Podcasts about turkietstudier

Den 27 mars reste den svenska journalisten Joakim Medin till Turkiet för tidningen ETC:s räkning. Väl framme på Istanbuls flygplats greps han och sattes i förvar. Medin är nu åtalad för terrorbrott och förolämpning av president Erdoğan och riskerar många år i fängelse. Vilka förutsättningar finns för en rättvis rättegång? Hur farligt är Turkiet för journalister? Och vad kan Sverige göra? Gäst: Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Terrorstämplade PKK har öppnat för en historisk förhandling om vapenvila vad betyder det för alla politiska fångar som anklagas för terrorbrott? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Burak Sakir Seker, statsvetare vid Ankara Hacı Bayram Veli University och tidigare marinofficer i turkiska armén, Paul Levin, chef för institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet, Berivan Firat, fransk kurd i Paris, Ridvan Altun, kurd i Sverige, Andreas, vänsteraktivist i Sockholm som hängde upp den sk Erdogandockan, Veysel Ok, Joakim Medins advokat, Emre Basaran, turkisk journalist, Andreas Gustavsson, chefredaktör Dagens ETC mflReportrar: Samar Hadrous, Mellanösternkorrespondent, Besir Kavak, reporter på EkotProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se Tekniker: Jacob Lalér

26 mars. I Turkiet har president Erdoğan låtit fängsla oppositionsledaren Ekrem İmamoğlu. Innebär det slutet på det som finns kvar av landets demokrati? Vad kan Erdogans motståndare göra nu? Andreas Ericson gästas av Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet.

15 maj. Resultatet i den första valomgången i Turkiet är en besvikelse för oppositionen. Det är en av slutsatserna när Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, och Olof Ehrenkrona diskuterar valet med Andreas Ericson. Men hur går det nu med Sveriges Natoansökan?

Linnea Wikblad om att busa med sin mamma och David Druid kommer ut från (trädgårds)garderoben. Emil Persson om succén Fördomspodden, och ja, vi pratar om Johans Pehrsons gråt-r*nk. Babbs Drougge om Svensk-Finska Eurovisiontjafset och om en influenser-energidryck som skapar en dyr andrahandsmarknad. P3 Korren Caroline Kernen är på plats i Turkiet och ger oss det senaste från det turkiska valet. Paul Levin, chef för Turkietstudier vid Stockholms Universitet hjälper oss reda valresultatet. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Turkiet går till val och president Recep Tayyip Erdogan hänger löst för första gången på 20 år. Hör om allt som står på spel för Europa, om den smutsiga valrörelsen och hur gul lök kan avgöra. Demokratin i Turkiet. Den internationella maktbalansen. Sveriges entrébiljett till Nato. Söndagens president- och parlamentsval i Turkiet ses utan tvekan som det viktigaste valet i år för Europa. Europapodden ringar in vad som står på spel. Hör om varför Bryssel håller låg profil och hur Turkiets relation till EU kan förändras om det blir ett historiskt regimskifte i Turkiet.”Tråkmånsen” som utmanar ErdoganOppositionen leds av Kemal Kilicdaroglu från partiet CHP. Det är känt att Kilicdaroglus förebild är Mahatma Gandhi och han betraktas allmänt som en lågmäld och ganska tråkig politiker. Men den milda framtoningen kan visa sig vara ett starkt, kanske rentav vinnande, kort. Erdogans rival har utlovat reformer för demokratisering och en ny internationell diplomati om han vinner. På söndag är det dock ekonomin och de höga levnadskostnaderna som ser ut att kunna avgöra. För de stora utrikesfrågorna till trots är det priset på gul lök som blivit valrörelsens stora samtalsämne.Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, korrespondent i Istanbul. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

