Podcasts about konstgjorda

Sjukdomen mykoplasma sprider sig i Sverige. / Amun Abdullahi tidigare journalist på somaliska redaktionen dödad i Somalia. / Konstgjorda korallrev ska locka levande koraller. / Barn i förskolan och skolan lär sig sätta gränser för kroppen. / Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Anna Jonasson.

Konstgjorda korallrev av betong har nu börjat sänkas ner på havets botten, i Kosterfjorden och vid Väderöarna. Där ska de skapa en ny livsmiljö för den svenska ögonkorallen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ögonkoraller bildar korallrev som är en viktig livsmiljö för många andra arter i havet i kalla och djupa vatten. Men bottentrålning har förvandlat de livfulla livsmiljöerna till grus på den svenska västkusten. Så nu läggs konstgjorda rev av betong ut, där ögonkorallernas larver ska kunna sätta sig och med tiden bilda nya korallrev. Marinbiologen Ann Larsson och hennes kollegor på Tjärnö marina laboratorium har jobbat flera år tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland för att förverkliga det här restaureringsprojektet för svenska korallrev.Programmet är delvis en reprisering av ett reportage från mars 2024.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Konstgjorda korallrev av betong tillverkas nu i Göteborg. De ska sänkas ner på havets botten och skapa en ny livsmiljö för den svenska ögonkorallen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ögonkoraller bildar korallrev som är en viktig livsmiljö för många andra arter i havet i kalla och djupa vatten. Men bottentrålning har förvandlat de livfulla livsmiljöerna till grus på den svenska västkusten. Så nu tillverkas konstgjorda rev av betong där ögonkorallernas larver ska kunna sätta sig och med tiden bilda nya korallrev.Marinbiologen Ann Larsson och hennes kollegor på Tjärnö marina laboratorium har jobbat flera år tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland för att förverkliga det här restaureringsprojektet för svenska korallrev.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Från att knappt ha existerat som militärmakt på havet, har Kina de senaste 20 åren mångdubblat sin flotta. Kina övar med Ryssland och i Sydkinesiska havet sker riskabla konfrontationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag har Kina flest fartyg i världen och knappar också in på USA när det gäller kapacitet och förmåga. Kinas militär genomför regelbundet övningar med Ryssland och det är tydligt att Kinas intressen på havet breder ut sig. Kina har sedan ett par år en militärbas i Djibouti i Östafrika och norrut vill man kunna nyttja sjövägar i Arktis. Främst är dock målet att kontrollera och dominera sitt närområde och Kina gör omfattande anspråk i Sydkinesiska havet.Konstgjorda öar kan fungera som hangarfartygI Sydkinesiska havet är det tydligt att Kina flyttar fram sina positioner och olika strategier används för att avancera. Mot Filippinerna sätter Kina in sin kustbevakning och en stor milis av fiskebåtar, en strategi för att agera i en gråzon menar Per Olsson på FOI. En annan strategi är att bygga upp konstgjorda öar ovanpå korallrev. Dels handlar det om att komma åt naturtillgångar, dels etablera vad som skulle kunna användas som fasta hangarfartyg. Inom de närmsta tio åren väntas Kina bygga ut sin flotta ytterligare. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Hanna Melander

Med hjälp av en konstgjord kris har Kina nyttjat pandemin för att rasera den rådande västerländska hegemonin i världsekonomin för att inom 20 år kunna kalla sig dominant. Så löd konspirationsteorin när Kina under två månader låst dörrar och fönster runt miljontals storstadsbor och genom strikta karantänsåtgärder påverkat flera hundra miljoner invånare via den totala nolltoleransen mot covid-19. Kritiken mot den totalitära regimens strategi kom från hela världen - till och med världshälsoorganisationen WHO - och till sist också från de kinesiska medborgarna i en så stor anstormning att inte ens censurmyndigheterna hann med att tysta de desperata ropen om förändring och krav på frihet. Kina stod mitt i ett avgörande vägval och våren 2022 blev den demografiska tryckkokare landet förvandlats till hetare än på mycket länge. Kommer regimen stå pall när världeskonomin skakar, eller ska förhållandet mellan västs demokratier och Kina återgå till att bli som det mellan katt och hund? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Vi spanar på sjöfågel vid isfritt vatten i Oxelösund och på torskarna som lever vid nya, konstgjorda rev i Byfjorden. Decemberkylan i Sörmland fick isen att lägga sig på insjöar och de inre delarna av skärgården.I det läget blir de öppna vattnen desto viktigare för sjöfåglarna. Vår fältreporter Lena Näslund sänder från ett sådant pålitligt vattenhål, Gamla Oxelösund, tillsammans med fågelskådarna Janne Gustafsson, Susanne Stilling och Monika Dalhäll från fågelföreningen Tärnan. De spanar efter sothöns, vigg, storskrake och gräsänder. Kanske gömmer sig någon smådopping eller snatterand i flockarna - och säkert patrullerar havsörnen i jakt på ett skrovmål.Och så ska vi till Västkusten, till Byfjorden, där entreprenören Lars-Olof Axelsson bestämt sig för att hjälpa en saknad fisk - torsken. Han har satt ner över 60 konstgjorda rev där han nu kan följa både torsk, hummer och andra arter som lever vid och i betongkonstruktionerna.Vi ringer också upp Georg Wegler, som bor i Thailand sedan två år tillbaka. Varje kväll och varje morgon har han hört ett djurläte men inte lyckats lista ut vad det är han hör. Vi tar hjälp av en expert för att reda ut vem det kan vara.I veckans kråkvinkel har Lisa Henkow tröttnat på undergångsberättelserna och lanserar ett nytt namn på oss: Homo fabulosis symbiosis.Programledare är Mats Ottosson.

