Podcasts about bibliotekets

Bibliotekets bokklubb. Margrete, Merete, Linda og Katrine møtes i studio for å snakke om en bok som alle fire har lest. Altså en lesesirkel. Vi snakker om hva vi synes om boka, tolkninger og noen avsporinger. I denne episoden skal vi snakke om Tua av Annika Norlin. Røpealarm! Hvis du ikke har lest boka og får lyst til å lese den sier vi ifra når du bør skru av episoden og komme tilbake. Gi oss gjerne en tilbakemelding på om du vil høre flere episoder som dette og eventuelt hvilken bok du ønsker vi skal snakke om neste gang.

Bibliotekets formidlere Hanne, Benjamin og Ine diskuterer sine "hemmelige" favoritter, Tidsmaskinen av H. G. Wells, La oss si at jeg er av Haile Bizen og Tillit av Hernan Diaz.

I dagens episode prøver vi ut et nytt konsept: Bibliotekets bokklubb. Margrete, Merete, Linda og Katrine møtes i studio for å snakke om en bok som alle fire har lest. Altså en lesesirkel. Vi snakker om hva vi synes om boka, tolkninger og noen avsporinger. Røpealarm! Hvis du ikke har lest boka og får lyst til å lese den sier vi ifra når du bør skru av episoden og komme tilbake. Gi oss gjerne en tilbakemelding på om du vil høre flere episoder som dette og eventuelt hvilken bok du ønsker vi skal snakke om neste gang.

