Podcast appearances and mentions of julia wiraeus

Hon har blivit känd i hela världen för sitt festande och sin coola stil. Men när finländarna går till val på söndag kan Sanna Marin-eran i finländsk politik vara över. Valrörelsen är inne i slutspurten – och Sverige lyfts fram som ett skräckexempel. På en kvart får du veta vad som står på spel när Finland går till val på söndag. Med med Lucas Dahlström, Nordenkorrespondent på Svenska YLE och Julia Wiraeus, producent på SvD.

Evakkojen jälkeläisiä on jopa miljoona, ja uudet sukupolvet etsivät nyt tietoa menetetystä Karjalasta. Noin 80 vuotta sitten Suomi menetti suuren osan Karjalaa, ja sen myötä kymmenesosan maapinta-alastaan. Noin 400 000 ihmistä joutui jättämään kotinsa, jotka jäivät silloisen Neuvostoliiton puolelle. Kyseessä on Suomen historian suurin trauma.Unelma Karjalasta elää kuitenkin edelleen suomalaisten ja myös monien ruotsinsuomalaisten mielissä.Suuri osa menetetyn Karjalan alueelta kerran lähteneistä on jo kuollut. Tietoa menetetystä maasta ja sen kulttuurista etsii nyt uusi sukupolvi: evakkojen lapsenlapset.Yksi heistä on Unelmien Karjala -ohjelman tekijä, tukholmalainen toimittaja Julia Wiraeus, jonka juuret ovat Muolaassa, Etelä-Karjalassa.Ohjelma "Unelmien Karjala juuret Muolaassa" on tehty syksyllä 2022. Haastateltavat:Jyrki Ijäs, Hiitolan pitäjäyhdistyksen puheenjohtajaOuti Mulari, Karjalaisen Nuorisoliiton hallituksen puheenjohtajaRainer Knapas, kulttuurihistorioitsijaLauri Rämö, Muolaan pitäjäyhdistyksen aktiivi Toimittaja: Julia Wiraeus Tuottaja: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.se Miksaus: Emilia Martin

Kössi Kaatra (1882-1928) oli vasemmistolainen kirjailija ja lehtimies 1900-luvun alun kuohuvassa ja väkivaltaisessa Suomessa. Sisällissodassa punaisten puolella ollut Kaatra pakeni 1918 Ruotsiin. Hän jatkoi työtään täällä ja löysi myös rakkauden. Ohjelmassa käytettyjä lähteitä: Jenny ja Kössi katkelmia Jenny Kaatran haastattelusta (Kai Kaatran SR Finskan tekijöillle luovuttama litteroitu kappale) Kössi Kaatra: Alhaisolauluja, Otava 1978 Kössi Kaatra: Punaiset ja valkoiset (Näköispainos ensipainoksesta, Frams forlag, Stockholm 1919, ntamo 2019) Hannu Niklander: Kössi Kaatran elämää ja lohjalaisvaiheita, 100-vuotisjuhlajulkaisu, Lohjan Kotiseutututkimuksen Ystävät ry. Ja Lisiä Lohjan Pitäjänkertomukseen LIV (1982) Asko Sole: Suomi 100 Kaatra 135 vuotta ajan aaltojen humussa (2017) Käsikirjoitus ja toteutus: Jorma Ikäheimo jorma.ikaheimo@sverigesradio.se Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se Loppumiksaus: Emilia Martin Lukijat: Sannamari Patjas, Ramin Farzin Historia på finska -työryhmään kuuluvat lisäksi: Hanna Sihlman ja Julia Wiraeus

Suomi oli Euroopan ensimmäinen maa, jossa naiset saivat äänioikeuden, ja suomalaiset naiset nousivat ensimmäisinä maailmassa eduskuntaan. Miina Sillanpää köyhyydessä kasvanut entinen piika ja tuleva ministeri oli yksi lasikaton rikkojista. Ohjelmassa käytetyt lähteet: Martta Salmela-Järvinen: Miina Sillanpää Raili Mikkanen: Karhun kumarrus Irma Sulkunen: Naisen kutsumus Irma Sulkunen, Maria Lähteenmäki, Aura Korppi-Tommola: Naiset Eduskunnassa Muut lähteet: Maria Lähteenmäki, historian professori, Itä-Suomen Yliopisto Työväenliikkeen kirjaston Miina Sillanpää kokoelma Ylen arkistot Lukuisat lehtiartikkelit suomalaisissa ja ruotsalaisissa lehdissä Käsikirjoitus ja toteutus: Hanna Sihlman hanna.sihlman@sverigesradio.se Loppumiksaus: Emilia Martin Lukijat: Sannamari Patjas, Ramin Farzin Historia på finska -työryhmään kuuluvat lisäksi: Virpi Inkeri, Julia Wiraeus, Jorma Ikäheimo

