Podcasts about charlottas

Det är nyårsafton och hunden Prins är stressad av fyrverkerierna. När matten Charlotta böjer sig över honom biter han henne plötsligt i ansiktet. Han biter så hårt att hennes näsa lossnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blir en dramatisk nyårsmorgon 2023. Charlotta Oskarsson Rantavaara - tillsammans med den avbitna näsan i en ishink - flygs från Gällivare med helikopter till Sunderbyns sjukhus i Luleå och sedan vidare med flyg till Stockholm. På Karolinska sjukhuset väntar en kirurg som är villig att göra ett försök att sy fast hennes näsa.Samtidigt är hennes sambo Tomas kvar i chock hemma i villan i Koskullskulle utanför Gällivare, med allt blod efter olyckan och de två hundarna; hans jakthund Prins och Charlottas schäfer Terra som ligger på parkettgolvet vid soffan.Reportern Lena Callne följer Charlottas och Tomas resa från den traumatiska olycksnatten till försöken att skapa en ny näsa till Charlottas. Och fram till beslutet om vad som ska hända med hunden Prins.Dokumentären är gjord 2024.Reporter Lena Callne Producenter Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: Maths Källqvist och Ola Hemström

Henrik vandrar denna gång tillsammans med Charlotta Björck runt Möllevången i Malmö. Samtalet tar sin början i Charlottas minne av en brand i huset där hon tidigare bodde, för att sedan övergå i en diskussion om ångesten över världsläget och Rysslands invasion av Ukraina. Charlotta berättar hur hon hanterar detta genom att stänga av nyhetsflödet för att kunna fokusera på sina barn.Promenaden fortsätter in på mer personliga ämnen när Charlotta öppnar upp om sin nyligen avslutade 10-åriga relation. Hon delar med sig av både sorgen och lättnaden över beslutet, samtidigt som hon ifrågasätter tvåsamheten som koncept. Charlotta föredrar tanken på ett mer kollektivt familjeliv framför kärnfamiljen.Henrik och Charlotta reflekterar över utmaningen i att ofta behöva lämna sina barn på grund av jobb som kräver mycket resande. Samtalet avrundas med en kort genomgång av några av Charlottas kommande kreativa projekt, inklusive ett solo-gig, improvisationsteater och en revy senare i höst.Mer om Henrik Ståhl: https://linktr.ee/Henrikstahl.OM CHARLOTTA BJÖRCK:Charlotta Björck är komiker och skådespelare, känd sen länge på Instagram men slog igenom för en bredare publik med den egna tv-serien "Charlotta x 8" på SVT 2021. Hon är känd för sina improvisationstalanger, röstskådespeleri och komiska uttryck. I våras var hon med i "Bäst i test" i TV4 och medverkar i höst i "Den tunna blåa linjen".Mer från Charlotta: https://www.instagram.com/charlottabjorck/ Vill du slippa reklamen? Bli plusmedlem: https://plus.acast.com/s/vandra-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 3 och i dagens avsnitt får vi höra hur det går för Charlotta som har åkt på väldigt hög feber. Hon såg ju också en kvinna som påstod att barnet i Charlottas mage var hennes…?Musik:Dark Walk - Horror - Kevin MacLeodLjudeffekter:freesoundEgna inspelade Become a member at https://plus.acast.com/s/rysarstunden-2. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Superfredag när Sveriges roligaste tiktokare Zorba Asplund utmanar Victor i Charlottas fredagstävling! Det blir moment som "Vad söker dansken?", "Ångrar man badet" å "Gissa frukten". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

B(r)aksuccé är att vänta när kocken Leila Lindholm möter Victor i Charlottas premiär-fredags-fest-show. Det ska tävlas i "BORTGLÖMDA ARTISTER", "HÄRMA ÖSTGÖTSKAN" och såklart "VEM VARE SOM KASTA".

Charlotta hat Geburtstag. Und was hat sie zum Geburtstag geschenkt gekriegt? Einen Hund...