Anna Blennow beskriver sitt sökande efter biblioteket som har tillhört den man som tros ligga bakom 1600-talspseudonymen Skogekär Bergbo. Och funderar över bokryggarnas mystiska verkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Klockan på väggen tickade. Sekund för sekund blev synlig, oändligt lång, som om sekundvisaren tvekade för varje slag. Tiden i den predigitala eran kunde vara så totalt tom, det ensamma rummet, möblerna som stod stilla på sina platser. Den enda vägen ut ur tiden var via bokstäverna. Böckernas ryggar i bokhyllan var som brev från en framtid, ett liv som kanske skulle komma att bli mitt eget när jag blev vuxen. ”Ekelöfs nej”. ”Brott och straff”. ”Rutiga kokboken”. Jag läste titlarna om och om igen, så att orden förlorade sin betydelse och blev besvärjelser som skulle hjälpa mig genom den tomma tiden.När jag långt senare kom att öppna böckerna vars ryggar var så välbekanta blev jag ofta besviken. Innehållet kunde inte mäta sig med de drömmar som de kortfattade titlarna hade skapat i mig. Det var alltså inte där livet fanns. Kanske var det i stället ensamheten som bodde i bokbanden, sökandet efter betryggande svar och fasta strukturer.”Siste quisquis ante portam es. Stanna, vem än du är, framför porten. Knacka inte på dörren och ge inte ett ljud ifrån dig. Den här platsen är helig. Detta är de gudomliga och mänskliga vetenskapernas helgedom. Här är de dödas rådsförsamling och dyrkan. Härifrån må alla arbetets mödor, allt larm och de som är okunniga om litteratur vika hädan. Stör inte ägarens ensamhet och frid.”Så stod det skrivet på latin ovanför dörren till ett av författaren Schering Rosenhane den äldres bibliotek. Länge visste man inte mer om hans boksamling än att den funnits. I en lista över de inventarier den noggranne Rosenhane förvarat på sitt kontor förtecknades boklistor från alla hans gods: Torp och Tistad i Södermanland, Säby i Järfälla, det Rosenhaneska palatset på Riddarholmen, och hans ståthållarvåning på slottet Tre Kronor. Men listorna själva är inte bevarade, och boksamlingen skingrad. Det var i samband med mitt forskningsprojekt om Rosenhane som den troliga författaren bakom diktarpseudonymen Skogekär Bergbo som jag påbörjade jakten på hans böcker.Schering Rosenhane var ämbetsman under drottning Kristinas regering på 1600-talet, ofta på statliga uppdrag utomlands. Men var han än befann sig var han på jakt efter böcker. I Paris fick han som ung student utan pengar låna till sig den läsning han längtade efter. När han sändes till de Westfaliska fredsförhandlingarna köpte han redan på väg dit, visar räkenskaperna, en hög med böcker – och en luta, för att kunna spela och dikta på lediga stunder. I Münster bodde han hos den beryktade boksamlaren Bernhard Rottendorff, vars ”sköna bibliotek” han fick begagna. Ur den svenska stormaktstidens krigsbyten belönades han för sitt fredsmäkleri med mängder av böcker. Till sonen Johan, på studieresa i Holland, sände han inköpslistor på vackra objekt till biblioteken: glober, kopparstick, kartor.Johan Rosenhane älskade också böcker. Och det var i hans bibliotekskatalog som jag hittade den: en boklista skriven med Scherings hand, om totalt nästan 600 volymer. Här var det: Schering Rosenhanes bibliotek. Men inte hela. Ett bibliotek värdigt en boksamlare rymde vid den här tiden tusentals böcker. Johan hade ärvt godset Tistad efter faderns död, och troligen var det böckerna i det biblioteket som fanns i listan.Men det var en kryptisk förteckning: oftast bara en förkortad titel och författarens efternamn. Inga tryckorter och årtal. ”Cicero, två band”. ”Apuleius verk”. Om jag ville spåra just de här böckerna skulle det bli svårt. Men det fanns, visade det sig, en lösning. Efter Johans död såldes snart biblioteket på Tistad. Det gamla huset skulle rivas, bibliotekssalen försvann, och böckerna såldes till ett kansliråd vid namn Eckleff. Men han hade det svårt ekonomiskt och lät sälja alltihop igen. Auktionskatalogen finns kvar, och där kunde jag para ihop verk efter verk med exemplaren i boklistan. Och så kunde jag ge mig ut till de samlingar och bibliotek dit många av böckerna vandrat på olika vägar. Att jag hittat rätt exemplar kunde jag se från Eckleffs ex libris; ibland fanns Johan Rosenhanes signatur i boken, ibland initialerna S.R. – Schering Rosenhane. Och på böckernas ryggar i vita pergamentband hade Schering med egen hand tecknat titel och författare i brunt bläck.Böckerna skulle innehålla fler indicier till lösningen på gåtan om Skogekär Bergbo, men det mest omvälvande för mig var inte innehållet, utan att hålla böckerna i mina händer. Känslan var långt starkare än när jag undersökt hans brev och manuskript. Det förvånade mig först, men så förstod jag: När jag bläddrar i böckerna och läser en rad här och där gör jag precis samma sak som han själv gjorde. Hans händer har vänt de här bladen precis som mina gör nu, och precis som jag har han sökt kunskap mellan de här pärmarna. I böckerna möts våra världar och är precis desamma.Böcker är inte bara objekt i sig. De bär på ytterligare fysiska spår bortom sig själva: tummade smutsiga sidor, spår av kyssar på en illuminerad helgonbild i en medeltida codex, utflutet bläck där någon strukit under eller antecknat. Böckernas historia är bibliotekens historia, men också materialens: papyrus, pergament, papper.De stora biblioteken, skriver Irene Vallejo i ”Papyrus – om bokens födelse i den antika världen”, utsattes lättare för plundring och bränder. De antika verk vi läser idag skyddades i perifera och obetydliga samlingar där de klarade sig från förödelse. Biblioteken har genom historien utgjort skyddsrum både för böcker och läsare. ”Stör inte ägarens ensamhet och frid”, stod det i biblioteket på Tistad. Begreppet, otium et solitudo, är lånat från Petrarca, som i sin tur fått det från antiken: Cicero skriver om författaren och statsmannen Cato den äldre att han aldrig var ”mindre sysslolös än när han var ledig, och aldrig mindre ensam än när han var för sig själv”. I biblioteken kunde Cicero, Petrarca och Schering Rosenhane tala med det som var förgånget och försvunnet. Och jag kan stå intill och lyssna.Bredvid universitetet där jag arbetar ligger biblioteket. När jag kommer upp för backen brukar jag alltid välja biblioteksentrén, förbunden med universitetet genom en inglasad passage, för att få en fläkt av den trygghet som strömmar ut från bokhyllor, läsplatser och bokmagasin insprängda i berggrunden. Det som präglar det tryckta ordet i motsats till digitala publikationer, skriver Lothar Müller i sin studie ”Vit magi – papperets epok”, är inte bara böckernas tredimensionella form och materialitet, utan också det fastslagna, oföränderliga. En bok kan till skillnad från en e-bok inte formateras om eller uppdateras. Det förgångna går inte att förändra, men inte heller att förlora, viskar böckernas ryggar, och det fyller mig med trygghet. Den torra doften av papper, den lite syrliga lukten av bokband, otium et solitudo. Tiden står stilla, men inte i väntan och ensamhet, utan närvaro.Anna Blennowlatinforskare och poetLitteratur Irene Vallejo: Papyrus – om bokens födelse i den antika världen. Översättare: Annakarin Thorburn. Albert Bonniers förlag, 2023.Lothar Müller: Vit magi: papperets epok. Översättare: Tommy Andersson. Glänta Produktion 2023.Kathryn M. Rudy, ”Touching parchment: how medieval users rubbed, handled, and kissed their manuscripts”, OpenBook Publishers 2023, Open access https://www.openbookpublishers.com/books/10.11647/OBP.0337Anna Blennow, ”Schering Rosenhanes kärleksvisa. En herdes väg från Seine till Sverige”, Tidskrift för litteraturvetenskap 1/2024, Open access https://publicera.kb.se/tfl/issue/view/1798