Utveckling av läkemedel mot covid-19 är i full gång. Lars fick konstgjorda antikroppar när han blev sjuk, vilka kan få en sådan behandling? Och hur nära är vi att kunna ta ett piller mot covid-19? Lars Skoglund är en av dem i Sverige som fått konstgjorda - monoklonala -  antikroppar mot covid-19, eftersom vaccinen inte fungerade på honom. Hans läkare Piotr Nowak, docent och infektionsläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, berättar om vilka som kan vara aktuella för behandlingen med monoklonala antikroppar. Internationellt pågår också försök med ett tablett mot covid-19 som man kan ta i munnen. Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset, redogör för utmaningarna med ett sådant covid-piller. Medverkar gör också Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Att få tag i ett donerat hjärta för transplantation är som att leta efter en nål i en höstack. Hjärtsvikt påverkar 26 miljoner personer varje år, medan antalet transplantationshjärtan ligger på ungefär 7 500 stycken. Svenska företaget Realheart vill förändra den här situationen genom att utveckla ett artificiellt hjärta. I avsnitt 198 av Heja Framtiden träffar vi Realhearts forskningschef Ina Laura Perkins, som även går under smeknamnet Dr Blod. Hon leder arbetet med att kliniskt bevisa att det inom några år kan vara möjligt att genomföra den första mänskliga hjärttransplantationen med den nya produkten. Redan nu har man lyckats få får att överleva med det konstgjorda hjärtat. Som stapelvara på världens sjukhus skulle det kunna ge fler goda levnadsår till väldigt många hjärtpatienter i framtiden. Inspelat på Helio/GT30 i Stockholm // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på http://www.hejaframtiden.se

Kan man förbättra vattenkvalitén och öka biomångfalden i en sjö genom att bygga ett örike? I Nederländerna har man nyligen anlagt fem holmar som ska göra den konstgjorda sjön Markermeer frisk igen. Nederländerna är ett av världens tätast befolkade länder och bebyggelsen hotar naturen. En stor del av landets yta har skapats genom torrläggning av våtmarker och havsvikar som har förvandlats till högvärdig jordbruksmark. Markermeer skulle också bli ett torrlagt markområde, en så kallad polder, men istället beslöt man att försöka rädda sjön som höll på att kvävas. Föreningen Natuurmonumentens förslag om att anlägga en konstgjord ögrupp med sandstränder och sumpmarker i sjön godkändes av regeringen och bygget kom igång 2016. Förra året öppnades en av öarna för allmänheten. Nu har man en chans att besöka ett helt nytt naturområde som redan har koloniserats av pionjärväxter och sjöfåglar. Det återstår att se hur öarna påverkar den konstgjorda sjöns vattenkvalitet. I programmet hörs: Teo Wams, naturvårdschef Natuurmonumenten, Roel Posthoorn, Natuurmonumentens projektledare Marker Wadden, Ben Viveen, Ministeriet för vattenförvaltnings projektledare Marker Wadden, Harm van der Geest, ekolog och forskarassistent Amsterdams universitet. Programledare: Albert Ehrnrooth Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Albert Ehrnrooth besöker Marker Wadden, en konstgjord skärgård i den likaså konstgjorda sjön Markermeer i Nederländerna. Skärgården är ett försök att få djur- och växtlivet att återvända till den annars rätt så livlösa sjön. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: marcus.rosenlund@yle.fi

Ur innehållet: Sparkraven på LSS kan förhandlas bort. Rejäl föryngring i SRF Skånes styrelse. Konstgjorda näthinnor skärper synen. Talande liten spis nyhet på synmässa.

