Podcast appearances and mentions of irma norrman

Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning.De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning.Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet ”Jazz på svenska” kom till.I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.Producent P2: Olle Björkman och Antonio de la CruzTekniker: Staffan Schöier

Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat”.Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.En P2 dokumentär från 2021 av Irma Norrman.

Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken. En P2 dokumentär. Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat.Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.En P2 dokumentär från 2021 av Irma Norrman.

Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat”.Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.

Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken. Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat.Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.

Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning.De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning.Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet ”Jazz på svenska” kom till.I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.Producent P2: Olle Björkman och Antonio de la CruzTekniker: Staffan Schöier

Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning. De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning. Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet Jazz på svenska kom till. I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter. En P2 dokumentär från 2021 av Irma Norrman. Producent P2: Antonio de la Cruz Tekniker: Staffan Schöier

Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning. De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning. Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet Jazz på svenska kom till. I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter. En P2 dokumentär från 2021 av Irma Norrman. Producent P2: Antonio de la Cruz Tekniker: Staffan Schöier

År 1975 blir avgörande för den svenska alternativa musikrörelsen. I protest mot Schlagerfestivalen samlas massor av människor för en alternativ festival, och de lyckas faktiskt förändra synen på schlagermusik i årtionden. Året är 1974. I Brighton hålls Eurovision Song Contest och det blir Abba som vinner med låten Waterloo. Vinsten betyder att Sverige ska stå för värd för Eurovisionsschlagerfestivalen året efter. Samtidigt som Abba gör succé växer sig en kraft allt starkare. Det är en rörelse som är kritisk till musiktävlingar och topplistor och som vill sudda ut avståndet mellan musiker och publik. Rörelsen bestämmer sig för att anordna en egen festival som kommer förändra synen på schlagermusik. I programmet hörs bland andra Tjia Torpe och Håkan Lahger som var med och organiserade festivalen. En dokumentär från 2020 av Irma Norrman. Klippen i programmet kommer från SVT:s öppet arkiv, filmen Vi har vår egen sång om Alternativfestivalen 1975 av Kinoki Produktion, från Ungdomsradion i P3, Ekot och Radiofynd.

Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning. De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning. Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet Jazz på svenska kom till. I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter. En dokumentär från 2021 av Irma Norrman. Producent P2: Antonio de la Cruz Tekniker: Staffan Schöier

I Argentinas huvudstad Buenos Aires växer en ny tangorörelse med unga kompositörer och poeter som blandar tango med rock, elektroniskt och jazz. Vi spelar tango med attityd, säger Martin Delgado. I programmet medverkar tangomusikerna Natalí Di Vincenzo, Martin Delgado och tangoexperten och musikern Ignacio Varchausky. Tangotexterna i programmet är fritt översatta från spanska av Irma Norrman, och framförs av Martin Hallberg och Cathrine Hellberg. En dokumentär från 2016 av Irma Norrman. Producent: Pernilla Ståhl, Umami produktion Ljudtekniker: Johan Chandorkar Tango-poesi: Jazmín del país av Natalí Di Vincenzo El tango que no silbó av Subirá, Batalla Tour de France av Martin Delgado Vuelve el tango av Jorge Alorsa Pandelucos, framförd av Martin Otaño

År 1975 blir avgörande för den svenska alternativa musikrörelsen. I protest mot Schlagerfestivalen samlas massor av människor för en alternativ festival, och de lyckas faktiskt förändra synen på schlagermusik i årtionden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1974. I Brighton hålls Eurovision Song Contest och det blir Abba som vinner med låten ”Waterloo”. Vinsten betyder att Sverige ska stå för värd för Eurovisionsschlagerfestivalen året efter. Samtidigt som Abba gör succé växer sig en kraft allt starkare. Det är en rörelse som är kritisk till musiktävlingar och topplistor och som vill sudda ut avståndet mellan musiker och publik. Rörelsen bestämmer sig för att anordna en egen festival som kommer förändra synen på schlagermusik. I programmet hörs bland andra Tjia Torpe och Håkan Lahger som var med och organiserade festivalen. En dokumentär från 2020 av Irma Norrman. Klippen i programmet kommer från SVT:s öppet arkiv, filmen ”Vi har vår egen sång” om Alternativfestivalen 1975 av Kinoki Produktion, från Ungdomsradion i P3, Ekot och Radiofynd.

