Podcasts about konserten

DACAPO Gäster Daniel, Johan och Roger Håll i er, Kiss-armén! Kiss har grävt fram en oslipad diamant från 1985 som får dig att tappa hakan. "Off the Soundboard: HemisFair Arena, San Antonio, Texas – December 3, 1985" är inte bara en liveskiva, det är en tidsmaskin tillbaka till en era då Kiss regerade scenerna med en vild och oborstad energi. Bernt, Roger, Marko, Johan och Daniel dissekerar varenda riff och vrål – är detta det mest explosiva Kiss-ögonblicket någonsin? Spänn fast säkerhetsbältena, för den här resan kommer att bli brutal! Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden... Chapters 00:00 Introduktion till Kiss och podden 01:51 Biljettsläpp och förväntningar 03:04 Röran kring soundboard-lanseringen 09:45 Kvalitet och streamingtjänster 10:42 Omslaget och dess betydelse 12:54 Konserten och dess arrangemang 18:35 Setlist och låtval 20:18 Ljudkvalitet och publikens roll 31:55 Soundboard och Publikrespons 34:02 Kiss Konserter och Setlistor 36:00 Mellansnack och Solon 39:16 Trumsolo och Synttrummor 44:03 Konstiga Ljud och Repliker 50:04 Eric Carls Trumsolo och 80-tals Syntar 54:09 Turnéframgångar och Publikens Reaktioner 57:04 Erik Kahr och I Love It Loud 01:00:03 Analyser av låtar och konserter 01:03:01 Spontanitet och unika upplevelser 01:06:04 Soundboard och ljudkvalitet 01:09:04 Jämförelse med tidigare album och konserter 01:11:46 Avslutande tankar och reflektioner

Har du ett minne kopplat till musik som betytt mycket i ditt liv? Konserten där du träffade din kärlek eller låten som ledde till att du gjorde slut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Du minns det tydligt. Konserten 1975 då du stod längst fram. Det du inte visste var att hon som stod bredvid skulle bli ditt livs första kärlek. Idag har ni ingen kontakt, men minnet har etsat sig fast. Det blev ett musikminne som förändrade ditt liv.Kvällens Karlavagnen handlar om musikminnen som fått konsekvenser. Det kan handla om låttexten som fick dig att byta karriär, en oförglömlig dans som fick dig att skilja dig, eller ett möte med favoritartisten som satte djupa spår. Vad är ditt mäktigaste musikminne? Och på vilket sätt har det här minnet påverkat dig?Musikjournalisten Mattias Karlsson vill höra ditt musikminne i kvällens Karlavagnen! Vad hände? Hur blev det sen? Och hur tänker du på minnet idag?Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.

Christopher Garplind har blivit en Swiftie! Hanna Hellquist har badat med bävrar. Stor Swift-special! Margret Atladottir sammanfattar Taylor Swift-helgen som varit. Stämningen! Konserten! Hur mår Foppas dotter som inte fick gå? Hockeylegendaren Peter Foppa Forsberg är officiellt en Swiftie dad, typ. Matilda Rånge från P3 Nyheter om blodskandalen i Storbritannien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Til helga blir det veldedighetskonsert på Parken Kulturhus på initiativ av Soulsisters. Eva Svinø, ei av damene i Soulsisters, fortel til Radio Sunnmøre at damene i songgruppa er opptekne av frivillegheit og at det er grunnen til at dei no arrangerer denne kvelden. Kveldens veldedigheit skal gå til Frelsesarmeens Varmestue og Kirkens SOS. I tillegg til Soulsisters sjølve har dei fått med seg denne kvelden Solveig Håvik, Svein Andre Riise, Velledalskoret og Kick & Co med fleire. Konserten har gratis inngong og ein får seg ein billett ved å bruke Parken sine heimesider for bestilling. Høyr heile intervjuet med Eva Svinø i Soulsisters.

För 100 år sedan den 12 februari 1924 är det konsert på Aeolian Hall på 43:e gatan i New York. Ett nytt kapitel i musikhistorien, säger en besökare om Rhapsody in Blue. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På konserten är det knökfullt och på plats finns musikaliska mästare som Rachmaninoff, Kreisler, Stokowski, Heifetz - vissa tycker sig se Stravinskij i publiken.Konserten heter An experiment in Modern Music. Det är en lång och omfattande konsert - och efter 33 nummer, när alla är som tröttast, med en ventilation som är trasig och musik som låtit rätt enahanda, sätter sig den 26-årige sångskrivaren och musikalkompositören George Gershwin vid pianot. Han ska spela det näst sista stycket på programmet. Bandledaren Paul Whiteman höjer taktpinnen - Palais Royale Orchestra är beredda. Rhapsody in Blue hörs för första gången.Den här dagen, för runt ett sekel sedan, klev jazzen definitivt in på den klassiska musikens område. Eller om det var tvärtom...För oss, nu, känns jazzharmonier i klassisk musik naturliga. Men då var det annorlunda vilket man faktiskt kan höra när Rhapsody in Blue drygt tio år senare arrangerades om för en symfoniorkester. Om vi lyssnar på en av de inspelningar som genom åren varit den mest spelade, där Erich Kunzel leder Cincinnatis symfoniorkester, hör vi att allt blivit rakare, stramare och inte så många glidningar i tempo och frasering.Men då Gershwin och Whiteman själv framför Rhapsody in Blue hör vi redan under den här första minuten hur det drygt två-oktavsstora glissandot, tar ut svängarna mer, hur klarinetten nästan skrattar åt sig själv och sitt läte, hur rytmen helt enkelt har flera och kraftiga jazziga betoningar. Accenterna är tydligare.Rhapsody in Blue blev en succé direkt. Under de tre första åren mellan 1924 och 1927 hade Whitemans band spelat den 84 gånger och sålt en miljon plattor.Gershwin själv talade mycket om just Amerikas själ, men många gånger nämner man Rhapsody in Blue som ett porträtt av New York.Konsertrubriken då, den 12 februari 1924, var "Ett experiment inom modern musik". Nu är experimentet en klassiker.Musiken i inslaget är främst från de två inspelningarna gjorda 1924 och 1927 plus den med Erich Kunzel och Cincinnatis symfoniorkester.

Lars Jostein Rørvik har hatt meir enn 300 spelejobbar i Sunnhordland og Hardanger. Han er litt over snittet interessert i historie og har gitt ut fleire bøker. I denne episoden får du høyre om interessa for fotball, kvifor han heier på Leicester, om å spela opp til dans og mykje meir. Me pratar om bøkene: Jens i Dalen Det illegale Sunnhordland: - motstand og etterretning 1940-1945 Rock- og popband i Kvinnherad gjennom 60 år Og ein ny bok som er på gang. Sponsor: Gaa Paa Episoden er sponsa av kulturprodusenten Gaa Paa. Gaa Paa arbeidar gjennom sine prosjekt for den levande, ekte og lokale scenekulturen i Kvinnherad. Den 24. februar kjem Gaa Paa til Stord kulturhus og presenterer gigantprosjektet «Pink Floyd Prosjekt 3» som er ein fullskala Pink Floyd-konsert, framført av 20 av dei beste artistane frå Kvinnherad. Frå ein enorm scene, som nett så vidt får plass i kulturhuset, skal publikum bli dratt med inn i Pink Floyd sitt univers gjennom storkonserten, som er bada i godlyd, lys og effektar! Her blir musikk frå ulike album og epokar – låtar me veit Pink Floyd-fans vil setja pris på! Billettar får ein kjøpt hos Stord Kulturhus, på nett og i billettluka. Konserten startar kl. 20:00 --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/sunnhordlandpodden/message

Solveig Leithaug kjem fredag 17. november til Alnes Fyr og Opplevelsessenter for å halde konsert. Konserten vil innehalde eit rikt utdrag av Leithaug sitt repertoar, og i tillegg vil Tom Giske og Marit & Irene vere med i konserten. Vi tok og ringde Solveig i Nashville for å høyre meir om både konserten og programma Alle tiders sanger i Nashville som no sendast på TBN Nordic. Ho gler seg til konserten på Alnes og håpar at mange kjem.

Det här är berättelsen om mannen bakom myten, om hur en mammig liten kille från Memphis kunde bli världens största artist och sexsymbol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konserten på Rushmore Civic Center i Rapid City börjar lida mot sitt slut. Kungen av rock'n'roll har precis mumlat sig igenom en förkortad version av sin gamla 50-talshit Hound Dog. Publiken vet inte riktigt vad den ska tro. Han må bära sin karakteristiska vita jumpsuit, strösslad med gnistrande guldbroderier och uppfälld krage, men mannen som står på scen den här junikvällen 1977 är inte den han en gång varit. Elvis ansikte är svullet. Han rör sig stelt och tycks ha svårt att komma ihåg texterna till låtarna han har sjungit halva sitt liv. Han som brukade hypnotisera sin extatiska publik slår sig nu andfått ner vid den stora flygeln. Han stakar sig och publiken skrattar nervöst med i hans skämt. Men så fort Elvis fingrar nuddar tangenterna och han tar den första tonen kan publiken andas ut. Kungen av rock'n'roll har visat att han fortfarande förtjänar sin titel. Men om mindre än två månader kommer han att vara död. P3 Musikdokumentär om Elvis Presley är en historia om en banbrytande artist som blev världens första tonårsidol och som än idag, mer än 45 år efter sin död fortfarande är kungen av rock'n'roll.Medverkande: Berit Selling, Robert Jonsson och Caroline Hainer.Programmet är gjort av Joanna Korbutiak hösten 2023Producent var Anna JohannessenExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilsonProgramledare Siri HillLjudklippen i programmet kommer från Ekot (Sveriges Radio, 1977), Louisiana Hayride (1954), Hy Gardner Calling! (WRCA, 1956), U-I News (1958), British Pathé (1960, 1967), Elvis Sails (1958), Larry King (CNN, 1999), Loose Women (ITV, 2016), spelfilmen Fun in Acapulco (1964), samt presskonferensen på Graceland 7 mars 1960 och presskonferensen inför spelningarna i Madison Square Garden 9 juni 1972.

En prat hjemme hos forfatter Agnar Lirhus om hans forhold til Bachs musikk. Opptaket ble gjort i forbindelse med prosjektet "Tidsreise med Bach i Moss" hvor seks forfattere ble invitert til å skrive og lese hver sin tekst til seks konserter, på seks steder, og med seks ulike solister og medmusikere. Prosjektet var en del av feiringen av Moss sitt 300års jubileum. Samtidig med at Moss fikk sin bystatus i 1720, satt Bach i Köthen å renskrev partitaene og sonatene for fiolin. Hans refleksjon rundt dette var utrolig spenstig, og det traff en nerve i hva som gjør Bach til et så altoppslukende kunstnerskap - og en inspirasjonskilde som aldri tar slutt. Konserten hvor Agnar var med ble en helt spesiell opplevelse med fiolinist Victoria Johnson som utnytter elektronikk i sin klangbehandling, og i samspill med laptopartist Bernt Isak Værstad. At konserten også var på Rockeklubben Kråkereiret som holder til i et bomberom under broen mellom Moss og Jeløy - gjorde ikke konserten mindre spennende. Helt naturlig fikk Bach et nytt lydlandskap som passet stedets estetikk og ble nyskapende BaRock godt nok som noe.