I höstens första avsnitt av SWEA-podden får vi träffa Charlotta Smeds, en svenska som konverterat till katolicismen och nu bor i Rom, där hon arbetar vid Vatikanradion i Vatikanstaten.    Som 17-åring åkte Charlotta som utbytesstudent till Sardinien. Trots att Italien var hennes tredjehandsval och kulturkrocken det innebar att bo i det lilla samhället hon hamnade i, vann de varma och gästvänliga italienarna hennes hjärta och vistelsen gav mersmak.  Väl hemma och efter avslutad student valde Charlotta att åka tillbaka till Italien för att studera, men denna gång blev det Rom. 30 år senare är hon fortfarande kvar och även om hon saknar den svenska förkärleken för ordning och reda, så är det Rom som hon vill fortsätta kalla hemma.   Charlotta berättar om sitt arbete inom Vatikanradion och hur det kom sig att hon började arbeta där, samt varför det är väldigt eftertraktat att arbeta i Vatikanstaten jämfört med Italien.    Vi får även höra mer om boken “Rom, maten och meningen med livet” som Charlotta givit ut tillsammans med Kristina Kappelin där Charlottas år som frilansfotograf kom väl till pass.   Charlotta avslutar intervjun med sitt bästa tips för alla som någon gång tänker besöka Rom.   SWEA-poddens team i detta avsnitt:  Intervju: Maria Jacky och Ann-Sofie Berg Redigering: Stina Bergh Palo   Följ Charlotta i sociala medier https://www.instagram.com/lottasmeds/   Boken Rom: maten, människorna, livet https://www.adlibris.com/se/bok/rom-maten-manniskorna-livet-9789178434305   Vatican News https://www.vaticannews.va/sv.html  

Hello all you magical beings & welcome back to Celestial Podcast!  We are switching things up with an episode in English! I had the absolute pleasure to speak to Charlotta Barman about the healing power of sensuality & sexuality. Charlotta is a sexuality empowerment coach & we had such a beautiful conversation on all things sensuality! This is what we spoke about in todays episode:- How did Charlotta become a sensuality empowerment coach? - Difference between sensuality and sexuality and how are these connected?   - How can connecting with our sensuality help us expand & become more empowered & aligned with our true selves? - Why are so many people are so disconnected from their sensuality and sexuality and therefore their bodies?- What is the sacral area? What traumas usually get stored in our sacral area?- Charlottas journey with healing her cervical trauma- Destructive relationships - How to tap into our feminine energy? - What is a yoni egg & why/how should we use one?- Some powerful yet simple practices we can do everyday to connect to experience more presence & pleasure everyday Follow Charlotta here:https://www.instagram.com/charlottabarman/https://www.charlottabarman.com/ Follow the podcast here:https://www.instagram.com/_celestialpodcast/https://www.youtube.com/channel/UCN1d7sTr267JqJObrcHGjuQ Enjoy my loves!/Stella Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Komiker och skådespelare Charlotta Björck har över fyrtio tusen följare på Instagram och är ”BÄST PÅ HELAHELAHELA INTERNET” enligt en entusiastisk följare. Charlottas instagramkonto använder hon som plattform för att på sitt eget vis ifrågasätta den lyckliga yta vi ständigt exponeras för på dagens sociala medier. Där låter hon sin konst och sitt föräldraskap ta plats med spetsig humor, satir, vassa texter, sång & illustrationer. Våren 2021 hade hennes humorserie Charlotta x 8 premiär på SVT där hon spelade 9 olika karaktärer på och runtomkring vårdcentralen Rhododendron. Charlotta var nominerad till Det svenska humorpriset i kategorin Årets webbhumor på Barncancergalan 2018 och i kategorin Årets kvinnliga komiker 2021. Under museets populära lunchsamtal Brown Bag Lunches fördjupar vi oss i den kreativa processen tillsammans med spännande och inspirerande gäster med olika bakgrund. Samtalen leds av copywriter och manusförfattare Paola Pellettieri.

Titlar som ”Årets mediechef” och ”Årets marknadsföringspris” är bara ett axplock av utmärkelser som medieprofilen Charlotta Flinkenberg kammat hem under sin karriär. Charlotta har över 25 års erfarenhet inom branschen som bland annat chefredaktör för välkända namn inom tidningsvärlden som CHIC, Veckorevyn och Glamour. Idag driver Charlotta eget bolag med ett starkt fokus kring hälsa och livsstil för kvinnor. Charlottas bästa gren är att gräva där hon står och skapa affärer av en bra idé. Jag får veta hur man levererar även när man känner sig omotiverad och Charlotta ger mig nycklar till att kunna gå vidare och inte älta saker. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Titlar som ”Årets mediechef” och ”Årets marknadsföringspris” är bara ett axplock av utmärkelser som medieprofilen Charlotta Flinkenberg kammat hem under sin karriär. Charlotta har över 25 års erfarenhet inom branschen som bland annat chefredaktör för välkända namn inom tidningsvärlden som CHIC, Veckorevyn och Glamour. Idag driver Charlotta eget bolag med ett starkt fokus kring hälsa och livsstil för kvinnor. Charlottas bästa gren är att gräva där hon står och skapa affärer av en bra idé. Jag får veta hur man levererar även när man känner sig omotiverad och Charlotta ger mig nycklar till att kunna gå vidare och inte älta saker.

