Podcasts about sverigefinska

Nu ska det undersökas om fler läkare kan få skriva ut adhd-medicin. Blandade hockey-känslor på Sverigefinska skolan i Botkyrka. Svett gör det pinsamt i klassrummet. Och så trendar suuupersmarta bebisar på TikTok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Opettaja Leena Paalanen kirjoittaa Trollhättanin suomalaisluokan vanhemmille kirjeen. Hän ei aio opettaa lapsille suomea, vaan ruotsinsuomea. Taistelu jatkuu vuosikymmeniä ja sillä on hintansa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Opettaja Leena Paalanen käy Trollhättanissa kielitaistelua 1980- ja 90-luvuilla. Hänen mielestään ruotsinsuomalaisilla lapsilla on oikeus äidinkieleensä, ja se äidinkieli on hänen mukaansa ruotsinsuomi, ei suomi. Hän lakkaa opettamasta oppilailleen suomen kielioppia. Vanhemmat, kollegat ja tutkijat kyseenalaistavat Leenan menetelmät, mutta hän ei aio luovuttaa. Leenan taistelulla on seurauksia sekä oppilaille, että hänelle itselleen.Läraren Leena och striden om sverigefinskanLäraren Leena Paalanen skickar ett brev till föräldrarna i finska klassen på en skola i Trollhättan. Hon tänker inte lära sina elever finska, utan sverigefinska. På 1980-talet påbörjar hon sin kamp, som kommer att vara i årtionden – och som har ett pris både för henne själv och för eleverna.Programmet är på finska.Haastateltavat / intervjupersoner: Karita Lehikoinen-Stedt – Leenan entinen oppilas / f.d. elev till LeenaLeena Paalanen nyk./numera Lindasdotter ent./tidigare Wallenius – opettaja, kieliaktivisti/lärare, språkaktivistJarmo Lainio – Tukholman yliopiston suomen kielen professori/professor i finska vid Stockholms universitetReportteri/reporter: Kalle KinnunenTuottaja/Producent: Lotta HoppuKäsikirjoitustiimi/manus: Kalle Kinnunen, Tiina Laitila Kälvemark & Lotta HoppuLoppumiksaus/slutmix: Jacob GustavssonKertojaääni/berättarröst: Tiina Laitila KälvemarkOtteet teksteistä lukivat/inlästa textutdrag: Jasmine Fooladi, Johan Karlsson & Hanna Sihlman Ohjelman arkistoklipit/Arkivklipp: Sveriges RadioOhjelma tehtiin syksyllä 2023. Programmet gjordes hösten 2023.Lisää Dokumentti-podcasteja löydät Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Finska Dokumentti.Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Finska Dokumentti.Onko ruotsinsuomi oma kieli?Ruotsinsuomi ei ole tunnustettu kieli. Ruotsinsuomi-termiä voidaan kuitenkin käyttää erottaakseen Ruotsissa puhuttu suomi Suomessa tai muualla puhutusta suomesta, Tukholman yliopiston suomen kielen professorin, Jarmo Lainion, mukaan. Ruotsinsuomalaiset ryhmänä viittaa ihmisiin Ruotsissa, joiden äidinkieli on suomi, sekä heidän jälkeläisiinsä, eli henkilöihin joilla on juuret suomen kielessä. Ruotsin tunnustetut kansalliset vähemmistökielet ovat suomi, saame, meänkieli, romani chib ja jiddiš. Ruotsin tilastokeskuksen tilastojen mukaan ensimmäisen, toisen ja kolmannen sukupolven suomalaistaustaisten määrä Ruotsissa oli vuonna 2019 noin 727 000 henkilöä. Suurin on kolmas sukupolvi, johon kuuluvat ihmiset, joilla on vähintään yksi isovanhempi Suomesta.Onko Ruotsissa kunnallisia suomenkielisiä luokkia?1980-luvulla Ruotsissa oli satoja suomenkielisiä luokkia kunnallisissa kouluissa eri puolilla maata. Huippuvuonna 1981 Ruotsissa toimi yhteensä 468 suomenkielistä luokkaa, ja oppilaita oli 7000-9000, kirjan Tvåspråkighet med förhinder? (Kenneth Hyltenstam, 1996) mukaan. 1980-luvun jälkeen suomenkielisiä luokkia on lakkautettu yksi toisensa jälkeen. Sveriges Radio Finskan tekemän kartoituksen mukaan vuonna 2021 Ruotsissa oli vajaa kourallinen kouluja, joissa oli suomenkielisiä luokkia, ja oppilaita oli yhteensä noin 60.Är sverigefinska ett eget språk?Sverigefinska är inte ett erkänt språk. Däremot kan begreppet sverigefinska användas för att särskilja finskan som talas i Sverige från finskan som talas i Finland eller andra platser, menar Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet. Med gruppen sverigefinnar åsyftas människor med finska som modersmål i Sverige, samt deras ättlingar, dvs. personer med rötter i det finska språket. Sveriges erkända nationella minoritetsspråk är finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Antalet människor i Sverige med finländsk bakgrund i första, andra och tredje generationen beräknades till 727 000 personer år 2019 enligt statistik från SCB. Störst är den tredje generationen, dit räknas personer med minst en mor eller farförälder från Finland.Finns det kommunala finskspråkiga klasser i Sverige?På 1980-talet fanns hundratals finskspråkiga klasser i kommunala skolor runt om i Sverige. Toppåret 1981 var antalet verksamma klasser totalt 468 med ett elevantal på 7000-9000 elever, enligt boken Tvåspråkighet med förhinder? av Kenneth Hyltenstam (1996). Sedan 1980-talet har de finskspråkiga klasserna lagts ner en efter en. Enligt en kartläggning av Sveriges Radio Finska fanns år 2021 en knapp handfull skolor med finskspråkiga klasser och totalt ca 60 elever i Sverige.

