Podcasts about utbudet

I Bopolspanarna diskuterar tre branschprofiler tre aktuella ämnen. Den här gången: # Utbudet på Hemnet är rekordhögt, men priserna står still – åt vilket håll går marknaden när det väl släpper? # ”Det osynliga måttet” – allt viktigare att känna till vad hyresgästerna är beredda att betala när marknaden sviktar. # Målkonflikter i samhällsplaneringen. ”Vi lever kvar i 40–50-talen, då staten var den enda kunden – detta trots att vi i 30 år har haft en bostadsmarknad som finansierats av kunden.” Dagens gäster är Stefan Ränk från Einar Mattsson, Ted Lindqvist från Evidens och Lina Brantemark från Obos. Programledare: Anna Bellman.

Utbudet på hanarna har aldrig varit sämre och nivån online har kommit till en ny low! Apmannen är tillbaka och Johanna gråter. Men lite alkohol löser allt! Välkomna!Klipps av Victor Ganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lärosätenas kapacitet och studenters efterfrågan påverkar utbudet av högre utbildning. Utöver det ska arbetsmarknadens behov tillgodoses och det kommer ofta larm om brist på arbetskraft i olika yrken. Med en växande befolkning förväntas också allt fler söka sig till högre utbildning. Medverkande Mats Bergman, professor i nationalekonomi, Södertörns högskola Erik Ekudden, teknikdirektör, Ericsson Jacob Färnert, ordförande, Sveriges förenade studentkårer Maria Nilsson (L), statssekreterare till utbildningsministern Johan Schnürer, rektor för Örebro universitet Mats Wiking (S), riksdagsledamot och ledamot i utbildningsutskottet Samtalet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

Boken heter "Hudbibeln : förstå din hud - myter, vetenskap och goda råd" och gäst är författaren Johanna Gillbro.Huden är kroppens största organ. Huden är också något vi spenderar mycket pengar på i hopp om att förbättra den. Utbudet av hud- och skönhetsprodukter är enormt och vi blir överösta med reklambudskap som lovar förbättring och föryngring. Men vad fungerar egentligen och vad kan vi lita på? Den här boken lutar sig på forskning för att beskriva hudens uppbyggnad och funktioner. Den går också igenom innehållet i hudvårdsprodukterna och förklarar vad vi bör använda resp undvika. Och det förklarar på vilka sätt olika livsstilsfaktorer (kost, sömn, motion etc.) leder till en starkare och friskare hud.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad och hur mycket kan vi egentligen förbättra med vår hud? Vilka hudvårdsprodukter och vilken hudvård bör vi använda, och vilka bör vi undvika, för bästa resultat? Vilka andra livsstilsfaktorer har en påverkan även på vår hud? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. Sändes första gången i april 2022. På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.Nätdejting har blivit mainstream och vanligt var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskola i början av 1980-talet, och upptäckte att eleverna där inte fick någon sexualundervisning. Att personer med intellektuella funktionshinder ska få bra kunskap i detta, livets viktiga, har blivit en hjärtefråga för henne och var det hon började forska om.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.Nätdejting har blivit mainstream och vanligt var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskola i början av 1980-talet, och upptäckte att eleverna där inte fick någon sexualundervisning. Att personer med intellektuella funktionshinder ska få bra kunskap i detta, livets viktiga, har blivit en hjärtefråga för henne och var det hon började forska om.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Varför är poddar som handlar om lands- och glesbygdsfrågor viktiga i dagens medielandskap? Hur kan de påverka det offentliga samtalet? Och kan de rent av spela roll för demokratin? Utbudet av poddar har exploderat de senaste åren och det finns idag flera poddar som framförallt lyfter frågor ur ett lands- och glesbygdsperspektiv: Norrlandspodden, Glesbygdspodden, Byrådet är några exempel. I detta avsnitt av podden Landet diskuterar vi just poddar som ett sätt att bevaka, belysa och diskutera ämnen, människor och platser som traditionella medier många gånger missar. Samtalet leds av Håkan Montelius. Medverkande Terese Bengard, verksamhetschef ”Hela Sverige ska leva” Susanna Lundell, tf chefredaktör Land Lantbruk och Land Skogsbruk Maria Gustafsson, verksamhetsledare Landsbygdsnätverket