Det här är berättelsen om bandet som bröt ny mark, men allra mest drömde om att få en stor hit. Hösten 1974, New York. Trots att det är fredagskväll så är det inget större drag inne på rockklubben CB-GB´s. Längst in i den mörka klubben finns en liten anspråkslös scen. Men dom få besökarna som är här ikväll verkar måttligt intresserade av bandet som ska spela. När de fyra unga killarna kliver ut i strålkastarljuset ser de inte mycket ut för världen. I tajta jeans, t-shirts, svarta skinnjackor och stora kalufser som hänger ner över ögonen - intar trummisen Tommy, basisten Dee Dee, gitarristen Johnny och sångaren Joey sina platser på den lilla scenen.När Dee Dee räknar in och den första låten drar igång står det däremot snabbt klart att det här bandet inte låter som något annat. Det är som att dom fyra killarna släppt loss en musikalisk orkan över de få besökarna i lokalen. Musiken är simpel, näst intill amatörmässig, vilket inte är så konstigt. Medlemmarna har nyss lärt sig spela sina instrument. Publiken är som i chock och snart kommer stämningen att bli än märkligare. När sångaren Joey ska introducera nästa låt börjar trummisen Tommy tjafsa. Irriterat fräser han att han istället vill spela en annan låt. Men då får HAN mothugg av basisten Dee Dee. Gitarristen Johnny är märkbart frustrerad, han vill bara komma igång med nästa låt. Tommy blir förbannad och svär åt dom andra, men ger till slut med sig.Konserten är kort och när den är över är publiken lika tagen som förvirrad. Halva tiden har bandet tjafsat. Halva tiden har bestått av korta låtar som rivits av i ett vansinnigt tempo.Vad besökarna inne på CBGB's inte vet där och då, är att bandet dom just sett inom några år kommer att förändra rockhistorien - samtidigt som det interna tjafset på scen med tiden kommer utvecklas till rent förakt.P3 Musikdokumentär om Ramones är en berättelse om ett banbrytande punkband som vägrade att kallas för punk, ett band som drömde om att slå stort i USA och därför stod ut med varandra alldeles för länge.Dokumentären är gjord av Stefan Sundberg våren 2023Producent Joanna KorbutiakExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonProgramledare Siri HillMedverkande: Janne Lagerström och Gustav StjernqvistHuvudsakliga källor som använts som underlag för dokumentären är böckerna “Hey Ho Let´s Go: The Story of The Ramones” av Everett True, “Commando: The Autobiography of Johnny Ramone” av Johnny Ramone, “Ramones I Sverige” av Sven Lindström, Janne Lagerström, Petter Lönegård & Kjell Magnusson samt dokumentären “End of the Century: The Story of the Ramones” (2003).Ljudklippen i dokumentären kommer från dokumentären “End of the Century” (2003), Tomorrow Show (1981), The Noise (1989), Modern Rock at the Jersey Shore (1995), Howard Stern Show (1996), Brass Tracks - A Punk Documentary (1977), The Year Of Punk (1978), The London Weekend Show (1976),

Håvard rapporterer inn fra Iron Maiden konserten i Bergen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sedan 24 februari förra året och inledningen på Rysslands storskaliga invasion i Ukraina så finns det en ukrainsk roman som nämnts oftare än andra: "Internatet" av Serhij Zjadan, som nu ges ut på svenska. Serhij Zajdan är en av Ukrainas mest omtalade författare. Han är också poet och rockmusiker. När hans band Zjadan och hundarna spelar på en stor rockklubb i Kiev i slutet av februari sjunger hela publiken med. Konserten har dragit igång tidigt för att publiken ska hinna hem innan utegångsförbudet börjar gälla. Och innan bandet kliver upp på scenen, auktioneras exemplar av "Internatet" ut från scenen. Buden blir höga. Pengarna går till att stödja Ukrainas försvar mot den ryska invasionen. Kulturredaktionens Fredrik Wadström var på konserten med Zjadan och hundarna i Kiev. Hör om hans möte med Serhij Zjadan.Producent: Anna Tullberg.

Sedan 24 februari förra året och inledningen på Rysslands storskaliga invasion i Ukraina så finns det en ukrainsk roman som nämnts oftare än andra: "Internatet" av Serhij Zjadan. Nu har "Internatet" från 2017 kommit ut på svenska. Boken utspelar sig i Donbass år 2015, när fiendens förband intar staden. Serhij Zajdan är en av Ukrainas mest omtalade författare. Han är också poet och rockmusiker. När hans band Zjadan och hundarna spelar på en stor rockklubb i Kiev i slutet av februari sjunger hela publiken med. Konserten har dragit igång tidigt för att publiken ska hinna hem innan utegångsförbudet börjar gälla. Och innan bandet kliver upp på scenen, auktioneras exemplar av "Internatet" ut från scenen. Buden blir höga. Pengarna går till att stödja Ukrainas försvar mot den ryska invasionen. Kulturredaktionens Fredrik Wadström var på konserten med Zjadan och hundarna i Kiev. Hör om hans möte med Serhij Zjadan.ARUNDHATI ROY: LITTERATUREN ÄR EN MOTSTÅNDSHANDLING- I ett Indien som blir alltmer polariserat och där hindunationalistiska extremister är på frammarsch är kvinnorna särskilt utsatta, säger författaren Arundhati Roy. Hon blev världsberömd med romanen "De små tingens gud" och förra veckan var hon på besök i Sverige för att tala om just yttrandefrihet, på en konferens anordnad av Svenska Akademien. P1 Kulturs reporter Helena Nordenberg har intervjuat Arundhati Roy.HUR MÅNGA RINGHÖRNOR FINNS DET I DEBATTEN OM DE, DEM OCH DOM?När Lena Lind Palicki, som i sommar blir ny chef för Språkrådet, meddelade att hon tyckte att de personliga pronomina "de" och "dem" i framtiden kan ersättas med ett enda "dom" i skrift, började debatten att blixtra över kultursidorna. Klassfråga eller förflackning, är frågan. Kulturredaktionens Jenny Teleman har följt debatten och vaskar fram några grundinställningar till d-orden.MILAD ALAMI: "MOTSTÅNDAREN" HANDLAR OM FRIHET"Motståndaren" är en ny, svensk psykologisk thriller som handlar om Iman, en brottare som tvingas lämna Iran med sin fru och deras två barn. Han hamnar i Norrbotten med sin familj. I väntan på beslut från Migrationsverket börjar han att brottas för en lokal klubb, i hopp om att den insatsen kan bidra till ett positivt asylbeslut. P1 Kulturs Lisa Bergström intervjuar Milad Alami, regissör och manusförfattare till "Motståndaren".DET LUKTAR HIERARKIER OM ESSÄN FRÅN OBSAllt som rör dofter är en härva av status, trender och sociala distinktioner. Så även om luktsinnet länge har nedvärderats till förmån för synen och hörseln, kommer vi inte undan dofterna, det menar Malin Krutmeijer i essän från OBS.Programledare: Mårten ArndtzénProducent: Anna Tullberg

Kiss i sverige: Anders Thim, Gröna Lund 1976 Vår serie ”Kiss i Sverige” fortsätter med Anders Thim upplevelser på Gröna Lund 1976. Han upplever sin tredje konsert i Sverige och det var rockbandet Kiss, han upptäckte Kiss tack vare att det var Bob Ezrin som producerade albumet Destroyer. Konserten blir ett minne för livet, bandet bjöd på en skräckshow som skrämde svenskarna men inte Anders. Men intresset för Kiss svalnade ganska snabbt, men finns det känslor för Kiss kvar någonstans ändå? Välkommen till andra avsnittet i vår serie ”Kiss i Sverige”, en resa som slutar i Dalhalla 2023. Detta har vi pratat om: Hep Stars, Ann-Louise Hanson, Impo, Lee Riders, Svala & Söderlund, Destroyer, Melody Maker, New Musical Express, Bay City Rollers, Bob Ezrin, Alice Cooper, Billion Dollar Babies, Detroit Rock City, God of Thunder, Djurgårdsfärjan, Lumpen, Mönstra, Peter Criss, trumpinnar, djävulsdyrkan, Love Gun, the Damned, Elton John, David Bowie, Celin Dion, Cirque Soleil, Love, Beatles, Michael Jackson, Las Vegas, David Copperfield, Maricoupa Sheriff Office, Cooperstown, Kenny Rodgers Roasters, Queen, OMD, Freddie Mercury, Dana Gillespie, kantele, Leningrad Cowboys, Hurriganes, Kraftwerk, Per Shop Boys, Kursal fFyers, Händel, Willie Nelson, Johnny Cash - Live in San Quentin, Beethovens 6:a, Kiss museet på Rio All-Suite Hotel & Casino Las Vegas

Ny uke med en rykende herligherlighet i spilleren! Ole har sett på kvinnelige piloter og Martin har fått tips om megalukusflasken ha ga til Morten.. Ukas middagstips: Chili con eller sin carne. Produsent: Jørgen Vigdal

Søndag blir det julekonsert på Emblem bedehus. Konserten har vore planlagt sidan pandemiåret, og vart det året halde digitalt. No ser Ståle Heggset med team fram til å presentere julekonserten i levande live på Emblem bedehus for ein forhåpentlegvis fullsett sal. Vi har tatt ein prat med Ståle Heggset for å høyre meir om kva dei vil by på søndag føremiddag.

En söndagskväll i juli 2022 bryter plötsligt panik ut i ett köpcenter i Köpenhamn. En kille med gevär skjuter mitt bland kunderna. Just den här söndagen är många tonåringar i köpcentret, på väg till en Harry Styles-konsert. Om du själv, eller någon i din närhet mår dåligt eller har psykisk ohälsa. Kan du vända dig till organisationen Minds jourtelefon, 08-34 70 65. Dokumentären gjordes av Olivia Runsala i juli 2022. Producent: Simon Sarnecki. Ljuden är hämtade från Sveriges Radio, Danmarks radio, danska tv2, Ekstrabladet och norska VG.