Aktualiteter på finska. Tema är välgörenhet. I ansträngda tider ökar ofta hjälpbehoven. Under 2022 skänkte svenska folket 13 miljarder kronor till välgörenhet enligt organisationen Giva Sverige. Diakon Anna-Lotta Hirvonen tipsar om hur man kan hjälpa till på olika sätt. Vi träffar även sjuorna i Sverigefinska skolan som har samlat pengar till Ukraina genom skoljoggen. Eleverna berättar också vart de skulle vilja skänka en julgåva. Programmet avslutas med låten "Irmas jul" av influencern Irma Lehtosalo.

Aktualiteter på finska. Programmets tema är AI, Artificiell Intelligens. AI har revolutionerat människornas vardag. Chatbottar kan hjälpa till med mycket, men det är viktigt att veta hur de bäst används. Enligt Timo Tossavainen, professor i matematik vid Luleå tekniska universitet, är Chat GPT ett utmärkt verktyg för att kolla upp saker. Vi hör också var niondeklassarna Olivia och Henna från Sverigefinska skolan i Upplands Väsby tänker om AI. Programmet avslutas med låten Tässä on kaikki av bandet Kuumaa.

Genom muntliga berättelser förmedlar vi våra egna historier, vår familjebakgrund och vår plats i världen. Men vad händer när allt blir för suddigt, och de som hade kunskapen lämnat oss utan svar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att gestalta sin egna släkthistoria....är enklare med bra framförhållning. Kalle och Sanna gästas av serietecknaren Malin Granroth som debuterade med sin serieroman En klump i magen 2020. Hon har nu skrivit färdigt manus till hennes nästa bok som handlar om hennes finska bakgrund, släkthistoria, Finlands historia och sin sverigefinska identitet.Precis som med förra boken har hennes barn väckt många tankar hos henne till att skriva och teckna sin egna historia, men hur ska hon kunna ge oss läsare och sina barn Finland när hon själv inte har det nära? Malin ger oss tips på hur man kan börja skriva eller rita sin egna bok, och vi nämner finskans bästa(?) ord flera gånger!Retreat för sökande finnarSverigefinska ungdomsförbundet anordnade en fullspäckad helg med sverigefinska aktiviteter på Axevalla Folkhögskola. Med bland annat karaoke, live musik, boboll (finsk brännboll) under titeln: Find your inner finn. Vad var nytt från förra årets festival? Kalle var på plats och ger dig en recap!Hur går det med klassikern?Förra gången Kalle och Sanna var i Axevalla så skapade de den sverigefinska klassikern.Har du hunnit pricka av några utmaningar än?

Sverigefinska vargaktivisten Johanna Parikka Altenstedt studerade till jurist som 50-åring för att bättre kunna försvara vargar och sverigefinnar. Hon sommarpratar om vargens dåliga rykte och om varför hon vill försvara dem som behandlas orättvist inför lagen.

Med varsin resväska packad med sommarkläder far Popula till 9 gradiga norra Finland, i en säsongsavslutning där det mesta går åt skogen. Kan man fynda under press?Popula försöker wallraffa i Finland, att smälta in bland den övriga befolkningen men hinner bara kliva av Finlandsbåten innan de har redan gjort sin första miss. Sanna sätter morgonkaffet i halsen vid Åbos red light district och försöker loppisfynda varmare kläder under den dryga timmen tågbytet varar i Tammerfors.Resan bär till OuluResan bär till Oulu och Sverigefinska kulturambassaden där Sanna och Kai Latvalehto har planerat en konstutställningen sedan 2020, men allt går inte alls som planerat.Väl där hinner hälsa på Kalles sprudlande och pratglada mummo uppe i Kemi, där vi blir spådda med änglakort som fastställer hur vår kommande vecka ska bli.Tillgång till sina rötter och basic sjukvårdBara några dagar senare skiljs duon åt vid akutmottagningen i Oulu där en räddningsinsats påbörjas för att få hem Sanna till Sverige igen. Kalle åker också "hem", i en slags omvänd "Laulu koti-ikävästä" med Kai för att besöka sin gamla släktstuga. Vad har hunnit hända med ett hus som fått stå tomt i över 6 år, i Europas bortglömda hörn? Häng med på vår stora sommarresa!Kalle Kinnunen & Sanna Laaksopopula@sverigesradio.se

