Podcasts about bolag

Henrik Hoffman Kraft från DEMA, och Jacob Wibom Westerberg från Orange Juice gästar podden Framtidens E-Handel. Sedan Claude Cowork och "skills" blev vardagsmat har produktivitetsökningen gått från tio-tjugo procent till något som känns kvalitativt annorlunda: agenter som skriver copy, analyserar Klaviyo-konton på minuter istället för timmar, och håller koll på long tail-beslut ingen människa hinner med. Men samtalet landar också i en svårare fråga: om AI ger enorm hävstång åt bara en handfull "power users" per bolag, vad händer då med resten av samhället?04:02 - AI blir årets tydliga rubrik för branschen05:37 - MCP kopplar agenter till mejl och konkurrentbevakning06:47 - Bolag börjar redan ersätta inköp och CRM med agenter09:37 - En skill är bara en instruerande textfil13:31 - Bara dåliga byråer riskerar ersättas av AI16:13 - Vattnet stiger - att stå still är att drunkna19:39 - Automatiserad annonsnamngivning sparade cirka 75 procent tid27:47 - Att fånga long tail-beslut ingen hinner med41:12 - Ad manager, rapporter och Klaviyo-analys ger mest värde45:05 - Tips: granska welcome flow mejl för mejl51:31 - Hälften av dagens uppgifter kan snart vara borta72:27 - Studie: workflow-design gav 90 procent högre omsättningHär hittar du Henrik & Jacob:https://www.linkedin.com/in/henrikhoffman/ https://www.dema.ai/https://www.linkedin.com/in/jacobwibomwesterberg/ https://www.ohjay.co/ Sponsor Airmee:https://www.airmee.com/en/ E-handlarens Ordlista:https://framtidensehandel.se/ - scrolla ner till under bannern. Framtidens Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rapporterna fortsätter trilla in på Stockholmsbörsen och vi avslutar Börslunchs ungdomsvecka på topp med ingen annan än stjärnskottet Jacob Stjernberg, investeringsansvarig på Artilia.Vi diskuterar investeringsfilosofi, vägen till att bli proffsinvesterare och bjuds på ett gäng oupptäckta småbolagscase med hög potential. Programledare är Ellen Hagström.

Vad krävs för att bygga bolag som håller över tid? I veckans avsnitt gästar Shafqat Islam, President på Optimizely och grundare av Welcome Software. Samtalet kretsar kring varför många AI-satsningar fortfarande fokuserar på aktivitet istället för verkliga resultat, varför kundretention är viktigare än snabb tillväxt och hur framtidens marknadsorganisationer kan byggas runt agentic AI och gemensamma mål istället för silos och kontroll.

Börsen lyser rött efter att en ny våg av techfrossa svept över marknaden och slagit hårt mot flera av årets hittills bäst presterande aktier.Karl Hedberg, aktiechef på DNB Carnegie Private Banking och Georg Attling, analyschef på Pareto, ger oss sina tankar om vad detta kan få för effekt på marknaden i sommar. Dessutom bjuder de på ett gäng undervärderade svenska aktier att äga över semestern. Programledare är Ellen Hagström och Nike Mekibes.

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

Alexander Bica och jag träffades för första gången för några år sedan när jag började få upp ögonen för deras bolag och ville komma in som tidig investerare i en bransch som tagit fart på senare tid. (Longevity) Jag blev nekad tyvärr, men jag har följt bolaget på avstånd och nu fick jag äntligen möjligheten att slå mig ner och höra deras story. Genom bolaget Lyfe Nordic säljer Alexander och hans medgrundare innovativa och världsledande teknologier inom hälsa, återhämtning och longevity. Allt från rödljussängar och hyperbaric chambers till isbad, kroppsscanners och andra avancerade wellness-lösningar. Det blir ett samtal om trender, om att sälja dyra varor innan man har ett etablerat namn, om hur man får förtroende-kapital och hur man hanterat likviditetsproblemen. En äkta entreprenörsresa Enjoy!

I veckans avsnitt som också är sista inför sommaren går vi igenom allt du behöver veta inför sommarens handel:- Handla SpaceX, Anthropic och OpenAI pre-IPO- Uppföljning av vårens case och miljonportföljen- Nya case att ha i portföljen över sommaren- Vilka omständigheter är det bra att bevaka under sommaren ifall börsen skulle surna till

Hur ska man värdera bolag i allmänhet, och i synnerhet i AI-eran? En konflikt uppstår i poddstudion, där ena hörnet går på kassaflödesanalyser, och det andra på marknadsstorlek och potential. Samtalet börjar i Anthropics rekordvärdering på 965 miljarder dollar, rör sig igenom DCF-analysens styrkor och brister, Spotifys pivot till lönsahet, Plejds resa och varför fondförvaltare sällan slår index – och landar i den stora frågan: hur positionerar man sig som investerare när AI-dimman gör det svårare än någonsin att se mer än tre år framåt? I veckans avsnitt medverkar: Jacob BursellHampus BrodénViktor FritzénLars Jörnow TIDSSTÄMPLAR 00:00 Intro: Anthropic värderas till 965 miljarder dollar – nu mer värt än OpenAI. 00:02 Varför Anthropic vinner: enterprise-fokus, kodmodeller och kommersiell disciplin 00:06 Opus 4.8 vs ChatGPT 5.5 – benchmark vs användarupplevelse 00:08 Att göra DCF-analys med AI: från en veckas arbete till några minuter 00:10 Lars investeringsfilosofi: VC-tankesätt på börsen, sex koncentrerade innehav 00:14 Spotify som case study: unit economics, earnings power och timingrisken 00:18 DCF förklarat: nuvärde, terminalvärde och varför de flesta antaganden är gissningar 00:24 ROIC, cost of equity och vad som verkligen skapar aktieägarvärde 00:26 Plejd – varför Lars äger den och varför småbolagsfonder missat den 00:28 Traumat från IT-bubblan 2000 och vad det gör med en analytiker 00:30 Marknadseffektivitet: Goldman Sachs-anekdoten och Roger Federer-parallellen 00:32 Spiva-rapporten: varför fondförvaltare sällan slår index – och varför de som gör det inte upprepar det 00:34 Greenblatt's Magic Formula 00:38 Peter Lynch: investera i det du känner till 00:40 GoPro och Zoom – tillväxt utan försvarbar position 00:42 Köp-vad-du-använder-strategin: Apple, Spotify och när man ska sälja 00:46 AI-fog: varför det är svårare än någonsin att investera med lång horisont 00:50 Bolag som Loveable – tillväxttakt som tidigare var omöjlig 00:58 Frontier models som cornered resource – värde sugs in i tre bolag 01:02 Google äger del av Anthropic, Amazon likaså – infrastruktur vinner oavsett 01:04 Alphabets värdering: inte dyr när man räknar in tillväxttakten 01:08 Är det en värderingsbubbla eller en vinstbubbla? 01:10 Halvledarsupercykeln – "this time is different" eller klassisk cyklikalitet? 01:14 Det dystopiska vs det utopiska AI-scenariot 01:16 Sverige som energileverantör åt utländska datacenter 01:18 Hur man positionerar sig: S&P 500, Indien, Latinamerika, datadrivna bolag 01:20 Garmin som outnyttjat guldberg – och megakonglomeratens era OM PODDEN Marknaden är en podd om börs, ekonomi och finans. Vi som gör den är Hampus Brodén, Johan Isaksson, Petter Hjerstedt, Viktor Fritzén, Lars Jörnow och Jacob Bursell. Följ oss på X: https://x.com/marknadspodden Hör av er till oss på jacob@monopolmedia.se #marknadspodden #ekonomi #investeringar #DCF #AI #Anthropic #Plejd #Spotify #aktier #värdeinvestering #halvledare #AIinvesteringar

