Podcasts about spontanitet

DACAPO Gäster Daniel, Johan och Roger Håll i er, Kiss-armén! Kiss har grävt fram en oslipad diamant från 1985 som får dig att tappa hakan. "Off the Soundboard: HemisFair Arena, San Antonio, Texas – December 3, 1985" är inte bara en liveskiva, det är en tidsmaskin tillbaka till en era då Kiss regerade scenerna med en vild och oborstad energi. Bernt, Roger, Marko, Johan och Daniel dissekerar varenda riff och vrål – är detta det mest explosiva Kiss-ögonblicket någonsin? Spänn fast säkerhetsbältena, för den här resan kommer att bli brutal! Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden... Chapters 00:00 Introduktion till Kiss och podden 01:51 Biljettsläpp och förväntningar 03:04 Röran kring soundboard-lanseringen 09:45 Kvalitet och streamingtjänster 10:42 Omslaget och dess betydelse 12:54 Konserten och dess arrangemang 18:35 Setlist och låtval 20:18 Ljudkvalitet och publikens roll 31:55 Soundboard och Publikrespons 34:02 Kiss Konserter och Setlistor 36:00 Mellansnack och Solon 39:16 Trumsolo och Synttrummor 44:03 Konstiga Ljud och Repliker 50:04 Eric Carls Trumsolo och 80-tals Syntar 54:09 Turnéframgångar och Publikens Reaktioner 57:04 Erik Kahr och I Love It Loud 01:00:03 Analyser av låtar och konserter 01:03:01 Spontanitet och unika upplevelser 01:06:04 Soundboard och ljudkvalitet 01:09:04 Jämförelse med tidigare album och konserter 01:11:46 Avslutande tankar och reflektioner

Da Maja Thune var 17 år gammel ble hun innlagt på psykiatrisk sykehus. Etter å raskt få en schizofrenidiagnose – som senere viste seg å være feil – ble hun tungt medisinert, isolert og lagt i reimer.I denne episoden beskriver hun erfaringer som psykiatrisk pasient og hvordan enkelte ansatte og andre så henne - bakenfor adferden, de medisinske rapportene og diagnosene. Dette førte til at hun oppdaget «kjærlighet som medisin». Hun forteller om hvilke tilnærminger som har hjulpet henne til å nå bli friskmeldt og senere starte konseptet med samme navn.Maja Thune er nå forfatter, foredragsholder og jobber som miljøterapeut i akuttpsykiatrien. Hun har en Bachelor i Psykologi fra Universitetet i Oslo, er utdannet kunst- og uttrykksterapeut og har etablert et toårig utdanningsprogram i terapeutisk yoga, hvor fagpersoner og helsepersonell får dypere innsikt i hvordan yoga og mindfulness kan hjelpe i møte med psykiske plager som stress, angst, depresjon og traumer.I «Kjærlighet som medisin» samles fagpersoner, tidligere pasienter og kunstnere for å dele sine ulike erfaringer og unike historier om veien gjennom psykiske utfordringer. Kjærlighet som medisin har blitt en folkebevegelse i Norge som har bidratt til å styrke et nytt sett med verdier innen psykisk helse, basert på medfølelse, aksept, omsorg og tilstedeværelse. ► STØTT SNAKK MED SILJE:Jeg setter enormt stor pris på alle som ønsker å støtte podkasten. Det gjør at jeg kan holde podkasten åpen og tilgjengelig for alle. For å gi donasjoner kan du søke opp “Snakk med Silje” i Vipps eller bruke vippsnummer: 806513► KANALER* Spotify:* YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* Twitter: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 Intro02:32 Maja Thunes pasienterfaringer16:00 Kjærlighet foran piller og tvang25:15 Kropp, pust, natur og kunst32:02 Drive mot å dø35:05 Spontanitet, kunst og uttrykk41:50 Sjelen må tilbake i psykologien43:40 Kjærlighet som medisin46:30 Hvilken virkelighet er gyldig?56:46 Emosjonsfokus og selvmedfølelse59:20 Man trenger mer tid i psykiatrien01:04:44 Alle mennesker er skapende01:05:15 Yoga01:06:58 Fysisk aktivitet, psykisk helse og kognisjon01:08:18 Friskhus► REFERANSERForskning på helseeffekter av skogen: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7504269/Majas hjemmeside: https://www.majathune.no/post/kj%C3%A6rlighet-som-medisinKjærlighet som medisin: https://www.manuskript.no/products/kjaerlighet-som-medisin-om-a-bli-sett-i-psykriatiten?srsltid=AfmBOoo0-9y6ufR8FTPt5CN1utvbnbRYSTUMvgYnlCy13dmKvGkpnQpL This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit psykologsilje.substack.com