En förödande jordbävning försätter Turkiet i landssorg. Katastrofen blandar om korten inför presidentvalet och kanske kan omvärldens hjälp i räddningsarbetet rent av överbrygga politiska klyftor. Turkiets president har utlyst sju dagars landssorg efter jordbävningen tidigt på morgonen den 6 februari. Även om omfattningen ännu inte är fullt ut känd står det klart att det inträffade är en historisk katastrof och ett nationellt trauma för Turkiet. Få saker sätter ett lands strukturer och ledare på prov så som en naturkatastrof. Så med dryga tre månader kvar till vårens president- och parlamentsval är det nu upp till bevis för Recep Tayyip Erdoan, som haft makten i Turkiet i 20 år. Kommer han att kliva fram som en trygg ledare och samla det chockade landet eller snarare bli en måltavla för kritik från oppositionen?Nödhjälp har tidigare påverkat Turkiets relationerSamtidigt skyndar världens länder nu till Turkiets undsättning. Inte minst Sverige, som EU:s ordförandeland, har en uppgift i att samordna medlemsländernas bistånd. I samband med tidigare jordbävningar har det skett närmanden mellan Turkiet och länder med vilka landet haft en komplicerad relation, berättar statsvetaren Paul Levin. Så frågan är om omvärldens hjälp i räddningsarbetet även den här gången kan få infekterade omvärldsrelationer, däribland relationen till Sverige, att läka.Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Tim Kellerman

I helgen sa Turkiets president Erdoan att Finland kan få gå med i Nato UTAN Sverige - men hur mycket av det han säger är verkliga hot och hur mycket är politiskt spel? För att svara på det har vi med oss Turkietexperten och chef för Turkietstudier på Stockholms universitet Paul Levin. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

24 januari. Turkiets president Erdogan fortsätter att motarbeta ett svenskt Natomedlemskap. Hur ska Sverige agera för att komma vidare? Olof Ehrenkrona och Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet diskuterar med Andreas Ericson.

Hur gick det för Ulf Kristersson i Ankara? Finns det någon skillnad mellan nuvarande och föregående regerings linje i Natofrågan? Och hur kommer det att gå med Natomedlemskapet? Andreas Ericson diskuterar med ledarsidans Olof Ehrenkrona och Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Turkiet hotar att stoppa Sveriges ansökan i Nato. Hör om spelet från Turkiets president Tayyip Erdoan och hur långt han är beredd att gå. Det är bara två länder som ännu inte godkänt Sveriges Nato-ansökan Ungern och Turkiet. President Recep Tayyip Erdoan har ställt tydliga krav på Sverige för att han ska gå med på att släppa in Sverige i försvarsalliansen. På kravlistan finns bland annat att Sverige utlämnar ett antal personer som Erdoan beskriver som terrorister. Men än så länge har Sverige inte på något sätt närmat sig det antal personer som Turkiet kräver ska utvisas. Frågan är om den nya regeringen har bättre chanser att förhandla med Turkiet och Erdoan?Därför är det straffbart att skämta om Tayyip ErdoanEfter att SVT i satirprogrammet Svenska nyheter gjort inslaget Vetoturken där Erdoan bland annat kallas för dåre, så har det väckt kraftiga reaktioner i turkisk press och Sveriges ambassadör har kallats upp till turkiska UD. Enligt det turkiska utrikesdepartementet så har programmet innehållit förolämpande uttalanden om Erdoan. I Turkiet är det straffbart att förolämpa presidenten och tusentals har åtalats efter att till exempel ha twittrat saker som uppfattas som nedsättande. Bland de gripna finns bland andra kända journalister och en turkisk fotomodell. Hör hur SVT:s satir uppfattas i Turkiet och om det kan tänkas påverka Sveriges väg mot Nato.Erdoans dubbla roller mellan Nato och RysslandSamtidigt som Turkiet har Natos näst största armé så fungerar president Erdoan som en mellanhand som förhandlar med Rysslands president Vladimir Putin. Turkiet har ett strategiskt läge vid Bosporen och har kontroll över sjöfarten till Svarta Havet. Men samtidigt som Erdoan anses ha en god relation till Putin så exporterar Erdoan drönare till Ukraina. Hör om president Erdoans höga spel.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Paul Levin, institutet för Turkietstudier och Ülkü Holago, frilansjournalistProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot

11 oktober. Turkiet har ännu inte godkänt Sverige och Finlands medlemskap i Nato. Michael Sahlin, före detta svensk ambassadör i Ankara och Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier menar att processen ändå går framåt. Andreas Ericson leder samtalet.