Det här är en berättelse om en artist som trots missbruk, dödsfall och hat gång på gång reser sig ur askan och blir en av rockens stora ikoner. Det står fullt av förväntansfulla fans framför scenen på The Reading Festival i England en sensommardag i augusti 1994. Kvinnan dom väntar på har under de senaste månaderna undvikit offentligheten, samtidigt som hennes ansikte varit med i nästan varenda tidning som finns.När hon nu kliver ut på scenen i eftermiddagssolen är hon klädd i en kort glänsande guldklänning med puffärm och solglasögon. Håret är som alltid blonderat och rufsigt, och läppstiftet rött. Med en grön elgitarr på magen och en cigg i munnen tittar Courtney ut över folksamlingen, och hon märker direkt att alla inte är där för att stötta henne.Det har gått drygt fyra månader sen hennes man, sångaren i rockbandet Nirvana, sköt sig själv i huvudet med en hagelbössa. Sedan dess har hon anklagats för allt från att vara okänslig som fortsätter med sin egen musikkarriär, till att det skulle vara hon som fått honom mördad.I publikhavet ser hon nu att det står ett gäng iklädda Kurt Cobain-t-shirts och häcklar henne. Konserten är startskottet för hennes band Holes världsturné. Courtney släpper sin cigarett på scengolvet, trampar på den och drar igång första låten. För precis som tidigare i sitt liv, tänker hon inte låta något stoppa henne.P3 musikdokumentär om Courtney Love handlar om en rockstjärna som varje gång hon blivit uträknad gjort comeback, likt en katt med nio liv.Medverkande: Linnéa Olsson och Agnes Grefberg BraunerhielmDokumentären är gjord av Ellen Hammarskiöld år 2022. Producent Joanna Korbutiak. Exekutiv producent Hanna Frelin. Tekniker Fredrik Nilsson. P3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten Media.Ljudklipp i dokumentären kommer från filmen Sid & Nancy, The late show med David Letterman, Friday night with Jonathan Ross, Barbara Walters 10 Most Fascinating People, BBC Radio, AP Archive, Local Wisconsin news, MTV, ABC News, NME, NBC,  dokumentärerna The return of Courtney Love och Behind the music med Courtney Love, filmerna Paper moon och Straight to hell, Youtubekontona moonstone, Cobainreed, Alexandra Ramirez, tvgator1, Guesty356 och 70s 80s 90s music.

Tredjeklassingene ved musikklinjen ved Volda videregåande skule arrangerer konsert i kveld! Konserten har de produsert helt selv.

Fredag!!! I dag bjuds vi på allt från kiss i ett glas tillbajs i en påse. Dessutom bjuds vi med på en magisk date och besöker både Mexikooch Nederländerna.Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det tillkafferepet@underproduktion.seMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bliprenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet10:06 - Rapport från Posten15:48 - Orange hair is the new black22:27 - Konserten med Kiss31:01 - Den magiska fotbollsresan39:48 - Namnbytet43:30 - Magiska mannen51:45 - Läkaren57:52 - Kommunalaren och den opålitliga toaletten1:09:35 - Bäckenbottenträning

En person er funnet hardt skadet i Kristiansand, Sandviken vant Toppserien, og ravis Scott uttaler seg etter konserten i Houston. Dette er siste nytt fra VG søndag 7. november 2021.

José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti skapade en sällan upplevd hype kring opera när de på 90-talet sålde ut jättearenor tillsammans. Men hur kunde tre gigantiska egon komma överens om att dela scen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De tre tenorerna framträdde ihop för första gången den 7 juli 1990 i Rom. Konserten skulle samla in pengar till José Carreras leukemistiftelse, men blev därutöver också början på en global cirkus med konserter över hela världen och ett enormt kändisskap för de tre sångarna. I takt med att deras popularitet växte bland den breda publiken fick de allt mer kritik från operanördar och musikkritiker. Visst, operagenren nådde miljontals nya lyssnare, men många ansåg också att det mest handlade om pengar, upphovsrätt och publikfrieri. Klart är dock att de tre tenorerna lämnade efter sig ett svårslaget musikalisk arv där de klassiska operaariorna blev tillgängliga för fler. Men hur kom det sig att José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti valde att dela scen? Och går det att besvara den evigt återkommande frågan om vem som egentligen var bäst? Clara Törnvall och Johan Korssell från P2-podden Mästerverken vet vad de tycker. I programmet medverkar också journalisterna Cecilia Hagen och Lasse Anrell, operacheferna Stefan Johansson och Birgitta Svendén, samt pressansvarig på Operan Torbjörn Eriksson. Dessutom berättar P2:s musikläggare Ann Persson om sina möten med två av tenorerna. En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.

José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti skapade en sällan upplevd hype kring opera när de på 90-talet sålde ut jättearenor tillsammans. Men hur kunde tre gigantiska egon komma överens om att dela scen? De tre tenorerna framträdde ihop för första gången den 7 juli 1990 i Rom. Konserten skulle samla in pengar till José Carreras leukemistiftelse, men blev därutöver också början på en global cirkus med konserter över hela världen och ett enormt kändisskap för de tre sångarna. I takt med att deras popularitet växte bland den breda publiken fick de allt mer kritik från operanördar och musikkritiker. Visst, operagenren nådde miljontals nya lyssnare, men många ansåg också att det mest handlade om pengar, upphovsrätt och publikfrieri. Klart är dock att de tre tenorerna lämnade efter sig ett svårslaget musikalisk arv där de klassiska operaariorna blev tillgängliga för fler. Men hur kom det sig att José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti valde att dela scen? Och går det att besvara den evigt återkommande frågan om vem som egentligen var bäst? Clara Törnvall och Johan Korssell från P2-podden Mästerverken vet vad de tycker. I programmet medverkar också journalisterna Cecilia Hagen och Lasse Anrell, operacheferna Stefan Johansson och Birgitta Svendén, samt pressansvarig på Operan Torbjörn Eriksson. Dessutom berättar P2:s musikläggare Ann Persson om sina möten med två av tenorerna. En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.

Et mestermøte og samtale mellom musiker Birgitte Stærnes og forfatter Ole Robert Sunde i forfatterens hjem i Oslo - før prosjektet Tidsreise med Bach bringer dem sammen til en av seks konserter med Bachs soloverk for fiolin samme dag lørdag 4.september.

Det här är berättelsen om gatuhustlern som lyckades bli den första hiphopmiljardären. Det är den 25 november 2003 och det ökända Madison square garden är fullsatt. När konserten ska börja släcks arenan ner och en ensam strålkastare lyser upp mot taket. Publikens blickar följer efter ljuset och får se en vit basket-tröja hissas. Det är så man gör när en spelare ska gå i pension men istället för en basketspelares namn står i röd text Roc-A-Fella och nummer ett. Det här är inte bara en konsert det är Jay-Zs stora avskedsfest. Jay-Z har genom åren sett flera rappares karriärer ta slut. De som inte dött på grund av gatuvåldet har istället ansetts för gamla för att rappa. Nu har har åren börjat komma ikapp även Jay-Z och han tänker inte lämna sitt öde åt slumpen. Kungen av New York ska, 34 år gammal, gå i pension. Kvällen är stjärnspäckad med artister som Missy Elliot, R.Kelly och Beyonce. Efter tre timmar står Jay-Z ensam kvar på scen i pösiga jeans, stor vit basket-tröja och keps. Arenan fylls av hans mammas röst samtidigt som tusentals guldiga gnistor faller ner på scen. Jay-Z håller upp armen i en segergest och arenan släcks. Konserten är slut och Jay-Z ska dra sig tillbaka från rampljuset. Många fans sörjer, andra är förvirrade över att han som är på toppen plötsligt ska sluta. Jay-Z själv säger att han inte längre har nått att rappa om och att hiphopen blivit töntig. Men alla tror inte på att det här skulle vara det sista man ser av stjärnan. Kan det vara så att det här bara är ett PR-trick för att överleva längre? P3 Musikdokumentär om Jay-Z är berättelsen om en av världens mest framgångsrika rappare. Hur han med sin hustlermentalitet lyckats hålla sig relevant i över 25 år. Dokumentären är gjord av Linnéa Beijer år 2021. Producent är Hanna Frelin Exekutiv producent är Axel Winqvist Tekniker är Fredrik Nilson P3 Musikdokumentär görs av Tredje Statsmakten Media. En av de främsta källorna till programmet är Jay-Zs självbiografi och memoar Decoded. Ljudklippen i dokumentären kommer från MTV News, Fade to black, Rap city, Made in America, Hot 97, CNN, Fox News, ABC News och Good Morning America.

Tommy Fredvang om konserten med Stavangerkameratene by Radio 3 Bodo

I denne episoden snakker Eirik og Stein om hva som bidrar til en god konsertopplevelse. Med seg har de Philip Hannevik, som har gjort seg sine tanker og erfaringer om dette.

Sist uke gikk Drammen Sacred Music Festival av stabelen for 11. gang. Vi har alltid et verbalprogram og dette året hadde jeg gleden av å snakke med Ellen Sofie Hovland i forbindelse med hennes konsert i biblioteket 14. september. Dagen etter viste vi filmen Håp i samarbeid med Drammen filmklubb. Regissør Maria Sødahl introduserte filmen og snakket med meg etter visningen. I denne episoden av Ypsilonsamtaler får du høre begge samtalene og opptak fra konserten. Ellen Sofie Hovland har gitt ut tre plater som alle er nominert til Spellemannspris. Den ene fikk den også. Hun synger om relasjoner, om livets opp- og nedturer med medfølelse og innlevelse. Konserten var den første både for henne og for Drammensbiblioteket på mange måneder og det var tydelig at både publikum og artist koste seg på den flotte scenen. Hovedscenen på biblioteket har vel byens vakreste kulisser med Ypsilon, elva og åsen som “bakteppe”, det perfekte stedet for en Ypsilonsamtale.. Maria Sødahl skapte filmen Håp som med Andrea Bræin Hovig og Stellan Skarsgård i hovedrollene har fått Amandapris og gått sin seiersgang fra festival til festival. Filmen handler om Maria og familiens liv i 10 dager fra hun fikk dødsdom med uhelbredelig kreft fram til operasjonen. Det er vanskelig å gå uberørt fra denne filmen som mer enn helse handler om relasjoner og kjærlighetens kraft midt i krisen. Publikum fikk både filmvisning og et innblikk i Maria Sødahls arbeid med denne svært personlige filmen. Lenge var hun fast bestemt på at hun ikke ville og kunne lage film om dette. Etter noen år gjorde hun det likevel. Det er vi svært takknemlige for!Ypsilonsamtaler er en podkast av og med Ivar Flaten fra Kirkelig Dialogsenter Drammen. Ypsilon er den ikoniske gangbroen over Drammenselva. Drammen er elveby og en by for brobyggere. Ivar inviterer mennesker til samtaler der kulturmøter, brobygging og samfunnsliv er tema. De inviterte har bidratt - og bidrar til at verden blir et bedre sted gjennom arbeidsliv, frivillig innsats og samfunnsengasjement på ulike måter.Drammen kommune har omtrent 100.000 innbyggere med røtter i over 150 nasjoner. Her lever mennesker med veldig mange ulike historier, kulturelle referanser og religiøse tradisjoner. Gjennom 15 års prestetjeneste og like lang dialogpraksis, har Ivar snakket med svært mange mennesker og fått et stort nettverk.Kulturmøtene i internasjonale Drammen er rammen for samtaler med livshistorier, kunnskap om forskjellige tenkemåter og levemåter - og mye materiale til refleksjon. Kort sagt vil Ypsilonsamtaler gi deg muligheten til lå bli litt mer kjent med mange fascinerende mennesker.Utgiver: Kirkelig Dialogsenter DrammenProdusent og programvert: Ivar FlatenMusikk: Ole Jørn MyklebustVignett/kjenning: Are Tågvold FlatenBildet på logoen er tatt av Per Ulleland See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Utakt får støtte fra Bibelen! Deodorant som varer i 72 timer! Konserten som varer i 600 år! Stavangersmurfen vil bli rik på placebo!

