Podcasts about kostnaden

Goda nyheter för alla som sparar i ett investeringssparkonto (ISK): Nästa år sänks skatten! Och inte nog med det, det blir skattefritt upp till 150 000 kr efter årsskiftet, vilket gör att du får behålla ännu lite fler slantar av ditt kapital. I veckans ekonomisvep kikar vi också närmre på elpriserna som stiger. Är det läge att binda elavtalet nu, innan köldknäppen driver upp elräkningen till taket? Och vad sker med julmaten? Kostnaden drar iväg bra mycket mer än den generella prisökningen på livsmedel. För att inte tala om kaffet som är rekorddyrt. En liten prognos om styrräntan och en inblick i hur Black Friday-rean föll ut får också plats i avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I vår oppdaget man at kjøle- og fryseanlegget på Brusdalsheimen var i ferd med å bryte sammen. Kostnaden for å installere nytt ble beregnet til godt og vel 400 000 kroner, penger som man ikke hadde. Skulle man fortsatt kunne holde leirstedet åpent, måtte noe gjøres. Styret for Brusdalsheimen gikk ut og oppfordret privatpersoner, lag og foreninger om å bli med i en stor gavekampanje. Jan Ivar Stokset som sitter i styret for leirstedet kan nå fortelle at man har fått inn langt over 400 000,- og at nytt fryse/kjøleanlegg er under montering. En av de som var med og gav en gave er også den heldig vinner av catering for 10 personer levert fra Brusdalsheimen. Her kan du få høre hvem dette er.

RISIKO 2024 - Nasjonal sikkerhet - et felles ansvar Risiko 2024 beskriver hvordan trusselaktører kan utnytte sårbarheter hos virksomheter og i samfunnet, og hvilken risiko dette medfører. I rapporten peker NSM på hvordan myndigheter og virksomheter bør redusere sårbarheter for å gjøre trusselaktørenes jobb vanskeligere. Risiko 2024 henvender seg til hele samfunnet, men spesielt til ledere og personell med sikkerhetsoppgaver. Målet med rapporten er å gi virksomheter bedre forutsetninger for å se sikkerhetsarbeidet i en større sammenheng. Dette er spesielt relevant for virksomheter underlagt sikkerhetsloven, men også for andre virksomheter hvor sikkerhet er viktig. Rapporten beskriver eksempler og anbefalte tiltak som norske virksomheter bør gjøre for best å beskytte seg mot spionasje, sabotasje, terror og sammensatte trusler. Årets rapport kan lastes ned på nsm.no/risiko2024 I podkastversjonen av Risiko 2024 bruker innleseren betegnelsen INFORMASJONSBOKS – Dette er ulike bokser i den skriftlige rapporten som kan inneholder definisjoner, konkrete råd eller eksempler fra virkeligheten. Enkelte grafiske modeller og diagrammer blir ikke beskrevet i podkastversjonen, men kan leses i den skriftlige rapporten. Rapporten er lest inn av fagdirektør Roar Thon En podkastproduksjon fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet - 2024

Det finns stora pengar att spara på att optimera och underhålla maskinparken. – Kostnaden kan minska upp till 20 procent, säger Jakob Söderberg, på Farmers First som medverkar i det här avsnittet av Gröna Pengar.

Idag återskapas fasader i gammal stil, men förstår vi egentligen vad de dekorerade husen säger? Arkitekten Rasmus Waern reflekterar över ornamenten i puts och gips som bokstavligen hänger löst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egnaFasader dras med ett tvivelaktigt rykte. Den som visar upp en fasad, döljer något bakom den. Också inom arkitekturen, där fasaden ju är en helt oundgänglig del, har idealet länge varit att den ska födas ur själva strukturen. Är denna tillräckligt intressant behövs ingen fasadgestaltning. Men det är få hus som förärats en så intressant stomme att utsidan ritat sig själv. Fasaden var därför länge arkitekturens huvudnummer.Idag återskapas också några av de fasader som i mitten av det förra seklet rensades på allt utanverk. För det hörde länge till god ton att begära om inte rivning, så åtminstone en rejäl avhyvling av den puts och gips som försökte spegla renässansens och barockens djupa ornamentik. Man förstod helt enkelt inte vad grannlåten från det hatade 1800-talet skulle vara bra till. Nu ser vi på denna tid med större respekt, men frågan är om vi för den sakens skull förstår oss på dess fasader.På den förr så överdådiga Stureplan i Stockholm börjar dekoren nu ta tillbaka terrängen. En rekonstruerad fasad avtäcktes våren 2023 och fler står på tur. Att husen återfår sina fasader är en välgärning, men de politiska ambitionerna gör idag inte halt vid rekonstruktioner. I många kommuner, ja också internationellt, förväntas också nybyggen svara mot klassicismens ideal. Detta är lättare sagt än gjort. Dels för att vi inte bygger hus på samma sätt som förr, men också för att det ornamenten manifesterade är främmande för oss. Ändå, eller kanske just därför, fortsätter den förmoderna arkitekturen att locka.Det här är inget att förvånas över. Den europeiska staden så som vi fortfarande känner den, formades till stor del kring förra sekelskiftet. Det var den dittills mest kraftfulla vågen av urbanisering världen sett och den drog fram i takt med industrin. Klassiska fasader blev civilisationens sinnebild.Att klassicismen satte tonen berodde på att arkitekturutbildningen på École des Beaux-Arts i Paris var mönsterbildande, och staden bevisade gång på gång sin status som 1800-talets huvudstad. Dessa hus och stadsrum, med gator lika breda som husen var höga, satte normen för Europas växande storstäder. London, som hellre byggde uppförstorade radhus längs vindlande vägar, fick aldrig samma inflytande, trots det brittiska imperiets oerhörda makt. De parisiska principerna tog plats också bortom sina ursprungliga förutsättningar. Grunda, så kallade franska balkonger, tillkom exempelvis för att förhindra skador på husen då högt lastade vagnar tog sig fram på smala gator. Men idén fick snabb spridning, liksom tanken om en enhetlig stadsbild som frukten av tydliga regelverk. Omvandlingen av Paris under mitten av 1800-talet var det största stadsomvandlingsprojekt världen dittills skådat. Aldrig tidigare hade heller en stad smyckats med så mycket skulpturer. Även om den progressiva konsten gjorde vad den kunde för att ta avstånd från den cancansprittande nybarock som vällde fram över fasaderna, gick den inte att bortse från. Ornamentiken blev också ett redskap i länder med behov av att hävda sin självständighet. Såväl i Finland som i Ungern bars den nationella särarten fram av arkitekturen när länderna reste sig mot rysk eller österrikisk överhöghet. Motståndet skapade säregna modeller av den europeiska staden.Arkitekturens varianter berättar om Europas historia, men också om dess geografi och geologi. Den som sett Tallinns fasader i kalksten och granitbjörnarna i Helsingfors har också fått en blick in i både berggrund och i en kulturhistoria som går bortom det pittoreska. Husens ornament är tysta men närvarande följeslagare på vandringar genom städer som byggdes för att betraktas. Värdet i arkitekturen berodde på hur spirituellt arkitekterna gav de stumma byggnadsmaterialen liv.Den svenska arkitekturen har aldrig uttryckt den självhävdelse som präglat länder vilka klämts mellan sköldar. De skulpturer som Tessin planerade för att kröna Stockholms slott kom till exempel aldrig till utförande. Det lågmälda uttrycket har sedan dess varit en följeslagare i svensk arkitektur, men varken sparsamhet eller funkis tog kål på dekorationerna. Det var snarare 1950-talets rationalism och det industrialiserade byggandet som satte ornamenten åt sidan.Också ointresset för berättande fasader har sin historia. 1800-talets idealism firade sin sista stora triumf vid världsutställningen i Paris år 1900. Därefter dog den, för att senare återuppväckas av fascistiska och kommunistiska diktaturer. Detta faktum gjorde den därefter länge fullkomligt obsolet, vilket bidrog till att den revs bort. Arkitekturhistorikern John Summerson skrev 1941 att arkitekturen, med vissa svårigheter, frigjort sig från ornamenten men inte från rädslan för ornament. Orden är ännu aktuella. Det är svårt att upprepa en ornamentik som i grunden syftade till att berätta något. Det är inte bara bildspråket som fattas, utan också en vilja att påstå något bortom självklarheter. Detta är dagens fastighetsbransch sällan särskilt intresserad av.För att se vad våra städer har och saknar, behöver vi se på andra. I en stad som Budapest bjuds vandraren på säregna berättelser. De gamla husen är fyllda med politiska, humoristiska, erotiska, religiösa eller bara pretentiösa signaler. Hur staden förmådde att skapa ett sådant överdåd av gatuunderhållning är häpnadsväckande i sig. Men risken är att denna stadsbild som länge varit Storstadseuropas emblem, inte har många år kvar. Ornamenten i puts och gips hänger bokstavligt talat löst, och sedan de en gång statligt ägda husen i forna öst sålts ut lägenhet för lägenhet, tar ingen längre ansvar för utsidan. Lämnar figurerna fasaderna finns det inte mycket kvar. Kostnaden för att återskapa så pass enkla fasader som de vid Stureplan, gör det tydligt att rekonstruktioner aldrig kommer kunna bli ett storskaligt alternativ. Husen måste räddas medan de ännu står upp. Det gäller förstås inte minst de i Ukraina.Att rädda dekorerade fasader kan också väcka insikter om innebörden i dessa valv och profiler. Då hamnar man snart i kroppens betydelse som förebild. Den gamla ornamentiken var mer eller mindre tydliga abstraktioner av den mänskliga kroppens kontur, dess balans, proportioner och karaktär. Detta skulle också den nya arkitekturen kunna visa.Att husen ska bekräfta oss är ingen orimlig begäran. Kanske skulle heroiska idéer om fasaden som en onödig mask och konservativa förväntningar på en ny årgångsarkitektur kunna mötas i en gemensam strävan efter fasader som bjuder på ett slags mänskligt sällskap. Det vore något för arkitekturen att berätta om. För alla vill nog att städer ska vara både spirituella och egensinniga.Rasmus Waern, arkitekt och arkitekturhistoriker

91. Kostnaden för AVERAGE ledarskap by Andreas Nielsen & Eric Liljero

Forsvarskommisjonen av 2021- Forsvar for fred og frihet.Utredning fra et utvalg oppnevnt ved kongelig resolusjon 17. desember 202. Avgitt til Forsvarsdepartementet 3. mai 2023.Les hele rapporten på https://forsvarskommisjonen.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Söndagsgudstjänst｜Judit Gallardo Lantz｜Beräkna Kostnaden by Citykyrkan Stockholm

Et nytt lovforslag i den amerikanske staten Idaho vil, dersom det blir vedtatt, i praksis føre til et forbud mot bruk av mRna-vaksiner. Resultatene av en stor studie av prostatakreft er nylig publisert i NEJM. I Nature og JAMA Oncology kan vi lese om den enorme økonomiske kostnaden kreftsykdommer har globalt. I en studie fra Danmark har forskere sett på effekten av at den generelle befolkningen kan førstehjelp på overlevelsesfrekvensen etter hjertestans utenfor sykehus. Hjelper yoga mot skrøpelighet? Verdens befolkning spiser for mye salt – og kun ni land har offentlig politikk for å begrense dette inntaket. Får man et lengre liv av kalorirestriksjon? Og hvordan vet egentlig hjernen at kroppen har blitt rammet av en influensainfeksjon, slik at den kan sette i sving riktig sykdomsatferd? Are Brean deler siste nytt fra andre vitenskapelige tidsskrifter i ukens episode.Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no. Stetoskopet produseres av Synne Muggerud Sørensen, Sigurd Ziegler, Are Brean og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean. Jingle og lydteknikk: Håkon Braaten / Moderne media Coverillustrasjon: Stephen Lee Artikler nevnt:Physicians Say an Idaho House Bill That Would Criminalize Administering mRNA Vaccines Is an Attack on the Medical Profession—Even If It Doesn't Become Law Fifteen-Year Outcomes after Monitoring, Surgery, or Radiotherapy for Prostate CancerLocalized Prostate Cancer — Then and Now Cancer will cost the world $25 trillion over next 30 years Training in Basic Life Support and Bystander-Performed Cardiopulmonary Resuscitation and Survival in Out-of-Hospital Cardiac Arrests in Denmark, 2005 to 2019Effect of Yoga on Frailty in Older Adults: A Systematic Review Salt intake: 97% of the world is failing to cut consumption, warns WHO Cut Calories, Lengthen Life Span? Randomized Trial Uncovers Evidence That Calorie Restriction Might Slow Aging, but Questions Remain Effect of long-term caloric restriction on DNA methylation measures of biological aging in healthy adults from the CALERIE trial How the brain senses a flu infection — and orders the body to rest An airway-to-brain sensory pathway mediates influenza-induced sickness

Matpriskollens grundare Ulf Mazur gästar studion och förklarar matprisläget för oss! Han ger oss också sina bästa tips på hur vi får ner våra matkostnader – små förändringar gör stor skillnad. Han siar också i framtiden, hur blir det med matpriserna framåt?

