Podcasts about tove leffler

Tove har en spännande blandning av erfarenheter från att vara en luttrad och mycket kompetent radioproducent och senare i karriären innan sin nuvarande roll på Soundtelling som verksamhetsansvarig på ett bokförlag. En perfekt kombination för att leda Soundtellingsverksamhetsområde poddböcker. Ett format som flitigt uppvaktas i synnerhet av V66s eget Naudio. Inspelad på V66. Klippning av Oscar Wendel, Qast

Från 2010, nu i högre ljudkvalitet. Under mitten av 90-talet börjar plötsligt unga flickor försvinna spårlöst i Belgien. Det ska visa sig att de kidnappats av en pedofil och seriemördare medan polisen knappt agerade. Ett program av: Tove Leffler. Exekutiv producent: Amanda Rydman. År: 2010.

Anders Janson berättar om årets upplaga av Lund Comedy Festival. Vi pratar med Palmira Koukkari Mbenga om boken "The Hate U Give" och New York Times bestseller-lista med Tove Leffler.

August Strindbergs Ockulta dagboken ges i år ut i ett praktverk i färg 100 år efter författarens död. I dagboken som han förde 1896-1908 skrev han ner drömmar, syner, iakttagelser om naturfenomenom och sina egna alkemistiska experiment. Men varför ser Strindberg spelkort överallt? Och vad har August Strindbergs intresse för det ockulta haft för betydelse för hans författarskap? Kulturradions Marie Lundström och förläggaren Carl-Michael Edenborg samtalar. Så blir det debatt om dagens svenska bokbransch, en bransch i förändring. Mindre förlag och boklådor oroas över att de tunga aktörerna tar över en allt större del av marknaden. Två aktuella exempel är Bonniers köp av Pocketshop, och att konkurrenten KF Medias Akademibokhandeln vill gå samman med konkurrenten Bokia. Hur stor är risken att mindre förlag och mindre bokhandlare slås ut av jättarna? Hur ser ägande och distributionsleden i bokbranschen ut och vad har vi att vänta framöver? Förläggaren Dorotea Bromberg intervjuas av Jon Jordås. Jacob Dahlborg, vd för Bonnierförlagen, Maria Hamrefors, vd KF Media, Pelle Andersson, vd Ordfront förlag och Tove Leffler, redaktionsseketerare tidskriften Svensk Bokhandel deltar i samtalet. Programledare Eric Schüldt

Veckans Kosmo kretsar kring Nordafrika och dess komplicerade relation till den forne kolonialmakten Frankrike. Kosmo börjar i Paris där Anja Sahlberg har mött exiltunisier och författaren Sadri Khiari i ett samtal om landets framtid och det historiska bandet till Frankrike, och om vilka paralleller man dra till grannlandet Algeriet. Hélène Cixous är en av 1900-talets mest inflytelserika feminister och filosofer. Hon har dessutom skrivit både pjäser och romaner. Hélène Cixous är judinna, född i Algeriet av en fransk pappa och tysk mamma. Hennes uppväxt var präglad av våld.  Före befrielsekriget hade Algeriet cirka tio miljoner invånare av dessa hade de nio miljoner arabarena inga rättigheter. Det skapade ett samhälle fyllt av rasism och hat. Hennes tidiga uppväxt har starkt präglat hela hennes livssyn och akademiska gärning. Tove Leffler träffade denna feministikon i hennes lägenhet i Paris där hon tog emot iklädd kaftan och fez. Konstnären Zineb Sedira är född i Franrike av algeriska föräldrar. Fram till 2003 tog hon sin utgångspunkt i den egna familjehistorien och hennes föräldrars minnesbilder från självständighetskriget i Algeriet. Hon har i sin konst fortsatt att undersöka vad det innebär att befinna sig mellan kontinenter, språk, minnen av dåtid och drömmar om framtid. Hennes konst har också provocerat när hon undersökt Frankrikes förflutna i Algeriet -  så till den grad att chefen för Picassomuseet utanför Antibes stängde hennes utställning. I höstas visades en stor separat utställning av hennes verk på Bildmuseet i Umeå. Kerstin Berggren träffade konstnären i samband med Sverigebesöket. Kosmo har också intervjuat Jan Stolpe som nyöversatt Albert Camus Främlingen. På senare år har en ny läsning av Främlingen lyfts fram som visar på det koloniala förtryck som romanen gestaltar. Camus som själv var född i Algeriet tvingades 1940 lämna landet efter att ha skrivit en artikelserie om den arabiska befolkningens eländiga levnadsvillkor där han skarpt kritiserar tillståndet i det franska departementet. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

