Podcasts about Askersund

September 2021. Ett märkligt drama utspelar sig i Askersund. Ett fåtal personer befinner sig mitt i händelserna, inom en begränsad tid och plats. Allt eftersom tiden går, växer mysteriet och en mörkare, mer oroande bild träder fram. Det står klart att en av dem är skyldig, men frågan kvarstår: Vem?Hasse Aro intervjuar utredare Danielle Sillrén om de mystiska mordhoten, om bränderna och om ett särskilt försvinnande av en person.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Upplev mer med Premium! Lyssna på HELA detta exklusiva avsnitt – bara en liten del av allt du får som Premium-medlem.Gå med i Premium idag och njut av: Obegränsad tillgång till alla våra avsnitt, inklusive specialer! 2 avsnitt/vecka - varje måndag och fredag. 900+ timmar av underhållning – perfekt för att lyssna offline när du är på språng.Möjlighet att kommentera och engagera dig direkt i varje avsnitt.Bli en del av TFK's Community – där riktiga fans möts.Prova Premium helt gratis i 14 dagar! Upplev skillnaden och mer – utan kostnad.Följ oss för fler uppdateringar:Instagram: @johaank, @TfkMathie, @Tfkjohannes Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkomna skall ni alla vara till årets sista Martinson Möter och som le grand finale bjuder vi på en synnerligen spännande gäst. Med sin kockutbildning har han i många långa trofasta år rört om i kyrkan kök och kryddat den kristna samfundssoppa med sina gåvor av ledarskap och kreativitet och när han kände sig klar med det arbetet så började han baka riktiga bullar med en av sina söner och många anställda i Sveas Bageri & Konditori i Kumla och fick även den verksamheten att jäsa. Vi säger varmt välkommen till Lennarth Hambre!Med långt över 30 år inom kyrkan tjänst som evangelist, församlingsplanterare, pastor, författare och nationell ledare för det samfund som kom att kallas Evangeliska frikyrkan med biståndsarbete i över 40 länder så sitter Lennart på många värdefulla erfarenheter. Han berättar om sin barndom och vad förlusten av en far gör med en. Han berättar om den ekumeniskt samfunds breda förbönsorganisationen ”Bed för Sverige” som bland annat anordnande stora Jesusmarscherna i Stockholm med över 10 000 deltagare under flera års tid. Han berättar utan omsvep hur det var 2006 då han helt oförberedd gick gå in i väggen och hur sömnen försvann på en natt och hur ångesten tog över men också vilket fin hjälp han fick och det enorma gensvaret när han lyft på locket om delade sina tankar i tidningen Dagen.2018 gav han ut boken ”Ledarskapets hantverk” och strax fick han frågan om han kunde hjälpa bokförlaget Libris några veckor. Det visade sig bli en sejour på mer än 38 månader, men också en period som han är väldigt tacksam för. Lennart älskar motorcyklar, båten, böcker och sommarstugan i Askersund och stugan är en fridfull plats för återhämtning och inspiration. Det är där han har alla sina biografier och hustrun Kerstin har sitt växthus.Innan vi avslutar vårt underbara samtal så blixtrar det till och Lennart levererar kraftfullt något som han av hjärtat brinner för och han delar sin passion hur vi kan utrota fattigdomen i världen. Låt dig tändas av samma eld! Här har ni en av tidningens Dagens ledarskribenter Lennarth Hambre! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I sommeren 2013 møder Jonna og Jonas hinanden på en pub i Askersund i Sverige. De er i starten af tyverne og forelsker sig glødende i hinanden. Men Jonas' kærlighed kølner over vinteren. Jonna er ulykkelig og forstår ikke, hvad der sker. Indtil der pludselig dukker en ny pige op i billedet: Lovisa, Jonas' barndomsveninde. Et udmattende trekantsdrama udspiller sig, for Jonas kan ikke vælge mellem de to piger. Og Jonna vil gøre hvad som helst for at vinde hans kærlighed. Tekst og research: Anne Niluka Iversen. Vært: Barbara Gjerluff Nyholm. Tilrettelæggelse og produktion: Christine Runøe. Musik: Frej Levin.

Dags för vårt första fall av "inspirerad från media": Dextermordet! Eller som det kallas i vanliga fall: Styckmordet i Askersund. Vi går som vanligt igenom händelseförlopp och domar och denna gång ställer vi oss framförallt frågan: Hade en manlig mördares psyke varit en lika stor del av försvaret som det var denna gång? Vi diskuterar också kvinnliga mördares tendens att prata som små barn. Veckans snackis avhandlar Kalla Fakta och att endast 3 riksdagspartier sa nej till att kringgå våra lagar om anonyma donationer till politiska partier.

