsföreningen visar också emigrantmuseet i Guldgrävarstugan, och berättar om de många sockenbor som återvände från Amerika efter sin utvandring. Stötta podden genom att swisha ett bidrag! Numret är: 123 248 92 76

Ny episode! Vi tar for oss 'Leaving Las Vegas' fra 1995, filmen som er kjent for å gi Oscar-statuetten til Nicolas Cage. Ellers er vi også innom den nye A24-hiten 'Everything Everywhere All At Once' (2022), Paul Schraders 'Hardcore' (1979) og Jan Troells to store verk 'Utvandrarna' (1971) og 'Nybyggarna' (1972). I panelet er som alltid Pål Gundersen, Tommy Larsson og Per-André Nielsen. Vil du sende inn spørsmål kan du enten gjøre det på instagram: Filmfeber eller mail: filmfeberpod@gmail.com. God lytting! Obs! Selve samtalen om Leaving Las Vegas starter 27:40 i episoden.

Vad var det egentligen som hände när en 10-årig flicka på gotländska landsbygden hittade ett exemplar av Utvandrarna i bokhyllan? Och vadå Utvandrarna förresten – vilka var dom, i böckerna, och i verkligheten? Amandas mamma försöker reda ut släktbanden, och journalisten Eva Sjöstrand visar sin Emigrantfilt som virkades på 1800-talet. En podcast från Moxie Media. Programledare & producent: Amanda Heijbel Stötta podden genom att swisha ett bidrag! Numret är: 123 248 92 76

Vi fortsätter serien om den svenska självbilden idag med Erik Poppe, regissören bakom nyfilmatiseringen av Utvandrarna. Hur mycket får man ändra i en klassiker och hur ser han på kritiken som riktats mot filmen? Hur lukttränar man efter covid?Daniel är tillbaka efter covid-19-karantän och har drabbats av det många covidsjuka har, ett förlorat lukt och smaksinne. Hur påverkar det egentligen människors välbefinnande? Och hur ska Daniel börja luktträna hemma? Vi ringer upp Pernilla Sahlstrand Johnson, överläkare i öron-, näs- och halssjukdomar vid Skånes universitetsjukhus.Hur svårt är det göra om ett nationalepos? Vi gästas av regissören Erik Poppe som har gjort just det med nyfilmatiseringen av Utvandrarna. Vad var det som lockade med att göra om den svenska klassikern? Hur skulle norrmännen reagera om en svensk tolkade ett norskt epos?Under pandemin har gudstron minskat i Tyskland enligt en studie publicerad i Journal of Religion and Health. Vad beror det på och hur kommer det sig att buddhister upplevt pandemin bättre än kristna? Vi pratar med teologen Michael Nausner för att reda ut detta.Programledare: Daniel AllingBisittare: Louise EpsteinProducent: Olle Björkman

VEM: Tove LoYRKE: ArtistAVSNITT: 502OM: “Every man for himself” i LA, den nya plattan (och den bästa hittills), Utvandrarna, skillnaden på att göra promotion innan och efter #metoo, att börja släppa musik independent, vad man hinner se av världen ute på en turné, att få applåder för att man tar traditionella steg i livet, att göra audition via länk, drömlistan och givetvis en del om att få glada känslor när man ser vihreitä kuulia. Beställ boken “Törst” här!SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Saga Markkula och Karl BirgerssonDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

VEM: Tove LoYRKE: ArtistAVSNITT: 502OM: “Every man for himself” i LA, den nya plattan (och den bästa hittills), Utvandrarna, skillnaden på att göra promotion innan och efter #metoo, att börja släppa musik independent, vad man hinner se av världen ute på en turné, att få applåder för att man tar traditionella steg i livet, att göra audition via länk, drömlistan och givetvis en del om att få glada känslor när man ser vihreitä kuulia. Beställ boken “Törst” här!SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Saga Markkula och Karl BirgerssonDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hon är Guldbaggenominerad för rollen som Kristina i Vilhelm Mobergs klassiker Utvandrarna men för den svenska publiken är Lisa Carlehed inte känd. För Titti Schultz berättar hon om livet i Danmark och om revanschen att slå igenom i Sverige.

Vi börjar med att prata lite om julhelgens storsläpp så som Being The Ricardos, Happiest Season, Swan Song, Utvandrarna & The Novice. (13:26) Våra predictions: I avsnitt 11 pratade vi om filmåret på förhand och gav oss på att förutse framtiden. Nu granskar vi hur det gick. Här kan ni se listan på filmer (34:45) Årets animerade: Wish Dragon, The Summit of the Gods, Vivo, Luca, Demon Slayer: Mugen Train, Encanto, Raya and the Last Dragon & Mitchells vs the Machines (45:33) Topp 10: Våra topp 10 kan ni hitta längst ner i avsnittsbeskrivningen. Här hittar ni Antons lista på årets bästa filmer Feedback, tips eller eventuella frågor får gärna skickas till gotypodden@gmail.com. Vi älskar att höra från er! Instagram / twitter gotypodden Vi vill skänka enorma tack till er som lyssnar och även till Emma Idberg för superklippning och våra vackra avsnittsbilder, till Sara Idberg för den fabulösa omslagsbilden samt till Hilda Axelsson och Otto Johansson för den fantastiska musiken. Antons topp 10: 10. Dear Evan Hansen 9. Palmer 8. No Time to Die 7. Riders of Justice 6. The Last Duel 5. Dune 4. In the Heights 3. The Mitchells vs The Machines 2. Zack Snyder's Justice League 1. Spider-Man: No Way Home Emils topp 10: 10. The Guilty 9. Shang-Chi and the Legend of the Ten Rings 8. Don't Look Up 7. Jungle Cruise 6. Encanto 5. Raya and the Last Dragon 4. A Quiet Place Part II 3. No Time to Die 2. Zack Snyder's Justice League 1. Dune

Johannes Cakar och Nanna Olasdotter Hallberg är åter i studion! Johannes kompis har fått ett tråkigt men väntat besked och Nanna får riktigt gott snack med astronomen Alexis Brandeker som kommer och gästar. Hur oroliga behöver vi vara för scenariot i nya filmen "Don't look up"? Dessutom har vi med oss Lisa Carlehed som spelar Kristina i nya filmatiseringen av "Utvandrarna" och Linus Fremin kommer och sammanfattar tv-året 2021.

