Podcasts about hagert

Hur avslutar man ett decennium av tvåspråkig, sverigefinsk journalistik och fest? Erkki är tillbaka med Kalle och Sanna och minns roliga missar och försöker hitta essensen av det sverigefinska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi knyter ihop Popula-säckenMed oss för att ta oss igenom det sista avsnittet har vi bjudit in Erkki Kuronen som var en av Populas första programledare. Hur låter våra inre finnar om de släpps lösa? Hör oss vråla av skratt och böla i studion. Vad betyder egentligen ordet ”Popula”?Är sverigefinskheten stereotypiskt finskt?Vi reder ut detta med programmets sista gäst Fanny Laakko som själv är del av en språklig minoritet, fast i Finland. Hon är mitt uppe i att skriva sin kandidatuppsats inom etnologi med fokus på sverigefinnar och deras identitetsskapande på Uppsala universitet. Har många sverigefinnar fastnat i tiden och har vi varit för varit för nostalgiska i programmet? Vi svarar på Fannys frågor, och reder ut bland våra egna förutfattade meningar.Popula 2014 ━ 2024 ━ 2034?Populas programledare genom åren har varit Erkki Kuronen, Maija Waris, Maziar Farzin, Jasmin Lindberg, Julia Wiræus, Kyösti Hagert, Meimi Taipale, Natalie Minnevik, Sanna Laakso och Kalle Kinnunen.Från oss alla till er alla - nu ger vi Popula tillbaka till folket! ❤️Hur och vad menar vi med det? Lyssna på Populas sista avsnitt.Kalle Kinnunen, Sanna Laakso & Erkki Kuronenpopula@sverigesradio.se

Eurooppanuoret palkitsee vuosittain Vuoden nuoren eurooppalaisen. Tänä vuonna Eurooppa-päivänä tunnustuksen sai Romaninuorten neuvoston puheenjohtaja Leif Hagert. Hagert tunnetaan aktiivisena vähemmistöjen oikeuksien puolestapuhujana. Hän pyrkii rakentamaan tasa-arvoista yhteiskuntaa, jossa romaninuorilla on yhtäläiset mahdollisuudet kouluttautua, osallistua ja menestyä. Tämän kertaisessa Romano mirits -ohjelmassa kuullaan hänen ajatuksiaan mm. aktivismista. Toimittajana on Miriam Schwartz.

Kvällens gäst är Mikko Singh! Han är musiker och uppträder under namnet Haleiwa. Hans mamma kommer från Finland och pappa från Indien. Hans musik har påverkats starkt av barndomens och ungdomens somrar som tillbringades i Helsingfors. Där skejtade han med sin kusin och sina vänner. Mikkos kusins död har haft en djup inverkan på Mikko. Mikkos musik är influerad av punk och surf, samt indie-musik med elektroniskt ackompanjemang. Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

Göteborgaren Nicholas Bryant är svensk mästare i thaiboxing och har nu tagit brons i sitt första VM i thaiboxing. På fritiden studerar Nicholas Bryant fysik vid Göteborgs universitet och drömmer om ytterligare studier i statistisk matematik. Han är uppvuxen i Göteborg med en engelsk far och en finsk mor. Idag får vi höra hur hans multikulturella barndom påverkar honom än i dag. Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

Laura Hagström flyttade till Uppsala från Finland för att studera till lärare. Under åren halkade undervisningen efter och ersattes av sverigefinskt inflytande. Laura Hagström är hemma från Nurmijärvi i Finland och flyttade till Uppsala för att studera.  Under studietiden blev hon medlem i en sverigefinsk förening. Hon spelade också i flera års tid den fysiska kontaktsporten roller derby, som utförs på rullskridskor. Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

Omar Ud-Din, finsktalande präst i Järfälla församling, har velat bli präst sedan barndomen. Men vad fick honom att överväga sin kärriärval under sina studier? Snart firas det påsk. Påsk är ursprungligen en judisk högtid pesach och det firas till minne av uttåget ur Egypten. Vad är betydelsen av påsk i kristendomen? Med Omar pratar vi om också hur corona har påverkar församlings versamhet. Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