Elle Newmark wrote, “Unrequited love does not die; it's only beaten down to a secret place where it hides, curled and wounded.” Most of us have felt that special kind of pain that comes from pining after somebody who's not pining after you. Most of us manage to take the hit and move on. But a few take…another path. This is the story of Jonna Henningsson, a bright, outgoing young woman who loved animals and caring for others. Jonna seemed to have everything going for her. Most people knew nothing about the darkness coiled up inside her, a darkness that lay sleeping most of the time. But when she fell obsessively in love with a man who couldn't seem to choose between her and his other girlfriend, that darkness opened its eyes and stretched. Sources:A BIG thank you to our patron, who chooses to remain anonymous, for translating these Swedish-language sources for us!Swedish podcast "Rättegångspodden," episode "Styckmordet i Askersund:" https://aca.st/a8d2fbA stack of Swedish-language court documents YouTube channel "The Fear Files," Episode "The Case of Jonna Henningsson:" https://www.youtube.com/watch?v=9qUm3eYL5nQFollow us, campers!Patreon (join to get all episodes ad-free, at least a day early, an extra episode a month, and a free sticker!): https://patreon.com/TrueCrimeCampfireFacebook: True Crime CampfireInstagram: https://gramha.net/profile/truecrimecampfire/19093397079Twitter: @TCCampfire https://twitter.com/TCCampfireEmail: truecrimecampfirepod@gmail.comMERCH! https://true-crime-campfire.myspreadshop.com/

In this lesson, Mark and Catriona are continuing their travels in Sweden and Lovisa brings them to the town of Askersund, just south of Örebro. We take a look at three separate conversations in three different settings as we explore Askersund. We also introduce some new words and phrases and look at different ways native speakers use the language. Låt oss börja!Don't forget to follow Coffee Break Swedish on Facebook where we post language activities, cultural points and review materials to help you practise your Swedish in between lessons. Remember - a few minutes a day can help you build your confidence in the language. Access the Coffee Break Swedish Facebook page here.If you'd like to find out what goes on behind the scenes here at Coffee Break Languages, follow @coffeebreaklanguages on Instagram.You can also check out our Coffee Break Languages YouTube channel.All information regarding Coffee Break Swedish can be found at http://coffeebreakswedish.com. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Denne uken forteller Nora oss om et trekantdrama i Askersund som ender med et drap. To kvinner og en mann hvor sjalusien tar overhånd. Heidi blir til å med overrasket, enda hun kjente til saken.    Takk til Helena som har tipset oss om denne saken.   PS: Vi har mikset opp intro låten vår :) fortell oss hva du syns .  Instagram og Facebook : Hold pusten pod. 

.. . ..  Sollefteå Norrköping . Örebro Lekeberg Laxå Askersund Hallsberg. -19 . . SVENSK TEXT Pandemin har gjort körsång svårt för Mirna. Amer fick jobb som specialist under pandemin Körsång stoppades helt av pandemin. Det har gjort att Mirna Alhaitham inte kunde utöva sin hobby. Däremot kunde Amer Albarudi till slut få jobb som IT-specialist under pågående pandemi Pandemin har påverkat vardagen för nästan alla människor i världen. Amer Albarudi valde att flytta från Sollefteå till Norrköping. Då bröt pandemin ut och företagen började göra sig av med personal. Det gjorde att Amer hade svårt att hitta ett nytt jobb Men nu har det ordnat sig. Han är nu IT-specialist, är stationerad i Örebro men och jobbar för de fyra kommunerna Lekeberg, Laxå, Askersund och Hallsberg Mirna Alhaitham sjunger med den syriska kören Ornina. Men när pandemin bröt ut så stoppades körsång snabbt eftersom myndigheterna såg att covid-19 viruset spreds snabb i körer. Så Mirna, som arbetar som frisör, har fått ta en paus från sitt fritidsintresse

Denne uken forteller Nora oss om et trekantdrama i Askersund som ender med et drap. To kvinner og en mann hvor sjalusien tar overhånd. Heidi blir til å med overrasket, enda hun kjente til saken.   Takk til Helena som har tipset oss om denne saken.  PS: Vi har mikset opp intro låten vår :) fortell oss hva du syns . Instagram og Facebook : Hold pusten pod. 

I veckans avsnitt diskuterar Kristoffer och Martin hur tingsrätten kom fram till att mordet inte var planerat när allt tydde på det.

I veckans pod har Tobias invigningstal på pride i Askersund blivit bombhotat.Gabriel rapporterar från kaoset på presidentdebatten och att Trump fått Corona. Expressen undrar om Tobias haft en sexuell relation med Elisabet Höglund Vi hyllar naprapat -Hasses magiska fingrarOch till sist listar vi tre saker vi lärde oss av våra ex. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyheterna Radio 12.00

Dagens avsnitt är mer eller mindre ett konstant psykbryt! Det snackas om något som TILL OCH MED skulle kunna få Niclas att gå i terapi, och så får vi en snabbkurs i 16 weeks of hell med Måns Möller. Vi älskar er som lyssnar, SPECIELLT ni i ASKERSUND

Pehr Flühr: Julkort Från Askersund by Sörmlandspodden med Pehr Flühr

Vi frågar Bernt om hur det var med tjejerna i Askersund 67. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/frank-sju00f6stru00f6m/message

In the early morning of June 18, 2014, a 24-year-old woman is pacing back and forth between her car and an apartment building in Askersund, a small town in the middle of Sweden. She hasn’t slept at all that night, and her mind is racing. Finally, she decides – she is going to do this! … Continue reading "31. Lovisa Lindh – part 2 of 2"

In the early morning of June 18, 2014, a 24-year-old woman is pacing back and forth between her car and an apartment building in Askersund, a small town in the middle of Sweden. She hasn’t slept at all that night, and her mind is racing. Finally, she decides – she is going to do this! … Continue reading "31. Lovisa Lindh – part 1 of 2"

Kristoffer ligger i en himmelsäng på ett pensionat i Askersund och sammanfattar veckan som gått. Inget konstigt. Lissna.

Vi lämnar för en stund den trygga poddmiljön och tar er med på en roadtrip som tar oss från tryggheten i Tranås till Aspabruk i Askersund, och tillbaka. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Närlundaskolan 5B i Askersund möter Lillåns skola 5B i Örebro i P4 Örebros tredje lokala kvartsfinal. Programledare är Magnus Dahlberg och domare Marie Hammarström Liljeson.