Sata vuotta sitten rotututkijat mittasivat ihmisiä ja avasivat hautoja selvittääkseen, kuuluivatko suomalaiset alempaan vai ylempään ihmisrotuun. Yksi rotututkijoista oli lääkäri ja professori Väinö Lassila, josta myöhemmin tuli rotuopin kovaäänisin vastustaja Suomessa. Ohjelmassa käytetyt lähteet: Vuokko Schoultz, humanististen tieteiden kandidaatti, Helsingin yliopisto Ainur Elmgren, tutkija, Oulun yliopisto Väinö Lassilan biografia, Kansan arkisto Muita lähteitä: Juha Ruohonen: Kalmistoja, kaivauksia, kallonmittausta. Fyysisen antropologian tutkimuskohteita Pohjois-Suomessa (2012) Niko Talpio: Jaloa kansaa - Rodunjalostus lainsäädännön motiivina Suomessa 19351970 (2019) Pekka Isaksson: Suomalainen rotututkimus ja saamelaiset 1900-luvun alussa (1997) Lukuisat vanhat lehtiartikkelit: https://digi.kansalliskirjasto.fi/etusivu Käsikirjoitus ja toteutus: Hanna Sihlman ja Julia Wiraeus hanna.sihlman@sverigesradio.se julia.wiraeus@sverigesradio.se Loppumiksaus: Emilia Martin Lukijat: Sannamari Patjas, Ramin Farzin Historia på finska -työryhmään kuuluvat lisäksi: Virpi Inkeri ja Jorma Ikäheimo

Marimekon perustaja Armi Ratian elämä oli täynnä railakkaita jetset-juhlia, joihin vieraita lennätettiin helikopterilla. Hänen elämäänsä reunustivat myös surut ja useat itsemurhayritykset. Yrityksessäänkin hän joutui kamppailemaan vallasta. Ohjelmassa käytetyt lähteet: Marja-Leena Parkkinen: Love Armi - Armi Ratian henkilökuva  Tuula Saarikoski: Armi Ratia legenda jo eläessään Ristomatti Ratia: Paha poika Juha Tanttu: Armi Ratian maailmassa Esa Koivuranta, Kati Pehkonen, Tuija Sorjanen, Annina Vainio: Marimekko suuria kuvioita Marianne Aav: Marimekko fabrics, fashion, architecture Muut lähteet: Ylen arkistomateriaali Lukuisat artikkelit suomalaisissa lehdissä sekä mm. vanhat Dagens Nyheter- sekä Femina -lehdissä julkaistut artikkelit Käsikirjoitus ja toteutus: Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se  Loppumiksaus: Emilia Martin Lukijat: Sannamari Patjas, Ramin Farzin Historia på finska -työryhmään kuuluvat lisäksi: Hanna Sihlman, Julia Wiraeus, Jorma Ikäheimo.

Det skålas, det smuttas och det sups under helgerna. Hur ser det ut för dig? Dricker du mer än vanligt när du är ledig eller är du en av alla dem som slutat med alkoholen? AW innan ledigheterna, julfest på jobbet, julfirande med släkten, hemvändarkvällen på juldagen och nyårsfirande med vänner. I många sammanhang förväntas du dricka alkohol, är det något du besväras av och skulle du vilja att människor omkring dig drack mindre? Eller är du en som njuter av alla festliga sammankomster? Hur känns det nu när julen är över? Har du fyllts av en tomhet och tar en vit månad? I Finland är fenomenet Tipaton tammikuu en droppfri januari, utbrett. Det innebär att många tar en paus från alkohol under januari och kanske även håller sig borta från sociala medier eller låter bli att äta socker och sötsaker. Hur detoxar du efter julen? Är det snarare skärmtid du begränsar istället för alkohol? Ring till kvällens tvåspråkiga programledare Julia Wiraeus och berätta! Programmet börjar redan 21.00 men telefonslussen är öppen från klockan 20.30. Du når oss på 020-221030 och kan mejla oss redan nu på karlavagnen@sverigesradio.se Du kan också prata om alkohol och detox i Karlavagnens sociala medier, Facebook och Instagram.

Popula frågar den äkta jultomten från Korvatunturi i finska Lappland vad julen betyder för honom och hur han semestrar efter julen. Vi får också höra vad julen betyder för prästen Omar Ud-Din dessutom frågar vi oss om julen har blivit alltför kommersiell? Popula med fina julsånger i moll och dur. Kyösti Hagert ja Julia Wiraeus popula@sverigesradio.se

Nyligen fick Finland en ny statsminister, Sanna Marin, som dessutom är världens yngsta! Vem är hon och hur har hon kunnat göra en sån raketkarriär på så kort tid? Julia Wiraeus, journalist och producent på Sisuradion, kommer hit och berättar.