Karaktärernas geni Charlotta Björck gästar podden den här veckan! Det blir samtal om att vara mamma, om hur utseendehetsen sabbar potentialen och om barn på sociala medier. Varför vill Charlotta att hennes sambo ska ha Instagram? Vad hände när Pandemin satte stopp för hela planen 2020? Och så undrar jag varför Charlottas syrra Jossan vill porta henne från sociala medier för alltid... LYSSNA!!   Soffhäng med hej hej vardag produceras av Poddagency

NIONDE AVSNITTET - AVSNITT NIO Henrik & Charlotta snackar skit - Charlottas nya podcast presenteras i stolt samarbete med Ponyhans Group AB. Livet som sponsrad osv. Vad fan är grejen med Greta och varför kan man inte bara skicka lite LOVE ist för hate? Jaja, haters gonna hate och karma is a bitch. STORT TACK TILL PonyHans och Johan för helt jävla fenomenal reklaminsats!

TREDJE AVSNITTET - AVSNITT TRE Charlotta och Henrik går på djupet, lägger korten på bordet osv. Högläsning ur gamla dagböcker: SKER. Charlottas första dickpic i livet beskrivs, bedöms och beröms? Drakar, Dagböcker & Dickpics helt enkelt!

FÖRSTA AVSNITTET - AVSNITT ETT GOD JUL och vad hände egentligen med Johannes och Charlottas fjärtpakt? I första avsnittet av Inre Geni Slash Demon bjuder Charlotta upp till både dans och eftertanke. Är #julen ett mähä mest eller hugger hon sin egen gran nästa år? Missa inte den spännande utvecklingen och glöm inte att dricka julmust tills du blir fet.

Ett program med våra lyssnare om mobbning. Berättelser om barn som mobbas och vuxna som minns sin egen skoltid med mobbning. Vilka spår sätter mobbningen? Charlottas dotter bytte skola fyra gånger, tills hon fick rätt hjälp och mobbningen kunde stoppas. Daniel har sprungit ifrån mobbare så många gånger att när han började på fotboll var han snabbast i laget. Julia berättar om ärren som sitter kvar efter mobbningen i grundskolan, trots att det var 30 år sen. En kortdokumentär av Sukran Kavak från 20118. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

Nu släpper vi avsnitt nummer 100 i Nätverkspodden! I detta avsnitt får du lyssna till Marie Hagberg som intervjuar livsutvecklaren, tänkaren, bloggaren och författaren Charlotta Rexmark om hennes slingriga väg till där hon befinner sig idag, hur hon använt svåra saker i livet till att nå lärdom och utveckling och sedan dela med sig av sin kunskap till andra. Dessutom delar hon med sig av sina bästa tips för att nå framgång för den som funderar på att starta en egen blogg. Charlotta driver bloggen ”Överlevnadsguiden” där hon skriver om bland annat personlig utveckling, mental träning och naturlig hälsa. Charlotta Rexmark driver bloggen ”Överlevnadsguiden”. Författare av boken ”Överlevnadsguiden” som blev till efter önskemål från Charlottas bloggläsare. 

Ledarskap, delaktighet och rörelse på arbetstid. Så sänkte Arbetsförmedlingens kundtjänst i Karlskoga sjuktalen från 13 till 6,6%, på ett år! Charlotta Edenvik är chef för Arbetsförmedlingens kundtjänst i Karlskoga. Hon berättar att arbetet började för över tre år sen med en strategisk översyn över hur man kunde jobba med att öka hälsan. Det började med ledarskap och delaktighetFörst låg fokus på ledarskap och delaktighet. Den här delen av arbetet handlade om friskfaktorer: alltså istället för att fokusera på det som får oss att må dåligt arbetar man med att stärka det som får oss att må bra. Exempel på friskfaktorer är tydlig ledning, delaktighet och att eget ansvar. Frågan "hur vill vi ha det på arbetplatsen?" ställdes och alla fick reflektera kring vad hälsa betydde för dem. En satsning på mental hälsaUnder det senaste ett och ett halvt året har man fått extra medel för att få ned sjuktalen och dessa insatser riktade in sig på den mentala hälsan. En sköterska från företagshälsovården kommer varannan vecka för att stötta i frågor av både privat och arbetsrelaterad karaktär. Rörelse på arbetstidNär det organisatoriska, sociala och mentala var på plats behövdes också ett fokus på den fysiska hälsan och det tog Charlotta och hennes kollegor tag i. Det resulterade i aktiviteter som är tillgängliga under arbetsdagen och kallas därför "rörelse på arbetstid". Inte omfattande träningsinsatser som kräver ombyte och dusch, alltså, utan enklare sätt att bryta stillasittandet. Det finns möjlighet att delta i mindfulness, enklare pinngympa, röstvård, qi-gong med mera. Det har också gjorts en översyn av den fysiska arbetsplatsen i samband med att man ökade antalet medarbetare från cirka 70 till 100 och nu finns det tysta utrymmen och ljuddämpande inslag i kontorsmiljön. Resultatet är en välmående och högpresterande arbetsplats. Tricket är att göra det vi vet behövs Charlotta Edenvik säger att de flesta av oss vet att hälsa är lönsamt. Kunskapen om hur man gör finns tillgänglig för alla. Det vi behöver minska är gapet mellan vetande och görande. Då kan vi få stora effekter på hälsa och lönsamhet såväl för individen som för företaget och i förlängningen hela samhället. Här är Charlottas tips till dig som är chef: Fundera på hur du som chef kan inkludera hälsa och hållbarhet i verksamhetens olika delar, t ex: Den dagliga verksamheten Kompetensutveckling Möten och planeringsdagar Individuella resultatdialoger Ledarskapet Tänk därefter igenom hur du som chef kan arbeta inkluderande med insatser och vad du behöver för att genomföra förändringen. Kanske behöver du egen kompetensutveckling och rätt partners, externt såväl som internt. God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel! Vår samarbetspartner Twitch tipsar om hur du kan rekrytera med hälsa som hävstång. Win-win för välmående, employer branding och lönsamhet. Läs mer här.