Martech är infrastrukturen för marknadsföring och e-handel. Problemet är att företagen nästan drunknar i olika system som överlappar varandras funktionalitet, underutnyttjas eller kanske inte ens används. Idag finns det 10 000+ martech-tjänster. Frågan är hur du bringar ordning bland systemen för maximalt utnyttjande? I detta avsnitt av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Edenström är regionchef på konsultbolaget Concid och han driver bloggen MKSE.com. Han är något av en martech-expert. Martech är ett samlingsbegrepp för 10 000-tals saas-tjänster som hjälper företag att digitaliseras. Efterfrågan drivs av behoven att förenkla och effektivisera digital kommunikation och försäljning. Utbudet drivs av en stark startup-kultur som vill hitta verkliga problem att lösa och oändligt med riskkapital. Det finns ett stort värde i att systematiskt gå igenom vilka martech-verktyg ditt företag använder och se till att de används och används på rätt sätt. Säga upp dubletter och kanske hitta bättre martech-verktyg. Som alltid när det gäller teknik bör man börja med den egna personalen och se till att de hänger med i utvecklingen.

Ring P1 från Umeå om bland annat drivmedelspriser, utbudet i tv och afghanska tolkar. Programledare: Sverker Olofsson, ansvarig utgivare: Matti Lilja

Nu när många är hemma mer och höstmörkret omsluter oss - undrar vi: vad tittar du på just nu? Det finns en uppsjö av tv-serier och filmer att välja bland på TV och på streamingtjänster på nätet. Utbudet verkar oändligt, så vad väljer du att titta på? Och hur väljer du? I Karlavagnen ikväll är Nadia Jebril nyfiken på din relation till tv-serier och filmer. Är serietittandet dagens höjdpunkt, rentav njuter du eller är det mest ett tidsfördriv? Och när brukar du kolla? Vilken typ av serier uppskattar du och varför? Kryper du upp i soffan med snacks eller är det något du sätter igång i farten när du viker tvätt eller lagar mat? För vissa kanske filmvärlden är ett sällskap när man känner sig ensam, för andra kanske det är något socialt man gör med någon annan. Hur är det för dig? Och du får gärna berätta vilken som är den bästa tv-serien eller filmen du sett. Vad gör en bra serie egentligen? Och kan en snygg filmproduktion väga upp för att berättelsen är lite sämre? Brukar du titta på samma film flera gånger? Något du sätter på som en tröst eller stabil punkt i livet? Eller är du en sträck-tittare som kollar tre säsonger på en kväll och sen går vidare? Och på tal om att gå vidare, hur skiljs man från sina favoritkaraktärer när det sista avsnittet är slut? Har du tips på hur man snabbt går vidare? Ring in till kvällen programledare Nadia Jebril och dela med dig på 020-22 10 30. Programmet börjar som vanligt klockan 21.40 men slussen öppnar 21.00. Du kan också mejla oss redan nu på Karlavagnen@sverigesradio.se eller hör av dig till oss på sociala medier där vi heter Karlavagnen i P4.

Är pengar början och slutet på varenda förhållande? Hör Christian berätta om när han blev ekonomisk utnyttjad i sitt senaste förhållande men också det var början på den nya stilen som han bär än idag dvs cross dresser. Vi pratar om distansförhållande och utmaningen i att vara bisexuell samt uppleva hur vissa män inte vet hur man beter sig både mot andra män och kvinnor. Vi pratar om drömmar och varför det inte är så himla bra att träffa en med exakt liknande intressen som en själv. vi pratar också om anpassning till den andra partnern aldrig lönar sig i längden.

Det är rena djungeln bland alla olika behandlingar och tekniker. Utbudet är stort vilket kan vara förvirrande men samtidigt bra för att hitta något som passar alla. Marie och Felicia hjälper dig att strukturera upp och hitta rätt. Vi klargör vilken behandling som helt enkelt passar vem.