Fullspäckat program idag! Kodjo riskerar att dö efter dagens (super sexy) Crazy Thursday, vi snackar med Märta och mackan, och pratar såklart om gårdagens FANTASTISKA Di di di-inspelning. Dagens gäst är Julia Wiraeus som kommer och snackar om Sanna Marin - världens yngsta statsminister.

Finland blickar ofta västerut, men Sverige är sämre för att blicka österut. Har vi något att lära oss? I Popula möts Sara Heikkinen Breitholtz (S) och Martin Kinnunen (SD). Finländaren 34-åriga Sanna Marin är världens just nu yngsta statsminister, behöver Sverige inspireras? Svenska skolelever blir bättre men presterar fortfarande sämre än de finska, vad har vi att lära av vårt östra grannland? Vad finns det för skillnader när det gäller synen på klimatförändringar och hur ser våra respektive länder på nationella minoriteter? Julia Wiraeus och Meimi Taipale popula@sverigesradio.se

Har du någonsin haft hemlängtan? Vart längtar du, är det ditt barndomshem, din egen säng eller en helt annan plats? Vad gör du för att mildra känslan och har det förändrats med åren? Tvåspråkiga Karlavagnen handlar om hemlängtan och vill veta vad du gör när känslan av att bara vilja hem kommer krypande. Var ligger platsen du längtar efter? Är det en mest en känsla som är svår att beskriva eller är det snarare något ni brukade göra med familjen, en maträtt eller grannens katt som får dig att känna dig hemma? Hur lyckas du återvända i tankarna? Vissa får hemlängtan så fort de sover borta, andra lever i nuet, hurdan är du? Julen närmar sig, hur är det kring högtider? Vad längtar du efter? Ring till tvåspråkiga Karlavagnen och berätta för programledaren Julia Wiraeus! Programmet börjar 21.40 men telefonslussen är öppen från klockan 21.00. Du når oss på 020-221030 och kan mejla oss redan nu på karlavagnen@sverigesradio.se

Det är självständighetsdag i Finland. Vi firar med att spela in Popula i bastun på Finlands ambassad. Vad kommer Finlands berättelse att vara under det kommande decenniet? Hur ser Finlands framtid ut? Vi ringer till finländska kulturpersoner som förtfattaren Saara Turunen, Finlands ambassadör Liisa Talonpoika och kvällstidningen Iltalehtis chefredaktör Erja Yläjärvi och galleristen Veikko Halmetoja. I bastun har vi sällskap av sverigefinnen Mikko Mäkitalo. Kyösti Hagert och Julia Wiraeus popula@sverigesradio.se

Vilka ämnen skapar dålig stämning? I Popula gräver vi ned oss i det som vi vanligtvis undviker, som filosofen Ludwig Wittgenstein lär ha sagt: "Om det man inte kan tala om, därom måste man tiga." Vi frågar bland andra bokaktuella Monika Fagerholm och Susanna Alakoski och moderatpolitikern Hanif Bali.  Är det religion, surrogatmödraskap, sexualbrott, döden eller rent av ingenting som är tabubelagt i det svenska samhället just nu? Kyösti Hagert och Julia Wiraeus popula@sverigesradio.se

De tryckta böckernas status har sjunkit och många har inte ens bokhyllor hemma! Vad anser den prisbelönade författaren Saara Turunen om böckernas framtid? Och vad kännetecknar en klassiker? Saara Turunens romaner Rakkaudenhirviö och Sivuhenkilö har varit stora succéer och i vår finns Sidopersonen (Wahlström &Widstrand) även på svenska. Hur blir det då med den sverigefinska litteraturens framtid? Hör den sverigefinska författaren Victoria Rixer spaningar. Vi får också höra Populas sidekick Meimi Taipale tänker om saken. Kyösti Hagert och Julia Wiraeus popula@sverigesradio.se

Den sverigefinska författaren och musikern Zac O'Yeah har gjort många nystarter i livet, hur ska man tänka om man drömmer om att börja om?   Zac O'Yeah som numera bor i Bangalore i Indien, avslöjar hur han gått till väga när han tagit steget mot det okända och börjat om. Psykologen Minna Forsell  ger tips och råd till den som vill byta bana i livet och lämna det gamla bakom sig.  Sång- och dansmannen Cary Ylitalo är vår gästande sidekick. Vi frågar oss vad som är svårt när man vill flytta, byta bransch,  lämna en långvarig relation eller gör något helt oväntat. Julia Wiraeus och Kyösti Hagert popula@sverigesradio.se