Hör träningsprofilen som bryter tabut kring klimakteriet. Om effekten av kunskapsdelning och viljan att förändra. Hon var med och tog spinningen som träningsform till Sverige i mitten på 1990-talet, och har ända sedan dess varit en stark röst i träningsbranschen. Men de senaste fem åren har hon framförallt kallat sig själv klimakterieaktivist.Historiskt har det varit tyst kring frågor som rör kvinnohälsa, så nu finns ett uppdämt behov av att prata och lära sig mer, menar Monika Björn. Det var när hon själv fick klimakteriebesvär som hon insåg hur tyst det varit om den förändring i livet som halva befolkningen förr eller senare genomgår.Kostnaden för både samhället och individenStorbritannien är ett föregångsland, säger Monika Björn. Där har man förstått att kunskapen om klimakteriet behöver uppdateras. Att kvinnor i den fasen av livet är överrepresenterade i sjukskrivningssiffrorna är något som kostar både samhället och individen.  I Söndagsintervjun berättar hon om sin träningsfilosofi där funktion går före utseende, om en dramatisk start på livet och en uppväxt där det annorlunda och avvikande gett henne en tro på sig själv.

Lördagen den 29 oktober har vi ett mingel i Stockholm med ett föredrag av Hendrik de Rycke. Vi bjuder på fika. Insläpp från 12:00 och föredraget börjar 13:00, centralt i Stockholm. Kostnaden är 145:- för våra månadsabonnenter här på Substack och anmälan görs via e-post: info@palaestramedia.com Är du inte redan månads- eller årsabonnent så är det ett väldigt smidigt sätt att både stödja vårt arbete samtidigt som ni får ta del av en hel del exklusivt material: Filmer som omnämns i podden: För mer information besök: Boerproject.com Thank you for subscribing. Leave a comment or share this episode.

Tror du hodet, følelser og kropp henger sammen? Vet du hva samfunnspsykiatri er og tenker du på hvordan vi kan forbedre dagens helsesystem?I ukens episode har vi besøk av Lars Lien som er utdannet lege, med spesialisering i samfunnsmedisin og psykiatri. Sammen tar vi et dypdykk inn i psykisk helsevern og helsesystemet, for å finne ut hvordan det fungerer og hvordan vi kan gå mot et mer tverrfaglig system.Da er det bare å trykke på play!

Idag på söndagen för alla heliga hör vi om kostnaden för att följa Jesus. "Den som förnekar mig...", "Den som inte tar sitt kors och följer mig..." osv. Det kristna livet är svårt, det är ett martyrium, "rött" eller "vitt". Jesus har gjort allt för oss: inkarnationen, korset, graven, uppståndelsen, himmelsfärden och sändandet av Anden. Frågan är: vill vi ta emot det? Vill vi realisera det i våra liv? Och har vi beräknat kostnaden?

I dagens samtale snakker jeg og Torunn Meyer om hva som definerer god kommunikasjon og informasjonsdeling. Hvorfor burde vi bry oss om å lære oss å kommunisere godt? Å bli forstått av mottakeren eller å evne å være nysgjerrige på hva det er som foregår i menneskene rundt oss.   Hva er forskjellen på å informere og transformere? Hvor er det viktig å inspirere menneskene rundt oss og når er det greit at de kjeder seg i hel av det vi sier?   Tar du deg tid til å investere i å gjøre det bedre?   Torunn har over 26 års erfaring som skuespiller etter å ha fullført 3-årig teaterhøyskole. De siste 16 årene har hun også jobbet med presentasjonsteknikk og formidling innen offentlig sektor, privat næringsliv og politikk. ​ Som utøvende skuespiller vet hun hvor viktig det er å kunne formidle på en slik måte at mottakeren sitter igjen med ønsket budskap.     Gjennom britiske Arts & Business og Ci Creative Intelligence har hun gjennomført fordypningskurs og Masterclass innen teaterbasert læring om formidling. Basert på dette og hennes egne erfaringer som skuespiller og tidligere idrettsutøver har hun utviklet sin eget metode, TIN (Teater - Idrett - Næringsliv). Her tar hun i bruk verktøy og teknikker som hjelper deg å nå ditt potensiale som formidler.   Dersom du liker podkasten setter jeg ENORMT pris på en kommentar eller stjerne og at du deler med andre som kunne trengt å høre om det vi snakker om. Det hjelper meg med å nå ut til enda flere med disse fantastiske budskapene og rådene. Takk takk takk!   Hvem er jeg?   Therese Fallentin heter jeg. Stavangerjente som har reist verden rundt og studert og jobbet i Trondheim, Tyskland, Belgia, Valdres og Oslo. Jeg ELSKER å lære av andres historier og kunnskap og å dele mine egne historier og kunnskap. Er en over gjennomsnittet løsningsorientert, empatisk og proaktiv utfordrer med engasjement for bærekraftig utvikling av mennesker og samfunnet. I podkasten utfordres skambelagte tema, deles inspirerende historier og vises det hvordan vi kan være oss selv, leve i tråd med våre faktiske verdier, leve drømmene våre, ha positiv påvirkning, skape og stå opp mot press og forventninger.   Jeg drives av å se mennesker blomstre, bedrifter mestre og produkter møte behov, i et samspill som bidrar til vekst for samfunnet, menneskeheten og kloden. Du kan lese mer om meg,  om tanken bak podkasten og finne mer informasjon om en del av temaene som tas opp i podkasten på LinkedIn, hjemmesiden min eller Instagram og linkene under   https://www.linkedin.com/in/therese-fallentin-032b5241/   https://magefolelsen.com/   https://www.instagram.com/magefoelelsen.podcast/   Musikken i podkasten kommer fra https://freemusicarchive.org/music/  og sangene brukt er Ketsa med Up Folk og Scott Holmes med Clear Progress.  Episoden er redigert av Simon Lynau.  Vær sjefen i ditt eget liv og lag deg en fin dag

Sendingen inneholder et uredigert opptak fra en paneldebatt på Europower Communication Conference 2022.Medvirkende:STÅLE GJERSVOLD, Konsernsjef, TrønderEnergiLENE WESTGAARD-HALLE, Stortingsrepresentant, HøyreMAJA KRISTINE JÅMA, SametingsrådJULIE WEDEGE, Senior Vice President, Politics and Ownership, StatkraftCHUL CHRISTIAN AAMODT, Kommersiell leder, EuropowerProdusent: Lisa Tømmervåg, Europower See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tekniska museet på Djurgården i Stockholm ska få en ny byggnad, en dome i trä ska byggas på en innergård. Idag tog första spadtaget, om drygt ett år ska byggnaden stå klar som kommer att bli en ny turistmagnet i Stockholm. Kostnaden är beräknad till 200 miljoner kronor. Betalar gör bland annat Wallenbergstiftelserna och Erling-Persson Stiftelse. Och förstås de svenska skattebetalarna. Byggnaden är 1350 kvadratmeter stor i trä.Intervjuer med: kulturminister Jeanette Gustafsdotter, Peter Wallenberg, Jonas Elding arkitekt, Johan Oscarson, arkitekt, Tekniska museets direktör Peter Skogh och Magnus Andersson, slottsfogde. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Truls Olufsen-Mehus er fylkesleder for Troms og Finnmark KrF. De siste årene har han gått fra å være ateist til kristen, og han har også stukket hodet frem i den offentlige debatten i to svært kontroversielle saker. Når det gjelder anerkjennelse av et tredje kjønn og vaksinering av barn, mener han at Folkehelseinstituttet har kommet med fornuftige, forskningsbaserte anbefalinger, mens Helsedirektoratet rett og slett virker politiske. KrF-politikeren etterlyser at flere politikere kommer på banen og stiller kritiske spørsmål til byråkratenes vurderinger. Kostnaden for å stå opp i disse sakene har vært store for han personlig, og han beskriver det som en omdømmedød. KILDER (i nevnt rekkefølge): • facebook.com: Truls Olufsen-Mehus ◦ Radikal kjønnsideologi må fram i lyset • faktisk.no: Nei, FRI vil ikke ha sexak­ti­vi­teter i barnehagen • (Gender Neutral Family Are Raising Their Child as a `Theyby` - Good Morning Britain) • NRK Debatten 27. januar - `Hun, han, hen og hva mer?` • Opprop mot vaksinasjon av barn - NRK Dagsnytt 18 - 7. september 2021 • FHI-notat avslører uenighet med Helsedirektoratet: Skapte «forvirring» og «merarbeid» • Stortingskandidat fra KrF signerte opprop mot vaksinering av barn • Konservativ og radikal KrF-er utfordrer Bollestad som leder • Her demonstrerer folk mot at ordføreren vil ta i bruk koronasertifikat • Nedstengingene forhindret nesten ingen dødsfall • Joe Rogan intervjuer Dr. Robert Malone • Sterke reaksjoner mot norske mediers dekning av Joe Rogan • reuters.com: `far-right folks itching for confrontation` • Vil ikke vaksineres: - Mistet jobben • fagsjekk.no • Plato - “No one is more hated than he who speaks the truth.”Download this episodeRecorded: 2022-02-04Published: 2022-02-18

Truls Olufsen-Mehus er fylkesleder for Troms og Finnmark KrF. De siste årene har han gått fra å være ateist til kristen, og han har også stukket hodet frem i den offentlige debatten i to svært kontroversielle saker. Når det gjelder anerkjennelse av et tredje kjønn og vaksinering av barn, mener han at Folkehelseinstituttet har kommet med fornuftige, forskningsbaserte anbefalinger, mens Helsedirektoratet rett og slett virker politiske. KrF-politikeren etterlyser at flere politikere kommer på banen og stiller kritiske spørsmål til byråkratenes vurderinger. Kostnaden for å stå opp i disse sakene har vært store for han personlig, og han beskriver det som en omdømmedød. KILDER (i nevnt rekkefølge): • facebook.com: Truls Olufsen-Mehus ◦ Radikal kjønnsideologi må fram i lyset • faktisk.no: Nei, FRI vil ikke ha sexak­ti­vi­teter i barnehagen • (Gender Neutral Family Are Raising Their Child as a 'Theyby' - Good Morning Britain) • NRK Debatten 27. januar - 'Hun, han, hen og hva mer?' • Opprop mot vaksinasjon av barn - NRK Dagsnytt 18 - 7. september 2021 • FHI-notat avslører uenighet med Helsedirektoratet: Skapte «forvirring» og «merarbeid» • Stortingskandidat fra KrF signerte opprop mot vaksinering av barn • Konservativ og radikal KrF-er utfordrer Bollestad som leder • Her demonstrerer folk mot at ordføreren vil ta i bruk koronasertifikat • Nedstengingene forhindret nesten ingen dødsfall • Joe Rogan intervjuer Dr. Robert Malone • Sterke reaksjoner mot norske mediers dekning av Joe Rogan • reuters.com: 'far-right folks itching for confrontation' • Vil ikke vaksineres: - Mistet jobben • fagsjekk.no • Plato - “No one is more hated than he who speaks the truth.”Opptaksdato: 2022-02-04Publiseringsdato: 2022-02-18Last ned episoden

Svenska antennbolaget Radio Innovation har tagit fram en patenterad lösning som sänker kostnaden upp till 80 procent för att skapa mobiltäckning. Genom att sänka investeringskostnaden så kraftigt blir det ekonomiskt försvarbart för operatörer att skapa täckning även på exempelvis landsbygd. Det berättar Dusyant Patel, vd för Radio Innovation, som har en stor erfarenhet från telekomvärlden, bland annat Ericsson, i Tekniksnacket.