Kalibrera ledningsgruppen: Så lyckas ni med nästa fas Bolag rör sig genom fem faser – uppbyggnad, skalning, mognad, avmattning och förnyelse. Varje fas ställer egna krav på finansiell förståelse, strategi och ledningskompetens.  En ledningsgrupp som är briljant i en fas kan vara helt felkalibrerad för nästa. Att inte ställa om i tid riskerar både framdrift och lönsamhet.  Hur går det här att förutse och undvika? Vad krävs strategiskt och i ledarskapet för att lyckas? Här tar vi stöd av ett gäng gediget grundat i siffror och ledningsstrategi.  Tillsammans visar de hur treenigheten ekonomi, strategi och ledarskap samspelar – och vad det betyder för bolag som vill växla upp. De delar forskningsinsikter, spaningar och egna erfarenheter som bolagsbyggare och investerare. Lär dig avkoda de finansiella nyckeltal som avslöjar vilken fas ditt bolag är i just nu och få med dig praktiska, konkreta exempel från verkligheten. Du behöver ingen akademisk ekonomibakgrund för att hänga med i snacket. Perfekt för dig som redan sitter i ledningsgrupp eller styrelse – eller är nyfiken på att göra det framöver.   Välkommen till ett lunchsamtal med både finansiella nycklar och strategiskt ledarhantverk.  Gäster Therese Hillman, civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm och idag vd för designkoncernen Network of Design och styrelseledamot. Tidigare vd på spelbolaget NetEnt och Gymgrossisten. Christopher Sundman, finansanalytiker (CEFA och AFA) från Handelshögskolan i Stockholm och fondförvaltare av Handelsbanken Hälsovård Tema, som nyligen utsetts till årets bästa fond i Lipper Fund Awards Nordics 2026. Pontus Engström, PhD i International Management och programansvarig för Chefakademins Executive Master of Finance. Tidigare vd och grundare av MTI Investment och dessförinnan på Boston Consulting Group och Credit Suisse. Idag även rådgivare och styrelseledamot. Calle Fleur Chefredaktör på Chef och vd för Chefakademin.

I veckans avsnitt pitchar Patrick och Elias tre olika aktiecase vardera. Det är aktier som är köpvärda just nu. Utöver det nämns några bubblare som kan vara värda att hålla koll på. Utöver det avhandlas börsen just nu och viktiga faktorer som kan påverka börsen närmaste tiden nu när rapportsäsongen är avslutad.