Nytt krispaket till svenska medier. Men räcker pengarna? Vi granskar youtube-kanalen SwebbTV, en tummelplats för konspirationsteorier. Coronaviruset ställer till det i TV-fabriken. Påverkar utbudet under lång tid framåt. Granskning: vilka är SwebbTV? I vår granskande serie om de sk alternativmedierna har turen kommit till Youtube-kanalen SwebbTV. Många hörde kanske talas om den först i samband med att industrimannen Leif Östling, tidigare vd för lastbilsjätten Scania och ordförande för Svenskt Näringsliv, var med som gäst. Något som ledde till många svarta rubriker. Men vad är SwebbTV? Hur stor är kanalen och vad styr innehållet? Kanalens vd håller inte med om beskrivningen, men den som tittar märker snart att det här är en plats där konspirationsteorier ges stor plats. Läs mer om reportaget. Reporter: Josephine Freje Simonsson. Nytt krispaket till medier hur långt räcker pengarna? På fredagen kom ännu ett krispaket till svenska medier. En halv miljard i ett nytt stöd. Samtidigt beräknas medier tappa 200 miljoner i månaden i förlorande annonsintäkter på grund av coronakrisen. Så hur långt räcker insatserna nu? Och hur kommer branschen se ut efter Coronakrisen? Reporter: Erik Petersson Många käppar i TV-fabrikens hjul pga corona Ingen har nog kunnat undgå hur stor påverkan coronaviruset fått på TV-innehållet den här våren. Och så kommer det fortsätta ett bra tag till. Just nu är det nämligen, i vanliga fall, högsäsong för TV-inspelningar i Sverige. Inspelningar av program som sen visas på hösten och under vintern och till och med nästa år. Så vad är det för TV-vinter som väntar? Reporter: Therese Rosenvinge