Konserten var en del i ett stort smittskyddsexperiment mitt under coronapandemin. I dag säger forskarna att experimentet var lyckat. Vi pratar också om att Cypern sålt EU-pass till misstänkta brottslingar utanför unionen.

Sidekick: Elli Flén. Vi hade varit i Köpenhamn nu. Mordet på Palme och besvikelsen. Konserten som kanske inte borde ha ordnats. Twitter plockade bort 170 tusen kinesiska propaganda-konton. Zoom böjde sig. Sannf meddelar: Kvinnor väljer själv vem de vill ha sex med! En peng för fint betyg? Insändare i ÖT. Undvik onödigt vattnande. City-papegojor är inte smartare.

Sigrid Seim har skrive sin siste artikkel i Hordaland etter 43 år i lokaljournalistikken si teneste. Kva hugsar ho best etter alle desse åra, og kva kjem ho til å sakna når ho no skal vera pensjonist? Sigrid gjestar podkasten og fortel om ei lang karriere og si aller siste sak, som vart eit høgdepunkt som let ho slutta på topp!Ungdommane i "The Bollocks" stod på scena hjå Voss Lyd i veka og spelte inn 10000 kroner til Kulturaukefondet. Konserten deira høyrer du i denne vekas podkast frå Hordaland. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Så här i Corona-tider ägnar vi hela detta avsnitt åt konserten 9 januari 2020 med Chris Cain och backup-bandet Mr Bo & The Vodooers, då dom gästade vår förening på restaurang Ester i Kungsbacka. Vi har ställt in alla vårens gig men har bokat upp hela hösten i väntan på att vi öppnar upp samhället igen. Du som vill och kan får gärna sponsra vår ideella föreningen med ett frivilligt  bidrag till vårt swish-nummer 123 347 02 59 så att vi kan fortsätta att erbjuda 'Bättre livemusik i Kungsbacka - helt enkelt' Tack på förhand! Föreningen Jazz&Blues i Kungsbacka jazzoblues.se

I vårt nionde avsnitt pratar vi bl.a. om hur 6ix9ine konserten med Lamix som support gick och vad som hände under kvällen.Vi pratar även om vårt nylanserade klädmärke och vad som krävts för att få ihop det hela.Podcasten görs av Pato Pooh & Daniel Tobar från NBL NATIONPato Pooh Instragram: @patopooh Email: pato@nblsound.comDaniel Tobar Instagram: @danieltobar Email: daniel@nblsound.comwww.nblsound.com www.nerubel.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I kväll gäller det. Svenska kammarorkestern och nya chefsdirigenten Martin Fröst gör sig redo att möta en fullsatt publik. Musikerna har övat för att prestera på topp, men på genrepet händer det som inte får hända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en orkester är alla beroende av varandra. Helheten, laget är av högsta vikt, speciellt vid konserter. På kvällens program finns ett stycke av Mozart och redan under genrepet är en del åhörare på plats i salongen i Örebro konserthus. Men plötsligt händer något på scenen. ”Alla måste lämna salen”, ropar Martin Fröst. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.

I kväll gäller det. Svenska kammarorkestern och nya chefsdirigenten Martin Fröst gör sig redo att möta en fullsatt publik. Musikerna har övat för att prestera på topp, men på genrepet händer det som inte får hända. I en orkester är alla beroende av varandra. Helheten, laget är av högsta vikt, speciellt vid konserter. På kvällens program finns ett stycke av Mozart och redan under genrepet är en del åhörare på plats i salongen i Örebro konserthus. Men plötsligt händer något på scenen. Alla måste lämna salen, ropar Martin Fröst. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.

Vi tar oss an en ny skiva med Konsert för solopiano av den osentimentale franske kompositören Jean-Valentin Alkan. Debuterande Paul Wee sitter vid pianot. Vi lyssnar också på Nikolaj Tjerepnins balettmusik, nyinspelad barockmusik av Marc-Antoine Charpentier och Sjostakovitjs fjärde symfoni i en ny inspelning med London Symphony Orchestra. Dessutom åker vi till Paris! För tredje gången de senaste decennierna försökte Ravels arvingar förra året sälja hans handskrivna noter, den här gången via den anrika auktionsfirman Christies. Men ingen av de här arvingarna är släkt med Ravel, och historien om hur den värdefulla samlingen hamnat i deras händer är minst sagt förbryllande. Vår reporter Johan Tollgerdt har luskat i detta, en av de största skandalerna i fransk musikhistoria. I panelen denna vecka: pianisten Bengt Forsberg, musikbibliotekarien Eva-Britt Selén, och Måns Tengnér från Kungliga Musikhögskolan. Programledare är Johan Korssell. Veckans skivor: Nikolaj Tjerepnin Narcisse et echo op 40, La Princesse Lointaine op 4 Bamberger Symphoniker Lukasz Borowicz, dirigent Skivbolag: CPO Betyg: 4 Jean-Valentin Alkan Symphony for Solo Piano, Concerto for Solo Piano Paul Wee, piano Skivbolag: BIS Betyg: 5 (Totalfemma!) Marc-Antoine Charpentier Orphée aux enfers Vox Luminis, A Nocte Temporis Lionel Meunier, Reinoud van Mechelen Skivbolag: ALPHA Betyg: 3 Dmitrij Sjostakovitj Symphony no 4 London Symphony Orchestra Gianandrea Noseda, dirigent Skivbolag: LSO Live Betyg: 3

I de stora teorierna om samhället och människan är detaljen det som kan förklara och göra begreppen tydliga. Sociologen David Wästerfors hittar inspiration för forskare i konst och litteratur. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Från januari 2019. Man fastnar så lätt i detaljer. Man ser inte helheten för alla detaljer. Ordet detalj är inte helt positivt laddat. Ibland uppmanar jag studenter och doktorander på universitetet där jag arbetar att ta fasta på en detalj för att komma igång med sitt berättande. Men alla ser inte meningen med det, åtminstone inte till en början. En praktfull text antas börja storstilat och fortsätta så. Begreppen är allt, detaljer inget. Detaljer distraherar och tar utrymme. De drar ned tempot och förminskar ens tankar. Journalister gillar detaljer långt mer än forskare. För journalisten är detaljen allt och begreppet inget. De har förstått detaljens sprängkraft och kunde gärna bekanta sig med ett eller annat begrepp. Forskare, däremot, kunde kanske låta sig lockas av journalistikens sinne för detaljer eller konstens och litteraturens. Thomas Arnroths serieromaner Mina tio orimliga år som frälst från 2017 och 2018 handlar om hans tid i Livets Ord. De är fulla av fyndiga detaljer. Arnroth berättar till exempel om det han kallar tvåstegshoppdansen under lovsången till Gud. Att dansa är kroppsligt och kan därför vara besvärligt för troende, inte minst för medlemmar i Livets Ord på 1980-talet. Kroppens begär ansågs syndiga och låg i strid med anden. Att då dansa kan bli oerhört komplicerat. Dansen får absolut inte bli sensuell, självförhärligande eller flirtig och den får inte genomföras på ett sätt som visar hur duktig man är. Ändå fanns i Livets Ord en hög och hjärtlig lovsång som berusade församlingen och fyllde den med fantastiska känslor. Lovsången var enklare och mer slagkraftig än i vanliga frikyrkor, mer repetitiv och medryckande. Och de flesta anhängarna hämtades från andra frikyrkor, så det var deras liturgi som Livets Ord skulle överglänsa. Tvåstegshoppdansen blev en behändig kombination av sedesam kroppskontroll och musikalisk extas. Man hoppade helt enkelt från en fot till en annan och sparkade lite framåt med den fot som var i luften. Det var dansen. Man fick av bara farten, skriver författaren, en viss bakåtlutning på kroppen som lirade bra med stolsraderna. Det var lättare att luta sig bakåt än framåt mellan rader av stolar och mötesdeltagare. Och dansa fick man alltså. Men det skulle vara minimalt. Dansen blir en talande detalj i berättelsen. Den fångar det sinnliga och upprymda i Livets Ord och ingår i en förklaring av hur man kan lockas djupt in i församlingens gemenskap. Den halvhjärtade och dämpat kroppsliga dansen blir en av flera symboler för församlingens dragningskraft på andra troende. Den är både kristet korrekt och hänryckt, lite friare och fräckare än i andra församlingar och ändå inte djävulsk. Författaren hade knappast uppnått samma poäng med allmänna resonemang om religiös disciplinering eller liturgisk innovation. Det hade blivit för abstrakt och syrefattigt. Hans skildring av dansen mellan stolsraderna blir mycket mer effektiv. Och då måste han göra sig omaket att skildra dansen i detalj. Det riskerar förstås att bli uttrymmeskrävande, men i gengäld förstår läsaren på ett mer inkännande och originellt sätt. Poängen sätter sig. Livets Ord på Ulf Ekmans tid var både lössläppt och disciplinerat. Armando Iannuccis satiriska film Stalins död från 2017 har en överraskande inledning. En klassisk konsert i radiohuset i Moskva har just avslutats då den fruktade generalsekreteraren i egen hög person ringer musikdirektören. Stalin uppskattade framförandet och ser nu fram emot inspelningen. Direktören får panik. Konserten sändes direkt och spelades inte in. Hämta alla musiker! Spärra utgångarna! Konserten måste tas om. Och för att inte ljudet ska bli annorlunda får man kalla in ny publik från gatan för att ersätta de som hunnit gå. Det blir en märklig extraföreställning för Stalins skull, med en dirigent på helspänn och ett förstummat proletariat i salongen. Säkerhetspolisen hämtar grammofonskivan som en statsangelägenhet. Stalin får den hemkörd och kan lyssna. Sedan dör han. Även här blir detaljen mödosamt skildrad: en grupp musiker och en publik som kallas in helt utan glädje och i skuggan av ytterst realistiska repressalier. Samma inledning finns i seriealbumet Stalins död av Fabien Nury och Thierry Robin som filmen bygger på. Det finns en sådan lockande dramaturgi i en konsert som måste repeteras med livet som insats för att behaga en statschefs personliga nyck. Det säger så mycket mer än konventionella sätt att återge ett terrorvälde: siffror på fängslade och döda, redogörelser av skenrättegångar och angiverisystem. Inget fel på dessa fakta men detaljen med konserten fungerar annorlunda. Med sin kombination av det vardagliga och det groteska, det finkulturella och det iskalla, blir den en suggestiv introduktion till stalinismens universum. Varken filmen eller seriealbumet om Stalins död hade lyckats göra samma sak med diagram och kartor, inklippta bilder från stora fosterländska kriget eller intervjucitat från historiker. Det hade blivit alltför igenkännbart. Det hade känts som inledningen till en dokumentär vilken som helst. Nu gäller det 1953, nu gäller det Stalin. Då vill man få en smak av Stalin, en doft av hans terror. Då blir detaljen med den i skräck upprepade konserten ganska passande. Det duger förstås inte med vilken detalj som helst. Den ska väljas med omsorg och den ska ha fog för sig. Den ska vara mångbottnad och ändå enkel, rik på betydelser men lätt att greppa. Stalinismen är inte lätt att greppa, inte heller en väckelserörelse som Livets Ord. Det handlar om två komplexa sociala fenomen vars inre dynamik inte låter sig sammanfattas i en handvändning. Det finns historiska aspekter, institutionella, politiska och ideologiska och det finns mängder av verk och olika källor. Sådant bör en skribent och forskare beakta, läsa in sig på och visa respekt. Ändå är det häpnadsväckande hur långt enskilda iakttagelser kan föra oss i själva gestaltningen av kunskapen om vi bara vågar. Man fastnar så lätt, man ser inte helheten. Men kanske bör vi ibland fastna i en detalj? Detaljen kan skärpa blicken och sätta pretentionerna i standby-läge. Vi kan lära oss något om 1980-talets Livets Ord utifrån tvåstegshoppdansen men det sker inte från ovan eller på ett pompöst sätt utan lite från sidan. På samma sätt kan vi begripliggöra Stalins terrorvälde utifrån exemplet med konserten just för att det inte direkt förväntades. Vi snubblar in i terrorväldet snarare än undervisas om det. Det kräver ett slags alexanderhugg i det material som ska gestaltas. Det kräver tålamod och nästintill idisslande beskrivning. Jag tycker det är oerhört svårt. Kanske borde jag sluta uppmana och istället räkna ut vad som händer när det fungerar. Man sitter där med allt man vet och känner sig lite trängd. Man försöker slappna av och råkar vila ögonen på något som verkar vilja bli omtalat, även om det hittills framstått som marginellt som en fot i luften mellan stolsraderna under församlingens lovsång, som en svettpärla på dirigentens panna i femtiotalets Moskva. David Wästerfors, sociolog Tips Thomas Arnroth: Livets ord mina tio orimliga år som frälst, del 1 och 2. Galago, 2017 och 2018.