Vad är andlig utveckling av Light at the center/Susann: https://www.youtube.com/watch?v=Dmr7KFA_mIU&t=385sAndlighet på olika plattformar Engelska kanalen: https://www.youtube.com/@EverythingisSpirituality Youtube: https://www.youtube.com/@andlighet Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ Andlighet, spiritualitet, sanning, ärlighet, kärlek, zen, advaita vedanta, ickedualitet, nonduality, enhet, Ramana Maharshi, Nisargadatta Maharaj, Eckart Tolle, Rumi, psykologi, Ken Wilber, flow, flöde, varande, sådanhet, upplysning, uppvaknande, moksha, teosis, nirvana, fanaa, kensho, satori, kristen mystik, Jesus, sufism, kabbalah, daoism, vetenskap, medvetandet

Andlighet på olika plattformar Engelska kanalen: https://www.youtube.com/@EverythingisSpirituality Youtube: https://www.youtube.com/@andlighet Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ Andlighet, spiritualitet, sanning, ärlighet, kärlek, zen, advaita vedanta, ickedualitet, nonduality, enhet, Ramana Maharshi, Nisargadatta Maharaj, Eckart Tolle, Rumi, psykologi, Ken Wilber, flow, flöde, varande, sådanhet, upplysning, uppvaknande, moksha, teosis, nirvana, fanaa, kensho, satori, kristen mystik, Jesus, sufism, kabbalah, daoism, vetenskap, medvetandet

Wolfgang Wee Uncut #474: Anders Danielsen Lie er lege, skuespiller og artist. 0:00 Spontanitet og strømlinjeforming 2:02 Ingen spontanitet på direkten 8:54 Gode samtaler 10:00 Legeyrket 14:48 Burde ikke vært der 16:31 Klassisk dannelse 18:00 Medisinstudenter 21:26 La nerdene være! 22:20 Empati 22:57 Misforståelsen om empati 27:07 Subjektiviteten er sannheten? 28:00 Kommunikasjon 32:40 Wolfgang er en dårlig lytter 35:00 Småprating 44:00 Forfengelighet 44:41 Mangler manerer 50:10 Kjønnsforskjeller 55:26 Mindreverdighetskomplekser 1:06:00 Skuespill 1:18:00 Musikk og hukommelse 1:28:03 Tid 1:32:44 Kritisk, negativ og grådig 1:34:00 Hvem man er 1:38:13 Ikke forvent at alle andre skal like deg 1:43:00 Roger Fedrer og imposter-syndromet 1:51:00 Mentalitet 2:00:00 Norsk film 2:08:00 Spising 2:15:00 Robert McKee 2:22:00 Samarbeid med Trier og Vogt 2:29:00 22. Juli 2:30:27 Et annet syn på 22. Juli 2:47:00 NOKAS-ranet 2:55:00 Angst og depresjon 2:59:45 Patologisering i kulturen 3:04:20 ME-debatten 3:18:05 ME-diagnosen i et historisk perspektiv 3:23:00 Forebygging 3:29:22 Psykedelika 3:31:00 Selvmord blant leger 3:37:00 Pandemien i retrospekt 3:41:18 Tilbakeblikk på pandemien 3:53:00 Kreative prosesser

Leder många vanor automatiskt till att man får mindre utrymme för spontanitet. Eller kan det rentav vara så att spontanitet underlättas av vanor? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denne gangen byr vi på en spontan episode om spontanitet. Vi snakker om verdien av det, når vi er åpne for å være spontane og når vi ikke er det. Det ender opp med å også bli en liten reise i selvrefleksjon. Kanskje vil du bli mer bevisst på hva spontanitet er for deg også.---Finner du glede i podkasten vår og temaene vi løfter opp?Da vil vi veldig gjerne høre om det.Rate oss og legg igjen en anbefaling i podcast appen du bruker. Og del oss gjerne med dine venner og bekjente.En podcast fra HighFiveCoupleFølg oss gjerne på Instagram @highfivecouple, eller våre personlige profiler på @bianca.simonsen og @espen.o.simonsenTa kontakt med oss om du har tips, innspill, eller tilbakemeldinger.