I dagens avsnitt kommer Alice Lundberg och Ellinor Enblom ta upp ett av Sveriges mest ofattbara mordfall... Jonna Henningsson står den 18 juni 2014 utanför ex-pojkvännens dörr i Askersund. Senare samma natt hittades Jonnas kärleksrival styckad och sorterad i ett skogsparti under löv, mossa och barr...

22 år gamle Lovisa gjør seg klar til en ny dag. Det hun ikke vet, er at en kaldblodig morder venter på henne, og at akkurat denne morgenen skulle bli hennes siste. Det brutale drapet sjokkerte Sverige, særlig sa morderen ble avslørt.

22 år gamle Lovisa gjør seg klar til en ny dag. Det hun ikke vet, er at en kaldblodig morder venter på henne, og at akkurat denne morgenen skulle bli hennes siste. Det brutale drapet sjokkerte Sverige, særlig sa morderen ble avslørt. 

Lyssna på Rally Lives sändning från Rally Askersund 2018.

Lyssna på Rally Lives sändning från Rally Askersund 2018.

Lyssna på Rally Lives uppsnack inför Rally Askersund.

I det andra avsnittet av Mord Mot Mord berättar Anna Sandell om det otroligt sorgliga styckmordet i Askersund, och Karin Londré om den italienska mördaren/tvåltillverkaren (ja, de två hänger tyvärr ihop) Leonarda Cianciulli.