Det är den 12 februari 1924 och det är konsert på Aeolian Hall på 43:e gatan i New York. Ett nytt kapitel i musikhistorien, säger en besökare efteråt. Rhapsody in Blue hörs för första gången. På konserten är det knökfullt och på plats finns musikaliska mästare som Rachmaninoff, Kreisler, Stokowski, Heifetz - vissa tycker sig se Stravinskij i publiken.Konserten heter An experiment in Modern Music. Det är en lång och omfattande konsert - och efter 33 nummer, när alla är som tröttast, med en ventilation som är trasig och musik som låtit rätt enahanda, sätter sig den 26-årige sångskrivaren och musikalkompositören George Gershwin vid pianot. Han ska spela det näst sista stycket på programmet. Bandledaren Paul Whiteman höjer taktpinnen - Palais Royale Orchestra är beredda. Rhapsody in Blue hörs för första gången.Den här dagen, för runt ett sekel sedan, klev jazzen definitivt in på den klassiska musikens område. Eller om det var tvärtom...För oss, nu, känns jazzharmonier i klassisk musik naturliga. Men då var det annorlunda vilket man faktiskt kan höra när Rhapsody in Blue drygt tio år senare arrangerades om för en symfoniorkester. Om vi lyssnar på en av de inspelningar som genom åren varit den mest spelade, där Erich Kunzel leder Cincinnatis symfoniorkester, hör vi att allt blivit rakare, stramare och inte så många glidningar i tempo och frasering.Men då Gershwin och Whiteman själv framför Rhapsody in Blue hör vi redan under den här första minuten hur det drygt två-oktavsstora glissandot, tar ut svängarna mer, hur klarinetten nästan skrattar åt sig själv och sitt läte, hur rytmen helt enkelt har flera och kraftiga jazziga betoningar. Accenterna är tydligare.George Gershwin och Paul Whiteman hörs i inslaget i en inspelning från 1927. Den där speciella, nästan gnäggande inledningen där på 20-talet kom fram under repetitionerna då Whitemans klarinettist Ross Gorman skojade lite och Gershwin hakade på direkt. Gör så där på konserten också, sa han, "waila" så mycket som du kan.Rhapsody in Blue blev en succé direkt. Under de tre första åren mellan 1924 och 1927 hade Whitemans band spelat den 84 gånger och sålt en miljon plattor.Men vägen dit var lite krokig. Gershwin och Whiteman hade faktiskt talat om en jazzkonsert under flera år, men när plötsligt en konkurrent också skulle ha en stor jazzklassisk-konsert där i New York satte arbetet i gång på allvar.Så runt jul, med bara fem veckor kvar, satt Gershwin på ett tåg till Boston och, som han sa, hörde musik i alla stökiga ljud. Rytmerna från stålet, hjulen mot rälsen, och vagnarnas krängande blev till ett musikaliskt kalejdoskop. "Plötsligt såg jag hur jag skulle konstruera allt och en massa idéer som jag redan hade kunde smältas samman och då skildra nationen Amerikas självkänsla och vårt galna storstadstemperament. När jag kom fram till Boston hade jag en struktur på stycket."Gershwin själv talade mycket om just Amerikas själ, men många gånger nämner man Rhapsody in Blue som ett porträtt av New York.Det finns hela fem grundversioner och det som skiljer dem åt är till exempel om det är med jazzorkester eller symfoniorkester. Samtliga versioner finns i flera olika inspelningar - några svårfångade, andra snabbt tillgängliga.Trots klarinetten i början är det ju ändå ett verk för piano och orkester.Namnet Rhapsody in Blue berodde just på att man var tvungen att skriva musiken snabbt. En konsert för piano och orkester skapar förväntningar på ett flersatsigt verk där olika teman jobbar mot och med varandra. Men en rapsodi behöver inte stöpas i en välkänd form. Det ger kompositören möjlighet att leka mera med formen och lägga in fler improvisationer och arbeta mera med starka kontraster.I Rhapsody in Blue finns just en lösare struktur där solopartier snabbt övergår i breda symfoniska delar.Rytmerna är sen en underbar blandning av jazz från alla håll. Kubanskt, charleston, ragtime och sedan sångbara delar som kunde vara både från opera och populära visor. Tio år senare skrev Gershwin operan Porgy and Bess. Där hade blandningen förfinats ytterligare.Vad Rhapsody in Blue har bevisat, bland mycket annat, är att det populära och det seriösa kunde förenas. Och det blev tydligt att konstmusiken kunde hämta inspiration från jazzen och inte bara från folkmusiken som tidigare. Förut hade jazzen och den klassiska musiken i princip bara hälsat på hos varandra och artigt konverserat.Men Gershwins musik gjorde mer än så. Han smälte samman sätten att spela i en enda klang.Konsertrubriken då, den 12 februari 1924, var "Ett experiment inom modern musik". Nu är experimentet en klassiker.Per Feltzin per.feltzin@sverigesradio.seMusiken i inslaget är främst från de två inspelningarna gjorda 1924 och 1927 plus den med Erich Kunzel och Cincinnatis symfoniorkester.

Svenska Narnia och amerikanska hårdrocksbandet Stryper framför Stryper låt ”The Way” tillsammans på deras gemensamma turné i Sydamerika, som precis har avslutats. Christian Liljegren sjunger duett med Stryper-sångaren Michael Sweet. Låten är med på Strypers legendariska album ”To hell with the devil”. Konserten är från Mister Rock i Belo Horizonte, Brasilien.

Vi oppsummerer årets største gratiskonsert, VG-lista på Rådhusplassen. Noen var bra, andre helt krise! Hvem var favorittene våre? Og hvem var den søteste DJ'en? Christoph har endelig vært på blind date, og forteller for første gang til Ulrikke om hvordan det gikk! Hvem betalte? Ble det kyssing? Hvorfor ble Christoph satt ut på date i New York? Og hvor blind var egentlig den her blind daten?

Hur nära ska man stå under en konsert? Hur låter egentligen världens kortaste låt? Vem är förälder nr 1?Glöm inte att gilla och följa för mer! :) Med i avsnittet: Jesper, Robin, William och Oscar Musik. Skinny Leonard av Audionautix licensieras under licensen Creative Commons Attribution (https://creativecommons.org/licenses/...) Artist: http://audionautix.com/

Historien om terrorattacken i Manchester, Mac Millers bortgång och hur en ung kvinna växer ur kostymen som barnstjärna. En försommarkväll i den engelska staden Manchester. Utanför järnvägsstationen Victoria står ovanligt många människor och väntar på sina barn, som är på en konsert i den jättelika arenan som ligger bredvid. Inne i arenan är publikhavet fyllt med rosa ballonger. Uppspelta fans i alla åldrar sjunger med i den sista låten. Konserten lider mot sitt slut. Lamporna tänds och det är dags att gå. Då detonerar en bomb i arenan. Dödssiffran ska bli 23 människor. 22 offer, där några är barn, och en självmordsbombare. Flera hundra får men av attacken. Backstage hör en ung kvinna dånet av bomben. Hon har just klivit av scenen och är hela anledningen att alla har samlats i arenan den här kvällen. Den 22 maj 2017 förändras Ariana Grandes och tusentals andras liv förändras för evigt. P3 Musikdokumentär om Ariana Grande berättar historien om hur en ung talang växer ur kostymen som barnstjärna och blir en av världens största artister. Om att slå igenom på den kommersiella marknaden och att försöka att inte förlora kontrollen om sin musik. Men det är också en berättelse om ond bråd död och missbruk - Mac Millers tragiska bortgång och terrorattacken i Manchester.  En dokumentär av Vendela Lundberg Producent: Axel Winqvist  Exekutiv producent: Ulla Svensson  Tekniker: Fredrik Nilsson  Programmet är en produktion från Tredje Statsmakten Media Ljudklippen är hämtade från Fox Sports, CBBC, Frankie Grandes Youtube-kanal, Ariana Grandes Youtube-kanal, Broadway.com, Nickelodeons Victorious, Nickelodeons Sam & Cat, SBTV, Vimeos What's Next for Sarah?, radiostationen Hot97, TMZ, ABC News, NBC:s Saturday Night Live, WBUR:s On point, Sky News, Ekot, BBC News, Metro Newspaper UK, BBC, Power 106, NBC:s The Tonight Show with Jimmy Fallon, ABC:s Good Morning America, Apple Musics Beats 1 och CBSLA.