I november-utgaven av Bibliotekets litteraturkafé snakker bibliotekar Anne-Line Hovind om bøker innenfor temaet: Den der vanskelige kjærligheten. Bøkene som blir snakket om er: Geisha av Arthur Golden, Jane Eyre av Charlotte Brontë, En velskapt pike av Pia Edvardsen og Vilma-bøkene av Gudrun Skretting.

I fjor stakk Bjørn Hatterud av med seieren. Hvem vinner i år? Henriette og Mailin tar dere gjennom de nominerte bøkene og forteller det hvordan du kan stemme frem din favoritt.

Bibliotekets litteraturpris deles ut for tredje gang i høst. Hør Sølvbergets formidlere presentere de ti finalistene: (00:00) Hva er Bibliotekets litteraturpris? (10:23) Nervøse tilstander (13:53) Den dagen Nils Vik døde (17:12) Jeg vil våkne til verden (20:21) Morsmelk (24:15) Koke bjørn (27:03) Sommeren med Balder (31:32) Skinnende døde (38:29) Tallboy (41:32) Piranesi (48:15) Alt som skranglar --- Innspilt på Sølvberget bibliotek og kulturhus i juni 2024. Medvirkende: Nina Bachke, Tomas Gustafsson og Espen Røsbak. Produksjon: Åsmund Ådnøy.

Sommeren nærmer seg, ferieplaner legges og bøker leses både hjemme og på tur! I mai-utgaven av Bibliotekets litteraturkafe snakker bibliotekar Anne-Line Hovind om bøker man kan reise i sammen med hovedpersonen, og drømme seg bort til den solfylte franske rivieraen, en gresk landsby, eller kanskje et lite bakeri ved den engelske kysten? Bli med på tur - i en bok!

Nina Bachke og Tomas Gustafsson avslører hva som skjedde da bibliotekarer fra hele landet skulle samle seg om ti nominerte til Bibliotekets litteraturpris. Stem over disse bøkene på biblioteketslitteraturpris.no: Frode Grytten – Den dagen Nils Vik døde Øyvind Berg – Sommeren med Balder Nora Ikstena – Morsmelk Susanna Clarke – Piranesi Mazdak Shafieian – Skinnende døde Therese Bakkevoll – Tallboy Mikael Niemi – Koke bjørn Tsitsi Dangarembga – Nervøse tilstander Erlend Skjetne – Alt som skrangler Karoline Brændjord – Jeg vil våkne til verden --- Innspilt på Sølvberget bibliotek og kulturhus i april 2024. Medvirkende: Nina Bachke, Tomas Gustafsson og Åsmund Ådnøy Produksjon: Åsmund Ådnøy

"Mjøsa rundt med mor" av Bjørn Hatterud fekk Kritikarprisen i 2020. Tre år seinare vann boka Bibliotekets litteraturpris, som vart utdelt på Kapittelfestivalen på Sølvberget hausten 2023. Hatterud samtalar med Randi Berge Wandrup om boka. --- Innspelt på Sølvberget bibliotek og kulturhus i september 2023. Medverkande: Bjørn Hatterud og Randi Berge Wandrup. Produksjon: Åsmund Ådnøy

I denne episoden av Den hemmelige hyllen snakker litteraturformidler Robin Van De Walle med Bjørn Hatterud, forfatter av "Blokka på Bjerke" og "Mjøsa rundt med mor", som ble tildelt Bibliotekets litteraturpris 2023. Hatterud presenterer sine skjulte skatter fra bokhyllen.