När Maja-Gretas fästman dog gifte hon sig istället med hans gamle far. De fick en son och räddade familjens gård. Sonen fick i sin tur hjälp av en God Man som kunde lotsa honom bland lagar och regler. Maja-Greta Johansdotter som kom att hjälpa en hel familj på ett lite annorlunda sätt. Men det visste hon inget om när hon kom som piga till Nils-Gustav Nilsson och hans hustru Karolina i Läggesta utanför Askersund.Maja-Gretas ättlingar systrarna Britt-Lis Skogman och Ulla Kaymaz har hört historien om Maja-Greta under hela sin uppväxt, och växte till och med upp i det hus där Maja-Greta bodde en stor del av sitt liv.- Maja-Greta kom hitflyttandes 1904, berättar Britt-Lis Skogman, och visar på ett fotografi som hänger på väggen i salen.Maja-Greta Johansdotter föddes 1850 och hade vuxit upp i en socken som låg några mil bort från Läggesta. Hon var 29 år och fortfarande ogift när hon 1879 flyttade till Nils-Gustav och hans hustru Karolina för att ta hand om deras hushåll.- Hon blev städslad på en gård där det bodde en äldre man med fru och son. Den äldre damen som hette Karolina var sjuk och dog 1881, bara två år efter att Maja-Greta kommit till gården som piga, berättar Britt-Lis Skogman.Carolina Larsdotter dog i reumatisk feber och lämnade sin man och sonen Alfred kvar. Nu blev det Maja-Greta som fick sköta hushållet.Och det kanske inte var så lätt. Det har systrarna Britt-Lis och Ulla förstått av ett brev som familjen skrevs till Maja-Greta bara några månader efter Carolinas död.Storred den  27 maj 1881 Kära Maja Greta Det var något som du hade talat till Maria-Stina om, rörande ditt födelsehem med mera. Icke underligt om du är trött och matt vid att tjäna. Var ej ledsen och ängslig. Vi anser med glädje om du kommer hem till nästa höst. Stugan är din och din broders. Jorden som tillhör Storred den får I och hava. Vill ej Anders hava jorden så får du den ensam. Vi haver hälsan och mår gott allesamman. Att du måtte få åtnjuta samma goda gåva, är vår önskan. Du skriver väl snart. Så får du åter några rader. Får se om det då finns några nyheter. Nu är inget som är i värde att säga. Härmed får jag sluta denna gång. Herren vare med dig. Carl Pettersson Men Maja-Greta blev trots allt kvar i Läggesta och det kan ha berott på sonen i huset, Alfred. Han var fortfarande ogift, trots att han passerat 35-årsstrecket, och det var kanske inte så konstigt att han och hushållerskan Maja-Greta så småningom fattade tycke för varandra.Alfred skulle ju ärva gården så småningom, och för Maja-Greta som kommit från enkla förhållanden såg framtiden plötsligt mycket ljusare ut. Hon skulle komma att bli bondmora. Men Alfred och Maja-Greta hade inte ens hunnit ta ut lysning när olyckan drabbade familjen.- Han gick ner sig på sjön i närheten och fick lunginflammation och dog, berättar Ulla Kaymaz. Kvar blev då bara Nils-Gustav och Maja-Greta. Och det fanns ju ingen arvinge till gården, så det blev bråttom.Sonen Alfred hade bara varit död i ett halvår när Maja-Greta gifte sig med Alfreds pappa Nils-Gustav som var 40 år äldre än henne, och bara ett år yngre än Maja-Gretas egen far.Systrarna Britt-Lis och Ulla vet förstås inte om det här paret verkligen hade fattat tycke för varandra, men det är lätt att tänka sig att det var fråga om ett praktiskt arrangemang.Maja-Greta blev bondmora på en gård och hjälpte Nils-Gustav att få en arvinge som kunde ta över gården. Och det dröjde inte länge förrän sonen Gustav-Adolf föddes. Då var Nils Gustav 73 år och Maja-Greta 33.- Han behövde ju en arvinge som tog över gården. Han hade ju egentligen tre barn från början, berättar Britt-Lis Skogman. Hans dotter dog bara ett och ett halvt år gammal, den andre sonen 19 år, sen hans fru och siste sonen 37 år gammal. Så han var helt ensam.Kanske var det så att Maja-Greta också hade blivit ensam, spekulerar Britt-Lis. Hon hade i och för sig många syskon, men både hennes mamma och pappa var döda, två av bröderna hade emigrerat till Amerika och kvar i Sverige fanns en syster och en bror.- Så hon kanske också ville ha en familj och kanske hon också trivdes i Läggesta.Maja-Greta och Nils-Gustav fick nio år tillsammans innan han dog 81 år gammal. Sonen Gustaf-Adolf var åtta år när pappan dog.Nu stod den lille pojken som arvtagare till gården, men han var omyndig och skulle få vänta länge på att få ta över den. Det var Maja-Greta som blev hans nya förmyndare. Kvinnor som var gifta var omyndiga, men när en kvinna blev änka så blev hon med ens myndig. Hon fick ta hand om sin egen ekonomi, och kunde alltså också få ta hand om förmyndarskapet för sina barn.Gården däremot blev för tung att driva för Maja-Greta och hennes unge son. Så dit kom ett par som hjälpte till och arrenderade jorden. När sen sonen Gustav Adolf blev 20 år och myndig fick han hjälp av en så kallad god man att köpa en ny och ännu finare gård. Den som nu systrarna Britt-Lis och Ulla sitter i nu. - Tack vare att Maja-Greta sa ja till Nils-Gustav så har det blivit 29 ättlingar efter honom, säger Britt-Lis Skogman.God manMaja-Greta var alltså förmyndare för sin son Gustav Adolf men lagen sa att det måste finnas någon som kontrollerade att förmyndaren skötte arvet på ett bra sätt. Det var det gode mannen uppgift berättar Elsa Trolle Önnerfors som är rättshistoriker i Lund.- Redan sedan 1600-talet så finns det bestämmelser i lagboken som säger att förmyndarens förvaltning ska granskas av någon. Vem den där någon är skiftar lite under historiens gång. Ganska länge är det avlidnes närmsta släktingar, men framme på 1800-talet så kommer systemet med God Man, som vi ju har kvar än idag. -Man kan säga att kontrollen har gått över från att ha varit släktens angelägenhet till att samhället istället tar på sig ansvaret. Det är alltså helt enligt lagens bokstav att Gustafs mamma inte helt får styra över sonens arv, utan att en god man kontrollerar hur hon sköter saken.Redan på 1600-talet började man reglera hur den som var förmyndare över barn skulle granskas och kontrolleras. Och det var nog ingen tillfällighet att det skedde just då. På 1600-talet blev nämligen allt fler kvinnor satta att ta hand om familjeekonomier, och det skapade oro inom staten. -Ja, 1600-talet är ju en tid då vi är inblandade i väldigt mycket krig vilket gör att många män dör, säger Elsa Trolle Önnerfors, och fortsätter. -Detta riskerade att rucka maktbalansen som fanns mellan könen i samhället, och vissa forskare har menat att när sådana här maktförskjutningar sker, så vill man från männens eller statens sida se till att inte kvinnorna får för mycket att säga till om. Änkorna var alltså så många att de riskerade att bli en maktfaktorGode män kom ju oftast in i sammanhang där det gällde att förvalta arv, men också flickor har ju sedan medeltiden haft arvsrätt i Sverige. -Flickor kunde både ärva och förvärva jord, men den skulle förvaltas av någon annan. Fadern så länge han fanns, och den äkta mannen när hon gifte sig.Pengar och andra tillgångar var nog bra att ärva, men det allra viktigaste, basen för hela samhället, det som man alltid kunde falla tillbaka på, det var ändå jorden.- Det är nästan svårt för oss att förstå hur viktig jord och jordinnehav var förr i tiden, säger Elsa Trolle Önnerfors. Jord var det man levde på och av, och skulle det bli dåliga tider kunde man alltid falla tillbaks på vad jorden ger i form av mat och spannmål.- Jorden gav också status, en självägande bonde hade mycket högre status än en arrendator. Man märker hur adeln under 1600-talet samlar på sig oerhört stora jordinnehav, för har man dåligt med pengar kan man arrendera ut jorden. -Jorden går ju också i arv och det är därför det är så viktigt att jorden stannar inom släktens kontroll. Det är här Inrättandet av gode män, kommer in. -Man vill ju kontrollera att omyndigas jordarv ska hållas intakt så att arvtagaren kan leva på det när han blir vuxen.Själva begreppet God Man klingar ganska gammaldags, nästan som att den skulle komma ur de medeltida lagarna, men när Elsa Trolle Önnerfors tröskat igenom gamla lagar så hittar hon titeln, om vi nu kallar det så, först ganska sent, även om alltså funktionen, kontrollen av förvaltarna, har funnits långt tidigare.- Benämningen Gode man dyker upp första gången i ett lagförslag 1818, men det blev aldrig något av det, men vid mitten 1800-talet så verkar tiden var mogen, och 1845 kommer de första riktiga bestämmelserna.Finns ej fränder, eller vägra de att räkningen granska; då skall förmyndaren hvart tredje år sin räkning till Rätten inlämna; och förordne rätten god man, att han den genomse. Stad, socken och härad utse gode män, en eller flera, att hava tillsyn över förvaltningen av dithörande omyndigas egendom; och äge sådan god man samma granskningsrätt, som närmaste fränder tillagd är. Stockholms slott å Rikssalen den 19 maj 1845, OscarDet finns ingen forskning som visar vem som blev utsedd att vara God man men Elsa Trolle Önnerfors tror att det var samma kategori människor som också tidigare fått förtroendeuppdrag:.- Det är upp till varje stad, härad eller socken att utse vem som ska vara god man, någon som har gott rykte och gott omdöme och som man litar på. Jag misstänker att man hittade dem bland samma kategori män som sitter som nämndemän eller i kommunfullmäktige det vill säga folk som har förtroende i bygden och som är kända för att sköta saker och ting på ett korrekt sätt.Det fanns vissa möjligheter att klaga om man ansåg sig ha fått en förvaltare som inte skötte sitt uppdrag korrekt. -Det fanns en möjlighet för ett barn som haft förmyndare att i vuxen ålder kolla hur hans affärer skötts och i värsta fall kunde han väcka talan i tinget, slutar Elsa Trolle Önnerfors.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg och Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