See much, study much, suffer much – that is the way to success Boktips: Awaken the giant within av Tony Robbins, The road less traveled av M. Scott Peck

Dagen före dopparedagen blir det maximalt med julmusik. Vi pratar om varför vi älskar eller avskyr julens musik och lyssnar på både svenska och engelska julsånger med radiokören. Vad är det med just julsångerna som drar i våra hjärterötter? Musikjournalisten Eric Schüldt har själv haft svårt för genren i perioder, men julmagin kom tillbaka när han fick barn. Han är med oss i studion hela programmet för att berätta om julmusikens historia och skillnaden mellan engelska och svenska julsånger.Vi träffar också årets julvärd i Sveriges Radio, Martin Wicklin, diskuterar den nya filmatiseringen av Utvandrarna, och pratar Putin med vår Rysslandkorrespondent Maria Persson Löfgren.Och tidigare under dagen har vi haft radiokören på besök som har spelat in julmusik i studion. Så vi kan bjuda på precis den julstämning ni behöver medan ni pyntar där hemma. Sopran Lisa Carlioth, alt Mathilda Sidén Silver och tenor Magnus Wennerberg. Bas sjunger Daniel Alling själv.Programledare: Daniel Alling Bisittare: Hélène Benno Producent: Julius Bäckman

Ny film om Utvandrarna har premiär på juldagen. I Regeringen presenterar nya mål för vaccinationer. I Nu börjar julfirandet - med mat och julklappar. Reporter : Odessa Fardipour

Det handlar om mänskliga relationer Boktips: How to win friends and influence people av Dale Carnegie

SF Studios presenterar Dark Label Productions Masterclass Podcast med producenten Fredrik Wikström Nicastro som instruktör och Mauricio Molinari som programledaren. Denna Masterclass på 10 kapitel bygger på ett nytt format där programledaren efter varje kapitel ställer frågor och diskuterar innehållet med instruktören. En blandning mellan en Masterclass och en podcastintervju helt enkelt. Fredrik Wikström Nicastro är en av Sveriges mest framgångsrika filmproducenter genom tiderna. Han har producerat eller varit exekutiv producent på filmer som Ett Öga Rött, Snabba Cash Trilogin, En Man Som Heter Ove, Borg vs McEnroe och aktuella storfilmen Utvandrarna som är Fredriks största svenska filmproduktion och på ett sätt ett bokslut på en otroligt framgångsrik karriär, då han från och med nu kommer att fokusera på internationella projekt som till exempel En Man Som Heter Ove remaken med Tom Hanks i huvudrollen. Masterclassen är en Dark Label Production i samarbete med SF Studios och filmen Utvandrarna som har nominerats för 7 Guldbaggar med Biopremiär på juldagen, samma dag släpps Masterclassen helt gratis på Dark Label Productions kanal på alla ljudplattformar och i webbversion med länkar nedan. https://dark-label-productions-av.onpodium.com/ För frågor: pod@darklabelproductions.com

Tobias Svanelid sammankallar Panelen för att julmysa och diskutera forna tiders jular, och så granskar vi bioaktuella Utvandrarnas historiska kvalitéer. På 1600-talet kunde det ha gått riktigt illa för småflickorna som dansade nakna runt snögubbar. Historikern Annika Sandén berättar om stormaktstidens galna julfester och arkeologerna Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson reder ut hur och när vi firade forntida jular. Allt detta och mer när Tobias Svanelid samlar ihop Panelen för att julmysa.Och så gråter vi floder till bioaktuella Utvandrarna tillsammans med Mobergexperten Jens Liljestrand, och frågar oss varför just Utvandrarna kommit att bli ett svenskt nationalepos.

Något försent bjussar vi på ett extra långt och matigt avsnitt. Emil har varit sjuk, vi snackar lite Formel 1 och sen kör vi! (04:37) Film: West Side Story, 14 Peaks, No Clip The Forgotten city, Jag är Zlatan, Dune, The Unforgivable, Star Wars Episode VII & Spider-Man: No Way Home. (41:13) Tv-serier: It's Always Sunny in Philadelphia, Landscapers, Bäst när det gäller, Power on: The Story of Xbox, Succession, Mullvaden & Wheel of Time (1:07:46) Spel: Vi pratar om The Game Awards, The Gunk, Ghosts of Tsushima: Directors Cut, Halo Infinite, Chivalry 2, Spider-Man: Miles Morales, Chicory: A Colorful Tale, The Matrix Awakens, Marvel's Avengers, The Forgotten City & Detroit: Become Human (1:55:10) Kommande veckor: De kommande veckorna blir det GOTY, FOTY, TOTY och BOTY. Under julhelgen kommer filmerna Utvandrarna, The Matrix Resurrections, Don't Look Up, Being The Ricardos & The King's Man. På seriefronten kommer The Book of Boba Fett, Mcgruber, Station Eleven, Hacks, Folk med ångest, The Witcher & Cobra Kai Här kan ni se kandidaterna till GOTY 2021 Här hittar ni vår lista på årets hittills bästa filmer Feedback, tips eller eventuella frågor får gärna skickas till gotypodden@gmail.com. Vi älskar att höra från er! Instagram / twitter gotypodden Vi vill skänka enorma tack till er som lyssnar och även till Emma Idberg för superklippning och våra vackra avsnittsbilder, till Sara Idberg för den fabulösa omslagsbilden samt till Hilda Axelsson och Otto Johansson för den fantastiska musiken.

Han är aktuell i rollen som Karl Oskar i filmen ”Utvandrarna”. Bland mycket annat. Frilansjournalisten Anna Hedelius tog med sig Gustaf Skarsgård på en promenad runt Söder, en stadsdel full av minnen för dem båda, både bra och dåliga. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hennes föräldrar hade inget behov av att stå i centrum, något som påverkat Laleh både som person och artist. Jag är väldigt väluppfostrad och tar inte gärna plats, det är något som stoppar mig. Carolina Norén tar ett snack med ständigt svensktoppsaktuella Laleh. Extrapodd från Svensktoppen. Carolina Norén tar ett snack med ständigt svensktoppsaktuella Laleh.Laleh personlig utan att bli privatHennes texter lyckas ändå bli personliga och beröra även om hon inte vill sätta sig själv i fokus eller sjunga om kärlek. Det är lätt att relatera till kärlek, men för mig är det extra utmanande att sjunga om andra saker. Det där som vi inte pratar om är skönt att få sjunga om istället.Laleh om nya albumetLaleh är just nu aktuell med nya låten Minnet av ett hav som är skriven till filmatiseringen av Wilhems Mobergs romanserie Utvandrarna. Laleh avslöjar också att det nu är klart att hennes nya album släpps i mars nästa år och det kommer  att vara helt på svenskaCarolina Norén intervjuar för Svensktoppen. 

Polisinsats i Mora efter rykten om skolhot. Sista dagen i rättegången för polismordet i Göteborg. P4 Extra Gästen Sarah Dawn Finer aktuell med julshow. Laleh gör låt till storfilmen "Utvandrarna". Dessutom berättar Rymd-Maria om gravitationsvågor och svarta hål. Författaren Stefan Edman berättar om djuren och naturens egenheter i ny bok.  Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.

