Podcasts about tove janssons

I denne episoden snakker Heidi med Jens K. Styve om "Mummitrollet på Rivieraen" og "Mummitrollet setter seil", to tegneseriehistorier fra henholdsvis starten og slutten av Tove Janssons mummitegneseriekarriere. De er ganske forskjellige i både strek og stil, og Toves bror, Lars, skrev manus på den siste. Begge handler om mummifamilien på reise til fjerne kyster.Jens K. Styve er tegneserieskaper, illustratør og forfatter. Jens og Heidi snakker om stripetegnerens hektiske liv og mengdetreningen det gir, hvilke konsekvenser det kan ha å bryte den fjerde veggen, og om hvordan Lars muligens var en mer dreven manusforfatter enn Tove. Samtalen kretser også rundt vanskene med å forstå sosiale spilleregler på ferie, og det evige problemet i mummiverdenen: Hvordan bli kvitt plagsomme gjester? Dessuten melder spørsmålet seg: Har Snorkfrøken konstant løpetid?OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid. Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram for oppdateringer og annet innhold!

Tove Jansson var en oändligt begåvad författare, konstnär och serieskapare, men hennes musikaliska talang är inte lika känd. Vilken roll hade musiken egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tove Janssons konstnärskap var mångsidigt och omfattande en mängd böcker, serier, illustrationer, bildkonst – bland annat – och hennes produktion har varit föremål för både biografier och akademiska arbeten. Hittills har det dock funnits mycket lite att läsa om Tove Janssons känsla för musik och vilken roll den spelade för hennes arbete och liv. Nu kommer ”Detta är min målarsång – Tove Jansson och musiken” av sångaren och skådespelaren Emma Klingenberg. Boken handlar om musiken Tove Jansson lyssnade på, vistexterna hon skrev och en unik kassettsamling som tillhört henne och Tuulikki Pietilä. Emma Klingenberg medverkar i P1 Kultur.Programledare: Thella Johnson.

I denne episoden snakker Heidi med Andreas Cappelen om "Mummipappa på eventyr", Tove Janssons fjerde bok om mummitrollene. Her forteller mummipappa om sine ville ungdomsår på seilas med husbåten Haffsårkestret.Andreas Cappelen er skuespiller for scene, skjerm og lerret, og driver dessuten den uavhengige bokhandelen Cappelens Forslag. Andreas og Heidi sammenligner "Mummipappa på eventyr" med både "Odysseen" og sagalitteraturen, drøfter den påtagelige amoralen i historien, og finner ut hva den har til felles med improvisasjonsteater. Underveis oppstår det betydelig forvirring rundt flere hendelser – det viser seg nemlig at samtalen er basert på to litt forskjellige utgaver av samme bok. I tillegg er praten full av digresjoner og sidespor. Allerede i starten får vi høre om hvordan det er å spille inn på film at man får en ishakke i hodet!OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid. Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram for oppdateringer og annet innhold!

USA:s president Donald Trump har utsett sig själv till ordförande för en av USA:s mest anrika kulturinstitutioner - Kennedy Center. Hör Sveriges Radios korrespondent i Washington, Ginna Lindberg, om Trumps offensiv i det amerikanska kulturlivet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FÖLJ MED TILL VÅRSALONGEN PÅ LILJEVALCHSVårsalongen 2025 slår upp dörrarna på fredagen på Liljevalchs skulpturhall på Djurgården i Stockholm. Från starten 1921 har vårsalongen växt till ett evenemang med en publik på runt 100.000 personer. Sveriges Radios konstkritiker Mårten Arndtzén guidar i årets utbud.BRIDGET BIT FÖR BIT – HUR FUNKAR BRIDGET JONES COMEBACK PÅ BIODUKEN?Bridget Jones är tillbaka på bioduken. Ett populärkulturellt fenomen i sig. Hör filmkritikerna Nina Asarnoj, Sveriges Radio, och Fredrik Sahlin, Dagens Nyheter, om nya filmen ”Bridget Jones: Mad about the boy”.”SOMMARBOKEN” NÅR BIODUKEN – VAD LOCKAR MED TOVE JANSSONS BERÄTTELSE?I helgen är det premiär för den internationella filmatiseringen av Tove Janssons vuxenbok ”Sommarboken” - med Glenn Close i huvudrollen. Historien kretsar kring flickan Sophias sommar med sin farmor på en liten ö i Finska viken - efter att hennes mamma gått bort. Är det en berättelse om krishantering och hur vi lär oss hantera förluster? P1 Kulturs Katarina Wikars ringde upp författaren Monika Fagerholm, som skrev förordet till nyutgåvan av ”Sommarboken”, för att höra vad berättelsen betytt för henne.KLASSIKERN: ”IN THE MOOD FÖR LOVE” AV WONG KAR-WAISå här på Alla Hjärtans Dag återvänder Katarina Wikars till ”In the mood for love” från 2000. En film om den oförverkligade kärleken, vars ledmotiv har ätit sig in i det kollektiva omedvetna.FILMTIPSET: VÄNSKAP FÖRE ROMANTIK I ”THE BALCONETTES”Kanske inte den perfekta dejtfilmen, men vi måste tala om bioaktuella ”The Balconettes” av och med franska Noémie Merlant. Under en brännande värmebölja i Marseille spanar tre rumskamrater in grannen från sin balkong. En oskyldig flirt leder till begär och slutar med blodig hämnd. P1 Kulturs Emma Engström berättar mer. Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Många ugglor fångar sitt byte med enbart hörseln. Aase Berg reflekterar över en annorlunda fågel, domesticerade djur och vilda människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag vaknar av gny och krafs vid sängkanten. Det är hundvalpen som vill ut. Klockan är fem på morgonen. Vi smyger ut på tomten. Det är sommar och solen har börjat värma bort daggen i gräset, men det brukar ändå kännas som natt vid den här tiden, eftersom det är så overkligt lugnt.Men så är det inte nu: en koltrast smattrar fram sitt ettriga varningsläte, det bara pågår, den vägrar sluta. Åsynen av mig och hunden brukar sällan utlösa sådan hysteri. Nej, det aggressiva tjattret betyder att kattugglan är här. Jag tittar upp mot gästhusets tak och där sitter den alldeles stilla under skorstenskåpan. Den får precis plats, och plåtens rundning följer ugglans huvud. Där slipper den attackerna ovanifrån, inga utfall från irriterande trastar, även om själva lätet ändå måste vara plågsamt för den här tysta aristokraten bland rovfåglar.Att ugglor kallas för The wolves of the sky är inte taget ur luften. De är ulvar i fårakläder, bland annat på grund av sättet att flyga. De smeker sig fram mellan träden, passerar som skuggor bara, ljudlöst fluff. Andra fåglars fjädrar har hullingar som ger friktion, det är därför flaxandet låter. Gamarna är värst, de väsnas till och med när de glidflyger. Det gör inte ugglor, eftersom deras fjädrar är specialkonstruerade för att motverka vingturbulensen.Dessutom har de närmast öververklig ljudkänslighet, eller, om man så vill: musikalitet. Hela ugglans ansikte är uppbyggt som ett öra, en parabol, med upp till sju sorters fjädrar av olika textur som får ljudet att passera på specifika sätt, och många ugglor fångar sitt byte med hjälp av enbart hörseln.Att ugglorna är så olika alla andra fåglar är nog skälet till att vi ser dem som något mer än fjäderfän, som nåt slags mystiska nattspöken som smyger genom luften på vingar av tyst sammet.Men samtidigt ser de så absurda ut, rentav löjliga, med sina stora, stirrande ögon. Ugglorna roar oss med sin gravallvarliga humor, med sin bistra uppsyn, eller ibland ett förvånat ansiktsuttryck. Särskilt hornugglan har en kronisk min av att bli tagen på bar gärning med förbjudet fuffens.Min hundvalp är också på sätt och vis en ulv i fårakläder. Fast ändå inte – på en skala där man genetiskt rangordnat vilka hundraser som står närmast vargen, ligger min hund nästan längst bort. Svårdresserade hundar som vägrar fjäska och har hög integritet, de liknar vargen mest.Den här forskningen är väl inte hundraprocentigt belagd, men om den stämmer är den överraskande. Det är alltså inte de innerstadsinavlade soffpotatisarna med platt tryne eller såna där pomeranier som man nästan kan köpa i leksaksaffären som är mest avlägsna från sina vargsläktingar. Istället kan min mini-aussie placeras som vargens motpol, troligen på grund av vallhundsgenerna: hon är av en arbetande ras som blixtsnabbt fattar det jag lär henne, och det är enkelt att möta hennes blick i samförstånd eftersom hon har ljusa, blå ögon. Kommunikationen med hundföraren, den har avlats fram genom generationer, mer eller mindre hos olika hundraser. Att samarbeta med människor, det fixar ingen varg.Vallhundar kan verka milda till sinnet, men deras nippriga impulsivitet är farlig på sitt sätt. Man ska passa sig för att avla fram blandrasvalpar mellan till exempel bordercollie, som är superhispigt signalkänsliga, och stora men jämförelsevis trögtänkta vakthundar typ rottweiler. Överreaktioner och oförutsägbara aggressioner är det sista man vill ha. I de banorna tänker jag också när jag tittar på fotot av författaren Jennifer Ackerman och den gigantiska lappugglan Percy. Det finns i slutet av Ackermans bok What an Owl Knows, en som trots titeln handlar mer om vad forskarna inte vet om ugglor. Bilden är tagen av fotografen Sofia Runarsdotter, och mötet inträffade på Skansen, vilket ger fotot ett drag av oskuld. Jennifer ler lyckligt och Percy poserar med outgrundlig uppsyn vid hennes sida, och här blir hans storlek uppenbar – hans ansikte är betydligt större än hennes, hans axlar – eller vad man ska kalla dem – är nästan lika breda som en människas. Visserligen är det en illusion, ugglor väger inte särskilt mycket, det är fjädrarna som får dem att se stora ut. Men ändå. Och Percy har nästan ett mänskligt ansikte, med sina för fåglar så unika, framåtvinklade ögon och sin lilla, näsliknande näbb. Percy ser relativt beskedlig ut på fotot, men Ackerman iakttar hur hans pupiller vidgas till svarta avgrundshål när skötaren matar honom med möss.Det mesta är fortfarande okänt om ugglornas varseblivning, och mystiken har gjort dem till symboler för visdom, men också för död och onda förebud. Plus att de ofta infantiliseras, som motiv på bebisfiltar och i barnböcker. Min personliga favorit fjällugglan, eller snöuggla eller harfång som den kallades förr, den påminner inte så lite om Tove Janssons hatifnattar, en vit svampliknande plopp som gärna befinner sig på marken.Ugglor är både söta, konstiga och skrämmande. Deras beteenden är ovanligt svåra att avläsa. Ackerman skriver om en forskare som får se ett filmklipp med ett barn som kramar en påstått tam fjälluggla. Forskaren studerar fågelns stillsamma och subtila kroppsspråk och säger förskräckt: ”Den där ugglan är såhär nära att slita ansiktet av barnet”. Förgulligandet är ett sätt att avdramatisera det oroande draget hos ugglan.Men när den blodtörstiga varelsen inte längre behöver tänka på att överleva – vad händer då? Skansenugglan Percy har faktiskt en rätt avancerad historia – det var han som rymde ur voljären år 2022, men fångades in igen efter en vecka. Eller lät hans sig fångas? Bytte han tillbaka friheten mot bekvämlighet? Det var förvånansvärt enkelt att locka hem honom. Han var tränad på att komma på kommandot av en visselpipa.Djurarter kan domesticeras, enskilda djurindivider kan tämjas. Även om min hundvalp jagar myror och vårtbitare med stor entusiasm, så kommer hon, när hon växer på sig, troligen inte att käka upp mina hönor. Ett lojalt flockdjur äter ingenting som tillhör familjen.Åtminstone inte när flockledaren tittar på. Ulven i fårakläder är granne med ögontjänaren, och i grunden är min hundvalp fortfarande ett rovdjur. Som det heter i sången: Dina blåa blåa ögon/ och din svarta lilla själ/ jag gick på en nit igen/ fast jag kände dig så väl.” Kan jag lita på vallhundens oskyldigt ljusblå blick? Människosläktet har i alla fall aldrig helt litat på ugglan. I tidiga Mellanösternreligioner associeras hon med Lilith, Adams första fru, som lämnade Paradiset och enligt vissa myter slog sig ihop med ängeln Samael, även känd som mörkrets furste. Och varför skulle man lita på ett djur när man inte ens kan lita på sig själv? Människan är människans varg, vacker men bedräglig. Det som lurar i botten på Percys svarta pupiller kan mycket väl vara min egen spegelbild. Aase Bergförfattare och kritikerLitteraturJennifer Ackerman: Waht an owl knows. Center Point, 2023.