Kulturutbytet har varit avgörande i människans historia och kanske också för hennes framtid. Eva-Lotta Hultén funderar över hur det ska gå till i en värld som alltmer liknar en enda kultur. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. För många år sedan höll jag i en kurs i spanska. En av eleverna var en äldre man som skulle börja bo i Spanien på vintrarna. Han hade aldrig tidigare lärt sig något nytt språk och hans hjärna gjorde motstånd mot de främmande ordföljderna. Frustrerat utbrast han Men varför har de orden i en så konstig ordning! Jag försökte förklara att det inte finns någon ordning som var konstig när det gäller språk, utan bara ordningar som är olika, men det bet inte. Trots hög motivation gick det mycket trögt med inlärningen. I mötet med det som upplevs som konstigt glömmer vi ofta att ifrågasätta grundvalarna för våra egna föreställningar. De är för oss givna och orubbliga. Sådana här omedvetna grundantaganden kallade filosofen Maurice Merleau-Ponty för sedimentering.  När stora grupper hyser samma värderingar och trossatser kan de bli inbäddade i kulturens bottenlager. I dagens USA är frihet ett exempel och i Kina harmoni. I västvärlden är rationalitet en sedimenterad kulturell grundsats. Vi är starkt övertygade om att vi är rationella, autonoma individer med både förmåga och skyldighet att styra över våra liv. Med det följer ideal om ständig utveckling av självet och en fetischisering av valfrihet, menar Julian Baggini, författare till boken How the world thinks. Dessa föreställningar utmanas numera av psykologer som menar att vi vanligtvis inte är vare sig rationella och autonoma i vårt tänkande utan snarare intuitiva, känslomässiga och starkt påverkade av andra och av miljön. Men vi har byggt vårt moderna samhälle runt föreställningen om den självständiga och rationella individen. Familjen och gruppen har på de flesta håll en mycket starkare ställning än här. Julian Baggini jämför i sin bok Östasien med Europa och USA och menar att man kan göra en distinktion mellan intimitet som ideal i öst och självständighet i väst. Japanska föräldrar fostrar sina barn till att vara lyhörda inför andra och inför sammanhanget medan amerikanska föräldrar fostrar sina till att vara ansvariga för sig själva och leva efter universella principer. Med idéer om självutveckling och autonomi, sprungna ur bland annat Thomas Hobbes idéer om allas kamp mot alla och skeva tolkningar av Charles Darwins devis om det naturliga urvalet, har vi i väst fått en tävlingsinriktad kultur där individer och institutioner hela tiden ställs emot varandra. Det är läror vi varit duktiga på att sprida över världen. Konkurrens har kommit att ses som något självklart gott och utvecklande, trots att underlaget för att det skulle stämma är skralt när man börjar syna det i sömmarna. Ofta visar det sig i stället vara samarbete som är motorn till utveckling. Historikern Felipe Fernández-Armesto återkommer gång på gång i sin bok Out of our minds what we think and how we came to think it till att det varit i mötet mellan kulturer som nya och fruktbara tankar uppstått. Han skriver: När kulturer kommer i dialog tycks de föda fram idéer och berika varandra och generera nytt tänkande. Slut citat. Det för många så förhatliga kulturberikandet har alltså länge varit en motor för mänsklighetens utveckling, enligt den konservative Felipe Fernández-Armesto. Konservatism behöver inte betyda att man är skeptisk mot allt som ter sig främmande. Kulturberikandet har pågått under årtusenden. Ibland har mötena visserligen skett genom krig och erövringar men för att idéer ska mötas krävs ändå alltid ett intresse för det som är nytt. Ofta är sammansmältningen en långsam process som kan betraktas som mer konservativ än den radikala nykonservatismens dröm om att snabbt föra oss tillbaka till en idealiserad dåtid. En av vår tids mest nydanande och spännande idéer, med mycket stor potential att skapa ett nytt tankeparadigm, kommer just ur två distinkt skilda kulturers möte. Jag tänker på naturens rättigheter. Olika naturfolks tankar om naturen som besjälad, levande och släkt med oss människor har mött fyrkantig, västerländsk juridisk tradition. Idéerna har redan fått stor spridning och viss tillämpning - flera floder runt om i världen har fått juridiska rättigheter. I en tid av galopperande artutdöende och miljöförstöring är vi sannerligen i stort behov av en ny syn på naturen och vår relation till den. Fernández-Armesto befarar att sådana här möten mellan kulturer snart kommer bli omöjliga. Han siar om en framtid då en enda världskultur råder. Efter att vi i tusentals år sett kulturer utveckla sina olika särdrag, både på egen hand och i utbyte med andra, blir vi nu istället alltmer lika varandra. Jag är skeptisk till den föreställningen. Idéer må bli alltmer universella och sprida sig allt snabbare, och på gott och ont blir vi kanske alltmer kulturellt lika varandra över jordklotet men Fernández-Armesto glömmer en sak som borde ligga honom som historiker nära. Vi står inte bara i dialog med varandra, utan med forna tider. I mötet med äldre skrifter sker i varje generation något nytt - vi ser dem från nya horisonter. Och samtidigt som kulturella förhållningssätt blir alltmer globala så blir vi kanske också alltmer olika varandra inom de nationsgränser vi skapat. För den som hyser nördiga specialintressen går det numera lätt att hitta likasinnande. Utbudet av musik- och klädstilar är enormt. Möjligheterna att välja religion, livsstil och värderingar och utbyta tankar med andra ökar. Och nya idéer uppstår också ur ny forskning och kunskap. Kanske står vi till exempel inför ett sådant kunskapsinitierat paradigmskifte där vi rör oss bort från de destruktiva idéerna om allas kamp mot alla? Tävlande tonas numera ner inom ungdomsidrotten eftersom det faktiskt inte tycks stärka utan tvärtom sänka ungas lust att röra på sig. Evolutionspsykologer och sociologer pekar på människans i grunden sociala och i hög grad samarbetsinriktade natur. Allt fler röster också från forskarhåll höjs mot konkurrensutsättning av allmänna nyttor som ett universalmedel för utveckling och effektivitet och vikten av samarbete hålls numera fram av institutioner som Världsbanken och World Economic Forum. Kanske rör vi oss mot ett mer österländskt förhållningssätt där gruppen stärks och de strängt individualistiska idealen överges. Förhoppningsvis klarar vi i så fall den övergången utan att gå över i en lika strängt kollektivistisk kultur. Enligt lyckoforskaren Ruut Veenhoven finns det två sorters individualism med helt olika effekt på vårt välmående. Individualism som innebär att i konkurrens med andra maximera sina egna vinster är negativ för oss eftersom den leder till ökad isolering och social fragmentering. Individualism som gör det möjligt för oss att själva välja våra livsmål, våra vänner och vår partner är i stället positiv. Kanske kan idéer om en autonom individ och idéer om gruppen som samhällets bärande enhet gifta sig och skapa nya grundsatser som innebär att vi balanserar kollektivism och individualism på ett sätt som ger utrymme för både egna val, personligt ansvar, hänsyn och starka gemenskaper som håller öppet för omvärlden. En kultur av både pluralism och enhet. Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