Konstnären Tony Sjöman målar gator i New York. Queeraktivisten Roh Petas vill se en ökad öppenhet för hbtq-frågor i skolor. Dessutom hör vi röster från röda mattan på gaygalan. Konstnären Tony "Rubin 415" Sjömans verk syns både på stora husväggar och amerikanska kreditkort. Han har bott i New York i över tio år, men det var i Bergsjön i Göteborg som allting började på 80-talet. Vi ringer upp Tony och hör varför förra finska kulturministern Paavo Arhinmäki var eld och lågor över honom på sociala medier häromveckan. Finlandssvenska Roh Petas berättar hur hbtq-frågorna utvecklats i Sverige och Finland. Hen har under de senaste femton åren arbetat med jämställdhetsfrågor. I Popula berättar Roh hur hen arbetat med normkritik i skolor och varför det är viktigt med gaygalor och tillställningar som lyfter hbtq-personer i samhället.  Vi hör även röster från röda mattan. I veckan var programledaren Jasmin Lindberg och producenten Julia Wiraeus på årets stora gaygala, där de tog pulsen på stämningen. Hör varför Babsan lämnade klackarna hemma, hur gay Idol-vinnaren Sebastian Walldéns år har varit och varför Pekka Heino tycker att det är viktigt med bra hbtq-förebilder. Programledare:  Erkki Kuronen och Jasmin Lindberg Producent: Julia Wiraeus Popula tvåspråkig radio sedan 2014 Fredag 8 feb kl 20.40 Sveriges Radio P4 och i Sisuradio Facebook/Instagram/Twitter: SRPopula