Vi tar et dypdykk i «Mysterier» av Knut Hamsun. Boka ble utgitt første gang i 1892, og er trolig den mest modernistiske og eksperimentelle romanen til nobelprisvinneren. Den starter når en fremmed ung mann, Johan Nilsen Nagel, slår seg ned i en liten norsk kystby, og gjør en masse eksentriske og merkelige ting. Bibliotekets formidler Robin Van de Walle i samtale med Frode Helmich Pedersen, kritiker og professor i nordisk litteratur ved UiB.

Bibliotekets litteraturpris deles ut for andre gang i september, og DU bestemmer hvem som vinner! Hør omtalen av årets nominerte bøker. Les mer og stem på www.biblioteketslitteraturpris.no --- Innspilt på Sølvberget bibliotek og kulturhus i juni 2023. Medvirkende: Linn Tønnessen, Espen Røsbak, Siri Odfjell Risdal og Thale Dobbert. Produksjon: Åsmund Ådnøy

I september deles Bibliotekets litteraturpris ut for andre gang. Tomas Gustafsson er koordinator for prisen, og Thale Dobbert har sittet i bibliotekjuryen. Hvilken boik bør vinne? Det bestemmer du - stem på biblioteketslitteraturpris.no. Dette er de nominerte bøkene: Lucy av Jamaica Kincaid Vonde blomar av Gunnhild Øyehaug Eg et før eg kjem av Kari Anne Bye Den siste komle av Arild Rossebø Mine bilder av Sverre Bjertnæs Kinderwhore av Maria Kjos Foss Mjøsa rundt med mor av Bjørn Hatterud Har døden tatt noe fra deg så gi det tilbake av Naja Marie Aidt Eg får aldri sjå verden igjen av Ahmet Altan Flukt av Carl Frode Tiller

I denne episoden tar vi et dypdykk i «The Bell Jar» (Glassklokken) av Sylvia Plath. Romanen kom ut i 1963, en snau måned før Plath begikk selvmord. Den handler om en ambisiøs ung kvinne på 50-tallet i USA, som langsomt daler ned i en dyp depresjon. Den har blitt stående en tidlig feministisk klassiker, og som en intens skildring av et ungt menneske på vei mot avgrunnen. Bibliotekets formidler Robin Van de Walle i samtale med Marianne Egeland, professor emerita i litteraturvitenskap ved UiO.

I denne utgaven av Månedens klassiker ser vi nærmere på Emily Brontës berømte Stormfulle Høyder fra 1847. Hva kan vi si om den turbulente kjærligheten mellom Cathy og Heathcliff? Hva betyr «gotisk roman» egentlig? Bibliotekets formidler Joanna Pacula diskuterer Stormfulle Høyder med Marie Nedregotten Sørbø, professor i engelsk litteratur ved Høgskulen i Volda

I denne utgaven av Månedens klassiker gjør vi et dypdykk i Gustave Flauberts berømte Madame Bovary fra 1856. Hva er det som gjør Emma Bovary så splittende? Hvorfor ble romanen anmeldt for usedelighet, og er den like relevant i dag? Bibliotekets formidler Hanne Rømsing Sæverås diskuterer Madame Bovary med Helge Vidar Holm, Professor Emeritus i Fransk litteratur og kulturkunnskap (UiB).

Hva leser du, ser du på og lytter du til i jula? Er du et vanedyr som må ha med deg det samme hvert år, eller er du åpen for å skape nye tradisjoner? I personalgruppa vår svarer vi ja og nei på dette spørsmålet om hverandre, og i denne podkastepisoden deler vi våre tips med deg. Enten du foretrekker å lese gammel grøsserkrim eller nyere julefortellinger, se den gamle versjonen av Tre nøtter til Askepott eller den nye, lytte til klassiske julesanger eller heavy metal-versjoner – her er tips til deg. Riktig god jul fra alle oss på Kongsberg bibliotek!

Nå er det høst, og vi gleder oss til å sette oss ned med våre høstfavoritter! Men hva er det vi egentlig leser, ser på eller lytter til denne høsten? Hør mer om det i podkasten vår.