Nyheter Torvalds mergade Wireguard i 5.6: https://github.com/torvalds/linux/commit/bd2463ac7d7ec51d432f23bf0e893fb371a908cd FOSDEM 2020 gick i helgen: https://fosdem.org/2020/ Plasma 5.18 (LTS) närmar sig: https://pointieststick.com/2020/02/01/this-week-in-kde-plasma-5-18-is-nigh/ IBM byter VD: https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-01-30/ibm-names-arvind-krishna-as-ceo-rometty-to-retire-at-year-s-end Kraftfull laptop med Kubuntu installerat: https://kfocus.org/ från $1,795.00 Lenovo skeppar workstation med Ubuntu installerat: https://www.lenovo.com/us/en/think-workstations/thinkstation-p-series-towers/ThinkStation-P520/p/33TS3TPP520 från $6,029.10.. Podverse, open source podcast player med clip-and-share-funktion: https://github.com/podverse CERN flyttar från Facebook Workplace till open source Mattermost och Discourse: https://home.cern/news/news/computing/cern-ends-trial-facebook-workplace Otrevligheter Uppdateringen av Alex Lenovo Tablet... Trevligheter ProtonDB: https://www.protondb.com Utmaningar Alex PinePhone Tullad Sebs Linuxäventyr Manjaro + Plasma Download page lite weird problem med installer - formaterade hdd:n package manager "pacmac" amazing. Utbudet great. minimize-knapp + fönsterkontroller på högersidan

SR:s vd Cilla Benkö får kungens medalj. Men mottagandet får kritik. Medielogik och coronaviruset. Vad lärde sig medierna av fågelinfluensan? Draken film fick miljoner och gav sig in i streamingkriget. SR:s vd tar emot kungens medalj men är det helt oproblematiskt? Sveriges radios vd Cilla Benkö får medalj. I ett pressmeddelande skriver public servicebolaget att vd tilldelas Hans majestät konungens medalj i 12:e storleken i Serafimerordens band, det här för framstående insatser inom svenskt mediaväsende. Samtidigt är ju oberoende det honnörsord  public service representanter gång på gång lyfter fram för att försvara sin särställning på den svenska mediemarknaden. Hur går det här ihop? Reporter: Erik Petersson Coronavirusets sprider sig. Befogad eller överdriven alarmism i medier? Coronavirusets framfart har förstås dominerat nyheterna i veckan. Världshälsoorganisationen, WHO utlyste internationellt hälsonödläge i torsdags kväll. Kina isoleras nu allt mer och EU evakuerar sina medborgare från Hubei-provinsen. I ett sådant här akut läge har medier förstås en  viktig uppgift att rapportera och informera. Men när ett hot om pandemi korsas med medielogik och mediers rubrik- och flashmaskineri finns också en uppenbar risk för överdriven alarmism. Så var går gränsen mellan befogad rapportering och sensationslysten alarmism? Och hur har det sett ut nu i veckan?  Reporter: Tonchi Percan Draken Film fick miljoner och kastade sig ut i streamingkriget - men vad hände sen? En allt större del av dom svenska hushållens medieutgifter läggs på digitala streamingtjänster för film, TV och video. Utbudet ökar ständigt. Göteborgs Filmfestivals Draken film lanserades med stora visioner om att bli en nordisk medieplattform för dokumentärer och kvalitetsfilm, med tiotusentals betalande prenumeranter. Med hjälp av EU-bidrag drog man igång för sex år sedan. Men i samma veva bröt det stora streamingkriget ut och i den stenhårda konkurrensen blev ingenting som man hoppats. Reporter Terje Carlsson har granskat projektet och försökt reda ut hur det gick till när skattebetalarna blev en del av streamingkriget.

Dessutom minns Matilda Källén skräckfilmen Blair Witch Project och Lisa Wall har lyssnat på Princes postuma album och skriver ett brev. I dagens program möts kulturredaktionens Roger Wilson, Emma Engström och Joakim Silverdal i ett samtal för att i ett mentalt excel-ark få struktur på vårens mångfald av serier på de olika tjänsterna. Allt från hockeyns historia till misslyckade framtidsskildringar. Lisa Walls förhållande till Prince är både långt och innerligt. I dagarna kommer ett album postumt från denna artist som av musiknestorn Mats Nileskär en gång i tiden kallades "underbarnet från Minneapolis". Albumet består av skisser till några av de låtar Prince skrev åt andra artister och som blev stora hits  Manic Monday och Glamororus life bland annat. Lisa Wall har inte tappat kontakten med sin idol och skriver ett brev. I Klassikern ser Matilda Källén tillbaka på 1999 när Blair Witch Project kom och som bara genom att finnas skrämde slag på en tioårig Matilda. Nu fyller filmen där det går åt helvete för alla 20 år. Historien om de tre ungdomarna som några år tidigare gett sig ut i skogen för att spela in en dokumentär om Blair-häxan får ses som en klassiker. Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors Följande titlar nämndes i samtalet om vårens serier: Att överleva R. Kelly (Svt) Leaving Neverland (Svt) Den stora älgvandringen (Svt) What if (Netflix) The Perfection (Netflix) Game of Thrones (HBO) Chernobyl (HBO) When they see us (Netflix) Hockeyns historia (Svt) Years and Years (HBO) Black Mirror (Netflix) Gentleman Jack (HBO) Suburra (Netflix) Tales of the City (Netflix) Special (Netflix) Bonding (Netflix) On tour with Aspergers R us (HBO) Fleabags (Amazon prime) Good Omens (Amazon prime) Revansch (Svt)