I december 2001 avvisades de två egyptierna Ahmed Agiza och Mohammed Al-Zery från Bromma flygplats i Stockholm. De hade sökt asyl i Sverige men Säpo och regeringen misstänkte att de var terrorister. Det blev en avvisning som inte liknar någon annan på svensk mark. Männens kläder klipptes upp, de fick handklovar och fotbojor och luvor över huvudet innan de fördes ombord på det märkliga amerikanska planet med registreringsnummer N379P. Men det är inte bara behandlingen av de två männen som gör den här avvisningen exceptionell. Det handlar också om vem som utför den. Med på Bromma var nämligen inte bara svenska poliser, utan även amerikanska agenter, också de med luvor över huvudet, stumma, och därför omöjliga att identifiera. De tar över hela avvisningen. Den svenska polisen kan bara titta på. Det ska ta många år innan det här blir känt. Inte förrän tre journalister på TV4:s Kalla Fakta börjar gräva i det, får allmänheten veta hur avvisningen på Bromma i december 2001 gick till. I P3 Dokumentär om avvisningen av egyptierna berättar vi hur Sveriges rykte som bäst i klassen på mänskliga rättigheter för all framtid fick sig en törn när CIA tog över avvisningen på Bromma och hur ingen, än i dag, fått betala ett pris för det som hände. Trots att Sverige som stat dömts och fördömts av ett flertal olika instanser. Producerat av Tove Leffler och Lars Truedson

Snittet om självhjälpsmani och miljöpanik. Under de senaste åren har den svenska tidskriftsmarknaden formligen exploderat av nyttiga, användarvänliga eller fem steg till ett bättre vad som helst - tidningar. Tove Leffler tittar på vårt omåttliga behov av att prestera, till och med när vi ska koppla av med en blank tidskrift, bland annat med hjälp av Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld och idéhistorikern Maria Björk. I Snittet intervjuas också Thomas Johansson som är professor i socialpsykologi på Göteborgs universitet och som under många år har tittat på vårt behov att göra om oss inifrån och ut. Om enkla, snabba lösningar som sägs göra oss lyckligare. I protest mot detta vältrande i jaget har Snittet också besökt utställningen Wiederkehr der Landschaft, på Akademie der Künste i Berlin. Utgångspunkten där är att människan och staden måste anpassa sig till landskapet och inte tvärtom. Yvonne Ihmels rapporterar om vattenbrist och översvämningar, men också om några småskaliga projekt                                                                                                                                               Under de senaste åren har den svenska tidskriftsmarknaden formligen exploderat. Lågkonjunkturåret 2009 var inget undantag. Bara sedan i november finns 22 nya titlar på våra tidningshyllor. I takt med den ökningen går det även att se en annan tydlig trend. Det som med fackspråk kallas instrumentella tidskrifter. Nyttiga, användarvänliga eller fem steg till ett bättre vad som helst – tidningar. Tove Leffler tittar på vårt omåttliga behov av att prestera, till och med när vi ska koppla av med en blank tidskrift, bland annat med hjälp av Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld och idéhistorikern Maria Björk. På Snittets redaktion passerar varje vecka nya titlar ur kategorin självhjälpslitteratur. En hunger som också tycks omöjlig att mätta. Thomas Johansson som är professor i socialpsykologi på Göteborgs universitet har under många år tittat på vårt behov att göra om oss inifrån och ut. Om enkla, snabba lösningar som sägs göra oss lyckligare. Men varför glöms hela tiden det större perspektivet bort, undrar han? De frågor som handlar om makt, orättvisor och politik. I protest mot detta vältrande i jaget har Snittet också besökt utställningen Wiederkehr der Landschaft, på Akademie der Künste i Berlin. Utgångspunkten där är att människan och staden måste anpassa sig till landskapet och inte tvärtom. Yvonne Ihmels orienterar sig från en stor val som landat framför museientrén och som kommer att upplösa sig själv. Utställningen fortsätter sen att handla om de vattenproblem som såväl Venedig som Las Vegas brottas med på olika sätt, och till slut finns också verk om småskaliga projekt som ändå inger hopp om en hållbar framtid. Programledare: Cecilia Blomberg