Den belarusiske poeten Dmitrij Strotsev får 2021 års Tucholskypris och Laleh ska göra ledmotivet till Utvandrarna. Producent: Lina KalmtegProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Att tid är något relativt har vi vetat länge - i teorin. Kan skönlitteraturen göra sanningen mer konkret för oss? Anna Axfors undersöker tiden för kvinnorna i Vilhelm Mobergs författarskap. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. "Det är synd om människorna", säger guden Indras dotter när hon i Strindbergs "Ett drömspel" stiger ner till jorden för att se hur människorna har det, men när jag stiger ner i Vilhelm Mobergs böcker är meningen som kommer för mig "det är synd om kvinnorna". Mobergs 1800-talsskildringar är det som kanske mer än något annat format svenskarnas bild av sitt eget förflutna: De fyra böckerna i Utvandrar-eposet är bland de mest lästa i Sverige under 1900-talet, och Raskens, som handlar om folket som stannade kvar i fattigdomens Sverige, sändes som tv-serie 1976 och sågs av fem miljoner. I trendiga designaffärer som drömmer sig tillbaka till randiga förkläden och soppslevar av trä så hittar jag Novellix lilla käcka utgåva av "Raskens efterleverska", det appendix till "Raskens" som utspelar sig under änkan Idas sista dag i livet, då hon ska tas till fattighuset. Filmatiseringen av Utvandrarna 1971 sågs och ses såklart av många men sedan 90-talet har berättelsen fått draghjälp av musikalen Kristina från Duvemåla med den klassiska låten "Du måste finnas", där Kristina genom Helen Sjöholms stora röst anklagar Gud för sina missfall. Och producenten till 2021 års filmatisering av "Utvandrarna" säger att "jag kände att man borde göra en film med Kristina som huvudperson". Det är onekligen något med Mobergs bondekvinnor som fascinerar. De föder barn efter barn, och vet inte om de ska kunna ge dem mat, de vet inte om barnet de håller i sin famn kommer leva eller dö. Det känns nästan sensationslystet, som att Moberg velat vältra sig i tragik, men är en tillvaro som kvinnor haft i hela mänsklighetens tvåhundratusenåriga historia: genom Mobergs kvinnor påminns i alla fall jag om min fasansfulla, grymma biologi, och att jag på grund av teknologi och sociala framsteg lever i en förskonad tid, på en förskonad plats. Att blicka ner i biologins avgrundsdjup, att ana att jag är ett djur, gör mig skräckblandat förtjust. Denna biologi är hennes öde och hon förlikar sig med med det, hon förlikar sig med att dö av det. Kristina i Utvandrarna gifter sig och föder sitt första barn som tjugoåring, hon utvandrar motvilligt till en annan kontinent efter att ett av hennes barn, Anna, dött av gröt som svällt i magen. Efter att ha fött sex barn önskar Kristina att hon ska bli infertil, trots att hon ser det som så syndigt att hon knappt vågar erkänna det för sig själv. Då är hon tjugoåtta år, har precis börjat tappa tänderna och är helt slut, och sjuk, av ett decenniums konstant graviditet, barnsängar och amning. Denna biologi är hennes öde och hon förlikar sig med med det, hon förlikar sig med att dö av det. Och hon dör av det - hon dör i barnsäng. Ida i "Raskens" svettas för allas dagliga överlevnad, och sköter skörden vare sig hon är höggravid eller ej. Ett av barnen föder hon ensam på vinden. Ett annat barn får inte i sig tillräckligt med bröstmjölk och skriker konstant av hunger. Ida bär honom om nätterna tills armarna domnar bort för att hålla honom kvar i livet. Hon vågar inte sätta sig av rädsla för att somna, och när hon ändå en natt gör det så är barnet dött när hon vaknar. De följande nätterna gråter hon sig rödögd, men tröstar sig med att pojken i alla fall inte levt tillräckligt länge för att göra sig förtjänt av helvetet. Både Raskens Ida och Utvandrar-Kristina är rädda för den eviga plågan i helvetet. Det är mot helvetet de mäter allt. Men lika svårt som de har att föreställa sig det, har jag att föreställa mig plågan i deras liv. "De föder barn efter barn" säger jag, och sådana ord är lätta att säga, men hur är det att föda barn efter barn? Det är något som inte ens Moberg riktigt lyckas skildra, så bra berättare han är. Inom akademien har man då och då frågat sig vad som händer om man ser tiden som könad eller queer, det vill säga om kronologi och händelser kan variera eller hamna i ett annat ljus beroende på till exempel kön. Kanske kan vi komma närmare Mobergs kvinnor med det perspektivet? Då skulle vi kunna få syn på att Kristinas stormiga resa över till Nordamerika sammanfaller med de tre första månaderna i hennes graviditet. Den första trimesterns pina kände Moberg till, då han på ett senare senare ställe i eposet beskriver det: "En kvinna var inte mer än en halv människa under de första månaderna av detta tillstånd; både smak och lukt och matlust var som förvända hos henne". När han gjorde Kristina gravid strax innan avgång så måste han alltså lömskt nog vetat vad han gjorde. Så förstår vi också att lilla Annas död inte kan vara glömd bara för att månader gått sedan den inträffade, och vi tycker det är märkligt att den så sällan nämns. För oss, idag, är ett barns död det värsta som kan hända och därför är tanken på att det hände så ofta för bara några generationer sedan, märklig, ja svindlande. Det finns föreställningar om att förindustriella föräldrar inte hade lika starka känslor för sina barn som vi har idag, men kanske är det bara vår fantasi som famlar i mörkret, för senare forskning har inte kunnat belägga att det skulle vara så. Jag tycker att Moberg, som själv förlorade nästan alla sina syskon innan de blivit vuxna, kunde bjudit på att gestalta detta tragiska bättre och göra det begripligt för oss. Men kanske var det inte begripligt för honom heller. Hon vill ta ner spegeln, tycker inte att dess prydnadsrosor ska omsluta ett så skröpligt ansikte. Jan Troell hade behövt det könstemporala perspektivet när han gjorde Utvandrar-filmerna, eftersom kvinnan åldras av barnafödslar. Varje barn sliter på kropp och sinne. Kroppen blir stel. Hullet lagrar sig. Men Liv Ullman, som spelar Kristina, är lika vacker filmen igenom. Det kan tyckas trivialt men för bokens Kristina är förfallet hemskt. Hon är lite över trettio år när hon tittar sig i spegeln och ser ett ansikte som "redan var härjat av åldern". "Dessa avfallna, rynkade kinder, denna gråbleka hy, denna vassa, kantiga haka, dessa trötta, matta ögon utan stråle, denna insjunkna mun med felande tänder - detta var hon själv, det var vad som återstod av den granna flickan Kristina från Duvemåla!". Och det är antagligen ingen dysmorfofobi, alltså upplevd fulhet, vi har att göra med här. Hon konstaterar att hon är mera medfaren än sin make, "Barnafödslarnas lott föll på kvinnan; det var det som gjorde skillnaden". Hon vill ta ner spegeln, tycker inte att dess prydnadsrosor ska omsluta ett så skröpligt ansikte. En given orsak till att Utvandrarna inte blir omodern är att fler och fler människor i världen är på flykt. Och att läsa Mobergs böcker med könstemporala glasögon gör inte eländet direkt mindre: tvärtom utgör hans 1800-talskvinnor en bra bild för vad jag inte kan förstå: de väcker frågan hos mig hur man står ut med det som inte går att stå ut med, och varför det är människans, i det här fallet kvinnans, lott. Tyvärr ger de mig inget svar, utan jag står om möjligt ännu mer frågandes kring människans och kvinnans livsvillkor efter att ha dykt ner i Mobergs fattigsverige. Om Mobergs verk skrev Stephen Farran-Lee i Bonniers Litterära Magasin 1995 att "hela kvinnor är det ont om". Och jag kan bara hålla med. Männen får oftare vara komplexa medan kvinnorna hamnar i hora eller madonna-facket. Men när jag åker i en bil där en hitradiostation spelas och jag hör Kristinas klagan i R&B-artisten Newkids tolkning av "Du måste finnas", så tänker jag att i en tid då det inte längre är obligatoriskt att läsa Moberg i skolan lyckas hans berättelser ändå sippra ut i den absoluta nutiden, och det verkar vara på grund av hans kvinnoskildringar. Kanske för att han förmedlade en avgrundsdjup och universell sanning: det är synd om kvinnorna. Anna Axfors