Vi nærmer os med hastige skridt den skelsættende dato, hvor dokumentaren om Medina får premiere. Det er dog allerede sluppet ud, at Medina har været forbi en healer i dokumentaren, for det viser sig, at hun har fået en meget filosofisk tilgang til livet og tilværelsen generelt. Særligt én livssætning har vakt Mathias og Kathrines interesse, men hvordan forholder det sig i forhold til os selv? Og hvilke livscitater lever I efter derude? Vi skal også hygge os med de to nye, men meget skønne lege 'Samtalesalat' og 'Nyheds-plottwist-quiz'. Vi glemmer dog heller ikke de gamle klassikere, så vi spiller også en omgang af 'Lydlotteriet'. Hold op, hvor er det bare skønt på en tirsdag.

Predikan Fredrik Lindé 10 oktober 2021

Ett gnabb avsnitt om senaste nytt.

Vi pratar om spontanitet och hur spontana vi är i möten med andra människor, både som vi känner och inte känner. Hur det blir när vi agerar spontant, när det gäller kräftor som någon stulit i butik eller en lös elefantunge på ett sommarland. Tycker du om att vara spontan?    

Dagens gäst är näst intill släkt med Carola, Johans bästis från webbteve programet "Mellopepp" Carro dyker upp. Spontanitet är lite Manges grej, förutom att vara vinterbadare. Håkan klipper internetkablar när det går för långt-surgubben! Medverkande: Magnus Schönberg, Johan Ericson, Håkan Lundqvist och "Mellopeppcarro".

Avsnitt 10. Är ett avslappnat och snabbt avsnitt. Passar in på en kaffepaus mitt i helgens rus, under städningen av ditt korridorsrum eller lägenhet. Välkommen in i värmen, välkommen till Podd V. 

Jeg er en stor tilhenger av det spontane, og fremover ønsker jeg at flere av samtalene på podcasten skal være spontant som denne. Jeg og Siri skulle ha et møte, noen timer før sendte jeg Siri melding: hey vi skulle ikke spilt inn podcast i samme slengen? Sånn blir det magi av. Siri Hole Stensson er ernæringsterapeut, yogalærer og en "lysets" veileder. Få er så ekte og tilstede som Siri, hun har et reflektert og spennende perspektiv som jeg gleder meg til å dele. Jeg hadde gåsehud flere ganger i løpet av samtalen og etter vi var ferdige var jeg skikkelig varm i hjerte. Gled deg til en hjertevarm samtale. I episode 102 snakker vi snakker om: Spontanitet vs impulsivitet. Glad mat. 5 matvarer Siri ikke vil være uten. Siris beste råd for en leken og balansert helse. Yoga. Chakra. Chakra knyttet opp mot hormonsystemet vårt. Spiritualitet. Hva er egentlig spiritualitet. Og mye mer. Her er link til webinaret 4. februar https://www.lilalife.net/webinar Hjerteklem Line Du finner mer om episoden og diverse linker i dette innlegget https://www.lilalife.no/lila-podcast

Jeg er en stor tilhenger av det spontane, og fremover ønsker jeg at flere av samtalene på podcasten skal være spontant som denne. Jeg og Siri skulle ha et møte, noen timer før sendte jeg Siri melding: hey vi skulle ikke spilt inn podcast i samme slengen? Sånn blir det magi av. Siri Hole Stensson er ernæringsterapeut, yogalærer og en "lysets" veileder. Få er så ekte og tilstede som Siri, hun har et reflektert og spennende perspektiv som jeg gleder meg til å dele. Jeg hadde gåsehud flere ganger i løpet av samtalen og etter vi var ferdige var jeg skikkelig varm i hjerte. Gled deg til en hjertevarm samtale. I episode 102 snakker vi snakker om: Spontanitet vs impulsivitet. Glad mat. 5 matvarer Siri ikke vil være uten. Siris beste råd for en leken og balansert helse. Yoga. Chakra. Chakra knyttet opp mot hormonsystemet vårt. Spiritualitet. Hva er egentlig spiritualitet. Og mye mer. Her er link til webinaret 4. februar https://www.lilalife.net/webinar Ukens annonsør: Bruk koden «lilalife» å få 60% rabatt på The Solution på osloskinlab.noHjerteklem Line Du finner mer om episoden og diverse linker i dette innlegget https://www.lilalife.no/lila-podcast

"Jonas kunne ikke lese, skrev Jens Bjørneboe. Han ville ha et oppgjør, ikke bare med skolens salamandere, men med det mekaniske, lydige mennesket som muliggjorde de totalitære regimene i det 20. århundre." Slik starter Simon Malkenes kronikk i Bergens Tidende etter et foredrag han holdt om Jens Bjørneboe, Jonas og norsk skole. Jeg snakker med han om skolen som displininnfører og håndhever, om læring, kreativitet, og spontanitet, og om hva skolen kunne vært for elevene.