I höstas släppte Erik Gandini sin både hyllade och kontroversiella dokumentärfilm Videocracy om Italien, ett land totalt dominerat av tv och premiärminister Silvio Berlusconi. Trailern för filmen stoppades av alla nationella tv-kanaler, eftersom hälften ägs av Silvio Berlusconi, och de andra är statliga och styrda av premiärministern… Detta resulterade dock i att filmen spreds som en löpeld på nätet och nu har setts av 150 000 italienare. Den 12 februari får den amerikansk premiär i New York. Men vad hände med landet som brukade förknippas med Rossini, Michelangelo, da Vinci, Dario Fo, Ettore Scola och Fellini? I dag förknippas italiensk kultur i bästa fall av Da Vinci-koden. Hur blev Europas mesta kulturvagga vår tids mest åderlåtna kulturkropp? Tove Leffler åkte dit, talade med olika kulturutövare och frågade Erik Gandini hur tv kunde bli så viktigt och en man få så mycket makt. På Norrköpings konstmuseum skildrar konstnären och filmaren Erik Pauser ett land vars öde starkt påverkat vår moderna historia: Vietnam. I filmen och utställningen Fiendens ansikte intervjuas vietnamesiska veteraner om ”Det amerikanska kriget”, berättelser om 35 år av posttraumatisk stress, effekterna av det kemiska medlet agent orange och om kampen för att leva vidare. Dessutom har Kerstin Berggren besökt utställningen Lost and Found - Queerying the Archive på Bildmuseet i Umeå. Här ger tretton internationella konstnärer ett queerperspektiv på tillvaron, med nya berättelser och alternativa historier.  Programledare: Karsten Thurfjell