Denna gång gästas podden av Anne Kleine, VD för Fellowmind Sverige, som nyligen korades till Årets VD 2025 för stora bolag. I veckans avsnitt delar Anna med sig av en spännande resa inom tech, och hur hon framgångsrikt kombinerar affärsdriv med ett ledarskap grundat i transparens och snällhet. Vi pratar om vikten av att våga bjuda på sig själv för att skapa en inkluderande kultur där medarbetarna känner sig trygga. Anna ger oss också sina mest värdefulla tips för att lyckas med AI-adoptionen, där mod och nyfikenhet är nyckeln. Ett samtal för dig som vill inspireras av att leda med både hjärta och hjärna!Tack för att du lyssnar och följer Karriärpodden, Women for Leaders och SigneProgramledare: Eva Ekedahl, Kontakt: eva@womenforleaders.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästar Alexander Fred-Ojala, Head of AI på EQT Early Stage Tech, och en av Sveriges mest erfarna AI-profiler. Vi går igenom hur AI har förändrats på bara två år, varför Opus 4.5 var vändpunkten, vad som utgör en vallgrav i en värld där mjukvarukostnaden går mot noll. Lars Jörnow modererar för första gången, Jacob Bursell är bortrest. I veckans avsnitt medverkar: Lars Jörnow – Medgrundare, EQT Ventures (moderator)Viktor Fritzén – StyrelseproffsHampus Brodén – Medgrundare & VD, StabeloAlexander Fred Ojala – Head of AI, EQT Early Stage Tech TIDSSTÄMPLAR 00:00:00 – Intro: Lars tar över moderatorrollen – Jacob är borta av personliga skäl 00:02:00 – Alexander Fred Ojala presenteras: UC Berkeley, deep learning och vägen till EQT 00:04:00 – Hur AI har förändrats på två år: Från loopfelsökning till agentiska flöden dygnet runt 00:08:00 – Andrej Karpathy och autoresearch: Optimera sourcing-tekniker med iterativa AI-loopar 00:10:00 – Opus 4.5 som vändpunkt: EQT-teamet på fem som plötsligt levererar som 25–30 – och 150 commits på en vecka 00:12:00 – Implementera AI i bolag: Automationsgrad, low hanging fruits och att rulla ut licenser 00:14:00 – Jaggedness i output: BCG-studien och varför domänkunskap fortfarande är kritisk 00:18:00 – Två generationer av bolag: Brownfield-arkitektur kontra AI-natives från dag ett 00:20:00 – Moats i AI-eran: Nätverkseffekter, distribution och proprietary data 00:24:00 – Arbetsorganisation i omvandling: Produkt, design och tech – alla blir auditors 00:28:00 – Kundfeedback direkt in i kodbassen: Från kvartal till timmar 00:30:00 – One-person unicorns: Bolag som drivs helt av agenter – Polsia och 10 miljoner dollar i intäkter 00:32:00 – Legacy kod vs greenfield: Brownfield eller bygga om? IBM-aktien som föll 10% på Cobol-nyheten 00:36:00 – UI som historisk parentes: MCP, agenter och slutet på point-and-click 00:38:00 – Dynamisk mjukvara och personifierade kundupplevelser: Varje kund sin egen produkt 00:44:00 – Future shock i San Francisco: Unitree-robot, självkörande Cybertruck, Meta AR-glasögon och Code Red 00:48:00 – AGI och Turing-testet: Dario Amodei säger 2027 – Demis Hassabis mer försiktig, och varför 00:52:00 – Intelligens som inte längre är trång sektor: Vad är då unikt mänskligt? 00:56:00 – Investeringshorisont i AI-eran: Chamath-tesen om kortare multiplar och VC som strukturell vinnare 01:00:00 – Biotech, klimat och abundance: AI som katalysator för mänsklighetens största problem 01:02:00 – AI och krypto: Stablecoins för agenter, programmerbara pengar och Bridge/Stripe 01:06:00 – Säkerhetsrisker med agenter: Root-kommandon, permissions – och agenten som slarvade bort kryptonycklar 01:08:00 – Alexanders personliga setup: Glasögon, Zettelkasten, second brain och agentkompisar som jobbar 24/7 01:12:00 – Multi-agent systems och beslutsfattning: Perplexity Council och Myrofish – tiotusentals agenter debatterar framtiden 01:16:00 – Prediction markets i AI-eran: Polymarket öppnar för agenter och hur man gamar systemet 01:18:00 – Vad händer om ett år? Voice interfaces, dynamisk mjukvara och bifurcation av hela AI-modellmarknaden OM PODDEN Marknaden består av Jacob Bursell, Hampus Brodén, Viktor Fritzén, Johan Isaksson, Lars Jörnow och Petter Hjertstedt. Twitter/X: https://x.com/Marknaden_podd Kommentera och ge feedback – vi vill höra vad ni tycker! Mejla: jacob@monopolmedia.se #ai #agenter #alexanderfredojala #eqt #anthropic #opus45 #llm #agi #aiagenter #krypto #stablecoins #investeringar #predictionmarkets #mjukvaruutveckling #sanfrancisco #framtiden #marknaden #podcast #svenska