Turkiets president Erdogan agerar på många olika internationella spelplaner just nu. Hör om problemen och hoten mot Erdogans position på hemmaplan som kanske är dom viktigaste orsakerna till hans agerande i NATO-frågan. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorAndreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Peter Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet

Turkiet säger ja till Sverige i Nato. Sverige, Finland och Turkiet har träffats i Madrid under Nato-toppmötet och förhandlat. Turkiet har haft som krav att både Finland och Sverige tar tydlig ställning mot bland annat den kurdiska gruppen PKK. Nu verkar alltså länderna ha kommit överens - bland annat så ska Sverige vidta konkreta åtgärder för att utlämna terroristbrottslingar och också stötta Turkiet i sitt arbete mot kurdiska grupper som just PKK. Men president Erdoğan har bråkat med Sverige sen Sverige började andas om att gå med i Nato. I det här avsnittet, ska vi fördjupa oss i president Erdoğan, hans ledarskap och varför han varit emot Sverige i militäralliansen. Gäst: Paul T. Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Programledare: Jenny Ågren. Intervjun är gjort före länderna kom överens. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

22 juni. Turkiets president Erdoğan har ställt upp en rad villkor för att godkänna Sverige och Finland som nya Natomedlemmar. Vad är orsaken och vad händer nu? Paul Levin, docent och föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet gästar Andreas Ericson för att reda ut läget.

Föreståndaren för Turkietstudier på Stockholms universitet Paul Levin kikar in i studion i dag. Förutom att det snackas sexy sexy songs med Turkietexperten, reder Levin ut om hoten Turkiets president Erdogan gjort mot Sverige efter Nato-ansökan. Varför vill inte Erdogan ha Sverige med i Nato? Och hur reagerar Sverige på detta? Hur långt skulle Sverige gå för att möta Turkiets krav? Lyssna in gästpodden! Programledare: David Druid, Linnea Wikblad och Kodjo Akolor.

Den 24 februari inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Omvärlden reagerade med chock. Vad händer i Ukraina och hur har resten av världen reagerat? I det här avsnittet av UI seminars samlade vi vår expertis för att belysa situationen i Ukraina och se på de internationella reaktionerna av invasionen. Medverkande: Viking Bohman, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina på UI Görrel Espelund, associerad redaktör till UI Björn Fägersten, seniorforskare och chef för UI:s Europaprogram Jan Hallenberg, forskningsledare på UI Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet och associerad forskare vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram Fredrik Löjdquist, chef över Centrum för Östeuropastudier på UI Åsa Malmström Rognes, chef för UI:s Asienprogram Moderator: Jakob Hallgren, direktör på UI Det här seminariet ägde rum den 18 mars 2022 vid Utrikespolitiska institutet. Läs mer och se seminariet här: https://www.ui.se/evenemang/kriget-i-ukraina-omvarldens-reaktioner_126308

Förenade Arabemiratens strategiska och militära ambitioner krockar allt oftare med Turkiets expansiva utrikespolitik. Maktkampen har kallats ”Mellanösterns farligaste fejd” och regionens nya kalla krig. Vad handlar den om och hur börjar det? Medverkande: Bitte Hammargren, Turkiet- och Mellanösternanalytiker med mångårig erfarenhet som journalist, och Paul Levin, docent i internationella relationer och föreståndare för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Båda är knutna till Utrikespolitiska institutet. Redaktör och programledare: Jalal Lalouni www.ui.se/utblick See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Under de senaste månaderna har en konflikt blossat upp på medelhavet. På ena sidan står Grekland, på andra sidan står Turkiet - två länder med en lång historia av att inte komma särskilt bra överens. Det är det här vi tänkte prata om i dagens avsnitt - vad är bakgrunden till konflikten mellan Grekland och Turkiet - varför har det hela eskalerat nu - och hur stor är egentligen risken att det här utvecklas till en väpnad konflikt? Gäst i avsnittet är Paul Levin, chef för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