Hej och hjärtligt välkommen till monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I ett antal poddar så har jag pratat om vanor och om hur man skapar vanor. Det finns en hel del forskning på detta och det finns också en tydlig konsensus, det vill säga att de flesta som lär ut det här med vanor och som har undersökt hur vanor fungerar är överens, i alla fall i stora drag. För inte så länge sedan kom en ny bok i ämnet. Den heter "Tiny Habits" och är skriven av BJ Fogg. Den är den bästa boken hittills om vanor tycker jag och jag kommer att prata mer om den i nästa avsnitt. Den kommer på svenska i november tror jag. Idag kommer jag mer prata allmänt om vanor och önskade beteenden. Automatiserat – Som att köra bil En vana är ju ett beteende som görs med någon typ av automatisering. Det betyder att just det här beteendet är enklare att utföra än vad det hade varit om det inte vore en vana. Ett bra exempel tycker jag är bilkörning. När du precis börjar lära dig att köra bil så kan det kännas som att du har hundra saker att tänka på. Du behöver hålla kolla på trafiken framför dig, du behöver hålla koll på backspeglarna och du behöver växla. Om du ska svänga eller byta fil så behöver du kolla i backspeglarna i en viss ordning och så behöver du sätta på blinkersen och så vidare. Så de första gångerna man övningskör, särskilt om man kör där det finns lite annan trafik, kan vara ganska jobbigt. För det mesta av det du gör, gör du med ditt medvetna sinne. Du behöver tänka "Blinka" när du ska blinka och du behöver tänka "hur växlar jag till tvåan" när du ska växla till tvåan, och så vidare. Efter ett tag går allt det här automatiskt. Du behöver inte tänka på att sätta på blinkersen när du ska svänga, du behöver inte tänka på att kolla i speglarna, det går automatiskt, och du behöver inte snegla ner på växelspaken varje gång du ska växla. Så precis i början när du körde, behövde du lägga hela din uppmärksamhet på att bara föra bilen framåt någorlunda säkert och om någon pratade med dig eller någonting oväntat hände så var det väldigt jobbigt eftersom det inte finns så mycket mer hjärnkapacitet att ta av. I just den delen av hjärnan. Arbetsminnet har jag kallat det i andra poddar. Men när det är en vana så kostar det väldigt lite energi att köra bil, för så många av momenten är automatiserade, så du kan prata med andra, du kan tänka på annat och du kan lyssna på musik, du hinner läsa på skyltarna, du kan upptäcka rådjur ute på åkrarna och så vidare. På det här sättet ungefär funkar vi med jättemycket i vårt liv. Att sätta på kaffebryggaren har blivit en vana för många så när de kliver upp på morgonen gör de det automatiskt, det kostar noll fysisk och mental energi att göra och det kanske till och med går på en så hög grad av automatik att du behöver tänka efter när du har gått tillbaka till sovrummet för att klä på dig "satte jag på kaffebryggaren?" Vanor kostar lite energi En vana skapas av repetition, ju enklare vana, desto färre repetitioner krävs för att skapa vanan. och det har gjorts forskning på detta och det går inte att säga att en vana skapas efter 30 dagar eller liknande utan det beror helt på. Det kan ta upp till nästan ett år. Men ju mer likt ditt beteende är varje gång vanan utförs, desto enklare att skapa vanan. Med bilkörning, du sitter på exakt samma sätt, befinner dig i exakt samma miljö, och exakt samma sak, en tanke om att du ska svänga, sätter igång det här beteendet varje gång. Så då tar det inte så lång tid innan det sker automatiskt. De beteenden som du har gjort till vanor kostar mindre energi att utföra. När vanan sitter riktigt ordentligt så kan det vara svårt att inte utföra det här beteendet. Om någon skulle säga till dig till exempel att köra genom stan men att inte blinka med blinkersen (och vi tänker bort säkerhetsaspekten av det, det här är bara ett tankeexempel) när du skulle svänga så skulle du behöva hålla medveten koll på dig själv hela tiden för att du inte automatiskt skulle sätta på blinkersen så fort den här tanken om att du ska svänga kommer. Så om någon till exempel börjar prata med dig när du kör så är risken stor att du glömmer bort att ha koll på att du inte ska blinka i nästa sväng, så du gör det automatiskt. Medan motsatsen gäller för den som precis börjat lära sig köra bil. Om någon pratar och tar hans uppmärksamhet när han ska svänga är risken stor att han glömmer blinkersen. Så när ett beteende blir till en vana kostar det mindre energi att utföra än när samma beteende inte är en vana. Och under en viss period så har vi en bara en viss mängd energi. Under en dag till exempel. Vi har en viss mängd