Möt artisten och författaren Anna Järvinen som med sina finska rötter inte kan sluta fascineras av sina två språk och deras olika ljud. Reporter: Lisa Wall.

Möt artisten och författaren Anna Järvinen som med sina finska rötter inte kan sluta fascineras av sina två språk och deras olika ljud.

Vakava masennus on usein syynä itsetuhoisuuteen, ja masennuksesta kärsivä voi pohtia jopa itsemurhaa. Kyse saattaa kuitenkin olla polttavasta tarpeesta päästä eroon henkisestä tuskasta eikä suinkaan elämänsä päättämisestä. Apua pitää aina hakea, kun itsetuhoiset ajatukset valtaavat mielen. Terhi Nybond kertoo avoimesti Kipupiste-ohjelmassa elämänsä vaiheista, jolloin hän oli syvästi masentunut ja masennus johti itsetuhoisuuteen. Takana on kaksi itsemurhayritystä, joista hän selvisi. Ensimmäisellä kerralla kollega oli pelastava enkeli, toisella oma kaksoissisar. Traagisista tapahtumista on jo kulunut yli kymmenen vuotta. Nyt Terhi Nybond voi hyvin, elää normaalia perhe-elämää harrastuksineen. Hänen turvaverkostoonsa kuuluu perheen ja lähiomaisten lisäksi oma yhteyshenkilö sairaanhoitopiirissä. Itsemurha-ajatukset saattavat käydä vakavasti masentuneen mielessä. Kyse on useimmiten kuitenkin pelkistä ajatuksista eikä niistä pidä pelästyä, korostaa Kipupiste-ohjelman juontaja, käyttäytymisterapeutti Pirita Jaaksi. Vain harvoin tarkoituksena on päättää oma elämä, taustalla on ennemminkin palava tarve päästä eroon henkisestä tuskasta. Itsemurha- ja itsetuhoiset ajatukset on kuitenkin otettava vakavasti ja apua pitää hakea.TÄÄLTÄ SAA APUA:Akuutissa hätätilanteessa soita aina: 112, SOS Alarm Mind Självmordslinjen: 90101 - ympärivuorokautinen tukilinja henkilöille, joilla on itsemurha-ajatuksia - Mindin chat'iin voi kirjoittaa täällä Vårdguiden: 1177 - sairaanhoitoneuvontaa - yhteystiedot psykiatrian akuuttiosastoille Jourhavande präst: 112 kaikkina päivinä kello 21-06 - svenskakyrkan.se/jourhavandeprast Palveleva puhelin Sverigefinska telefonjouren: 020-26 25 00 - Ruotsin kirkon Palvelevassa puhelimessa yhteydenottoosi vastataan suomeksi. Voit keskustella elämäntilanteestasi kertomatta nimeäsi tai asuinpaikkaasi. Sinua kuuntelee ja tukee päivystäjä, joka on saanut koulutuksen tehtävään. BRIS Vuxentelefon: 077-150 50 50 BRIS barnens hjälptelefon: 116 111 - bris.se Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80 jourhavande-medmanniska.se Anhöriglinjen: 0200-23 95 00 SPES Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd: 020-18 18 00 - spes.seKipupiste-ohjelma haluaa välittää toivoa sekä madaltaa kynnystä puhua mielen voinnista. Ohjelman juontaja on tukholmalainen kognitiivinen käyttäytymisterapeutti Pirita Jaaksi. Virpi Inkeri, tuottaja virpi.inkeri@sverigesradio.se