Når landet mørknar av Tore Kvæven er en av de nominerte bøkene til Bibliotekets litteraturpris, som deles ut for første gang i 2022. Les mer om prisen og stem på https://www.biblioteketslitteraturpris.no/. Seint på 1200-tallet bodde det tusenvis av mennesker med norrøn avstamning på Grønland. Knapt to hundreår seinere fantes det knapt spor igjen etter dem. Når landet mørknar gir stemmer til de mange skjebnene i et samfunn hvor livsgrunnlaget sakte forsvinner. Sølvbergets formidlere Tomas Gustafsson, Linn Tønnessen og Anne Torill Stensberg har lest boka. --- Innspilt på Sølvberget bibliotek og kulturhus i juni 2022. Medvirkende: Tomas Gustafsson, Linn Tønnessen og Anne Torill Stensberg Produksjon: Tomas Gustafsson og Åsmund Ådnøy

Drammensbibliotekets podcast live fra Drammensbiblioteket! :) Fra Drammen podcastfestival får du her servert liveopptaket med Hilde, Arne Henning, Kristin og Ina der de går gjennom alle de ti nominerte til Bibliotekets litteraturpris. Om bibliotekets litteraturpris Landets åtte største bibliotek har tatt initiativ til prisen, på vegne av alle landets folkebibliotek. Blant de ansatte ved storbybibliotekene ble det først stemt frem en langliste på 55 bøker i januar 2022. Gjennom en nominasjonskonferanse i april, ble disse redusert til ti nominerte bøker. Lesere og bibliotekansatte i hele landet kan nå gi sin stemme til tre bøker. Prisen, til forfatter og/eller oversetter, er en statuett som den anerkjente kunstneren Kjell Erik Killi Olsen har utformet. Prisen deles ut i 22. november på Bærum bibliotek.

Essayet Ekko av Lena Lindgren er en av de nominerte bøkene til Bibliotekets litteraturpris. Den deles ut for første gang i 2022. Les mer om prisen og stem på https://www.biblioteketslitteraturpris.no/. Ekko var nymfen som snakket for mye. For dette ble hun dømt til en skjebne hvor hun bare kunne gjenta andre. På 2000-tallet møter vi Ekko i medieteknologien; i virale memer, skittstormer, hekseprosesser og ekkokamre. Den som får algoritmene på sin side, vinner oppmerksomhetsøkonomiens høyeste trofé: å bli sett. Og Ekkos store kjærlighet var Narcissus, han som druknet i sitt eget speilbilde. Sølvbergets formidlere Thale Dobbert og Tomas Gustafsson diskuterer Lena Lindgrens bok. --- Innspilt på Sølvberget bibliotek og kulturhus i juni 2022. Medvirkende: Thale Dobbert og Tomas Gustafsson Produksjon: Tomas Gustafsson og Åsmund Ådnøy

Det er straks vinterferie! Lurer du på hva du kan finne på? I denne podkasten kommer vi med forslag til bøker, filmer, serier og musikk som du kan kose deg med i ferien. Mye har vi på biblioteket, og nesten alt øvrig materiale kan vi fjernlåne til deg. Det er bare å komme innom. Takk til alle som bidro – og god vinterferie!

Nå er det jul! Men hva er det egentlig som gir deg julestemning? Må du lese ei spesiell bok hvert år, se akkurat den filmen eller høre en bestemt julesang for å endelig kjenne at julefreden senker seg? Eller handler det mer om moro, marsipan og julebrus? Vi tok runden i personalgruppa og kan avsløre at ikke alle må se på «Tre nøtter til Askepott» på julaften. Nei, det er et rikt utvalg filmer vi koser oss med! Og slettes ikke alle må lese ei julebok heller. Og sjøl om mange av oss liker O' helga natt, er det også noen som hører på metal... Lytt til bibliotekets juletips – og riktig god jul! Tusen takk til alle som deltok!

Bibliotekets korridorer är inte vad de verkar. Våra hjältar ställs inför både mentala och fysiska hinder i detta hårresande avsnitt.  Rollspelet börjar vid 06:45

Mange i Haugesund kjenner nok Alf Aronsen som en stor kulturformidler. Dette gjør han med stort iver i jobbsammenheng og som privatperson. I denne episoden snakker de om bibliotekets rolle, hvordan de jobber og hvor viktig det er med litteratur for å få kunnskap og innsikt i andre. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I den här inspelningen samtalar Lunds universitets moderator Anna Clara Törnqvist med Lisa Olsson Dahlquist, forskare i biblioteks- och informationsvetenskap, om hur det demokratiska och det folkbildande arbetet dagligen görs på biblioteken i en allt mer digitaliserad samtid. Lunds universitet deltar digitalt på Bokmässan i Göteborg 2020 – med drygt 20 inspelade samtal med forskare och författare knutna till universitetet.

Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

Premiäravsnitt av I digitaliseringens framkant, en podcast från Malmö universitet. Andreas Jacobsson, dekan och ansvarig för digitaliseringsuppdraget vid universitetet, samtalar med bibliotekschef Sara Kjellberg.

Bibliotekets trappscen invaderas av Dynamopodden! Eller hur KAXIGT att livepodda efter bara två avsnitt?! Publiken får vet vem som är vem på bokvagnen, vem som är Fridas drömkille samt vilken kortfilm som Christina helst INTE ville se tillsammans med sin dotter. Vi vevar igång boktitelgeneratorn för andra gången: Pixar eller socialrealism? Lyssna och lär!

Vi besøger Hovedbiblioteket i København, og får en snak om fysiske objekter og steder, hvad biblioteker kan, og hvad de måske kunne gøre mere ...

Avsnitt 12 handlar om Bibliotekets roll på Wikipedia. Intervjuad denna vecka är Maria Björk som arbetar på Uppsala stadsbibliotek. Vi pratar om folkbildning, vilken roll biblioteken har och attityder till […]

Skumma kultur har snakket med Linda Eide om hennes nye bok "Oppdrag Mottro", Magnus har omtalt boken "Isberg" av Lars Ove Seljestad, Endre har vært på Bergen offentlige biblioteks klassikerkurs og studio har fått besøk av regissør Fredrik Longva som forteller om Immaturus nye teaterstykke "Nærmere". I studio: Pia Haagenslid, Malin Jørgensen og Helena Wik. Innslag: Magnus Romslo Lindvik og Endre Tveit. Intervjuobjekt: Linda Eide, Fredrik Longva.

I Biblioteket möter vi två svenska debutanter som båda skriver om miljöer man inte så ofta träffar på i svenska romaner idag. Dels Tomas Bannerhed som skrivit sin roman Korparna om en småländsk lantbrukarfamilj på 70-talet, dels Sara Beischer som skrivit en arbetsplatsroman som utspelar sig inom äldrevården, Jag ska egentligen inte jobba här. Bibliotekets debutantspår tar oss även till New York där Marie Lundström träffat Hannah Tinti och Claire Vaye Watkins. -Jag känner det som om jag genomgått en förvandling och blivit den jag innerst inne alltid har varit, säger Tomas Bannerhed som debuterade som författare för ett år sedan med romanen Korparna. Den boken har under det gångna året fått både Augustpriset och det prestigefyllda Borås Tidnings Debutantpris . Själv trodde han inte att en berättelse om lantbrukare i Småland på 70-talet skulle bli någon hit, men kritiker och läsare har tyckt annorlunda. I Biblioteket för vi höra Tomas Bannerheds väg till skrivandet och hur han faktiskt höll på i tio år för att få sin roman färdig. Han är själv uppfödd på en bondgård i Småland men längtade alltid bort och ut. Det strävsamma jordbrukarlivet såg han som en belastning och varken han själv eller någon i hans omgivning förväntade sig att han skulle leva samma sorts liv som sina föräldrar. Nu har han under många år genom sitt skrivande återskapat minnen och stämningar från en epok som redan känns avlägsen samtidigt som den är så nära. Uppläsare: Anna Persson Dessutom träffar vi Sara Beischer som romandebuterat med en bok om livet på ett äldreboende. ”Jag ska egentligen inte jobba här” handlar om nittonåriga Moa som i väntan på att skådespelarkarriären ska ta fart ställs inför död, kroppsvätskor och omänskliga arbetsvillkor. Boken var vältajmad – den kom i januari i år, samtidigt som Sverige skakades av vårdskandaler. ”Jag ska egentligen inte jobba här” handlar om nittonåriga Moa som i väntan på att skådespelarkarriären ska ta fart arbetar på ett äldreboende. Där ställs hon inför död, kroppsvätskor och omänskliga arbetsvillkor. Sara Beischer har själv jobbat av och till som timvikarie i äldrevården. Boken bygger delvis på hennes egna erfarenheter, och har blivit en succé. Tredje upplagan är redan tryckt. Boken används som undervisningsmateriel för blivande vårdpersonal, och själv är Sara Beischer flitigt anlitad som föreläsare. –Lustigt, säger hon. Jag får inte ens jobba i min egen kommun eftersom jag inte är utbildad undersköterska, och ändå har jag blivit ett slags äldreambassadör. Nästa bok ska inte handla om vården. –Men det kommer att handla om människor från arbetarklassen, säger hon. Jag är en arbetarklassunge! Ulla Strängberg träffade Sara Beischer i hennes hem i Halmstad. Uppläsare: Sarah Maya Jackson. I Biblioteket träffar vi också två amerikanska författare, Hannah Tinti och Claire Vaye Watkins, som pratar om hur det är att debutera. Hannah Tinti debuterade 2004 och båda hennes böcker är översatta till svenska: Djurverkerier och Den gode tjuven. Claire Vaye Watkins första bok Battleborn ges ut i USA i augusti. Marie Lundström träffade dem ihop en torsdag kväll i New York och undrade vilka tips har den erfarna Hannah att ge nykomlingen Claire? Programledare är Mia Gerdin