Vi kliver in i jobbgarderoben och avslöjar vilka maktsignaler du skickar med dina kläder. Tips (kanske fler än vanligt!), stylingråd, dråpliga anekdoter och proffsreferenser varvas med att Hulda och Charlotta inte är överens. Business as usual, alltså. • Vad händer om du plötsligt byter stil på jobbet, men inte har bytt jobb? • Maxhöjden för klackar som du pallar att gå i på kontoret • Äkta karriäristor fönar håret och lägger tid på frisyren • Nyckelplaggen som gör dig löjligt framgångsrik • Charlottas handledsknep för att fuska fram en bättre hållning • Använd kavajen som din snuttefilt, eller Mandrake-kappa • Hulda ”Satsa på Palermos loop-knut, på skärpet!” See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ibland kan en flytt på några mil innebära en total förändring av människans liv. Så var det för Charlotta som i mitten av 1800-talet bröt upp från sin gård och flyttade in till lärdomsstaden Uppsala. Flytten för Charlotta var bara några få mil i geografin men steget var långt ändå; från landsbygden och jorden till staden och studierna där hennes söner skulle få studera vid Universitetet.Hennes radikala beslut har färgat hennes efterkommandes liv och tankar. Det menar hennes barnbarns barnbarn Stefan Torssell.- Man diskuterar ju ofta om det är arv eller miljö som påverkar oss. Men jag har förstått att vi har ytterligare en faktor och det är en familjeidé, säger han.  - Familjeidén är osynlig, men vi får den itutad i oss. Jag fick den från min morfar, som antagligen fick den från sin far som väl fick den från Charlotta.  I vårt fall handlade det om att man ska göra sin plikt, att det ska vara ordning och reda, och man ska vara krävande -  mot andra men också mot sig själv.Charlotta, det var Stefans morfars farmor, och Stefan och jag träffas på den plats där hon bodde, som ung och nygift. Det är en vacker vit gård med en gammal och en relativt ny flygel på ömse sidor av gårdsplanen. En gång i tiden var gården omgärdad av skogar ängar och fält, idag ligger den mitt i det lilla samhället Knivsta, just där den gamla landsvägen gick mellan huvudstaden Stockholm och lärdomsstaden Uppsala.- Det här är Särsta värdshus, som på den tiden hette Segersta. Hit kom Charlotta i slutet av 1830-talet. Hon var dotter till gästgivardottern från Märsta Ny, och gifte sig med Carl Fredrik som hade samma bakgrund. De flyttade in och drev jordbruk, fick en stor kull med barn. Ett av dem, en dotter dog 1851, och samma år dog Carl Fredrik i en olycka. Han körde häst och vagn, men körde i diket och fick hästen över sig.    - Många år senare fick jag höra av en släkting som viskade fram att han nog hade druckit sprit! Det var en familjeskandal!    Men familjens sorger var inte slut, för ytterligare något år senare dör också den äldsta dottern.  - Och det var då Charlotta fattade sitt beslut.Vi går in i den gamla gården där Stefans anmoder en gång styrde och ställde. En hel del är förändrat och moderniserat, idag är håller man kurser och konferenser här. Vi slår oss ner i den gamla salongen och pratar om Charlottas beslut att lämna allt detta invanda. Vid tiden för hennes uppbrott hade industrialiseringen startat och jordbruket börjar tappa något i betydelse, och Stefan Thorsell tror att Charlotte förstått vad det skulle innebära för förändringar redan när hon var ung.- Hon förstod att gården inte skulle räcka till alla hennes söner, hon måste hitta på något. Stefan har gjort sig en bild av hur Charlotta, redan när hon var liten och gick och serverade på föräldrarnas värdshus, förstod att det var en ny tid som bröt in.    - Hon måste hört folk tala om hur städerna växte och om jorden som inte längre skulle kunna föda alla som förr.Men Charlotta bröt inte bara upp från gården, hon bröt också med den konvention som rådde i tiden när hon valde att fortsätta leva ensam sedan hennes make hade dött.Hon tog med sig sina fem egna söner, och dessutom sin egen systers yngste son till det hus som hon köpte i Uppsala. Vid flytten var den äldste av pojkarna sexton år och den yngste 6.- Syskonbarnet Carl-Ture har skrivit brev om hur de hade det. Han skrev att sämjan mellan barnen var god, men det var hård drill och disciplin som gällde, det var kallt i rummen där de fick sitta och studera.Charlottas söner utbildade sig i yrken som, visserligen var teoretiska, men som ändå i mångt och mycket hade med praktiska saker att göra inom industri och jordbruk. En blev lantmätare, en lantmästare, båda yrken kopplade till familjens gamla liv med jorden. Men en son bytte inriktning, tog ett steg bort från jorden och blev med tiden professor i medicin. Också i generationen efter vad det den praktiska nyttan som var viktigast.Man skulle kunna tänka sig att Charlottas barn och deras efterkommande blev inbitna akademiker allihop, och det var visserligen sant för några, men riktigt så rak var ändå inte vägen. Stefan menar att Charlottas tankegods, det som hon lämnade i arv, innebar att studier visserligen var bra och eftersträvansvärt, men de måste ju leda till något praktiskt till bättre kunskaper om hur jorden ska brukas, eller till förståndiga ingenjörsinsikter. Att studera kunde vara roligt, det förstod nog inte Charlotta.