Ukas gjest elsker strikking, matlaging, Forglemmegei, nord-Italia, iskaffe, jordbær, ordet «skeiv», popkorn-fjell, film, venner og familie. Ta vel imot forfatter, historieforteller, illustratør, tegneserieskaper og spillentusiast NORA DÅSNES! ✍

I denne episoden snakker Heidi med Tyra Tronstad om «Den ærlige bedrageren», Tove Janssons sjette bok for voksne. Den handler om to kvinner med svært ulik bakgrunn, som både speiler og bedrar hverandre i et finurlig spill om penger og makt.Tyra Tronstad er forfatter av bøker for barn, ungdom og voksne. Tyra og Heidi snakker om klasseperspektiver, hvem som kan ha råd til å synes at pengesnakk er vulgært, hvordan alle følelser og konflikter skjerpes når vi snør inne, og om en hund som ikke helt er en hund. Tyra fastslår dessuten at hovedpersonen faktisk er som ChatGPT, og blir såpass ivrig at det klikker og knaker litt ekstra i stolen hennes. (Det er nemlig den lyden som innimellom høres i bakgrunnen!)OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid. Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram for oppdateringer og annet innhold!

Årets julespesial er klar! I denne episoden snakker Heidi med Anders Kvammen om tegneseriehistorien "Mummi-vinter", som utkom i 1959. Den handler blant annet om noe som er svært aktuelt nå som julen banker på – nemlig det å ha gjester. Oppi denne julestrømpen av en episode ligger også et par julerelaterte tv-klipp fra to forskjellige mummiserier, og et radiokåseri som Tove en gang holdt i førjulstiden.Anders Kvammen er tegneserieskaper og illustratør. Anders og Heidi snakker om barndommens tv-minner om Mummidalen, mummifamilien som ufrivillig vertskap, irriterende gjester, og hva man gjør i juleselskapet når den yngre eller eldre garde sier at man har mistet håret, blitt for tykk eller tynn, eller drikker sitt femte glass. Anders bekjenner dessuten at han er svært konfliktsky, noe som har ført ham inn i rollen som vert mer enn én gang (med ymse resultater).Relevante linker:Tove Janssons radiokåseri: https://yle.fi/a/7-884291Juleepisoden fra den japanske animasjonsserien: https://www.youtube.com/watch?v=HEsQsxreT0oJuleepisoden fra den polske animasjonsserien: https://www.youtube.com/watch?app=desktop&v=LHN4JT6ZXR0OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid. Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram for oppdateringer og annet innhold!

I nattens djupaste timme tar Henrik oss med på en resa genom det han kallar "den grå timmen" - den mystiska tiden strax innan gryningen där allt tycks stå stilla. Genom personliga minnen från en svår period i Vårby gård, där World of Warcraft och Buffy the Vampire Slayer blev hans följeslagare, väver Henrik samman sina egna erfarenheter med Tove Janssons visdom från Mumindalen.Med värme och sårbarhet delar han tankar om hur vi kan omfamna våra mörkaste stunder istället för att fly från dem. Henrik reflekterar över hur Mumintrollets uppvaknande en vinter kan lära oss att se det befolkade och levande i det som först verkar öde och tomt.Ett avsnitt som handlar om att våga stanna kvar i det svåra, om att se det vackra i mellanrummen, och om hoppet som alltid finns där - även när världen känns som allra gråast.För mer information om Henrik Ståhl, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag har vi snakka om Tove Janssons forfatterskap. Hva er egentlig greia med mummi? Er det en barnebok eller en voksenbok? Har Mummi litt for mye fremmedfrykt? Var de bare romkamerater? Vi snakker også om Hobbiten-illustrasjonene, og om novellesamlingen/romanen Rent spel. Her må Sunniva gå inn i seg selv. God lytt!

I denne episoden snakker Heidi med Marte Qvenild om "Solbyen", en av Tove Janssons mindre kjente romaner for voksne. Den henter handling fra en solskinnsby i Florida på starten av 70-tallet, der rike pensjonister lever sine rolige, tilrettelagte liv og venter på å dø.   Marte er forfatter, aktuell i år med romanen «Edens hus». Marte og Heidi snakker om den skremmende alderdommen, komikken i bokens mange tragiske scener,  og hva det er som gjør at «Solbyen» skiller seg slik fra Tove Janssons øvrige bøker. Episoden rommer også en øm innrømmelse: Martes første kjærlighet var Snusmumrikken!OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram for oppdateringer og annet innhold!

I denne episoden snakker Heidi med Nora Dåsnes om "Kometen kommer", Tove Janssons andre mummibok og kanskje den mest dramatiske av dem alle. En komet er på vei mot jorden og skal slå ned i selve Mummidalen. Mummitrollet og Sniff legger ut på en farefull ferd for å finne ut mer, og møter flere av de kjente karakterene i mummiverdenen for første gang.Nora er forfatter, illustratør og tegneserieskaper. Nora og Heidi snakker om koblingen mellom kometer og klimakrise, hvor viktig det er å tåle irriterende typer (som bisamrotten og hemulen) om man skal være inkluderende på ordentlig, og innrømmer for hverandre at de begge har en hang til prepping. Mot slutten er Kristin innom og lanserer enda en dommedagsbekymring.OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram for oppdateringer og annet innhold!

I denne episoden snakker vi med Guro Slåstad om Tove Janssons selvbiografiske bok “Notater fra en øy”. Her forteller Tove om livet på en karrig øy i Finskebukta, og om hvordan hun bygget en hytte der sammen med partneren Tuulikki, som også har illustrert boken. Notater fra håndverkeren Brunström er med som en nøktern motvekt til Toves kunstneriske refleksjoner.Guro er litteraturviter, skribent, bibliotekar og ivrig formidler av Janssons forfatterskap. Hun har dessuten vært på Klovharun, øya i Toves bok. Med dette som bakteppe snakker vi om fyrvokterdrømmen, om det å rulle steiner ned i sjøen bare for gøy, og om Toves og Tuulikkis øyliv i valgt ensomhet – en idyll tidvis sabotert av aggressive hekkefugler og nysgjerrige mummifans. Dessuten får vi høre om en hemmelig skatt som kanskje fortsatt er å finne på øya.(Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm har oversatt utdraget i begynnelsen av episoden fra svensk.)OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram for oppdateringer og annet innhold!

I denne episoden snakker Heidi og Kristin med Tobias Bøksle og Mariken Lauvstad om "Farlig midtsommer", Tove Janssons femte bok om mummitrollene. Her rammes dalen av en oversvømmelse, noe som gjør at mummifamilien må evakuere huset og redde seg om bord i det som skal vise seg å være et flytende teater. Mariken er teaterkritiker og dramaturg, mens Tobias er musiker og komponist. Begge har spilt teater store deler av livet, og på videregående gikk de på musikk, dans, drama sammen med Heidi. I episoden får vi høre om Shakespeare-referanser hos Tove Jansson, hva bokens katastrofemotiver sier om etterkrigstidens verden, og om hva som skjer når man plystrer på teater. I tillegg blir det litt mimring om en ganske kaotisk oppsetning av skuespillet Mariken skrev i andre klasse på videregående.OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram og Facebook for oppdateringer og annet innhold!

I denne episoden snakker Heidi med Marius Renberg om "Pappaen og havet",  Tove Janssons åttende bok om mummitrollene. Her tar mummipappa familien med seg langt til havs, for å leve ut drømmen om å være fyrvokter – og kanskje finne svar på livets store spørsmål.Marius er illustratør og designer med lang fartstid og et livslangt forhold til Tove Jansson. Marius og Heidi snakker om mummipappas nevroser og tvangstanker, mummimammas stille opprør mot sin vante rolle, og om hva to overfladiske sjøhester har til felles med moderne influensere. I tillegg snakker de om hvordan Tove muligens var blind for sine egne største kunstneriske bragder.OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram og Facebook for oppdateringer og annet innhold!

I denne episoden snakker Heidi med Susanne Mørk om "Den lyttende",  Tove Janssons første novellesamling for voksne. Susanne er sanger og forfatter, og debuterte nylig med novellesamlingen "Det fraværende". Susanne og Heidi snakker om Toves avslørende, men empatiske portretter av vanlige mennesker, ubehaget som lurer under de mest hverdagslige scener, og om hvordan det å lage kaffe kan være en heltemodig handling – i visse situasjoner. Dessuten trekkes det paralleller til kultklassikeren "Pulp Fiction"! OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram og Facebook for oppdateringer og annet innhold!