Thomas och Johan diskuterar hur dagens tv-utbud ser ut. Vad är bra? Vad är mindre bra? Thomas har en mängd förslag till aktörer som producerar och sänder tv-program. Kommer SVT att skapa en betaltjänst för tittare som vill få tillgång till hela deras arkiv? Räcker det inte med Öppet Arkiv? Mycket nöje? Inlägget 174. Tv-utbudet dök först upp på En Kvart i Veckan.

I framtiden tacklar vi vår oro över världsläget genom att söka svaren i antik filosofi och då framför allt i stoicismen till och om vi inte ser upp kommer dagens floskler fördunkla vår vardag, dessutom slås det fast att juicebarernas dagar snart är räknade! Spanarna med Jonas Hallberg, Jessika Gedin, Göran Everdahl och programledare Ingvar Storm önskar ett Gott Nytt År! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jonas Hallberg: Floskler med musklerJonas berättar en gammal klassisk historia fylld av dagens floskler som han fruktar kan fortsätta att fördunkla vår vardag om vi inte ser upp.Jessika Gedin: Juicemannans uppgång och fallNya juicebarer dyker upp i snart sagt varje gathörn. Juicen har blivit vår tids ”ungdomens källa”. Utbudet är brett, här finns t o m "holistisk juice". Men där finns också en del dominerande kedjor som kombinerar juicen med sexism och mycket tuffa arbetsvillkor.Juice är inte längre bara en juice den har också blivit en livsstil, en tarvlig och ohälsosam livsstil. Så därför anar Jessika att juicebarernas dagar snart är räknade.Göran Everdahl: Stoikerna slår tillbaka.Vår tid präglas av stor osäkerhet med Brexit, ett villrådigt EU, Trump och Putin. För att nu inte tala om alla högerpopulister i Europa.Hur skall vi förhålla oss till all denna oro?Enligt Göran kan man se att många nu söker svaren i antik filosofi och då framför allt i stoicismen. En stoikerna står oberörd emot livets alla motgångar. Man kan inte kontrollera världen, men väl sin egen vilja. Det är bara att bita ihop.Men det känns samtidigt alltför dystert, så därför anar han att vi snart kommer att söka oss till en ännu äldre tänkare, Konfucius.I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se e-post: spanarna@sverigesradio.se

Reprissändning. Att personer med utvecklingsstörning ska vara en del av samhället, utifrån sina förutsättningar och sina villkor, det står nedskrivet i lag. Men de ersättningar som människor med funktionsnedsättning får från Socialförsäkringssystemet räcker sällan till för att leva som en jämställd och delaktig medborgare. Reportage och uppföljning med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Vad är det som styr de beslut vi tar när det gäller vår privatekonomi? Det nya tvärvetenskapliga ämnet neuroekonomi undersöker saken, och det verkar som att känslor är viktigare som förklaring än vad nationalekonomer tidigare trott. Forskningsledaren och professorn i psykologi Daniel Västfjäll gästar programmet. Sparpodden, Makrofokus, Fondpodden, Veckans aktie, Börspodden Det är inte bara vi på Plånboken som pratar privatekonomi på ett initierat sätt. Utbudet av ekonomipoddar är enormt. Vi guidar till de bästa och ställer frågan hur oberoende de är.