Anna hade tur. Hennes lärare Agnes Lagerstedt var pionjär och tog med magra och bleka barn ut från stan till skärgården. Där startade en av Sveriges första barnkolonier. Under slutet av 1800-talet var nöden och fattigdomen i Sverige stor. Många svalt och i städerna bodde de fattiga ofta trångt och mörkt. De barn som växte upp i de här ohälsosamma miljöerna blev så småningom uppmärksammade både av myndigheter och privata välgörare.Anna Johansson och hennes lillebror Otto var två bleka och taniga stadsbarn som skickades iväg från sin familj för att få äta upp sig på landet. Brevväxlingen mellan barnen och deras släktingar var under den här tiden intensiv.Stockholm den 14 juni 1885 Lilla älskade kusin Anna, Det är så tomt efter dig härhemma så det kan du ej tro. Roa dig nu duktigt medan du är ute i fria luften på landet, och ät och drick bra, så du blir tjock och fet som jag är. Jag hoppas att du har roligt där borta i Tulka eller vad det heter. Adjö med dig min lilla kusin, lev väl och krya upp dig riktiga tag och skaka Stockholmsdammet av dig. En kyss från din tillgivna kusin SigneAnna Johansson hade den stora turen att få komma på sommarkoloni, en alldeles ny möjlighet för barn som hade det svårt vid den här tiden. Det var hennes lärarinna Agnes Lagerstedt som tog med sig Anna och några andra barn som behövde frisk luft och ordentligt med mat.Ann- Charlotte Münger är barn och ungdomsforskare vid Linköpings universitet och hon har gått in i arkiven för att se hur barnen på kolonierna egentligen hade det och vem Agnes Lagerstedt var.- Hon föddes 1850 i Askersund och hennes far var provinsialläkare, så hon föddes rakt in i den borgerliga klassen, den som var på framåtskridande i mitten av 1800-talet.Agnes flyttade tidigt till Stockholm och började arbeta som folkskollärarinna. Samtidigt som hon var lärarinna startade hon upp den allra första sommarkolonin, moderkolonin, ifrån Stockholm.- Det som drev henne var engagemanget för de fattiga, berättar Ann-Charlotte Münger. Agnes var ju också med att starta upp Svenskt Arbetarhem, som skaffade bostäder till arbetarklassen.Hon ville rädda och lyfta arbetarklassen ur armodet och det hon arbetade med var en typ av framtidsprojekt och inte bara verka i det lilla med korgar, utan hon ville arbeta på längre sikt.Agnes såg de fattiga, klena och sjuka barnen i skolan, varav Anna Johansson var ett av dessa barn. Hon har lämnat efter sig mängder av brev och andra dokument som nu fyller ett helt bort hemma hos hennes barnbarns barn Anders Classon.I en liten hög för sig själv finns de brev som Anna och hennes familj skickade till varandra den där sommaren 1885 då hon som 12-åring var på kolonin i Tulka i Roslagen.- I breven beskriver hon sig själv som inte frisk och på den tiden var det väldigt viktigt att vara frisk. Den som sa att hon inte var riktigt frisk den skickade en viktig signal, säger Anders Classon. När Anna var liten bodde familjen på Ladugårdsland i Stockholm, en stadsdel som idag tillhör Östermalm. Men vid den här tiden var detta inte en stadsdel för fint folk.- Nej, Ladugårdsland som det då hette var väldigt fattigt, det låg utanför Stockholm. De flesta av de pampiga byggnader vi tänker oss idag de kom till senare, säger Anders Classon.Annas pappa var gårdskarl, ett arbete som inte gav någon hög status, men eftersom familjen bara hade två barn, Anna och hennes lillebror Otto, så gick det hyggligt trots allt.- Med bara två barn blir ju försörjningsbördan lättare.Anna började skolan när hon var åtta år, och hon hamnade i Ladugårdslands Folkskola. Där arbetade en lärare med stort socialt patos. Hon hette Agnes Lagerstedt, och hon gjorde hembesök hos barnen och förstod hur de hade det, och bestämde sig för att ta med sig några av dem ut på landet. 1884 hyrde hon för första gången ett stort hus i Roslagen och tog med sig en grupp barn, och året därpå var det så Annas tur att få följa med.- Hon blev väl uppmärksammad av Agnes Lagerstedt, som såg att hon såg blek och tanig ut, tror Anders Classon. Tulka den 15 juni 1885 Älskade pappa och mamma samt bror! Nu vill jag skriva några rader till min snälla mamma och pappa samt bror och höra hur ni mår. Jag har hälsan och mår så bra. På resan hade vi så roligt, vi fick kaffe på båten och jag låg i samma hytt som fröken. Nu håller de på att baka, vi får snart nybakat bröd. Kommer ni snart ut till mig? Fröken Lagerstedt frågade om ni inte kommer ut till mig. Jag och en flicka till städar fröknarnas rum, jag ligger i en säng i köket. Vi har en gunga på gården, den har vi gungat sönder flera gånger. O! vad det skulle vara roligt om Otto kunde få komma ut till mig och pappa och mamma också - men att Otto skulle få komma ut, det kunde vara möjligt. Mamma lilla, hälsa min älskade pappa och bror Otto samt övriga släktingar och vänner. Min adress är Tulka, Häverö Tecknar vänligen mammas och pappas dotter. Anna JohanssonI ett av breven berättar Anna om hur hon och tre barn till får göra en utflykt.Tulka den 30 juni 1885 Älskade föräldrar samt bror Tack snälla mamma och pappa för alla brev och allt det som var i paketet. Alltsammans som låg i paketet smakade så bra. Nu ska jag tala om för eder att vår värd har satt upp en flaggstång på gården och vi har börjat bada. I fredags hade vi så roligt Fröken Pålman, våran jungfru Lina samt jag och en flicka till och två gossar reste till Sjöbo. Först rodde vi från Tulka till Ronöholm, sedan åkte vi på ångaren Roslagen till Hallsta. När vi kom till Hallsta fick en av gossarna gå och köpa mjölk så drack vi mjölk och åt det bröd vi hade med oss. Sedan for vi från Hallsta på tåget till Skebobruk. När vi hade sett det fick vi se en stor park som var så vacker och ett stort drivhus. Snälla mamma och pappa hälsa till alla! Och Otto kom snart och hälsa på mig! Fröken Lagerstedt vill bjuda Otto hit 14 dagar om torsdag, som är den 16 juli. Jag önskar att han ska komma och då kommer jag och möter honom om jag är frisk. Nu slutar jag mitt brev för denna gång, min penna går så illa Tecknar eder dotter Anna JohanssonHon känner sig nog ändå ganska ensam på kolonin, tror Anders Classon, och hon längtar efter sin bror. -Till slut så pratar hon helt enkelt omkull fröken Lagerstedt, så att hon lovar att Otto ska få komma ut till landet också han under några veckor. Hon skriver själv några rader i ett av breven hem till Annas föräldrar i Stockholm.Anna tycker jag, ser friskare ut nu och om nätterna sover hon lugnt och gott. Hon ligger ensam, men så att jag ser och hör henne. Jag tror att det var bra för Anna att komma ut. Otto är välkommen att komma den dag Anna skrivit. Bed Gud för oss! Agnes Lagerstedt Otto kommer mycket riktigt ut, och man anar att han roar sig ordentligt. Han skriver också hem, bland annat om hur han mött en tjur.