- Jag tror aldrig att Charlotta såg utbildning som ett intellektuellt nöje, utan det var ett redskap för att nå de mål man vill. Vet man inte vad man ska bli så ska man arbeta.Charlotta själv levde resten av sitt liv mitt i Uppsala, hon var 80 år när hon dog. Systersonen Carl-Ture skrev ett brev där han beskrev begravningen, och det handlade om hur trevligt de hade haft de hvad de åto och hur de åkte med häst och vagn men inte ett ord om Charlotta.- Jag tror att de var rädda för henne. Inte ett ord av saknad finns det i brevet. Jag tror att jag är den person på denna jord som kanske saknat henne mest.Spår av studenter i arkiven Studentlivet i Uppsala har lämnat många spår. Och de allra flesta handlingarna finns bevarade på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.Marta Ronne är litteraturvetare och har bland annat undersökt hur universiteten skildras i skönlitteraturen. Hon har plockat fram mängder av handlingar som berättar om studentlivet förr, både från nationerna men också universitets egen dokumentation, som till exempel matriklar universitetskataloger och inte minst seminarieprotokoll där man kan följa hur enskilda studenter resonerade i olika frågor under lektionstid.- Man kan se konkreta personer träda fram. Till exempel om man läser i ett seminarieprotokoll om handlade om ex barockens litteratur, så står det prydligt angivet vem som pratade under lektionen. Det kan står att kandidat Andersson reser frågan om något och som kandidat Åhlander svarar på. Och att ex fröken Andersson begär ordet och håller ett kort anförande om något.Marta tar fram en nationsmatrikel från Göteborgs nation 1886-1905. Studenterna var förr liksom nu anslutna till nationer som knöt ihop studenter från samma geografiska område. I den här matrikeln kan man läsa om de anslutna studenterna, var de var födda, vilket län de kom från, vad fadern arbetade med, vilket läroverk de fått sin undervisning vid mm. - Sen har man också noterat vad personen fick för anställning, berättar Marta Ronne. Karl Harald Ölander född 1866 i Kristiania. Fadern arbetare. Erhållit undervisning vid Göteborgs högre latinläroverk 1880 till 1887. Blev folkskollärare i Göteborg 1895.Jonas Vilhelm Lindskog född 1869. Fadern provinsialläkare. Erhållit undervisning vid Göteborgs allmänna läroverk. Avlade medicine kandidatexamen i Stockholm november 1892. Död 1901.Frans Gerhard Torén född 1868 i Göteborg. Fadern bleckslagare. Fortsatte sina studier vid Göteborgs Högskola och emigrerade till USA.- Ända in på i början av 1900-talet så fanns det i universitets- och nationsandan något liknande "In loco parentis", man var nästan som ställföreträdande förälder. I Nationsmatriklarna kan man följa studenterna och Marta Ronne säger att det fanns en känsla av ibland livslång tillhörighet bland studenterna.- Det noterades inte bara vad studenterna fick för anställning utan även om de avled som unga.Vid förra sekelskiftet sörjde familjerna i första hand för pojkarnas utbildning. Och det var framförallt föräldrarna som sörjde för deras utbildning. - Den fattiga studenten är ingen myt och i romanen "Tre terminer" av Fritiof Nilsson Piraten är det väl beskrivet. Där fadern specificerar alla utgifter som han tänker sig att sonen kommer att ha. Problemet var att livet inte såg ut så för de manliga studenterna eftersom studentlivet var kryddat med allehanda nöjen, som att dricka portvin och umgås med kamrater. Dels har vi den allvarsamma delen av försörjningen som handlar att klara av hyran för sitt rum, kunna köpa kurslitteratur och vara anständigt klädd. Detta skulle pengarna hemifrån räcka till, men det gjorde de ofta inte, berättar Marta Ronne.- Och då ska man komma ihåg att många studenter kom från ytterst obemedlade familjer och därför var det ganska vanligt att studenter gav lektioner för exempelvis borgerskapets barn.Från mitten av 1800-talet och fram till förra sekelskiftet fanns det en sorts låne- och växelindustri bland studenterna. - De lånade pengar av varandra och skrev på varandras växlar och många gick runt och bar på ganska stora skulder. Men Marta Ronne säger att hon inte hört talas om någon kvinnlig student som skulle ha givit sig in i det, utan det var männens studentliv som krävde större tillgångar. Det här kan man utläsa i memoarer och minnen som studenterna skrivit. Marta tar fram en svart vaxad anteckningsbok från sitt eget nationsarkiv; Sörmlands - Närkes arkiv. - De här anekdoterna behöver inte nödvändigtvis vara sanna, men de hjälpte till att bygga upp bilden av studentkulturen och studentromantiken. Det handskrivna häftet Marta tagit har namnet "Hågkomster" och är skriven av F T H Hagberg. Där finns bland annat berättelsen om konditorn Aron Fors.Marta Ronne har tillsammans med sin man Erik Ronne skrivit studenthistoriska artiklar i studenttidningen Ergo. Länk till den sidan finns nedan.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Peter Öberg och Tommy Engman slaktband@sverigesradio.se  