Populassa on tänä iltana mukana BRUS-sarjan tekijät Karin Tötterman ja Lina Puranen, en serie som är den första i sitt slag i världen! Välkommen till en kväll där radio och TV möts!Lina Puranen och Karin Töttermanhar skapat den första sverigefinska minidramaserien som handlar om ett gäng gymnasieungdomar vilkas liv korsas i Stockholm. Antonia (Amelie Agnvall), Leoni (Inez Ilunga), Veera (Izabelle Rask) och Eskil (Lo Vernier) kämpar på olika sätt med alla de motsättningar som uppstår när man är ung, men samtidigt nästan vuxen.Serien på SVT-play Som vanligt vill vi i POPULA veta allt: Hur var inspelningen, manusarbetet? Vilka finska ord får vi höra och hur känns det att jobba så tätt tillsammans som Karin och Lina gör? Vi djupdyker också i...Det du minns, glömt och saknat från TV-rutan! Vilka serier såg vi som barn och hur formade de oss? Varför kan man idag inte få en säsongsavslutning utan lösa trådar?80-åringar som är redo att befrukta, Big Ed som anklagar sin fästmö för dåliga andedräkt och naket tacomys med familjen.QUIZ-ALERT!!!!!Brukar du spola förbi intro-sekvenserna när du kollar på serier, eller är det något som alltid måste upplevas? Ikväll kan det hjälpa eller stjälpa dig i Kalles "Alkutunnari-Quiz"... TV-serie introquiz! Vem kommer att stå som segrare? Lina, Karin, Sanna eller DU? Sanna Laakso & Kalle Kinnunen popula@sverigesradio.se

Nyheter på finska. Programmets tema är kortfilmsprojekt. Sverigefinska högstadielever i Stockholm har skapat digitala kortfilmer utifrån sitt eget liv. Filmprojektet Unga berättar syftar till att stärka och synliggöra sverigefinska, samiska, tornedalska och finskromska kulturuttryck. Inda Rivas Auramo beskriver om hur hennes identitet har påverkats av att ha två hem, och Selma Sepp-Norda berättar i sin film hur det är att vara mixed race. Programmet avslutas med låten Ihana av artisten F.

Mitä ruotsinsuomalaiseen elämään kuuluu ainakin kerran vuodessa? Popula skapar den ultimata sverigefinska utmaningen. Sverigefinska sommarfestivalen Axevallan kesä har anordnats i över trettio år, men för första gången anordnade Sverigefinska ungdomsförbundet och Axevalla Folkhögskola en festival för de yngre generationerna av sverigefinnar SWE-FINN-FEST Kalle ja Sanna var tietysti på plats!Där bjöds det på livemusik med Markoolio, karaoke och workshops där deltagarna kunde lära dig att göra rispiroger, måla, kasta yxa och mycket mer! Det fick oss att undra:Mitä ruotsinsuomalaiseen elämään kuuluu ainakin kerran vuodessa?Vad bör man göra åtminstone en gång under det sverigefinska året? Har du hört talas om:En svensk klassiker Även kallat klassikern, kallas kombinationen av fyra stora svenska långlopp och har funnits sedan 1972. För att få diplomet behöver man fullfölja fyra långlopp under en period av 12 månader. Mer än 32 000 personer kan titulera sig "en svensk klassiker".En sverigefinsk klassiker Skapar vi i kvällens program, 6 sverigefinska utmaningar som ska utföras inom ett år. Inspirerade av POPULAs tidigare gäster, samtalsämnen och aktiviteterna SWE-FINN-FEST hade att bjuda på. Efter programmet kommer du att kunna ladda ner klassikern vår hemsida och skriva ut den hemma, du kan även maila popula@sverigesradio.se med ditt namn och adress så kan vi posta den till dig (OBS. Maila oss i så fall senast den 11 Juli).Oikea hyvää kesää!!Kalle Kinnunen & Sanna Laakso popula@sverigesradio.se

Mitä ruotsinsuomalaiseen elämään kuuluu ainakin kerran vuodessa? Popula skapar den ultimata sverigefinska utmaningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverigefinska sommarfestivalen Axevallan kesä har anordnats i över trettio år, men för första gången anordnade Sverigefinska ungdomsförbundet och Axevalla Folkhögskola en festival för de yngre generationerna av sverigefinnar SWE-FINN-FEST – Kalle ja Sanna var tietysti på plats!Där bjöds det på livemusik med Markoolio, karaoke och workshops där deltagarna kunde lära dig att göra rispiroger, måla, kasta yxa och mycket mer! Det fick oss att undra:Mitä ruotsinsuomalaiseen elämään kuuluu ainakin kerran vuodessa?Vad bör man göra åtminstone en gång under det sverigefinska året? Har du hört talas om:En svensk klassikerÄven kallat klassikern, kallas kombinationen av fyra stora svenska långlopp och har funnits sedan 1972. För att få diplomet behöver man fullfölja fyra långlopp under en period av 12 månader. Mer än 32 000 personer kan titulera sig "en svensk klassiker".En sverigefinsk klassikerSkapar vi i kvällens program, 6 sverigefinska utmaningar som ska utföras inom ett år. Inspirerade av POPULAs tidigare gäster, samtalsämnen och aktiviteterna SWE-FINN-FEST hade att bjuda på. Efter programmet kommer du att kunna ladda ner klassikern vår hemsida och skriva ut den hemma, du kan även maila popula@sverigesradio.se med ditt namn och adress så kan vi posta den till dig (OBS. Maila oss i så fall senast den 11 Juli).Oikea hyvää kesää!!Kalle Kinnunen & Sanna Laaksopopula@sverigesradio.se