Det var först i vuxen ålder som journalisten Magnus Palm föll pladask för Tove Janssons värld. Under åren har han byggt upp rena mumindalen av eftertraktade rariteter. Nu säljer han allt på auktion – men varför? I det här avsnittet pratar Lotta med Magnus om kärleken till vackra föremål och språk och om hans hemulska samlartendenser. Hör om den muminpryl som han själv värderar högst, om vilken muminmugg han dricker sitt morgonkaffe ur och vad han anser vara det ultimata loppisfyndet - kanske värt flera hundratusen kronor?Retrorundan görs av Lotta Reberg och Tredje Statsmakten Media.Följ oss på instagram.com/retrorundan, facebook där vi också heter Retrorundan eller maila retrorundan@tredjestatsmakten.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden snakker Heidi med Gina Fjelde Klaastad om "Trollmannens hatt", Tove Janssons tredje mummibok. Mens de to første bøkene preges av store reiser og voldsomme katastrofer, henter denne boken handling fra den vennlige Mummidalen om sommeren, og er full av morsomme og passe skumle eventyr.Gina er lærer og bokinfluenser, og deler leseopplevelser på Instagram under navnet @readingwiizard. Gina og Heidi snakker om mummitrollets bromance med  Snusmumrikken, en påfallende voldelig scene, farene ved å ville eie for mye, og om at det i grunnen er litt synd på både maurløven og Hufsa. Mot slutten får Gina en overraskelse – kanskje fra selveste trollmannen?OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram og Facebook for oppdateringer og annet innhold!

I denne episoden snakker Heidi med Siri Lindstad om "Rent spill", Tove Janssons niende bok for voksne. Boken handler om det aldrende kunstnerparet Mari og Jonna – som ligner på Tove selv og hennes livspartner, Tuulikki Pietilä. Siri Lindstad er journalist, sakprosaforfatter og kritiker med store kunnskaper om Toves liv. Siri og Heidi snakker om de biografiske innfallsvinklene til Tove Janssons verker, hva synlighet betyr i et skeivt perspektiv, og om Toves livsmotto: Arbeide og elske. Til slutt kommer en brannfakkel: Siri har et anstrengt forhold til mummikopper!OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram og Facebook for oppdateringer og annet innhold!

– Hun behandlet meg aldri som et barn, sier Sophia Jansson om sin berømte tante. Hele 97 % av oss nordmenn har et forhold til Mummitrollet. Sophia Jansson er niesen til Tove Jansson, og forvalter i dag den kunstneriske arven etter sin tante og Mummitrollets mamma. Hvem er hennes favorittkarakter, hvilken mummikopp drikker hun helst av og hva ville Tove Jansson syntes om tiden vi lever i? Hør Sophia Jansson i prat med programleder Knut Gørvell. Opptaket er gjort på arrangementet Boktips LIVE i Cappelen Damm-huset høsten 2023.

I denne episoden snakker Heidi med Tiril Valeur om "Billedhuggerens datter". Dette er Tove Janssons første bok for voksne, som også er kjent som en selvbiografi. Tove selv brukte aldri denne betegnelsen, men har uttalt at dette er historier fra barndommen som er noe “snekret” til. Tiril Valeur er illustratør, forfatter og grafisk designer – og kvinnen bak Kristiansands – og Norges?! – første Tove Jansson-festival. Tiril og Heidi snakker om apekatter og fruer, rangling og krigstraumer, flydrømmer og farskomplekser – og  blir enige om at det går jo faktisk an å bare legge seg under juletreet og se hva som skjer. Kanskje blir det til en skog?(Ida-Louise Eikås var med på å lage denne episoden.)OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram og Facebook for oppdateringer og annet innhold!

I denne episoden snakker Heidi med  Anna Fiske om Sommerboken, Tove Janssons tredje bok for voksne, som utkom på svensk i 1972 og på norsk året etter. I boken følger vi farmoren og lille Sophia gjennom skiftende årstider i havgapet, og vi tar del i deres små og store funderinger om både livet på en øy og livet generelt.Anna Fiske er en prisvinnende forfatter og illustratør med flere titalls bøker bak seg. I samtale med Heidi forteller Anna om barndommens adventskalendre med Tove-tema, forklarer hvordan man skal te seg på stranden, og minner om at det faktisk er lov å fortsette å leke – selv om man er voksen.   (Ida-Louise Eikås var med på å lage denne episoden.)OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram og Facebook for oppdateringer og annet innhold!

Baklänges i tiden längs en linje, det är temat för de reseböcker som Katarina Wikars har grottat ner sig i. Följ hennes färd på och utanför kartan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det var min mamma som ritade Uppsalas stadskarta på fyrtiotalet. I basker och dräktjacka med hårt stoppade axlar drog hon upp konturerna av Övre Slottsgatan på stadsingenjörskontoret innan hon tog bussen hem till tant Berta i Eriksberg där hon hyrde ett rum på övervåningen. Det tog lång tid att rita hela Uppsala, vartenda kvarter, varenda sevärdhet skulle prickas ut. Det fick inte råda någon tvekan. Hur många steg från Gustav Vasas grav till domkyrkans utgång, hur många meter till botten av Fyrisån? Mamma doppade ritstiftet i kolsvart bläck. Hon sa: Vart du än går, flicka, så släpp aldrig taget om kartan. Då kommer du bort.Och jag vågade aldrig släppa taget om kartorna. När jag var barn lekte jag resebyrå och ritade egna öar med berg, skogar, floder och städer, var det dit jag skulle? I tonåren samlade jag kartorna på hög för framtida bruk: Kairos. Berlins. Dom södra förorternas. Och när jag väl började resa såg jag ingenting av omvärlden och medmänskorna, men älskade dom prickade strecken för svårorienterade gångstigar, tänkte ofta på mamma och undrade: Har jag kommit till Bort nu?Hur ska man egentligen resa? Längre ut eller bara längre ner? Hur gör de andra?Den danska författaren Dorthe Nors reser längs en enda linje i ett helt år. I periferin, utmed Nordsjökusten, Skagen, västra Jylland och längs Frisiska öarna. En enslig Toyotatripp längs sanddynerna med några surfare och sälar i fonden. Boken som blev heter till och med ”En linje i världen”. Sandens flyktighet gör det är svårt att dra upp en beständig yttre linje men den halvt imaginära är också Dorthe Nors egen linje, för den är en del av barndomen. Och trots att hon inser att det aldrig går att återvända till samma landskap som man minns bestämmer hon sig för tråckla ihop resan med just sina föräldrars sönderfallande kaffefläckiga vägkarta som ciceron.En annan människas linje, tänker hon, skulle kunna sträcka sig från Alaska till Mexiko, eller från Gibraltar till Godahoppsudden. Jag med mitt mikroperspektiv och mamma för ögonen kommer att tänka på det gamla mastodontverket Med Dalälven från källorna till havet. Som jag lusläste som barn och där det stod angående min badsjö ”att Gimmen vill inte ha folk.” Det betydde att ingen någonsin drunknat där till skillnad från älven som gärna ville ha folk.Vad finns det då på Dorthe Nors linje? Det som hon där ute i världen alltid längtat tillbaka till. Hård kuling. Träd som tar stryk så de kravlar utefter marken. Salt på huden och av kråkris sönderrivna vader. Man måste gå i sidled utmed hennes linje. Till och med husen hukar. Allt mals ner till salt och sand. Grå horisont men också något hon kallar sund ensamhet.Hur många berättelser kan det finnas på en linje? Det finns inga gränser för dem, man måste bara gå in på linjen, snitta upp den varsamt med en skalpell och se efter, skriver hon i det inledande kapitlet. En metod hon själv inte riktigt lever upp till då hon reser mer i minnet än att hon slår sig i slang med lokalbefolkningen. Men kanske är det om platsens kraft hon ska berätta. Om minnesfragmenten som ligger kvar, som vid återkomsten lyfter som damm och dansar i ljuset. Alla ögonblicken som undsluppit en, kan de ligga kvar vid Hirthals fyr? Eller vid föräldrarnas pyttelilla sommarstuga mittemot kemifabriken vid Limfjorden?Jag är den perfekta läsaren för såna här intentioner, för jag vill tro att under speciella ljusförhållanden börjar de döda röra på sig, kan man se dem hasta runt där i sin tid.Hon hittar stigar. Stigar har alltid en anledning, har hon lärt av Kerstin Ekman, de är landskapets minnesarbete. Hon ser turister, men hon söker de åldrade badmödrarna hon minns från sin egen barndom, de tatuerade hårdhudade som ägde vattnet. Farmor förstås, brorsorna, sommarlovet. Vinthundarnas andar vid badhotellet. Det är som hela resan till slut blir några utfrätta diabilder.I På vägen till Babadag, den polska författaren Andrej Stasiuks reseskildring från mitten av 00-talet valde han också konsekvent bort storstäderna för byarna, spriten, flugorna. På hans hackiga tidslinje finns de rumänska, moldaviska och ungerska byarna, de i gränstrakterna som har namn på flera språk. Det är som om han söker universum i en lastbilshytt, eller snarare som vägen till självinsikt går genom stillaståendet, det är som om han vill hitta en värld som påminner om hans barndoms sommarlov. Ibland frågar han sig: Varför reser jag? När det är nästan likadant hemma i min by i Polen.Min favorit i genren resa baklänges i tiden längs linjen är den motvilliga resenären Jenny Diski. Hon var ständigt på resa, i bok efter bok: I ”På tunn is” sökte hon intigheten på Antarktis tillsammans med en grupp uppspelta amerikanska änkor och brittiska fågelskådare men tänkte mest på sin kylslagna mamma. På Nya Zeeland tänkte hon: ”Det enda trygga avståndet till ens hem är det mycket stora”. Hon blev oroad av inplanerade framtida händelser, bäst om det påminde en om en annan upplevelse man redan haft.Finns det en slutsats att dra av detta. Är en resa bara en halvt igenvuxen stig till den ursprungliga ensamheten? Om så bland gamla Mercor och lervällingar? Eller genom saltängar, förbi horder av surfare? Att bland valrossarna på Antarktis skymtar alltid mamma? Går alla stigar bakåt? Min pappa som hade varit en skicklig orienterare i sin ungdom lämnade ändå efter sig lådor fulla av kompasser. Det är väl lite av en ödets ironi att jag som produkten av en kartriterska och en orienterare är kroniskt förvirrad av en verklighet som inte ville passa ihop med kartorna. Kan det vara dags att ta ett kliv över kartans kant?Det är väl inte försent att tillämpa Tove Janssons råd, hon är ändå alla farliga resors urmamma. Och skrev så här: Att det viktigaste är att lära sig att bemästra en och annan farlighet. Och att det allra farligaste kanske inte ens syns. Det kan bara anas, som en skälvning, som en skugga, som ett stråk av frost i fjolårsgräset och om man träffar nån därute som om möjligt är ännu räddare än en själv, så tvingas man kanske bli den modigaste, bita Mårran i svansen. Så. Släppa taget om kartan, det finns faktiskt helt obemärkta platser, dit inget stadsingenjörskontor i världen kommer att hitta. Så slå av GPS:en. Avvik äntligen från rutten. Katarina Wikars, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturDorthe Nors: En linje i världen – Ett år på Nordsjökusten. Översättare: Ninni Holmqvist. Ordfront förlag, 2023.Andrzej Stasiuk: På vägen till Babadag. Översättare: Tomas Håkanson. Ersatz förlag, 2015.Jenny Diski: På tunn is – en resa till Antarktis. Översättning: Meta Ottosson. Alfabeta, 2004.Främling på tåg – hur jag, med vissa avbrott, dagdrömde och rökte mig runt Amerika. Översättare: Meta Ottosson. Alfabeta, 2005.Den motvilliga resenären. Översättning: Cecilia Franklin. Alfabeta, 2007.