Klartext handlar i dag om att stora skogsbränder härjar i Grekland. Ni får höra hur Anita Stamo från Sverige har det. Hon bor på den grekiska ön Evia och hennas olivgård har brunnit ner. Ni får också veta mer om en bok om Utvandrarna till USA på 1800-talet, den tävlar om Lättlästpriset. Vi berättar också om att fler smittas av coronaviruset och många som kommer hem från semestern utomlands har smittats.

  Halloween är ju slut tänker ni! Varför skall jag lyssna på det här avsnittet? Där har ni fel tänker vi! Bra skräcktips i form av böcker, filmer, brädspel och mycket annat är inget som tillhör en enskild helg! Det kan man ha nytta av hela hösten! Och vintern! Eller hela året om man är lagd åt det riktigt spökliga hållet! I detta avsnitt så ger poddens formidabla panel er läskigheter som kan fylla många ruskiga kvällar framöver! Riktiga skräckklassiker i filmväg, nya otäcka spel i brädspelsväg och vi har nu äntligen slagit mynt av Eriks matintresse och introducerar taggen ”Eriks recept” där vår dödsexpert bjuder på en riktigt saftig maträtt som passar perfekt i Halloweentider! Förutom Erik så finns här Fredrik Fornänger som bland annat bjuder på en egen liten spökhushistoria som han var med om i samband med inspelningen av Utvandrarna. Vi hittar även film-Florian som charmats lite extra av häxor och monster poddavsnittet till ära!   Så fyll på rödvinsbägare, svep in er i filten och häng med på säsongens läskigaste avsnitt!   MEDVERKANDE:   och även ett litet gästspel av brädspelsexperten Andreas Isberg!

Vilhelm Mobergs utvandrarserie är ett av de mest lästa verken i Sverige och som ständigt ger upphov till nya versioner inom film och teater. Alla hade de olika motiv för att lämna Sverige 1850: svält eller förföljelse, men enligt författaren Vilhelm Moberg som skrev Utvandrarna så förenades de alla i en dröm om frihet. På över 2000 sidor i fyra volymer ger Vilhelm Moberg liv åt personer som blir lika verkliga som IRL. Mia Gerdin berättar om ett litterärt verk som skrevs i mitten på 1900-talet men utspelar sig 100 år tidigare och som fortsätter leva in i 2000-talet.

Vi lotsar genom strömmen av tv-serier och filmer kring amerikansk politik tillsammans med frilansjournalisten Caroline Hainer och Emma Engström från Kulturredaktionen. Vad måste man se inför valet? Efter det amerikanska presidentvalet 2016 var stora delar av usa:s kultur- och mediebransch i chock. Men fyra år har gått sedan dess. Och hur har Trumps tid som president, och upptakten till årets val egentligen märkts på film och i tv-dramatiken? En lista på serierna och filmerna vi pratade om finns längst ner i den här texten. SÅNGARBESÖK I STUDION Vi får också besök av operasångaren Richard Hamrin, som just nu porträtterar den omsusade kontratenoren, synthpoparen och stilikonen Klaus Nomi i en bejublad enmansföreställning för unga på Stockholmsoperan. Vem var då Nomi - och hur gör man för att gestalta hans öde? KLASSIKERN: UTVANDRARNA I veckans Klassiker tittar Mia Gerdin tillbaka på Wilhelm Mobergs roman "Utvandrarna" från 1949. En av 1900-talets allra mest inflytelserika verk, som även givit upphov till filmer som i sig blivit klassiker - och i veckan har vi även rapporterat om en nyinspelning av romanen. Mobergs verk tycks alltså lika aktuellt i vår tid som i hans egen. NÄR BJÖRNARNA KOM TILL SICILIEN Vi får även träffa regissören Lorenzo Mattotti, som har gjort den animerade filmen "Sagan om björnarna som erövrade Sicilien" med svensk premiär i dag. Om hur en stam björnar tar sig över bergen och in i människornas domän. De serier och filmer vi pratade om i samtalet kring USA-valet: Filmer: "Us", "Get out", "Antebellum", "Dark Waters", "Vice". TV-serier: "Lovecraft country", "The Watchmen", "The Comey rule" (HBO Nordic). "The Good Fight" (Viaplay & HBO Nordic). "The Boys" (Amazon Prime). Dokumentärt: "Agents of chaos" (HBO Nordic) Nedlagda serier: "Roseanne", "Last Man Standing". Reality-såpor: "Queer Eye" (Netflix) "We Are Here" (HBO Nordic) "90 day fiancé" (D Play) Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg och Maria Götselius

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

P1 Kultur besöker den pågående inspelningen av filmatiseringen av det som ibland kallas Sveriges nationalepos, Vilhelm Mobergs "Utvandrarna". Hör regissör Erik Poppe och skådespelarna Gustav Skarsgård, Tove Lo och Lisa Carlehed. Dessutom: vilken roll har verket Utvandrarna spelat för svensk självbild och svensk litteratur? Samtal med Jens Liljestrand, biträdande kulturchef på Expressen och författare till Moberg-biografin "Mannen i skogen". NY JAZZ: SAXOFONISTEN ELIN FORKELID TOLKAR COLTRANE På den nya skivan "Elin Forkelid Plays for Trane" gör den svenska saxofonisten fria och egensinniga tolkningar av John Coltrane. "Ruskigt bra" tycker Jazzradions Märet Öman. ESSÄ: DE FÖREMÅL JAG STULIT BLIR ALDRIG RIKTIGT MINA I dagens essä berättar kulturjournalisten Dan Jönsson om sina (preskriberade) stölder och reflekterar över hur stulna föremål skiljer sig från andra. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

I det här avsnittet av Historier från Hälsingland berättar vi om den stora emigrationen till Amerika. Vi berättar bland annat om den riktiga Karl-Oskar Nilsson och om en Järvsöbo som missade en båt 1912.    Vill du stödja vårt arbete med podden? Swishnummer: 123 567 24 31 (Historier från Hälsingland)    Bli patreon via länken nedan.https://www.patreon.com/user?u=9195519   Vill du beställa någon av våra böcker? Maila historierfranhalsingland@gmail.com Vill du boka oss till ett evenemang eller köpa reklam i podden? maila marknad@historierfranhalsingland.com  Har du en historia från Hälsingland som du tror passar i podden? Maila historierfranhalsingland@gmail.com och gilla Historier från Hälsingland på Facebook och Instagram!