Kulttuurikeskustelu Koukku on koonnut Ruotsissa asuvia suomenkielisiä kulttuurintenkijöitä mikrofonin äärelle kolme ja puoli vuotta. Mukana satoja keskustelijoita. Kuinka monta tuttua löydät, olitko sinäkin mukana? 138 koukkua kulttuurimeressä On aika sanoa hyvästit. On aika sanoa kiitos! Onneksi kaikki tarinat ovat tallessa podcasteina Koukun sivulla. Näin koukutimme Kulttuurikeskustelu Koukun keskustelut tehtiin aina koukuttajan valitsemassa paikassa, muttei koskaan studiossa. Stereomikrofoni pantiin keskelle pöytää ja sitten sana oli koukuttajasta riippuen varsin vapaa. Aiheet ovat liikkunneet ajankohtaisissa teemoissa, kuten valehtelussa ja #meetoo:ssa. Identiteettiä on pohdituttu monelta suunnalta ja toisinaan kultuuripohdinnat ovat olleet syvästi henkilökohtaisia, kuten esimerkiksi pohdintaa siitä, mikä on omaa ääntämme. Kaikilla koukuttajillamme on myös ollut omat fooruminsa ja keskusteluihin he ovat kutsuneet omaan verkostoonsa kuuluvia kulttuurintekijöitä. Koukulla oli myös oma lukupiirinsä, jota veti Kai Rauhansalo. Ohjelman on tuottanut ja miksannut sekä juontanut Kirsi Blomberg. Koukuttajat vuonna 2015 Tuomas Ojala, toimittaja/rumpali Lina Puranen, kulttuurituottaja/toimittaja. Mika Pohjola, pianisti/säveltäjä/toimittaja. Erkki Kuronen, graafikko/toimittaja. Kirsi Blomberg, kirjailija/toimittaja. Keskustelemassa: 4 x nimetön, Fredrik Furu, Erika Nylund,  Lauri Antila, Harri Ihanus,Nina Sinkkonen, Nina Natri, Kaisa Leka, Topi Saavalainen, Tiina Laine, Paula Jaakkola,Wade Mikkola, Majula Drammeh, Elisa Erävalo, Asko Sahlberg, Leo Ylitalo, Sergei Pavlov, Maru Hietala, Kajsa Heinberg, Pipsa Perrin Poukka, Julia Wiraeus, Johanna Lehesvuori,  Elina Alatalo, Jonas Karén, Sanna-Mari Patjas. Sekä lukupiiriläiset: Keijo Knutas, Hanna Hallakumpu ja Anna Pilvinen.   Koukuttajat 2016 Silja Turunen, konserttipianisti Jesse Piisinen rap-artisti, kouluttaja Tanja Hagert, laulaja/romaniaktiivi Domino Kai, romaniaktiivi. Sonja Skibdahl laulaja/lauluntekijä, musiikin opettaja Adam Huuva, laulaja/näyttelijä, kieliaktivisti Salla Vartiainen Majula Drammeh    Keskustelijoina: Sanna Ruohoniemi, Armaan Madar, Anu Koivunen, Philip Teir, Kalle Kniivilä, Leo Ylitalo, Orvokki Palm, Sabina Hagert, Esa Rautiainen, Juhani Hemmilä, Jukka Korpi, Marjaana Lehmonen Nilsson, Maarit Turtiainen, Jani Nikula, Sami Bergman, Markus Lyyra, Ulla Marjatta Pohjanen, Sinikka Hämäläinen, Ingrid Blomerus, Leila Blomerus, Andreas Winborg, Emilia Robins l Elina Söderström, Hanna Kanto, Kaapo Ijas, Saara Rauvala, Bengt Pohjanen, Markku Huovila, Anna-Karina Bogren, Laura Santala, Anna-Karina Bogren ja Pirjo Backman Piroth, Anja Siikanen, Merja Ruth,Irma Ihalainen, Annie Johansen, Merethe Eidstø Kristiansen, Arvid Petterson, Silvo Karjalainen, Anu Niskanen Naing, Pirkko Karjalainen, Anders Eriksson, Hilla Tuominen, sekä opintopiiriläiset: Alinda, Anita, Diana, Laimi ja Milaja. Mukana tietenkin myös Koukun lukupiiriläiset: Keijo Knutas, Anna Pilvinen ja Hanna Hallakumpu. Koukuttajat 2017 Sonja Skibdahl, muusikko Silja Levander, konserttipianisti ja vaatesuunnitelija Anna Fält, laulaja, erikoisalana kansanmusiikki Jesse Piisinen, räppäri ja kouluttaja Adam Huuva, muusikko/näyttelijä Manolo Diaz Rämö, dokumenttiohjaaja Susanna Hedman, vapaa-ajan pedagogi Kimmo Tetri, näyttelijä Tanja Hagert, laulaja/ romaniaktiivi Domino Kai, romaniaktiivi Salla Vartiainen, kuvataiteilija Erkki Kuronen graafikko, radiotoimittaja Kai Rauhansalo, lukupiiri/kuvaaja Kirsi Blomberg, toimittaja/kirjailija/ohjelman tuottaja. Keskustelijoina 2017 Lukupiirissä: Kai Rauhansalo, Keijo Knutas ja Hanna Hallakumpu Milja Rossi, Hedda Wallén, Nina Kerola, Anders Eriksson, Hilla Tuominen, Kaapo Ijas, Saara Rauvala, Anu Koivunen, Philip Teir, Kalle Kniivilä, Eija Vartiainen, Markku Huovila, Carmen Åkerlund, Mikael Hagert, Veikko Grönfors, Antti Naukkarinen, Mark Janhunen, Esko Vuonokari , Mari Lamminpää, Matti Sumari, Silja Tuovinen, Hedda Heiskanen, Saana Kähkönen, Heli van der Valk, Leo Ylitalo, Fredrik Hangasjärvi ja Jan Johansson, Maja Mella, Daniel Särkijärvi, Mauri Liebendörfer, Lotta Happonen, Carita Vainikka, Anne Sseruwagi, Johanna Parikka Altenstedt, Merja Diaz, Marjatta Nenander, Jaana Huusko, Marjatta Stobin, Sabina Hagert, Orvokki Palm, Özen Erdinç, Emilia Ruottala, Pentti Ruottala, Nadja Itäsaari Häikiö, Martta Partio , Tea Secka, Heidi Piisinen ja kaikki Axevallan kesässä yleiskeskusteluun osallistuneet Koukuttajat 2018 Anna Martta Partio kulttuurituottaja, kirjoittaja. Nadja Häikiö Itäsaari, lauluja/lauluntekijä. Marko Taimi, karaokevoittaja. Silja Levander, konserttipianisti/vaatesuunnittelija. Kimmo Tetri, lasten kulttuurituottaja/ näyttelijä. Manolo Diaz Rämö, dokumenttielokuvaaja/toimittaja Salla Vartianen, taiteilija/nettiaktiivi. Erpo Heinolainen, runonlausuja/toimittaja Pirjo Rajalakso,Levysepän toimittaja. Johanna Dickson, Kohtauspaikan toimittaja Kirsi Blomberg, kirjailija/toimittaja/tuottaja, Keskustelijoina: Outi Köster, Jonathan Hilli, Aarne Schwartz,  Leila Annikki Airissalo Heikkilä, Venla Odenbalk, AJ Turtiainen,Nina Wall, Maissi Uusitalo, Soili Vuolteenaho ja Tomi Liljeqvist, Mia-Marika Andin, Mirjami Rustanius,Anna Maria Mäki, Mari Pyy, Elina Pulli, Seija Helander ja Raija-Liisa Viirret, Tarja Karlsson Häikiö,  Henri Gylander, Victoria Rixer, Eeva Lindh,  Mark Janhunen, Antti Naukkarinen, Maja-Stina Åsberg,  Milja Rossi, Tapio Danerlund, Maija Suomalainen, Tamara Piilola, Kasper Muttonen, Katarina Rodopoulos, Pekka Tuppurainen, Kirsti Kokkonen Södergren, Lea Wennberg, Elina Ylhäisi, Julia Radliff, Mari Rantanen, Sarianna Kranz, Nina Kerola. Elina Aho, Tuija Valén, Aili Kotka,  Heikki Kotka,  Maija Haanpää. Lasse Haanpää. Jaana Johansson.   Koukussa kuulimme myös haastatteluja kulttuuriaiheista, jotka oli tehty muihin Sisuradion ohjelmiin. Monet niistä löytyvät edelleen Koukku-sivun runsaasta linkkitarjonnasta. Kirsi Blomberg kirsi.blomberg@sverigesradio.se