EU-länderna riktar frän kritik mot Turkiet efter offensiven i norra Syrien men vilka maktmedel är unionen beredda att använda? I veckans avsnitt av Europapodden riktar vi blicken mot Turkiet och den hårda kritik som EU:s utrikesministrar enats om efter landets militära aktion i norra Syrien. Men kommer flyktingavtalet och Turkiets Natomedlemskap göra EU bakbundna från mer kraftfulla sanktioner? Dessutom så tar vi upp dramatiken i Bryssel Macrons EU-kommissionär Sylvie Goulard fick inte godkänt av EU-parlamentet och nu väntar en hård strid om Ursula von der Leyens ledarskap. Medverkande: Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Daniel Alling, Londonkorrespondent Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

.. .   . " " Swedish board Eskilstuna. . . .. . SVENSK TEXT Litteratur innan islam och en svensk utbildningsorganisation Samim Elias är doktorand i pre-islamsk historia. Han är synskadad och berättar hur det är att vara blind i Sverige. Razan Dibo som arbetar för en organisation med fokus på utbildning invandrare Razan Dibo tar med oss till en ganska okänd svensk organisation, The Swedish board som har sitt säte i Eskilstuna. De arbetar både med utbildning och med konsulttjänster i samarbete med institutioner i Sverige och runt om i världen Samim Elias är doktorand i pre-islamsk historia vid Stockholms universitet och älskar poesi. Pre-islamsk historia är alltså tiden före 600-talet Samim kommer ursprungligen från Irak men bor sedan lång tid i Uppsala där familjen också finns. Idag jobbar han som lektor på på institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier på Stockholms universitet

Ülkü Holago programleder tillsammans med Thomas . Det blir stavhoppsbragder, Turkiet-svep och en djupdykning i sidekick-rollen. Efter stavhopparen Angelica Bengtssons bragd där hon först bröt staven och föll, för att sedan samla sig och göra ett rekordhopp så har Ülkü funderat kring hur man egentligen tar sig samman efter ett nederlag och övervinner rädslan för att göra sig illa igen. Vi får besök av idrottspsykologen Jenny Edner som ska hjälpa oss att reda ut detta. Vi kommer även att ta tempen på några av det stora frågorna på Turkiets agenda tillsammans med Paul Levin från Institutet för Turkietstudier. Bland annat ska vi ta upp hur kurdfrågan påverkas av landets senaste offensiv i Syrien och hur nya utbrytarpartier ur president Erdogans regeringsparti AKP tas emot. Vi gästas även av Gabriella Alan som ska vara ny sidekick för nystartade P4 Södertälje. Hur ska en sidekick uppföra sig? Vad kan hon lära sig av Ülkü och Thomas? Hur ser vi på sidekick-rollen? Programledare: Ülkü Holago Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jakob Runevad Kjellmer

På Cypern ökar spänningarna i samband med en kapplöpning om turistparadisets naturresurser. Samtidigt förs nya samtal om att återförena ön som delades i tu 1974. Vilken väg kommer man att välja? Följ med till Cypern där få framsteg gjorts i den 45 år gamla konflikten. Hör om de naturgastillgångar som såväl den grekcypriotiska som den turkcypriotiska sidan vill ta del av, och som fått Turkiet att agera i Medelhavet. Vi besöker också stadsdelen i Famagusta som närmast kan liknas vid en spökstad. Vid konfliktutbrottet utrymdes området och har sedan dess legat öde och är förbjudet att inträda. Men det finns planer på att ändra på det. Medverkande: Paul Levin, föreståndare för Institutionen för Turkietstudier vid Stockholms universitet samt Johan-Mathias Sommarström, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se