I det tredje och sista programmet kastar vi oss långt ut i rymden igen. Det handlar om liv på andra planeter. För sannolikt är vi ju inte ensamma här i detta universum. Möjligheten att det skulle finnas liv på någon av alla dessa planeter är helt enkelt för stor. Frågan är bara om vi någonsin kommer att komma i kontakt med det, eller om timingen gör att vi aldrig kommer hitta ett slags liv som vi kan kommunicera med? Kanske fanns där någon som var hyfsat lik oss men som vi missade med 1 miljard år. Kanske har dom utvecklats till något vi inte ens kan föreställa oss eller tvärtom.., kanske hittar vi bara liv i dess mest begynnande och allra enklaste form: bakterier. Hur som helst är drömmen om liv där ute i allra högsta grad levande. I programmet ger sig Tove Leffler och professor och galaxguide Ulf Danielsson ut till tänkbara kandidater som vi nyligen hittat. T ex en planet som är kusligt lik jorden och som kretsar kring en röd dvärgstjärna i stjärnbilden Vågen på ett avstånd av bara 20 ljusår. Vi berättar om de rymdsonder som skickats ut med uppdraget att aldrig komma tillbaka. Pioneer 11 och Voyager II har är på väg att lämna solsystemet. Med sig bär de en last med musik, bilder, hälsningar på 55 språk från jorden och hjärtslagen från en förälskad kvinna. Men varför skickar vi raketer med detta uppdrag att aldrig komma tillbaka? Vad säger detta om oss själva? Och hur stor är sannolikheten att att vi hittar samtida liv hyfsat lika oss själva där ute?. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så länge människan haft förmånen att ha lite tid över har hon stirrat upp på stjärnhimlen och ställt sig frågan vad allt egentligen handlar om. Långt innan den teoretiska fysikens födelse föreställde man sig till exempel att Universum var en upp- och nedvänd ko. Man låg väl där och tittade upp på stjärnorna och månen och kom på en fin liknelse. Det var en poetisk bild och vem skulle vilja motsäga den vackra kraften i den? Jakten på skönheten och det oväntat enkla har alltid varit en drivkraft inom naturvetenskapen. Och jakten på bilderna och metaforerna. Men att poesin idag, på många sätt, lämnat plats åt fysik och matematik innebär inte nödvändigtvis att forskningen om vårt och allt annats ursprung har blivit gråare. Idag har även de flesta nobelpristagare egna bilder universum i huvudet när de räknar på sina ekvationer. Poesin har kommit att få en ny renässans. Kanske är universum (förutom energi och massa) med alla sina svarta hål i själva verket - en capuccino? Det andra programmet i serien Lyssnarens guide till galaxen är en idéhistorisk resa om kampen att göra det enorma begripligt, sökandet efter det vackra och en vetenskapshistorisk utflykt till Pythagoras, Kepler och Einstein. Vem hade kunnat tro att musiken spelat en så stor roll i vår förståelse för det ofattabara? Tove Leffler och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, rör sig genom galaxen, men den här gången över en mer överblickbar historisk tid. Vi stiftar även bekantskap med mindre lyckade upptäckter och förklarar varför universum är som en blåbärsmuffin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skulle man stanna kvar och slåss för sina ideal eller fly för sitt liv? Balkans vackra juvel, en orientalisk njutningsplats: så beskrevs Sarajevo under sin glanstid. Men Sarajevo förlorade sitt multikulturella ansikte underBalkankrigen på 90-talet. Vilken identitet har staden idag? I På Spaning efter Europa träffar reportern Tove Leffler både de Sarajevobor som stannade kvar, och de som flydde. Hon möter en stad i omvandling och människor som försöker hantera ett nytt, mer etniskt uppdelat samhälle. Programledaren Kjell Albin Abrahamson var under krigen Sveriges Radios krigskorrespondent. Han stämmer träff med utrikesminister Carl Bildt som då arbetade för freden på Balkan. Vad har hänt sedan dess och hur ser framtidsutsikterna ut? Krönikör är Sarajevosonen tillika Radioteaterchefen Jasenko Selimovic. Länkar: I Ordfront Magasin nr 7-8/03 publicerades en intervju med amerikanska författaren och debattören Diana Johnstone, skriven av Björn Eklund. Det blev startskottet för en av Sveriges mest hetsiga debatter om Balkankriget. Artikeln finns inte kvar på hemsidan, men här är en en länk till DN-artikeln som drog igång debatten.

På Spaning efter Europas nästa destination är Polen och staden Gdansk, som också är programledaren Kjell Albin Abrahamsons andra hemstad. Det var nämligen där som de första skotten i andra världskriget avfyrades. Och på varvet i Gdansk startade fackföreningsrörelsen Solidaritet sin kamp som ledde till kommunismens fall i Östeuropa. Med på resan är den uppmärksammade författaren och journalisten Maciej Zaremba. Tågluffande reportern Tove Leffler åker längre söderut och kliver av i Polens huvudstad Warszawa. Där möter hon bland annat Slawomir Sierakowski som är chefredaktör för tidningen Krytyka Polityczna. Krönikör är den polsk-svenska studenten och poeten Emilia Mattsson.

I premiärprogrammet av "På spaning efter Europa" samlas några av Sveriges intressantaste personer. De samtalar kring hur vi svenskar ska förhålla oss till Europa. Kjell Albin Abrahamson diskuterar med EU-komissionären Margot Wallström och författaren Henning Mankell. Tove Leffler har bland annat träffat dansk/afrikanska kärleksinvandrare. I reportage från Indien och USA berättar människor om sin syn på Sverige och Europa. När tåget till sist rullar ut från centralen, är första destinationen på sommarens "tågluff" Polen. Program två i P1s stora sommarsatsning "På spaning efter Europa" sänds redan 22 juni klockan 14.30. Följ också