Veckans avsnitt:Lever, vagant, push and pull.Lämna gärna omdöme/recension, tack för att just du lyssnar.Instagram: @historielingoAcast supporter: https://supporter.acast.com/historielingo See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

I avsnitt 83 ställs den svåra frågan, vilka böcker borde man ha läst? Åsa och Sissel funderar på varför man ska ha läst vissa böcker, vad man egentligen tycker om detta och framförallt - vilka böcker man borde ha läst. Efter en omröstning i Facebook-gruppen Snacka om ljudböcker har Sissel lyssnat på Hypnotisören av Lars Kepler och Åsa har lyssnat på Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson. Familjer, bunkrar och kejsarens avsaknad av kläder diskuteras och andra böcker som nämns är Eight perfect murders av Peter Swanson, Sen for jag hem av Karin Smirnoff, Balladen om sångfåglar och ormar av Suzanne Collins, 1Q84 av Haruki Murakami, Samlade verk av Lydia Sandgren, Min fantastiska väninna av Elena Ferrante, Märket av Carina Karlsson, Livläkarens besök av P O Enqvist, Bekantskap sökes med äldre bildad herre av Kristina Lugn, Roseanna av Sjöwall & Wahlöö, Utvandrarna av Vilhelm Moberg, Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson, Rökridå av Kristen Rytter, Utväg av Amy Liptrot, Hem till Scupper Island av Kristan Higgins. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hon är en av våra mest erfarna och bejublade skådespelare. Skådespelaren Stina Ekblad har verksam på Dramaten sedan sedan 80-talet och syns nu i Mats Eks version av Utvandrarna på Dramatens Play-kanal. Och i ett samtal i P4 Extra pratar Stina om livet som skådespelare, teatern och musiken som hon brinner för något extra. Och så avslöjar hon att det kan komma en självbiografi framöver.

I det 22 avsnittet av Mellansnacket har vi med två stjärnor på den bohuslänska fotbollshimlen. Vi kommer djupdyka på allting som har hänt det senaste omgången som att Adam tar Mourinhos backlinje till försvar, Oskar förklarar varför United går så dåligt och Anders försöker få igång en annars lugn Oskar.Frågor eller funderingar? Maila in till mellansnacket@gmail.com eller skriv till oss på sociala medier.

Bertil Lindgren är sjuk och behöver mediciner för att må bra. Men apoteken har sällan de mediciner han behöver. Apotek ska egentligen kunna skaffa fram mediciner inom ett dygn, men det fungerar dåligt. Du får också höra om den nya lättlästa versionen av författaren Vilhelm Mobergs böcker om Utvandrarna. Trots att texten har gjorts om till lättläst kan det ändå vara svårt att förstå, eftersom det är skrivet på dialekt.

I det här avsnittet reser vi tillbaka till året 1949. I England protesterades det mot nakenheten på landets scener, i Östersjön hotades de gotländska fiskarna av ryska sabotörer, Fagersta fick finbesök av självaste kronprinsen och Vilhelm Moberg hade precis blivit klar med sitt stora mästerverk Utvandrarna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Du gamla, du fria... Sveriges nationaldag har passerat och givetvis har vi Sverigetema på veckans avsnitt! Men vi hinner även bocka av några populärkulturella aktualiteter, så som Dark Phoenixs tveksamma öppningshelg och Kylie Jenners senaste Instagram-storm. Har du hört produceras av Elina Hansi och Fanny Johansson. Frågor, feedback och förbättringsförslag tas tacksamt emot på något av följande sätt:Mail: harduhortpodcast@gmail.comFacebook: Har du hört (https://www.facebook.com/harduhort/)Instagram: @harduhortpodcast (https://www.instagram.com/harduhortpodcast/)Stort tack till Moa Holma som illustrerat loggan!Musik gjord av Michael Gary Brewer / QCCS Publishing. LÄNKARKlipp från Dom kallar oss Mods: https://youtu.be/Shg-1rQ25VQKlipp från En Kärlekshistoria: https://youtu.be/TtVqloat0KcKlipp från Utvandrarna: https://youtu.be/lh0Iz6QPAP8Trailer till Fucking Åmål: https://www.filmarkivet.se/movies/fucking-amal-trailer/Teasertrailer till Gösta: https://youtu.be/Q3mnZk9l80YTrailer till Vår tid är nu: https://youtu.be/z_4bGwy8Uy0Trailer till Dark Phoenix: https://youtu.be/1-q8C_c-nlMKylie Jenners Instagram-stories från Handmaid’s tale-festen: https://youtu.be/mVAUQ0Z3z8UInstagramkontot Eva.stories: https://www.instagram.com/eva.stories/Ljudklipp i avsnittet:The Swedish anthem at the Swedish royal wedding 19th June 2010 (https://www.youtube.com/watch?v=ngWmAsVrqCc) kungens försvarstal om ryktena (https://www.youtube.com/watch?v=mMLql240v3M) Guldet blev till sand - Peter Jöback (Kristina från Duvemåla) (https://youtu.be/e2tdBKFKOrU) Vår tid är nu - intromusik (Vinjettmusik) (https://youtu.be/s-sTaa7BThw) AVICII TRIBUTE Grammis 2019 (https://youtu.be/FhWDZExRacE) Dark Phoenix | Official Trailer [HD] | 20th Century FOX (https://youtu.be/1-q8C_c-nlM)

Liv Johanne Ullmann, née le 16 décembre 1938 à Tokyo au Japon, est une actrice, réalisatrice et scénariste norvégienne. Liv Ullmann est nommée à deux reprises à l'Oscar de la meilleure actrice : d'abord, en 1972, à la 45e cérémonie des Oscars, pour le rôle de Kristina Nilsson, dans Les Émigrants (Utvandrarna) de Jan Troell ; puis, en 1976, à la 49e cérémonie des Oscars, pour le rôle du Dr Jenny Isaksson, dans Face à face de Bergman. Liv Ullmann réalise plusieurs films : Sofie, qui obtient une certaine reconnaissance ; Kristin Lavransdatter, adaptation de la trilogie de la prix Nobel, Sigrid Undset, qui est un succès en Norvège ; Entretiens privés et Infidèle, sélectionné en 2000 au Festival de Cannes, (ces deux derniers sur des scénarios d'Ingmar Bergman). N'oubliez pas de vous abonner ! 