Balladepodden gjestet bursdagsfeiringen med Lindstrøm på Hennie-Onstad Kunstsenter. Henie-Onstad Kunstsenter på Høvikodden feirer 50 år i 2018. Jubileet markeres blant annet med bestillingsverket Blinded by the LEDs, skrevet og fremført av elektronikaartisten Lindstrøm. Visuelle effekter av Kyrre Heldal Karlsen. Balladepodden gjestet feiringen torsdag. Konserten vil også bli fremført lørdag og søndag. Og skal vi tro musikkjournalistene Tellef Øgrim og Aslaug Olette Klausen, kan det være grunn til å glede seg, i hvert fall til nesten hele konserten, for dem som har fått tak i billett til de gjenstående konsertene. --- Balladepodden: En podkast for kritikk og samtale om aktuelle temaer fra norsk musikkliv.

Balladepodden overvar en time om komponist og nyMusikk-pionér Pauline Hall under Oslo Pride.Hva betyr det at komponisten er kvinne – eller lesbisk? Hva er en pioner? Og hvorfor er Pauline Hall så viktig? Musikkjournalistene Tellef Øgrim og Aslaug Olette Klausen besøkte Konsertkåseri om Pauline Hall i museet. Astrid Kvalbein, ansatt ved Norges musikkhøgskole, har skrevet doktorgrad om Pauline Hall. Hun kåserte og fremførte sanger komponert av Hall sammen med Joachim Kwetzinsky på piano. Konserten ble arrangert som del av utstillingen "Kjær Leik / Secret Love". Arrangører var QUEER contemporary OSLO, sammen med Historisk museum og Kunstplass, et visningssted for samtidskunst.

I veckans lite sena avsnitt är det mycket som har gått snett. Inspelningsstudion har strulat rejält vilket innebär att podden delvis är inspelad en vardagsnatt i Stockholms tunnelbana när Simon är på väg hem från en misslyckad dag i studion. Ni får höra om Simons frustration över situationen, om Douglas nystart på Youtube och en riktigt hjärtevärmande historia om världens skönaste ordningsvakt. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/uncut/message

En för historieböckerna! Eller kanske musikskoleböckerna, åtminstone. En försenad podd (förlåt!) resulterar denna vecka i att vår nördige vän Orvar Säfström hinner bjuda in sig själv och sin hund att snacka lite nördigheter en fredagkväll, tillsammans med panelmedlemmarna Jonas och Mats. Och nej, vi fick ingen bild på Orvar med hunden (förlåt igen!). Först av allt måste vi givetvis snacka om själva anledningen till att Orvar är på besök: hjältekonserten We Can Be Heroes, som går av stapeln i Berwaldhallen i Stockholm den 11:e och 12:e oktober i år. Du som varit på någon av de konserter Orvar tidigare arrangerat vet att det är en episk upplevelse att se en hel symfoniorkester spela låtar du älskar, så missa inte den om du har chansen att gå! Biljetter släpps i skrivande stund om ett par dagar. Och givetvis nämner vi förlaget Fandrake, som Orvar och Jimmy Wilhelmsson nyligen startat. De släpper straxr sin första bok, coffee-table-eposet Serietidnings-reklam. Om man förbeställer, vill säga, annars får man vackert vänta till i höst för att köpa den då den släpps i bokhandeln. Ett kort spelsegment hinner vi också med. Alla tre har spelat den dystopiska stadssimulatorn/strategispelet/misärfesten Frostpunk, från skaparna av This War Of Mine. Är det så mörkt och kallt som du tror? Ja, antagligen. Men är det bra? Det får du veta om du lyssnar. Mats har köpt (i dubbla exemplar, ett för att läsa, och ett för att rama in och spara i evighet) Action Comics #1000. Jubileumsnumret firar Stålmannen/Superman riktigt ordentligt, och han berättar vad han tycker om den första superhjälte han (och världen!) stötte på. Både Mats, Jonas och Orvar har varit och sett Avengers: Infinity War, och diskussionens vågor går höga, inte minst när Orvar får reda på att varken Mats eller Jonas har lagt märke till musiken i filmen! Här är det spoilertätt, så om du inte sett filmen är det dags att göra det nu. Allvarligt talat, gå och se den så att du kan lyssna klart på veckans avsnitt och få reda på exakt vad vi tyckte, hur våra teorier stämde och om diverse karaktärer egentligen bytt färger mellan filmerna. Och så klart hur bra musiken är, åtminstone hört med en tredjedel av veckans panels öron. Det blir med största sannolikhet fler intryck från övriga Nördigt-medlemmar i kommande avsnitt, men här hör ni vad vi som inte har något bättre för oss en sen fredagkväll tyckte. Slutligen introducerar vi vårt nya inslag för våren/sommaren: WästVärldsNytt! Den börjar vid 1:22, för dig som vill undvika spoilers, eller kanske bara hoppa direkt hit. Varför du nu skulle vilja göra det, lyssna på resten först istället! Här kommer vi varje vecka att snacka om det senaste avsnittet av HBO-serien Westworld säsong 2. Har du inte sett Westworld, så är vi dels grymt avundsjuka och dels rekommenderar vi å det grövsta att du gör det så att vi kan spekulera om exakt vad som är vad och vem som är vem tillsammans. Denna vecka är det förstås avsnitt 1 i säsong 2 som är på tapeten, och Jonas och Mats vädrar åsikter, teorier och vansinniga idéer tills luften går ur dem. Tack och förlåt! Puss Hej!

Farao har sett Helene Fisher!!

Sommaren 2005 träffade musikjournalisten Håkan Persson Iron Maiden-medlemmarna Bruce Dickinson, Steve Harris, Adrian Smith och Dave Murray för en lång intervju. 2005 genomförde Iron Maiden The Early Days Tour. Låtmaterialet hämtades från gruppens fyra första album: Iron Maiden (1980), Killers (1981), The Number Of the Beast (1982) och Piece Of Mind (1983). Den 9 juli 2005 spelade Maiden inför ett fullsatt Ullevi i Göteborg. Konserten sändes direkt i både P3 och SVT. I den här musikdokumentären berättar Bruce Dickinson, Steve Harris, Adrian Smith och Dave Murray om läget inför Ullevi-spelningen.

Helena Munktell (1852-1919) var den första svenska kvinnliga tonsättaren som fick en opera uruppförd på Kungliga Operan. Det här programmet handlar om hennes liv i 1800-talets operamiljö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Operan heter "I Firenze" och består av en akt. Det är en "opéra comique" som i likhet med världens kanske mest spelade opera "Carmen" har en talad dialog, i det här fallet med text av Daniel Fallström. "I Firenze" uruppfördes på Kungliga operan 1889 och rosades av kritikerna. Bland annat framhöll de Munktells melodiska begåvning, harmoniska uppfinningsförmåga och säkerhet i formbehandlingen. Operan spelades 13 gånger fram till 1892 och låg sedan orörd i 125 år, till i år. Den 9 juni i år omsattes partituret åter i klingande musik av Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, sopranen Susanna Andersson, tenoren Joel Annmo och barytonen Fredrik Zetterström med flera, under Tobias Ringborgs ledning i Berwaldhallen. Konserten den 9 juni spelades in och sändes i P2 Live den 4 november 2017. En P2-dokumentär av Christina Tobeck.

Helena Munktell (1852-1919) var den första svenska kvinnliga tonsättaren som fick en opera uruppförd på Kungliga Operan. Det här programmet handlar om hennes liv i 1800-talets operamiljö. Operan heter "I Firenze" och består av en akt. Det är en "opéra comique" som i likhet med världens kanske mest spelade opera "Carmen" har en talad dialog, i det här fallet med text av Daniel Fallström. "I Firenze" uruppfördes på Kungliga operan 1889 och rosades av kritikerna. Bland annat framhöll de Munktells melodiska begåvning, harmoniska uppfinningsförmåga och säkerhet i formbehandlingen. Operan spelades 13 gånger fram till 1892 och låg sedan orörd i 125 år, till i år. Den 9 juni i år omsattes partituret åter i klingande musik av Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, sopranen Susanna Andersson, tenoren Joel Annmo och barytonen Fredrik Zetterström med flera, under Tobias Ringborgs ledning i Berwaldhallen. Konserten den 9 juni spelades in och sändes i P2 Live den 4 november 2017. En P2-dokumentär av Christina Tobeck.

Vi pratar om konserten vi ska på. Och så pratar Familjen även som vanligt om TV-serier.Vi nämner också lite om vad som har hänt sedan sist.Länk till att lyssna online!

I programmet diskuteras bl.a. Leonidas Kavakos CD med fiolkarameller, Heath-kvartetten som spelar Tjajkovskij samt Daniel Hardings tolkning av Berlioz och Rameau. Sofia i möte med sopranen Anu Komsi. I panelen Hanna Höglund, Kalle Moraeus (gäst) och Måns Tengnér som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: KAVAKOS Musik av bl.a. Stravinskij, Paganini och Dvorák Leonidas Kavakos, violin Enrico Pace, piano Decca 4789377 PETER TJAJKOVSKIJ Stråkkvartetter nr 1 och 3 Heath-kvartetten Harmonia Mundi HMU 907665 HECTOR BERLIOZ J-P RAMEAU Symphonie Fantastique Hippolyte et Aricie, svit Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding, dirigent Harmonia Mundi HMC 902244 NOWRUZ Musik för sologitarr Sebastián Caldas Zeballos, gitarr Daphne DAPHNE 1054 Referensen Johan jämför med och refererar till John Eliot Gardiners inspelning av Berlioz Symfonie fantastique där han dirigerar Orchestre Révolutionnaire et Romantique. Inspelad på Philips. Sofia möter Sofia Nyblom träffade den finska koloratursopranen för ett uppsluppet samtal i samband med hennes gästspel i Stockholms konserthus, där hon framträdde i Sibelius tondikt Luonnotar och som sopransolist i Rued Langgaards andra symfoni. Detta hände sig tillsammans med Kungliga filharmonikerna i Stockholm allt under ledning av maken Sakari Oramo. Konserten ägde rum i februari. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Tjajkovskij stråkkvartetter med Borodin-kvartetten på bl.a. Elatus. Tippetts stråkkvartetter med Heath-kvartetten på Wigmore Hall Live. Sjostakovitjs stråkkvartetter (kompl) med Fitzwilliam-kvartetten på Decca och med Brodsky-kvartetten på Chandos. Berlioz Symphonie fantastique med Concertgebouw-orkestern ledd av Colin Davis på Philips samt med Bostons symfoniorkester under Charles Münch på Sony.  Svepet Johan sveper över två album denna vecka: det ena innehåller sviten ur Béla Bartóks Den sällsamma mandarinen och Pianokonsert nr 3 samt svit nr 2 ur Stravinskys balett Eldfågeln. Valerij Gergiev dirigerar Londons symfoniorkester på egna märket LSO. Det andra albumet i veckans svep innehåller Beethovens sjunde stråkkvartett och Sjostakovitjs tionde, båda med Armida-kvartetten och inspelade på Avi.