Nyheter på finska. Programmets tema är sverigefinska berättelser. Sverigefinska kulturföreningen har anordnat kostnadsfria skrivarworkshops på finska för skolelever under flera års tid. 15-åriga Nora Louko har genom dessa fått flera verktyg för sitt skrivande och gillar att skapa fiktiva berättelser. Vi besöker också ett sverigefinskt berättarkafé som fått ett uppsving av besökare på senare tid. Riitta Kastu är en av dem som delar med sig av sanna berättelser ur sitt eget liv.

Kompositören Henrik Lindström förmedlar kraftfulla känslor till bioduken och andra kulturella upplevelser, en dröm och passion han haft sedan barnsben. Han är ett musikalist geni, fråga Hans Zimmer! Vi bekantar oss med låten som fick Henrik att ta sin egen musik på allvar, vad en säveltäjä gör och hur det kändes att besöka Lorne Balfe och en megafet inspelning i aningsrika AIR Studios i London.Popula utforskar tillsammans med Henrik bastuns potential till musik, vilka ljud kan man producera med björkris, svettiga ryggar och furuväggar? Onko se vasta vai vihta, tuleeko vaivaa studiossa? Kalle spelar ett välkänt riff i studion: CCCC A A G G A, som väcker en intressant diskussion. Han har även förberett en hemlig musikutmaning till dig som lyssnar, kan du lista ut vilken låt han letar efter? Sanna Laakso & Kalle Kinnunen popula@sverigesradio.se

Johannes Räihä vann den sverigefinska låtskrivartävlingen förra året med låten Ouzo. I sitt aktuella debutalbum "Om jag bara kunde bli naiv igen" blickar han tillbaka på sina tio första år som vuxen. Johannes Räihä har inte reflekterat särskilt mycket över sin finska bakgrund, men finns det ändå en chans att vi någon gång får höra en låt om hans barndomsminnen från Kalajoki?Popula har finskaundersvisning tillsammans med Johannes. Vad är skillnaden mellan "Minä tapaan sinut" och "Minä tapan sinut?"I studion blir Sanna och Kalle oense om tv-serier, chips och te. Vi diskuterar skolans chipsförening, barnvisor och Kalles fredagsmys, där han alltid är klädd i jeans.Sanna Laakso & Kalle Kinnunen popula@sverigesradio.se

Medlemmar från Sverigefinska ungdomsförbundet behandlar i avsnittet temat identitet. Jessica Preiman berättar om sin upplevelse av att växa upp som tvåspråkig och flytten från Haparanda till Göteborg. I ett reportage berättar konstnären Sanna Laakso om sitt arbete med normkritik och stereotyper. Ida Tissari skriver ett känslosamt brev till sin pappa där hon tar upp sin strävan att lära sig hans modersmål. Avslutningsvis samtalar de tre deltagarna om bastubad och den sverigefinska identiteten.

Ella Turta är ordförande för Sverigefinska ungdomsförbundet SFU. Vi har frågat henne vad SFU jobbar med. Turta tar också ställning till om nya grupper ska få nationell minoritetsstaus.  Turta, som flyttade till Sverige efter gymnasiet, berättar också varför hon gick med i SFU. Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

Victoria och Kristian vill veta vad ett gott ledarskap innebär och bjuder in succérektorn och ledarskapsutvecklaren Malla Taipale för ett samtal. Hon är också Årets sverigefinska kvinna 2019. Det behövs bara mod, kunskap, kärlek och tydlig kommunikation. Så enkelt sammanfattar Malla Taipale ett gott ledarskap. Hon blev känd som Succérektorn när hon vände utvecklingen och resultaten på flera problemtyngda skolor i Stockholmsförorterna. Vad finns det för hinder för människan om hon bara har ett mål och har bestämt sig? Malla Taipale Barndomen och skoltiden spelar en stor del i Mallas yrkesval och engagemang. Hon förnekar inte heller att det finska i henne påverkat hennes ledarstil, att hon är rakare och mindre konflikträdd än svenskar i gemen. Malla Taipale flyttade till Sverige 1971. Hon tror på finskans framtid i Sverige och ser ett uppvaknande bland yngre sverigefinnar som vill återta språket. Jag brukar kalla det för rotfyllning när jag åker till Finland och uppdaterar mitt ordförråd. Jag bara lyssnar och läser och suger i mig. Malla Taipale I höstas kom hennes andra bok Rektor Sveriges viktigaste chef, som fick en hel del uppmärksamhet. Som bäst skriver Malla Taipale på en ny bok som handlar om föräldrarnas roll i skolan. Malla Taipale blev nyligen utsedd till Årets sverigefinska kvinna 2019. Bakom utmärkelsen står Sverigefinska yrkeskvinnors förbund, som i sin motivering konstaterade att det är just Mallas insatser inom skolan som utgjorde skälet till utmärkelsen. Programledare: Victoria Rixer & Kristian Borg Producent: Erkki Kuronen erkki.kuronen@sverigesradio.se