Ida Lappalainen studerar till modermålslärare i finska och inspirerar elever till att våga prata finska. Restaurangchefen och bloggaren Sami Koski har inrett sitt hem som Finlandsfärjan. I Sverige bor det cirka 721 000 sverigefinnar enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det finska språket tillhör ett av Sveriges fem minoritetsspråk och därför har alla som talar finska i Sverige rätt till modersmålsundervisning. Någon som brinner för att undervisa i finska är blivande modersmålsläraren Ida Lappalainen, 26. Med henne pratar vi om varför det är viktigt att bevara finskan i Sverige och varför hon tycker att ruusu är finskans vackraste ord. Ida vill inspirera och uppmuntra finska elever att gå på modersmålslektioner. Vad skulle du ta med dig från Finlandsfärjan? Frågar du Sami Koski skulle svaret bli - ALLT! Sami har gjort cirka 350 kryssningar och har inrett hela sitt hem med prylar från färjorna. Vi ringer Sami hemma i Klaukkala och hör hur det hela tog sin början och var det ska sluta. Dessutom hör vi Populas splitternya producent Julia Wiraeus i programmet. Programledare:  Erkki Kuronen och Jasmin Lindberg Producent: Julia Wiraeus Popula tvåspråkig radio sedan 2014 Fredag 25 jan kl 20.40 i Sveriges Radio P4 och Sisuradio Facebook/Instagram/Twitter: SRPopula

Hur påverkar valrörelsens fråga om vem som är svensk landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt? I valrörelsen 2014 var det många partier som talade om behovet av svenska värderingar. Fortfarande råder oklarhet om vad det faktiskt innebar och på vilket sätt det skulle påverka politiska beslut. I årets valrörelse har frågan drivits till sin spets genom Sverigedemokraternas tydliga ställningstagande kring vem som kan kalla sig svensk. I deras principprogram står det "Medlem av den svenska nationen kan man enligt vår uppfattning bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet välja att uppgå i den ". Man kan även som infödd svensk "upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur." Vilka konsekvenser får resonemangen för landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt och vad betyder det för alla medborgares lika rättigheter och skyldigheter i Sverige? Patrik Lundberg journalist och författare och adopterad från Korea som ofta talar om mellanförskap samtalar med  Anneli Rådestad, chefredaktör från Judisk krönika och Mohammad Fazlhashemi  professor i islamisk teologi och filosofi om kulturell och religiös identitet och mångkultur och människors lika värde i dagens Sverige. Människor och tros reporter Julia Wiraeus besöker Västerås stift och Finska kyrkan i Gamla stan i Stockholm som grundades 1533. I Sverige har det funnits kyrklig verksamhet på finska åtminstone sedan 1300-talet och kyrkan är fortfarande en enande kraft för vår största nationella minoritet.  Vad kan sverigefinländarna lära oss om inkludering, osynliggörande och synen på mångfald? Anna Trenning-Himmelsbach, frilansreporter i Frankrike ger oss en krönika om vad franskhet är för något. Programledare Tithi Hahn Reporter Julia Wiraeus Producent Antonio de la Cruz

Nyandlighet, alternativandlighet, nyreligiositet, new age kärt barn har många namn. Det finns uppdaterade versioner av 1800-talets teosofi och religioner som scientologi, Hare Krishna och satanism. Även populärkulturen bidrar med nya inriktningar på tro och fångar upp gamla läror och blandar ihop dom till något eget, tex Yeddaismen som kommer från Star wars filmerna. Satir och ironi skapar också nya religioner tex spagettimonstret och pastafari.   Varför födds det nya religioner i vår moderna tid? De traditionella religionerna tappar anhängare i vår sekulära del av världen. Svenska kyrkan tappade 90000 medlemmar 2016 och lika många förra året. Och den absolut viktigaste anledningen till att folk lämnar kyrkan är att de inte tror på Gud. Det här kan jämföras med 1970-talet, då konfirmerades 80 procent av ungdomarna mot dagens 30 procent, trots satsningar från Svenska kyrkans sida. Så vad är det som händer: Är de gamla gudarna, dogmerna, riterna, budskapen förlegade, heligheten för anspråksfull i vår tid? Men att människor vänder ryggen åt tro och Gud i traditionell förpackning innebär inte att behovet av andlighet försvunnit. Så, hur ser det nya religiösa landskapet ut, vilka lockrop styr unga sökare på jakt efter en andlighet som bäst passar en modern livsstil? Den frågan är temat för veckans Människor och tro. Människor och tro låter Per Faxneld religionsvetare från Södertörns högskola resonera om saken och Människor och tros reporter Julia Wiraeus funderar över teosofismen som inspirerat många nya religioner och framför allt antroposofin. Hon träffar även teosofen och "Mystikern på Karlaplan" Perti Spets.   Firas Jonblat grubblar över Spagettimonstrets utbredning i världen. Sveriges radios utrikeskorrespondent i Bangkok Gunilla Österlund berättar om hur thailändare genom bön försökte blidka den kvinnliga anden i grottan där pojklaget i fotboll gick vilse. Programledare Peter Sandberg Producent Antonio de la Cruz

Denna gång läser Hietanen & Henrikson De kallade henne Delhi Braveheart av Julia Wiraeus. Anne som vanligtvis ogillar naturskildringar faller pladask för Amy Liptrots bok Utvägen och som bonus får du musen Armstrong som vill besöka månen.