energi att göra av med och ju mer vi förbrukar desto mindre har vi kvar. Så ju fler beteenden vi kan göra till vanor, desto mer energi sparar vi. Hur kan vanan utföras på bästa sätt? Eftersom vanor enklast skapas när vi gör någonting på samma sätt varje gång så kan man säga att om du kan fundera på vilka saker i ditt liv som är återkommande; Vad är det som du gör varje dag, eller kanske flera gånger per dag? Kan du ta lite tid att bestämma hur du ska göra de sakerna framöver, så att de görs på samma sätt varje gång, så de här sakerna blir till vanor? När du ändå bestämmer hur de ska göras så kan du ju lika gärna ta reda på, eller börja undersöka, hur de kan göras på bästa sätt. Så att de här vanorna som du inför i ditt liv dels efter ett tag mer eller mindre går automatiskt men också görs på ett sätt som är väldigt nära optimalt. Så om vi låtsas att du vill börja få in en vana av mental träning i ditt liv. Vad du vill göra då är att skapa ett beteende som är så identiskt som möjligt från gång till gång. Helst vill du vara på samma plats och helst vill du att samma sak sätter igång vanan varje gång. Så du bestämmer till exempel att du varje dag, tjugo minuter innan lunchrasten är slut, går in i vilorummet, och kör mental träning. Och du har en timer på din mobil som säger till när det är dags att göra detta. Då har du gett dig själv en bra chans att börja skapa en sådan här vana. Om du bestämmer att allt du behöver göra när alarmet ringer är att gå in i vilorummet, lägga dig ner och stänga ögonen i tio sekunder, så har du ökat dina chanser ännu mer. Vi kommer att prata mer om det i nästa avsnitt. Då är beteendet så litet att det inte finns någon ursäkt för att inte göra det varje dag, och om du ändå märker att du inte gör det så behöver du göra beteendet ändå mindre, eller förenkla för dig själv på andra sätt, så att du varje gång alarmet ringer gör det som du har satt upp som minimibeteende. För när du har skapat en sådan vana, att kliva ut ur lunchrummet tjugo i ett, gå till vilorummet och lägga dig ner, i det här fallet, så kommer resten också att komma. Då är det svåraste gjort, och att göra det så här är otrolig mycket mer effektivt än att säga att du från och med nu ska försöka få in mental träning varje dag. Helst på lunchen, och om inte det blir av så hemma. Att sätta så vaga regler kommer nog inte att göra det här önskade beteendet till en vana och det kommer ta mycket längre tid än nödvändigt för att det här med mental träning ska sluta kosta energi. Att leva med intention innebär uppoffringar I en perfekt värld, eller åtminstone i min perfekta värld, så har jag skapat sådana här rutiner för så många saker som möjligt i mitt liv. Så att de beteenden som jag vill ska göras, som tar mig framåt och som får mig att må bra, sker så automatiskt som möjligt, och är så optimerade som möjligt. Så att mindre tid och energi behöver läggas på hur jobbet ska göras och hur återkommande uppgifter ska göras, och mer tid och energi kan läggas på sådant som är svårt och på sådant som är viktigt och på sådant som gör mitt liv bättre. Det jag betalar för detta, alltså priset det kommer med är ju i någon mening, att i stunden hela tiden kunna göra det jag känner för. Spontanitet. Jag har tänkt köra mental träning eller meditera för klockan är tjugo i ett, men jag känner inte för det just nu så jag sitter kvar med jobbarkompisarna eller jag tar en promenad eller jag kollar mina sociala medier. De här är ju en riktig kostnad, det är ju en uppoffring att bestämma hur man vill leva eller att leva med intention och sedan att hålla sig till planen eller systemet, om man så vill. När jag pratar om den här konflikten mellan att göra det man vill göra och har planerat att göra och att göra det som man i stunden känner för så har jag en tendens att nedvärdera den tiden. och jag säger ofta som jag nyss gjorde, att valet står emellan att optimera ditt liv och meditera på lunchen eller att sitta kvar och surfa på Facebook. I verkligheten är det ju inte riktigt så enkelt. Att en sak är bra och en sak inte är bra utan det kan ju förstås handla om helt andra och mer tydliga uppoffringar. Bortsett från kort sikt kan jag dock inte se så många nackdelar med att leva sitt liv på det sätt som man i förväg har bestämt trots att jag inte alltid känner för det just precis i denna stund. För när vi följer planen gör vi ju livet lite bättre och lite lättare för vårt framtida jag, för Daniel imorgon eller om ett år. Kostnaden är att det ibland är lite jobbigt just nu. Nästa vecka ska jag prata mer om vanor och beteenden. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig.