Biblioteket i P1 den 21 februari handlar om blurbar och samiska berättelser. Blurb blurb blurb... Nej, det är inte en talande fisk. Och ingen har satt såpbubblor i halsen. En blurb ser du på bokomslaget till din nya roman. Det är den där lilla obetalda jätteentusiastiska texten som en författare skriver om en annan författares bok. Kanske ett ärligt menat omdöme, kanske inte. Hedvig Weibull reder ut vad blurben egentligen är och ifall någon verkligen köper mer på grund av den glada meningen på baksidan. Berättelserna dör i markerna! Hur ska man få fler människor att skriva innan berättelserna försvinner? Det undrar Sametingets bibliotekskonsulent i Jokkmokk. Biblioteket fortsätter med del två i sin serie "Hur mår egentligen litteraturen på våra minoritetsspråk? De samiska berättelserna är uråldriga. Den första skönlitterära boken på samiska skrevs för hundra år sen. De flesta böckerna på Samernas bibliotek i Jokkmokk handlar om samer. Det finns fler diktböcker på samiska än romaner och noveller. Det norska Sametinget satsar mångdubbelt större belopp på litteraturstöd än det svenska Sametinget. Därför ges de allra flesta samiska böckerna ut i Norge. Men Sigrid Flensburg trotsar det skönlitterära mörkret och hittar fem nya böcker ugivna av samer i Sverige.

Ulf Karl Olov Nilsson är inte bara psykolog - han har också kallats en av landets roligaste poeter. Den nya diktsamlingen Barndomstolen visar prov på både humor och djupaste allvar. Bibliotekets reproter Jon Jordås åkte till mottagningen i Göteborg och pratade med Ulf Karl Olov Nilsson om människovärde och Hollands undergång. Bokcirkeln tar sig an sista boken i Cora Sandels Alberte-trilogi. I romanen Bara Alberte sitter vår huvudperson med lösa lappar plus en skräckinjagande mängd anteckningar och undrar om det kan bli någon bok av alltihop. Författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg ger Alberte sina bästa råd om hur man kommer igång att skriva och får boken klar. Cirkelledare är Marie Lundström Ulf Karl Olov Nilsson är inte bara psykolog - han har också kallats en av landets roligaste poeter. Och precis som många i sin generation blandar han gärna olika stilar och tonfall. I den nya diktboken Barndomstolen undersöker han begreppet värde, och ställer flera obehagliga frågor som t ex vad är ett barn  värt i reda pengar?    Han gör det, språkmaterialist som han är, genom att undersöka, och inventera de många sammanhang där ord som ”värde”, ”värdering”, ”värdefull” och ”värdelös” förekommer. Vi åkte till mottagningen i Göteborg och pratade med UKON om människovärde och Hollands undergång.Bokcirkeln tar sig an sista boken i Cora Sandels Alberte-trilogi. I romanen Bara Alberte sitter vår huvudperson med lösa lappar plus en skräckinjagande mängd anteckningar och undrar om det kan bli någon bok av alltihop. Författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg ger Alberte sina bästa råd om hur man kommer igång att skriva och får boken klar. Cirkelledare är Marie LundströmProgramledare: Louise Epstein