Att personer med utvecklingsstörning ska vara en del av samhället, utifrån sina förutsättningar och sina villkor, det står nedskrivet i lag. Men de ersättningar som människor med funktionsnedsättning får från Socialförsäkringssystemet räcker sällan till för att leva som en jämställd och delaktig medborgare. Reportage och uppföljning med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Vad är det som styr de beslut vi tar när det gäller vår privatekonomi? Det nya tvärvetenskapliga ämnet neuroekonomi undersöker saken, och det verkar som att känslor är viktigare som förklaring än vad nationalekonomer tidigare trott. Forskningsledaren och professorn i psykologi Daniel Västfjäll gästar programmet. Sparpodden, Makrofokus, Fondpodden, Veckans aktie, Börspodden Det är inte bara vi på Plånboken som pratar privatekonomi på ett initierat sätt. Utbudet av ekonomipoddar är enormt. Vi guidar till de bästa och ställer frågan hur oberoende de är.

Den här lördagen samtalar Katarina med sina gäster om tevetittande. Ida Norlin har precis plöjt alla sju säsonger av Vita huset och teverecensenten Jan-Olov Andersson berättar om när han kritiserade programledaren Petra Mede. När Sveriges Televisions tablåchef Thomas Nilsson kommer till studion får vi veta varför klockslaget 20:00 är så avgörande och professorn i barnmedicin Hugo Lagercrantz anser att barn under två år inte ska kolla på teve alls. KATARINA HULTLING: Jag har ju själv varit aktiv i TV-fabriken SVT. Nästan 25 år, mest på Sportredaktionen. Och det är en sann glädje faktiskt – att ha fått vara med om DEN utvecklingen från en intresseklubb för män till en allomfattande redaktion med nyheter, fördjupning och evenemang i en växande omfattning. När jag började kom inga sportresultat med i ordinarie nyhetssändningar, det var ju bara sport, vi var som en egen liten ö. Ja, om inte Sverige vann Hockey-VM förstås. Vi var ett fåtal kvinnor som stilla och målmedvetet jobbade på att ta mer plats och framförallt att ge utrymme åt kvinnor som idrottade och åt annat än bara sportresultat. Det är en självklarhet idag – med reportage om livet om och kring våra stjärnor – och många kvinnor tar plats i TV för att jobba med sport! En härlig utveckling. Given kan tyckas – men ändå.

- Utbudet för en andlig sökare i vår tid är stort. Bokhandlar som specialiserar sig på andlig och religiös litteratur, dignar av volymer med tankar och filosofier från världens alla hörn. För mig kändes det lika mycket en guldgruva som en djungel. För var skulle jag börja? Och var skulle jag sluta? Till slut var det som om jag satt ihop min egen cocktail av tankar och bilder från än här, än där. Så berättar Gunilla Orvelius, regissör i Örebro om sitt sökande - och vad hon fann. - Till slut insåg jag mer och mer hur lika religionerna faktiskt är. Alla söker förklara varför vi finns här, varför världen finns här, vad vi ska göra för att finna harmoni medan vi lever och en bättre värld när vi dör. De flesta talar också om en Gud. Men inte alla, och det var det som till slut var avgörande för just mitt val. Vi hör ett stycke från operan "Thais" av Jules Massenet och som har titeln "Meditation". Göteborgssymfonikerna spelar.

Har hon rätt att kräva av dig att du ska sälja din del av släktgården? Är du skyldig att fortsätta betala av på hans studielån efter ni har skilt er? Och hur räknar man ut underhåll för barnen? Den här veckan följer vi upp förra veckans bröllopsspecial med allt du behöver veta om skilsmässor. I studion finns våra experter på privatekonomi och civilrätt, Annika Creutzer och Margareta Brattström. Från moviebox till inbox Är du trött på att springa till videobutiken och hyra film? Nu kommer fler och fler tjänster där du kan prenumerera på film och serier direkt hem till datorn eller teven. Men filmtjänster har inte samma förutsättningar att slå igenom som musik. Utbudet är sämre och priset är högre. Så hur ska man tänka som konsument?    En lax är ok men inte en burk rysk kaviar Just nu jobbar många företags nissar för fullt med att slå in paket till anställda och till potentiella kunder. Men hur mycket kan man ge utan att det klassas som en muta? Och vad riskerar du om du tar emot den där dyra flaskan whiskyn? Veckans lista – allt man kan göra med en plastkasse I förra veckans program efterlysta vi vad man kan göra av alla överblivna plastkassar och vi har fått mängder av svar. Aldrig hade vi kunnat ana att man kan skapa så mycket av en vanlig påse.