Hej och hjärtligt välkommen till monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I ett antal poddar så har jag pratat om vanor och om hur man skapar vanor. Det finns en hel del forskning på detta och det finns också en tydlig konsensus, det vill säga att de flesta som lär ut det här med vanor och som har undersökt hur vanor fungerar är överens, i alla fall i stora drag. För inte så länge sedan kom en ny bok i ämnet. Den heter "Tiny Habits" och är skriven av BJ Fogg. Den är den bästa boken hittills om vanor tycker jag och jag kommer att prata mer om den i nästa avsnitt. Den kommer på svenska i november tror jag. Idag kommer jag mer prata allmänt om vanor och önskade beteenden. Automatiserat – Som att köra bil En vana är ju ett beteende som görs med någon typ av automatisering. Det betyder att just det här beteendet är enklare att utföra än vad det hade varit om det inte vore en vana. Ett bra exempel tycker jag är bilkörning. När du precis börjar lära dig att köra bil så kan det kännas som att du har hundra saker att tänka på. Du behöver hålla kolla på trafiken framför dig, du behöver hålla koll på backspeglarna och du behöver växla. Om du ska svänga eller byta fil så behöver du kolla i backspeglarna i en viss ordning och så behöver du sätta på blinkersen och så vidare. Så de första gångerna man övningskör, särskilt om man kör där det finns lite annan trafik, kan vara ganska jobbigt. För det mesta av det du gör, gör du med ditt medvetna sinne. Du behöver tänka "Blinka" när du ska blinka och du behöver tänka "hur växlar jag till tvåan" när du ska växla till tvåan, och så vidare. Efter ett tag går allt det här automatiskt. Du behöver inte tänka på att sätta på blinkersen när du ska svänga, du behöver inte tänka på att kolla i speglarna, det går automatiskt, och du behöver inte snegla ner på växelspaken varje gång du ska växla. Så precis i början när du körde, behövde du lägga hela din uppmärksamhet på att bara föra bilen framåt någorlunda säkert och om någon pratade med dig eller någonting oväntat hände så var det väldigt jobbigt eftersom det inte finns så mycket mer hjärnkapacitet att ta av. I just den delen av hjärnan. Arbetsminnet har jag kallat det i andra poddar. Men när det är en vana så kostar det väldigt lite energi att köra bil, för så många av momenten är automatiserade, så du kan prata med andra, du kan tänka på annat och du kan lyssna på musik, du hinner läsa på skyltarna, du kan upptäcka rådjur ute på åkrarna och så vidare. På det här sättet ungefär funkar vi med jättemycket i vårt liv. Att sätta på kaffebryggaren har blivit en vana för många så när de kliver upp på morgonen gör de det automatiskt, det kostar noll fysisk och mental energi att göra och det kanske till och med går på en så hög grad av automatik att du behöver tänka efter när du har gått tillbaka till sovrummet för att klä på dig "satte jag på kaffebryggaren?" Vanor kostar lite energi En vana skapas av repetition, ju enklare vana, desto färre repetitioner krävs för att skapa vanan. och det har gjorts forskning på detta och det går inte att säga att en vana skapas efter 30 dagar eller liknande utan det beror helt på. Det kan ta upp till nästan ett år. Men ju mer likt ditt beteende är varje gång vanan utförs, desto enklare att skapa vanan. Med bilkörning, du sitter på exakt samma sätt, befinner dig i exakt samma miljö, och exakt samma sak, en tanke om att du ska svänga, sätter igång det här beteendet varje gång. Så då tar det inte så lång tid innan det sker automatiskt. De beteenden som du har gjort till vanor kostar mindre energi att utföra. När vanan sitter riktigt ordentligt så kan det vara svårt att inte utföra det här beteendet. Om någon skulle säga till dig till exempel att köra genom stan men att inte blinka med blinkersen (och vi tänker bort säkerhetsaspekten av det, det här är bara ett tankeexempel) när du skulle svänga så skulle du behöva hålla medveten koll på dig själv hela tiden för att du inte automatiskt skulle sätta på blinkersen så fort den här tanken om att du ska svänga kommer. Så om någon till exempel börjar prata med dig när du kör så är risken stor att du glömmer bort att ha koll på att du inte ska blinka i nästa sväng, så du gör det automatiskt. Medan motsatsen gäller för den som precis börjat lära sig köra bil. Om någon pratar och tar hans uppmärksamhet när han ska svänga är risken stor att han glömmer blinkersen. Så när ett beteende blir till en vana kostar det mindre energi att utföra än när samma beteende inte är en vana. Och under en viss period så har vi en bara en viss mängd energi. Under en dag till exempel. Vi har en viss mängd