Vad menar kyrkopolitikerna med sina slagord och vad står egentligen på spel i kyrkovalet? Det borrar Människor och tro i under detta temaprogram om kyrkovalet. En öppen folkkyrka eller en kyrka med betoning på "svenska" - vad betyder det i praktiken och vad blir det för skillnad beroende på hur man röstar den 17 september? I programmet debatterar Jesper Eneroth för Socialdemokraterna och Aron Emilsson för Sverigedemokraterna. Partipolitikens plats i Svenska kyrkan är också en av valfrågorna. Detta, bland annat, debatterar i programmet Elisabeth Sandlund, som kandiderar för Frimodig kyrka, och Centerpartiets Daniel Tisell. Vår reporter Julia Wiraeus har också rest till Säffle pastorat för att ta tempen på den lokala kyrkopolitiken. Känslorna är starka när verksamhet - som till exempel barnverksamhet och diakoni - ställs mot gamla älskade byggnader. Gillberga sockenstuga, där kyrkokören övar och flera generationer av gillbergabor har haft sina dopkaffen, hotas av försäljning. Detta för att skapa balans i pastoratets budget. Sven Jansson, Gillberga, är en av dem som oroas starkt inför hotet om försäljning. Kyrkoherde Lena Skoting tycker frågan är viktig och hade önskat sig tydligare besked redan före valet från kyrkopolitikerna hur de vill prioritera i budgeten. Hur kommer det sig att Finland och Norge lyckats få fler att gå och rösta i sina kyrkoval? Julia Wiraeus ringde upp Veli-Matti Salminen och Ole-Inge Beckelund. Programledare Åsa Furuhagen har i programmet en bisittare, Erik Lindfelt, som är frilansjournalist med inriktning på religion och livsåskådning.

Panu Heiskanen pluggar modevetenskap och vill att vi ska shoppa smart. Journalisten Julia Wiraeus är aktuell med sin bok om kvinnors roll i Indien. Säsongsstart för tvåspråkiga Popula med Jasmin Lindberg och Erkki Kuronen! Vi sänder live från studio 62 på Radiohuset i Stockholm och i premiäravsnittet får vi först besök av Panu Heiskanen som studerar företagsekonomi och modevetenskap på Lunds universitet. Panu tycker att modeindustrin som den ser ut idag är ohållbar i längden och vill att vi ska vara medvetna konsumenter. I Populas andra del kommer journalisten och författaren Julia Wiraeus till studion. Julia har bott och arbetat i Indien och är aktuell med boken De kallade henne Delhi Braveheart som handlar bland annat om den uppmärksammade våldtäkten på en buss i Delhi där den 23-åriga Jyoti dog. Men boken behandlar även kvinnors och transpersoners roll i Indien idag med dejtingappar, tabubelagd mens och annat. Varför ville Julia skriva boken? Och varför just Indien? Popula med Erkki Kuronen och Jasmin Lindberg Fredag 8 sep kl 20.40 i P4 och Sisuradio Facebook/Instagram: SRPopula Popula popula@sverigesradio.se

Borde vi ha dödshjälp i Sverige? Frågan väcks med jämna mellanrum och väcker alltid starka känslor. Samtal, reportage och fakta i temaprogrammet "Hjälp att dö". Oregonmetoden nämns allt oftare i debatten som möjlig även i Sverige, men vad går den ut på? Människor och tros reporter Julia Wiraeus ger fakta och bakgrund. I Belgien är eutanasi laglig och där det finns det katolska läkare och klosterbröder som utför dödshjälp. Hör bland andra läkaren Corinne Van Oost och sjuksköterskan Eric Vermeer, vars åsikter i frågan går isär. Reportage från frilansjournalisten Anna Trenning Himmelsbach. Cathy Rentzenbrink, aktuell med boken Allt för min bror, samtalar med Människor och tros Brita Häll om sin bror Matty. Han blev påkörd och låg åtta år i vegetativt tillstånd innan familjen fick domstolens tillåtelse att ta bort de livsuppehållande åtgärderna. Programledare Åsa Furuhagen har sällskap i studion av Tuulikki Koivunen Bylund, biskop emerita i Svenska kyrkan, Mikaela Luthman, läkare vid Stockholms sjukhem, och Philip de Croy, religionshistoriker med inriktning på döden.