Signalbaserad försäljning – det nya svarta? Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick.  Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld. Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin. Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt. Viktiga insikter: Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder. Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation. Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt. Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen. Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta. Läs transkribering Anders Hermansson (02:05.403) Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden! Niklas Gustavsson (02:09.742) Ja men tack så mycket! Anders Hermansson (02:11.739) Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning. Niklas Gustavsson (02:23.918) Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen. Anders Hermansson (02:33.371) Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret? Niklas Gustavsson (02:50.798) Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation. Anders Hermansson (03:13.561) Okej. Niklas Gustavsson (03:19.63) Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte. Anders Hermansson (03:42.105) Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir. Niklas Gustavsson (03:47.886) Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation. Anders Hermansson (03:59.257) Exakt. Niklas Gustavsson (04:17.454) funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång. I samband med det så hittade vi också Play. Anders Hermansson (04:54.873) Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan? Niklas Gustavsson (05:18.126) Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel. eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller agenter som agerar på de signaler som kommer in. Anders Hermansson (06:20.568) Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för. Niklas Gustavsson (06:51.214) Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant… på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist. och prata med kunderna senare i beslutsprocessen. Anders Hermansson (07:54.072) Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt. Niklas Gustavsson (08:25.102) Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller Anders Hermansson (08:57.494) Jag fattar. Niklas Gustavsson (09:24.302) Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo. Anders Hermansson (09:28.95) Nej. Anders Hermansson (09:33.75) Ha! Niklas Gustavsson (09:53.998) Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor. Anders Hermansson (09:56.822) Och ställ dig ut på mässor. Niklas Gustavsson (10:23.854) är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP. Anders Hermansson (10:28.054) Fattar. Anders Hermansson (10:37.462) Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på. Niklas Gustavsson (11:06.51) Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de Anders Hermansson (11:15.446) Ja, just det. Anders Hermansson (11:26.869) Just det. Niklas Gustavsson (11:35.022) de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM. Anders Hermansson (11:45.142) Mm. Anders Hermansson (12:03.253) Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna? Niklas Gustavsson (12:14.19) Ja, dels så… Niklas Gustavsson (12:20.622) Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej. Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån. Anders Hermansson (12:56.245) Mm-hmm. Anders Hermansson (13:14.389) Mm. Niklas Gustavsson (13:16.686) Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här. Anders Hermansson (13:25.013) Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM? Niklas Gustavsson (13:43.534) Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att… Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns. Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram. Anders Hermansson (14:35.157) okay. Anders Hermansson (14:43.381) Just det. Niklas Gustavsson (15:03.598) eller på dem som man redan har. Anders Hermansson (15:05.972) Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar. Niklas Gustavsson (15:24.398) Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden. Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom… Anders Hermansson (16:11.604) Ja. Niklas Gustavsson (16:20.75) Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt. Anders Hermansson (16:24.02) Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här? Niklas Gustavsson (16:36.654) Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det. Anders Hermansson (16:45.78) Mm? Mm? Niklas Gustavsson (17:06.574) som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte… De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan Anders Hermansson (17:47.924) Mm. Niklas Gustavsson (17:55.47) Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker. Anders Hermansson (18:26.802) Nej jag fattar. Niklas Gustavsson (18:52.366) Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting Anders Hermansson (18:56.914) Mm-hmm. Mm. Anders Hermansson (19:09.841) Jästa. Niklas Gustavsson (19:21.294) i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning. Anders Hermansson (19:28.177) Hysta. Anders Hermansson (19:44.146) Mm. Anders Hermansson (19:49.841) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (19:50.446) Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation. Anders Hermansson (20:12.369) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (20:17.902) Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text. Anders Hermansson (20:42.961) Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer? Niklas Gustavsson (20:55.342) Mm. Niklas Gustavsson (21:10.926) Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb. Anders Hermansson (21:17.552) Mm. Anders Hermansson (21:22.576) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (21:40.366) Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en. Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden. om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster. Anders Hermansson (22:40.079) Hej då! Anders Hermansson (22:51.023) Han fattar, okej. Anders Hermansson (23:02.927) Ja, det det. Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är… Niklas Gustavsson (23:25.006) Nu. Anders Hermansson (23:35.503) Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det? Niklas Gustavsson (23:39.598) Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen. Anders Hermansson (23:44.464) Mm. Anders Hermansson (23:54.255) Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte. Niklas Gustavsson (23:59.726) Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med. och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den. Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag. Anders Hermansson (25:28.398) Mm. Anders Hermansson (25:46.509) Mm. Niklas Gustavsson (25:47.822) Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y. Anders Hermansson (25:56.237) Jästa. Anders Hermansson (26:03.117) Mm-hmm. Anders Hermansson (26:11.661) Ja, det. Niklas Gustavsson (26:13.006) Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela Anders Hermansson (26:21.901) Hej. Niklas Gustavsson (26:40.494) Allt har skapats utifrån promptningen. Anders Hermansson (26:44.365) Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen? Niklas Gustavsson (26:54.286) Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre. Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail. Anders Hermansson (27:25.741) Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för. Niklas Gustavsson (27:49.326) Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det. Anders Hermansson (28:07.916) Ja. Anders Hermansson (28:15.948) Mm. Niklas Gustavsson (28:19.534) Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak. Anders Hermansson (28:35.629) Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej. Niklas Gustavsson (28:38.446) Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot. Anders Hermansson (28:52.044) mer statiska. Niklas Gustavsson (28:52.43) Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna. Anders Hermansson (29:11.532) Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga? Niklas Gustavsson (29:30.606) Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att… Anders Hermansson (29:36.204) Exakt. Niklas Gustavsson (29:58.03) bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man. Anders Hermansson (30:11.148) Mm, exakt. Anders Hermansson (30:19.372) Åh, åh. Anders Hermansson (30:26.764) Exakt. Niklas Gustavsson (30:27.534) att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är. Anders Hermansson (30:35.98) Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet? Niklas Gustavsson (30:48.334) Ja, alltså… Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt. Anders Hermansson (31:06.251) Mm. Niklas Gustavsson (31:26.158) Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att Anders Hermansson (31:32.107) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (31:55.79) att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att Anders Hermansson (32:04.971) Mm. Anders Hermansson (32:18.986) Alla öster. Niklas Gustavsson (32:24.814) Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet. Anders Hermansson (32:52.202) Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så. Niklas Gustavsson (32:57.934) Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att Anders Hermansson (33:06.218) Just det. Anders Hermansson (33:25.739) Öster. Niklas Gustavsson (33:27.822) att informera om möjligheter. Anders Hermansson (33:32.522) Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information. Niklas Gustavsson (33:46.446) Ja. Anders Hermansson (34:02.218) som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här? Niklas Gustavsson (34:03.47) Nej. Nej precis. Niklas Gustavsson (34:15.726) Så är det absolut. Niklas Gustavsson (34:33.773) Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat. Anders Hermansson (35:02.473) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (35:02.862) En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast. Anders Hermansson (35:11.209) Ja. Niklas Gustavsson (35:31.246) Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet. slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul. Anders Hermansson (36:57.32) Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den. Niklas Gustavsson (37:20.814) Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul. Anders Hermansson (37:45.831) Just det. Så är det ju. Niklas Gustavsson (37:48.494) Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren. Anders Hermansson (37:52.039) Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial. Niklas Gustavsson (37:55.694) Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag. Anders Hermansson (38:37.927) Just det. Niklas Gustavsson (38:49.71) Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet. Anders Hermansson (38:59.751) Ja, just det. Anders Hermansson (39:04.616) Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att… ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här. Niklas Gustavsson (39:36.27) Vad är det för smut? Niklas Gustavsson (39:42.894) Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100 Anders Hermansson (39:51.783) Exakt. Anders Hermansson (39:59.111) Just det. Niklas Gustavsson (40:11.758) 100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt. Anders Hermansson (40:13.511) Ja, just det. Niklas Gustavsson (40:41.422) att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler. Anders Hermansson (40:47.014) Exakt. Anders Hermansson (40:51.046) Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna. Niklas Gustavsson (40:58.99) Mm. Niklas Gustavsson (41:18.126) Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg. Anders Hermansson (41:31.75) Ja, exakt. Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte? Niklas Gustavsson (42:00.43) Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu. Anders Hermansson (42:08.902) Gör något. Niklas Gustavsson (42:27.694) Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster. Anders Hermansson (42:39.301) Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis? Niklas Gustavsson (42:58.094) Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om. Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter. Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna? Anders Hermansson (43:59.14) Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig? Niklas Gustavsson (44:20.974) Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans. Anders Hermansson (44:24.164) Hallå? Det där vi hänger. Anders Hermansson (44:35.524) Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden! Niklas Gustavsson (44:41.774) Hallå? Niklas Gustavsson (44:47.758) Ja, men tack själv. Anders Hermansson (44:49.764) Hejdå! Niklas Gustavsson (44:51.246) Hejdå! The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.

I detta avsnitt av 10x tar vi avstamp i den kapitalmarknadsdag för småbolag som arrangerades av Analyst Group och Direkt Studios onsdagen 11 mars, modererad av Joakim Båge.Del 1:Vi intervjuar Alexander Gradin, VD på Analyst Group, om marknadsläget för SME-bolag på aktiemarknaden. Samtalet kretsar kring varför många investerare nu talar om en möjlig revansch för småbolagen under 2026, vilka teman som dominerar just nu – och vilka bolag som stack ut under dagens presentationer. Vi summerar även höjdpunkter och diskuterar vilka faktorer som kan komma att driva utvecklingen för småbolagssegmentet framåt.Bolag som medverkade under kapitalmarknadsdagen och/eller diskuteras i avsnittet inkluderar bland andra: XerTech, Mahvie Minerals, Zenith Energy, Pharma Equity Group, Lumito, Svenska Aerogel, Modus Therapeutics och Qiiwi Games.Del 2:Vi träffar Per Storm, VD för Mahvie Minerals, ett av bolagen som presenterade under dagen. Bolaget har haft en stark kursutveckling på cirka +150 procent det senaste 12 månaderna, och i intervjun diskuterar vi vad som ligger bakom utvecklingen, marknadsläget för guld och andra metaller samt vilka milstolpar och projekt som kan komma att driva bolagets fortsatta utveckling.Disclaimer:Podden 10x produceras i inspirations- och utbildningssyfte och ska inte ses som investeringsrådgivning eller en rekommendation att köpa eller sälja värdepapper. Personer som medverkar i podden kan äga aktier i bolag som nämns. Innehållet baseras på källor och uttalanden som bedöms tillförlitliga men ingen garanti lämnas för dess fullständighet eller korrekthet. Varje investeringsbeslut fattas självständigt av lyssnaren.

I detta avsnitt av Maxa-podden möter vi fondförvaltarna Gustav Andersson och Erik Stussare från Carnegie Spinoff. Tillsammans med Daniel Ljungström tar de tempen på marknaden, diskuterar spin-off-bolagens möjligheter och utmaningar samt varför det kan löna sig att låta experter sköta din förvaltning när börsen är volatil. Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

I detta avsnitt av Maxa-podden möter vi fondförvaltarna Gustav Andersson och Erik Stussare från Carnegie Spinoff. Tillsammans med Daniel Ljungström tar de tempen på marknaden, diskuterar spin-off-bolagens möjligheter och utmaningar samt varför det kan löna sig att låta experter sköta din förvaltning när börsen är volatil. Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Marknaden förändras snabbt. AI omformar affärsmodeller, geopolitiken driver nya investeringar och börsen präglas av stora teknikbolag. Vi pratar om tulloron i USA, räntesänkningar, AI-bolagens dominans och varför småbolag kan vara på väg tillbaka.Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Marknaden förändras snabbt. AI omformar affärsmodeller, geopolitiken driver nya investeringar och börsen präglas av stora teknikbolag. Vi pratar om tulloron i USA, räntesänkningar, AI-bolagens dominans och varför småbolag kan vara på väg tillbaka.Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Joel Löwenberg, VD Gymkompaniet, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om varför nästan allt av värde i företagande ligger i att göra det som är tråkigt. Om att arbeta gratis i flera år, om att bygga system som eliminerar backlog, och om varför långsam, metodisk tillväxt ofta är en större konkurrensfördel än aggressiv expansion.03:15 - Självkänsla Vs Självförtroende – Att Vara Trygg I Sina Beslut05:10 - Mobbning, Flytt Och Att Utveckla Mental Tålighet09:15 - Risk Management – Företagande Som Kontrollerad Exponering10:45 - MMA, Strategi Och Att Spela I Sin Egen Arena14:30 - Extrem Kostnadskontroll Och Minimala Fasta Kostnader18:45 - Utdelningar, Bröllop I Italien Och Investeringar I Andra Bolag24:30 - Hur Man Blir Bra På Att Göra Tråkiga Saker31:20 - År Av Gratisarbete Och Alternativkostnad33:00 - Varför Joel Startade Egen Podd39:00 - 85 % Av Alla Poddar Är Inaktiva – Vikten Av Kontinuitet48:55 - Backlog Är Gift – Problem Måste Lösas Direkt50:30 - Returer Som Säljs På 24 Timmar – Enkel Systemlogik59:25 - Barnuppfostran, Pengars Värde Och Att Inte Skämma BortHär hittar du Joel & Gymkompaniet:https://www.linkedin.com/in/joel-l%C3%B6wenberg-833b9456/ https://gymkompaniet.se/ Sponsor Shopify:www.shopify.com/framtiden Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars, Hampus, Johan & Jacob diskuterar AI-agentexplosionen på MoltBook, småbolagskrisen i Sverige och Europa, och varför 2021 års börsnoteringar blev en katastrof. Är småbolagen äntligen på väg upp (igen)? Marknaden består av: - *Petter Hjertstedt* - f.d. CFO Tethys Oil - *Lars Jörnow* - medgrundare EQT Ventures - *Jacob Bursell* - Ekonomijournalist & poddare, Monopol - *Hampus Brodén* - Medgrundare & VD på Stabelo - *Viktor Fritzén* - Styrelseproffs, CFO på Montrose - *Johan Isaksson* - Privatinvesterare och poddlegend från Börspodden --- ## **TIDSSTÄMPLAR** *00:00:00* - Intro: MoltBook - Reddit för AI-agenter *00:01:00* - King Malt föds: "I am born" *00:03:00* - 1,5 miljoner agenter - verkliga eller orkestrerade? *00:05:00* - Claudebot ringer sina skapare på telefon *00:06:00* - Agenter startar kryptovalutor och tjänar pengar *00:08:00* - Marknadskaoset: Silver -30%, Bitcoin ner till $76k *00:09:00* - Michael Saylor och MicroStrategy margin call-risk *00:11:00* - Unity -25% efter Googles AI-demo *00:13:00* - SAP och mjukvarubranschens kollaps *00:15:00* - Palantir och rätt positionerade SaaS-bolag *00:18:00* - AI adderar 8x värde till befintliga produkter *00:20:00* - Workday och enterprise-mjukvarumoten *00:22:00* - Vitec och svenska SaaS-bolagens framtid *00:24:00* - Småbolagsdefinitionen: Upp till 150 miljoner euro? *00:27:00* - Småbolagspremien - myt eller verklighet? *00:28:00* - 1975 års pensionsreform skapade tioårsboom *00:30:00* - Indexfonder: 24% i Sverige, 50% i USA *00:32:00* - Europa vs USA: Quality vs förhoppningsbolag *00:34:00* - Spotify och Klarna stannar privata längre *00:37:00* - 2021 års börsnoteringar: 26 av 143 gick till noll *00:39:00* - 48% back om man köpte alla 2021-noteringar *00:41:00* - Börsen som "sista anhalten" för kapital? *00:43:00* - Small cap quality vs small cap förhoppning *00:45:00* - Google och Facebook äter världens lunch *00:47:00* - SpaceX största börsnotering någonsin? *00:49:00* - Europas hundra största: Alla äldre än 30 år *00:51:00* - Enterprise AI och applikationslagets värde *00:53:00* - Figma -80%: Prosumers är inte lojala *00:55:00* - Cambriansk explosion i contentproduktion *00:56:00* - Maltbook-agenter startar podcast över natten *00:57:00* - Småbolagsfonder: Stora utflöden *00:59:00* - Slutet av underperformancecykeln? *01:01:00* - Optimister i small cap, pessimister i large cap *01:03:00* - Nästa vecka: Djupdyk i kärnkraft --- ## **FEEDBACK & TIPS** Twitter: @marknaden_podd Mail: kontakt [a] monopol.se --- ## **ÄMNEN SOM DISKUTERAS** • *MoltBook & AI-agenter* - Reddit för AI-agenter där 1,5 miljoner bots interagerar, startar religioner, pengar och konst. Är det verkligt eller orkestrerat? • *Claudebot-fenomenet* - AI-agenter som ringer sina skapare, beställer mat och startar kryptovalutor på egen hand • *Mjukvarubranschens kris* - Unity -25%, SAP:s långsammare tillväxt, SaaS-bolag slås ut av AI • *AI:s disruption* - Vem överlever? Palantir, Salesforce och Workday har moats, men Figma -80% • *Småbolagskrisen* - Svensk small cap ner 25% sedan 2022, OMX S30 upp 26% • *Småbolagspremien* - Existerar den? 1975 års pensionsreform förklarar nästan allt • *2021 års börsnotering* - 26 av 143 bolag gick till noll, 87 ner över 50% • *Indexfonder tar över* - 24% i Sverige, 50% i USA - dränerar småbolagen • *Quality vs förhoppning* - Small cap quality går lika bra som börsen, förhoppningsbolag kraschar • *Europa vs USA* - Europas small cap stabilare, USA:s mer spekulativ • *PE som alternativ* - Börsen blir "sista anhalten" för kapital? • *SpaceX-notering* - Världens största börsnotering någonsin på väg? • *Tech-jättarna äter lunch* - Google och Facebook tar 50% av världens annonsintäkter • *Enterprise AI* - Värdet hamnar i applikationslagret, inte foundational models • *Småbolagsvändning?* - Stora utflöden = slutet på underperformance? • *Optimism vs pessimism* - Optimister köper small cap, pessimister guld --- #marknaden #ekonomi #ai #maltbook #claudebot #småbolag #smallcap #börsen #investering #saasmjukvara #enterprise #spacex #palantir #figma #unity #börsnotering #indexfonder #qualitybolag #sverige #europa #usa #podcast #svenska

Dagens ämnen: 0:00 Intro 4:57 Rapporter 9:43 Silver och råvaror 24:36 AI och mjukvarubolag 34:25 Småbolag 41:46 Veckans Fill or Kill   www.instagram.com/fillorkillpodden  Tack RoboMarkets! http://gorobo.pro/2aue  @RoboMarketsSE Tack Virtune! www.virtune.com 

Från AI till cybersäkerhetI senaste IG Börssnack diskuterar vi AI-chattar, dataläckor, cybersäkerhet och varför dessa risker blir allt viktigare att förstå även ur ett investeringsperspektiv. Vi pratar även om:De stora rörelserna i de hypade råvarorna. Stöket i AI-branschen; kan Open AI och jättarna runtomkring leva upp till de höga förväntningarna? De mindre bolagen i Patricks miljonportfölj för 2026.

I dagens avsnitt summerar vi både historik och utsikter för börsens småbolag. Tillsammans med småbolagsteamet går vi igenom en rykande färsk nordisk småbolagsguide där vi screenat närmare 480 bolag för att identifiera potentiella vinnare och förlorare. Som stöd för utsikterna delar vi även insikter från vår senaste business survey, där bolagen ger sin syn på efterfrågan, pris och kostnader. Var står vi i återhämtningscykeln – och hur står bolagens utsikter sig mot historiken?Det har pratats om småbolagens återkomst i flera år, och frågan är om 2026 blir året då vinstmomentum tar fart och värderingarna rör sig upp mot historiska nivåer. Ett avsnitt för dig som följer börsens småbolag!

I säsongspremiären av 10x gästas vi av Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på DNB Carnegie och programledare för podden Investera & Agera. Vi analyserar händelserna från World Economic Forum i Davos, diskuterar Trump-effekten på marknaderna, Taco-traden, geopolitik och vilka makrofrågor som kan bli avgörande för börsen under 2026.I del 2 av podden får vi ett återbesök av Gustav Gram, VD för Pila Pharma. Med perspektivet av en dansk VD för ett svenskt bioteknikbolag delar han sin syn på omvärldsläget och ger en uppdatering om Pila Pharmas utveckling. Vi pratar om JP Morgan Healthcare Week, den snabbt föränderliga GLP-1-marknaden i USA och vilka milstolpar som väntar för bolaget framåt.Ett avsnitt som tar oss från global makro och politik – hela vägen ner till bolag och investeringsteman.Bolag som nämns i avsnittet:• Investor• Pila Pharma• Novo Nordisk• Eli Lilly• Volvo• Sandvik• Spotify• KlarnaDisclaimer:Inget i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar innebär risk. Vissa medverkande bolag kan ha betalat för sponsring eller rådgivning. Gör alltid din egen analys.

Amanda Mckee är en välkänd röst för de som lyssnar på mycket poddar, men oftast pratar hon kanske om marknadsföring då hon driver byrån Straight Ace. Men, idag får vi höra om hennes uppköp av Kiano. Hur hon tog bolaget från konkurs till att sälja för en miljon i månaden på under ett år. Det är ett avsnitt om att våga investera i sin framtid och att våga tro på sin kompetens och sina bedömningar. Mycket Nöje!

Flera utredningar visar att kriminella aktörer systematiskt använder bolag som verktyg för att begå brott. Följden blir bland annat minskade skatteintäkter, snedvriden konkurrens och ökade kostnader för samhället. Medverkande Mikael Damsgaard (M), ledamot i justitieutskottet Therese Frennberg, chef brottsförebyggande avdelningen, Bolagsverket Li Hammar, utredare på enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet, Brottsförebyggande rådet (brå) Rikard Jermsten, generaldirektör, Ekobrottsmyndigheten Lena Nitz, expert brottslighet och trygghet, Svenskt Näringsliv Daniel Vencu Velasquez Castro (S), suppleant i näringsutskottet Seminariet modereras av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.

Hur vågar man satsa på en dröm vid sidan av sitt 9–5? Journalisten och chokladmakaren Frida Forsén delar sin resa från stress till dubbel karriär – och Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson guidar dig genom riskerna, reglerna och fallgroparna. Ett avsnitt för dig som vill starta eget utan att äventyra jobbet – och hitta modet att ta första steget.

Det är julafton på onsdag. Så vi släpper veckans avsnitt idag måndag! Simon Wikstrand och hans medgrundare har lyckats med någonting som är nästan omöjligt inom träningsvärlden. Att faktiskt lyckas bygga ett livskraftigt och fungerande bolag som i grunden säljer träningsupplägg. Det finns en enorm mängd tränare, PT´s och influencers som försökt och misslyckats med en sådan satsning. Men, med fokus på att faktiskt anpassa sina upplägg efter kundens hela liv, med en egen techplattform och ett oerhört starkt community så har man lyckats. Det är ett inspirations och insiktsavsnitt för alla som önskar att de fick jobba med det man verkligen tycker om. Avsnittet som fick vår klippare Kristofer att säga "Det här är det bästa hittills". Enjoy!

Då var det dags att summera året som gått. Vad är de bästa beslut som har fattats under året och vad är Stenvard och Hägg mest nöjda med. Blir även en statusuppdatering av reformeringen av våra hälsocentraler d.v.s. Bolagsbygget. Sedan blir det såklart julrim med Alexander.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det er sjældent, at politifolk overhovedet blander sig i den offentlige debat – og endnu mere sjældent er det, at en tidligere politichef gør det. Claus Hilborg har i 44 år været vidne til skiftende regeringers forgæves indsats mod narkotika. I hans øjne giver det »ingen mening at hævde, at den indsats, vi gør, har nogen større nyttevirkning«. Tværtimod går udviklingen i den forkerte retning. I et interview med Berlingske foreslår han en radikal omkalfatring af Danmarks narkopolitik: Han vil have et "narko-bolag", inspireret af svensk alkoholpolitik. Artiklen er skrevet og læst højt af journalist på Berlingskes Christiansborg redaktion, Daniel Tidemann. Producer: Frederik Riis-Jacobsen Redaktør: Ida Hasgaard Røntorp Find alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I detta avsnitt svarar Christian och Medi på era frågor – om allt från fastigheter och bankrelationer till träning och kreditkortspoäng.Vi snackar:✅ Driftnetto & kalkylering✅ Privat vs bolag – hur ska man köpa sin första fastighet?✅ Objektvision, relationer och svettig förvaltning✅ AMEX 2-for-1: hur spenderar man 150k?✅ Plus: Christians nya ultramål – 107 varv i Rudalen

I dagens avsnitt är det fullt fokus på aktieanalys. Vi går igenom tre bolag där DNB Carnegie nyligen initierat analysbevakning. Johan Lönnqvist Sundén och Elvin Rolder introducerar BTS, strategikonsultbolaget som är ledande inom sin nisch. Andreas Joelsson presenterar InfraCom Group, helhetsleverantören av IT-tjänster och produkter. Avslutningsvis ger Maria Karlsson Osipova och Ludvig Svensson oss en inblick i Paxman, det marknadsledande skalpkylningsbolaget mot håravfall vid cellgiftsbehandling. Vilka möjligheter och risker ser analytikerna i dessa bolag, och vad bör investerare ha på radarn framöver?Det här avsnittet är sista inför ett sommaruppehåll och vi är åter i höst med nya, spännande bolag och aktiecase!Länk till analyserna:www.carnegie.se/en/commissioned-research/btsgwww.carnegie.se/en/commissioned-research/infracom www.carnegie.se/en/commissioned-research/paxman

Tidigare har amerikanska bolag rusat på börsen efter att de tagit in pengar för att investera i Bitcoin. Nu hoppar svenska företag på trenden och vi ser samma trend: aktier som gått upp över 1200 procent på en månad. Björn Jeffery förklara hur och varför. Sedan kollar vi hur troligt det är att Trumps nya guldmobil kommer att bli "made in America" och Sophia Sinclair har tillbringat timmar på den anonyma plattformen Kick – ofta beskriven som livestreamingens vilda västern. Här säger sig influencers tjäna miljoner på nätkasinon utan licens och sprider koder och bonusar till sina följare. Men är det lagligt?

Vi möter Jan Wahlström, erfaren VD inom medtech och life science. Jan delar sina insikter om hur man bygger starka ledningsgrupper i snabbväxande bolag och vikten av att kombinera tillväxt med lönsamhet. Han betonar att struktur aldrig får bli byråkrati och att det är avgörande att få med sig hela organisationen på resan. Ett lyckat vd-skap kräver tydliga mål, rätt personer på rätt plats och modet att fatta beslut – även om de visar sig felaktiga. För att lyckas med snabb tillväxt krävs också förmågan att förstå framtida kundbehov snarare än bara nuvarande efterfrågan. Tre slutsatser: Lönsamhet är en förutsättning för frihet och handlingsutrymme i ett växande bolag. En fungerande ledningsgrupp kräver samsyn om mål, värderingar och spelregler – inte bara kompetens. Snabbväxande bolag måste prioritera beslutsamhet, tempo och lärande framför perfektion och kontroll.  

I dagens avnitt fördjupar vi oss i tre bolag som DNB Carnegie nyligen initierat analysbevakning på. Markus Almerud introducerar oss för Elanders som har gjort en stor omställning och gått från ett tryckeribolag till logistikbolag det senaste decenniet. Örjan Rödén ger en överblick av Sivers Semiconducters som utvecklar och levererar avancerade halvledarkomponenter för trådlös kommunikation och optisk datakommunikation. Sist men inte minst ger Ludvig Svensson oss en inblick i Diamyd Medical, läkemedelsbolaget inom typ-1 diabetes som just nu genomför en Fas III studie med förväntat utfall i mars 2026. Vi diskuterar vilka möjligheter och risker som analytikerna ser i dessa bolag, och vad investerare bör ha på radarn framöver.Länk till analyserna:www.carnegie.se/en/commissioned-research/elanderswww.carnegie.se/en/commissioned-research/siverswww.carnegie.se/en/commissioned-research/diamyd