År 1975 blir avgörande för den svenska alternativa musikrörelsen. I protest mot Schlagerfestivalen samlas massor av människor för en alternativ festival, och de lyckas faktiskt förändra synen på schlagermusik i årtionden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1974. I Brighton hålls Eurovision Song Contest och det blir Abba som vinner med låten ”Waterloo”. Vinsten betyder att Sverige ska stå för värd för Eurovisionsschlagerfestivalen året efter. Samtidigt som Abba gör succé växer sig en kraft allt starkare. Det är en rörelse som är kritisk till musiktävlingar och topplistor och som vill sudda ut avståndet mellan musiker och publik. Rörelsen bestämmer sig för att anordna en egen festival som kommer förändra synen på schlagermusik. I programmet hörs bland andra Tjia Torpe och Håkan Lahger som var med och organiserade festivalen. En dokumentär från 2020 av Irma Norrman. Klippen i programmet kommer från SVT:s öppet arkiv, filmen ”Vi har vår egen sång” om Alternativfestivalen 1975 av Kinoki Produktion, från Ungdomsradion i P3, Ekot och Radiofynd.

År 1975 blir avgörande för den svenska alternativa musikrörelsen. I protest mot Schlagerfestivalen samlas massor av människor för en alternativ festival, och de lyckas faktiskt förändra synen på schlagermusik i årtionden. Året är 1974. I Brighton hålls Eurovision Song Contest och det blir Abba som vinner med låten Waterloo. Vinsten betyder att Sverige ska stå för värd för Eurovisionsschlagerfestivalen året efter. Samtidigt som Abba gör succé växer sig en kraft allt starkare. Det är en rörelse som är kritisk till musiktävlingar och topplistor och som vill sudda ut avståndet mellan musiker och publik. Rörelsen bestämmer sig för att anordna en egen festival som kommer förändra synen på schlagermusik. I programmet hörs bland andra Tjia Torpe och Håkan Lahger som var med och organiserade festivalen. En dokumentär från 2020 av Irma Norrman. Klippen i programmet kommer från SVT:s öppet arkiv, filmen Vi har vår egen sång om Alternativfestivalen 1975 av Kinoki Produktion, från Ungdomsradion i P3, Ekot och Radiofynd.

Gudstjänst från Barnens katedral i Karlstad, med Katarina Bergdahl, Mirjam Öberg och barnkören Krokajo. Du kan ladda ner predikan, med Katarina Bergdahl och Mirjam Öberg och ett antal barn, separat. Det kristna hoppet är ett hopp om att Gud handlar. Att Gud finns med oss på alla våra vägar och spår.  Här finns Hjälparen, Anden. Vi får andas in livet, Guds egen andedräkt. Och i utandningen ger vi livet tillbaka och det är ett tecken på att vi också får finnas för varandra. Katarina Bergdahl   Texter: 5 Mosebok 31:6-8 Berättande med utgång från Johannes 16:12-15   Medverkande: Barnkören Krokajo Ungdomskören Föräldrakören Katarina Bergdahl- präst Mirjam Öberg- pedagog Anni Naumansson- körledare Janne Johansson- piano Stefan Lenberg- bas Christian Jernbro- trummor Pasi Pasanen- dragspel Jonny Lindström- saxofon Sonja Henriksson, Ulrika Rhodén, Fanny Naumansson och Maja Carling - förbön Ebba Gustavsson, Alina Aschberg, Irma Norrman, Frida Pettersson, Anna Lindholm och Emeli Bohlin - sångsolister Musik: SvPs 21 Måne och sol (Britt G Hallqvist/Egil Hovland) Kärleksvisan (Sarah Dawn Finer/Peter Hallström) SvPs 917 Kom lova vår Gud (Jonas Jonson/mel från Brasilien) Jag går på livets väg (Hanna Corneskog) Hjälparens hand (Anni Naumansson, Ulrika Rhodén/Anni Naumansson) SvPs 719 Kom nu Helig Ande (Pekka Simojoki, Per Harling/Pekka Simojoki) SvPs 766 Trosbekännelsen (Christina Lövestam/Jan Mattsson) Gud, vi vill att du hör vår bön (Ulf Nomark) En stund på jorden (Laleh Pourkarim) Vänner (Lasse Bengtsson) Välsignelsen (Tore W Aas) You've Got a Friend (Carole King) Producent Katarina Josephsson Tekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylander Sveriges Radio Örebro liv@sverigesradio.se