Kære lytter Vi er nået til slutningen af juli måned på årshjulet, og her mens jeg lægger denne episode op, så trækker det op med tunge, grå skyer, og et tordenvejr er på vej. Ret typisk, omskiftelig dansk sommervejr.  Denne episode har jeg kaldt 'Sommerbogen' (inspireret af Tove Janssons smukke bog fra 1972), og den er reminiscenser af min sommer. Jeg taler om, hvordan det er igen at samles som familie og lande i sommerferien sammen. Jeg taler om de bøger, jeg har læst, og som 'tilfældigvis' giver mig en række interessante punktnedslag i kvinders vilkår gennem tiden. Jeg hopper for en stund helt tilbage til middelalderen i form af Hildegard af Bingen, og så bevæger jeg mig en del i tiden omkring det morderne gennebrud ( omkring 1870'erne og frem). Jeg taler om at føde i dølgsmål, om korsetter, om sædelighedsfejden, om barselspotter, og om at kvinden er født svag og skrøpelig?! Jeg taler om, at menstruation forårsages af, at kraniet flækker, om befrugtningsteorier og om det maskuline og feminine. God lyttelyst.  Kærlig hilsen Mette    Jeg henviser i denne episode til: Min Patreonplatform: https://www.patreon.com/Cykluspodcast Min kvindecirkel: http://mettehyldgaard.dk/kvinde-cirkel/ Kontakt: kontakt@mettehyldgaard.dk "Lillys danmarkshistorie" af Pia Fris Laneth, 2009 "Hildegaard" af Anne Lise Marstrand-Jørgensen, 2001 "Sommerbogen" af Tove Jansson, 1972  

Kender du til det at føle sig usynlig? I en omgangskreds? På arbejdspladsen? I familien? Måske lidt hele tiden? Nattens emne er inspireret af Tove Janssons mummitroldene og den usynlige pige Ninni.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Kender du til det at føle sig usynlig? I en omgangskreds? På arbejdspladsen? I familien? Måske lidt hele tiden? Nattens emne er inspireret af Tove Janssons mummitroldene og den usynlige pige Ninni. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sara har fått med seg gjestene Frida og Maria for å svare på spørsmålet; hva er gay panic? Samtalen tar deg med gjennom en historie om å manifestere et liv sammen på Sims, kjendiscrush, ridder-twinks og Tove Janssons illustrasjon av Hobbiten. Alt som trengs for å hjelpe oss med å overkomme den uendelige skeive angsten.

Skivbolaget Universal har Taylor Swift att tacka för framgången, självförtroende och glädje väntar i Drag Race Sverige, tavla såld för nästan en halv miljard och en av Tove Janssons böcker blir film Programledare: Nina SjömanProducent: Andrea Valderrama

Högern har en lång tradition av att stjäla från vänstern. Finns det något av värde att stjäla från högern? Vi går från Weimarrepubliken via Tove Janssons kök till Guy Debord, Den osynliga kommittén och Christopher Lasch i en referenspackad timme med Mathias Wåg, redaktör för tidningen Brand, chefspoddare på Apans Anatomi och generell nestor. Delar av Mathias skrivprojekt på temat kan du läsa här: http://flamman.se/a/antifascisten-i-mumindalen http://flamman.se/a/pa-flykt-undan-yxhogern http://www.tidskriftenordobild.se/ordoblogg/category/kritik-mathias-wg-om-sent-i-november-av-tove-jansson https://guldfiske.se/2018/06/05/ressentimentsvanstern http://flamman.se/a/bland-haschtomtar-och-nattroll Tack till GRK North-East för introt. Outro var Gösta Ekman - Sången om alltings värde. linktr.ee/kominternpodd

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter Tove Jansson läser Bildhuggarens dotterBerättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.Pappan är inte bara i Muminserierna en central figur, Tove Janssons egen pappa, skulptören och tecknaren Viktor Jansson, är central också i hennes barndomsvärld liksom den bohemiska livsstilen. Mamman, Signe Hammarsten, var också konstnär.I den självbiografiska Bildhuggarens dotter får vi ur barnets perspektiv vara med om en barndom där det mystiska och det magiska finns mitt i vardagen. Spänningen mellan trygghet och skräck är ständigt närvarande och fantasin har inga gränser. Allt detta blev senare i livet byggstenar i hela Tove Janssons konstnärs- och författarskap. Hon var drygt 50 år när hon skrev "Bildhuggarens dotter" men lyckas på ett förunderligt sätt flytta sig bakåt i tiden och återigen bli det lilla barnet Tove.Inspelningen med Tove Jansson gjordes på Yles radio i mitten av 1980-talet då ett initiativ togs till att låta Tove Jansson läsa in samtliga sina verk.Bengt Packalén, som då var chef på Finlands radios svenskspråkiga samhälls och kulturredaktion, berättar i en intervju om inspelningen av Bildhuggarens dotter.Av och med: Tove JanssonProducent: Bengt Packalén/Kerstin WixeMusik: Jazz på ryska av Jan JohanssonFörlag: Bonniers förlag

Det hemsökta huset är en vanlig kuliss för berättelser om sorg och tragedier. Men vad händer med det hemsökta huset i en tid av öppna planlösningar och glasväggar? Det undrar Petter Lindblad Ehnborg. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Säg hemsökt hus och de flesta ser nog samma kråkslott i fritt förfall, med eller utan sommarjobbande tonåringar. Samma damm och spindelväv. Samma dystra sniderier och vittrande stenansikten. Samma övermått av historia. Det är en bild med anor, för alltsedan den gotiska litteraturens startskott, Horace Walpoles Borgen i Otranto från 1764, har ord och arkitektur varit nära förbundna. Många senare verk har namngivits efter den byggnad i vilken de utspelas: medeltida slott eller herresäten bebodda av urartad adel. Efterhand syns ett allt större amerikanskt inslag med kolonialvillor i New England, sydstatspalats byggda på slavarbete, eller herrgårdar uppförda av den förgyllda ålderns rövarbaroner.Med tiden skiftar den gotiska litteraturens hus skepnad. Från att ha varit sublima kulisser tar de rollen som medspelare, samtidigt som de formar sig till speglar av invånarnas oroliga inre liv. I Edgar Allan Poes novell Huset Ushers undergång tar sig avgrunden mellan ett godsägande syskonpar fysisk gestalt i form av sprickan som öppnar sig i fasaden i deras gemensamma hem. Huset görs omänskligt mänskligt genom de tomma, ögonlika fönster till vilka Poe genom novellen återvänder. Byggnadens betraktande blick ska bli en stapelvara inom genren: drygt ett århundrade senare gestaltar Shirley Jackson det hemsökta Hill House som ett ansikte, med tomma vaksamma fönster under taklisters skadeglada ögonbryn. Mången kioskroman har också prytts av samma omslag: en skräckslagen människa med ryggen mot en hotfull fasad på vilken ett eller två ensamma fönsterögon lyser. Den gotiska litteraturen vet att utnyttja människans tendens till pareidoli: det vill säga att se mönster och mening i vaga intryck, ansikten där inga ansikten finns.Kanske kan ögon rentav skönjas på fasader av glas och stål? Arkitekturteoretikern Anthony Vidler anar en kuslig potential i det sena 1900-talets seende väggar, vilket särskilt filmmakare tagit fasta på i kriminaldramat, tonårsslashern eller den samtidsnära science fiction-dystopin. Ändå fortsätter 1800-talets arkitektur vara ohotad också bland sentida litterära skildrare av hemsökta hus. En möjlig förklaring ges i Anne Rivers Siddons roman The House Next Door, där en modernistisk villa tycks trasa sönder såväl innehavarnas liv som grannskapsandan i en välbärgad villaförort i den djupa amerikanska södern. Kan en ondsint intelligens verkligen leva i ett hus som är mindre än ett år gammalt, frågar sig grannen Walter vantroget. I horisontella hus med öppen planlösning finns ju varken källare eller vind där kedjor kan rasslas. Den modernistiska estetikens strävan att göra rent hus med historien tycks ha haft en antiseptisk verkan också mot spöken.Men som så ofta inom den gotiska traditionen finns det andra hemsökelser än gengångare. Essäisten Brian Dillon minns hur hans mor då han var barn insisterade på att radhuset där han växte upp bar på en förbannelse, och han brukade föreställa sig att en tidigare invånare möjligen avlidit under oklara former. Som vuxen såg han något annat: hur husets tragedi inte strömmade ur dess dolda historia så mycket som ur livet mellan väggarna: en familj som likt hos en viktoriansk studiofotograf frusit fast i smärtsamma poser, ett gemensamt liv invecklat i smärta, under tyngden av moderns långsamt förtärande sjukdom.Kanske bor den största fasan i det mellanmänskliga? Så är åtminstone fallet i Tove Janssons novell Svart-vitt. Novellen är dedikerad illustratören Edward Gorey och delvis inspirerad av hans traditionella spökhus i bilderboken Västra flygeln. Även om Jansson ersatt spökena med scener ur ett äktenskap visar hon sig väl förtrogen med den gotiska litteraturens grammatik. Stella är inredningsarkitekt och har ritat den modernistiska mästervilla i vilken hon lever samman med sin make illustratören. Huset beskrivs som en väldig öppenhet av glas och omålat trä och man förstår att stor omsorg har givits åt detaljerna. Enorma fönster speglar natten men håller den på avstånd, och i trädgården suddar strålkastare ut det vackra folkets skuggor medan de minglar genom sommarnatten.Det är fulländat. Ingenting kan förändras. Så beskriver illustratören sitt hem, och man förstår att detta skrämmer honom behövs han, kan han verkligen tillföra något? Kanske omöjliggör huset andra rörelser än de som redan är inskrivna i ritningarnas underförstådda scenanvisning? Han vill gräva in ansiktet i det svarta skinnet på golvet och rulla sig som en hund men vågar inte, för i ett hus utan dörrar finns ingenstans att gömma sig från hustruns blick, i hemmet hon ritat till sin avbild, öppet inför världen men omgärdat av murar. Huset var som [Stella], tänker han, det hade vidöppna ögon.Hemlivet ställs på sin spets då mannen får i uppdrag att bildsätta en skräckantologi. I Stellas ljusa hus är det omöjligt att arbeta, för allt blir bara grått, ingenstans finns den svärta som uppdraget kräver. Först då han för en tid flyttar till ett hus av traditionellt gotiskt snitt lättar skaparvåndan. Paradoxalt nog tar tryggheten här gestalt av en fallfärdig, lutande kåk med svart vatten i källaren och baksidan täckt av en vall av bråte, liksom utspydd av huset självt. I ett hus med dörrar kan man iallafall stänga om sig, och därmed slippa oron att bli sedd. Men kanske undflyr han inte hustruns öga så mycket som sitt eget, möjligheten att bli synlig inför sig själv, insikten om att avståndet också till den närmaste är svårt att överbrygga. Han dröjer i veckor med att illustrera antologins enda verkligt kusliga berättelse, den där författaren har utsatt dagsljuset för sin rädsla och mot alla regler stängt in den i ett vanligt, vackert rum. Det fruktansvärda han till slut ser framför sig är Stellas vardagsrum, det fulländade rummet där de levde med varandra, och med insikten kollapsar såväl text som byggnad: en klyfta ekande av släkten Ushers hus öppnar sig i golvet, alltmedan fönsterväggens väldiga glasskiva tycks sprängas av trycket inifrån.Låt oss dröja vid glasrutan en stund: kanske är det just i denna som den gotiska litteraturens sammansmältning av hus och människa, av oroliga yttre och inre rum oväntat nog når sin fulländning? Om natten förvandlas fönstret till en spegel och utsikten därmed till insyn och insikt. Genom rutan kan man betraktas utifrån, samtidigt som det enda man själv ser är det egna ansiktets skuggor, de otyglade känslornas spel, en gryende oro.Man behöver ej vara en kammare för att vara hemsökt man behöver ej vara ett hus, diktar Emily Dickinson. Vad är väl midnattsmöten med spöken, kusliga kloster eller lönnmördare gömda i vår lägenhet, vill hon säga, jämfört med att möta det som göms i hjärnans vindlande korridorer, att på en ensam plats oväntat överraskas av det egna inre livet, Självet bakom självet, dolt?Petter Lindblad Ehnborg, psykolog