Pengar från Saudiarabien ger fattiga Mali välbehövliga skolor och sjukhus. Hur mycket sträng religiös påverkan får landet på köpet? Reportage i Människor och tro från Mali. De kvinnliga studenterna sitter längst bak i klassrummet på Sahel-universitetet, ett av de lärosäten som byggts med utländska pengar. Här läser 400 studenter arabiska, islamsk lag och datakunskap. Kvinnorna på universitetet får välja mellan att bära niqab eller hijab, bara de inte är barhuvade. Reportern Katarina Höije har intervjuat studenter, imamer och politiker i Mali. Snart kyrkoval och Människor och tro har besökt Skärholmen och Tumba, där Svenska kyrkan är i minoritet. Hur ser kyrkopolitiken ut i praktiken när bara en liten del av invånarna är medlemmar? Reportage av Julia Wiraeus. Vilka är de speciella demokratiska utmaningarna för kyrkan i förorten? Samtal i studion med kyrkoherde Ann Aldén. Vit kristen flicka blir fosterbarn i muslimsk familj. En nyhet som skapat debatt och starka känslor i Storbritannien. Catarina Gustafsson funderar i sin Londonkrönika om reaktionerna blivit desamma ifall till exempel hon själv tagit sig an ett muslimskt brittiskt barn, lärt ut lite svenska och serverat korv stroganoff. Religionshistoriker Christer Hedin utmanar i sin nya bok bilden av Sverige som ett lutherskt land. Han samtalar med programledare Åsa Furuhagen om kristendomens svenska historia.

Din man skriver några ord i ett sms, och du är ögonblickligen frånskild. Så ser den indiska muslimska lag ut som nu ska ändras. Men varför har Indien separata familjelagar för olika religioner? De kontroversiella muslimska snabbskilsmässorna har i veckan dömts ut i Indiens högsta domstol. Tidigare har över 20 muslimska länder förbjudit bruket. Nu kommer Indien att följa deras exempel. Det är en seger för kvinnorna  men systemet med olika familjelagar för de olika religionerna lever kvar. Hör kommentarer från bland andra juristen Vrinda Grover som företrätt kvinnor i många uppmärksammade rättsfall i Indien. Samtal i studion med Människor och tros reporter och Indienkännaren Julia Wiraeus. Reportage från den nyöppnade moskén i Berlin med röster från bland andra homosexuelle 42-årige Christian som äntligen hittat en gudstjänstlokal där han känner sig hemma. Intervju med den grundaren Seyran Ates. Man ska se oss som en muslimsk reformationsrörelse, säger hon. Snart kyrkoval i Sverige, till en beräknad kostnad av cirka 160 miljoner kronor. Varför går bara var tionde medlem och röstar? Borde systemet ändras? Analys i studion med Lennart Lundberg, Kyrkans Tidning. Ingen dirigent, ingen publik och ingen konsert. Sångartraditionen Sacred Harp i USA handlar helt och hållet om att träffas och sjunga gamla sånger från kolonialtiden. Och trots att man numera kommer från en mycket blandad religiös bakgrund håller man hårt på de gamla kristna sångtexterna. Reportage från Massachusetts av frilansjournalisten Mattias Lundblad. Vad är en existensfestival? Imorgon, fredag, är det i alla fall dags för en sån på Österlen i Skåne. Vilka livsfrågor som festivalen ska fördjupa sig i - genom bland annat samtal, föredrag och lyrik - berättar Cilla Ungerth Jolis, som är psykoterapeut och en av grundarna till den ideella existentiella föreningen Convenium. Veckans krönika kommer från Sten Sjöström. Han har varit sommarens korrespondent i Moskva och kunnat jämföra färska intryck av Ryssland med sina tidigare erfarenheter från Sovjettiden. Politisk propaganda spelar fortfarande en viktig roll, menar Sten Sjöström, men nu är det rysk-ortodox kristendom som används i propagandan i stället för kommunism.

Att vara ensam framställs ofta som ett problem, men kan ensamhet även vara något positivt? Popartisten Fredrik Furu har gjort ensamheten till sitt signum med låtar om separation och att känna sig utanför. På fredag besöker han Popula för att diskutera ensamhet och skapande. Cirka hälften av Sveriges hushåll är ensamhushåll. Vi är helt enkelt i världstoppen i grenen ensamhet. Att vara ensam framställs ofta som ett problem, men kan ensamhet även vara något positivt? Popartisten Fredrik Furu säger att allt hans skapande handlar om ensamhet på ett eller annat sätt. Så även hans nyligen släppta EP Nånting som fastnar. Men är han en person som lider av ensamheten? Förutom svaren på dessa frågor serveras vi en krönika om matvaror från Helsingfors och Julia Wiraeus. Popula@sverigesradio.se