Stockholmaren Helmi Tolonen är manusförfattare och studerar på Stockholms dramatiska högskola. Hon har mycket på gång och jobbar just nu med manus till två projekt - ett på finska i Sverige och ett på svenska i Finland. Helmi Tolonen har utvecklat originalkonceptet och skrivit manus till en finlandssvensk webbserie som Svenska Yle har beställt. Serien är en komedi för ungdomar som kommer sändas på YLE:s streamingtjänst Yle Areena senare i år. Hon har även skrivit manus tillsammans med regissören Lina Puranen till ett dokumentärt kortfilmsprojekt. Projektet är finansierat av Svenska Filminstitutet som vill stärka filmkultur på minoritetsspråk. Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

Textilkonstnären Lisa Juntunen Roos har arbetat med gamla finska kaffepaket i en teknik som springer ur traditionen för finsk näverslöjd. Genom konsten har hon kommit närmare sina finska rötter. Lisa Juntunen Roos kommer från Västerås men bor nu i Stockholm där hon studerar textildesign på Konstfack. I verket "Jos Saisin Valita" har hon arbetat med sin mormors berättelse. I programmet pratar vi även om varför textilkonst har blivit så populärt. Tidigare betraktades väggmattor som gammaldags men nu är de inne igen. Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

Ganska ofta kan det tyckas att feminister bara grälar. I Popula snackar vi om om varför feminister missförstås och deras kritik ignoreras. Samtidigt har feministiska värderingar tagit större plats i den offentliga debatten i både Sverige och Finland och människor tar större hänsyn till vad feminister har tagit upp tidigare. Tiina Rosenberg är en viktig figur i den svenska och finska konst- och kulturvärlden. Hon är inte rädd för att säga vad hon tycker och har starka åsikter.  Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

Ella Turta är ordförande för Sverigefinska ungdomsförbundet SFU. Vi har frågat henne vad SFU jobbar med. Turta tar också ställning till om nya grupper ska få nationell minoritetsstaus.  Turta, som flyttade till Sverige efter gymnasiet, berättar också varför hon gick med i SFU. Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

Terveiset Tampereelta. Nuori2020 tapahtumassa oli myös bloggari, varallisuusvalmentaja ja asuntosijoittaja Nina Nordlund. Ninan kanssa keskusteltiin hetki yksilötaloudesta ja sen hallinnasta. Miten motivoitua säästämään? Miten opettaa lapsille ja nuorille taloustaitoja? Aktiivinen vai passiivinen rahasto? Ninan kirjasuositukset: Kortinvartija – Kyösti Hagert, Pauliina Jokinen Rikas isä, Köyhä isä – Robert T. Kiyosaki Quit like a millionair -Kristy Shen   https://www.nextory.fi/  

Lotta Ilona Häyrynen är ledarskribent på Aftonbladet. Hon tycker att svenska journalister måste skärpa sig om de vill bevaka Finland. När statsminister Sanna Marins nya regering valdes i Finland väckte det enorm uppmärksamhet världen över. Även Sverige blickade österut med överraskade ögon. När är Finland intressant för svenska medier och hur ser rapporteringen ut? Popula frågar Lotta Ilona Häyrynen hur Finland framstår i svenska medier. Kyösti Hagert och Meimi Taipale popula@sverigesradio.se

Lotta Ilona Häyrynen är ledarskribent på Aftonbladet. Hon tycker att svenska journalister måste skärpa sig om de vill bevaka Finland. När statsminister Sanna Marins nya regering valdes i Finland väckte det enorm uppmärksamhet världen över. Även Sverige blickade österut med överraskade ögon. När är Finland intressant för svenska medier och hur ser rapporteringen ut? Popula frågar Lotta Ilona Häyrynen hur Finland framstår i svenska medier. Kyösti Hagert och Meimi Taipale popula@sverigesradio.se

Stockholmaren Eveliina Berg är mamma och lärare. I sin vardag försöker hon brottas med hur man för vidare det finska språket till sverigefinska barn. Frilansande scenkonstnären Meimi Taipale börjar som programledare tillsammans med Kyösti Hagert. Taipale har tidigare varit med i Popula. I höstas var hon gästande debattör i programmet.  Och såklart den bästa musiken från båda länderna och världen. Kyösti Hagert och Meimi Taipale  popula@sverigesradio.se