Om en hotad dröm i norra Syrien. Vad kommer att hända med det kurdiska självstyret när USA drar sig ur och Turkiet vill gå in? Följ med till området som kallas Rojava, och hör om samhällsbygget som nu riskerar att rämna. I december reste Konflikts Besir Kavak runt i norra Syrien, och i den här veckans avsnitt följer vi med honom dit. En berättelse om självstyret och det flerkulturella samhällsbygge som hotas från flera olika håll om USA drar sig ur. Turkiet, Ryssland och den syriska regimen har alla sina intressen i området, medan administrationen i norra Syrien vill behålla sitt självstyre som tusentals människor har dött för i kampen mot IS. Vi börjar på martyrernas kyrkogård i Kobani och i berättelsen om hur IS drog fram i Kobani, och stora delar av norra Syrien, för att sedan besegras av de kurdiskledda styrkorna med hjälp av internationellt stöd. Men hur är det i regionen nu? På en skola i Kobani får vi höra regionens utbildningsansvarige Berekat Hemo prata om möjligheterna och utmaningarna med att undervisning sker på det numera tillåtna kurdiska språket. I staden Amude besöker vi radiokanalen Arta FM som vuxit från 15 till 130 medarbetare på bara några år. Programledaren och musikern Sefkan Orkês berättar hur mångkulturen i regionen speglas i radiosändningarna och musiken. Inne i den civila domstolen i Rojavas så kallade huvudstad Qamislo berättar Högsta domstolens domare Xalid Ali om den nya grundlagen, som kallas "Det sociala kontraktet" och om hur kvinnors rättigheter har stärkts. Vi hör också om hur det kommer sig att den syriska regimen fortfarande kontrollerar vissa avgränsade platser i framförallt Qamislo. Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén besöker byn Jinwar där det bor enbart kvinnor och deras barn. Det finns olika anledningar till att de har flyttat dit och lever en tillvaro utan män, med stöd från den kurdiska kvinnorörelsen. Där träffar vi bland andra Amira, Fatma och Simav. Besir Kavak tar oss också med till byn Kêlhesenak intill den turkiska gränsen där en 60 mil lång mur övervakas av vakter och drönare. I byn är oron över att Turkiet ska försöka gå in över gränsen påtaglig. Byborna Avdê och Hasan berättar om hur de beskjutits och att de amerikanska styrkorna varit där en gång medan sedan inte kommit tillbaka. En ökad amerikansk närvaro skulle ge en viss trygghet, anser de. Och i Ayn al Isa möter vi den kurdiska politikern Ilham Ahmed, medordförande för det Syriska Demokratiska Rådet, som är det högsta politiska organet i norra Syrien. Men det är i Menbic, längst västerut i de kurdiskkontrollerade områdena som mycket av det storpolitiska spelet ställs på sin spets. Hör Sherwan Dervê, som deltog i befrielsen av Kobani, och som nu är talesperson för militärrådet i Menbic. Vilken framtid väntar norra Syrien nu? Finns det någon väg framåt där den kurdisk-arabiska alliansen kan behålla sitt nyvunna självstyre och undvika att Turkiet går in i regionen? Den turkiska journalisten och analytikern Cengiz Candar, med kontakter bland såväl turkiska som kurdiska ledare, är i dag bland annat verksam vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier vid Stockholms universitet och Utrikespolitiska institutet. Hör hans tankar om framtiden för regionen. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Lisa Abrahamsson

På söndag är det dags för riksdags- och presidentvalet i Turkiet. Hur kommer det att gå för Recep Tayyip Erdogan? Kommer han att sitta kvar som president? Turkiet inför valet Valfebern är hög i Turkiet, kampanjerna präglas av vasst språk och raljanta anklagelser. Vilken betydelse får det att en av presidentkandidaterna kampanjar från en fängelsecell? Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet analyserar Erdogans utmanare och valets nyckelväljare tillsammans med statsvetaren Ekim Caglar. Tyngdtäcke för sömnlösa  Tyngdtäcken fyllda med kedjor eller tunga bollar har blivit ett populärt hjälpmedel mot ångest och sömnsvårigheter. Men hur fungerar täcket? Det reder vi ut med hjälpmedelskonsulent Annica Hagander från Stockholms läns landsting. Livemusik med Blen Sveriges nya R'n'b-stjärna Blen uppträder live med sin nya singel Nära dig. Programledare: Ülkü Holago Bisittare: Fredrik Wadström Producent: Helena Huhta   