P1 Kultur på plats sänder från gotländska Närsholmen och vänder blicken mot nordost och Tove Janssons övärld i Finska viken. Där skrev hon bland annat Sommarboken som fyller 50 år i år. Sommargotlänningarna Anneli Dufva och Håkan Östlundh medverkar. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Estrid Holm

Ted och Kaj befinner sig i skärgården nära Tove Janssons ö och talar om bekvämligheter och om att vara ett med sin miljö.

Alex, Anna och Pernilla har återigen samlats i Gamla stans bokhandel för att diskutera en bok. Den här gången är det den 50-årsjubilerande Sommarboken som står i fokus, Tove Janssons klassiker som nu kommit i en fin nyutgåva. Dessutom pratar vi om vilka högar av böcker som ska läsas i sommar.Vi hörs igen efter sommaren.Böcker och författare vi pratar om i avsnitt #91Tretton år – Judy Blume (B Wahlströms)Tordyveln flyger i skymningen – Maria Gripe (Bonniers)Agnes Cecilia – Maria Gripe (Bonniers)Vända blad – Johanna Schreiber (Norstedts)Hemligheten – Anna Bågstam (Norstedts)Mitt arbete – Olga Ravn (Ellerströms)4321 – Paul Auster (Bonniers)New York-trilogin – Paul Auster (Bonniers)Dårskaper i Brooklyn – Paul Auster (Bonniers)Elementarpartiklarna – Michel Houellebecq (Bonniers)Falsk spegel – Jia Tolentino (Natur & Kultur)Nattfilm – Marisha Pessl (Natur & Kultur)Mot Paradiset – Hanya Yanagihara (Bonniers)Young Mungo / Unge Mungo – Douglas Stuart (Bonniers)Babetta – Nina Wähä (Norstedts)När vargarna kom – Charlotte McConaghy (Lavender Lit)Den sista migrationen – Charlotte McConaghy (Lavender Lit)Vi var lögnare – E Lockhart (Lavender Lit)En familj av lögnare - E Lockhart (Lavender Lit)Den ökända historien om Frankie Landau-Banks (Lavender Lit)Detaljerna – Ia Genberg (Weyler)Natten – Sara Gordan (Bonniers)Svarta segel – Rebecka Edgren Aldén (Romanus & Selling)Skarp – Helena Dahlgren (Forum)Allt är mitt – Ruth Lillegraven (Sekwa)Murder at Teal´s Pound – David Bushman, Mark T Givens (Thomas & Mercer) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad händer när en forskare med rötter i Kalifornien får tag i Tove Janssons serier om mumintrollen? Det får vi veta i detta avsnitt av HumPodd där språk- och litteraturvetaren Mike Classon Frangos pratar om retro-futurism i spekulativ fiction, postkoloniala genusaspekter på serievärlden och annat väsentligt. Vi får också veta vilka seriefigurer Mike skulle vilja vara om han … Fortsätt läsa Serieanalys

Hva skal de ansatte på Stange bibliotek lese i jula? Dette er en lengre episode der alle vi ansatte på biblioteket tipser om bøker du kan låne på biblioteket, ønske deg til jul, eller kanskje gi bort til noen du er glad i. Dette er bøkene vi snakker om: - Den hellige Birgitta: enken som utfordret Europa av Unn Falkeid - Babylon av Yasmina Reza - Sjelemaleren av Ildefonso Falcones - Ja, vi elsker av Tove Braathen - The Revenant av Michael Punke - Der du kommer fra av Sasa Stanisic - The last night of the earth poems av Charles Bukowski - Leviathan Falls av James S. A. Corey - Stargate av Ingvild Rishøi - Julen kommer til Mummidalen skrevet av Alex Haridi og Cecilia Davidsson, basert på Tove - Janssons novelle Grantreet. (Sigrid) -Til de voksne av Linn Skåber - Det hvite kartet av Cecilie Enger - Jente 1983 av Linn Ullmann - Kleda er gjennomvåte av Erlend Skjetne

Når man siger 'finsk fiktion', tænker de fleste nok på Tove Janssons små mærkelige eventyrskabninger, men der sker heldigvis meget andet på den litterære front i et af Europas nordligste lande! I dagens udgave af Skønlitteratur på P1 tager vært, Nanna Mogensen fat på tre centrale finske værker. Vi skal høre om den helt nye oversættelse af Sirkka Turkkas digtsamling, 'Kom tilbage, lille Sheba'. Det er første gang, at Turkkas forfatterskab udkommer på dansk, og programmets gæst er Martin Glaz Serup. Han er forfatter og litteraturforsker og har skrevet forord til 'Kom tilbage, lille Sheba'. Desuden er han kender af finsk litteratur, og han er også med til at udfolde sidste års vinder af Nordisk Råds Litteraturpris - romanen, 'Hvem slog Bambi ihjel?'. Den er forfattet af finlandsksvenske, Monika Fagerholm og handler om en gruppevoldtægt, der ryster et lille rigmandssamfund. Desuden kan lytteren stifte bekendtskab med finsk litteraturs absolutte bad boy, Pentti Saarikoski. Han døde af druk kun 46 år gammel i 1983 men nåede heldigvis at skrive og oversætte et væld af værker inden for alle genrer. I dagens program slår vi ned på hans rejsebog, 'Det yderste Europa'. Lytterne får fyldige smagsprøver på alle værker. Så kom med til Finland - det er her, det sker! Vært: Nanna Mogensen.

"Vem är du i Mumindalen" har i generationer funkar både som raggreplik och personlighetsanalys. Idag har filmen "Tove" premiär, om några viktiga år i konstnärsikonen Tove Janssons liv. Kritikerna Jenny Teleman och Annina Rabe delar med sig av sina intryck - och vem de själva är i Mumindalen. STIG LINDBERG - KONSTNÄREN SOM FÄRGSATTE FOLKHEMMET Formgivaren och illustratören Stig Lindberg, 1916-1982, blandade ingenjörskunnande med formpoesi i sin roll som konstnärlig chef på Gustavsbergs porslinsfabrik. Han gjorde otaliga serviser som knappt något svenskt hem lyckats undvika, men också offentlig konst och skulpturer. Nu är han aktuell med en utställning på Millesgården i Stockholm, och våra kritiker Nina Asarnoj och Gunnar Bolin har tjuvkikat. NED I KANINHÅLET MED ALICE I UNDERLANDET Dagens klassiker handlar om en barnbok  som satt både skräck och förtjusning i sina läsare sedan 1865, Lewis Carrolls "Alice i Underlandet". Laura Wihlborg berättar, och som uppläsare hör vi Allan Edwall. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Ulph Nyström

Avslöjade brevväxlingen från 30-talet mellan Greta Garbo och Mimi Pollak en homosexuell relation?Vilken karaktär i böckerna om Mumindalen var inspirerad utav Tove Janssons kvinnliga livskamrat?Hur mycket avtryck lämnar en lesbisk kyss vid sidan utav en fotbollsplan på folk runt omkring?Och ikonernas ikon: Prinsessan Diana. Missförstådd bakom slottets väggar men älskad på utsidan - En ständig kämpe för homosexuellas rättigheter.I detta avsnitt pratar vi om Gayikoner.Credit bakgrundmusik: https://www.youtube.com/watch?v=XCcN-IoYIJACredit intro/outromusik: https://www.youtube.com/watch?v=n-POi2aVmz8

Få känner till Tove Janssons stormiga kärleksliv som hon hade med både kvinnor och män. Åren innan hon slog igenom levde hon ett fattigt konstnärsliv. I filmen Tove skildras både kärleken och konsten. Den finlandssvenska skådespelaren Alma Pöysti gör en av sitt livs mest betydande roller som ikonen Tove Jansson - en person som alltid varit närvarande i hennes liv. Unikt för filmen Tove är det queera perspektivet. Dessutom är de flesta bakom filmen kvinnor. Hur märks det i slutresultatet? Popula pratar om hemliga budskap i Mumindalen. Vilka människor ur Toves liv har inspirerat henne till Muminfigurerna? Natalie Minnevik, Meimi Taipale & Sanna Laakso popula@sverigesradio.se

Liv och Caroline har sett filmen Tove som baseras på författaren Tove Janssons liv. Förutom filmen blir det Britney Spears, konspirationsteorier, Lars Norén, mode och såklart en del om Toves barn- respektive vuxenböcker.

En person i salongen per filmvisning är vad som gäller, för den nedbantade och digitala filmfestivalen i Göteborg. Och först ut är filmen "Tove", den första spelfilmen om författaren Tove Janssons liv. Vår filmkritiker Emma Engström är på plats på biograf Draken och träffar skådespelaren Alma Pöysti som spelar Tove Jansson, och filmens producent, Andrea Reuter. SAMTIDIGT, I USA... ...drar en annan digital filmfestival igång i Park City i Utah - Sundancefestivalen. En av de svenska filmer som visas där är dokumentären "Världens vackraste pojke". En skildring av Björn Andrésen, han som sextonåring fick huvudrollen i Viscontis film "Döden i Venedig", och hur hans liv gestaltade sig efter det. P1 Kulturs Lisa Bergström har sett filmen och intervjuat regissörerna Kristina Lindström och Kristian Petri. ETT BESÖK I TECKNAREN BRUNO KNUTMANS BILDVÄRLD Tänk dig en limpa med födelsedagsljus som svävar över en öde gata. Ett exempel på ett verk av tecknaren Bruno Knutman, en konstnär som inspirerat många andra tecknare.Vår reporter Katarina Wikars stämde träff med konstnären Jockum Nordström i Knutmans utställning "I källarateljén" på galleri Magnus Karlsson i Stockholm. TRE OPEROR AV VERDI - HÄR HÄNDER DET SAKER... Dagens klassiker är en guidad tur in i kompositören Guiseppe Verdis tre operor Rigoletto, La Traviata och Trubaduren. Ciceron är vår operakritiker Per Feltzin.