Våren 2020 är inget sig likt i musikbranschen. Coronapandemin breder ut sig i samhället och över en natt har konserter, spelningar och hela turnéer ställts in. Det här är berättelsen om när musiken tystnade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mars 2020 när coronaviruset börjar sprida sig allt mer beslutar regeringen att stoppa alla offentliga sammankomster med mer än 500 deltagare. Beslutet slår ner som en bomb i musikbranschen. Från en dag till en annan har så gott som alla evenemang ställts in. Tusentals musiker blir utan uppdrag och inkomster. Vad händer när musiken tystnar? Och vem ska rädda musiken? Möt musikerna Isabella Lundgren och Jeanette Eriksson, samt röster från Kungliga operan, Musikerförbundet och jazzklubben Fasching i Stockholm. En dokumentär från 2020 av Irma Norrman.

Våren 2020 är inget sig likt i musikbranschen. Coronapandemin breder ut sig i samhället och över en natt har konserter, spelningar och hela turnéer ställts in. Det här är berättelsen om när musiken tystnade. I mars 2020 när coronaviruset börjar sprida sig allt mer beslutar regeringen att stoppa alla offentliga sammankomster med mer än 500 deltagare. Beslutet slår ner som en bomb i musikbranschen. Från en dag till en annan har så gott som alla evenemang ställts in. Tusentals musiker blir utan uppdrag och inkomster. Vad händer när musiken tystnar? Och vem ska rädda musiken? Möt musikerna Isabella Lundgren och Jeanette Eriksson, samt röster från Kungliga operan, Musikerförbundet och jazzklubben Fasching i Stockholm. En dokumentär från 2020 av Irma Norrman.

Om hatfulla valkampanjer som smittar. Hur förändras demokratin när gränserna för vad man får säga förskjuts? Hör Marine Le Pens närmsta man, Trump-väljare och Amina som nästan ströps i sin egen slöja. Konflikt startar i hetluften i Arizona där amerikanerna snart vet vem som blir landets nya president. Läraren Maureen Costello har undervisat i samhällskunskap sedan Ronald Reagans tid och säger att det här är den värsta presidentvals-kampanjen någonsin, med ren mobbing, förakt för demokratiska institutioner och hårda ord. En rapport hon sammanställt visar att barnen tagit över politikernas språk och använder glåpord för att sprida rädsla i klassrummen. Reportar Hewa Abdelzadeh och Ulrika Bergqvist.Vad betyder det politiska språket och hur förändrar orden verkligheten?Konflikts Anja Sahlberg tar oss till Frankrike där debatten dragit igång inför presidentvalet i vår. Hon träffar Front Nationals vice ordförande Florian Philippot som har bidragit till breddningen av partiet där trendiga unga välutbildade fransmän nu syns på Frontens valmöten. Historikern Valérie Igounet säger att Philippot har bidragit till att Front National fått en mer modern framtoning men de högerextrema kärnbudskapen är desamma. Författaren och statsvetaren Karim Amellal säger att lepeniseringen har spridit sig i de franska folklagren och att även ett parti som det franska Socialistpartiet nu har anammat Front Nationals språkbruk och till viss del också politik.Finns det ett samband mellan vad vi säger och vad vi gör? Gäster i studion är DN-journalisten Niklas Orrenius, aktuell med boken Skotten i Köpenhamn och Marie Demker, professor i statsvetenskap i Göteborg som forskat både kring främlingsfientlighet och har följt värderingsfrågor i Europa under många år.Kan själva utmålandet av den andre som ett hot göra det lättare att gå från ord till handling? Kanske rent ut av slå till någon i kollektivtrafiken, detta allmännaste av allmänna rum. Hör om Amina som blev attackerad av en man som slog henne med knytnäven och använde hennes slöja för att ta stryptag på henne. Och hon är inte ensam om att bli utsatt i kollektivtrafiken. Reportrar Mona Ismail Jama och Irma Norrman.Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Följ med Irma Norrman till Buenos Aires, där unga musiker blandar tango med rock, elektroniskt och jazz. En ny tangorörelse med unga kompositörer och poeter. - Finns det en ny tango och vad är det nya i så fall? I programmet medverkar tangomusikerna Natalí Di Vincenzo, Martin Delgado och tangoexperten och musikern Ignacio Varchausky. - Vi spelar tango med attityd, säger musikern Martin Delgado. Tangotexterna i programmet är fritt översatta från spanskan av Irma Norrman, och framförs av Martin Hallberg och Cathrine Hellberg. Producent Pernilla Ståhl, Umami produktion, ljudtekniker Johan Chandorkar.I programmet spelas: Astillero - Linea de tiempo  Natalí Di Vincenzo - El Errante Federico Aubele - Contigo Miguel Suarez & Orquesta Típica Julián Peralta - El tango que no silbó Juan Subirá och Orquesta Típica Julián Peralta - Hoy  La Chicana - Delator San Telmo Lounge - Tour de France Juan D´Arienzo y su Orquesta Típica - Derecho Viejo Astillero - Fetiche Juan Seren & Orquesta Típica Julián Peralta - Algunos miran, otros hablan  Astor Piazzola - Regreso al Amor Astor Piazzola - Tristeza Separación Gotan Project feat. Chet Baker - Round About MidnightTango-poesi: Jazmín del país av Natalí Di Vincenzo El tango que no silbó av Subirá, Batalla Tour de France av Martin Delgado Vuelve el tango av Jorge Alorsa Pandelucos, framförd av Martin Otaño