Det är den 12 februari 1924 och det är konsert på Aeolian Hall på 43:e gatan i New York. Ett nytt kapitel i musikhistorien, säger en besökare efteråt. Rhapsody in Blue hörs för första gången. På konserten är det knökfullt och på plats finns musikaliska mästare som Rachmaninoff, Kreisler, Stokowski, Heifetz - vissa tycker sig se Stravinskij i publiken.Konserten heter An experiment in Modern Music. Det är en lång och omfattande konsert - och efter 33 nummer, när alla är som tröttast, med en ventilation som är trasig och musik som låtit rätt enahanda, sätter sig den 26-årige sångskrivaren och musikalkompositören George Gershwin vid pianot. Han ska spela det näst sista stycket på programmet. Bandledaren Paul Whiteman höjer taktpinnen - Palais Royale Orchestra är beredda. Rhapsody in Blue hörs för första gången.Den här dagen, för runt ett sekel sedan, klev jazzen definitivt in på den klassiska musikens område. Eller om det var tvärtom...För oss, nu, känns jazzharmonier i klassisk musik naturliga. Men då var det annorlunda vilket man faktiskt kan höra när Rhapsody in Blue drygt tio år senare arrangerades om för en symfoniorkester. Om vi lyssnar på en av de inspelningar som genom åren varit den mest spelade, där Erich Kunzel leder Cincinnatis symfoniorkester, hör vi att allt blivit rakare, stramare och inte så många glidningar i tempo och frasering.Men då Gershwin och Whiteman själv framför Rhapsody in Blue hör vi redan under den här första minuten hur det drygt två-oktavsstora glissandot, tar ut svängarna mer, hur klarinetten nästan skrattar åt sig själv och sitt läte, hur rytmen helt enkelt har flera och kraftiga jazziga betoningar. Accenterna är tydligare.George Gershwin och Paul Whiteman hörs i inslaget i en inspelning från 1927. Den där speciella, nästan gnäggande inledningen där på 20-talet kom fram under repetitionerna då Whitemans klarinettist Ross Gorman skojade lite och Gershwin hakade på direkt. Gör så där på konserten också, sa han, "waila" så mycket som du kan.Rhapsody in Blue blev en succé direkt. Under de tre första åren mellan 1924 och 1927 hade Whitemans band spelat den 84 gånger och sålt en miljon plattor.Men vägen dit var lite krokig. Gershwin och Whiteman hade faktiskt talat om en jazzkonsert under flera år, men när plötsligt en konkurrent också skulle ha en stor jazzklassisk-konsert där i New York satte arbetet i gång på allvar.Så runt jul, med bara fem veckor kvar, satt Gershwin på ett tåg till Boston och, som han sa, hörde musik i alla stökiga ljud. Rytmerna från stålet, hjulen mot rälsen, och vagnarnas krängande blev till ett musikaliskt kalejdoskop. "Plötsligt såg jag hur jag skulle konstruera allt och en massa idéer som jag redan hade kunde smältas samman och då skildra nationen Amerikas självkänsla och vårt galna storstadstemperament. När jag kom fram till Boston hade jag en struktur på stycket."Gershwin själv talade mycket om just Amerikas själ, men många gånger nämner man Rhapsody in Blue som ett porträtt av New York.Det finns hela fem grundversioner och det som skiljer dem åt är till exempel om det är med jazzorkester eller symfoniorkester. Samtliga versioner finns i flera olika inspelningar - några svårfångade, andra snabbt tillgängliga.Trots klarinetten i början är det ju ändå ett verk för piano och orkester.Namnet Rhapsody in Blue berodde just på att man var tvungen att skriva musiken snabbt. En konsert för piano och orkester skapar förväntningar på ett flersatsigt verk där olika teman jobbar mot och med varandra. Men en rapsodi behöver inte stöpas i en välkänd form. Det ger kompositören möjlighet att leka mera med formen och lägga in fler improvisationer och arbeta mera med starka kontraster.I Rhapsody in Blue finns just en lösare struktur där solopartier snabbt övergår i breda symfoniska delar.Rytmerna är sen en underbar blandning av jazz från alla håll. Kubanskt, charleston, ragtime och sedan sångbara delar som kunde vara både från opera och populära visor. Tio år senare skrev Gershwin operan Porgy and Bess. Där hade blandningen förfinats ytterligare.Vad Rhapsody in Blue har bevisat, bland mycket annat, är att det populära och det seriösa kunde förenas. Och det blev tydligt att konstmusiken kunde hämta inspiration från jazzen och inte bara från folkmusiken som tidigare. Förut hade jazzen och den klassiska musiken i princip bara hälsat på hos varandra och artigt konverserat.Men Gershwins musik gjorde mer än så. Han smälte samman sätten att spela i en enda klang.Konsertrubriken då, den 12 februari 1924, var "Ett experiment inom modern musik". Nu är experimentet en klassiker.Per Feltzin per.feltzin@sverigesradio.seMusiken i inslaget är främst från de två inspelningarna gjorda 1924 och 1927 plus den med Erich Kunzel och Cincinnatis symfoniorkester.

VI BJÖDS PÅ KONSERT! Sommarrepris. Det är nyår och Ulf bjuder in bunkerbästisarna till sin avskedskonsert på Göta Lejon i Stockholm. PS: Stöd gärna Lundellbunkern Vol. 2! Det finns två sätt att chippa in: Stöd oss med valfritt månatligt belopp på Patreon. Swisha valfri donation till Swishnummer 0735-669762.

Vi fortsätter i musikens anda och avhandlar i detta avsnitt konserter. Vi frågar oss vad det är det som gör att vissa konserter blir magiska och andra inte så magiska. Lisa levererar en topp-tre-lista och Elin funderar över varför hennes liv innehåller så lite livemusik. Och så gästas vi av ljudteknikern Jesper Pedersen! Dessutom får vi bekanta oss med två nya härliga karaktärer: ljudteknikern Christel och nöjesjournalisten Konrad!

Hans Appelqvist, prisbelönt tonsättare och formsäker musikberättare möter musikern och sångerskan Nadin Al Khalidi från Irak. Det här är programmet om deras möte. En serie i fyra delar av Lotta Malmstedt som skildrar P2-live-satsningen fyra möten, där två musiker från skilda miljöer går in i ett musikaliskt möte. Fjärde delen.Vad händer när P3 Guld-vinnaren och tonsättaren Hans Appelqvist möter musikern och sångerskan Nadin Al Khalidi från Irak? Du får följa deras tre dagar långa musikaliska möte i en studio i Radiohuset i Malmö och du får höra deras gemensamma konsert dag fyra i Malmös nya konserthus Malmö Live.Musikmagasinet lördag den 16 januari kl 12.03 och måndag den 18 januari kl 19.03.Konserten hör du i P2 Live den 18 januari kl 20.Fyra möten i P2 är ett samarbete med Malmö Live.

Legendaren Merit Hemmingson möter oudvirtuosen Mousa Elias och tillsammans skapar de en alldeles ny musik. Det här är programmet om deras möte. En serie i fyra delar av Lotta Malmstedt som skildrar P2-live-satsningen fyra möten, där två musiker från skilda miljöer går in i ett musikaliskt möte. Tredje delen.Vad händer när den jämtländska drottningen av svensk folkmusik på hammondorgel för första gången möter en passionerad oudvirtuos från Aleppo, Syrien?P2 testade, genom att i serien Fyra möten sammanföra mollharmoniernas fixstjärna Merit Hemmingson med Mousa Elias, musiker, kompositör, artist och medarbetare på Musikhögskolan i Stockholm.Du får följa deras tre dagar långa musikaliska möte i en studio i Radiohuset i Malmö, som gnistrar av passion för moll och galna infall i fiss. Och du får höra deras gemensamma konsert dag fyra i Malmös nya konserthus Malmö Live. Musikmagasinet lördag den 9 januari kl 12.03 och måndag den 11 januari kl 19.03.Konserten hör du i P2 Live den 11 januari kl 20.Fyra möten i P2 är ett samarbete med Malmö Live.

Ackordeonisten Minna Weurlander möter oudvirtuosen Ali Sabah och tillsammans skapar de ny musik i projektet Fyra möten i P2. Det här är programmet om deras möte. En serie i fyra delar av Lotta Malmstedt som skildrar satsningen Fyra möten i P2, där två musiker från skilda miljöer går in i ett musikaliskt möte. Andra delen - ackordeonisten Minna Weurlander med rötter i Finland möter oudvirtousen Ali Sabah med rötter i Irak. Ta en finsk världsmästare på dragspel och en oudvirtuos från Babylon, Irak, som inte känner varandra. Stäng in dem i en musikstudio i tre dagar. Vad blir resultatet?I P2:s serie Fyra möten får du vara med om mötet mellan ackordeonisten Minna Weurlander och oudspelaren Ali Sabah. Båda bor i Malmö, men hade aldrig träffats förrän P2 sammanförde dem i oktober 2015. Uppdraget: att på tre dagar skapa ny musik tillsammans i en studio i Radiohuset i Malmö och framföra den på en konsert dag fyra i Malmös nya konserthus Malmö Live.Mötet mellan Minna Weurlander och Ali Sabah blev till musik med toner från Irland, Balkan, Mellanöstern och amerikanska södern.Hör deras arbete i Musikmagasinet lördag den 2 januari kl 12.03 och måndag den 4 januari kl 19.03.Konserten hör du i P2 Live den 4 januari kl 20.Fyra möten i P2 är ett samarbete med Malmö Live.