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-72"));Hej kära läsare Nu är hösten här på riktigt och hela naturen börjar stänga ner för säsongen. Något som vi människor inte är tvingade att göra längre. Vi kan till och med göra den här tiden till den bästa på året. Allt som behövs är att se att det är möjligt och sätta igång… Vill du ta hand om det viktigaste du har för att klara av det, nämligen din hälsa och energi, så har min fru Karin ett specialerbjudande för dig som blir Guldmedlem nu under Oktober. Du får då förutom att du har tillgång till alla hennes kurser plus min om Mental Hälsa en gratis personlig coaching med henne där du kan ställa alla dina frågor och få hjälpa med att lyfta hälsan till en helt ny nivå.  Mer än bra, eller hur? Du hittar det här: https://karinhaglund.newzenler.com/courses/guldmedlem I veckans brev tar jag upp en av de viktigaste funktionerna i din hjärna. Något som faktiskt avgör hela din upplevelse av världen omkring dig. Både positivt och negativt. Konstruktivt och destruktivt. Nog kan en bättre förståelse för det vara värt 5-6 minuters läsande och reflektion … Ditt liv är ett mästerverk – upptäck det!, Anders Haglund Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-73"));Veckans citat ”När fakta ändrar sig, ändrar jag åsikt. Vad gör du min bäste herre?”- John Maynard Keyes UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-74")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-75"));Är du olyckligt felsökande?UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-76"));Det finns en mystisk liten fingerformad nätstruktur i hjärnan som avgör nästan hela din upplevelse av livet. Den sträcker sig från hjärnstammen upp till Thalamus och reglerar bland annat vilken information som når de högre hjärnregionerna. På så sätt agerar den som ett sensoriskt filter och avgör vad du är medveten om ögonblick till ögonblick. Vet du inte om vad det är och hur den fungerar har du ett handikapp jämfört med dem som har en högre förståelse för vad denna lilla fingerformade del gör. Tog du dig igenom den tekniska harangen är du förmodligen ganska nyfiken på vad i hela friden jag pratar om här. Jo, nämligen något som kallas det retikulära aktiveringssystemet (förkortat RAS). Det är den som gör det möjligt för dig att stå på ett högljutt fik och ändå bara höra den personens röst som du är intresserad av. Inte för att den förstärker den signalen utan för att den suddar ut alla andra. Just nu bombarderas din hjärna med miljontals stimuli per sekund. Det mesta av det går obemärkt förbi därför att ditt RAS filtrerar bort det som ovidkommande medan du läser det här. Därför var du förmodligen helt omedveten om hur det känns under höger fotsula tills jag nämnde det här. Eller var tungan faktiskt ligger i munnen. Eller om det finns några bakgrundsljud där du är. Allt är sådant som RAS tar bort så att du kan koncentrera dig på den information som är mest relevant för dig. Det håller dig mentalt frisk då du inte blir överväldigad av alla intryck. Kostnaden om du inte vet om hur det här fungerar är att du tror att det du har i huvudet är verkligheten snarare än en väldigt beskuren och begränsad version av den. Något som vi sedan kan bråka med andra om i tron i att det är just vår egencensurerade världsbild som är den rätta eller sanna. Är du med på det här förstår du precis hur det kan komma sig att när man byter bil så dyker det plötsligt upp mängder med bilar av det märke du precis har köpt. När man väntar barn är plötsligt staden full av barnvagnar och gravidmagar som man inte sett förut. Detta eftersom du signalerat att den här informationen är viktig för dig nu och ditt RAS svarar med att sortera bort allt utom BMW, barnvagnar och gravidmagar. Även din yrkesutbildning påverkar så att en elektriker och en modedes...

Vad är det som bestämmer vad vi väljer att lägga tid på? Att bygga relationer, vad är syftet med aktiviteten? Logiken i agerandet i stunden, hur rättfärdigar man? Egenkärlek för att inte ångra sina val När energin är helt slut och man stagnerar

Generösa returpolicys driver försäljning. Därför har e-handelns fokus på tillväxt gjort att e-handlarna aldrig riktigt tagit tag i utmaningarna kring returer - trots att returer ofta är den största in-leverantören. De mest lönsamma kunderna har en hög returgrad. Därför krävs det full koll på datan för att kunna särskilja lönsamma kunder med hög returgrad och kunder som missbrukar returrätten. I avsnitt 178 av podden Ehandelstrender träffar programledaren logistikforskarna Daniel Hellström och Klas Hjort, bägge verksamma Institutionen för förpackningslogistik vid Lund universitet. E-handelsreturerna uppskattas vara uppemot tre gånger så många som i den fysiska handeln, skriver DI. Returandelen i e-handeln har legat kring 25-30 procent medan den i fysiska butiker ligger kring 5-10 procent. Kostnaden för butikerna att processa en retur uppskattas vara dubbelt så stor som att sälja den, skriver DI. För att kunna göra returerna värdeskapande både för e-handlarna och kunderna måste processen digitaliserar. Inga mer lösa papper i paketen – istället ska kunderna få stöd för att snabbt lämna rätt information kring returen och snabbt kunna få en ny vara med bättre passform. Digitaliserings av returprocessen gör det också möjligt att i realtid analysera returbeteenden för att identifiera lönsamma kunder och sluta uppmuntra kunder som missbrukar returrätten att handla mer. E-handlare måste dessutom ha full koll på vad gällande returpolicy ger för effekter på försäljning, returfrekvens och kundlojalitet. Det krävs en balans mellan kostnaderna för returer samt att trigga köp, upplevelse och lojalitet

Texasborna har belastas hårt med extrema elpriser. Är vi beroende av att utvinna energi ur olja och uran? Hur kommer råvarupriserna att utvecklas och på vilka sätt kan du exponera dig? Detta och mycket mer i veckans avsnitt av Antiloop Podcast. Glöm inte att prenumerera i din podcast-app och lämna gärna en recension så hjälper du oss nå ut till fler lyssnare. Mer information om Antiloop hittar du på antiloophedge.com och på antiloophedge.com/memos får du även tillgång till Antiloops alla memos. Ingenting du hör i Antiloop Podcast är någon form av rekommendation och alla investeringar är förknippade med risken att förlora hela eller delar av ditt kapital. Antiloop Podcast produceras i samarbete med Vexaton Media. 00:00 - Intro 00:53 - Elpriserna i Texas rusar 03:30 - Beroende av olja eller kärnkraft 05:01 - Brentolja över $100? 05:34 - Kommer uran fortsätta uppåt? 07:04 - Kostnaden att utvinna 07:40 - Obalansen i utbud och efterfrågan 09:11 - Är det för sent att köpa uran? 09:59 - Hur kan man exponera sig mot uran? 13:04 - Ta rygg på Michael Burry 14:10 - Uranstreaming 15:16 - Oljans prisutveckling framöver 17:44 - Har vi mer volatila marknader framöver? 22:02 - Vilka investeringsmöjligheter sticker ut de närmsta månaderna?

På fredag infaller Black Friday, men hur ska vi förhålla oss till masskonsumtionen med tanke på klimatkris och pandemi? Kostnaden för en hörapparat kan skilja sig kraftigt åt mellan olika regioner. Hur blir man en lyckligare konsument?

I veckans avsnitt av Mediepodden går vi igenom hur lyssnandet på svenska poddar har utvecklats under 2020. Vi avslöjar hur mycket svenska poddar omsätter (241 Mkr i år) och att det är en ökning från 190 Mkr förra året.  Lyssnandet på poddar har Coronaåret 2020 ökat med 24%, vilket också är en förklaring till omsättningsökningen. Kostnaden för att annonsera i en podd ligger på samma nivå som för 2019. Fram till nu har efterfrågan på stora poddar varit större än utbudet, vilket bibehållit en prisnivå. Många poddbolag går back och flera nya större, välfinansierade aktörer på marknaden (Podspace, Podplay) visar att en konsolidering är på väg. Sveriges Radio fortfarande marknadsledande med nästan hälften av alla podd-lyssnare i Sverige. De har satsat på 11 nya dokumentär-poddar i år (P3 ID, P3 Nyheter Dokumentär, Besluten som format Sverige, Det perfekta Kina och Familjehemligheten). Generellt  är dokumentär-genren fortsatt stark med både starka poddar och mycket hög kvalitet, t ex Spotifys satsningar Sekter och Diktatorer eller PodMe:s nya serie Slutna sällskap. Vi tittar på de som ökat mest (t ex Vi Bilägare och Studio DN) och minskat mest (flera P3-produktioner). Vi analyserar sport-kategorin, där den största podden har tre gånger så många lyssnare som tvåan. Vi glädjer oss åt att nya poddstjärnor föds (som pangsuccén Ursäkta) medan det verkar svårare för andra att hålla i framgången (Värvet och Framgångspodden tappar). ... och så om poddarna som fortsätter år efter år, trots att nästan ingen lyssnar på dem (t ex Bettina och Alma och Kulturkommissionen). Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stöd oss gärna på patreon.com/mediepodden

EP 139 acast.com/ansvarspodden Lyssna, dela, reflektera Vi pratar Lockinteorin och att alltid leverera Prestationsångest och commitment Att bryta ner och skapa drivkraft Se över sina motståndsresurser Gör verkställandet möjligt och fokusera på ansträngningen Hur viktigt ledarskap och pepping är Den mentala styrkan och vi-känslan

Hej och hjärtligt välkommen till monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I ett antal poddar så har jag pratat om vanor och om hur man skapar vanor. Det finns en hel del forskning på detta och det finns också en tydlig konsensus, det vill säga att de flesta som lär ut det här med vanor och som har undersökt hur vanor fungerar är överens, i alla fall i stora drag. För inte så länge sedan kom en ny bok i ämnet. Den heter "Tiny Habits" och är skriven av BJ Fogg. Den är den bästa boken hittills om vanor tycker jag och jag kommer att prata mer om den i nästa avsnitt. Den kommer på svenska i november tror jag. Idag kommer jag mer prata allmänt om vanor och önskade beteenden. Automatiserat – Som att köra bil En vana är ju ett beteende som görs med någon typ av automatisering. Det betyder att just det här beteendet är enklare att utföra än vad det hade varit om det inte vore en vana. Ett bra exempel tycker jag är bilkörning. När du precis börjar lära dig att köra bil så kan det kännas som att du har hundra saker att tänka på. Du behöver hålla kolla på trafiken framför dig, du behöver hålla koll på backspeglarna och du behöver växla. Om du ska svänga eller byta fil så behöver du kolla i backspeglarna i en viss ordning och så behöver du sätta på blinkersen och så vidare. Så de första gångerna man övningskör, särskilt om man kör där det finns lite annan trafik, kan vara ganska jobbigt. För det mesta av det du gör, gör du med ditt medvetna sinne. Du behöver tänka "Blinka" när du ska blinka och du behöver tänka "hur växlar jag till tvåan" när du ska växla till tvåan, och så vidare. Efter ett tag går allt det här automatiskt. Du behöver inte tänka på att sätta på blinkersen när du ska svänga, du behöver inte tänka på att kolla i speglarna, det går automatiskt, och du behöver inte snegla ner på växelspaken varje gång du ska växla. Så precis i början när du körde, behövde du lägga hela din uppmärksamhet på att bara föra bilen framåt någorlunda säkert och om någon pratade med dig eller någonting oväntat hände så var det väldigt jobbigt eftersom det inte finns så mycket mer hjärnkapacitet att ta av. I just den delen av hjärnan. Arbetsminnet har jag kallat det i andra poddar. Men när det är en vana så kostar det väldigt lite energi att köra bil, för så många av momenten är automatiserade, så du kan prata med andra, du kan tänka på annat och du kan lyssna på musik, du hinner läsa på skyltarna, du kan upptäcka rådjur ute på åkrarna och så vidare. På det här sättet ungefär funkar vi med jättemycket i vårt liv. Att sätta på kaffebryggaren har blivit en vana för många så när de kliver upp på morgonen gör de det automatiskt, det kostar noll fysisk och mental energi att göra och det kanske till och med går på en så hög grad av automatik att du behöver tänka efter när du har gått tillbaka till sovrummet för att klä på dig "satte jag på kaffebryggaren?" Vanor kostar lite energi En vana skapas av repetition, ju enklare vana, desto färre repetitioner krävs för att skapa vanan. och det har gjorts forskning på detta och det går inte att säga att en vana skapas efter 30 dagar eller liknande utan det beror helt på. Det kan ta upp till nästan ett år. Men ju mer likt ditt beteende är varje gång vanan utförs, desto enklare att skapa vanan. Med bilkörning, du sitter på exakt samma sätt, befinner dig i exakt samma miljö, och exakt samma sak, en tanke om att du ska svänga, sätter igång det här beteendet varje gång. Så då tar det inte så lång tid innan det sker automatiskt. De beteenden som du har gjort till vanor kostar mindre energi att utföra. När vanan sitter riktigt ordentligt så kan det vara svårt att inte utföra det här beteendet. Om någon skulle säga till dig till exempel att köra genom stan men att inte blinka med blinkersen (och vi tänker bort säkerhetsaspekten av det, det här är bara ett tankeexempel) när du skulle svänga så skulle du behöva hålla medveten koll på dig själv hela tiden för att du inte automatiskt skulle sätta på blinkersen så fort den här tanken om att du ska svänga kommer. Så om någon till exempel börjar prata med dig när du kör så är risken stor att du glömmer bort att ha koll på att du inte ska blinka i nästa sväng, så du gör det automatiskt. Medan motsatsen gäller för den som precis börjat lära sig köra bil. Om någon pratar och tar hans uppmärksamhet när han ska svänga är risken stor att han glömmer blinkersen. Så när ett beteende blir till en vana kostar det mindre energi att utföra än när samma beteende inte är en vana. Och under en viss period så har vi en bara en viss mängd energi. Under en dag till exempel. Vi har en viss mängd energi att göra av med och ju mer vi förbrukar desto mindre har vi kvar. Så ju fler beteenden vi kan göra till vanor, desto mer energi sparar vi. Hur kan vanan utföras på bästa sätt? Eftersom vanor enklast skapas när vi gör någonting på samma sätt varje gång så kan man säga att om du kan fundera på vilka saker i ditt liv som är återkommande; Vad är det som du gör varje dag, eller kanske flera gånger per dag? Kan du ta lite tid att bestämma hur du ska göra de sakerna framöver, så att de görs på samma sätt varje gång, så de här sakerna blir till vanor? När du ändå bestämmer hur de ska göras så kan du ju lika gärna ta reda på, eller börja undersöka, hur de kan göras på bästa sätt. Så att de här vanorna som du inför i ditt liv dels efter ett tag mer eller mindre går automatiskt men också görs på ett sätt som är väldigt nära optimalt. Så om vi låtsas att du vill börja få in en vana av mental träning i ditt liv. Vad du vill göra då är att skapa ett beteende som är så identiskt som möjligt från gång till gång. Helst vill du vara på samma plats och helst vill du att samma sak sätter igång vanan varje gång. Så du bestämmer till exempel att du varje dag, tjugo minuter innan lunchrasten är slut, går in i vilorummet, och kör mental träning. Och du har en timer på din mobil som säger till när det är dags att göra detta. Då har du gett dig själv en bra chans att börja skapa en sådan här vana. Om du bestämmer att allt du behöver göra när alarmet ringer är att gå in i vilorummet, lägga dig ner och stänga ögonen i tio sekunder, så har du ökat dina chanser ännu mer. Vi kommer att prata mer om det i nästa avsnitt. Då är beteendet så litet att det inte finns någon ursäkt för att inte göra det varje dag, och om du ändå märker att du inte gör det så behöver du göra beteendet ändå mindre, eller förenkla för dig själv på andra sätt, så att du varje gång alarmet ringer gör det som du har satt upp som minimibeteende. För när du har skapat en sådan vana, att kliva ut ur lunchrummet tjugo i ett, gå till vilorummet och lägga dig ner, i det här fallet, så kommer resten också att komma. Då är det svåraste gjort, och att göra det så här är otrolig mycket mer effektivt än att säga att du från och med nu ska försöka få in mental träning varje dag. Helst på lunchen, och om inte det blir av så hemma. Att sätta så vaga regler kommer nog inte att göra det här önskade beteendet till en vana och det kommer ta mycket längre tid än nödvändigt för att det här med mental träning ska sluta kosta energi. Att leva med intention innebär uppoffringar I en perfekt värld, eller åtminstone i min perfekta värld, så har jag skapat sådana här rutiner för så många saker som möjligt i mitt liv. Så att de beteenden som jag vill ska göras, som tar mig framåt och som får mig att må bra, sker så automatiskt som möjligt, och är så optimerade som möjligt. Så att mindre tid och energi behöver läggas på hur jobbet ska göras och hur återkommande uppgifter ska göras, och mer tid och energi kan läggas på sådant som är svårt och på sådant som är viktigt och på sådant som gör mitt liv bättre. Det jag betalar för detta, alltså priset det kommer med är ju i någon mening, att i stunden hela tiden kunna göra det jag känner för. Spontanitet. Jag har tänkt köra mental träning eller meditera för klockan är tjugo i ett, men jag känner inte för det just nu så jag sitter kvar med jobbarkompisarna eller jag tar en promenad eller jag kollar mina sociala medier. De här är ju en riktig kostnad, det är ju en uppoffring att bestämma hur man vill leva eller att leva med intention och sedan att hålla sig till planen eller systemet, om man så vill. När jag pratar om den här konflikten mellan att göra det man vill göra och har planerat att göra och att göra det som man i stunden känner för så har jag en tendens att nedvärdera den tiden. och jag säger ofta som jag nyss gjorde, att valet står emellan att optimera ditt liv och meditera på lunchen eller att sitta kvar och surfa på Facebook. I verkligheten är det ju inte riktigt så enkelt. Att en sak är bra och en sak inte är bra utan det kan ju förstås handla om helt andra och mer tydliga uppoffringar. Bortsett från kort sikt kan jag dock inte se så många nackdelar med att leva sitt liv på det sätt som man i förväg har bestämt trots att jag inte alltid känner för det just precis i denna stund. För när vi följer planen gör vi ju livet lite bättre och lite lättare för vårt framtida jag, för Daniel imorgon eller om ett år. Kostnaden är att det ibland är lite jobbigt just nu. Nästa vecka ska jag prata mer om vanor och beteenden. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig.