Smartmobiler, skärmberoende och klimatkris är några av de 10-talsfenomen som vi lagt på minnet. Popula summerar det gångna decenniet. Vi snackar om författaren Angela Ahola om varför vi bör skydda hjärnan och koppla ner. Vad hände i musiken, samhället och livet under 2010-talet? Och vad förväntar vi oss av 2020-talet? Julia Wiræus och Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

Popula frågar den äkta jultomten från Korvatunturi i finska Lappland vad julen betyder för honom och hur han semestrar efter julen. Vi får också höra vad julen betyder för prästen Omar Ud-Din dessutom frågar vi oss om julen har blivit alltför kommersiell? Popula med fina julsånger i moll och dur. Kyösti Hagert ja Julia Wiraeus popula@sverigesradio.se

Det är självständighetsdag i Finland. Vi firar med att spela in Popula i bastun på Finlands ambassad. Vad kommer Finlands berättelse att vara under det kommande decenniet? Hur ser Finlands framtid ut? Vi ringer till finländska kulturpersoner som förtfattaren Saara Turunen, Finlands ambassadör Liisa Talonpoika och kvällstidningen Iltalehtis chefredaktör Erja Yläjärvi och galleristen Veikko Halmetoja. I bastun har vi sällskap av sverigefinnen Mikko Mäkitalo. Kyösti Hagert och Julia Wiraeus popula@sverigesradio.se

Vem blir Årets sverigefinne och Årets unga Sverigefinne, vem tar över dansgolvet och vad tänker Dimitri Keiski på innan han går på scen? Vi tar pulsen på den sverigefinska musikern Dimitri Keiski innan han drar igång showen. Vi intervjuar Årets sverigefinne och Årets unga sverigefinne och vår mingelreporter Meimi Taipale tar tempen på dansgolvet.  Julia Wiræus, Kyösti Hagert och Meimi Taipale popula@sverigesradio.se

Det krävs tid och engagemang för att bli flerspråkig, så många låter bli. Men vad ger språkkunskaperna egentligen? Minoritetsspråksaktivisten Kalle Kinnunen har skapat finskakursen Kuusi palaa på Instagram, en snabbkurs i världens vackraste språk! Vi pratar med kultursamordnaren Kimmo Tetri om hur man i praktiken gör sina barn flerspråkiga. Vi hör om hur det var för Meimi att vara tvåspråkig i Tumba kring millennieskiftet.  Julia Wiræus, Kyösti Hagert och Meimi Taipale popula@sverigesradio.se

Vilka ämnen skapar dålig stämning? I Popula gräver vi ned oss i det som vi vanligtvis undviker, som filosofen Ludwig Wittgenstein lär ha sagt: "Om det man inte kan tala om, därom måste man tiga." Vi frågar bland andra bokaktuella Monika Fagerholm och Susanna Alakoski och moderatpolitikern Hanif Bali.  Är det religion, surrogatmödraskap, sexualbrott, döden eller rent av ingenting som är tabubelagt i det svenska samhället just nu? Kyösti Hagert och Julia Wiraeus popula@sverigesradio.se

Romano Miritsissä puhutaan nyrkkeilystä sekä siitä, minkälaista vaikutusta romanikulttuurilla on ollut uravalintaan. Ringside gymin ammattinyrkkeilijä Olavi Hagertin elämästä kertova haastattelu on nyrkkeilijän ensimmäinen ulostulo mediassa kolmeen vuoteen. Ohjelman on toimittanut Maria Friman.