Filmproducent, 81 år. Född i Wien, bosatt i Vaxholm. Debuterar som Sommarvärd. Den legendariske filmarbetaren Katinka Faragó berättar i sitt Sommar om sitt ungerska ursprung och om flykten till Sverige. Denna rakryggade modiga yrkeskvinna började arbeta vid filmen redan vid 13 års ålder. Det har blivit 55 år bakom kameran med 125 filmer. Hon har arbetat med alla de stora regissörerna. Att jobba ihop i ett ambitiöst team är en fantastisk upplevelse, ingen kan göra en film ensam, alla behövs säger hon! Katinka berättar om de första uppdragen med filmerna Loffe som polis och Anderssonskans Kalle och om första mötet med Harriet Andersson. Uppdraget att jobba med Ingmar Bergman fick hon för att ingen annan ville göra det och samarbetet fortsatte i 30 år. Hon berättar hur hon blev fast hos Bergman i samband med inspelningarna av Sommarnattens leende och Sjunde inseglet. Katinka anser att en av Bergmans bästa filmer är Nattvardsgästerna med Gunnar Björnstrand och Ingrid Thulin. Vi hör många anekdoter från filmarbete, bl a så provfilmade 130 artister för Trollflöjten 1974. Ett helt år och två amerikaresor tog det att göra Utvandrarna med Jan Troell, vi får ta del av en fin utflykt med Monika Zetterlund på Missisippifloden. Katinka avslutar med en fin kärleksförklaring till Ingmar Bergman, som har lärt henne så mycket och som alltid var så ödmjuk inför sitt arbete. Om Katinka Faragó Legendarisk filmarbetare som har arbetat med svensk films stora regissörer, varav trettio år med Ingmar Bergman och filmer som Det sjunde inseglet, Smultronstället och Oscarsbelönade Fanny och Alexander. Började som scripta på filminspelningar, blev sedan produktionsledare, producent och produktionschef. Tilldelats den kungliga medaljen Litteris et Artibus för sina insatser inom svensk film och fått tre Guldbaggar genom åren, varav en Hedersguldbagge. Har gett ut boken Katinka och regissörerna 125 filmer och 55 år bakom kameran. Första filmjobbet var att som 13-åring passa skådespelaren Elof Ahrles hund. Producent: Gun Ekroth

Magnus försöker att okynnes-dra igång ett mediadrev och Jocke har en nästan erotiskt stund med en smörgås. Vi listar en något oväntad tredje bok i Utvandrarna-triologin och snackar om redskapet som gör dig mer redo än en nypryglad skoutkår. Magnus erkänner en brist och Joakim sjunger en sång. Allting är precis som vanligt alltså. Nästan. […]

Idag pratar Elinor, Dilan och Moa om en olämplig lekplats, den nya Utvandrarna 2.0 och en konspirationsteori värd namnet. Medverkande: Elinor Svensson, Dilan Apak, Moa Lundqvist Producent: Filip Orrling

Idag pratar Elinor, Dilan och Moa om en olämplig lekplats, den nya Utvandrarna 2.0 och en konspirationsteori värd namnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Elinor Svensson, Dilan Apak, Moa Lundqvist Producent: Filip Orrling

Gabriella och Ingeborg samtalar om Vilhelm Mobergs bok "Utvandrarna", som är den tredje boken i Sandvikens folkbiblioteks satsning "En svensk läsklassiker".

I veckans avsnitt gästas Kakan Hermansson av skådespelerskan Hannah Alem Davidson, aktuell i föreställningen "Utvandrarna" på Göteborgs Stadsteater. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt gästas Kakan Hermansson av skådespelerskan Hannah Alem Davidson, aktuell i föreställningen "Utvandrarna" på Göteborgs Stadsteater. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Rekordmånga svenskar lämnar Sverige för att flytta till andra länder. Många är invandrare som flyttar hem. Men en ny trend är de pensionärer som flyttar till utlandet. På Pensionsmyndigheten ser man en stadig ökning av antalet pensionärer som får sina pensioner utbetalda i utlandet, en förändring som pågått i drygt tio år. Och allt fler väljer att inte bara ha en fritidsbostad utomlands, utan att ta steget fullt ut och flytta. Gäst är etnolog Gabriella Nilsson, Lunds universitet. Bakom mikrofonerna Lotta Skoglund och Agneta Nordin.   Producent: Lars Mogensen, Lokatt Media.

I denna utgåva pratar vi om Amerika med Sofias partner Mårten. Han berättar bland annat hur man skaffar vänner med hjälp av amerikanska pannkakor. Vi pratar om Amerikavänner, och hur inställningen till Amerika förändras under åren. Flaggprotester, Utvandrarna, gästvänlighet avhandlar vi också.

Monicas artistiska bredd blev större med åren. Hasse och Tage fick henne att göra mer än bara sjunga på scenen och filmer som Att angöra en brygga gav fler roller på film och i TV. Ja tror att han va ut etter nån spännande, som kanske gick rätt käpprätt åt helvete men kun bli som. kanske väldigt bra. Monica Zetterlund känns alltid aktuell, aldrig bortglömd, inte minst tack vare låtarna, den unika rösten, fraseringen och behandlingen av det svenska språket. Ja, hon följde sin känsla och intuition och bejakade sitt Värmländska ursprung. Den uppmärksammade biofilmen om henne berättade en historia, här får vi en annan, till stora delar berättad av henne själv, på värmländska.   Om Monicas mångsidighet skaldade Tage Danielsson ett lingonris som satts i ett cocktailglas, från dikten Det eviga. I de här programmen ligger fokus mer på lingonriset från de värmländska huldraskogarna än på cocktailglaset.  Inte den där beniga popjäntan, sade Wilhelm Moberg, när Jan Troell föreslog henne som Ulrika i Utvandrarna. Monica fick en Guldbagge för sina roller i den filmen och i Svenska Ords Äppelkriget. Mer om den mångkunniga artisten i detta andra program om och med Monica Zetterlund. Programmen är gjorda av Eva Schöier och för presentationen svarar Stefan Wermelin.

Journalisten Lennart Pehrson berättar om den stora utvandringsvågen till USA. Vilka reste, vad drömde de om och hur gick det för dem? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den svenska emigrationen är inte bara ett historiskt fenomen idag emigrerar allt fler svenskar och antalet utvandrare motsvarar nu en medelstor svensk kommun per år. När man pratar om den svenska emigrationen tänker nog de flesta på alla de som sökte lyckan i Amerika runt förra sekelskiftet, men allt fler svenskar flyttar idag utomlands och emigrationen når nya rekord. Antalet personer som utvandrar motsvarar en medelstor svensk kommun per år. Vetenskapsradion Forum besöker den lilla staden Nerja på spanska solkusten och träffar Dan Bergström som driver en butik med svenska matvaror för alla de svenskar som bor i Spanien, och Eleonor Ruthström som valde att emigrera när hon mötte kärleken. I den nya boken Svenska utlandsröster skriver en mängd olika forskare om vilka utlandssvenskarna är och varför de har emigrerat. Bokens redaktör är Maria Solevid, statsvetare och undersökningsledare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och hon berättar om vad det innebär att Sverige idag är både ett invandrings- och utvandringsland.Programledare är Urban Björstadius.

Ett fullspäckat avsnitt som handlar om både Utvandrarna och dagdrömmar! Gilla vår sida på facebook! Sök efter Tyskan och Entreprenören. Maila oss på: tyskanochentreprenoren@gmail.com Lyssna i mobilen: iPhone: sök på oss på iTunes, eller i appen Podcaster Android: Ladda ner Podkicker och sök på oss där. RSS: http://tyskanochentreprenoren.podomatic.com/rss2.xml

I denna podd samtalar vi (Marit Hammarland och Jenny Edvardsson) om vår julläsning och om utmaningen att vidga vår läsning efter inspiration av Ann Morgan. Bland annat talar vi om "Utvandrarna", "Klanerna i Palos Verdes", "Samtalets möjligheter", "En man som heter Ove", "Våra drömmars stad", "Fallet Anna Frid" och "Bedragaren". Vi nämner Aidan Chambers modell för boksamtal och Jennys bokatlas.