När börsen skakar är det dags att satsa på det gamla hederliga guldet igen och hotas den turkiske presidenten Erdogans makt av en kvinna?   Den kraftiga nedgången på börsen har fått Thomas att fundera på den urgamla sparformen guld. Heidi Elmér från Riksbanken berättar om hur den svenska guldreserven, värd drygt 40 miljarder kronor, förvaras och vad den har för betydelse idag.  Kvinnlig uppstickare i Turkiet I Turkiet utmanar en stark kvinna, Meral Aksener, president Erdogan. Hon säger att det turkiska anfallet mot Afrin i Syrien är ett misstag, hon vill återinföra yttrandefriheten, ha ett mer självständigt rättsväsende och släppa ut journalister ur fängelserna. Samtidigt är hon en hård nationalist. Har hon någon chans mot den populäre Erdogan? Samtal med Paul Levin, föreståndare på institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Carolina Norén Producent Ulrika Lindqvist

Om slutstriden kring presidentposten i Turkiet. Erdogan har fått parlamentets välsignelse att ge sig själv mer makt. Men får han folkets? Kampen om Turkiets framtid pågår i såväl Solna som Istanbul. Den 16 april ska turkarna folkomrösta om en förändring av konstitutionen som kan ge presidentämbetet mer makt. Kritikerna menar att det här befäster det auktoritära tendenser som Turkiet visat de senaste åren och ger president Erdogan laglig rätt till de friheter han i praktiken redan tagit sig. Andra menar att förändringarna ger landet en chans att faktiskt gå vidare som en modern demokrati och förenklar möjligheterna att leda landet. Frilansjournalisten Tomas Thorén träffar hemmafrun Hülay Ak som är Erdogan-anhängare och kampanjar för ett ja i ett färjeläger i Istanbul. Och Duygu Karhan som är volontär för nej-sidan och demonstrerar med tusentals andra kvinnor som vägrar låta sig skrämmas till tystnad.  Kampanjen för ett ja eller ett nej till utökad presidentmakt i Turkiet blev storpolitik i veckan när en ordväxling utbröt mellan Turkiets president Erdogan och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Turkiska ministrar har nekats att kampanja för ett ja bland den turkiska diasporan på flera håll i Europa, bland annat i Tyskland och frågan är infekterad. Frilansreportern Lovisa Lamm tar oss med till ett möte i Solna där svensk-turkar lägger upp sin strategi för att få diasporan i Sverige att rösta ja till att ge presidenten mer makt. Hör kampanjledaren Sabri Karadag och volontärerna Eda Deniz och Hanife Yigit. Vilken betydelse har utlandsturkarna för utgången av folkomröstningen? Och efter en höst av massgripanden av oliktänkande kan man ställa frågan: Är Turkiet fortfarande en fullvärdig demokrati? Har landet någonsin varit det? Hör Erik Zucher, professor i Turkietstudier vid Leiden universitetet i Nederländerna som ser Turkiet som ett borderline fall och den brittiske säkerhetsanalytikern Bill Park som beskriver ett land där rädslan sprider sig. Emre Caliscan, forskare vid Oxford universitetet och en av författarna till boken Turkey and its discontants, menar att ett av det stora problemet är att Turkiet är en svag stat och att olika grupper lyckats infiltrera statsapparaten. Den franske före detta EU-ambassadören Marc Pierini säger att det fanns få tecken på att Turkiet skulle gå i en auktoritär riktning när han fick i uppgift att förhandla fram ett Turkiskt EU-medlemskap 2006. EU och Turkiet har alltid haft ett krisförhållande, menar den turkiska professorn Senem Aydin Duzgit som anser att EU också har ett ansvar för utvecklingen mot ett mer auktoritärt Turkiet.   Gäster i studion är Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietsstudier vid Stockholms universitet och Halil Karavelli, Turkietkännare vid Institutet för säkerhet- och utvecklingspolitik. Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sr.se  Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Internet har revolutionerat möjligheterna att hålla minnet av våra döda vid liv. Men hur länge ska man hålla fast vid minnet, och när ska man släppa taget? Hör Lollo Collmars reportage. Det är inte islam som är problemet, det är konservatismen.Det säger Jenny White, ny professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet, om det omdiskuterade lagförslaget i Turkiet om sex med minderåriga. Möt henne i ett samtal om religionens och kulturens politiska betydelse i Turkiet efter det misslyckade kuppförsöket.Kors i taket vilken debatt det blevFacebookgruppen mitt kors ett initiativ för att stödja förföljda kristna världen över, har vållat en enorm debatt. Opinionsbildare, ledarskribenter och kulturjournalister alla har plötsligt en åsikt om vad det betyder att visa det kristna korset. Vad är det i korset som utmanar? Och vilken betydelse kan mitt kors få? Hör Sofia Lilly Jönsson, chefredaktör på tidskriften Evangelium, och Elisabeth Sandlund, chefredaktör på tidningen Dagen. Jesus liv på lättläst svenskaEn kortare och mer lättläst version av Nya testamentet ska vara klar till Bokmässan 2017. Men vilka språkliga val och kval ställs man inför när man ska banta en helig text? Hör författaren och journalisten Hanna Wallsten, som just nu jobbar med uppdraget.