Hej och hjärtligt välkommen till monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I ett antal poddar så har jag pratat om vanor och om hur man skapar vanor. Det finns en hel del forskning på detta och det finns också en tydlig konsensus, det vill säga att de flesta som lär ut det här med vanor och som har undersökt hur vanor fungerar är överens, i alla fall i stora drag. För inte så länge sedan kom en ny bok i ämnet. Den heter "Tiny Habits" och är skriven av BJ Fogg. Den är den bästa boken hittills om vanor tycker jag och jag kommer att prata mer om den i nästa avsnitt. Den kommer på svenska i november tror jag. Idag kommer jag mer prata allmänt om vanor och önskade beteenden. Automatiserat – Som att köra bil En vana är ju ett beteende som görs med någon typ av automatisering. Det betyder att just det här beteendet är enklare att utföra än vad det hade varit om det inte vore en vana. Ett bra exempel tycker jag är bilkörning. När du precis börjar lära dig att köra bil så kan det kännas som att du har hundra saker att tänka på. Du behöver hålla kolla på trafiken framför dig, du behöver hålla koll på backspeglarna och du behöver växla. Om du ska svänga eller byta fil så behöver du kolla i backspeglarna i en viss ordning och så behöver du sätta på blinkersen och så vidare. Så de första gångerna man övningskör, särskilt om man kör där det finns lite annan trafik, kan vara ganska jobbigt. För det mesta av det du gör, gör du med ditt medvetna sinne. Du behöver tänka "Blinka" när du ska blinka och du behöver tänka "hur växlar jag till tvåan" när du ska växla till tvåan, och så vidare. Efter ett tag går allt det här automatiskt. Du behöver inte tänka på att sätta på blinkersen när du ska svänga, du behöver inte tänka på att kolla i speglarna, det går automatiskt, och du behöver inte snegla ner på växelspaken varje gång du ska växla. Så precis i början när du körde, behövde du lägga hela din uppmärksamhet på att bara föra bilen framåt någorlunda säkert och om någon pratade med dig eller någonting oväntat hände så var det väldigt jobbigt eftersom det inte finns så mycket mer hjärnkapacitet att ta av. I just den delen av hjärnan. Arbetsminnet har jag kallat det i andra poddar. Men när det är en vana så kostar det väldigt lite energi att köra bil, för så många av momenten är automatiserade, så du kan prata med andra, du kan tänka på annat och du kan lyssna på musik, du hinner läsa på skyltarna, du kan upptäcka rådjur ute på åkrarna och så vidare. På det här sättet ungefär funkar vi med jättemycket i vårt liv. Att sätta på kaffebryggaren har blivit en vana för många så när de kliver upp på morgonen gör de det automatiskt, det kostar noll fysisk och mental energi att göra och det kanske till och med går på en så hög grad av automatik att du behöver tänka efter när du har gått tillbaka till sovrummet för att klä på dig "satte jag på kaffebryggaren?" Vanor kostar lite energi En vana skapas av repetition, ju enklare vana, desto färre repetitioner krävs för att skapa vanan. och det har gjorts forskning på detta och det går inte att säga att en vana skapas efter 30 dagar eller liknande utan det beror helt på. Det kan ta upp till nästan ett år. Men ju mer likt ditt beteende är varje gång vanan utförs, desto enklare att skapa vanan. Med bilkörning, du sitter på exakt samma sätt, befinner dig i exakt samma miljö, och exakt samma sak, en tanke om att du ska svänga, sätter igång det här beteendet varje gång. Så då tar det inte så lång tid innan det sker automatiskt. De beteenden som du har gjort till vanor kostar mindre energi att utföra. När vanan sitter riktigt ordentligt så kan det vara svårt att inte utföra det här beteendet. Om någon skulle säga till dig till exempel att köra genom stan men att inte blinka med blinkersen (och vi tänker bort säkerhetsaspekten av det, det här är bara ett tankeexempel) när du skulle svänga så skulle du behöva hålla medveten koll på dig själv hela tiden för att du inte automatiskt skulle sätta på blinkersen så fort den här tanken om att du ska svänga kommer. Så om någon till exempel börjar prata med dig när du kör så är risken stor att du glömmer bort att ha koll på att du inte ska blinka i nästa sväng, så du gör det automatiskt. Medan motsatsen gäller för den som precis börjat lära sig köra bil. Om någon pratar och tar hans uppmärksamhet när han ska svänga är risken stor att han glömmer blinkersen. Så när ett beteende blir till en vana kostar det mindre energi att utföra än när samma beteende inte är en vana. Och under en viss period så har vi en bara en viss mängd energi. Under en dag till exempel. Vi har en viss mängd energi att göra av med och ju mer vi förbrukar desto mindre har vi kvar. Så ju fler beteenden vi kan göra till vanor, desto mer energi sparar vi. Hur kan vanan utföras på bästa sätt? Eftersom vanor enklast skapas när vi gör någonting på samma sätt varje gång så kan man säga att om du kan fundera på vilka saker i ditt liv som är återkommande; Vad är det som du gör varje dag, eller kanske flera gånger per dag? Kan du ta lite tid att bestämma hur du ska göra de sakerna framöver, så att de görs på samma sätt varje gång, så de här sakerna blir till vanor? När du ändå bestämmer hur de ska göras så kan du ju lika gärna ta reda på, eller börja undersöka, hur de kan göras på bästa sätt. Så att de här vanorna som du inför i ditt liv dels efter ett tag mer eller mindre går automatiskt men också görs på ett sätt som är väldigt nära optimalt. Så om vi låtsas att du vill börja få in en vana av mental träning i ditt liv. Vad du vill göra då är att skapa ett beteende som är så identiskt som möjligt från gång till gång. Helst vill du vara på samma plats och helst vill du att samma sak sätter igång vanan varje gång. Så du bestämmer till exempel att du varje dag, tjugo minuter innan lunchrasten är slut, går in i vilorummet, och kör mental träning. Och du har en timer på din mobil som säger till när det är dags att göra detta. Då har du gett dig själv en bra chans att börja skapa en sådan här vana. Om du bestämmer att allt du behöver göra när alarmet ringer är att gå in i vilorummet, lägga dig ner och stänga ögonen i tio sekunder, så har du ökat dina chanser ännu mer. Vi kommer att prata mer om det i nästa avsnitt. Då är beteendet så litet att det inte finns någon ursäkt för att inte göra det varje dag, och om du ändå märker att du inte gör det så behöver du göra beteendet ändå mindre, eller förenkla för dig själv på andra sätt, så att du varje gång alarmet ringer gör det som du har satt upp som minimibeteende. För när du har skapat en sådan vana, att kliva ut ur lunchrummet tjugo i ett, gå till vilorummet och lägga dig ner, i det här fallet, så kommer resten också att komma. Då är det svåraste gjort, och att göra det så här är otrolig mycket mer effektivt än att säga att du från och med nu ska försöka få in mental träning varje dag. Helst på lunchen, och om inte det blir av så hemma. Att sätta så vaga regler kommer nog inte att göra det här önskade beteendet till en vana och det kommer ta mycket längre tid än nödvändigt för att det här med mental träning ska sluta kosta energi. Att leva med intention innebär uppoffringar I en perfekt värld, eller åtminstone i min perfekta värld, så har jag skapat sådana här rutiner för så många saker som möjligt i mitt liv. Så att de beteenden som jag vill ska göras, som tar mig framåt och som får mig att må bra, sker så automatiskt som möjligt, och är så optimerade som möjligt. Så att mindre tid och energi behöver läggas på hur jobbet ska göras och hur återkommande uppgifter ska göras, och mer tid och energi kan läggas på sådant som är svårt och på sådant som är viktigt och på sådant som gör mitt liv bättre. Det jag betalar för detta, alltså priset det kommer med är ju i någon mening, att i stunden hela tiden kunna göra det jag känner för. Spontanitet. Jag har tänkt köra mental träning eller meditera för klockan är tjugo i ett, men jag känner inte för det just nu så jag sitter kvar med jobbarkompisarna eller jag tar en promenad eller jag kollar mina sociala medier. De här är ju en riktig kostnad, det är ju en uppoffring att bestämma hur man vill leva eller att leva med intention och sedan att hålla sig till planen eller systemet, om man så vill. När jag pratar om den här konflikten mellan att göra det man vill göra och har planerat att göra och att göra det som man i stunden känner för så har jag en tendens att nedvärdera den tiden. och jag säger ofta som jag nyss gjorde, att valet står emellan att optimera ditt liv och meditera på lunchen eller att sitta kvar och surfa på Facebook. I verkligheten är det ju inte riktigt så enkelt. Att en sak är bra och en sak inte är bra utan det kan ju förstås handla om helt andra och mer tydliga uppoffringar. Bortsett från kort sikt kan jag dock inte se så många nackdelar med att leva sitt liv på det sätt som man i förväg har bestämt trots att jag inte alltid känner för det just precis i denna stund. För när vi följer planen gör vi ju livet lite bättre och lite lättare för vårt framtida jag, för Daniel imorgon eller om ett år. Kostnaden är att det ibland är lite jobbigt just nu. Nästa vecka ska jag prata mer om vanor och beteenden. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig.