Karine Mannerfelt har rest till Kairo för att träffa arabvärldens just nu mest berömda författare, Alaa al Aswany, vars roman Yacobians hus sålt i en halv miljon exemplar bara i Frankrike. Al Aswany tar emot vid ett marmorbord inne i sin tandläkarmottagning. Det är där han skriver sina romaner. Två eftermiddagar i veckan behandlar han patienter i mottagningen.-Litteratur och medicin är två sidor av samma sak. Jag kan inte leva av bara den ena, säger han.Samtalet i tandläkarmottagningen kretsar kring litteratur kontra verklighet, och al Aswany blir upprörd när det visar sig att Bibliotekets utsände har använt hans bok som en sorts turistguide till det nutida Egypten.Medverkar gör också författaren Bahaa Taher.

Biblioteket med Giftskåpet Den amerikanske författaren Richard Yates slog aldrig igenom när han levde, men nu när hans roman Revolutionary Road blivit film vill alla läsa hans böcker. Han skildrar dysfunktionella familjer, mögliga hus, förorter, sprit och New York city. Biblioteket har tagit reda på varför hans romaner trots dysterheten inte gör läsaren deprimerad och varför det finns mer att upptäcka än Revolutionary road. Dessutom börjar Bibliotekets nya serie Giftskåpet som handlar om böcker som blivit förbjudna eller retat upp läsarna. Det finns en enda bok som blivit fälld i ett tryckfrihetsmål i Sverige, och den är varken skriven av August Strindberg eller Lars Norén utan av Ing-Marie Eriksson, bördig från Jämtland. Debutromanen Märit fick Ing-Marie Erikssons forna grannar att stämma henne för förtal och yrka på fängelsestraff. Ing-Marie Eriksson berättar för Mia Gerdin om varför hon har rätt till sina egna minnen och upplevelser. Den amerikanske författaren Richard Yates slog aldrig igenom när han levde, men nu när hans roman ”Revolutionary Road” blivit film vill alla läsa hans böcker. Han skildrar dysfunktionella familjer, mögliga hus, förorter, sprit och New York city. Hans skrivande präglas av Humor, civilisationskritik och ett intresse för livets mening. Biblioteket har tagit reda på varför hans romaner trots dysterheten inte gör läsaren deprimerad och varför det finns mer att upptäcka än ”Revolutionary road”. Dessutom börjar Bibliotekets nya serie Giftskåpet som handlar om böcker som blivit förbjudna eller retat upp läsarna. Det finns en enda bok som blivit fälld i ett tryckfrihetsmål i Sverige, och den är varken skriven av August Strindberg eller Lars Norén utan av Ing-Marie Eriksson, bördig från Jämtland.  Debutromanen ”Märit” fick Ing-Marie Erikssons forna grannar att stämma henne för förtal och yrka på fängelsestraff.  Något fängelse blev det inte, men författaren dömdes att betala skadestånd.  Ing-Marie Eriksson berättar för Mia Gerdin om varför hon har rätt till sina egna minnen och upplevelser. Läs mer här:

P1 måndag 13 oktober 1403 och tisdag 14 oktober 1815 Den brittiske författaren Aidan Chambers är en av ungdomslitteraturens stjärnor. Han har ofta väckt debatt med sina skildringar av sex, kärlek och död. Att kompromissa när det gäller stil och innehåll är inget för honom. Han senaste bok ”Det här är allt” är över 800 sidor tjock. Den har gjort kritikerna upprörda och läsarna lyckliga. Vi har träffat honom och pratat om provokation, stil och hans egen undomstid. Även om han inte är en storsäljare som J K Rowling så har han en hängiven skara läsare över hela världen. Åsa Lind är mest känd för böckerna och radioprogrammen om Sandvargen. Hennes nya bok ”Ellika Tomsons första bok” handlar om att upptäcka världen i sin egen närhet. I Biblioteket förklarar hon varför det inte räcker med Christofer Columbus när man skall fundera över upptäcktsresor.I Bokcirkeln lever författarna Majgull Axelsson, Åsa Larsson och Mohamed Omar med romanen Moment 22. Cirkelledare är Marie Lundström. Det är deras tredje vecka ihop med Joseph Hellers roman och idag frågar de sig: Vad är det för bild av USA som denna moderna amerikanska klassiker från 1961 ger? Och vad säger boken om USA idag? Bibliotekets programledare: Anna Tullberg och Louise Epstein.