Om mannen som har makten i Turkiet. President Erdogan spelar ett högt spel sedan han förklarat krig mot både IS och PKK. Är hans tuffa ledarstil det som krävs för att hålla ihop landet eller tar han orimliga risker för att kunna göra sig själv till envåldshärskande sultan? Hör röster från Ankara, Istanbul och Stockholm om människan, myten och maktspelaren Recep Tayyip Erdogan. Det har varit en rörig och blodig sommar i Turkiet. En långdragen regeringskris kommer att leda till nyval senare i höst. Vapenvilan med PKK som varat i två år har fått ett abrupt slut och sedan dess har våldet trappats upp, framför allt i sydöstra Turkiet. I nyheterna hör vi om strider, flyganfall, terrordåd och upplopp. Dessutom har Turkiet också förklarat krig mot jihadisterna i Islamiska Staten. Hur ska man förstå allt det här? Är det som många analytiker och politiska motståndare menar - ett strategiskt högt spel som Tayyip Erdoan hoppas ska gynna honom i nyvalet senare i höst? Eller är det en logisk politik från en ledare som känner sig trängd mellan flera aggressiva terrorgrupper? I dagens Konflikt försöker vi förstå Turkiets president och hur han tänker. Tayyip Erdoan och hans parti AKP prisades en gång som reformister som skulle föra Turkiet in i EU. Men längs vägen från valframgången 2002 då AKP fick regeringsmakten fram till i dag så har många ur partiets toppskikt hoppat av. En av dem som lämnat skeppet är Yasar Yakis som var AKP:s första utrikesminister och bredde vägen för att Erdoan skulle bli accepterad bland de tongivarna nationerna i EU. Frilansjournalisten Tomas Thorén har för Konflikts räkning träffat honom i Ankara. Mustafa Akyol, turkisk författare och kolumnist, är en av ganska få liberala intellektuella i Turkiet som i dag pratar öppet om sitt tidigare stöd till president Erdoan. För Konflikts Jesper Lindau berättar han vad han gillade med Erdoan och varför han senare vände honom ryggen. Konflikt har också besökt Erdogans bostadskvarter Üskudar i Istanbul för att höra hur folk där ser på president Erdogan och hans maktambitioner. I studion diskuterar fyra gäster Turkiets president Erdoan: Yasin Diken från Union of European Turkish Dermocrats (UETD) som stöder Erdogan är med direkt från Istanbul. Ekim Çalar är statsvetare, skribent och aktivist som var under med Geziprotesterna, som ju delvis riktade sig mot Erdogans styre, 2013. Katja Magnusson är Sveriges Radios korrespondent i Turkiet och Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se