Älskade föräldrar, Nu vill jag skriva några rader till eder och fråga hur ni mår. Jag mår bra samt har hälsan. Jag satt uppe hela natten på båten. På båten kastade de raketer. Jag var med och klädde båten med löv. Anna och fröken Lagerstedt var och mötte mig vid Ronöholm. Förra fredags var jag till posten, det är tre fjärdingsväg dit. Där var jag och en annan gosse i fara för en tjur. Jag hoppade över ett staket och rev sönder mig. Den andra gossen höll på att bli stångad. Tack för edert välkomna brev () Nu får jag sluta mitt brev för denna gången. Tecknar vänligen edert barn Otto Johansson Bergendorf- Man märker att Anna och Otto hade väldigt roligt ute på kollo, säger Anders Classon, inte minst för att de glömmer att skriva så ofta som deras mamma tycker att de bör göra.Stockholm den 30 juli Mina älskade barn! Ni måtte hava mycket roligt tillsammans, då ni kunnat glömma hemmet. Vi har väntat mycket på brev från Eder, och jag tycker att ni båda kunde skrivit ett litet brev tillsammans och låtit oss veta hur ni har det där ute på landet. Signe har väntat mycket på brev från dig Anna, ty du lovade att skriva till henne nästa gång, men det blev ej något av. Jag hoppas kära Otto och Anna, att ni är mycket tacksamma, snäll och lydiga emot den snälla fröken Lagerstedt. Skriv nu snart och låt oss veta när du kommer Otto ifall din resa ej redan är bestämd till lördag. Och hälsa fröken Lagerstedt och säg att vi äro mycket tacksamma för ditt vistande därstädes. Ni förglömmer väl aldrig att dagligen tala med eder käre Fader och Gud, vår Herre Jesus Kristus, ty utan honom varder vi fördärvade. Till sist en hjärtlig hälsning till fröken Lagerstedt från pappa och mig. Många hälsningar och kyssar till eder våra älskade barn, Från eder Pappa och MammaAnna stannade på Tulka-kolonin hela sommaren, Otto var där under cirka tre veckor, och det verkar ha gjort dem gott.- De fick ju leka självständigt, bada och ro och göra utflykter. De fick en upplevelse som man annars absolut inte kunde få som fattigt stadsbarn.Anna och de andra barnen som Agnes Lagerstedt tog med sig ut på de första sommarkolonierna valde hon ut själv bland barnen i sina egna skolklasser. Men inom bara några år så följde andra efter hennes exempel, och antalet sommarkolonier ökade explosionsartat. Och nu blev det möjligt också för barn från andra städer än Stockholm att få komma ut på landet, berättar Ann-Charlotte Münger.- Redan året efter Agnes Lagerstedt åkt ut med sina 20 barn blev det en stark rörelse med en strid ström av koloniföreningar. Och på 1930-talet var det som mest barn från Stockholm ute på sommarkolonier.Det blev också ett stort urvalsarbete, berättar Ann-Charlotte Münger. Först plockade lärarna ut de som de ansåg vara i behov, sen blev det en läkarundersökning och då valde man barn som hade en god prognos.Vid den här tiden pratade man utifrån plantmetaforen, dvs den goda plantan. Växten behövde bra växtgrund för att växa och bli till en bra samhällsmedborgare. Och kollot blev den goda plantjorden, plantskolan.Och därför behövde barnen en god prognos så att det fanns möjlighet till förbättring. Sp barnen fick inte vara sjukliga, däremot klen och sjukliga.Svensk Läraretidning 1889  Frågan är ju icke att endast giva ett större eller mindre antal barn tillfälle att få på landet tillbringa ett par angenäma månader och att skaffa dom ett sommarnöje. Här gäller det något vida viktigare, att taga hand om små plantor som av brist på vård och näring hålla på att tvina bort, samt om möjligt giva dem en växtkraft som kan med tiden göra dom till starka och fruktbärande växter. Man har ju såsom i en redogörelse säges, grundad anledning att bidraga till att av dessa svaga barn göra till kropp och själ sunda män och kvinnor, då mycket tyder på att de annars skola bliva allt annat än detta, eller nedstiga i tidig grav.- Det här var ju något som fördes fram av läkarkåren och också politiskt, för nu började det komma en politisk rörelse för det här med sommarkolonier. Men när man väl går ner i arkivmaterialet och tittar på verksamhetsberättelser som inte var offentliga där bland annat föreståndarnas egna berättelser finns, ja då får vi en helt annan bild, säger Ann-Charlotte Münger.- På kolonierna fanns döende barn och de som definitivt inte hade goda prognoser, men där jag tror att de som valde ut barnen inte hade bilden av en god folkhälsa utan de valde barnen utifrån rent humanitära skäl.I dokumenten kan man läsa om barnens vikt. När de åkte ut till kollot vägdes och mättes dem, och sedan mättes de igen vid avfärden. Dessa listor publicerades också, och ju bättre viktkurvorna var desto bättre var det att få välgörenhetspengar.Katarina församlings skollovskoloni 1892 Avresan från Stockholm skedde den 15 juni och efter 8 veckors vistelse återkommo barnen till huvudstaden. Att de betydligt vunnit i hälsa och krafter framgick tydligt av deras friskare utseende och livligare lynne. Före och efter resan vägdes barnen, viktökningen ses av följande tabell. Per 8 år Vikt vid avfärden 17,7 kg, vikt vid hemkomsten 18,5 kg, ökad vikt 0,8 kilo Arvida 8 år Vikt vid avfärden 19,5 kg, vikt vid hemkomsten 22,5 kg, ökad vikt 3 kgI slutet av 1800-talet var mathållningen i Sverige oerhört bekymmersam, berättar Ann-Charlotte Münger. Det var ju svält på många håll och de här barnen hade levt med svält under perioder.- Och man arbetade mycket för att få upp barnen i vikt, och det var mycket tung mjölmat de gav barnen. Barnen fick grötmedaljer, grötpeng och viktpeng, allt för att barnen skulle äta bra.- Men det finns också berättelser från en del kollon att barnen åt till de kräktes, man fick inte gå från bordet och till och med att toaletterna eller dassen låstes när de skulle vägas ut, så att de inte skulle bli "lättare".Mjölken var viktig och central, medan däremot kaffet var förbjudet för barnen att dricka och stod nära arbetarklassen. Kaffet ansågs vara farligt och det fanns många debatter som handlade om den hälsosamma mjölken och det farliga kaffet.Kan man då uttyda vad barnen tänkte? Ja, målet var ju att förbättra barnens hälsa men också att ge barnen en moralisk skolning. Så det fanns ett starkt drag av fostran och barnen protesterade på sitt sätt.- De levde ju sitt eget liv på kollo. På de offentliga arenorna såg man barnen, men de hade ju lika många arenor utanför där personalen inte såg vad de håll på med. Och det fanns alltid några barn som skickades hem och som de hade problem med. En del kallades för smyg-as och vanartiga.- Just vanartiga barn och tuberkulos var bland de största riskerna att få ut på kollo, säger Ann-Charlotte Münger.Om man vill söka efter dessa handlingar finns de på de flesta kommunarkiv.  Hur gick det då för kollobarnen Anna och hennes bror Otto?Det blev inga fler somrar på koloni för dem. Deras far har fått ett nytt jobb och med det följde en liten lägenhet i en annan del av stan och därmed byte av skola.När Anna blev vuxen gifte hon sig och fick två barn Hennes man Oscar lyckades hyra ett vackert hus åt dem, i det som då var en lantlig miljö i Bergshamra i Solna. Men om Anna fick hälsan tillbaka av lantluften när hon var liten flicka, så blev hon som vuxen sjuk av det lantliga huset. -I sovrummet i det där huset, som kallades Ryska villan, fanns det åtta lager med arsenikfärgade tapeter, berättar Anders Classon. Under mitten av 1800-talet så användes arsenik i en speciell grön tapet som kallades Kejsargrön. Poängen med arseniken var att tapeterna inte skulle blekas av solen. De här tapeterna blev oerhört populära, men 1876 förbjöds de eftersom man hade upptäckt att människor blivit förgiftade av dem, och länge efter det stämplades tapeter med orden Arsenikfri, och man började tala om giftgrön färg.Det här var känt bland läkare och myndigheter, men vanliga människor, i det här fallet Annas familj, hade ju som hyresgäster ingen aning om vad som fanns på väggarna i huset där de bodde.- Hon fick en diffus arsenikförgiftning som hon aldrig riktigt hämtade sig ifrån och dog bara drygt 40 år gammal 1913, slutar Anders Classon.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Erika Libeck-Lindahl, Edith Lindahl, Eva Eneqvist, Malin Avenius och Viktor Åsberg slaktband@sverigesradio.se