De tryckta böckernas status har sjunkit och många har inte ens bokhyllor hemma! Vad anser den prisbelönade författaren Saara Turunen om böckernas framtid? Och vad kännetecknar en klassiker? Saara Turunens romaner Rakkaudenhirviö och Sivuhenkilö har varit stora succéer och i vår finns Sidopersonen (Wahlström &Widstrand) även på svenska. Hur blir det då med den sverigefinska litteraturens framtid? Hör den sverigefinska författaren Victoria Rixer spaningar. Vi får också höra Populas sidekick Meimi Taipale tänker om saken. Kyösti Hagert och Julia Wiraeus popula@sverigesradio.se

Skåningen Magnus Svensson hörde en Litku Klemetti-låt och blev fast och tar numera hit finska band. Hur hittar man hem i den finska myllan? Arja Saijonmaa har marknadsfört finsk kultur på ett unikt sätt i Sverige, hur gör hon? Veckans sidekick, sverigefinnen Meimi Taipale flyttade från Tumba till Helsingfors, hur började hon älska Finland?   Julia Wiræus och Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

Den sverigefinska författaren och musikern Zac O'Yeah har gjort många nystarter i livet, hur ska man tänka om man drömmer om att börja om?   Zac O'Yeah som numera bor i Bangalore i Indien, avslöjar hur han gått till väga när han tagit steget mot det okända och börjat om. Psykologen Minna Forsell  ger tips och råd till den som vill byta bana i livet och lämna det gamla bakom sig.  Sång- och dansmannen Cary Ylitalo är vår gästande sidekick. Vi frågar oss vad som är svårt när man vill flytta, byta bransch,  lämna en långvarig relation eller gör något helt oväntat. Julia Wiraeus och Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

Vi alla har fördomar och myter kring saker vi inte vet så mycket om, men hur hanterar vi dem? Och hur blir vi av med dem? Vi pratar med Liselott Lindström som är Svt:s stringer i Afrika om varför vi har så mycket förlegade mytbilder kring länder långt bort. Afrosvensken Jonathan Sseruwagi berättar om fördomar han mött i sin vardag. Vad har vi sverigefinnar för fördomar om Finland och vad tänker finnarna om oss? Julia Wiræus och Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

I höstens första Popula utforskar vi varför stora läppar, höga kindben och rynkborttagning verkar så inne, i alla fall om man går runt i Stockholm. Vad säger det om oss?   Vad gav plastikkirurgen Riikka Veltheim för dom när hon såg Kyöstis ansikte? Och vad hände när Kyösti la sig på britsen och blev stucken? Hur har skönhetsidealen förändrats under de senaste åren? Är vi mer fåfänga än förut? Vi ringer kulturantropologen Taina Kinnunen.  Julia Wiræus och Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

I fjärde avsnittet av denna podcast så flyger vi till Umeå för att träffa Team Thorengruppens Mathias Hagert. Vi pratar om ungdomsåren, flytten till umeå, Balrogs fall samt mycket annat. Skulle  ni vilja komma i kontakt med oss så går det utmärkt att skicka ett DM på instagram eller facebook där vi heter FBIplay. God lyssning :)

Sisuradion kesäpuhujat 2019 Susanna Pettersson aloitti  Nationalmuseumin pääjohtajana elokuussa 2018. Museo on yksi Euroopan vanhimmista, sillä se on perustettu jo vuonna 1792. Museojohtaja puhuu tiedosta, uteliaisuudesta, vaikuttamisesta ja kulttuurin merkityksestä. "Tämän päivän maailmassa pärjäämisen edellytyksenä on kyky käsitellä tietoa ja pystyä arvioimaan onko se luotettavaa", Susanna Pettersson korostaa. Kyösti Hagert kyosti.hagert@sverigesradio.se