Vilken utländsk mat tar vi till våra hjärtan och låter bli en del av vår vardag och folksjäl? Pizza, pasta och thaimat. Men inte så mycket spanskt eller grekiskt. Varför? Är det att vi besökt länderna som turist? Eller är det att många från ett speciellt land invandrat? Eller är det för att smakerna ligger nära de smaker vi vant oss vid? Eller handlar det helt enkelt nåt slags mode?I Argentina var det migranter som skapade den argentinska maten. Dom italienska invandrarna introducerade pastan och pizzan som nu anses som typisk argentinsk mat. Däremot har det varit betydligt svårare för mat från Peru att accepteras.Irma Norrman tar oss med till sin barndoms Buenos Aires.Sverige fick inte alls lika stor invandring från Italien som Argentina, men vi äter ändå mycket pasta och pizza. Varför blev det så?Thaimaten blev svensk i samband med att många semestrade i landet. Men det är inte givet att turistande innebär att vi tar till oss mat. Vi äter ganska t ex ganska lite spansk och grekisk mat.Stor invandring från t ex Balkan och forna Öststaterna har heller inte inneburit att den maten slagit igenom i landet.Malin Eriksson är produktutvecklare på kryddföretaget Santa Maria. Hon kallas Taco-Malin, för texmex och chili är hennes skötebarn. För 24 år sedan introducerades texmex i Sverige. Men det tog ett tag innan det tog fart. Det var ingen självklar succé, säger Malin.Hennes jobb är att leta upp nya smaker och rätter, spana på trender och plocka fram nya koncept. Förr fick man göra en anpassning till Sverige, säger Malin. Man fick göra en Svensson-variant på smakerna. Det går inte längre. Nu måste det vara på riktigt.Vad blir nästa smak? Vilket land, vilken matkultur kommer att bli svensk härnäst?