En grupp som verkar vara bortglömda i historieskrivningen och kanske också i familjeberättelserna är de människor som i gamla tider levde med funktionshinder. Ändå är källorna fulla av uppgifter om människor som betecknas som lama, fåniga och svagsinta. Det stora intresset från myndigheterna att dokumentera det, som rubriserades som lyten, berodde delvis på att de ville veta om de kunde försörja sig eller vem som annars skulle ta hand om dem. Omsorg och kontroll Claes G Olsson är etnolog vid Umeå universitet och har skrivit en doktorsavhandling om handikapphistoria från 1700 talets mitt och framåt. Under hela arbetet med avhandlingen hade han en bild framför sig på anslagstavlan. Den föreställde Mathias Larsson Skönberg som levde på 1700- talet och som trots att han saknade fullväxta armar och ben verkade ha levt ett ganska gott liv. Mattias blev en inspirationskälla för Claes G Olsson. Claes G Olsson berättar att han stötte på Mathias i Kungliga Vetenskaps Akademiens Handlingar som började utges under 1700- talet. Där fanns både en berättelse och en bild på Mathias Larsson Skönberg. - Jag fascinerades av bilden. Jag kände ju till till neurosedynbarnen från 1960- talet och Mathias hade liknande skador vilket jag inte hade en aning om att det uppträdde också långt tidigare, och har säkert alltid förekommit i historien, berättar Claes G Olsson. - Jag blev inspirerad och läste berättelsen som är skriven av en läkare som träffade Mathias för att ta reda på hur hans liv hade varit från barndomen. Mathias var barn till fattiga föräldrar, pappan var skräddare och mamman skötte hemmet och de andra barnen. - Och det är klart, när Mathias föddes uppstod säkert en traumatisk situation. Mamman kom sen att utnyttja Mathias genom att gå runt i socknen för att visa upp honom och indirekt eller medvetet tigga pengar. Det ogillades i socknen varpå Mathias flyttades till Hospitalet i Söderköping där han växte upp. - Det fascinerande är att han kom att ägna sig åt en mängd sysslor vilket man kan se på bilden av honom. Där visas vad han kunde göra; snickra, måla och spela fiol. Dessutom hade han lärt sig läsa och skriva. Läkaren skriver med en viss beundran att han inte drog sig för att delta i slagsmål om någon retat honom. - Han kunde vara ganska aggressiv, vilket läkarna då skyller på den dåliga uppfostran han hade fått. Personer som hade någon form av funktionsnedsättning, speciellt barnen, behövde en bättre uppfostran, den inställningen kom att dominera synsättet på funktionsnedsatta under 1700- talet. Och det resulterar i sin tur att det startas specialskolor, berättar Claes G Olsson. Det fanns också olika funderingar varför Mathias och andra drabbades av funktionsnedsättningar. Vi den här tiden så blandades vetenskap och folkliga synsätt. läkarna funderade om modern till Mathias blivit skrämd, vilket kunde ha satt sig som en skada på fostret. - På 17- och 1800- talen hängde de folkliga föreställninagarna fortfarande kvar, att det kunde Guds straff eller ett tillslag av övernaturliga väsen. Föreställningen om att det finns krafter som påverkar människors liv och vill ont, finns delvis kvar som föreställning. Men kristendomen och vetenskapen trängde allt mer ut de folkliga föreställningarna. Vad står då i handlingarna om de funktionsnedsatta? - Det beror på vem som skriver, men som regel är det ju inte den som har funktionsnedsättningen själv som skriver. Det var framförallt läkare och  pedagoger som skrev. Claes G Olsson berättar att han framförallt intresserat sig för vad några av läkarna skrev, och säger att det finns många spännande citat som avslöjar lite av hur man såg på personer med funktionsnedsättningar på 1700- talet. Så här skriver läkaren Erik Acharius, som var en av Linnes sista elever, i sin artikel i Vetenskaps Akademiens Handlingar år 1798: Krymplingens historia kan äfven