Fredagspanel i studion med artisten Maria Huhtinen och webbredaktören Tuomas Laulajainen. Och från Göteborg hörs Ella Turta, ordförande i Sverigefinska ungdomsförbundet. På lördag firas sverigefinnarnas dag och i veckans Popula står panelen redo att diskutera sverigefinska traditioner. Maria Huhtinen, musikalartist, dansare och skådespelare samt webbredaktören Tuomas Laulajainen funderar vilka sverigefinska traditioner vi egentligen har eller kan skapa. Köa i bastun? Äta karelska piroger med köttbullar och kaviar? Och så ska det handla om stress kontra kreativitet. Både Tuomas och Maria skriver kom-ihåg-lappar. Tuomas anser att man aldrig ska sitta på en och samma plats när man ska komma på något kreativt. Vi pratar om hur omgivningen påverkar vår kreativitet, vikten av att byta miljö och hur stressen kan bytas ut mot inspiration istället. Vi beger oss även till Göteborg och träffar Ella Turta, rätt så nybliven ordförande för Sverigefinska ungdomsförbundet. Hur har de första månaderna som ordförande varit? Är det ett problem att inte bo i Stockholm? Och hur firar Ella sverigefinnarnas dag? Popula med Jasmin Lindberg och Erkki Kuronen Fredag 23 feb kl 20.40 i Sisuradio Facebook/Instagram: SRPopula

Victoria och Kristian är nyfikna på det sverigefinska föreningslivet och har bjudit in Venla Odenbalk, verksamhetskoordinator vid Sverigefinska ungdomsförbundet. Det är inte bara nytt år, utan även valår. För Sverigefinska ungdomsförbundet innebär det ett år av särskilt intensivt arbete för att påverka politiken och besluten, berättar Venla Odenbalk. Bland förbundets viktigaste uppgifter är att revitalisera finska språket bland unga sverigefinnar. Minoritetslagen måste följas bättre än idag. Kommunerna måste erbjuda modersmålsundervisning och förskola på finska. Det behövs morötter för att fler ska utbilda sig till modersmålslärare, som att de kan få en del av studielånet tillbakabetalat. Venla Odenbalk, verksamhetskoordinator vid Sverigefinska ungdomsförbundet Idag brinner Venla för minoritetsfrågorna, men när hon var ung så kunde hon skämmas för sitt finska ursprung. Det ansågs inte som något fint i omgivningen. Under en period försökte hon till och med tala svenska med sin mamma, dock utan framgång. Mamma vägrade att prata svenska med henne. Venla önskar att hon haft fler sverigefinska förebilder i sin egen ålder. Jag visste knappt att jag tillhör en nationell minoritet, det lärs ofta inte ut i skolorna. Många sverigefinska ungdomar har liknande erfarenheter. Venlas största motivation för att lära sig finska var egentligen hennes älskade mormor från norra Karelen. Som personlig sak till podden har Venla med sig mormors virkade sommarhatt. Hon kunde ju inget annat språk. Utan min finska hade jag aldrig lärt känna henne, hon var en av de viktigaste personerna i mitt liv. Venlas väg in i Sverigefinska ungdomsförbundet var genom nätkampanjen #Stoltsverigefinne som nyligen även mynnade ut i en bok. Hon är själv en av de många unga sverigefinnar som genom projektet fått reflektera sina tankar kring språk och identitet. Tidigare hade jag alltid benämnt mig halvfinne. Det var så befriande att upptäcka att det finns en grupp människor som identifierar sig som sverigefinnar. Programledare: Kristian Borg och Victoria Rixer Producent: Erkki Kuronen erkki.kuronen@sverigesradio.se