Är film en sätt att bearbeta det våld som genomsyrar det mexikanska samhället idag? Ett land är brutalitet blivit en del av vardagen, antingen rent konkret eller i form av medias nyhetsrapportering. När den mexikanska regissören Alejandro Gonzáles Iñárritu slog igenom med filmen Älskade hundar år 2000, var det nog ingen som anade att han femton år senare skulle nomineras till nio Oscars och vinna fyra av dem för filmen Birdman. En berättelse om filmbranschens hårda villkor och en trasig actionstjärnas längtan efter konstnärlig bekräftelse och återuppståndelse. En nog så brutal historia men ändå inte i närheten av det våld som Mexico som nation delvis bearbetar i filmform. Härom året visades filmen Heli av Amat Escalante på filmfestivalen i Cannes, om hur några unga människor krossas mellan narkotikasmugglare och den korrumperade polisen. Det värsta filmvåld Sveriges Radios kulturkorrespondent Lisa Bergström någonsin sett på en bioduk. Nu har hon rest till Mexico för att undersöka den blomstrande mexikanska filmbranschen närmare och försöka förstå hur biovåld kan fungera terapeutiskt. Hon besöker filmbolaget Canana som bland annat startades av Gabriel Garcia Bernal och Diego Luna och vars filmer visats på världens främsta festivaler. Dokumentärfilmen Kings of nowhere handlar om en liten by på den mexikanska landsbygden som lever under stark press från knarkkartellerna som håller till i skogarna runt omkring. Under fyra år bodde filmaren Betzabe Garcia i byn och hennes film belönades nyligen med publikens pris på multimedia-festivalen SXSW i Austin. Vi besöker också Etiopien där Kinos reporter Irma Norrman konstaterar att den växande medelklassen efterfrågar inhemska komedier i stället för Hollywood- och Bollywoodimporter. Men än så länge är komedierna påtagligt inspirerade av de västliga förlagorna, konstaterar regissören Abraham Haile Biru, som också driver en privat filmskola i huvudstaden Addis Abeba.     Programledare: Saman BakhtiariProducent: Nina Asarnoj

Ordet "hånfull" ställer till det för Bokcirkelns Yvonne Hirdman. Daniel Boyacioglu menar däremot att Hirdman borde pröva att underkasta sig Dostojevskijs språk. Var med när vi läser andra delen av romanen Idioten. Den brittiska författaren och dramatikern Samantha Ellis hamnade i en upprörd konflikt med sin väninna Emma. Bråket gällde vem av systrarna Brontës romanfigurer som egentligen är bäst: Cathy i Svindlande höjder eller Jane Eyre? När situationen lugnat ned sig började Samantha Ellis läsa om sin ungdoms favoritromaner, och nu har hon skrivit en bok om läsäventyret: Mina hjältinnor, eller vad jag lärt mig av att läsa för mycket. Vår reporter Jenny Teleman har träffat Samantha Ellis, och reder bl a ut vilka konsekvenser tidig läsning kan få  för kärlekslivet. - Böcker är livet! En bok är som din fru, din pappa eller din mamma! Det säger den etiopiske bokhandlaren Abdi. Vår reporter Irma Norrman tar dig med på en litterär promenad längs en alldeles speciell gata i Addis Abeba. Möt också poeten Mihred Kebede, som snabbt nått framgångar genom att blanda sin poesi med jazzmusik.

Ett närgånget mammaporträtt, dofter av Somalia, journalistik och politik, glädjen i research och motståndet mot att skriva - möt författarna Jenny Nordberg, Erik Wijk och Nadifa Mohamed. Att författaren Erik Wijk överhuvudtaget finns till är lite av ett mirakel, och som barn levde han många år i tron att han var den nye Jesus. Av sin mamma var han sannerligen utvald. Nu kommer Erik Wijks bok om mamma Ulla Wijk, om en stark och komplicerad kärlek. Bara de riktiga orden, heter den. Författaren Nadifa Mohameds mormor är hennes nyckel till de tidiga barndomsåren i Hargeisa, Somalia. Idag bor Nadifa i London, men skriver om Somalia. Om hur inbördeskriget präglat landet och människorna, om allt som gått förlorat. Förlorade själar heter hennes roman som kommer på svenska. Vår reporter Irma Norrman har träffat Nadifa Mohamed i London. Att inte svika ett förtroende. Det är vad skrivandet och journalistiken ytterst handlar om, menar författaren Jenny Nordberg. Hör henne om hennes nya bok De förklädda flickorna i Kabul, och varför det är så roligt med research men så besvärligt med själva skrivandet.