Shoka Åhrman har studerat ekonomi vid Handelshögskolan och jobbat som privatekonom på bank i 15 år. Hon föreläser och skriver om ekonomi för att hjälpa människor att bli medvetna om sina ekonomiska beslut. Hon har tidigare publicerat boken Medveten ekonomi (Natur & Kultur 2018) tillsammans med Frida Treschow, samt boken Så blir du rik i den digitala marknaden.  Shoka berättade i podden om  Medveten Ekonomi; dina känslor påverkar dina ekonomiska beslut  Kostnaden av skönhet; hur mycket spenderar vi på skönhet och kosmetik  Må bättre psykiskt; bygg dig själv inifrån och ut  Generation perfekt; sociala medier ger illusion av perfektion 

I många delar av världen kostar det ingenting att släppa ut växthusgaser i atmosfären, och det är en central fråga på FN:s klimatkonferens i Madrid. I Europa handlar vi med rätten att släppa ut, men systemet har kritiserats för att vara tandlöst. Men nästa år kan det europeiska systemet börja ge en tydlig effekt, menar forskarna. Man brukar säga att det kommer ske ganska stora förändringar från 2020 och framåt. Man ökar takten i hur man minskar utsläppshandeln, alltså utsläppsrätterna man ger ut varje år mera tydligt, säger Svenne Junker vid Stockholms Handelshögskolas forskningscentrum för hållbara marknader. Så det krävs lite mer både innovationsförmåga och utvecklingskraft från företagen för att klara detta. Den europeiska handeln med utsläppsrätter går inte riktigt till som på en gammal hederlig bondauktion, men principen är inte långt ifrån. För varje ton växthusgaser ett företag vill släppa ut måste de ha en utsläppsrätt till det. Ett visst antal sådana delas ut gratis, men saknas det ändå får man köpa som högstbjudande. Det genom att registrera ett konto och handla från de företag som har överskott på dem. Själva idén är alltså att hela tiden minska antalet utsläppsrätter för att sätta press på företagen, när priset på utsläppen samtidigt stiger. Sedan handeln infördes 2007 har den faktiskt redan haft en hel del effekt, menar Svenne Junker. Vi har haft "202020" inom EU, alltså att man ska minska utsläppen med 20 procent till 2020. Det klarar vi ju tack vare utsläppshandeln. Så det har haft effekt, men det måste få mycket mer effekt för att nå Paris-avtalet och också våra i Sverige ännu mer ambitiösa klimatmål, att ha nettoutsläpp noll till 2045. Det som ligger i potten i kampen för att minska utsläppen är ju egentligen ekosystem över hela världen. Med fler koldioxidpartiklar i atmosfären ökar temperaturen. Att klara en temperaturökning som inte överskrider den kritiska gränsen två grader, jämfört med förindustriell tid, bedömer forskare vid University of Washington endast ha fem procents chans att lyckas. Vid tre graders temperaturökning riskerar regnskogen i Amazonas till stora delar att förstöras, vilket påverkar den globala syreproduktionen. Stora arealer av världens jordbruksmark riskerar samtidigt att bli obrukbara till följd av torka. Därtill tillväxten av världens befolkning som om 30 år beräknas av FN till 9,7 miljarder, ungefär två miljarder fler än i dag. Det vill säga i antal världsmedborgare motsvarande ytterligare samtliga som idag bor i Kina och i Nordamerika inom 30 år. Att ställa om till en värld fri från fossila utsläpp kostar pengar. Liksom att köpa utsläppsrätter Europas tunga styrmedel för att nå dit. Det mottas med dubbla känslor från industrin. Det har blivit en utmaning för oss, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef vid företaget Cementa, som är bland de företag i Sveriges som släpper ut mest koldioxid, i fjol med omkring 2,2 miljoner ton. Vi har sett det under 2018, när priset på utsläppsrätter fyrdubblades, samtidigt som vi successivt ser en åtstramning av tilldelningen av utsläppsrätter för vår industrigren. Vi gjorde 2018 för första gången negativt resultat för Cementa under 2018, och det berodde mycket på förändringen av utsläppshandeln. Just Cementa köpte i fjol för främst sin cementproduktion runt 700 000 utsläppsrätter, som i dag kostar runt 250 kronor styck. Kostnaden för koldioxidutsläpp som utsläppsrätterna innebär för företagen, snedvrider samtidigt konkurrensen till förmån för företag utanför Europa som inte har systemet, menar Karin Comstedt Webb, Cementas hållbarhetschef. Den huvudsakliga problematiken handlar om att det inte kostar att släppa ut utanför Europa, men att prislappen är ganska hög inom Europa. Det är akut, för att man ska kunna säkerställa att industrin i Europa kan ställa om till mer klimatvänlig produktion och samtidigt vara konkurrenskraftig. En delikat fråga, allt medan industrin i Europa tuffar på. Hur snabbt ska minskningen av totala antalet utsläppsrätter ske utan att fabriker ska behöva stänga, eller flytta till ett icke-europeiskt land för att slippa betala för sina utsläpp. Men en gemensam global handel då? Där företag över hela världen är med i samma konkurrens när utsläppsrätterna går under klubban? Nja, inte omöjligt, bara väldigt väldigt svårt att nå. Men, säger Fredrik Hannerz, chef för Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet, liknande handelssystem med utsläppsrätter finns planer för på flera håll i världen, som kanske alltmer kan förenas i förlängningen. Något som också kan bli en fråga under klimattoppmötet i Madrid nästa vecka. Nu har vi ett europeiskt system, någonstans längre fram prata med andra länder om att länka ihop handelssystemen. Exempelvis kanske det kan vara aktuellt med det system som finns i Kalifornien för utsläppshandel, som är ett annat stort handelssystem. Vid någon punkt kan det vara bra att ha samtal med Kina. Kineserna har en ambition att bygga upp ett system, som är tänkt bli världens största handelssystem för utsläppsrätter. Förhoppningsvis kommer de att lyckats, men det är en lång resa, Fredrik Hannerz, chef för Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet. Anders Wennersten anders.wennersten@sverigesradio.se

Då befallde kung Dareios att man skulle göra efterforskningar i Babylon, i skattkammaren som rymde arkiven. 2På borgen i Ekbatana i provinsen Medien fann man en skriftrulle som innehöll följande minnesanteckning:3”Under sitt första regeringsår gav konung Kyros denna befallning om templet i Jerusalem: Huset skall byggas upp igen så att offer kan förrättas där. Grunden skall behållas. Höjden skall vara 60 alnar och bredden 60 alnar, 4med tre lager huggen sten och ett lager trävirke. Kostnaden skall bestridas av kronan. 5Dessutom skall de kärl av guld och silver från Guds hus som Nebukadnessar tog från templet i Jerusalem och förde till Babylon lämnas tillbaka. De skall föras till templet i Jerusalem, där de hör hemma, och få sin plats i Guds hus.”Dareios svar6”Därför skall saken inte drivas vidare av er, Tattenaj, ståthållare i provinsen Väster om Eufrat, och Shetar Bosnaj och era kolleger, inspektörerna i provinsen. 7Låt arbetet på detta Guds hus fortgå ostört, och låt judarnas ståthållare och judarnas äldste bygga upp templet på dess gamla plats. 8Och härmed ger jag befallning om hur ni skall samarbeta med judarnas äldste vid byggandet av templet: deras utgifter skall sorgfälligt betalas med kronans skatteintäkter från provinsen Väster om Eufrat, så att arbetet inte hindras. 9Vad prästerna i Jerusalem uppger att de behöver, ungtjurar, baggar och lamm till brännoffer åt himlens Gud, vete, salt, vin och olja, det skall utan försumlighet ges åt dem varje dag. 10Så skall de kunna bära fram offer åt himlens Gud och be för konungens och hans söners liv. 11Vidare befaller jag att om någon överträder denna förordning skall en bjälke brytas loss ur hans hus och han skall hängas upp, fastnaglad vid den, och hans hus skall bli en grushög. 12Må den Gud som har låtit sitt namn bo i detta tempel i Jerusalem slå ner varje konung eller folk som vågar överträda förordningen och förstör templet! Jag, Dareios, har själv givit befallningen, må den utföras med största sorgfällighet!”13Tattenaj, ståthållaren i provinsen Väster om Eufrat, och Shetar Bosnaj och deras kolleger rättade sig sorgfälligt efter det som kung Dareios hade förordnat. 14Och judarnas äldste byggde framgångsrikt vidare, sporrade av vad profeten Haggaj och Sakarja, Iddos son, förkunnade. Byggnaden fullbordades så som Israels Gud hade befallt och så som Kyros och Dareios och perserkungen Artaxerxes hade befallt.15Huset stod färdigt på den tredje dagen i månaden adar, under kung Dareios sjätte regeringsår.Esra 6:1-15 (Bibel 2000)Marie Ek Lipanovskahttp://www.marieeklipanovska.se

I månadens bonusintervju med solenergiföretaget Azelio (som sponsrar avsnittet) så pratar Micke Syding och Anna Svahn med företagets VD Jonas Eklind om bland annat vilken viktig funktion Azelio fyller på energimarknaden, vad som är unikt med Azelios teknik och vilka steg som kvarstår innan försäljningen kan växa på allvar. I nästa veckas Insiders publicerar vi vår syn på företagets potential och värdering.   I bonusintervjun förklarar Jonas hur Azelios aluminiumbaserade värmelager (Thermal Energy Storage) värms upp av kundens solspeglar (Concentrated Solar Power) eller överskottsel från solceller eller vindkraftverk. Därefter kan energin tas ut i form av elektricitet efter behov, genom att låta värmen driva en Stirlingmotor.   Azelio gör alltså att samma rena solenergi man har tillgång till på dagen i ett solkraftverk kan levereras säkert, stabilt och kostnadseffektivt när solen inte lyser. Jonas berättar vidare hur Azelios system är designat i så små moduler och enheter att de är lämpliga för enstaka sjukhus, fabriker eller byar bortom de stora elnäten. Kostnaden för den producerade elen blir med Azelios lösning betydligt lägre, än kostnaden för till exempel solceller med batterier och ännu mycket lägre än elektricitet producerad med dieselgeneratorer.   Azelio har i olika former arbetat ända sedan 2006 med att testa och optimera sitt energisystem, så det här är inget vanligt mikrocap med under  miljard i börsvärde, med obeprövad teknik eller ledning. Tvärtom har företaget bara några få milstolpar kvar innan seriös, kommersiell volymproduktion kan påbörjas enligt plan i juni 2021. De innefattar att avsluta systemverifieringen med Marockanska Masen, att genomföra en nyemission, påbörja mindre kommersiella projekt 2020 och till sist inleda produktion i industriell skala andra halvåret 2021.   Azelio säger att företaget kan producera 1 500 moduler andra halvåret 2021. Därefter är de officiella produktionsmålen 6 000 moduler 2022 och 17 000 år 2023. Målet för 2023 motsvarar en försäljning på ungefär 15 miljarder kronor. I nästa veckas veckobrev (Insiders) kommer vi göra en noggrannare genomgång av verksamheten och företagets ekonomi och värdering. Se till att du och alla du känner som kan vara intresserade skriver upp sig för veckobrevet (här) så ni inte missar det i onödan.   Observera att vi äger Azelioaktier, vilket torde ha framgått under det senaste halvårets återkommande portföljgenomgångar, men tål att upprepas.

I månadens bonusintervju med solenergiföretaget Azelio (som sponsrar avsnittet) så pratar Micke Syding och Anna Svahn med företagets VD Jonas Eklind om bland annat vilken viktig funktion Azelio fyller på energimarknaden, vad som är unikt med Azelios teknik och vilka steg som kvarstår innan försäljningen kan växa på allvar. I nästa veckas Insiders publicerar vi vår syn på företagets potential och värdering. I bonusintervjun förklarar Jonas hur Azelios aluminiumbaserade värmelager (Thermal Energy Storage) värms upp av kundens solspeglar (Concentrated Solar Power) eller överskottsel från solceller eller vindkraftverk. Därefter kan energin tas ut i form av elektricitet efter behov, genom att låta värmen driva en Stirlingmotor. Azelio gör alltså att samma rena solenergi man har tillgång till på dagen i ett solkraftverk kan levereras säkert, stabilt och kostnadseffektivt när solen inte lyser. Jonas berättar vidare hur Azelios system är designat i så små moduler och enheter att de är lämpliga för enstaka sjukhus, fabriker eller byar bortom de stora elnäten. Kostnaden för den producerade elen blir med Azelios lösning betydligt lägre, än kostnaden för till exempel solceller med batterier och ännu mycket lägre än elektricitet producerad med dieselgeneratorer. Azelio har i olika former arbetat ända sedan 2006 med att testa och optimera sitt energisystem, så det här är inget vanligt mikrocap med under miljard i börsvärde, med obeprövad teknik eller ledning. Tvärtom har företaget bara några få milstolpar kvar innan seriös, kommersiell volymproduktion kan påbörjas enligt plan i juni 2021. De innefattar att avsluta systemverifieringen med Marockanska Masen, att genomföra en nyemission, påbörja mindre kommersiella projekt 2020 och till sist inleda produktion i industriell skala andra halvåret 2021. Azelio säger att företaget kan producera 1 500 moduler andra halvåret 2021. Därefter är de officiella produktionsmålen 6 000 moduler 2022 och 17 000 år 2023. Målet för 2023 motsvarar en försäljning på ungefär 15 miljarder kronor. I nästa veckas veckobrev (Insiders) kommer vi göra en noggrannare genomgång av verksamheten och företagets ekonomi och värdering. Se till att du och alla du känner som kan vara intresserade skriver upp sig för veckobrevet (här) så ni inte missar det i onödan. Observera att vi äger Azelioaktier, vilket torde ha framgått under det senaste halvårets återkommande portföljgenomgångar, men tål att upprepas.