energi att göra av med och ju mer vi förbrukar desto mindre har vi kvar. Så ju fler beteenden vi kan göra till vanor, desto mer energi sparar vi. Hur kan vanan utföras på bästa sätt? Eftersom vanor enklast skapas när vi gör någonting på samma sätt varje gång så kan man säga att om du kan fundera på vilka saker i ditt liv som är återkommande; Vad är det som du gör varje dag, eller kanske flera gånger per dag? Kan du ta lite tid att bestämma hur du ska göra de sakerna framöver, så att de görs på samma sätt varje gång, så de här sakerna blir till vanor? När du ändå bestämmer hur de ska göras så kan du ju lika gärna ta reda på, eller börja undersöka, hur de kan göras på bästa sätt. Så att de här vanorna som du inför i ditt liv dels efter ett tag mer eller mindre går automatiskt men också görs på ett sätt som är väldigt nära optimalt. Så om vi låtsas att du vill börja få in en vana av mental träning i ditt liv. Vad du vill göra då är att skapa ett beteende som är så identiskt som möjligt från gång till gång. Helst vill du vara på samma plats och helst vill du att samma sak sätter igång vanan varje gång. Så du bestämmer till exempel att du varje dag, tjugo minuter innan lunchrasten är slut, går in i vilorummet, och kör mental träning. Och du har en timer på din mobil som säger till när det är dags att göra detta. Då har du gett dig själv en bra chans att börja skapa en sådan här vana. Om du bestämmer att allt du behöver göra när alarmet ringer är att gå in i vilorummet, lägga dig ner och stänga ögonen i tio sekunder, så har du ökat dina chanser ännu mer. Vi kommer att prata mer om det i nästa avsnitt. Då är beteendet så litet att det inte finns någon ursäkt för att inte göra det varje dag, och om du ändå märker att du inte gör det så behöver du göra beteendet ändå mindre, eller förenkla för dig själv på andra sätt, så att du varje gång alarmet ringer gör det som du har satt upp som minimibeteende. För när du har skapat en sådan vana, att kliva ut ur lunchrummet tjugo i ett, gå till vilorummet och lägga dig ner, i det här fallet, så kommer resten också att komma. Då är det svåraste gjort, och att göra det så här är otrolig mycket mer effektivt än att säga att du från och med nu ska försöka få in mental träning varje dag. Helst på lunchen, och om inte det blir av så hemma. Att sätta så vaga regler kommer nog inte att göra det här önskade beteendet till en vana och det kommer ta mycket längre tid än nödvändigt för att det här med mental träning ska sluta kosta energi. Att leva med intention innebär uppoffringar I en perfekt värld, eller åtminstone i min perfekta värld, så har jag skapat sådana här rutiner för så många saker som möjligt i mitt liv. Så att de beteenden som jag vill ska göras, som tar mig framåt och som får mig att må bra, sker så automatiskt som möjligt, och är så optimerade som möjligt. Så att mindre tid och energi behöver läggas på hur jobbet ska göras och hur återkommande uppgifter ska göras, och mer tid och energi kan läggas på sådant som är svårt och på sådant som är viktigt och på sådant som gör mitt liv bättre. Det jag betalar för detta, alltså priset det kommer med är ju i någon mening, att i stunden hela tiden kunna göra det jag känner för. Spontanitet. Jag har tänkt köra mental träning eller meditera för klockan är tjugo i ett, men jag känner inte för det just nu så jag sitter kvar med jobbarkompisarna eller jag tar en promenad eller jag kollar mina sociala medier. De här är ju en riktig kostnad, det är ju en uppoffring att bestämma hur man vill leva eller att leva med intention och sedan att hålla sig till planen eller systemet, om man så vill. När jag pratar om den här konflikten mellan att göra det man vill göra och har planerat att göra och att göra det som man i stunden känner för så har jag en tendens att nedvärdera den tiden. och jag säger ofta som jag nyss gjorde, att valet står emellan att optimera ditt liv och meditera på lunchen eller att sitta kvar och surfa på Facebook. I verkligheten är det ju inte riktigt så enkelt. Att en sak är bra och en sak inte är bra utan det kan ju förstås handla om helt andra och mer tydliga uppoffringar. Bortsett från kort sikt kan jag dock inte se så många nackdelar med att leva sitt liv på det sätt som man i förväg har bestämt trots att jag inte alltid känner för det just precis i denna stund. För när vi följer planen gör vi ju livet lite bättre och lite lättare för vårt framtida jag, för Daniel imorgon eller om ett år. Kostnaden är att det ibland är lite jobbigt just nu. Nästa vecka ska jag prata mer om vanor och beteenden. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig.