Hon ville inte utvandra till Nordamerika ett land hon aldrig kom att kalla hemma men hon gjorde det, för barnens skull. Kristina från Duvemåla står i centrum i Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal som redan vid premiären 1995 blev en publik- och kritikersuccé och som sedan dess har setts av över en miljon besökare. Men vägen dit var lång hade inte alla redan läst Vilhelm Mobergs böcker och sett filmerna och vad skulle författaren själv ha sagt om att göra musikal av hans nationalepos?Kulturredaktionens Magdalena Brenning Louko om musikalen Kristina från Duvemåla från 1995.*** På raka armar förs den lilla flickan Kristinas förstfödda ut ur ljuset in i mörkret. Efter år av missväxt och svält föråt hon sig på korngrynsgröten. Hon blev fyra år.Kom till mig alla Alla som svälter Alla som fryser Kommen till migDotterns död får Kristina att ändra sig. Ske Guds vilja, hon ska följa sin make, Karl-Oskar, till Amerika för barnens skull.Ett beslut och dess konsekvenser. Det är vad musikalen Kristina från Duvemåla handlar om, främst för Kristina Nilsson och hennes käresta, men också för människorna omkring dem som i mitten av 1800-talet utvandrade till Nordamerika för att undkomma svält och förtryck i Sveriges Småland. Björn Ulvaeus. Och att ta det steget, att förflytta sig till andra sidan jorden och veta att man aldrig kommer tillbaka fastän man längtar och längtar. Och aldrig bli av med det. Det finns någonting. Det finns mycket musik i det.Ett av flera citat ur Ulla Strängbergs program Öronmärkt från 1995.Musiken kommer först, så har det alltid varit när Benny och jag arbetar tillsammans, skriver Björn Ulvaeus i boken Bortom en vid ocean från 1996. Först med ABBA på 70-talet Sveriges mest framgångsrika popgrupp genom tiderna sedan med musikalen Chess från 1986 och nu Kristina från Duvemåla som redan vid premiären 1995 blev en publik- och kritikersuccé och som sedan dess har setts av över en miljon besökare.Benny Andersson har skrivit musiken och Björn Ulvaeus sångtexterna. Musikalen har dramatiserats och regisserats av Lars Rudolfsson och Robin Wagner har gjort scenografin.En musikal måste ha en berättelse som bär - det hade inte Chess och därför letade Björn Ulvaeus och Benny Andersson i flera år innan de hittade rätt. Det enda som jag kunde tänka mig, som jag hade lust att göra en musikal av, var utvandrarna. Och det, därför att det är det mest gripande som jag har läst.  Benny Andersson ur Öronmärkt från 1995.Valet föll på Vilhelm Mobergs utvandrarsvit från 1949 - och på Kristina. Till skillnad från Karl-Oskar utvecklas hon hela tiden och därför valde dem att lyfta fram hennes historia. Till rollen som Kristina letade de efter en öppen, klar, chosefri röst, men inte bara en röst, utan en hel människa, gärna någon som hade en blick, skriver Benny Andersson i Bortom en vid ocean. Det fann de i Helen Sjöholm. Hon gjorde rollen som Kristina i uruppförandet och sjunger också på CD:n från 1996 som spelas här.Det var de djärvaste som först bröt upp. Det var de företagsamma som fattade beslutet. Det var de oförvägna som först gav sig ut på den avskräckande färden över det stora havet. Så inleder Vilhelm Moberg sitt epos. Men Kristina är inte en av dem. Hon vill inte lämna Sverige.Amerika Där skulle aldrig jag förstå ett ord av vad dom säger Jag skulle irra runt som bortbytt, främmande och vilse Har du aldrig tänkt på hur förtvivlat ensamt livet skulle bliOch har du tänkt på, om man flyttar så långt bort i världen Då kan man aldrig komma hem igen, då får man aldrig se föräldrar, syskon, vänner mer. Man mister alla på en gång.Nej, Kristina lär sig aldrig engelska. Och trots sin kärlek till Karl-Oskar och barnen, går det inte en dag i det Nya Landet utan att hon längtar hem.Denna hemlängtan gestaltar Benny Andersson med symfonisk folkmusik. Det är just hans kärlek till den svenska folkmusiktraditionen som fick honom att välja Mobergs berättelse, skriver han i Bortom en vid ocean: Hela den här historien är så förknippad med jordens folk, det är vanliga bönder som bestämmer sig för att göra storslagna saker. Sådan är folkmusiken.Men kom Vi öppnar alla grindar Kom Ja, vi bereder väg Kom till mig alla Och världen ska förändras av det märkliga som händer Men kom Vi öppnar alla grindar Kom Ja, vi bereder väg Kom till mig alla Vårt äventyr ska leva kvar i sagor och legenderPlötsligt lättar den småländska stenen från scengolvet den svävar - upp - mot himlen. Och genom scengolvet skjuter det mogna vetet i det bördiga Amerika.När den första euforin över att det ändå var en bra ide att göra musikal av Utvandrarna hade falnat, så uppstod många tankar hade inte alla redan läst böckerna eller sett filmerna? Det var inte förrän Benny Andersson insåg att ingen faktiskt ännu hade hört musiken, som det gick att komma vidare. Det skriver han i programbladet till 2015 års uppsättning. Det var ett stort kliv, tycker jag. Jag har kommit över det nu men respekten för Vilhelm Moberg var så otrolig. Man ville ju inte peta på någon annans bästa, största, finaste vårt national arv. Ska jag, Björn och Carl-Johan, fixa det till något som vi vill göra. Det är jävligt förmätet, säger Benny Andersson.2 000 sidor skulle bli en föreställning på tre timmar. Uppdraget att skriva manus gick först till Carl-Johan Seth, men sammarbetet skar sig och Lars Rudolfsson och Jan Mark fick ta över de står också som upphovsmän till manuset efter att saken prövats i domstol och parterna förlikats. Det är när man går ifrån den dialog som finns i böckerna som problemen kommer fram vilket språk man egentligen ska använda. Man kan inte, om man ska uttrycka sig poetiskt, uttrycka sig på det sättet som jag tyar inte. Det räcker liksom inte i en musikal måste de få en dimension till, säger Björn Ulvaeus. Björn Ulvaeus läste böckerna två gånger innan han under den tredje läsningen vågade skissa på en möjlig bearbetning. Resultatet blev en glänsande prosa, där varje stavelse i folkmyllret polerats som det finaste astrakanäpple, som Camilla Lundberg skrev i sin recension av premiären i Expressen 1995. På något vis är det som om den oskrivna musiken alltid finns, men att jag måste spela hela tiden för att komma åt den, skriver Benny Andersson i Bortom en vid ocean. Han vet hur det känns när han har gjort något bra. Som Du måste finnas.Kristina är ensam på scenen. Bara hon. De många graviditeterna åtta till antal har tärt på hennes kropp. Hon har förlorat ett barn. Ännu ett och hon dör, säger doktorn. Finns Gud verkligen, frågar hon sig.Nej, Du måste finnas. Du måste, jag lever mitt liv genom Dej. Utan Dej är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav. Du måste finnas. Du måste, hur kan Du då överge mej. Jag vore ingenstans vore ingenting om Du inte fanns.Kristina övervinner sitt gudstvivel, precis som hennes och Karl-Oskars kärlek övervinner allt, men de varken kan eller vill avstå från varandra. Återigen är Kristina en välsignad kvinna. Men hon blir allt sämre.  Tätt ihopslingrad med sin älskade, möter hon slutet - på Amerikas vida fält, i månljusets sken.Den lyser dej väg, en gång ska vi mötas åter Beskyddet av en ängel som står vakt Det vet du att jag har Jag vill att du ska minnas vad jag sagt Jag är i gott bevar