I veckans Popula blir det lite av varje, men med flamencon i fokus! Pia del Nortes passion för denna dans har inga gränser. Dessutom Venla Odenbalk och Martin Ahlberg. Pia del Norte Pohjakallio vet hur man stampar igång en publik. Redan som femåring blev hon frälst av flamenco och idag driver hon flamencoklubb i Stockholm samtidigt som hon hinner vara ett levande danskonstverk i Jönköping. Pia kommer till Jasmin och Erkki i Populastudion med kastanjetterna i ett fast grepp och värmer upp den grå novemberkvällen med sydländsk hetta! Känner du till hashtaggen #stoltsverigefinne..? Venla Odenbalk är verksamhetskoordinator på Sverigefinska ungdomsförbundet och berättar allt om hashtaggen som nu blivit till en bok som samlar berättelser och tankar från unga sverigefinnar idag! När reste du senast till Finland? Reser svenskar överhuvudtaget till Finland eller går trafiken bara åt andra hållet? Martin Ahlberg är resekonsult och veteran i resebranschen och vet allt om turismen mellan våra två länder. Popula tvåspråkig radio med lite av varje Fredag 17 nov kl 20.40 i Sisuradio Programledare Jasmin Lindberg och Erkki Kuronen Facebook/Instagram/Twitter: SRPopula

Sverigefinska internationella porrstjärnan Puma Swede startar hamburgerrestaurang i Malmö. 60-åringen Olli Kähärä tror på bodybuilding och siktar på guld. Vad gör Johanna aka Puma Swede när hon inte ägnar sig åt vuxenunderhållning? Ja, hon flippar bland annat burgare. Men det är genom porren hon slog igenom. Från finska klassen i Tumba utanför Stockholm till porrstudiorna i L.A. är en lite ovanligare klassresa. I veckans Popula tar vi reda på hur Johanna egentligen blev Puma Swede. Och så blir det fejkorgasmtävling i studion! Dessutom besöker programledarna Erkki Kuronen och Jasmin Lindberg gymmet där de träffar kroppsbyggaren Olli Kähärä. Olli har en bakgrund av skidåkning och boxning men har sedan 1978 ägnat sig åt kroppsbyggande. Förra året tävlade han i SM och vann brons. I år siktade han på guld, men fick i sista stund ställa in sina planer efter en inre blödning i lårmuskulaturen. I Popula berättar Olli om hur du kan ta kontroll över dina tankar för att komma igång med träningen och varför åldern aldrig är ett hinder.  Programledare Jasmin Lindberg och Erkki Kuronen Popula rejäl radio på svenska och finska Fredag 27 okt kl 20.40 i Sisuradio Facebook/Instagram/Twitter: SRPopula

Hur lät det när Gränslösts reporter sprang ett konditionstest i Övertorneå? Och om vad handlar egentligen teaterföreställningen Språklös, Gränslös, Fabulous?

Jenny Lucander illustrerar drakdrömmar, Susanna Alakoski är aktuell med en pjäs om flyktingar och Luis är en venezuelan i Helsingfors. Jenny Lucander är en finlandsvensk illustratör som nyligen nominerats till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris för boken Dröm om drakar som hon gjort tillsammans med författaren Sanna Tahvanainen. På sitt arbetsrum beskriver Jenny för Erkki hur hennes illustrationer växer fram med hjälp av blyertspennor, akvarellfärger och bildbehandlingsprogram. Och så pratar vi om skillnader mellan svensk och finländsk barnlitteratur. Jenny anser att i Finland sätts det alltför ofta likhetstecken mellan barnbok och saga, medan det i Sverige finns ett tydligare samhällsperspektiv i barnlitteraturen. Sverigefinska författaren Susanna Alakoski har fastnat i Elin von Wrights finnblick. Den augustiprisbelönade författaren är i full färd med att skriva en pjäs om invandring med ett historiskt perspektiv och både humor och allvar. Susanna slås av att retoriken har sett likadan ut i hundratals år. Enligt henne borde vi blicka tillbaka i historien för att förstå vår samtid. I Haloo Helsinki har vi Luis på tråden  venezuelanen som har bott och trivts i Helsingfors i 1 år, 3 månader och 21 dagar. Varje dag i den nya hemstaden räknas. På utmärkt finska berättar han om att förstå finsk kultur och upptäcka huvudstadens hemligheter. Och härnäst ska driftiga Luis lära sig svenska.Allt detta och massa skön musik i Popula med Erkki Kuronen och Maija Waris! Fredag 10 juni kl 20.40 i Sisuradio

Varför spelas Helsingforsscener i filmen Tom of Finland in i Göteborg? Hur kommer man bort från blonda sverigefinska stereotyper och är fotgängare i Helsingfors snabbast i världen? Nina Natri är den sjungande filmarbetaren med blick för detaljer. Maija och Erkki får en inblick i arbetet med den omtalade filmen om finska gayikonen Tom of Finland, som delvis spelades in i Göteborg.Finnblickens Elin von Wright snackar sverigefinsk rebranding med grafiska designern Linnea Teljas Puranen som är trött på blonda blåögda sverigefinska stereotyper.I Haloo Helsinki haffar vi dokumentärfilmaren Tinja Ruusuvuori som befinner sig i exil i Paris och berättar om stressade fotgängare och vackra klippor i Helsingfors.Popula i P4 och Sisuradio fre 15 april kl 20.4021.40 Programledare Erkki Kuronen och Maija WarisPopula popula@sverigesradio.se