Bibelrefleksjon av Eirik Soldal, pastor i Bjølsen misjonskirke. Dagens bibelord kan du høre på podkast her: https://www.bibel.no/Nyheter/Nyheter2019/Dagens-bibelord-med-Iver-Holmo

Vi trillar rätt in i en diskussion kring musik och vad barndomen har satt för musikspår. Lovisa inser att hon nog är mer spontan är hon tror och Tommy hade en stark synthperiod som innefattade sockervatten och väteperoxid.

Spontanitet speglar dagens avsnitt när till och med sväpet höftas i muntlig anda. Presentationer i hopp om nya lyssnare och Antes nojja kring vaccin kolliderar med youtubesnack, Trump & Malou. Verkligen "Nästa År feeling" på det här avsnittet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Följ vårt gemensamma konto @tankomnagon på instagram!  Följ våran YouTube kanal @Mama'sBoys  Mail: tankomnagon@gmail.com Sam's sociala medier: @husssamoo på Instagram och Snapchat. Tim's sociala medier: @Timpalimpaa på Snapchat & @Timpalimpaah på Instagram. 

Antonia chockar som vanligt med sin spontanitet men det pratas också om vikten av säkerhetsnät när man ska satsa, för det är värt och man lär sig alltid någonting.

Spontanitet eller viljestyre kroppsbevegelse by Acem Radio

Hva skal vi regulere i oss selv, og hva skal få være som det er? Perspektiver fra psykologisk forskning og meditativ praksis. Ved professor i klinisk psykologi og meditasjonslærer Turid Berg-Nielsen.

Artisten Kaliffa från 11-mannabandet Hoffmaestro började släppa egen musik redan 2014. Förra året kom hitlåten Spontanitet. - Jag gör all typ av musik. Folk får hata och tycka vad de vill!, säger Kaliffa till Lilla Al-Fadji. Det bjuds på många härliga och högljudda skratt när Kaliffa kliver in i Lilla Al-Fadjis studio för att bland annat prata om hitlåten Spontanitet. Jag gör all typ av musik. Folk får hata och tycka vad de vill!, säger Kaliffa till Lilla Al-Fadji Det bjuds på många härliga och högljudda skratt när Kaliffa kliver in i Lilla Al-Fadjis studio för att bland annat prata om hitlåten Spontanitet. Just Spontanitet hade en annan vibe än vad Kaliffa var van vid musikaliskt. Han berättar för Lilla Al-Fadji att han var lite osäker på om låten ens skulle släppas men beatet gav Kaliffa rätt feeling och låten blev en riktig sommarhit. Förutom en hel del musiksnack, pratar Kaliffa och Lilla LAF också om uppväxten, livet som nygift och Kaliffas senaste kärlek: skateboarden. Dessutom får Lilla Al-Fadji en dos av Kaliffas svängiga ordlekar. Mandouwzzi! Thank a-you!I Lilla Al-Fadji i P3 hör du hur LAF intervjuar och hänger med härliga gäster i Hälliwüüd radio där vad som helst kan hända! Lilla Al-Fadj i i P3 hördes första gången sommaren 2009. Karaktären Lilla Al-Fadji spelas av Felipe Leiva Wenger, även känd som Fille i rapduon Ison & Fille.

Veckans gästkock i Meny är buljongfantasten och kocken Stefan Eriksson. Han vann tävlingarna Årets Kock 2005 och Årets seniorrätt 2011 och har drivit flera restauranger i Stockholm. Hans senaste projekt är Atelier Food på Konstakademin i Stockholm. Det är inte bara är en restaurang utan även en slags laboratorium där ledande kockar och konstnärer får möta forskare, formgivare och andra för att utveckla och utforska både framtidens samhälle och mat. Tillsammans med Fia Gulliksson kommer Stefan Eriksson att laga buljong, som är något han verkligen brinner för, men också olika former av grönsaker, bland annat mixade råa grönsaker tillsammans med bakade grönsaker i ugn. Stefan Eriksson utlovar också det han kallar Cuisine Spontan – där han och Fia utvecklar idéer under matlagningens gång. I programmet blir det också ett besök hos redaktionen för krogguiden White Guide.