Muminförfattaren Tove Janssons liv kantades av många modiga val både som konstnär och som människa. Dagens avsnitt av dokumentärserien "Pennan, penseln och hjärtat" handlar det om hur friheten var hennes ständiga ledstjärna. FÄRGFABRIKEN ÖPPNAR IGEN MED KONST MOT ISOLERING Mitt under pågående Corona-pandemin skickade curatorgruppen Muskot ut en öppen inbjudan till konstnärer och poeter att visa vad de gör just nu hur de arbetar med att trots isolering ändå försöka uppnå kommunikation. Idag öppnar utställningen P1 Kultur är där. ESSÄ: UTAN HANTVERK ÄR VI INTE HELA I den andra delen av OBS serie om händer ska det handla om något som kanske lite oväntat på senare år blivit en allt hetare trend, nämligen hantverk. En vanlig förklaring till att intresset blivit så stort är hjärnan får vila när man arbetar med händerna, att det är en form av billig terapi för en stressad samtidssjäl. Men det finns också en vidare aspekt av hantverk, där arbetet innefattar kunnande, visdom och handlag. Och det, konstaterar författaren och kritikern Boel Gerell, säger något om vad det på djupet innebär att vara människa. Programledare: Sofia Strandberg Producent: Eskil Krogh Larsson

Det är i år 75 år sedan Tove Janssons första bok om Mumin kom ut. Den sjätte delen i dokumentärserien "Pennan, penseln och hjärtat" handlar om hennes relation till havet både privat och i konsten. KRITIKSAMTAL: NY SKIVA FRÅN MÅNGSIDIG MUSIKSKAPARE Per Störby Jutbring är en produktiv och bred tonsättare och musiker som man hittar i många olika sammanhang från teater och film till egna skivor. Nu aktuell med nya albumet The Thief Bunny Society. Per Feltzin, musikkritiker, har lyssnat. ESSÄ: TILLBAKA TILL ROTHENBURG  NÄR SAMTIDENS MÖRKER SÄTTER LJUS PÅ DÅTIDENS FORMULERINGAR Att läsa samma text med några decenniers mellanrum kan ge två väldigt olika upplevelser. Det handlar inte bara om hur man själv förändrats som person utan hur omvärlden ter sig och ger texten ett nytt sammanhang. Det erfar författaren och översättaren Erik Andersson som återvänt till en essäistisk reseberättelse från 1893. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

I år är det 75 år sedan Mumin föddes och den första boken i Tove Janssons serie om de vita bulliga trollen kom ut. I dag hör vi den femte delen av åtta i dokumentärserien om hennes liv och verk om hur berömmelsen blev en boja. Den femte delen i dokumentärserien Penseln pennan och hjärtat handlar om hur Mumindalen också blev ett slags fängelse för Tove Jansson, när hon gick från fattig författare som fick böcker refuserade till firad ikon vars namn är känt av miljontals läsare. KRITIKSAMTAL: PARADISO SPELAR PARADISI På den nya skivan "Paradiso plays Paradisi" möter cembalisten Anna Paradiso 1700-tals kompositören Pietro Domenico Paradisi. Samtal med musikkritiker Per Feltzin. ESSÄ: REMBRANDT TITTAR TILLBAKA PÅ OSS SOM EN MÄNNISKA Förr talade man om en själ, som ansågs både evig och åtskild från kroppen. I dag talar vi mestadels om ett medvetande, lika ändligt som kroppen och antagligen omöjligt att skilja från den. Men kanske kan evigheten i någon mån räddas, men hjälp av konsten. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén reflekterar över detta och mycket annat i ljuset av Rembrandts många självporträtt. Programledare: Lisa Wall Sändningsproducent: Sofia Strandberg Producent: Eskil Krogh Larsson

I det tredje avsnittet i YLE:s dokumentärserie om Tove Jansson "Penseln, pennan och hjärtat" hör vi hur Tove skapade muminvärlden som en flykt undan krigets bistra verklighet. Åren 1939-1944 hörde till de allra tyngsta i Tove Janssons liv. Vinter- och fortsättningskriget påverkade henne starkt och gjorde att hon gick in i djupa depressioner, där hon inte klarade av att göra det hon älskade allra mest måla. Tove hade sedan barndomen en stark aversion mot krig och våld, och under krigsåren tog hon aktivt ställning mot bland andra Hitler och Stalin på ett sätt som hade kunnat ge henne dödsstraff om kriget hade slutat på ett annat sätt. Kriget aktualiserade också ett viktigt personligt livsval skulle Tove böja sig för tidens krav och skaffa familj och barn, eller trotsa konventionerna och satsa på sin passion, konsten? VERKET SOM VÄRKER: ALLAN PETTERSONS SJUA I P1 Kulturs serie "Verket som värker" berättar P1 Kulturs lyssnare om de verk som gjort stort intryck och griper sig fast. Idag om Allan Petterssons sjunde symfoni från 1968 som förändrade Toive Carlsons syn på livet. ESSÄ: KÄRLEKSFÖRKLARING TILL BÖCKERNA SOM INTE PASSAR IN Författaren och essäisten Henrik Nilsson berättar i dagens essä om ett besök ett övergivet bibliotek i Buenos Aires och funderar över böckernas organisation. Särskilt de där udda böckerna, som inte passar ihop med några andra. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

I år är det 75 år sedan Mumindalens udda befolkning först lät höra tala om sig 1945 kom Tove Janssons första bok i vad som skulle bli en lång och globalt älskad serie. I den andra delen av dokumentärserien Penseln, Pennan och Hjärtat får vi följa Tove Janssons första steg mot ett konstnärskap. I det andra avsnittet i dokumentärserien om Tove Jansson "Penseln, pennan och hjärtat" följer vi Tove Janssons första steg på konstnärsbanan och den svåra relationen till pappan. Tove Janssons pappa Viktor Jansson var en älskad förebild och samtidigt kanske den person som Tove hade allra svårast att komma överens med. Vi får också lära känna en ung kvinna med en stark vilja och en stor äventyrslust, som bland annat tar henne till Paris under en tid när det var mycket ovanligt att unga finländska kvinnor reste ut i Europa på egen hand.  VERK SOM FORTFARANDE VÄRKER: INTRUSION Det finns verk som följer oss livet igenom - i serien Verket som värker hör vi några av våra lyssnar berätta om de böcker, filmer eller låtar som aldrig riktigt tycks kunna släppa taget om en. Idag om romanen och framtidsdystopin "Intrusion" av den brittiske författaren Ken MacLeod. ESSÄ: ROMANTIKENS RADIKALA SIDA Idag (7/4) på den brittiske romantikern William Wordsworth's 250 års-dag handlar OBS om hur minnet av romantikens diktare förvrängts - de var sällan några världsfrånvända skönandar, utan politiska poeter som radikalt ville förändra samhället. Gabriella Håkansson berättar i dagens essä en historia som ofta glöms bort. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Det första avsnittet i YLE:s dokumentärserie om Tove Jansson "Penseln, pennan och hjärtat" handlar om Tove Janssons barndom. Dessutom: Verket som värker om Tracy Chapmans debutalbum. I första delen i dokumentärserien om Tove Jansson får vi bekanta oss med flera av de platser som formade Tove Jansson och utreder varför hon kom att älska stormar och "små katastrofer". En pappa som traumatiserades i det blodiga inbördeskriget och vars fester kunde hålla den lilla flickan vaken nätterna igenom, en mamma som måste jobba nästan dygnet runt för att få familjens ekonomi att gå ihop och en vardag som var så knaper att man fick sälja pianot ändå var Tove Janssons minnen av barndomen för det mesta ljusa och varma. Tove Jansson läste ur "Muminpappans memoarer", Trollkarlens hatt och Bildhuggarens dotter. Dagboks- och brevcitaten är hämtade ur Boel Westins och Tuula Karjalainens biografier över Tove Jansson. Intervjuerna med Tove och Per Olov Jansson är hämtade ur YLE:s arkiv. Alla övriga intervjuer är gjorda av Kira Schroeder och Nanette Marie Forsström. Serien är gjord av Outhouse Media för YLE. Producenter är Kira Schroeder och Nanette Marie Forsström. Berättare/uppläsare är Oskar Pöysti samt ibland även Ida Kronholm. VERKET SOM VÄRKER: TRACY CHAPMANS DEBUT "Fast Car" och "Talkin' About A Revolution" var stora hits i slutet av 1980-talet. Lyssnaren Marian Söderholm har aldrig riktigt kunnat släppa Tracy Chapmans albumdebut. För henne är det ett verk som värker. OBS-ESSÄN: CHARLES LINDBERGH SOM PRESDIENT? Hur hade världen sett ut om flygarhjälten Charles Lindbergh som 1938 tog emot en medalj ur Herman Görings hand hade besegrat Franklin D Roosevelt i presidentvalet i USA? Det är grundfrågan i tv-serien "The plot against america" som baseras på Philip Roths roman "Konspirationen mot Amerika" - och som nyligen hade premiär på HBO. Författaren och skribenten Maria Küchen läser Lennart Pehrssons biografi över Charles Lindbergh och funderar över hur lätt fascismen får vingar. PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: Eskil Krogh Larsson

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I kapitel två av Smålandspostens litteraturpodd ”Bokstavligt talat” får vi höra mer om hur man anpassar Tove Janssons berättelser om Mumintrollen till mindre barn. Gäst är Cecilia Davidsson, uppvuxen i Tolg. Hon är författare och lektor i kreativt skrivande och har förvandlat flera böcker till mer lättläst. Det blir även böcker av August Strindberg och Elin Wägner.

I kapitel två av Smålandspostens litteraturpodd ”Bokstavligt talat” får vi höra mer om hur man anpassar Tove Janssons berättelser om Mumintrollen till mindre barn. Gäst är Cecilia Davidsson, uppvuxen i Tolg. Hon är författare och lektor i kreativt skrivande och har förvandlat flera böcker till mer lättläst. Det blir även böcker av August Strindberg och Elin Wägner.

I ljudklippet nedan kan du höra Mark Levengood berätta om varför han tycker att Tove Jansson borde ha fått Nobel-priset just för sina senare noveller. "När man läser novellerna blir man lite häpen och tänker 'Men hur kan hon veta det här om mig?'. Jag tycker att man blir sedd av Tove Janssons noveller", säger Levengood.  Ljudklippet är från dokumentärserien Penseln, pennan och hjärtat, en åtta-delad serie om Tove Janssons liv och verk. Avsnitt sju, som ljudklippet är taget ifrån, har fått titeln Frihet framför allt, och handlar om hur Tove i mångt och mycket gjorde modiga val, där hennes egna personliga och konstnärliga frihet var ledstjärnan. Du kan lyssna på serien på Yles Arena, A-cast eller iTunes.