"Jag vill ha mer dödsbädds-feeling!" Medverkande: Patrik Linderholm, Viktor Jerner och Hannes Kinnunen UPPLÄGG * Nyheter: De första bilderna från THE HATEFUL EIGHT, Daniel Espinosa gör UTVANDRARNA-remake, Roger Deakins plåtar BLADE RUNNER-uppföljaren * Trailers: SUPERGIRL-serien och STEVE JOBS * Vad vi har sett: WELCOME TO ME och THE DUKE OF BURGUNDY * Lyssnarfrågor: Vad är bäst/sämst vid biobesök * Fuck, marry, kill * Huvudfilm: MAD MAX: FURY ROAD Respons och hatmail: filmmixern@gmail.com

Om varför teater aldrig kan bli för politisk, om svårigheten att hitta förebilder på scen när man är rasifierad och om hennes komplicerade relation till Strindberg. Farnaz Arbabi är dramatiker och regissör och har regisserat pjäsen X som just nu spelas på Unga Klara. Tidigare har hon regisserat Utvandrarna för Riksteatern och har bland annat samarbetat med Jonas Hassen Khemiri med hans pjäser Invasion och Jag ringer mina bröder. Farnaz Arbabi är konstnärlig ledare på Unga Klara i Stockholm tillsammans med Gustav Deinoff sedan sommaren 2014.

Kosmo har tema utvandrarna. I städerna Murcia och Cartagena i södra Spanien öppnade förra helgen den stora samtidskonstbiennalen Manifesta 8. Runt 150 konstnärer från framförallt Europa, Nordafrika och Mellanöstern hade samlats kring temat Spanien i dialog med Norra Afrika. En del av konstnärerna närmar sig ämnet drömskt och poetiskt, med tankar kring resande, avstånd och förflyttningar. Men det finns också de som konkret tar tag i frågan som handlar om migration. Regionen Murcia är idag en av de största mottagarna av flyktingar till Europa. De flesta kommer från Nordafrika och kommer sedan att tillhöra Europas hundratusentals papperslösa flyktingar. I Sydspanien finns en gemensam historia, eftersom araberna var här från 700-talet och ända fram till början av 1500-talet. Då byggdes byggnader som Alhambra som är klassat som världskulturarv, idag används nordafrikanerna som billig arbetskraft i byggindustrin och i jordbruket. Cecilia Blomberg åkte till Sydspanien för att titta på hur konsten tacklade mötet med Sydspaniens politiska verklighet. Författaren Dubravka Ugresic föddes 1949 i dåvarande Jugoslavien. Hon är litteraturvetare och var verksam vid universitetet i Zagreb innan hon och flera andra intellektuella kvinnor i hennes generation, när kriget rasade och den kroatiska nationalismen växte blev utfrysta och motarbetade och till och med kallade häxor. Hon lämnade Kroatien 1993, kom först till Berlin och sedan, via USA, så småningom till Amsterdam, där hon nu sedan 1999 har sin bas. På svenska finns tre av hennes romaner; Den ovillkorliga kapitulationens museum, Rädslans ministerium och Baba Jaga la ett ägg, men hon har också skrivit ett antal essäsamlingar och några romaner till. Hennes texter kretsar ofta kring erfarenheten av uppbrott och nationalismens baksidor. Anneli Dufva åkte till hennes nya hemland Nederländerna för att höra hur hon ser på situationen i landet idag; om Geert Wilders, behovet av syndabockar och hur multikulturalismen kan bli en ideologisk fälla. Och Maria Edström har med hjälp av Lotta Lotass roman Band II: från Gabbro till Löväng tittat närmare på vår egen utvandrarhistoria. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Kosmo handlar om konst som vill påverka Quiet heter en kritikerrosad dansföreställning som handlar om Israels alla minoriteter; judar med rötter från jordens alla hörn, om palestinier som blivit en minoritet i landet, och om våldet, misstron mellan landets alla grupperingar. De fyra dansarna är både judiska och arabiska israeler och verket har skapats utifrån de möten och konfrontationer som uppstod under repetitionerna. Koreografen Arkadi Zaides säger att han hellre vill väcka frågor än ge svar. Ambitionen är att publiken ska vara blandad - både judar och araber - och efter varje föreställning sker samtal om hur det är att leva i landet i Israel. Negar Josephi mötte koreograf och dansare på plats. Stadsdelen Watts utanför Los Angeles förknippas med fattigdom, gängvåld, droger och hög arbetslöshet. Det var här som den svarta bilisten Rodney King 1992 misshandlades av två vita polismän och det var också här på 60-talet som våldsamma raskravaller utspelades. Watts har ett dåligt rykte och få kommer på tanken att besöka stadsdelen och många av invånarna i Watts lämnar i sin tur inte området. Det var mot den bakgrunden som sex teater-och musikgrupper beslutade sig för att dra igång projektet Meet Me @ Metro. Man har satt upp föreställningar längs med tunnelbanelinjerna The Red and Blue Line och tanken är att föra kulturen till Watts, liksom att ta med en teaterintresserad publik till en plats de sällan eller aldrig besökt. Claes Andreasson har varit med under resans gång och bland andra mött projektets konstnärliga ledare Guillermo Avilés-Rodriguez. Dessutom medverkar regissören och dramatikern Farnaz Arbabi, som fått både priser och uppmärksamhet för sina socialt laddade och politiskt medvetna teateruppsättningar. Hon har bland annat regisserat en egen version av Vilhelm Mobergs nationalepos Utvandrarna på Riksteatern – en bearbetning där Karl Oskar och Kristina istället blivit flyktingar i Sverige, idag. Hon har också satt upp Jonas Hassen Khemiris Invasion på Stockholms Stadsteater och en bearbetad version av Tjechovs Måsen på Backa Teater i Göteborg. Hur ser hon på sitt sociala uppdrag, som regissör? Och så har Kosmo träffat serieskaparen Charlie Christensen och fått reda på hans antihjälte Arne Ankas senaste politiska funderingar. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl