Podcasts about kortfattat

Hur kan vi rusta oss för ett utmanande liv och arbetsliv? Så att jobbet hjälper oss att hålla oss friska istället för motsatsen.Negativ stress är olika för olika personer. Det handlar förenklat om att de krav vi upplever överstiger våra upplevda resurser – över tid. Så hur kan vi komma till rätta med det som utmanar oss, på ett hanterbart sätt?Modellen KASAMSom så ofta i den här podden använder vi oss av modellen KASAM som du hittar ett helt avsnitt om här. Kortfattat handlar KASAM om att använda begreppen:* meningsfullhet* begriplighet* hanterbarhet… för att kartlägga de miljöer vi är verksamma i, i vårt fall arbetslivet. Det kan hjälpa oss att se vad vi behöver stärka och på så sätt bygga en buffert av personlig motståndskraft som skyddar oss mot mot negativ stress.Vissa saker som stressar oss kan vi inte påverka, som krig, inflation eller matpriser. Då behöver vi istället hitta sätt att hantera och förhålla oss till dem.Andra saker kan vi både påverka och rusta oss inför. Det kokar ofta ner till en enda sak: att få till återhämtning i vardagen.Strategier som hjälperHär är några strategier som kan hjälpa:* Att skaffa goda vanor för hälsan som sömn och motion. Att motion bryter ned skadliga ämnen kan du läsa om här. Att naturen hjälper kan du lyssna mer om här.* Att vårda dina viktigaste relationer – de är avgörande för hälsan.* Att sätta gränser mellan jobb och fritid för att kunna vara närvarande där du är.Tips från er lyssnareHär är fler tips från er lyssnare:* Vi är ofta noga med att komma i tid till jobbet. Det är lika viktigt att komma i tid till sin ledighet.* Släpp saker lite oftare. Testa och se vad som händer.* Var killräcklig. Våga ifrågasätta när mer och mer saker läggs till.* Reflektera över hur det du gör faktiskt får dig att må.* Vägen till väggen kan vara väldigt rolig.Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar om utmattning. Vi hittade en fin text av Anneli Godman om vad hon hade önskat att hon hade vetat och gjort innan hon blev utmattad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det 386:e avsnittet återförenas Skolspanar-trion återigen. Hans och Patrik blir inledningsvis nostalgiska över en processor. Det pratas även om stenciler, svårigheten med fortbildning, hur SVT granskar ditt flöde, AI från ett annat håll och hur man kan låta eleverna prompta. De blickar framåt och försöker reda ut om den digitala framtiden är ljus eller bara skrämmande. En av huvudspaningarna utgår från ett par artiklar om den apokalyptiska läxan och om det postapokalyptiska lärandet. Kortfattat handlar det om hur AI har och kommer förändra skolan när det bland annat handlar om läxor men även mer traditionella utbildningsmetoder. Förutom detta hinner de även prata om vägen in i läraryrket samt brister i lärarutbildningen. Trots att alla tre är på plats är det mesta sig likt då samtalet handlar om skola, digitalisering och lite annat. 

Kritcirkeln firar midsommar med att prata om två nya uppsättningar där livets stora frågor tacklas i mjukisbyxor – och med mycket humor. ”Förbjud alla blommor” av Viktor Schröder Kelly och Lovisa Strååt handlar i princip bara om sex. Ö2 Scenkonsts nya ungdomssatsning Ö2/ung bjuder på ett slags potpurri av scener ur litteraturhistoriens knullkanon och gör ett politiskt medvetet och mycket humoristiskt undersökande av sex, tabun och njutning — från Bibeln till Backstreet boys ungefär. Cecilia får associationer till Liv Strömquists serier och föreställningar. ”Sokrates i mjukisdress” är operakompaniet Kamraternas nya uppsättning som spelas på Konstakademien i Stockholm. Kortfattat beskriven som ”ett sceniskt stilleben” utifrån Erik Saties symfoniska drama ”Socrate” och ”löst baserat på meningen med livet”. För librettot svarar ingen mindre än Platon och ljudbilden är en konstnärlig mix av piano, sopransång och knapriga salta pinnar. Dessutom puttrar debatten om teaterkritiken på. Kritcirkeln gör sitt bästa för att förstå och recensera de senaste recensionerna av två aktuella panelsamtal om recenserandets svåra konst: Olle Näsmans inlägg i Expressen och Jacob Lundströms senaste kommentar i DN. Slutsatsen blir kanske något av ett cirkelresonemang som pekar tillbaka på Sokrates och något om utmaningen med att gå i dialog med monologer... Kritcirkeln produceras i samarbete med Aftonbladet Kultur. Medverkar gör Loretto Villalobos (frilans SvD) och Cecilia Djurberg (AB, producent och redigering) I detta avsnitt diskuteras dessa verk: Förbjud alla blommor av Viktor Schröder Kelly och Lovisa Strååt Regi: Ester Holmén Koreografi: Signe Willmarsson Scenografi: Ester Holmén, Signe Willmarsson och Lovisa Strååt Kostym: Nora Dellow Ljus: Clara Fia Tapper Medverkande: Alexander Jönsson, Elsa Wörmann, Nora Dellow och Rasmus Wessman Scen: Ö2 Scenkonst, Ö2/ung, lilla scenen Bergsgatan 11 Speltid: 1 tim 15 min Sokrates i mjukisdress – Ett sceniskt stilleben utifrån Erik Saties symfoniska drama Socrate Musik: Erik Satie Libretto: Platon Översättning: Eva-Tea Lundberg (svenska), Victor Cousin (franska) Regi: Sara Ribbenstedt Scenografi & kostym: Nina Fransson Mask: Frida Ottosson Medverkande: Tessan-Maria Lehmussaari (sång), Sophie Augot (dans), Anna Christensson (piano) Scen: Kamraterna på Konstakademien, Fredsgatan 12, Stockholm Speltid: 55 min

Tomas och Philip lyser med sin frånvaro. Vad gör dom? Ingen vet, kanske är på Liseberg?Två som är mer taggade på Skansen är Stefan och Charlie som denna vecka fått ansvaret att ratta podden. Tillsammans avslöjar dom en stor nyhet innan snacket tas vidare till ämnet "Ställ Frågan" Kortfattat handlar det om att förstå att en viktig del av försäljning ÄR referensaffärer, leads eller vad vi nu vill kalla det. Har du en nöjd kund där du ser att du kunnat bidra och göra skillnad är chansen stor att just den kunden även har kontakter där behovet är lika stort. Men hur skall du veta det? Om du inte ställer frågan! -Välkomna!

Vi går igenom vad som behövs för att känna meningsfullhet på jobbet.Vi har poddat om den sociologiska modellen KASAM, känsla av sammanhang, flera gånger. För oss har det blivit en favoritmodell för att beskriva vad som krävs för att både må och prestera bra i arbetslivet och dessutom hålla längs vägen. Kortfattat handlar KASAM på jobbet om att se till att vi VILL göra vårt jobb, att vi KAN göra det och att vi KLARAR av det.I det här avsnittet fördjupar vi oss i vad som krävs för att vi ska VILJA göra vårt jobb: meningsfullhet. Meningsfullhet både lyfter och bär oss i arbetslivet.Det som lyfter oss kan vara sånt som att:* Organisationen har ett meningsfullt syfte* Min roll känns meningsfull och det jag gör leder till något viktigt* Jag utvecklasMeningsfullheten behöver också bäras i vardagen. Några viktiga faktorer är:* Att jag bemöts rättvist* Att organisationen är transparent* Att mina värderingar respekteras* Att jag har någon form av delaktighet och inflytande* Att det finns samhörighet och samvaroI avsnittet nämner vi Ann-Sofies bok KASAM på jobbet som släpps i maj 2024. Den är till för dig som är medarbetare, för dig som är chef och för dig som söker ett nytt jobb. Både när något skaver i din arbetssituation och när du vill förbättra den.---Den bästa hälsan är den som blir av, dag ut och dag in. På dina villkor. Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. Därför jobbar de strategiskt och långsiktigt med aktivering för sina företagskunder. För hälsa som blir av. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

NYHET: ROMARTIMMENVi är sååååååååå glada över att kunna avslöja vår nya podd Romartimmen! I Romartimmen grottar vi ner oss i alla frågor du någonsin haft om romarriket, gladiatorer, modet, kulturen, rättsystemet och mysterierna som än i dag är olösta. I premiäravsnittet berättar vi kortfattat om vad romartiden är och har även bjudit in den framstående experten Alexander Denstoré som ger oss en mer djupgående analys kring romersk strategi och krigsföring, historisk påverkan samt avslöjar vad romarna egentligen gjorde under sitt fredagsmys.Kortfattat allt du någonsin velat veta och saker du inte visste att du ville veta. Lyssna där poddar finns

Hur kan vi rusta oss för ett utmanande liv och arbetsliv? Så att jobbet hjälper oss att hålla oss friska istället för motsatsen.Negativ stress är olika för olika personer. Det handlar förenklat om att de krav vi upplever överstiger våra upplevda resurser – över tid. Så hur kan vi komma till rätta med det som utmanar oss, på ett hanterbart sätt?Modellen KASAMSom så ofta i den här podden använder vi oss av modellen KASAM som du hittar ett helt avsnitt om här. Kortfattat handlar KASAM om att använda begreppen:meningsfullhetbegriplighethanterbarhet… för att kartlägga de miljöer vi är verksamma i, i vårt fall arbetslivet. Det kan hjälpa oss att se vad vi behöver stärka och på så sätt bygga en buffert av personlig motståndskraft som skyddar oss mot mot negativ stress.Vissa saker som stressar oss kan vi inte påverka, som krig, inflation eller matpriser. Då behöver vi istället hitta sätt att hantera och förhålla oss till dem.Andra saker kan vi både påverka och rusta oss inför. Det kokar ofta ner till en enda sak: att få till återhämtning i vardagen.Strategier som hjälperHär är några strategier som kan hjälpa:Att skaffa goda vanor för hälsan som sömn och motion. Att motion bryter ned skadliga ämnen kan du läsa om här. Att naturen hjälper kan du lyssna mer om här.Att vårda dina viktigaste relationer – de är avgörande för hälsan.Att sätta gränser mellan jobb och fritid för att kunna vara närvarande där du är.Tips från er lyssnareHär är fler tips från er lyssnare:Vi är ofta noga med att komma i tid till jobbet. Det är lika viktigt att komma i tid till sin ledighet.Släpp saker lite oftare. Testa och se vad som händer.Var killräcklig. Våga ifrågasätta när mer och mer saker läggs till.Reflektera över hur det du gör faktiskt får dig att må.Vägen till väggen kan vara väldigt rolig.Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar om utmattning. Vi hittade en fin text av Anneli Godman om vad hon hade önskat att hon hade vetat och gjort innan hon blev utmattad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Myter och mysterier är enligt sig själva "en podradioserie om reinkarnation, magi, astrologi, mörka gudinnor, alkemi, Atlantis, Egypten och en okänd Jesus". Eric Schüldt och Per Johansson, som gör podden, brukar vara tämligen eftertänksamma och insiktsfulla. I deras avsnitt om psykedelia anser jag emellertid att de, lite tillspetsat och med en vink till Albert Hofmann, är ute och cyklar. Kortfattat argumenterar jag för att mycket av det de säger innehåller sanning, men helhetsbilden de ger skiljer sig från min och är även en bra bit ifrån "hur det faktiskt är". Avsnitt 00:00:00 Myter och mysterier 00:06:37 Sanningsanspråk och bias 00:08:41 Känslighet och rädsla för droger 00:10:43 Beroende och psykedelia 00:13:09 Risker med psykedelia och andra droger 00:16:29 LSD till grund för Anonyma alkoholister 00:18:31 Psykedelia och konspirationsteorier 00:23:19 Andliga och psykologiska risker med psykedelia 00:29:49 Riskminimering: set, setting och sitter 00:32:15 Risker med entiteter och den subtila dimensionen 00:40:33 Psykedelia är “onaturligt fusk” 00:55:27 Psykedelia “rubbar hjärnans ekologi” 01:03:21 “Det finns bara en väg och det är igenom” 01:04:45 Aletheia - att minnas 01:13:00 Nysnö - nysno.se Myter och mysterier: https://www.myterochmysterier.se/ Myter och mysterier om psykedelia: https://open.spotify.com/episode/7pJ00jKt28Q2DDXmJlRSkR?_authfailed=1 Albert Hofmann bicycle day: https://psy-minds.com/albert-hofmann-bicycle-day/ Artikel om David Nutts “drug harm”-sammanställning: https://www.aei.org/carpe-diem/what-does-science-tell-us-about-the-relative-dangers-of-drugs-alcohol-is-by-far-the-no-1-most-dangerous-drug/ Multidisciplinary association for psychedelic studies (MAPS): https://maps.org/ Populationsstudie om psykedelia och psykisk hälsa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3747247/ Gary Weber om meditation, magiska svampar och default mode network: https://www.youtube.com/watch?v=JCXQ2syNsKU Shinzen Young om schamanism: https://www.youtube.com/watch?v=33u14OjeHpE Psilocybin och rökavvänjning: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27441452/ Zig Zag Zen, Buddhism and Psychedelics: https://www.bokus.com/bok/9780907791638/zig-zag-zen/ Self comes to mind av Antonio Damasio: https://www.bokus.com/bok/9781446493854/self-comes-to-mind/ How to change your mind av Michael Pollan: https://www.bokus.com/bok/9780141985138/how-to-change-your-mind/ How to change your mind Netflix-trailer: https://www.youtube.com/watch?v=X8LRb4jfZ9g Nysnö: www.nysnö.se Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCIp2530u_bJV55_4nbXkwkA Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en Google podcasts: https://podcasts.google.com/feed/aHR0cHM6Ly9hbmNob3IuZm0vcy83OGI5MjVmOC9wb2RjYXN0L3Jzcw Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ

Att ta bra betalt för sin egen tid är något många företagare kämpar med. Hur gör man för att det ska bli mindre generande, för att våga säga att man är värd si eller så mycket? Vi pratar med Maria Österåker som både har skrivit boken “Ta betalt” och föreläser frekvent på ämnet, och har därmed både en teoretisk och praktisk erfarenhet av att just ta betalt för sin egen tid. Hållbarhetsexperten Malin Thorsen i Karlstad berättar om hur hon förhåller sig till sin egen timdebitering och hur hon motiverar att hon tar olika betalt för olika uppdrag.Du hittar avsnitt 26 av “Nästa steg” i alla appar där poddar finns: bland annat Spotify, Apple Podcasts, Acast, Amazon och Google Podcast. Sök på "Nästa steg" för att hitta podden.Vill du ha fler förklaringar av hur andra företagare jobbar smart när de ska ta nästa steg, följ oss på Instagram: @vvv.foretag När du delar i sociala kanaler, använd #nastasteg“Nästa steg” är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha förklaringar av aktuella händelser direkt i ditt flöde. Kortfattat och fördjupande, faktagranskat och ovinklat, direkt i ditt flöde. - varje dag. Avsnittet är producerat av Jens Back och Per Grankvist. Klippning av Hanna Brandén, och mixning av Stray Dog Studios. Programledare: Per Grankvist. Podden presenteras av Almi. Läs mer om vad de kan göra för dig på almi.se/tasteget See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När ett bolag plockar in en ny vd utifrån uppmärksammas det ofta i media och man talar om att de har hundra dagar på sig att sätta sin prägel på verksamheten. I verkligheten kommer de flesta vd:ar inifrån och är väl bekanta med organisationens utmaningar. I avsnittet får du höra om när Fredrick Martinsson tog över krisande Forshedaverken, en familjeägd fabrik några mil från Värnamo som hade hundra år på nacken. Flera externa vd:ar före honom hade misslyckats och frågan var om Martinsson, som helt saknade ekonomiutbildning, skulle kunna rätta företaget? Hur långt räcker sunt förnuft?Vill du ha fler förklaringar av hur andra företagare jobbar smart när de ska ta nästa steg, följ oss på Instagram: @vvv.foretag När du delar i sociala kanaler, använd #nastasteg“Nästa steg” är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha förklaringar av aktuella händelser direkt i ditt flöde. Kortfattat och fördjupande, faktagranskat och ovinklat, direkt i ditt flöde. - varje dag.“Nästa steg” är producerad av Jens Back och Per Grankvist. Klippning av Hanna Brandén, och mixning av Stray Dog Studios. Programledare: Per Grankvist. Podden presenteras av Almi. Läs mer om vad de kan göra för dig på almi.se/tasteget See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Balans i livet beskrivs ofta som en uppdelning mellan jobb och fritid men det är lättare för en anställd än för någon som driver sitt företag. För entreprenörer kanske det är viktigare att se till att det är en bra mix mellan arbete och återhämtning? I avsnitt 24 av “Nästa steg” träffar vi Andreas Åhrman från modehuset Amendi och Klara Ljungkvist på People Heart Business som har helt olika inställning till hur man hittar en bra jämvikt i livet men som likväl är eniga om att det handlar om att utgå från sina egna behov. Vill du ha fler förklaringar av hur andra företagare jobbar smart när de ska ta nästa steg, följ oss på Instagram: instagram.com/vvv.foretag När du delar i sociala kanaler, använd #nastasteg“Nästa steg” är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha förklaringar av aktuella händelser direkt i ditt flöde. Kortfattat och fördjupande, faktagranskat och ovinklat, direkt i ditt flöde. - varje dag.“Nästa steg” är producerad av Jens Back och Per Grankvist. Klippning av Hanna Brandén, och mixning av Stray Dog Studios. Programledare: Per Grankvist. Podden presenteras av Almi. Läs mer om vad de kan göra för dig på almi.se/tasteget See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Livet som företagare än ensamt och många drömmer om en parhäst. Frågan är hur var man hittar någon som kan hjälpas åt att dra det tunga lasset och hur man vet vilken häst man ska satsa på? Vi har åkt till Landskrona för att träffa ett radarpar, Cecilia Nilsson och Johanna Lindskoug, två frisörer som möttes första gången på en klippkurs. De har gått sida vid sida i flera år, avslutar varandras meningar och tycks vara en perfekt matchning. Deras gemensamma projekt är hårvårdföretaget Bruns Products som vuxit snabbt de senaste åren. Tillsammans berättar de livligt om sitt första möte och fortsättningen på den gemensamma resan. Dessutom får du höra vilka frågor du bör ställa dig om du letar efter en parhäst och om några av de faktorer man bör tänka på för att skapa det där ömsesidiga förtroendet många längtar efter.Länken till Crosbys som sjunger i början av avsnittet. https://www.youtube.com/watch?t=49&v=ukD8zj6ngVY&feature=youtu.beVill du ha fler förklaringar av hur andra företagare jobbar smart när de ska ta nästa steg, följ oss på Instagram: @vvv.foretag När du delar i sociala kanaler, använd #nastasteg“Nästa steg” är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha förklaringar av aktuella händelser direkt i ditt flöde. Kortfattat och fördjupande, faktagranskat och ovinklat, direkt i ditt flöde. - varje dag.“Nästa steg” är producerad av Jens Back och Per Grankvist. Klippning av Hanna Brandén, och mixning av Stray Dog Studios. Programledare: Per Grankvist. Podden presenteras av Almi. Läs mer om vad de kan göra för dig på almi.se/tasteget See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi kommer att kunna skydda våra barn från allvarliga sjukdomar, men med samma teknik ta död på hela djurarter. Farshid Jalalvand tycker att det är hög tid att börja ta genredigeringen på allvar. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den här essän sändes första gången 2017.Jag blir alltid lika förvånad när jag hör talas om människor som tror på teorin om intelligent design. Även om man skulle acceptera hypotesen att människan skapats av en gudom borde vår dåligt utformade kropp undanröja alla tankar på att den designades på ett smart sätt.Tänk bara på vårt stora huvud. Vår oproportionerligt stora hjärna har gett upphov till en enorm skalle som orsakat otaliga komplikationer vid födslar genom alla tider. Utöver det besitter hjärnan en värdelös kombination av egenskaper som gör den på samma gång känslig för skador och oförmögen att läka särskilt bra. Vårt immunförsvar flippar allt som oftast ut och attackerar våra egna vävnader. Herregud, vår opraktiskt svaga kropp måste vara totalt avstängd en tredjedel av tiden för att ens kunna fungera normalt. Och vi ska inte ens nämna tala om testiklarnas utsatta placering.Det jag försöker säga är att det finns utrymme för förbättringar. Om du hade haft makt att förändra din biologi, hade du gjort det? Finns det förbättringar du hade infört? Defekter du hade tagit bort? Vad skulle en verkligt intelligent skapare skapa om hen kunde styra evolutionen? Hur hade du skapat den perfekta människan?Dessa frågeställningar som tidigare tillhörde filosofins teoretiska sfär har blivit en praktisk angelägenhet på grund av en ny genredigeringsteknik kallad CRISPR. Det är mycket viktigt, rent av brådskande, att vi som samhälle diskuterar vår nyfunna genförändrande makt. För som en av teknikens skapare Jennifer Doudna skriver i sin bok Sprickan i skapelsen: genredigeringsrevolutionen håller på att utspela sig bakom ryggen på människorna den kommer att påverka.Gener som tillhör en viss art kan med små medel överföras till andra organismerGenredigeringsforskningen har gjort framsteg i en rasande fart de senaste fem åren. Både lagstiftningen och allmänheten har hamnat på efterkälken. Men makten som CRISPR bär är så stor att den måste underställas demokratin. Demokratisering av forskning kräver intresse och förståelse hos allmänheten. Intresse och förståelse kräver avmystifiering av ämnen som vid första anblick kan verka ogenomträngbara. Och det vore mig främmande att kritisera andra forskares system för att namnge saker men något säger mig att Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats kan verka avskräckande för lekmän, även om förkortningen CRISPR är lite mer sympatiskt. Hade man idag velat ge ett mer passande namn till teknologin hade man kunnat kalla den GenGeneratorn eller, Easy DNA Förändri-fy eller, varför inte det mer skräckinjagande: Artutplånaren. Teknologin är nämligen alla de sakerna samtidigt.Vad kan CRISPR göra då? Kortfattat kan man säga att den har gjort genredigering av alla organismer exponentiellt billigare och lättare. I laboratorier kan man nu mycket enkelt klippa och klistra in gener i människors, djurs och växters arvsmassa. Växtförädling som tidigare kunde ta tusentals år genom korsbefruktningar kan man åstadkomma på ett par dagar. Gener som tillhör en viss art kan med små medel överföras till andra organismer jag hade enkelt kunna skapa grönlysande människoceller genom att klippa in en manetgen vid namn GFP i dess arvsmassa.Forskare har skapat tomater som inte ruttnar på månader, grödor som klarar av torka, myggor som inte kan smitta med malaria och ultramuskulösa hundar till polis och militär. Man har, i provrör, åtgärdat de avvikelser i DNA som orsakar genetiska sjukdomar som cystisk fibros, sicklecellanemi och Huntingtons. Man har också kunnat klippa om friska cellers DNA så att de blir både motståndskraftiga mot HIV och aggressivare mot tumörceller. Kliniska prövningar har redan påbörjats för att utreda CRISPRs effekt i cancerbehandlingar.Men teknologin har också mer destruktiva tillämpningsområden. Kombinerar man CRISPR med ett fenomen som kallas gendrivare kan man minera organismers arvsmassa med en genetisk bomb som kan utplåna hela arter från jordens yta. Detta har redan bevisats fungera med bananflugor i laboratorier. Vi kan, om vi vill, få helt myggfria somrar hädanefter.Eller, i fel händer, utplåning av livsviktiga pollinerande bin.Vad sägs om genredigerade barn som inte kan bli feta, har bättre minne, lever längre och är mer uthålliga?Det mest kontroversiella tillämpningsområdet för CRISPR är förändringar av mänskliga könsceller. Detta ägnar Doudna hela sista delen av boken åt. Man kan, i princip, skapa provrörsbefruktade mänskliga embryon, förändra de genetiskt hur man vill i laboratorier, och sen föra in dem till en kvinnas livmoder för att producera ett designerbarn.Så den egentliga frågan är inte - som jag tidigare lät er tro - hade du förändrat din egen biologi om du hade haft makten?. Den egentliga frågan är: hade du förändrat dina ättlingars biologi om du kunde?De flesta bedömare är överens om att tekniken, om den börjar tillämpas på könsceller, initialt kommer användas för att förhindra foster från att få ärftliga sjukdomar som föräldrarna har anlag för. Saker som Huntingtons, cystisk fibros, och så vidare. Inget ont i det. Men det finns ingen glasklar definition av vad en sjukdom är och kroppens funktioner är mångfacetterade. Vissa genetiska förändringar som kan förebygga sjukdom snuddar vid gränsen till saker som är till gagn i vardagen. Vad sägs om genredigerade barn som inte kan bli feta, har bättre minne, lever längre och är mer uthålliga? Jag vet att tanken är motbjudande till en början, men om man tänker igenom det lite tvingas man nyansera sig. Rent rationellt är det bara en förlängning av vad de flesta föräldrar redan försöker åstadkomma för sig själva och sina barn med icke-genetiska medel. Man kan - utan att fälla en moralisk dom över samtiden - ändå fastslå att status, kost, fitness och prestation har centrala roller i vår kultur. Blir människors strävan att deras barn ska vara friska och ha bra förutsättningar bara moraliskt förkastligt när den förflyttar sig till det genetiska planet? Man måste fråga sig: är det fel att önska dessa saker för sina barn, eller är det bara fel att åstadkomma det effektivt?kommer en värld växa fram där befolkningen i de rika delarna är befriade från genetiska sjukdomar och är funktionellt förstärkta jämfört med resten?Men det är nu man påminns om Immanuel Kants kategoriska imperativ: handla endast efter den maxim, om vilken du samtidigt kan vilja, att den skall bli allmän lag. En sak som vidrörs kort i boken Sprickan i skapelsen, men som jag önskar det hade avsatts mer utrymme till, är frågan om jämlikhet.Låt oss säga att människor efter en initial skepsis som medföljer alla nya teknologier tar till sig tanken på genredigerade foster. Alla kommer inte ha råd. Kommer vi då se framväxten av en ekonomisk överklass som förstärker sig genetiskt för all framtid? Eller om tekniken blir billigare och rika länder gör den allmänt tillgänglig för alla sina medborgare kommer människor känna sig tvungna att genredigera sina barn för att inte missgynna dem i förhållande till andra? Eller kommer en värld växa fram där befolkningen i de rika delarna är befriade från genetiska sjukdomar och är funktionellt förstärkta jämfört med resten? På vilket sätt hade det påverkat de myriader av sociala frågor som vi brottas med idag? Hade vi rent av kunnat artificiellt skapa flera samtidigt levande människoarter? Vilken hierarki hade ersatt den nuvarande?Frågan är hur en intelligent varelse med sinne för design och fingret på styrknappen förhåller sig till dessa möjliga scenarier. Det är hög tid att börja bestämma sig.Farshid Jalalvand, forskare i klinisk mikrobiologi

Kortfattat intro av vad podden kommer att innehålla samt att den kommer vara länkad med min Youtube kanal @CuprumGaming

Ann-Therése Enarsson är vd för TCO-förbundens framtidsinriktade tankesmedja Futurion. Där arbetar hon en hel del med att analysera vilka typer av kunskaper och färdigheter som väntas bli mer och mindre relevanta på framtidens allt mer automatiserade och robotiserade arbetsmarknad. Kortfattat kan vi konstatera att en utmaning för såväl arbetsgivare som individer ligger i att bygga framtidsberedskap genom att stärka kreativitet och anpassningsförmåga. Frågan är bara hur vi gör det på bästa sätt? Samtalet spelades in på Helio/GT30 i Stockholm, några veckor innan det stora coronautbrottet. Programledare: Christian von Essen // Läs mer på: http://www.hejaframtiden.se

Här kommer andra halvan av det mastodontlånga avsnitt som spelades in för längesen. Nu har vi tomt på lagret igen och måste besöka studion igen. Här fortsätter vi föregående avsnitts diskussion om Axels tvivelaktiga smak och, framförallt, märkliga syn på teknik. Vid inspelningstillfället var Tool aktuella med ny skiva, vilket vi naturligtvis diskuterar. Vi pratar om Mats senaste byggprojekt som borde tagit form ordentligt vid det här laget. Kortfattat är det en Gibson Les Paul GEM som ska få en ordentlig makeover. Axel visar inspirationsbilder på mer eller mindre kvaddade Les Pauler. Utöver detta hinner vi med diskussioner om stora artister som helt plötsligt börjar göra covers. Det här är ett maffigt avsnitt som borde räcka hela våren.

Det är dags för ännu ett gästavsnitt och den här gången har vi haft besök av maratonlöperskan Lisa Ring! Ljudkvaliteten är inte den bästa från vår sida eftersom intervjun skedde via Skype, hoppas ni kan ha överseende över detta! Lisa har verkligen inspirerat oss och vi vet utan tvekan att hon kommer att göra detsamma med er. Kortfattat pratar hon om sin träning, kost, mentalitet och tankesätt. Hoppas ni gillar veckans avsnitt så hörs vi igen som vanlig nästa vecka, enjoy!

Varför har Dagsberg varit överlägsna, Saltängen femmans besvikelse och framför allt, varför är Mirza missnöjd över Kappes Sleipner? I avsnitt 20 sammanfattar vi vårsäsongen i Division 5,4 och 3. Kortfattat diskuteras toppstriderna, bottenstriderna, topparna och flopparna ...