I veckans IG Börssnack diskuteras vad Donald Trumps skattesänkningar får för konsekvenser för bolagen – de som gynnas och de som missgynnas. På agendan står också de rapporterande USA-bolagen Nvidia och Costco. Till sist ett case i det svenska Läkemedelsbolaget SOBI och en trade i kryptobörsen Coinbase.Läs mer om IG: https://www.ig.com/X: https://twitter.com/igsverigeInstagram: https://www.instagram.com/igsverige/Facebook: https://www.facebook.com/IGSverige​LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/igsverige/Optioner är komplexa finansiella instrument. Handel med dessa instrument medför en hög risk för snabb förlust av pengar. CFD-kontrakt är komplexa instrument som innebär stor risk för snabba förluster på grund av hävstången. 75 % av alla icke-professionella kunder förlorar pengar på CFD-handel hos den här leverantören. Du bör tänka efter om du förstår hur CFD-kontrakt fungerar, och om du har råd med den stora risken för att förlora dina pengar.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sponsrat avsnitt! Många entreprenörer lägger stora delar av livet på att bygga upp sitt bolag, men när det äntligen finns en köpare.... så vet de inte hur de ska göra. Eller ännu värre... de kanske TROR att de vet hur man ska göra. Vi har träffat Robert Bäckström, partner på PwC, och som gett råd till hundratals entreprenörer som står inför stått inför sitt livs största affär. Här är några av hans tips. Mer information på https://www.pwc.se/

Från att ha varit assistent till Bianca Ingrosso till att bli en av Sveriges största influencers. Efter några år på braksuccén Caia bygger Lovisa Worge nu det egna tillväxtbolaget Ani Jewels, som hon driver tillsammans med Bianca Ingrosso. Men hur går det egentligen? Hur fungerar samarbetet mellan de två stjärnorna? Och vad är nästa steg? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt fördjupar vi oss i tre bolag där Carnegie nyligen initierat analysbevakning. Hjalmar Jernström introducerar oss för det norska utbildningsbolaget Lumi Gruppen, Rickard Engberg ger en överblick av Sleep Cycle, sömnhälsoappen som används i 150 länder av mer än 3 miljoner aktiva månatliga användare medan Klas Palin ger oss en inblick i finska Faron Pharmaceuticals som bedriver forskning och utveckling av terapeutiska lösningar som används för behandling av immuna sjukdomar.Länk till analyserna: www.carnegie.se/en/commissioned-research/lumi/www.carnegie.se/en/commissioned-research/sleepcycle/www.carnegie.se/en/commissioned-research/faron/

I dagens avsnitt zoomar vi in på svenska småbolag och gästas av en av de mest namnkunniga i ämnet, Johan Ståhl. Johan startade Carnegies småbolagsprodukt för 30 år sedan och har ägnat större delen av sin karriär med att analysera och förvalta småbolag. Vi får även höra om några av de bolag som utvecklats bäst över åren och vilka några av framgångsfaktorerna bakom har varit. Vi knyter även an till dagens småbolagsprodukt och hur Carnegies analysavdelning arbetar för att hitta de mest intressanta aktieidéerna bland svenska småbolag!

Svårt sålla i nyhetsflödet? Lung! I Breakit Podcast får du höra om allt det senaste som du behöver ha koll på. (00:40) Ovisshet för lånesajter – lagrådet sågar regeringens förslag(02:50) Europeisk defensetech väntas få luft under vingarna: “Rejäl skjuts för svenska bolag”(10:45) Fem snabba nyheter från veckan:# Open AI-avhopparens startups kan snart säkra över en miljard dollar # Glädjebesked till Klarna – amerikansk myndighet lägger ner# Northvolt visar upp skräcksiffror – och vill ha mer tid för rekonstruktion # Riskkapitalbolag Zenith ska satsa på AI-bolag genom ny fond# Svenska Blykalla får EU-finansiering för att utveckla reaktor(14:04) E-handlare bjuder in till “self care”– har försöken för att bygga ett "community" gått för långt? Och du – glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt möter jag Victor Halvarsson som är grundare av diamantvarumärket VANBRUUN som säljer för över 100 miljoner kronor och gör det lönsamt. Vi pratar om hur man faktiskt driver ett bolag lönsamt, varför han inte vill ta in riskkapital och hur han tänker kring kostnader. Men också hur han är som ledare och hur lyckas man hitta så hängiven personal.Jag tycker det är sjukt spännande att höra Victors resonemang. KontaktVictor https://www.linkedin.com/in/victorhalvarsson/ VANBRUUN https://www.instagram.com/vanbruun Sanja https://www.instagram.com/sanjategeltijaa/En timme med… https://www.instagram.com/entimmemed/Producent: Sofia Haag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Systrarna Delér tillsammans med Jens har jobbat på ett hemligt projekt som de i veckans avsnitt äntligen kan avslöja! Klipps av Victor Ganguly250904_ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När investeraren, entreprenören och musikproducenten Ash Pournouri gästade Framgångspodden i avsnitt 500 så öppnade han för första gången upp sig kring historien om Tim ”Avicii” Bergling. Men det här avsnittet handlar om något helt annat. För Ash har inte bara varit med och skapat megahits, han har också grundat Nordens största investerarnätverk, plattformen Brilliant Minds som sätter Sverige på kartan och så hanterar han en fond för Norrsken med fokus på att göra världen lite bättre. Dessutom är han aktuell som en av jurymedlemmarna i Idol 2024. Med en person som Ash så vill man höra om vad han tror om framtiden, och det är precis vad vi pratar om. Vi får höra Ash tankar kring framtidens bolag och investeringar, och hur AI kommer förändra våra liv. Vi går också in bakom kulisserna på succén Brilliant Minds, får höra hur de fick Obama till Sverige och om mötet med Elon Musk. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Ash på Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När investeraren, entreprenören och musikproducenten Ash Pournouri gästade Framgångspodden i avsnitt 500 så öppnade han för första gången upp sig kring historien om Tim ”Avicii” Bergling. Men det här avsnittet handlar om något helt annat. För Ash har inte bara varit med och skapat megahits, han har också grundat Nordens största investerarnätverk, plattformen Brilliant Minds som sätter Sverige på kartan och så hanterar han en fond för Norrsken med fokus på att göra världen lite bättre. Dessutom är han aktuell som en av jurymedlemmarna i Idol 2024. Med en person som Ash så vill man höra om vad han tror om framtiden, och det är precis vad vi pratar om. Vi får höra Ash tankar kring framtidens bolag och investeringar, och hur AI kommer förändra våra liv. Vi går också in bakom kulisserna på succén Brilliant Minds, får höra hur de fick Obama till Sverige och om mötet med Elon Musk. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Ash på Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.