Varför ska man rösta i ett land där man kanske aldrig har bott? Popula står till tjänst för att hitta rätt i den snåriga finska politikdjungeln. Finland går till val och omkring 110 000 sverigefinländare är röstberättigade, men knappt var tionde röstar. Populas Jasmin Lindberg röstar för första gången i det finländska riksdagsvalet och ringer sverigefinnen Markus Söderman i Esbo för att få tips. Vi ringer också upp riksdagskandidater från de fem största partierna för att höra hur man som sverigefinne ska tänka. Socialdemokraten Annette Karlsson från Borgå hoppas att sverigefinländare röstar på svenskspråkiga kandidater, så att svenskan hålls vid liv i Finland. Sannfinländaren Ville Tavio från Åbo uppmanar sverigefinländarna att rösta för en restriktiv invandringspolitik i linje med deras systerparti Sverigedemokraterna. Helsingforsaren Fatim Diarra från de Gröna är av motsatt åsikt och hoppas på att Finland skulle underlätta för arbetskraftsinvandrare och andra som vill bli finländare. Samlingspartisten Wille Rydman från Helsingfors påpekar att det som händer i Norden, påverkar alla i närområdet, framförallt när det gäller säkerhetspolitik. Centerpartisten Katri Kulmuni från Torneå hoppas på fler kvinnliga toppolitiker och att hennes parti gör ett bra val och kan driva detta. Som ciceron i programmet har vi den finländska politikreportern Kyösti Hagert, numera bosatt i Malmö. Programledare:  Erkki Kuronen och Jasmin Lindberg Producent:  Julia Wiræus Popula tvåspråkig radio sedan 2014 Fredag 22 mars kl 20.40 i Sveriges Radio Sisuradio  Facebook/Instagram: SRPopula

Monet suomalaisen demokratian rakenteista ja toimintatavoista luotiin sata vuotta sitten. Suomi näytti tuolloin hyvin erilaiselta maalta kuin tänään. Isoja muutoksia demokratiamalliin ei tehdä kevyellä valmistelulla eikä nopeasti. Silti olisi tärkeää pystyä miettimään myös demokratiaa ennakkoluulottomasti. Voisimmeko vakavissamme miettiä esimerkiksi että edustajamme valittaisiin arvalla tai että maan hallituksessa istuisi ministerien kanssa tietynlaiseen ongelmanratkaisuun keskittyvä tekoäly? Tai että päätöksentekoa joukkoistettaisiin Islannin mallin mukaan ja perustuslakia rustattaisiin kuten Wikipediaa? Demokratiaongelman viimeisessä osassa keskustellaan demokratian villeistä korteista ja ratkaisuista. Vieraina ovat viestintätoimisto Ellun Kanojen toimitusjohtaja Taru Tujunen ja eduskunnan tulevaisuusvaliokunnan valiokuntaneuvos Olli Hietanen. Toimittajana Kyösti Hagert ja demokratia- ja osallisuusasiantuntijana Elina Kiiski Kataja.

Suomalainen poliittinen malli rakentuu luottamukselle. Perustuslain mukaan Suomessa valtiovalta kuuluu kansalle, jota edustaa valtiopäiville kokoontunut eduskunta. Siksi on tärkeää, että poliitikkoilla ja heidän tekemillään päätöksillä on kansalaisilta saatu oikeutus. Suomessa on perinteisesti luotettu vahvasti instituutioihin ja toisiin ihmisiin. Luottamus on kuitenkin vähentynyt voimakkaasti viime vuosina.Ihmiset kokevat, että poliittinen päätöksenteko on karannut heidän käsistään. Eri väestöryhmien väliset erot poliittiseen järjestelmään kiinnittymisessä ja poliittisessa osallistumisessa ovat kasvaneet. Demokratiaongelman yhdeksännessä osassa keskustellaan luottamuksesta ja sen merkityksestä demokratian kannalta. Vieraina ovat presidentti Tarja Halonen ja kansalaisaktivisti Maryan Abdulkarim. Toimittajana Kyösti Hagert ja demokratia- ja osallisuusasiantuntijana Elina Kiiski Kataja.

Suomalainen poliittinen osallistuminen on rakentunut vahvasti puolueiden kautta, mutta käynnissä on suuri murros. Ihmisten mielestä puolueet ovat liian kaukana tavallisten ihmisten arjen ongelmista ja siksi poliittisista instituutioista puolueisiin luotetaan kaikkein vähiten. Suurten puolueiden jäsenmäärät ovatkin laskeneet 80-luvulta asti. Tällä hetkellä puolueisiin kuuluu enää vain kuutisen prosenttia suomalaisista.Ihmisten osallistumisen tavat ovat muuttuneet ja ihmiset organisoituvat enemmän pop up -vaikuttamisen ympärille erilaisiin yhteiskunnallisiin projekteihin ja kampanjoihin kuin puolueisiin. Demokratiaongelmassa keskustellaan puolueista. Vieraina ovat perhe- ja peruspalveluministeri Annika Saarikko sekä Elinkeinoelämän valtuuskunnan Evan johtaja Matti Apunen. Toimittajana Kyösti Hagert ja demokratia- ja osallisuusasiantuntijana Elina Kiiski Kataja. Leikkaus Sami Kiiski.