Kvällen den 18 Juni 2014 ringer 25-åriga Jonna Henningson polisens larmcentral. Hon uppger att hon varit delaktig i ett triangeldrama och hamnat i bråk med sin kärleksrival, Lovisa. Enligt Jonna ska Lovisa ha hotat och stuckit Jonna med en kniv, innan Jonna fått tag på kniven och stuckit tillbaka. Jonna säger att hon sedan flyr i panik och är nu orolig för vad som hänt Lovisa. Men detta visar sig snart vara långt ifrån sanningen. När Jonna ringer polisen har hon i själva verket precis varit och grävt ner Lovisas kroppsdelar i skogen.-I podcastappen PodMe erbjuds förhandslyssning, bonusavsnitt och extramaterial för 29kr i månaden. Tack för ert stöd! Rättegångspodden görs även i samarbete med Lexbase. Bli medlem på http://lexbase.se och ange rabattkoden "rättegångspodden" för att ta del av erbjudandet där du får tre domar att beställa ut kostnadsfritt.Musik: http://sptfy.com/1L5N Källor: Sveriges Domstolar http://www.domstol.se/ Ansvarig utgivare: Jonas Häger See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Del 2 kommer åklagaren leda i bevis att mordet på Lovisa var mer planlagt än vad Jonna vill framställa det som och då med utångspunkten i Jonnas minst sagt uppseeneväckande sökhistorik under tiden före och efter mordet. -I podcastappen PodMe erbjuds förhandslyssning, bonusavsnitt och extramaterial för 29kr i månaden. Tack för ert stöd! Rättegångspodden görs även i samarbete med Lexbase. Bli medlem på http://lexbase.se och ange rabattkoden "rättegångspodden" för att ta del av erbjudandet där du får tre domar att beställa ut kostnadsfritt. Musik: http://sptfy.com/1L5N Källor: Sveriges Domstolar - http://www.domstol.se/ Sveriges Radio http://t.sr.se/1vp8l22 http://t.sr.se/1H16dTk http://t.sr.se/1Bvk6q8 http://t.sr.se/1CIk7Dy http://t.sr.se/1C7qnJ3 Ansvarig utgivare: Jonas Häger See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Denna gång hälsar Gårdspoddens Pippi Engstedt på "Lokala affären" i Askersund i södra Närke - mitt på torget granne med en stor ICA-butik. Här startade Gustaf Söderfeldt för ett halvår sen affären som säljer produkter och livsmedel från traktens bönder och gårdar. Förutom lokala grönsaker och kött hittar man här även lokala chips, läsk och kalvdans.