Kender du behovet for, at andre tager ansvaret for dit liv? Fornemmelsen af, at det hele ville være lettere, hvis du bare én gang kunne krybe uden om valget mellem A og B og de store beslutninger?Sådan er der tilsyneladende en god portion af millennial-generationen, som har det. På nettet stiger antallet af tilbud om at lade universet tage beslutningerne, dag for dag. Internet-astrologi er blevet et hit.Så hiv yoga-måtten frem, sæt dig i lotusstilling, smid hørebøfferne på og lyt til, hvordan internet-astrologi fungerer både lavpraktisk, men også på et terapeutisk plan. Kom med ind i den nye, magiske æra. Eller find ud af, at du faktisk klarer dig helt fint uden at få hjælp fra stjernerne.Ugens panel: Marianne Gellert, arbejder med kommunikation på Johan Borups Højskole; Oskar Fehlauer, gymnasieelev og skribent for SEIN; Amanda Schou, deltidsheks, kunsthistoriker og yogalærer og Linea Maja Ernst, kulturskribent på Weekendavisen. Anbefalinger: Tag ned i Mills på Hauser Plads og køb et par rulleskøjter hos søde Bonnie, læs Tove Janssons bog 'Rejse med let bagage' , bland krystaller i helsekostbutikken på Christianshavn, tjek Betty Nansen-teatrets program ud og hør kunstneren Alle's soundcloud-album ’Dine pæne øjne’, som er det perfekte.I redaktionen: Lucia Odoom, Christine Runøe, Kathrine Eggert Wadsholt, Sille Westphal og Nina Kragh.

Det första avsnittet i YLE:s dokumentärserie om Tove Jansson "Penseln, pennan och hjärtat" handlar om Tove Janssons barndom. Vi får bekanta oss med flera av de platser som formade Tove Jansson och utreder varför hon kom att älska stormar och "små katastrofer". En pappa som traumatiserades i det blodiga inbördeskriget och vars fester kunde hålla den lilla flickan vaken nätterna igenom, en mamma som måste jobba nästan dygnet runt för att få familjens ekonomi att gå ihop och en vardag som var så knaper att man fick sälja pianot ändå var Tove Janssons minnen av barndomen för det mesta ljusa och varma. Tove Jansson läste ur "Muminpappans memoarer", Trollkarlens hatt och Bildhuggarens dotter. Dagboks- och brevcitaten är hämtade ur Boel Westins och Tuula Karjalainens biografier över Tove Jansson. Intervjuerna med Tove och Per Olov Jansson är hämtade ur YLE:s arkiv. Alla övriga intervjuer är gjorda av Kira Schroeder och Nanette Marie Forsström. Serien är gjord av Outhouse Media för YLE. Producenter är Kira Schroeder och Nanette Marie Forsström. Berättare/uppläsare är Oskar Pöysti samt ibland även Ida Kronholm.

I det andra avsnittet i YLE:s dokumentärserie om Tove Jansson "Penseln, pennan och hjärtat" följer vi Tove Janssons första steg på konstnärsbanan och den svåra relationen till pappan. Tove Janssons pappa Viktor Jansson var en älskad förebild och samtidigt kanske den person som Tove hade allra svårast att komma överens med. Vi får också lära känna en ung kvinna med en stark vilja och en stor äventyrslust, som bland annat tar henne till Paris under en tid när det var mycket ovanligt att unga finländska kvinnor reste ut i Europa på egen hand. Serien är gjord av Outhouse Media för YLE. Producenter är Kira Schroeder och Nanette Marie Forsström. Berättare/uppläsare är Oskar Pöysti samt ibland även Ida Kronholm.

I det tredje avsnittet i YLE:s dokumentärserie om Tove Jansson "Penseln, pennan och hjärtat" hör vi hur Tove skapade muminvärlden som en flykt undan krigets bistra verklighet. Åren 1939-1944 hörde till de allra tyngsta i Tove Janssons liv. Vinter- och fortsättningskriget påverkade henne starkt och gjorde att hon gick in i djupa depressioner, där hon inte klarade av att göra det hon älskade allra mest måla. Tove hade sedan barndomen en stark aversion mot krig och våld, och under krigsåren tog hon aktivt ställning mot bland andra Hitler och Stalin på ett sätt som hade kunnat ge henne dödsstraff om kriget hade slutat på ett annat sätt. Kriget aktualiserade också ett viktigt personligt livsval skulle Tove böja sig för tidens krav och skaffa familj och barn, eller trotsa konventionerna och satsa på sin passion, konsten? Serien är gjord av Outhouse Media för YLE. Producenter är Kira Schroeder och Nanette Marie Forsström. Berättare/uppläsare är Oskar Pöysti samt ibland även Ida Kronholm.

Det fjärde avsnittet i YLE:s dokumentärserie om Tove Jansson "Penseln, pennan och hjärtat" handlar om Tove Janssons relation till teaterscenen och Vivica Bandler. Hur såg Tove Janssons liv ut som fattig ung konstnär i en sönderbombad ateljé strax efter kriget? Vi får också höra om hur det går till när Tove, som hon säger, "går över till spöksidan" och hittar en ny passion i kärleken till teaterregissören Vivica Bandler. Via Vivica Bandler öppnas dörrarna till en ny värld för Tove teaterscenen. Hör bland annat om hur Tove gjorde succé som "lejonrumpa" på en bejublad internationell turné. Serien är gjord av Outhouse Media för YLE. Producenter är Kira Schroeder och Nanette Marie Forsström. Berättare/uppläsare är Oskar Pöysti samt ibland även Ida Kronholm.

I det sjätte avsnittet i YLE:s dokumentärserie om Tove Jansson "Penseln, pennan och hjärtat" får vi höra om Tove Jansson kärlek till havet och om hennes vardagsliv på ön Klovharun i Finska viken. Havet var ett centralt tema både i Tove Janssons produktion och i hennes privatliv. Den lilla ön Klovharun längst ute i Finska viken var en av de viktigaste platserna för Tove Jansson. Serien är gjord av Outhouse Media för YLE. Producenter är Kira Schroeder och Nanette Marie Forsström. Berättare/uppläsare är Oskar Pöysti samt ibland även Ida Kronholm.

Tove Janssons noveller och illustrationer i "Bulevarden" , Isabelle Ståhls "Just nu är jag här", Maria Svelands "Bitterfittan 2", ensamhet i barnböcker, bra och mindre bra författarnamn, Johan Hakelius gubbförsvar, mannen i kvinnolitteraturen, viljan att bli sedd och bekräftad, Kbt och psykologiska verktyg, hängpungar mot horisonten och mycket mer i detta SPÄCKADE avsnitt. I samarbete med förlaget Förlaget. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det andra avsnittet av dokumentärserien Penseln, pennan och hjärtat följer vi Tove Janssons första steg på konstnärsbanan och den svåra relationen till pappan Viktor Jansson – en älskad förebild och samtidigt kanske den person som hon har allra svårast att komma överens med. “Genom att pappa och mamma var konstnärer så var det självklart att man själv skulle försöka bli det. Ibland har jag tänkt på vad man skulle ha gjort ifall de hade varit till exempel hattmakare eller cirkusartister”, sa Tove själv. Men faktum var att det inte alltid var helt enkelt att vara debuterande konstnär i en konstnärsfamilj. Lyssnaren får lära känna en ung kvinna med en stark vilja och en stor äventyrslust, som bland annat tar henne till Paris under en tid när det var mycket ovanligt att unga finländska kvinnor reste ut i Europa på egen hand.Produktion: Outhouse MediaCopyright © Moomin Characters™ och Yleisradio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En pappa som traumatiserades i det blodiga inbördeskriget och vars fester kunde hålla den lilla flickan vaken nätterna igenom, en mamma som måste jobba nästan dygnet runt för att få familjens ekonomi att gå ihop och en vardag som var så knaper att man fick sälja pianot för att få det att gå ihop – ändå var Tove Janssons minnen av barndomen för det mesta ljusa och varma. Det första avsnittet av den 8-delade dokumentärserien Penseln, pennan och hjärtat om Tove Jansson dyker ner i författarens barndom, som hade både mörka och ljusa sidor. Lyssnaren får bekanta sig med flera av de platserna som formade Tove, bland annat en skranglig ute-toalett i den östnyländska skärgården där den unga Tove tecknade de första skisserna på det troll som skulle göra henne världsberömd. Vi utreder också varför Tove kom att älska stormar och “små katastrofer” och vilka hennes tidigaste litterära idoler var.Produktion: Outhouse Media. Copyright - © Moomin Characters™ och Yleisradio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Åren 1939-1944 hörde till de allra tyngsta i Tove Janssons liv. Vinter- och fortsättningskriget påverkade henne starkt och gjorde att hon gick in i djupa depressioner, där hon inte klarade av att göra det hon älskar allra mest – nämligen måla. I den tredje delen av dokumentärserien om Tove Jansson hör vi hur Tove skapade muminvärlden som en flykt undan krigets bistra verklighet. Tove hade sedan barndomen en stark aversion mot krig och våld, och under krigsåren tog hon aktivt ställning mot bland andra Hitler och Stalin på ett sätt som hade kunnat ge henne dödsstraff om kriget hade slutat på ett annat sätt. Kriget aktualiserade också ett viktigt personligt livsval – skulle Tove böja sig för tidens krav och skaffa familj och barn, eller trotsa konventionerna och satsa på sin passion, konsten? Produktion: Outhouse MediaCopyright © Moomin Characters™ och Yleisradio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur såg Tove Janssons liv ut som fattig ung konstnär i sönderbombad ateljé strax efter kriget? Penseln, pennan och hjärtat berättar om Toves mest kreativa plats och kampen för att ha råd med den. Vi får också höra om hur det går till när Tove som hon säger "går över till spöksidan" och hittar en ny passion i kärleken till teaterregissören Vivica Bandler. Vilka uppoffringar kräver det här, och hur gör hon för att hålla förhållandet hemligt under en tid när homosexualitet ses som ett lagbrott? Via Vivica öppnas dörrarna till en ny värld för Tove – nämligen teaterscenen, där hon kommer att stortrivas.Skådespelerskan och vännen Birgitta Ulfsson berättar i den fjärde delen av dokumentärserien Penseln, pennan och hjärtat saftiga historier från kulisserna i 40- och 50-talens teatervärld, bland annat om hur Tove gjorde succé som “lejonrumpa” på en bejublad internationell turné.Produktion: Outhouse MediaCopyright © Moomin Characters™ och Yleisradio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Havet var ett centralt tema både i Tove Janssons produktion och i hennes privatliv. I det sjätte avsnittet av dokumentärserien Penseln, pennan och hjärtat åker vi ut till en av de platser som blev allra viktigast för Tove – den lilla ön Klovharun längst ute i finska viken. Vi hör om den svåra kampen att få bygga en liten asketisk stuga på ön och hur vardagslivet där ute såg ut.Produktion: Outhouse MediaCopyright © Moomin Characters™ och Yleisradio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det sista avsnittet av dokumentärserien Penseln, pennan och hjärtat handlar om muminvärldens balansgång mellan konst och kommers från 1950-talet till idag. Vilken roll spelade två japanska tv-serier när Tove Janssons muminvärld erövrade världen och hur förhöll sig Tove själv till kommersialiseringen av sina mumintroll? Det visar sig att hon var betydligt mindre bohemiskt omedveten om ekonomiska realiteter än de flesta tror.Hur förvaltar man Toves arv idag när man inte längre kan fråga Tove vilka kommersiella samarbeten hon själv skulle godkänna? I avsnittet hör vi många som varit med på mumins osannolika framgångssaga. En av dem är musikern och journalisten Benny Törnroos, som minns en förfrågan som kom att förändra både muminvärlden och hans eget liv för evigt.Produktion: Outhouse MediaCopyright © Moomin Characters™ och Yleisradio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tove Jansson var mer än Muminteckningar och barnlitteratur. I P1 Kultur uppmärksammas två av hennes mindre kända sidor: den målande konstnären och vuxenförfattaren som skrev romanen "Solstaden". På Millesgården i Stockholm öppnade förra helgen utställningen Tove Jansson  Lusten att skapa och leva. Det är en vandringsutställning som Konstmuseet Atenuem i Helsingfors producerade när man för två år sedan firade Tove Jansson 100 år med en jätteutställning. På Millesgården är det av naturliga skäl en annan skala, men inriktningen är densamma: att visa på bredden i Janssons konstnärskap och att det vid sidan av de älskade Muminteckningarna finns en målande konstnär som är mindre känd.  En annan del av Tove Janssons verksamhet som också kommit i skymundan är hennes "icke-Mumin-vuxenromaner" och då närmare bestämt den närmast bortglömda Solstaden från 1974, en roman som utspelar sig i USA, handlar om åldrande och som nästa år ges ut i Sverige igen. Kulturredaktionens Nina Asarnoj och kulturjournalisten Philip Teir, som skriver för bland annat Hufvudstadsbladet och Dagens Nyheter, samtalar med P1 Kulturs Måns Hirschfeldt om Tove Jansson i skuggan av Mumin.