Espen Utne Landgraff, tillitsvalgt i Foodora Oslo See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den psykiska ohälsan har ökat i många år och står för den största andelen av våra sjukskrivningar. Unikt för vår tid? Nja, inte riktigt. Psykiatriprofessor Marie Åsberg berättar mer.  Marie Åsberg är senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och har forskat om stress och utmattning under de senaste 20 åren. Hon är också mamma till begreppet utmattningssyndrom och den som såg till att Socialstyrelsen godkände det som en officiell diagnos i början av 2000-talet. Sjukskrivningarna gick i taket under sent 90-tal Det som hade hänt i slutet av 90-talet var att allt fler människor sjukskrevs i något som beskrevs som depressionstillstånd. Men när man granskade fenomenet närmare insåg man att det inte stämde. De här personerna var inte deprimerade - däremot hade de drabbats av en förlamande trötthet som inte gav med sig hur mycket de än vilade eller sov. Anledningen var stress och många av patienterna själva sa att det hade med arbetet att göra. Fem år efter neddragningar kommer ohälsan Marie Åsberg berättar att vågen av sjukskrivningar i slutet av 90-talet tydligt hänger ihop med de omorganisationer och neddragningar som gjordes i början av samma decennium efter den ekonomiska krisen. Färre personer skulle utföra samma uppgifter som tidigare men med mindre resurser. Kostnaden för de besparingarna fick många betala med sin hälsa. Men sjukskrivningarna inträffar inte förrän omkring fem år senare och det här, menar Marie Åsberg, borde egentligen finnas med i budgeten när man gör nedskärningar. För notan kommer förr eller senare. Åtminstone när det gäller samhällsinsatser inom exempelvis vården som vi alltid behöver, oavsett konjunktur. På 1800-talet hände samma sak Topparna i sjuktalen går i cykler. Och fenomenet är inte nytt, fast det är lätt att tro. Redan i slutet av 1800-talet fanns samma utmattningssyndrom men det kallades då neurasteni. Anledningen, säger Marie Åsberg, var att vi då hade fått elektriskt ljus och kunde jobba mer och sova mindre. Nu verkar det som att vi precis befinner oss på en topp igen, efter att antalet sjukskrivna först sjönk en bit in på 2000-talet för att sedan stiga igen efter 2010. Så vad gör vi för att rusta oss och förebygga utmattningssyndrom? Det finns ingen simpel grundbult, inget enda entydigt svar på hur man ska komma till rätta med det. Men även om lösningarna behöver se olika ut för olika individer och organisationer finns ett par saker som vi alla kan göra. 1. Återhämtning: pausa och sov Vi behöver arbeta på hjärnans villkor. Det innebär att ta regelbundna pauser i jobbet, få ordentlig återhämtning och ta hand om vår sömn. 2. Prata med varandra Något annat som förebygger är att prata i grupp om de utmaningar vi har på jobbet. Att få dela med sig av sånt som stressar och tynger oss hjälper och i en grupp kan vi få stöd. En sådan grupp kan gärna bestå av 6-10 personer, lagom för att alla ska kunna höras och få säga sitt. Nyblivna chefer har ofta blivit av med sin tidigare stödgrupp (som de nu blivit chef över) och kan behöva ett nätverk av andra i samma situation. 3. Sätt gränser - för oss själva och andra Vi behöver passa på våra egna ambitioner så att de inte gör oss döva för våra behov. En chef behöver passa på sina bästa medarbetare så att de inte i sitt stora engagemang kör slut på sig själva. Ta hand om er och varandra hälsar Ann-Sofie och Boel! Vår partner Twitch Health hjälper företag och organisationer att ta hand om hälsan - från strategi till aktiviteter. Gruppträning är ett populärt sätt att få in både rörelse och gemenskap under arbetsdagen. Twitch erbjuder en mängd former av gruppträning antingen du har träningslokaler eller inte. Det kan vara mindfulness, löpning, cirkelträning eller utomhuspass. Läs mer här.

Biltokige David Persson från Mjällby lever med obotlig cancer. Men istället för att invänta döden bestämmer sig David för att försöka uppfylla sitt livs dröm. Att köra bilracet Gumball 3000. Han är 34 år och har tretton hjärntumörer, och hur lång tid han har kvar i livet kan varken han eller hans läkare svara på.  David Persson har sedan han var tonåring drömt om att köra det världskända bilracet Gumball 3000. Ett veckolångt lopp med extrema sportbilar, oftast ägda av väldigt rika eller kända personer. Det är filmskådisar, kändisar, fotbollsspelare ja det är så många dårar samlade på ett och samma ställe så man vill ju bara vara där, säger David Persson. Kostnaden för att starta med en bil i Gumball 3000 ligger dock på närmare en halv miljon kronor och det är pengar som David inte har. En berättelse om cancer, drömmar, kärlek och snabba bilar. Reporter: Rebecka Gyllin. Du når henne på rebecka.gyllin@sverigesradio.se Denna kortdokumentär är en bearbetad version av en P4 Dokumentär med samma namn som du hittar här: http://sverigesradio.se/p4dokumentar

Få saker är så förknippade med känslor som pengar. Att vara framgångsrik i området pengar handlar minst lika mycket om att ha koll på den emotionella sidan som den logiska analytiska sidan av pengar. I det här uppföljande avsnittet intervjuar jag Moa Diseborn och berör egenvärde, skam och inte minst Moas tips inför 2018 om att komplettera den ekonomiska planen med ett emotionellt raster. Moa Diseborn, är min coach sedan flera år tillbaka och hon är dessutom en av få certifierade coacher som jobbar i team med finansiella rådgivare med rika klienter både i Sverige och internationellt. De positiva kommentarerna efter förra avsnitter, #24, övertygade mig om att bjuda tillbaka Moa. https://soundcloud.com/rikatillsammans/24-pengar-ar-inte-losningen-bara-en-forstarkare-intervju-moa-diseborn Lyssna gärna på det avsnittet innan du lyssnar på det här. I det här avsnittet rör vi oss liter längre ner i "the rabbithole" än förra gånger och vi pratar om bland annat:  - Risken med att ignorera den emotionella sidan av pengar - Om att agera i linje med de känslor om man önskar - Att komplettera sina mål med ett emotionellt raster - Skam och rädslan att inte få vara med - Om känslan av otillräcklighet i dagens samhälle - Kostnaden i form av känslan av att känna sig levande - Strävan efter samhörighet och tillhörighet - och en hel mängd annat Om du gillar det här avsnittet och det förra, då kan jag rekommendera att anmäla dig till Moas nyhetsbrev via följande formulär:  Anmälan till Moas nyhetsbrev → https://goo.gl/forms/SbQVCo0uF5Sbz4bp1 Eller följa henne på Instagram som @molodi. Hela avsnittet finns transkriberat på bloggen: https://rikatillsammans.se/emotionell-aspekten-pa-pengar/

Biltokige David Persson från Mjällby lever med obotlig cancer. Men istället för att invänta döden bestämmer sig David för att försöka uppfylla sitt livs dröm. Att köra bilracet Gumball 3000. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är 34 år och har tretton hjärntumörer, och hur lång tid han har kvar i livet kan varken han eller hans läkare svara på. David Persson har sedan han var tonåring drömt om att köra det världskända bilracet Gumball 3000. Ett veckolångt lopp med extrema sportbilar, oftast ägda av väldigt rika eller kända personer.– Det är filmskådisar, kändisar, fotbollsspelare… ja det är så många dårar samlade på ett och samma ställe så man vill ju bara vara där, säger David Persson.Kostnaden för att starta med en bil i Gumball 3000 ligger dock på närmare en halv miljon kronor och det är pengar som David inte har.En berättelse om cancer, drömmar, kärlek och snabba bilar.Reporter: Rebecka Gyllin. Du når henne på rebecka.gyllin@sverigesradio.seDavid Persson avled 2021.

Biltokige David Persson från Mjällby lever med obotlig cancer. Men istället för att invänta döden bestämmer sig David för att försöka uppfylla sitt livs dröm. Att köra bilracet Gumball 3000. Han är 34 år och har tretton hjärntumörer, och hur lång tid han har kvar i livet kan varken han eller hans läkare svara på.  David Persson har sedan han var tonåring drömt om att köra det världskända bilracet Gumball 3000. Ett veckolångt lopp med extrema sportbilar, oftast ägda av väldigt rika eller kända personer. Det är filmskådisar, kändisar, fotbollsspelare ja det är så många dårar samlade på ett och samma ställe så man vill ju bara vara där, säger David Persson. Kostnaden för att starta med en bil i Gumball 3000 ligger dock på närmare en halv miljon kronor och det är pengar som David inte har. En berättelse om cancer, drömmar, kärlek och snabba bilar. Reporter: Rebecka Gyllin. Du når henne på rebecka.gyllin@sverigesradio.se

Madeleine Beerman är ordförande för  Unga Reumatiker och tillsammans pratar vi om hur ideella organisationers kompetens används av företag och offentliga institutioner. Var går gränsen mellan att en organisation ska vara tacksam för att den[...]

Samhället har en ätstörning, säger Gunnar Rundgren, bonde, debattör och författare. Matsystemet med jordbruket, matindustrin och handeln fungerar inte som det ska. Gunnar Rundgren blev bonde på 1970-talet som en i gröna vågen. Tillsammans med sina kompisar blev han ekologisk bonde i Värmland. Och han var med och startade KRAV. Han har också jobbat som jordbrukskonsult i andra länder. Vi träffar honom på hans lilla gård i Uppland. Den senaste boken heter just Den stora ätstörningen. I programmet förklarar han vad han menar med uttrycket. - Vi har ett jordbruk och en livsmedelsindustri som pressar fram stora mängder av vissa grödor som går lätt att odla, som är billiga och som livsmedelsindustrin älskar att använda. Vete, socker, palmolja, soja, ris, kyckling, mjölkpulver... Det är dessa råvaror som finns i nästan alla förädlade råvaror. Det är över 20 000 produkter i en vanlig livsmedelsbutik. Men de består av ytterst få råvaror och tillverkas av ett litet antal företag. Valfriheten är ganska mycket en illusion. Svenska bönder importerar mycket soja som djurfoder. Den kommer från Sydamerika. Mycket odlas på mark som skövlats. Samtidigt har Sverige lagt igen en miljon hektar åkermark. Vi skulle kunna odla det djurfodret i Sverige. Men han ser också många positiva utvecklingar både i Sverige och världen. - Vi behöver en ny relation till jordbruket. För att lära oss hur det hänger ihop. Vi måste återknyta till maten på samma sätt som till naturen och skogen. Maten måste också bli dyrare. - Kostnaden för att producera mat är inte inkluderat överhuvudtaget i priset. Samhällets kostnader måste synas i priset. Om allt räknas in så skulle det konventionella jordbruket bli betydligt dyrare.