Elektronikamusikern och ljudkonstnären Lisa Nordström möter den turkiska sångerskan Burcu Ada och tillsammans skapar de en alldeles ny musik. Det här är programmet om deras möte. En serie i fyra delar av Lotta Malmstedt som skildrar satsningen Fyra möten i P2, där två musiker från skilda miljöer går in i ett musikaliskt möte. Första delen - turkiska sångerskan Burcu Ada möter ljudkonstnären och musikern Lisa Nordström som tidigare var en av medlemmarna i duon Midaircondo. Vad händer när en improvisationsmusiker och ljudkonstnär från elektronikascenen och en turkisk sångerska, expert på kvartstoner och komman, stängs in i en studio tillsammans för att skapa musik?I det första programmet av P2:s serie Fyra möten träffas Lisa Nordström från Göteborg och Burcu Ada från Izmir för första gången. I Musikmagasinet får du följa deras arbete att göra ny musik för en konsert tillsammans.Det musikaliska mötet ägde rum på Radiohuset i Malmö under tre dagar i september 2015 och avslutades den fjärde dagen med en konsert på det nya konserthuset Malmö Live.Musikmagasinet lördag 26 december kl 12.03 och måndag 28 december kl 19.03.Konserten hör du i P2 Live den 28 december kl 20.Fyra möten i P2 är ett samarbete med Malmö Live.

Musiker, sångerska Gunhild Carling bjöd P1-lyssnarna på ett musikaliskt äventyr när hon spelade och jazzade i sitt Sommarprogram. Hon berättade också om en nervös konsert i inför 10.000 åskådare i New York: - Bandet verkade gripna av stundens magi. Det var helt klart. För dom gick på som om vi var  Count Basie på Savoy Ballroom ’37, de öste så att hela scentaket höll på att sprängas. Trombonerna tjöt och saxofonerna vrålade och trummorna dundrade. Och nu började också publiken att bli totalt gripen av jazzmusikens vilda vansinne. Vi lassade på med  swingriff, djungeltrummor och jag minns att jag bara stod och öste på en ton i trumpeten i vilda riff. Konserten blev en succé och ett minne för livet. Om Gunhild Carling Vann publikens hjärta i Let’s Dance på TV4 i våras. Showar och spelar munspel, trombon, harpa och säckpipa. Uppvuxen i en musikerfamilj och började turnera med familjen som sjuåring. Spelar i familjebanden Carling Big Band och Carling Family. Hade en swingklubb i Lund, turnerar över hela Europa med sin jazzmusik. Har hörts i Allsång på Skansen, Diggiloo och Dansbandskampen. Spelade i SVT:s julkalender från 1998, När karusellerna sover. Kan spela på tre trumpeter samtidigt. Och steppa.  Producent: Sofie Ericsson

Dj, musikproducent Han berättade historien om hur den DJ-trio han var en tredjedel av - Swedish House Mafia - erövrade världen och till sist blev profeter i sitt hemland, tack vare tre nu legendariska spelningar på då nybyggda Friends Arena med 120 000 sålda biljetter. "Det var som att träffa sin familj på julafton", berättade Angello. Det var en historia om gruppens uppgång och fall - från ett monster av kreativitet till ett monster av ansvar. Allt började med mormors vinylsamling och hennes LP-spelare som han lekte - spelade - med på kvällarna. Efter mycket slit insåg Steve Angello med sin mentor Stonebridge att de behövde vända blickarna ut i världen - och forma sitt sound därefter. "En enormt viktig del i vårt musikskapande", berättade han. Hur han sedan grundade sitt eget skivbolag och hur hans entreprenörsanda har pumpat och fortfarande pumpar väldigt starkt - allt för musiken och ge tillbaka till fansen. I sitt program tog han även med oss på resan bakom vinylspelarna: avundsjukan då hans lillebror kom till världen då Steve var sju, sorgen då hans pappa mördades på en nattklubb och frystes ut från hans sida av familjen. Hur modern var där och stöttade honom då han valde musiken, hur hon lät honom göra något han faktiskt älskade att göra. En kärleksförklaring till hans döttrar, hur långt man kan gå för dom, och tillsist, ett konstaterande att framgång, det handlar inte alls om pengar. Om Steve Angello En av världens främsta housemusikproducenter. Har kallats en house-ikon. Äger ett skivbolag och turnerar runt hela världen. Anordnade en spelning i Kungsträdgården i maj i år som lockade 35 000 åhörare. Konserten var gratis för att ”ge tillbaka” till den svenska publiken. Var medlem i svenska musikundret Swedish House Mafia som splittrades förra året, där också Sebastian Ingrosso och Axwell ingick. Har hajfobi, även i svenska vatten. Producent: Fredrik Eliasson

Polisen får besök av Elvira som letar efter sin mamma. Sebastian gör en upptäckt på stan och blir en ny människa.

Runt sekelskiftet 1900 började psykiska symptom benämnas nervösa sammanbrott. Tonsättaren Charles Ives bipolära symptom kallades hjärtkollapser. 1906 skrev han det mystiska stycket The Unanswered Question. Det korta trumpetmotivet beskrev Ives själv som den evigt existensiella frågan. - Ives galenskap hörs i hans geniala musik, hävdar idéhistorikern Karin Johannisson. I hans musik finner hon dramatiska, surrealistiska förvrängningar av verkligheten och disharmoniska tillstånd och spänningar. Programmet sändes första gången i november 2009. Hjärnforskaren Fredrik Ullén förklarar var musiken finns i hjärnan och spelar pianomusik av den excentriske tonsättaren Kaikhosru Shapurji Sorabji, en mycket privat person som i mitten av 1930-talet drog sig tillbaka helt från konsertscenerna. Sorabji ansåg dessutom att ingen skulle spela hans verk offentligt. Sorabji har skrivit några av de svåraste pianoverk som finns. Hans ”Symphonic Variations”för piano och orkester tar 8 timmar att framföra. Vi möter två hyperaktiva musiker, som är gifta med varandra. – Diagnosen var en befrielse. Jag behövde inte längre låtsas att jag var som alla andra, säger violinisten och tonsättaren Emmy Lindström. – Jag hade toppbetyg i alla ämnen, var extremt vältränad och smal, men tyckte ändå det var fel på mig eftersom vuxna stigmatiserade mig för att jag inte var tyst och stillsam, vilket en flicka borde vara. Emmy blir lugn av att spela och anser att hyperaktiviteten har fördjupat hennes musikalitet. Detsamma gäller klarinettisten Emil Jonason. – Som barn var jag osynligt och introvert hyperaktiv. Jag tänkte mycket på saker, spelade inga sporter, satt still och pluggade, övade klarinett och ritade. – Nu sitter jag aldrig still. Jag fastnar för sånt som går fort. I min hjärna finns två järnvägsspår som jag färdas på samtidigt. Det är väldigt roligt! – För det mesta tänker jag på klarinettgrepp, speciellt på dem i Coriglianis klarinettkonsert. Konserten är som en trafikolycka på en halv timma, som världens hårdrockskonsert i mina öron. Samtidigt lyssnar jag på Tom Waits ”Sins Of My Father” en gång om dagen. Den har blivit mitt mantra, berättar Emil Jonason. Manus och produktion: Birgitta Tollan.

I dag med Jussi Björling som sjunger operarior och romanser med Radioorkestern och Stockholms filharmoniska orkester under ledning av Georg Ludwig Jochum 1958, Lars Sellergren som spelar Schumanns C-dur Fantasi från 1956 och Wilhelm Stenhammars Symfoni g-moll med Radioorkestern under ledning av Dean Dixon inspelad 1952 Dagens program inleds med en konsert med Jussi Björling inspelad i Stockholms konserthus en sommarkväll 1958. Han sjunger några av sina glansnummer från operascenen men också ett knippe romanser av Jean Sibelius och Richard Strauss. I radions programtidning Röster i Radio intervjuas den 47-årige sångaren i samband med konserten, på sitt sommarställe i Stockholms skärgård. ”Jag är för ung för att sjunga Othello” förkunnar rubriken ovanför bilden av en glädjestrålande Jussi stående vid ratten i motorbåten tillsammans med fru och dotter. Konserten ägde som sagt rum mitt i sommaren och i konserthuset var det inte bara fullt i salongen den där sommarkvällen utan podiet var också  fullsatt av en, efter svenska förhållanden, jätteorkester bestående av de sammanslagna orkestrarna från konsertföreningen och radion. Dirigent var den i Stockholm vid denna tid ofta anlitade Georg Ludwig Jochum. Jean Sibelius: Svarta rosor och Säv, säv susa. Richard Strauss: Morgen och Ständchen. Georges Bizet: Blomsterarian ur ”Carmen”. Pietro Mascagni: Turiddos avsked ur ”På Sicilien” Giacomo Puccini: Des Grieux aria ur ”Manon Lescaut” Jussi Björling, Radioorkestern och Stockholms filharmoniska orkester. Dirigent: Georg Ludwig Jochum. Inspelat 18 juli 1958 Lars Sellergren (1927–2008) var under många år verksam som pianopedagog vid Musikhögskolan I Stockholm, där han själv i tidernas begynnelse studerat för Olof Wibergh. Senare reste han i Europa och hamnade hos Bruno Seidlhofer i Wien. Han debuterade i Stockholm 1951 och spelade ofta i radion under 50- och 60-talen, både som solist med orkester och i olika kammarmusiksammanhang. Här spelar han ett av Robert Schumanns större pianoverk Fantasin i C-dur komponerat av en 26-åring 1836. Robert Schumann: Fantasi C-dur Lars Sellergren, piano Inspelat 1956. På hösten 1952 kom en ung amerikansk dirigent till Stockholm. Han hade hastigt kallats in för att ersätta den tyske dirigenten Wilhelm Furtwängler i en konsert I Stockholms konserthus. Den unge mannen hette Dean Dixon och han var den förste färgade dirigent som fått dirigera flera av de stora amerikanska orkestrarna I New York, Philadelphia och Boston. Även i Stockholm gjorde han stor succé. Han fick snabbt nya erbjudanden om konserter och hamnade strax efteråt i Göteborg, där han blev Chefdirigent för Göteborgs symfonikerna, där han blev en sentida efterträdare till Wilhelm Stenhammar, som ledde orkestern under 1910-talet. Och det var just musik av Stenhammar som blev det första svenska verk Dixon dirigerade, vid en konsert med Radiosymfonikerna. Wilhelm Stenhammar: Symfoni nr 2 g-moll Radioorkestern Dirigent: Dean Dixon Inspelat 1952 Som en extra liten dessert bjuder vi också på ett litet pianostycke av Stenhammar. Hilda Waldeland spelar det sista av Stenhammars Sensommarnätter. Wilhelm Stenhammar: Poco allegretto ur Sensommarnätter Hilda Waldeland, piano Inspelad 1961