Kalle Lind pratar med xenosociolingvisten Yens Wahlgren om hela pojkrumsparaden: Tolkien, Tarzan, Tintin, Karin och Allan Janzon, Ben Burtt och Monica Forsberg.

Peter Vesterbacka, f.d. Mighty Eagle på Rovio, Angry Birds-pappa, vill börja träna astronauter och skicka dem till rymden. Hur ska det gå till? Hör också om en konstgjord näsa som inga bomber tar sig förbi på flygplatsen. Redaktör för Kvanthopp: Marcus Rosenlund.

Veckomagasinet om konstgjorda blad, nya kartan över Vintergatan, om nya tag för att stoppa havens fripassagerare och tabletten som kanske kan göra det lättare att läsa. Tänk om man kunde ta en tablett med fiskfettsyror omega 3 och omega 6 som gjorde att det gick lättare att lära sig läsa, till glädje för lågstadiebarnen. Men det låter kanske mer som något från sagornas värld. Eller? Forskare vid Sahlgrenska Akademien hävdar i en ny studie att fiskolja kan hjälpa barn att snabbare lära sig läsa.Konstgjorda blad som är tio gånger bättre än växterna själva på fotosyntes. Det hävdar Harvardprofessorn David Nocera att han har skapat. Nu besöker han Sverige.I veckan presenterade den europeiska rymdmyndigheten ESA den största och mest detaljerade kartan hittills över vår egen galax Vintergatan.Och så ska havens fripassagerare stoppas med en ny konvention.

Det blev snack om språk som inte finns. Xenosociolingvist (?!) Yens Wahlgren pratade om klingon och andra konstgjorda språk. Och komikern Josefin Johansson om att skriva humor.

Yens Wahlgren tar oss in i de konstgjorda språkens värld. Volapük, Esperanto, Huttiska, Sindarin och Klingonska är bara några av de språk vi pratar om. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi pratar med Jan Derks, snart disputerad doktorand i odontologi. Han berättar vad tandimplantat är och att 94% av patienterna är nöjda med sina fastskruvade tänder. Jan pratar också om riskfaktorer för att förlora sina tandimplantat. Spoiler: du måste fortsätta borsta :( Dessutom: vad händer för en doktorand efter disputationen? Trots att den är om bara två veckor verkar Jan väldigt lugn. Lyssna också på avsnittet med kariologiprofessor Peter Lindström: https://soundcloud.com/sahlgrenskaakademin/peter-lingstrom-om-ruttna-tander-och-fluortandkramens-betydelse Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

David Carlqvist (Peking) och Margita Boström (Bangkok) deltar i seminarium om konflikten i Sydkinesiska sjön, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Nivette Dawod, korretrainee i Nils Horners anda Kina har höjt tonläget kring öarna i den sydkinesiska sjön sedan man placerade en oljerigg i området förra våren. Grannländer som gör anspråk på öarna har allt tydligare börjat visa sitt missnöje med de kinesiska militära musklerna. Våldsamma protester pågick förra året i Vietnam, och kineser fick evakueras från landet. ”Den här konflikten kan bli en av de dödligaste i vår tid”, sa Malaysias försvarsminister då om konflikten i sydkinesiska sjön. Hör våra korrespondenter i Asien om konflikten.

Livmodern, det mest mytomspunna kvinnliga organet och platsen för livets allra tidigaste skede. Dagens program går på jakt efter framtidens lösningar på infertilitet. För ett par veckor sedan utförde forskare i Göteborg de första livmodertransplantationerna från mor till dotter, och nästa steg är att bygga en livmoder. Sådana försök pågår runt om i världen och i flera fall har man lyckat hålla foster av däggdjur vid liv utanför kroppen. I Sverige jobbar forskare på att försöka bygga en livmoder som sedan ska kunna transplanteras in i kroppen. Om det visar sig fungera slipper man vara beroende av en donator och livmodertransplantationerna skulle bli enklare. Medverkar i programmet gör bland annat: biologerna Aarathi Prasad och Nick Otway, Mats Hellström och Mats Brännström, forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, Uwe Ewald verksamhetschef vid nyföddhetsavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala och filosoferna Jeanette Emt, Lunds universitet och Christian Munthe, Göteborg.

Konstgjorda klimatzoner gör att tropiska växter kan trivas på våra breddgrader. I dagens Cirrus gör vi ett besök på Botaniska trädgården i Lund. Där skapas nämligen konstgjort väder i nio olika klimatzoner. Allt för att exotiska palmer, kaktusar och andra växter från jordens alla hörn ska trivas i växthusen och överleva i vårt klimat. Marie Widén guidar oss runt på Botan i Lund och berättar om klimatzonerna.