någon gång förtjena en mer än vanlig uppmärksamhet. Icke just därföre, att man hos honom uptäcker liksom vissa brister uti naturens utvicklings förmåga eller at någre kroppsdelar antagit en oformligare skapnad; ty det är ingalunda sällsynt at genom tillfällige orsaker den ordning rubbas som naturen annars i stöd af sine efter säkert bestämda lagar fortsatte verkningar följer, och at krymplingar både med för få och bristande eller för många och illa danade delar framalstras bland alla växande varelser på vårt jordklot, men då de ibland äro på et mera utmärkt sätt vanlottade blifva de i flere afseenden äfven märkvärdigare och böra beskrifvas. Vilka källor har då Claes G Olsson tittat i. - Jag har använt mig av en mängd källor. Husförhörslängderna är en . Där skrev prästerna ned vilken form av funktionsnedsättning som de hittade i församlingen och det upptäcktes åtminstone när församlingsborna skulle lära sig läsa och förhöras i kristendomslära. - Rapporterna hamnade så småningom på Statistiska Centralbyrån, eller dåvarande Tabellverket. Även fattigvårdsprotokoll där man kan se socknens beslut om utackordering eller kringgång för de som inte hade någon familj som tog hand om dem. - Hur det blev berodde naturligtvis på var de hamnade, och många utnyttjades säkert i arbete i den mån de kunde utföra arbete. Men den typen av hantering minskade efter hand då större vårdhem byggs på 1800- talet och ålderdomshemmen tog hand om många. - Och det finns många berättelser att läsa om eftersom det fanns många som hade funktionsnedsättning, men vi forskare har tyvärr inte ägnat oss åt dem  i forskningen. Dessvärre har de hamnat i gruppen fattiga och utstötta. Claes G Olsson berättar att det finns många öden som träder fram i materialet. Charlotta Seureling är en av dem. - Hon hade en spännande bakgrund. Charlotta kom från en teaterfamilj där pappan var teaterdirektör och reste runt i landet. - Och då jag läste om henne framstod hon som ett gott exempel på hur en blind flicka kunde få möjlighet att utvecklas genom att vara med sällskapet och till och med uppträda. Charlotta Seureling kom till Per Aron Borg i början av 1800- talet för att få privatlektioner i musik. Han tog initiativet att starta den första specialskolan för blinda och döva. Och Per Aron Borg såg sin chans att göra något stort som han kunde bli berömd för. - Egentligen var det Charlotta Seureling som triggade igång det hela. Hörs då Charlottas egna tankar i materialet? - Ja i allra högsta grad, säger Claes G Olsson. Det finns berättat om när hon skulle uppträda framför drottningen, och Per Aron Borg var en skicklig PR- man och anordnade en jättevisning av eleverna för samhällets toppar. Charlotta hade skrivit en visa för drottningen. Från min första barndoms dagar Synen mig beröfvad var; Först i dag mitt hjerta klagar öfver den förlust jag har; Jag den sällhet icke njuter, Att Dig, dyra Drottning, se; Men Du hör den suck jag gjuter, Ser min känslas rörelse. Efter att ha framfört sången fördes Charlotta fram till drottningen för att överlämna sina egenhändigt skrivna verser. Då drottningen härvid nedlät sig til de Nådigaste tillika välgörande Uttryck, blef Mamsell Seurling- utomdess uti hela sit Väsende sjelfva Blygsamheten- så djupt rörd öfver så mycket Hög någ, at hon svimmade. Claes G Olsson berättar att Charlotta kom att stanna hos Per Aron Borg länge. Hon reste sen till Finland och Ryssland där hon deltog i att bygga upp blindskolor. Charlotta dog 1828 drygt 40 år gammal och blev känd som sångare, harpist, poet och skådespelare. Här finns Claes G Olssons avhandling: Läs mer på: Fram till mars 2013 pågår ett insamlingsarbete i Nordiska museets projekt Livsbild. Här berättar Claes G Olsson mer om det: Läs mer om projeket:  Bortglömd Vana släktforskare vet att människors handikapp ofta är noggrant antecknade i husförhörslängderna. I många kyrkböcker så ska prästen redan i den allra första kolumnen, på samma ställe där man skrev ner namn och yrke på personerna i ett hushåll, också skriva in om personen hade ett lyte, med förklaringen efter: ”svagsinta, blinda, döfstumma” . Men det ser inte alltid likadant ut, rubrikerna kan skifta i olika landsändar och olika tider, och det gällde också olika regler beroende på vilken präst som bestämde. Men efter 1860 så standardiserades formulären, och såg i princip likadana ut över hela landet. Ingela Martenius  på Göteborgsregionens släktforskarförening berättar att anledningen till att handikappen uppmärksammades på detta sätt var skattetekniska. -Ser man en anteckning om att en person var ”fånig”, ”vansinnig” eller ”lam” så betyder det att han hade nedsatt förmåga att betala skatt, förklarar hon. Alternativet var att de belastade fattigvården. Ett annat skäl till anteckningen kan vara att man anser att den handikappade skulle behöva skickas till någon anstalt. Ingela Martenius har tagit fram ett par exempel ur vanliga husförhörslängder. I Lerum 1813 dyker det plötsligt upp en ung flicka i en familj, utan några hänvisningar till varifrån hon kommer eller egentligen hör hemma. -Det står om henne ”Nästan blind, födes av medlidande”, läser Ingela Martenius, och kommenterar: -Det var alltså så anmärkningsvärt att hon blir omhändertagen i den här familjen, som förresten redan hade sju barn, att prästen tycker att det måste antecknas särskilt. -Man måste komma ihåg att man vid den här tiden ansåg att det var de högre klassernas folk som stod för de ”finare känslorna” som till exempel medlidande, att en prästfru kunde känna medlidande och ge en blind person en allmosa, det kunde man förstå. Att en vanlig torparhustru skulle visa sådan förfining var anmärkningsvärt 1813. Den unga, synskadade flickan, försvinner efter några år ur kyrkböckerna och faktum är att handikappade personer kan vara ganska svåra att följa i folkbokföringen. -Jag tror inte att det beror på att man medvetet gömde undan dem, säger Ingela Martenius, det är snarare så att de flyttas kring. De är ofta kvar i föräldrahemmet så länge föräldrarna lever, och har de tur så kan de senare följa med något syskon. Men om det inte gick så hamnade de oftast i fattigvården, inte sällan på så kallad rotegång, där de fick bo ett litet tag i socknens alla gårdar. Den här gruppen förblev ofta ogifta och utan barn, vilket betyder att de sällan ligger överst på listan över personer som intresserar släktforskare. -Så den här gruppen var inte bara bortglömda av sin samtid, de är dessvärre ganska bortglömda också av oss som lever idag, konstaterar Martenius. Hon tar fram ytterligare ett exempel ur husförhörslängderna. Det gäller en kvinna som heter Karin Andersdotter och som är född 1767. Första gången det står något av henne betecknas hon som ”dumb”. -Dumb betyder absolut inte ”dum”, utan det står för stum, förklarar Martenius, och jämför med engelskans ”Death and Dumb”.  Hon var sannolikt vad som senare kom att kallas dövstum. Lite längre fram i tiden får denna kvinna epiteten ”fånig” och ”vansinnig”, i kyrkböckerna. -Sanolikt var det så att Karin gjorde konstiga ljud som inte prästen kunde tolka, tror Martenius. ”Fånig” betydde inte larvig, utan springer ur ordet ”fåne”. Den fånige ansågs inte tillräknelig, men sannolikt ofarlig. Också ordet ”lam” dyker ofta upp. Det står för långt fler diagnoser än dagens ”förlamad”. -Det kan betyda allt från att vara totalförlamad till att man hade ett lättare problem med att gå eller röra sig. Idag är vi så noga med detaljerna, men det var man inte förr. Ett handikapp betydde inte alltid att man blev bortglömd eller undanskuffad av samhället. -Vissa yrken var vanliga för folk med lättare handikapp, som till exempel sockenskomakare, eller sockenskräddare, avslutar Ingela Martenius.