Det är inte alla sjöar vars historia sträcker sig 1 000 miljoner år bakåt! Men en sådan sjö är Vättern, Sveriges näst största och Europas sjätte största insjö. Den har varit med om mycket under sitt långa liv, T ex den senaste istiden, ur vars grepp Vättern fortfarande kämpar så till vida att landhöjningen fortfarande pågår. Detta innebär att vattennivån stiger i den södra delen och sjunker i den norra! Från norra Vättern sändes Naturmorgon lördagen den 18 augusti. Då berättade naturguiden Leif Pettersson om den rika faunan och floran vid vätterstranden strax söder om Olshammar, mellan Karlsborg och Askersund. Biologen Michael Andersson har studerat den ovanligt rika lavfloran kring norra delen av sjön. Dit hör exempelvis dvärgplacodlav, som vi fick höra mer om. Det är tufft för en av Vätterns riktigt karismatiska invånare - Vätternrödingen. Sedan 1950-talet har den minskat med 97 procent! Vi träffade forskaren Malin Setzer och porträtterade den vackra fisken, som hotas av fiske, av släktingen laxen, av signalkräftor - och kanske framför allt av ett varmare klimat. Snorgärs var det rätta svaret på förra veckans tävlingsfråga. Här får vi veta mer om denna taggiga lilla fisk. Trots att Vättern är en viktig vattenresurs för stora delar av södra Sverige, används den som militärt övningsfält. Nu finns planer på att utöka användadet av skjutfältet vid Karlsborg, och protesterna har inte låtit vänta på sig. Både delar av lokalbefolkningen och naturskyddsföreningen anser att det är orimligt att skjuta projektiler med blyinnehåll rakt ner i en vattentäkt. Se bildspelet från sändningen! Veckans Kråkvinkel svarade Lisa Henkow för. Naturmorgons direktsändande medarbetare var Lasse Willén och Lena Näslund.