Hans-Petter er lei seg for at SoundCloud sin RSS-feed ikke fungerte som den skulle sist søndag, og frustrert over at bransjeorganisasjonen INMA sine nettsider fortsatt ikke er mobiltilpasset i 2016. Og at Norges eneste IT-avis reklamerer for ny pålogging til eAvis. Og over at Facebook Instant Articles og Google AMP gjør nettsider til kjedelige, statiske og passive. Til rene RSS-feeds. NRK er glade for at de ikke trenger å øke lisenskostnaden for deg og meg med mer enn 30 kroner, og forklarer den beskjedne veksten med kostnadsreduksjon som følge av FM-slukkingen. Kostnaden for deg og meg blir derimot langt mer enn 30 kroner, etter at vi har blitt tvunget til å bytte ut alle radioer i hjem, på hytta og i bilen til DAB. Hos TV2 er det krisestemning etter at selskapet må kutte over 350 millioner kroner. Samtidig skal antall TV 2 Sumo-abonnenter tredobles mot 2020. Her ligger det et gigantisk potensiale, hvis innhold og reklame blir tilpasset den enkelte bruker. Hos Facebook jobbes det med (nok en) Snapchat... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Möt Åsa Larsson och Ingela Korsell som gör PAX-böckerna, Athena Farrokhzad och Svetlana Cârstean som har gjort omtalad poesi ihop. Och Caroline Hainer som skriver om Åsneprinsen Caroline Hainer har skrivit en ny roman om en kille som heter Jim vars enda unika eftermäle är att han kan låta exakt som en Åsna. Eller är det verkligen hans enda usp? Vi pratar med Caroline om den nya boken "Åsneprinsen" ur vilken ovan rubrik är travesterad.Åsa Larsson är deckarförfattaren till exempelvis Solstorm. Hon och kompisen Ingela Korsell har senaste åren skördat stora framgångar med spänningsromanerna om Viggo och Alrik i bokserien "Pax", som utspelar sig i Mariefred (därav namnet på bokserien: Namnet Mariefred kommer ifrån det latinska Pax Mariae, vilket betyder Marias fred). I serien PAX, har den sjätte delen precis kommit ut och det är ett magiskt urban fantasy-epos i tio delar och vi träffar Ingela och Åsa och tecknaren Henrik Jonsson (som bland annat ritat Batman) i Mariefred.Athena Farrokhzad och Svetlana Cârstean har gjort en fläta av texter tillsammans - under titeln "Trado". Det är en diktsvit av Athena, och en av Svetlana - och dom har översatt varandras dikter - utan att riktigt behärska varandras språk. Tillsammans har dom också gjort en essä, utan originalspråk. Allt detta berättar dom om i Lundströms Bokradio! 