Viimeisten parinkymmenen vuoden aikana on eletty hyperglobalisaation aikaa. Se tarkoittaa sitä, että maailmanlaajuinen kauppa on vapautunut, pääomat ja varallisuus ovat päässeet virtaamaan maasta toiseen ja kaupan esteitä on aktiivisesti purettu. Silti kansalaisilla ei ole ollut mahdollisuuksia vaikuttaa demokraattisesti ylikansallisiin toimijoihin, kuten Maailman kauppajärjestö WTO:hon, Maailmanpankkiin tai Kansainväliseen valuuttarahasto IMF:ään. Monilla arkiseksi kokemillamme asioilla on vahva globaali ulottuvuus. Esimerkkinä vaikkapa globaalien yritysten rakentamat kännykät, jotka on ideoitu, laitettu kasaan ja kuljetettu eri puolilla maailmaa. Työpaikkamme ovat tavalla tai toisella sidoksissa globaaliin kauppaan. On myös paljon asioita joita ei voida ratkaista yksinomaan Suomessa sekä ilmiöitä, jotka eivät pysy valtioiden rajojen sisäpuolella. Hyvä esimerkki tällaisesta asiasta on ilmastonmuutos, jonka pysäyttämiseksi mukaan olisi saatava koko maailmanlaajuinen yhteisö. Demokratiaongelmassa keskustellaan globaalista demokratiasta. Vieraina ovat ovat SDP:n kansanedustaja Erkki Tuomioja ja Keskuskauppakamarin toimitusjohtaja Juho Romakkaniemi. Toimittajana Kyösti Hagert ja demokratia- ja osallisuusasiantuntijana Elina Kiiski Kataja. Leikkaus Sami Kiiski.

Leif Hagert löysi menneisyydestään voimavaroja, jotka auttavat häntä työskentelemään erityistä tukea tarvitsevien ihmisten parissa. ViaDia Pohjois-Savo ry on Vapaakirkon diakoniajärjestö, jossa työtä tehdään erityisesti rikostaustaisten, pitkäaikaistyöttömien ja päihdekuntoutujien parissa yhteistyössä rikosseuraamuslaitoksen, kuntien sosiaalitoimen ja työvoimahallinnon kanssa. Tavoitteena on rakentaa moniammatillisia turvaverkkoja ja parantaa heikommassa asemassa olevien osallisuutta yhteiskunnassa. Tämän kertaisessa Romano miritsissa Leif Hagert kertoo työstään Avaimet elämään -hankkeessa. Toimittaja on Miriam Schwartz.

Suomi on pitkään ollut yksi teknologian ja demokratian kärkimaita. Viimeisen kahdenkymmenen vuoden aikana uusi teknologia on iskenyt myös perinteisen median ytimeen, kun aiemmin melko passiivisena yleisönä toimineesta joukosta onkin tullut omien tuntojensa äänitorvi - etenkin sosiaalisen median avulla. Sitä kautta teknologinen muutos on vaikuttanut suomalaiseen demokratiaan. Onko tulevaisuuden teknologia demokratiaa vahvistava vai murtava voima? Aiheesta ovat keskustelemassa tutkijatohtori Salla-Maaria Laaksonen Helsingin yliopistosta ja Helsingin Sanomien uutispäällikkö Jussi Pullinen. Toimittajana Kyösti Hagert, vakiokommentaattorina demokratia- ja osallisuusasiantuntija Elina Kiiski Kataja. Leikkaus Sami Kiiski.