Det otänkbara har plötsligt hänt: kriget har kommit till Sverige. Jaktflyg över Norrbotten och Stockholm är ockuperat. Ett tillstånd som beskrivs i nya boken Skyddsrummet Luxgatan. Vi följer författaren Jerker Virdborg ned i underjorden, och in i skyddsrummet där nya hot väntar. Och vi håller oss kvar i underjorden. I tunnelbanan, närmare bestämt. I Ola Nilssons roman Isidor och Paula finns en träffsäker skildring av en tågförares vardag under markytan, där varje perrong laddas med mytologisk kraft. Vår reporter Irma Norrman har stämt träff med Ola Nilsson i bergrummet. Sen ringer det in till en lektion om skolans värld i litteraturen. Skolan har ju länge legat högt upp på den politiska dagordningen, men hur gestaltas den i poesi och prosa? Två nya böcker som använder klassrummet som litterär spelplats är Daniel Blixts diktsamling Utvecklingssamtal, och Malin Hedins roman Inte gå under. Båda författarna, tillika lärarna, är kallade till utvecklingssamtal hos Marie Lundström. Och så fortsätter vi att gotta oss i den nya folkrörelsen SMO, Sveriges Meste Omläsare. Förslag på ovärderliga favoritböcker fortsätter att strömma in, och idag får vi tips från lyssnarna Martina Tillbom och Eva Stolpe.

Kära dagbok! Det här programmet innehåller unika, nyskrivna dagbokstexter. Hör om Beate Grimsruds måndag, Jörn Donners tisdag, Steve Sem-Sandbergs onsdag, Olivia Bergdahls torsdag och en fredag i Tove Folkessons liv. Bara för oss som lyssnar. Ja, en bok som alla kan skriva är dagboken. Vi hyllar genren genom att med våra utvalda författares hjälp skriva Lundströms Bokradios egen veckodagbok. Och så tittar vi närmare på en dagbok som pyser av vrede och längtan, Tankar mellan hjärtslag. Vår reporter Irma Norrman har träffat romandebuterande författaren Neftali Milfuegos inför självaste releasepartyt. Att läsa om och återvända till stora läsupplevelser verkar vara en folkrörelse – vi följer upp den massiva lyssnarrespons vi fått när vi frågat efter Sveriges Meste Omläsare. Författarna Mats Söderlund och Susanna Alakoski gästar och förklarar varför det är omöjligt att leva utan att ständigt läsa Frans G Bengtssons Röde Orm och Virginia Woolfs Ett eget rum.    

Lundströms Bokradio är i Berlin. En stad med magnetisk dragningskraft för författare och konstnärer, både som en stad att bo i och en stad att gestalta. Lotta Lundberg har bott här i tio år, vi äter frukost med henne på Literaturhaus, och kliver in i hennes bok Timme noll. Sen ska vi ut på litterär promenad: vi följer klassikern Farväl till Berlin i spåren. Guiden Brendan Nash tar oss med till författaren Christopher Isherwoods kvarter runt Nollendorfplatz, där han levde och skrev under några intensiva år, 1929 - 1933. Och så blir det poetry slam på tyska! Från Berlin tar vi oss sen till Barcelona. Enrique Vila-Matas började sin skrivande karriär som journalist, men strax kröp författaren i honom fram. Han kunde nämligen inte avhålla sig från att hitta på och ljuga ihop sina intervjuer. Och när han skulle översätta en engelsk text om Marlon Brando, utan att själv kunna engelska, så var det ju enklare att ge Brando sina egna repliker. Nu är Vila-Matas bokaktuell på svenska, senast kom hans Bartleby & Co, och vår reporter Irma Norrman träffar honom i Barcelona.

Nu blir det åka av! Häng med på en Sydafrikansk tidsresa, besök språkförvirringens Beirut och möt författaren Cesar Aira i Buenos Aires. Och så guidar Marie Lundström dig runt mellan bokhyllor och skridskoåkare i London. - Jag är ett freak! Det säger den argentinske författaren Cesar Aira. Andra säger att han är den störste förnyaren inom latinamerikansk litteratur. Följ med vår reporter Irma Norrman och hälsa på hemma hos Cesar Aira, så kan du göra en egen bedömning. Ike´s Bookstore i Durban var en viktig mötesplats för arbetet mot apartheid i Sydafrika under 1980- och 90-talet. Här samlades aktivister, planerade aktioner och läste bannlysta böcker. Men vad händer idag? Laura Wihlborg har hälsat på. Vad händer med identiteten när en stor del av befolkningen tar avstånd från sitt eget hemspråk? I Libanon håller arabiskan på att trängas undan av engelskan, och under året har det drivits kampanj för att få libaneser att gilla sitt eget hemspråk. Mona Masri samlar röster vid ett cafébord i Beirut.  Och så får du hänga med Marie Lundström i London! Följ med till Daunt Books, Collins Music Hall, in i dödsannonserna och sen en sväng ut på skridskobanan.