Kalle Lind och komikern André Wickström pratar finlandssvenska, sverigefinnar, Tove Janssons mamma, Jörn Donners penis, Jouko Turkkas bajsteater och den lagstadgade svenska historielösheten.

Entourage er mer et fenomen enn en film, men er morsom! Fallout Shelter er et bra nettbrettspill – men bare i et par timer. Mummitrollet på Rivieraen er en kjærlighetserklæring til Tove Janssons figurer og univers. United Passions, historien om FIFA, er en real drittfilm. Og vi har sett de første episodene av de nye HBO-seriene Ballers, True Detective 2 og The Brink. (SPOILER ALERT!) Dessuten skal vi diskutere avslutningen på Game Of Thrones sesong 5 (gjentar: SPOILER ALERT!), og fortelle om de viktigste nyhetene fra spillmessa E3.

Skriver de finlandssvenska fantastikförfattarna i Tove Janssons skugga? Eller står de på hennes axlar, eller spirar de i hennes trädgård? Maria Turtschaninoff, Mia Franck, Hannele Mikaela Taivassalo och Jenny Wiik, det vill säga Grupp Finland, talar om Tove Jansson, och försöker låta bli att tala om Tove Jansson och tala om skuggor och farligheter istället. […]

Författarna Lena Andersson och Philip Teir läser tillsammans med Marie Lundström Pappan och havet från 1965. Det är den näst sista av Tove Janssons böcker om muminfamiljen. Läsplan Första träffen: Kapitel 1 - 2 Andra träffen: Kapitel 2 - 5 Tredje träffen: Kapitel 6 - 8 Det här är en repris från hösten 2013

Författarna Lena Andersson och Philip Teir läser tillsammans med Marie Lundström Pappan och havet från 1965. Det är den näst sista av Tove Janssons böcker om muminfamiljen. Läsplan Första träffen: Kapitel 1 - 2 Andra träffen: Kapitel 2 - 5 Tredje träffen: Kapitel 6 - 8 Det här är en repris från hösten 2013

Författarna Lena Andersson och Philip Teir läser tillsammans med Marie Lundström Pappan och havet från 1965. Det är den näst sista av Tove Janssons böcker om muminfamiljen. Läsplan Första träffen: Kapitel 1 - 2 Andra träffen: Kapitel 2 - 5 Tredje träffen: Kapitel 6 - 8 Det här är en repris från hösten 2013

Christian Olsson har reagerat på årets reklam för baddräkter, bonden Jessica berättar om vad som händer på gården just nu, Frukostklubben lär ut olika grältekniker och Anna Tullberg tipsar om Tove Janssons bok "Trollvinter". Programledare Christian Olsson och Tomas Tengby, musik Kerstin Behrendz, tekniker Boris Milovanovic och producent Annika Witting

Musikmagasinet Skönheten berör denna säsong årstidernas växlingar. I detta tredje program av fyra medverkar vissångaren och författaren Alf Hambe, litteraturprofessorn Boel Westin samt Marie Lundström som är programledare för Lundströms bokradio i P1. Det är den tid då rönnbärsklasar mognar, en tid för kontemplation och långsamma vandringar genom landskap som brinner i gult och rött. Det är också vemodets tid. Då skönheten växer i det som faller och försvinner, ja i det som gränsar mot mörkret. När det yttre blir kallare, då trädgårdarna stängs och utemöblerna tas in, då finns tid för det inåtblickande, tid att bejaka den inre världen där bara tanken sätter gränserna. Dagens program är till stor del en resa i sådana inre landskap. Det är kusten, skogarna och höjderna runt Steninge i Halland där vissångaren och författaren Alf Hambe har skapat sin alldeles egna värld Molom. Det är den snart stängda dalen som rustar för vintern i Tove Janssons bok Sent i november. Och det är det skuggrike som framträder i Pär Lagerkvists sista diktsamling Aftonland. Programledare är Eric Schüldt.

Det känns som om det gömmer sig en historia i varje mening säger regissören Farnaz Arbabi, om Marguerite Duras roman Älskaren, när Bokcirkeln möts för sista gången. Hundöron och understrykningar fyller nu våra utlästa böcker och författaren Håkan Nesser och Farnaz Arbabi beskriver läsningen som en äkta kärleksaffär. Jag är där vinden är och andra sånger  heter en ny bok som samlar den romska sångerskan Papuszas verk. Hon hette egentligen Bronislawa Wajs och levde i Polen 1908-1987.  Hennes liv har blivit film och berättelsen om hennes öde  är svindlande. Lundströms Bokradio träffar översättaren Julian Birbrajer för att titta närmare på hur Papusza diktar om romernas öde under Förintelsen. Dessutom låter vi roboten Nao tolka dikter ur Sam Ghazis bok "Sången ur det kinesiska rummet". Och så blir vi er nyfikna guide  i bokreans svårorienterade blandskog: Vad är egentligen värt att släpa hem i år? Här kommer Lundströms bokreatips: Marie Lundström: Kim Thúys Ru Julie Otsukas Vi kom över havet Anne Carsons Makens skönhet Bea Uusmas Expeditionen Majgull Axelssons bästa reafynd: Stig Dagermans Tysk Höst Hilary Mantels Wolf Hall Edmund de Waals Haren med bärnstensögon Ian McEwans Uppdrag Sweet Tooth Alice Munros För mycket lycka Joyce Carol Oates Dykvinnan Leif Zerns Kaddish på motorcykel Elsa Morantes Historien Lars Gustafssons tre reafavoriter: PC Jersilds Ypsilon Stig Larssons När det känns att det håller på ta slut Antony Beevors Andra världskriget Anna Ehrings skatter bland reans barn - och ungdomsböcker: Tove Janssons muminböcker Jan Lööfs berättelser Jo Salmons Tam tiggarpojken Programledare: Marie Lundström Producent: Lisa Bergström

Författarna Lena Andersson och Philip Teir läser tillsammans med Marie Lundström Pappan och havet från 1965. Det är den näst sista av Tove Janssons böcker om muminfamiljen. Läsplan Första träffen: Kapitel 1 - 2 Andra träffen: Kapitel 2 - 5 Tredje träffen: Kapitel 6 - 8

Författarna Lena Andersson och Philip Teir läser tillsammans med Marie Lundström Pappan och havet från 1965. Det är den näst sista av Tove Janssons böcker om muminfamiljen. Läsplan Första träffen: Kapitel 1 - 2 Andra träffen: Kapitel 2 - 5 Tredje träffen: Kapitel 6 - 8

Författarna Lena Andersson och Philip Teir läser tillsammans med Marie Lundström Pappan och havet från 1965. Det är den näst sista av Tove Janssons böcker om muminfamiljen. Läsplan Första träffen: Kapitel 1 - 2 Andra träffen: Kapitel 2 - 5 Tredje träffen: Kapitel 6 - 8

P3 Kultur 20100623. Nördorama med Johanna Koljonen. Podbonus: Extra långt samtal med Muminmuggsvänstern. P3 Kultur tar sin undersökning av en svensk rasistisk humokliché till nästa nivå när komikerna Petra Mede och Ola Söderholm muminroastar Johanna Koljonen. Kan Petra reda ut vad “Koljonen” egentligen betyder? Och är det mumintrollen Ola pratar om när han beskriver P3 Kultur som en ”plattform för den vita rasen”? Ja, mumin står fortsatt i fokus denna farliga midsommarvecka 65 år efter utgivningen av den första muminboken Småtrollen och den stora översvämningen. Vi begränsar oss självklart inte till mumins humoraspekter, utan bjuder också in kritikerna Annina Rabe och Stefan Ingvarsson för att diskutera läsarnas intima och personliga relation till Mumindalen, hur queer mumin är, hemulers likheter och olikheter och Tove Janssons konstnärliga projekt. Dessutom kommer vi naturligt in på muminmuggsvänstern, lesbisk heminsemination och hur 90-talets bodysynthare var. Vi återuppväcker också det älskade inslaget Svenska psykedeliska milstolpar från P3 Kulturs smäktande sommar 2009 för att lyssna lite i studion på muminfanatikerna Ritual, vars senaste platta The voluntary hemulic band bland annat innehåller en 26 minuter lång låt som innehåller hela handlingen av Den farliga resan. Det nationella kunskapslyftet tar sig an Twilight-serien när vi kallar in journalisten Maria Lindholm för att skola några av redaktionsmedlemmarna i skillnaden mellan Team Jacob och Team Edward och informera dem om vad som menas med begreppet ”unicorn sighting”. Vi möter också teaterpedagogen Anna-Karin Linder, vars seriösa vampyrfans till kompisar har svårt att acceptera att hon idag är i färd med att arrangera världens första Twilight-dagkollo. Vår sommartwittrare är urbanfantasyförfattaren Nene Ormes.