Yhteiskunnallinen keskustelu ei voi onnistua, jos ihmiset eivät arvosta toisiaan eivätkä ajattele että kaikilla on oikeus saada äänensä kuuluville. Siksi dialogi tarjoaa ihmisille mahdollisuuden oppia toisiltaan ja synnyttää ihmisten välille vastavuoroista luottamusta, joka on elintärkeää demokratian toiminnalle. Demokratiaongelmassa keskustellaan dialogin merkityksestä demokratian kannalta. Vieraina ovat Liike Nytin yksi perustajista, mediapersoona Tuomas Enbuske sekä rauhanvälitysjärjestö CMI:n toiminnanjohtaja Tuija Talvitie. Toimittajana Kyösti Hagert, vakiokommentaattorina demokratia- ja osallisuusasiantuntija Elina Kiiski Kataja. Leikkaus Sami Kiiski.

Suomessa kunnat vastaavat monista tärkeistä asioista koulutuksesta terveydenhuoltoon ja kirjastoihin. Siksi ei ole yhdentekevää, millaisia päätöksiä ihmisten arjessa tehdään. Silti kuntavaalien äänestysprosentit ovat huomattavasti muita vaaleja alhaisempia. Demokratiaongelmassa keskustellaan lähidemokratiasta. Vieraina ovat kaupunkiaktivisti Jaakko Blomberg ja Kuntaliiton tutkimus- ja kehitysjohtaja Jenni Airaksinen. Toimittajana Kyösti Hagert, vakiokommentaattorina demokratia- ja osallisuusasiantuntija Elina Kiiski Kataja. Leikkaus Sami Kiiski.

Suomi pärjää hyvin kansainvälisissä demokratiavertailuissa, mutta demokratiamme merkittävin ongelma on osallistumisen eriytyminen. Eriarvoistuminen on vuosikausia jatkunut kehitys, eikä sen ehkäisemisessä Suomi eikä sen demokraattiset instituutiot, kuten eduskunta ja hallitus, ole onnistunut saavuttamaan riittäviä tuloksia. Demokratiaongelmassa keskustellaan, eriarvoisuuden, nuorisotyöttömyyden ja syrjäytymisen demokratiavaikutuksista. Vieraina ovat vihreiden varapuheenjohtaja, köyhyystutkija Maria Ohisalo sekä kokoomuksen kansanedustaja, kansanedustaja Juhana Vartiainen. Toimittajana Kyösti Hagert, vakiokommentaattorina demokratia- ja osallisuusasiantuntija Elina Kiiski Kataja. Leikkaus Sami Kiiski.

Suomen perustuslain mukaan valtiovalta Suomessa kuuluu kansalle, jota edustaa valtiopäiville kokoontunut eduskunta. Näin määritellen demokratia typistetään helposti tarkoittamaan vain vaalien vapautta ja yleistä äänioikeutta. Mediassa valtaa ei käsitellä, politiikka näyttäytyy yhteiskunnallisina prosesseina ja vallanpitäjät häivyttävät omia valtapositioitaan. Samaan aikaan kansalaiset kaipaavat vahvaa johtajaa, myös nykydemokratioissa. Demokratiaongelmassa keskustellaan, millaista valta on tänä päivänä ja kenellä sitä on. Vieraina ovat Iltalehden uutispäätoimittaja Perttu Kauppinen ja teatteriohjaaja Susanna Kuparinen. Toimittajana Kyösti Hagert ja vakiokommentaattorina demokratia- ja osallisuusasiantuntija Elina Kiiski Kataja. Leikkaus Sami Kiiski.

Suomi väittää olevansa demokratian mallimaa, mutta todellisuudessa se ei pidä paikkaansa. Puolueet ovat perinteisesti kanavoineet ihmisten yhteiskunnallista aktiivisuutta, mutta puolueisiin kuuluu yhä vähemmän ihmisiä eikä demokratian kehittämiseksi ole aikoihin tehty rohkeita avauksia. Eikä ongelma koske vain Suomea. Muualla maailmassa demokraattista järjestelmää haastavat autoritaariset johtajat ovat kasvattaneet suosiotaan ja erilaiset populistiset liikkeet ovat yhä houkuttelevampia. Ensimmäisessä Demokratiaongelma-ohjelman jaksossa keskustellaan, miksi demokratia ylipäätään on tärkeää ja miksi demokratiasta kannattaa olla kiinnostunut. Vieraina ovat Liisa Hyssälä ja Rosa Meriläinen. Toimittajana Kyösti Hagert, vakiokommentaattorina demokratia- ja osallisuusasiantuntija Elina Kiiski Kataja. Leikkaus Sami Kiiski. Ohjelman on tuottanut Heikki Soini.