Vi har några kryss kvar att leverera innan vi tar sommaruppehåll och här kommer kryss 26 - Still crazy after all these years.   Önskar ni vara med och kryssa är det bara att klicka på länken här under. Mycket nöje önskar vi er.   Klicka här för kryss 26. 00:00 Introvinjett och välkommna! 02:45 Krysset börjar / Undertiteln.Vågrätt 7, 5 Bokstäver 04:00 Jukebox.Lodrätt 11, 6 bokstäver & Vågrätt 13, 4 Bokstäver 08:22 Kortfattat.Lodrätt 4, 5 Bokstäver 10:23 Gissa ljudet.Vågrätt 3, 7 Bokstäver 14:17 Jukebox.Lodrätt 8, 5 Bokstäver 18:50 Jens Nördiga.Lodrätt 1, 5 bokstäver & Lodrätt 6, 7 Bokstäver 20:44 Chain reaction.Vågrätt 5, 7 Bokstäver 23:15 Live in studio.Vågrätt 12, 10 Bokstäver 26:49 Random bokfråga. Lodrätt 10, 5 Bokstäver28:04 Random tv-seriefråga. Vågrätt 9, 4 Bokstäver29:07 Jukebox.Lodrätt 2, 6 Bokstäver 34:02 Snabbresumé. 40:00 Hejdå och outrovinjett.

När, Rolfaren, Åsa Åhman besöker podden blir det ett samtal om muskelfacia och rörelse då vi dyker in i Rolfingen och bindvävensvärld. Kortfattat kan man säga att Rolfing (som också kallas strukturell integration) är ett sätt att återfå optimala struktur och funktion i, och med hjälp av, gravitationen. Kontakta Åsa nedan. http://rolfing-yoga.se

Äntligen söndag så då släpper vi iväg ett nytt kryss i etern. Löses av bara ren och skär glädje eller så siktar ni på att vinna någon av veckans priser.  Allt ni behöver göra är att lyssna, fylla i krysset och klicka på "Skicka in". Första pris är 120kr på en Filmstaden Biocheck Andra pris är en hemlig film på Bluray eller DVD. Era svar bör ha ramlat in hos oss senast kl 23:59 den 29/9    Klicka här för Kryss 16   00:00 Introvinjett och välkommna! 03:28 Krysset börjar och Jukebox. 08:22 Kortfattat. 09.55 Tv-Fråga. 10:50 Random filmfråga 12:03 The Score 15:00 Limricken. 16:45 Two of a kind. 17:40 Jukebox. 22:00 Random bokfråga. 23:25 Dvd-Kapitel 24:39 Jukebox. 27:52 Snabbresumé. 34:50 Hejdå och outrovinjett.

Kortfattat går det till såhär: (1) Val av nyckeltal, (2) försäkra gemensam standard för informationen, (3) benchmarka mot konkurrenter, (4) kolla 8 kvartalsrapporter och (5) ha en tydlig post-game analysis. Övriga tips inkluderar: T-score,checklista över punkter, trading journal, förslag på resurser, samt kassflöde och beslutsprocesser (se avsnitt #44 respektive #62). Sammanfattning & extramaterial skickas via lyssnarbrevet (gå med på www.25minuter.se). Det går på några sekunder och kostar inget. Tusentals får det varje tisdag kl 11. Alla böcker vi nämnt finns här: www.25minuter.se/veckansbok/ Prylar vi gillar finns här: www.25minuter.se/resurser/ Kontakta oss på: 25minuter@gmail.com |eller Twitter: @25minuter.

Vilfredo Federino Damaso Pareto, född 15 juli 1848 i Paris, död 19 augusti 1923 är mannen som ligger bakom 80/20 regeln eller om vi ska använda det formella namnet, Paretos princip. Kortfattat handlar 80/20 regeln förhållandet mellan insats och resultat och i veckans avsnitt pratar vi om och hur 80/20 regeln är oerhört användbar både för att förenkla och förbättra det dagliga arbetat. Vi ger konkreta exempel på när principen passar perfekt och när den kanske passar mindre bra samt reder ut varför modellen faktiskt fortfarande håller efter alla dessa år. Trevligt lyssnande!

Det första avsnittet av Sverokpodden är ett specialavsnitt där vi pratar om Riksmötet, årets stora händelse för Sverok. Kortfattat om vad ombud kan förvänta sig och en genomgång av alla motioner som inkommit. Vi får även besök av kommunikatören Malin Hole som pratar om Nordic Game Day. Sverokpodden görs av vice ordförande Cecilia Hällstrand och förbundssekreterare Tjarls Metzmaa