Talare av de fem nationella minoritetsspråken har vissa rättigheter men kunskapen om dem och kanske också viljan att uppfylla lagstiftarnas avsikter brister ofta ute i kommunerna. Det säger Maziar Farzin från Sverigefinska ungdomsförbundet. Företrädare för de nationella minoriteterna ordnar under Almedalsveckan i Visby ett språkseminarium för att öka medvetenheten bland kommunpolitiker och tjänstemän. Inför seminariet den 3 juli kan man besöka deras blogg. Två av tre svenskar säger att de har svårt att förstå danska, enligt en färsk undersökning av nordisk språkförståelse. Däremot uppger de flesta norrmän och svenskar att de kan förstå varandra. Bodil Aurstad, som är projektledare på Nordisk Språkkordination, väljer att tolka resultatet på ett positivt sätt. - Det är uppmuntrande att så pass många norrmän och danskar säger att de kan förstå danska. Och andra undersökningar visar att det bara tar 3-4 veckor för svenska ungdomar som arbetar i Köpenhamn att förstå och göra sig förstådda på sin arbetsplats. Har tabellerna och diagrammens sanningar tagit över vårt språk och vårt tänkande - en av många lyssnarfrågor i veckans Språket. Samtliga frågor som diskuteras av professor Lars-Gunnar Andersson: -att beskriva statistik i stället för verkligheten -beväpnad med pistolliknande föremål - vems verklighetsuppfattning? - tur att jag fick städat - syd-västsvensk grammatik - det regnar men inte det solar - varför? - inte plus hoppas: jag hoppas inte det regnar eller jag hoppas det inte regnar? - Nederländerna måste själva ta ställning - eller själv ta ställning? Eller självt ta ställning?

P3 Kultur åker på dragspelsallsång på en spårvagn i Stockholm för att fira Finlands självständighetsdag - och ger oss entusiastiskt ut på jakt efter mer finsk kultur i Sverige! Vi möter fotografen Nina Korhonen, bosatt i Stockholm, som slutfört ett fotoprojekt om sitt liv och sin familj i Finland, Sverige och USA. Seriens andra bok, Anna Amerikan mummu, beskriver hennes mormor som på 1950-talet – med deras stöd – lämnade man och barn för att följa sina drömmar till Amerika. En annan finsk mummu är aktuell på Dramaten, där Tanja Lorentzon spelar sin familj i tre generationer i den hyllade föreställningen Mormors svarta ögon. Vi möter hennes mormor under finska vinterkriget, hennes mamma som emigrerade till Sverige och Tanja själv i tioårsåldern i ett miljonprogram i Tumba. P3 Kultur hälsar på i Tanja Lorentzons loge för ett samtal om stora invandrarfamiljer, pappors stolthet och sorgen efter ett förlorat språk. För att fira biopremiären av den fantastiska Svinalängorna gör vi nedslag i två punkter av dess förhistoria. Vi ringer Nanna Huolman för att prata om den första Sverigefinska filmen, Kid Svensk (2007) – och målar ett porträtt av demonregissören och scenskolerektorns Jouko Turkka, kroppsvätskornas Bergman, som på 80-talet revolutionerade den finska skådespelarkonsten. Kroppsvätskor och lerbrottning i Turkkas anda har Boxcirkeln också hittat i avsnitt 18-20 av teveserien Friday Night Lights, som avhandlas i närsynt detalj under gruppens nästsista möte! Och självklart rapporterar vi om framstegen i vårt kollektivkonstverk, Jantelagens väktare!

Performancereportage från Haparanda med Sofia Breimo, Annika Kronqvist, Nina Sigurd, Johannes Blomqvist, Olga Procharova, Maya Hald. Performance - en bit av livet Vad händer när kaffet möter mjölken i en kaffekopp? En öm kärlekshistoria förstås! Vad händer när ett par boots först blir kysst av en kvinnomun men sen riktar sparkar mot hela kvinnokroppen? Varför kläcker tärnorna i ett blodigt luciatåg råa ägg i ögonen? Det undersöker eleverna vid Sveriges enda utbildning i performance. Utbildningen finns i Haparanda på Sverigefinska folkhögskolan. En linje med få elever men med internationella lärare. - Det är ofta smärtsamt att se performance. Och att göra performance. För jag måste öppna mig, visa vem jag är, innerst inne, säger Olga Procharova, andraårselev. K1 om Sveriges enda performanceutbildning. Ett reportage av Sigrid Flensburg