Varför börjar vi oftare känna av fysiska smärtor och knak i leder ungefär samtidigt som klimakteriet infinner sig? Har det med ålder eller hormoner att göra? Det, och mycket annat ska det här avsnittet reda ut med hjälp av Elisabet Hagert, docent och specialist i ortopedi. Vi får veta att förslitning är en av bovarna men också hur vi kan påverka processen med naturlig hjälp. Vi reder ut vad artros är, varför och när vi får det och hur man skiljer det från reumatism. Så får vi veta att även när det gäller ledsmärtor är inflammation och östrogen med och spökar. Hemsida: www.klimakteriepodden.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Cesar Millan väntas till Helsingborg i slutet av april och hans Sverigebesök väcker många frågor. I det här specialavsnittet av Hundpodden Vår Bästa Vän samtalar programledarna Gurgin och Maria Hedqvist med hundvärldens mest kontroversiella person, Cesar Millan.  Hur kommer det sig att han fyller arenor med exhalterade svenska fans trots att kritiken haglar mot hans metoder och idéer från svenska hundexperter och djurrättsorganisationer? I TV-serien "Mannen som talar med hundar", som visas i Sjuan (TV4-gruppen), använder Millan bland annat el- och tagghalsband som är förbjudna i Sverige och Hundpodden Vår Bästa Vän frågar Cesar Millan på vilket sätt han tror att de kan vara till hjälp.  - De här verktygen finns redan tillgängliga och hundägare vet inte hur man använder de. Jag visar bara hundägare hur de använder dessa, jag säger inte åt hundägare att de ska använda eller köpa produkterna, säger Cesar Millan. Etologen Ingrid Tapper reagerar på Millans svar och menar att han inte tar avstånd från felaktiga metoder som leder till att hundägare tar efter honom. - Delar av hans tekniker och metoder tycker jag avspeglar en syn på djur som jag inte alls delar. Nackhåren reser sig när han pratar om stackel- och elhalsband, om han hade haft en tydlig inställning mot dessa halsband så skulle han inte lärt ut hur man använder de, säger Ingrid Tapper. Djurens Rätt kritiserar Cesar Millans metoder och till Hundpodden Vår Bästa Vän säger de att det är viktigt att hanteringen av djur bygger på aktuell kunskap. - Stackel och elchocker kan vara rent skadliga och är inget en seriös hundinstruktör sysslar med. Det är viktigt att hanteringen av djur bygger på aktuell kunskap. Vi vet att det är vänligare och mer effektivt att använda sig av positiv förstärkning och att belöna önskade beteenden vid träning och hantering av djur istället för många av de metoder som Ceasar Millan ofta använder, säger Moa Richter Hagert, Kommunikationsansvarig Djurens Rätt. Media har stor makt och det behövs mer kritiskt tänkande hos de vanliga hundägarna, menar human- och hundpsykologen Anders Hallgren som säger att Cesar Millan framställer sig på ett sätt samtidigt som verkligheten är en annan. - Folk ser upp till experter men glömmer bort att tänka kritiskt. Cesar Millan arbetar med onödiga metoder och han använder sig av tvång och det som skapar rädsla hos en hund, med modern hundpsykologi kan man ta reda på de bakomliggande orsakerna på t.ex. beteendeproblem.

Suomen romanikieltä, kaaleen kieltä, puhuu sujuvasti enää harva romani. Kielen taitajat ovat tyypillisesti iäkkäitä ja pelkona on, että kieli häviää kokonaan. Armas Hagert ja Voitto Friman ovat romanikielen opettajia. He toivovat kielen elpyvän ja toteavat, että mikäli romanikieli kuolee, häviää myös merkittävä osa Suomen romanien identiteettiä. Molemmat miehet opettavat romanikieltä jälleen juhannuksen jälkeen startanneessa, Itä-Karjalan kansanopistolla pidettävässä romanikielen ja -kulttuurin kesäkoulussa. Romano miritsin toimittajana Jaakko Laakso.