Kaliber kartlägger de många turerna i spelet om ränteavdragen och söker svaret på vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner - och vilka som i det tysta har stått som vinnare. Grafik: Här skulle slopade ränteavdrag slå hårdast 10.30: Chatta med reportrarna om granskningen – Välkommen på visning. Här har ni ett prospekt. Längre in har ni min kollega som är ansvarig för visningen. Och jag kommer att visa er tvättstuga förråd och garage. Så det är bara att hugga tag i mig sen. – Toppen tack. – Tack. – Man får inte gå ut där Vilma. Bara titta. – Det här var ju trevligt rum. Grönskan här utanför är trevlig också. Och så har man en liten överblick över gården. Om man nu ska våga släppa ut de här, säger Kristin Carlsberg och tänker på lilla dottern Vilma. – Hur många visningar har du gått på? – Herregud! Det har varit hur många som helst. Nu har det varit så hysteriskt. Det kan ju inte fortsätta så här. Antingen blir det en sån där bubbla igen. Och så blir det problem för dem som lånat pengar. Men räntorna kommer säkert vara låga ett tag till. Man får ju tänka ett tag innan man gör ett sådant här stort köp. Det är lägenhetsvisning i centrala Göteborgs. En fyrarums lägenhet har ett utgångspris på nästan fyra miljoner. De senaste åren säljs bostäder så snabbt att de inte ens kommer ut till visning berättar mäklaren Leif Andersson. – Jag tror att många är otroligt less på att lägenheter försvinner innan före ordinarie visning. Så de räknar inte ens att det ska bli visning. – Hur har prisutvecklingen varit här i Göteborg? – Den är fortsatt väldigt stark. Jag tror det är 23,5 procent på tolv månader rullande. Och det var nästan likadant året innan. Det har varit en kraftig värdeökning, säger Leif Andersson. Men trots att en lägenhet är i attraktivt läge finns där en gnagande oro över dess värde. Johan Carlberg är en av spekulanterna med frun Kristin och dottern Vilma. – Med facit i hand har man varit orolig varje gång man köpt bostad. Hittills har det gått bra. Men någon gång ska det backa. Då är det bra att ha lite buffet också, vilket vi också har, säger Johan Carlberg. Även politikerna har blivit oroliga över de rusande bopriserna och har kommit överens om ett amorteringskrav som tvingar låntagare att betala av sina lån. Och allt fler röster höjs för att även ändra det så kallade ränteavdraget. Staten ger en skatterabatt på 30 procent. Ränteavdraget betyder till exempel att istället för 1000 kronor i räntekostnad blir det 700 kronor efter att staten sänkt skatten. Summorna syns sällan. Avdraget sker automatiskt i deklarationen. – Jag tänker inte ens på ränteavdragen idag utan det är en slags bonus när man får sin deklaration. Vi gör ju inga avdrag varje månad med ränteavdrag utan det är på något sätt pengar man fått tillbaks vid årsslutet, säger Johan Carlberg. – Vad tänker du kring systemet med ränteavdrag? – Tanken var nog god när man införde det. Om man tar bort det nu bli tufft för många. Vad händer om ett ränteavdrag försvinner? Vilka kan drabbas? Kaliber bestämmer sig för att granska en bostadssubvention som kan påverka hela den svenska ekonomin. För att förstå problemet lyssnar vi på utländska bedömare som länge varnat för konsekvenserna av det svenska ränteavdraget. Internationella valutafonden IMF besöker Sverige med en delegation som bland annat analyserat ränteavdraget. – Tack så mycket för att kom till presskonferensen om slutsatser från IMFs artikel 4- uppdrag till Sverige 2015, säger Craig Beuamont, delegationschef IMF. – Bostadspriserna är mycket höga och hushållens skulder är mycket höga och de båda ökar. Vi ser inte någon omedelbar risk, men vi ser enansamling av risker. Craig Beuamont berättar att av alla länder i EU är det Sverige som har de största skattesubventionerna för boende. – Sverige toppar ländernas ranking när det gäller skattefördelar för bostäder. Och en av de stora skattesubventionerna är ränteavdraget. Riskerna på bomarknaden gör att IMF tycker att Sverige stegvis ska ta bort ränteavdraget. – Vi tycker att det är ett mycket bra tillfälle att avveckla ränteavdraget. Räntorna är för närvarande mycket låga. Och bostadsmarknaden är robust. Det är den tidpunkt då marknaden kan absorbera en sådan förändring, avslutar Craig Beuamont. Den svenska subventionsmodellen med ränteavdrag har återkommande varit kritiserat av IMF och även EU. Så här lät det i Dagens Eko för två år sen: "Hård EU kritik mot höga svenska bostadsskulder. Precis som förra året är kritiken mycket hård mot skattereglerna för bostäder. Den svenska bostadsbeskattningen gynnar skuldsättning skriver EU-kommissionen. Annat EU kommissionen inte gillar är avdragsrätt för räntor och låg fastighetsskatt....." – Yes, Christophe André. – Hej jag heter Erik Palm och ringer från Sveriges Radio. Så kritiken mot ränteavdraget har alltså funnits länge. Även Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har kritiserat ränteavdraget sen före millennieskiftet och rekommenderade att Sverige skulle sänka avdraget redan för åtta år sen. Christophe André på OECD bedömer att det svenska systemet ger högre bopriser och skapar en bubbla. – Det ger inte människor att bättre tillgång till bostäder utan det driver upp priserna. Om det fortsätter så här kommer det någon gång att bli en bubbla. Bubblan kommer att brista och det blir offer, säger Christophe André, senior ekonom OECD. Bolånen har fördubblats på tio år är nu är hushållens lån över tre tusen miljarder kronor. Men de låga räntorna har gjort att statens kostnader för ränteavdraget har legat på ungefär samma nivå. Problemet är att om de rekordlåga räntorna stiger, rusar statens kostnader i höjden berättar Mats Dillén generaldirektör på Konjunkturinstitutet. – Om vi blickar framåt när räntorna går upp kommer skulderna att finnas kvar. Och då kommer hushållens ränteutgifter öka väldigt mycket därmed de här ränteavdragen också. Så vi tror att de kommer att stiga ifrån 20-25 miljarder idag till 60 miljarder om tio år, säger Mats Dillén. Ränteavdragen kostade staten 27 miljarder ifjol. Kostnaden för ränteavdraget är därmed större än kostnaden för polisen som är 22 miljarder. Trots återkommande internationell kritik har Socialdemokraterna i regeringen hittills inte gjort någon förändring. De vill ha långsiktiga spelregler för bostadsägare. Så här sa finansminister Magdalena Andersson i våras: "Vi har inte haft några förslag om ränteavdragen. Det kan vi notera att det har moderaterna också varit tydliga med att de inte har. Så jag tycker inte att den frågan är aktuell." Kaliber bestämmer sig för att undersöka vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner – och vilka som har stått som vinnare. Och vi får oväntade svar. Vi återkommer till det senare i programmet. Men först backar vi bandet. Ränteavdraget visar sig härstamma från 1928. Principen var att betalar man skatt för sin bostad är det rimligt att även kostnader, så som ränta, kan dras av. Men när fastighetsskatten togs bort för närmare tio år sen ändrades inte ränteavdraget, trots att dåvarande moderatledaren Fredrik Reinfeldt tog upp frågan i valrörelsen 2006. " Och här är ekot. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt gav nyss besked i Ekots utfrågning att han vill att alla villaägare i landet ska få lägre fastighetsskatt. Samtidigt är Reinfeldt beredd att titta på ränteavdragen för lånen på huset. – Man kan också överväga att titta på villkoren för ränteavdraget i det här sammanhanget. Men vi har inga färdiga beräkningar." Det visar sig var en alltför känslig fråga. Utspelet dras tillbaka bara två dagar senare. "Ja det gällde inte då och inte nu heller. Jag inser att jag inte är den här typen av robotpolitiker som man förmodligen måste vara i en valrörelse." Inte heller alliansen, som också fått upprepad kritik för ränteavdraget, rörde det. Men inte ens ett år efter alliansen lämnat makten, ändrar sig tidigare finansministern Anders Borg. Efter åtta år utan att röra ränteavdraget sa han nyligen till Sveriges Television att det kan behöva ändras. "Då finns det en risk att skuldsättningen stiger och då finns det skäl att överväga om man kan göra andra åtgärder till exempel att trappa ner ränteavdraget." Ansvariga politiker verkar alltså röra sig runt ränteavdraget som katten runt het gröt. På lägenhetsvisningen i Göteborg tycker Kristin Carlberg att priserna är hisnande höga. – Det känns ju lite läskigt att folk kan låna så här mycket pengar. Att man kan belåna sig så otroligt mycket. Mina föräldrar köpte ju hus på 90-talet. Då vet jag ju att räntorna gick upp hur mycket som helst. Och det blev ju tufft för dem. De har tre barn. Och det var inget de hade räknat med. Det känns lite läskigt det här. Varför sitter det så långt inne för ansvariga politiker att röra ränteavdragen? För att förstå riskerna med ändrat ränteavdrag tittar Kaliber på senaste gången någon ändrade det. Det var för omkring 25 år sen 1991. För de flesta halverades ränteavdraget mot idag och hamnade på 30 procent. I början på 90-talet föll bomarknaden i flera år och det tog nästan ett decennium innan bopriserna var tillbaka på samma nivå igen. Och enligt statens offentliga utredningar, SoU, var ränteavdragssänkningen en av orsakerna. Mats Dillén på Konjunkturinstitutet berättar om det branta fallet. – Huspriserna föll i storleksordningen 30 procent i reala termer i 90-talskrisen. Ungefär hälften av det har man uppskattat att det berodde på förändringarna inom ränteavdraget. Men då gick man också ganska fort fram. Och då ökar risken för mer abrupta rörelser på bomarknaden, säger Mats Dillén. Och även om kanske få numera minns att boprisfallet kom efter bland annat ett ändrat ränteavdrag, finns det de som påminns om det varje dag. – Jag sitter i en väldigt svår och trängd situation. Och vill inte förvärra det mer än det eventuellt är. Anders råkade ut för det många idag varnar om. Han bor i en stad i södra Sverige. Under 80-talet jobbade han som försäljningschef på olika IT-bolag. Vi kallar honom ”Anders”. Han heter något annat och hans ord är inlästa av en annan person. – Det första jag ägde var en bostadsrätt sedan köpte vi ett mindre hus, efter några år köpte vi ett större hus. Med garage och trädgård. Och till slut bestämde vi oss för att köpa ett hus utanför storstaden lite grand på landet, men ändå nära. Jag hade bra inkomster, min fru hade bra inkomster. Så vi kunde unna oss en del grejor plus att vi kunde spara också. Men så ändrades skattesystemet. – Vi hade väldigt förmånliga lån mot slutet på 80-talet. Situationen började ändras väldigt kraftigt. Räntorna steg otroligt högt. Och ränteavdrag har ändrats också. Alltså man kunde inte dra av hela räntan som man kunde göra tidigare. Man blev tvungen att strama åt väldigt kraftigt. Man tjänade samma pengar som tidigare. – Men kostnaderna steg? – Ja. Nu börjar en ond spiral. Han tvingas byta till ett billigare hus på grund av de nya reglerna för ränteavdrag. Men räntorna med lägre avdrag blir till slut ändå för mycket för Anders. Räntorna stiger till rekordnivåer och samtidigt råder en stor fastighets- och finanskris som ger hög arbetslöshet. Anders klarar inte betala lånet. Långivarna tvingar honom sälja huset på exekutiv auktion för långt mindre än han gav för det. Han hamnar nu hos Kronofogden med en miljon i skulder. – Vad hände med din familjesituation? – Naturligtvis började allting knaka. Fungerar inte ekonomin så fungerar ingenting annat i familjen heller. Och på något sätt kärleken försvinner också. Och han förlorar mer än sitt hem. Äktenskapet kraschar. Anders ekonomi klarade alltså inte av kraftigt höjda räntor och samtidigt ändrat ränteavdrag. Han har försökt bli kvitt skulderna i en så kallad skuldsanering. – Jag har begärt skuldsanering vid ett tillfälle och tyvärr har jag blivit nekad det. – Hur mycket har du i skulder nu? – Mina skulder ligger på över sex miljoner kronor inklusive ränta på ränta. – Så en miljon på 90-talet har växt till sex miljoner? – Ja... Anders blir svårt sjuk efter han förlorar sitt hem. Och än idag har hans liv stora begränsningar. – Det är svårt att bjuda folk när man inte har pengar som räcker för dagen. Det positiva är kanske att jag blivit en expert på hur många sätt man kan tillaga makaroner. – Vem är du arg på idag då? – Framförallt på mig själv. Och sedan kanske också på vissa banker och rådgivare. – Vad hade själv för ansvar här? – Det finns makter som påverkar en. Plötsligt blir man liten och hopplös. Samtidigt som man känner som vi killar gör en skam att vi tillåtit en sån här situation hända. Man skäms att man var kanske inte var tillräckligt observant. Skulder ger skam och leder till ett liv i det tysta berättar Anders. Men är Anders ett extremt undantag? Och vilka risker finns idag för att fler drabbas som Anders och inte klarar av ett sänkt ränteavdrag? – Här har ju dels antal ärenden vi hade för som kom in för försäljning under början på nittiotalet, säger Johan Krantz. Han är controller hos Kronofogden. Kaliber har genom en sökning i Kronofogdens dataregister fått ett svar på hur många som fick skulder i 90-talskrisen som fortfarande har kvar dem idag. – Det finns ju ett ganska stort antal personer som faktiskt har skulderna kvar här hos oss. Och de har nu levt med de här skulderna i över tjugo år nu. Man har sagt att det kan röra sig om 25 000 personer. I vissa fall har man sagt att det är betydligt fler. Problemet är att vi har ingen helhetsbild. Vi kan bara se vilka som finns hos oss. För varje enskild individ är det en personlig katastrof. En utlåningsfest för 25-år sen och tusentals lider fortfarande av skulderna. Men vilka skulle kunna drabbas idag om ränteavdraget tas bort? – Hejsan Hans Heggemann söker jag. – På SCB? – Ja. Kaliber besöker Statistiska centralbyrån och beställer fram unik statistik om hur beroende hushållen är av ränteavdraget idag. – Vad jag vet har ingen räknat på det här sättet tidigare och tittat just på de här grupperna som ligger under risk för fattigdom. Kalibers tar fram siffror som visar hur många hushåll som är skuldsatta och har betydande lån och därmed ränteavdrag. Definitionen av fattig är de som har mindre än sextio procent av genomsnittsinkomsten. Resultatet överraskar SCBs Hans Heggemann som tagit fram statistiken åt Kaliber. – Det är förvånande att så pass många som har så låga disponibla inkomster då ändå måste ha ganska höga lån för att komma upp i de här nivåerna. 65 000 hushåll har så låga inkomster att det klassas som under risk för fattigdom, men ändå så stora lån att de får göra avdrag på 500 kr per månad eller mer. Av dem är 24 000 hushåll barnfamiljer. – Vissa av dem kan nog vara beroende av det. Det är klart att ju större beloppet desto större är beroendet. Det finns ju de som hade ett belopp som var betydligt mer än de här femhundra kronorna. – Så för dem skulle det vara tufft om ränteavdraget avvecklas? – Ja, skulle kunna bli i alla fall. Vi ser ju även om man tittar på barnfamiljer så är det många som hamnar i samma situation. De ligger under riskgränsen för fattigdom. Och de har ränteutgifter som tyder på att de har ganska höga lån. Kalibers granskning visar också att det är hushåll med höga inkomster runt storstäderna som får mest skatteavdrag för sina lån. Det beror på att de ofta har dyra lägenheter och villor. 12 000 hushåll i Sverige med dubbel så hög inkomst som genomsnittet får mer än 4 000 kronor i månaden i ränteavdrag. Mer än hälften av dem ligger i Stockholms län. – Runt Stockholm, Danderyd, Lidingö, Täby, utanför Malmö, Lomma, Vellinge, runt Göteborg, Kungsbacka och Öckerö. Där kostar husen mycket. Och då blir lånen höga och ränteutgifterna höga och där får hushållen mycket tillbaka. – Så de är ränteavdragets vinnare? – Ja, så skulle man kunna se det. I alla fall de som får ut de högsta beloppen. Om man jämför en kranskommun i Stockholm och en glesbygdskommun i Norrland i alla fall. 27 miljarder i skattestöd för att låna pengar, mer än kostnaden för polisen. Och det finns ingen gräns för hur stort ränteavdrag en person kan få. Det här reagerade socialdemokratiske ledaren Olof Palme på redan under 80-talet. – Om man har sådana här fall där i sak skattebetalarna får vara med och subventionera upp till 80 000 kronor i skattelättnad för ränteavdrag. Då blir det ju faktiskt orimligt. Men ingen begräsning infördes. Ränteavdraget berör främst bolån, men även andra privata lån kan ingå. Och i Kalibers granskning upptäcker vi att ränteavdraget hos 15 privatpersoner överstiger en miljon kronor per år. Miljonbeloppen överraskar Hans Heggemann på SCB. – Jag blev förvånad över att det var så högt bara. – Men det finns ett flertal personer då som har över en miljon i ränteavdrag? – Mm, det gör det. Skatteverket bekräftar att de förekommer ränteavdrag på över en miljon kronor. Reglerna för ränteavdraget är en fråga för lagstiftaren, riksdagen, säger skatteverket till Kaliber. Kalibers granskning visar att husägare som Anders som blivit beroende av ränteavdraget får ta smällen om det ändras. Staten och bostadsägare bär nu på allt större risker. Samtidigt finns det andra vinnare vid sidan av som i praktiken har garanterats statens beskydd: bankerna. På 90-talet räddades flera storbanker av staten. Även under finanskrisen 2008 fick bankerna stöd av staten. Henrik Braconier är chefsekonom på finansinspektionen. – Det finns inte någon lagtext som säger att vi garanterar bankerna. I och med att stora banker är så centrala för det finansiella systemet så har det funnits en förväntan och det har vi sett i omvärlden också att man tid efter annan löst ut banker i kris. Så på så sätt har det funnits en implicit garanti. Staten har gripit in om det blir problem för bankerna. Och statliga ränteavdraget har varit en vinstlott för bankerna för ränteavdraget innebär att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. – Det går ju i huvudsak till hushållen som faktiskt kan låna billigare helt enkelt. Sen är det klart att genom att de kan låna lite billigare så lånar hushållen lite mer. Och det är den här faktorn "lite mer" som gör att bankerna får en högre lönsamhet, säger Henrik Braconier. Hur mycket ränteavdraget lyfter bankernas lönsamhet har inte finansinspektionen analyserat. Men bolån är mycket lönsamt idag. Vinstmarginalerna är rekordstora. – Det ligger högre än någonting vi sett på 2000-talet egentligen. Förra året gjorde de fyra storbankerna vinster på hundra miljarder före skatt, där en stor del kommer ifrån svenska bolån. Och storbankerna delade ut femtio miljarder till aktieägarna. – Ja, bankerna har en god lönsamhet i dagsläget. Svenska banker har god lönsamhet. Särskilt om man jämför hur det ser ut i Europa. – Har det någonsin varit bättre lönsamhet i svenska banker? – Då får vi nog gå relativt långt tillbaka. Vi är nu uppe i nivåer vi såg innan finanskrisen, avslutar Henrik Braconier. – Jag kan inte uttala om vad som är exakt sunt och rimliga vinster. Men det är inga övervinster i förhållande till vad andra aktörer gör på marknaden, säger Johan Hansing, chefsekonom på bankernas intresseorganisation Bankföreningen. Han säger först att ränteavdraget inte ökar bankernas lönsamhet men medger sen att det kan vara så. – Ränteavdraget har ingen direkt koppling till bankers intjäning. – Jag pratade med finansinspektionen och de säger att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. Vad säger du det? – Det är möjligt att utlåningen är lite större än den skulle vara annars. Det är ju ett av skälen också att man just diskuterar just att minska på ränteavdragen. Efter senaste finanskrisen finns nya krishanteringsregler som innebär att bankernas ägare och långivare får ta större ansvar om en bank får problem, enligt Bankföreningen. Men Johan Hansing tror att bankernas risken från bolån även framöver kommer att vara liten. – Inträffar det problem på bostadsmarknaden så är det erfarenhetsmässigt, till exempel från den förra finanskrisen i Sverige på tidigt 90-tal, så att det inte är i första hand bankerna som får kreditförluster utan problemen kommer ifrån enskilda hushåll och för samhället där tillväxt och samhällsekonomin i stort utvecklas sämre än vad den gjort annars. – Så bankerna klarar sig? – Bankerna brukar klara den här typen av kriser bra. – Men privatpersoner kan få eviga skulder om de lånar för mycket. Hur ser du på det? – Ja men det är ett system som finns i stort sett alla länder. Lånar man pengar så förväntas man också lämna tillbaka pengarna. Efter intervjun med Kaliber hör bankföreningen av sig och säger att de är bekymrade över bomarknaden och vill trappa ner ränteavdraget. Banker vinner på ränteavdraget, och har mycket låga egna risker på bolån. Johan Krantz på Kronofogden berättar att det inte finns någon garanti att staten går in och hjälper privatpersoner med så kallad skuldsanering. I värsta fall kan bolåneskulder bli kvar för alltid. – Det är ju så lagar och regler är utformade. Att det inte finns någon definitiv preskription på privata fodringar. Till skillnad när man skulder till staten då skrivs ju faktiskt skulderna av ett antal år. – Så man kan bli skuldsatt för evigt? – Ja, och det är ju det man ser på de här personerna nu, säger Johan Krantz. När bopriserna steg fick Anders låna av bankerna. Men när ränteavdraget minskade vid fel tidpunkt vände det. Efter det har han levt på existensminimum. – Kronofogden tar alla pengar. Och lämnar bara det som är ett så kallat existensminimum. – Hur många år har du levat på existensminimum? – Sen -92. – 23 år? – Ja. Så tydligen det finns ingen preskriptionstid i Sverige. Jag vet att det finns kanske de som utnyttjar systemet. Men det är de stora fiskarna som klarar sig. Sådana här mindre, då är det lätt att klämma åt. Jag tänker ansöka en gång till om skuldsanering sen får se. Annars verkar de att jag vill dras med detta till mina sista dagar. Då blir jag av med skulderna... På lägenhetsvisningen i Göteborg säger spekulanterna att de är jobbigt med borallyt. Risken för en bobubbla skrämmer Kristin Carlberg, men samtidigt vill hon lösa familjens trångboddhet. – Det är svårt att ta sig vidare. När man nu sitter i en trea och två barn. Ja, hela grejen är lite läskig faktisk. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se  

2015-10-11 - 10:00 Korskyrkan Sankt Persgatan 32A Norrköping

2015-10-11 - 10:00 Korskyrkan Sankt Persgatan 32A Norrköping

2015-10-11 - 10:00 Korskyrkan Sankt Persgatan 32A Norrköping

Otroligt! Dom började spela in en podcast, men det som hände sen var otroligt! ”Men det är ju intressant för nån!” säger Elin bestört. Men vad är det hon menar? NI KOMMER ALDRIG TRO ERA ÖRON! Klicka på avsnittet nedan för att höra! Inlägget #119: Gran eller buttplug, kostnaden för Kalle & Hobbe och Spela Shoreline. dök först upp på Superlife Podcast.

Till nyår skärps reglerna för EUs utsläppshandel. Det är slut på gratis utsläppsrätter till de stora energibolagen som nu måste börja köpa rätten att släppa ut koldioxid på auktion. Kostnaden läggs på elräkningen. Andra industrier som hotar att lägga ned i Europa får fortsatt rea. Just nu pågår en strid i Bryssel hur unionens främsta verktyg för att nå klimatmålen ska skärpas. Ännu är det allt för billigt att skada klimatet menar kritikerna. Andra hävdar att det låga priset är en miljöframgång. Klotet besöker koldioxidklippare och klimatbyråkrater på kontinenten. Dessutom synar vi efterföljarna i USA, Australien och Kina med egen klimathandel. Programledare: Marie-Louise Kristola.