Podcast appearances and mentions of lena halldenius

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa? Programmet är från oktober 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Krig är en brutal kränkning av mänskliga rättigheter. Oavsett var i världen det är krig så är det civilbefolkningen som drabbas värst, inte bara av kulor och explosioner utan i form av en raserad infrastruktur, brist på mat och vatten, övergrepp med mera. I det här tredje och avslutande avsnittet från HBG Live om Mänskliga rättigheter hör du andra halvan av själva panelsamtalet. Helsingborg Live är ett samarbete mellan Campus Helsingborg och Helsingborgs Dagblad. Med på scen är Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds Universitet, Jon Pettersson, verksamhetsledare Franz Wagnersällskapet, samt Lena Hansson kommunikatör på biståndsorganisationen Diakonia, som är nyss hemkommen från Gaza där hon tagit med sig många erfarenheter kring ämnet.

Inom det filosofiska forskningsfältet social ontologi försöker man på ett grundläggande sätt förstå till synes självklara begrepp som t ex kvinna, makt eller vad 500-lapp har och hade för innebörd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det pågår det en inomfilosofisk diskussion om hur den sociala ontologin ska användas eller bedrivas. Detta kan få betydelse för oss människor ute i samhället och verkligheten och för hur vi kan förstå oss på vår tids komplicerade fenomen som gängkriminalitet och nationalism.Vid mikrofonerna tre filosofer: Åsa Burman och Johan Brännmark vid Stockholms universitet, Lena Halldenius vid Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Har alla egentligen samma mänskliga rättigheter, varför behövs i så fall speciella konventioner för vissa grupper?I det här andra avsnittet från HBG Live om Mänskliga rättigheter hör du första halvan av själva panelsamtalet och fokus ligger på mänskliga rättigheter för minoriteter. Helsingborg Live är ett samarbete mellan Campus Helsingborg och Helsingborgs Dagblad. Med på scen är Jon Pettersson, verksamhetsledare Franz Wagnersällskapet, Lena Hansson kommunikatör på biståndsorganisationen Diakonia, samt Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds Universitet.

Är mänskliga rättigheter politik idag? För de allra flesta medborgare i demokratier är det en självklarhet att stå upp för mänskliga rättigheter, i synnerhet i tider av krig och kriser. Men vad händer när mänskliga rättigheter politiseras? Håller synen på att förändras? Och hur arbetar olika organisationer mer praktiskt? Det var grunden för ett live-samtal på scen i november 2023. I tre avsnitt kommer du få höra vad som diskuterades den kvällen. I detta det första avsnittet får du höra Lena Halldenius, professor i. Mänskliga rättigheter vid Lunds Universitet hålla sitt inledande föredrag, och därefter en exklusiv podd-intervju med henne. Gjord av scenprogrammets moderator, och denna podds programledare Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan. HBG Live görs i samarbete mellan Campus Helsingborg och Helsingborgs Dagblad.

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Eller är det mest rättvisa att se till att alla har möjlighet att leva ett bra liv? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politiska rummet fortsätter sin serie om politiska begrepp och tar sig an rättvisa.Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Ska koranbränningar förbjudas, ska individen själv få bestämma över sin könstillhörighet, ska visitationszoner införas? Fler av dagens stora politiska frågor utmanar frågor om frihet. Frihet för vem? Frihet från vad? En ny version har ersatt den gamla poddfilen pga en felaktighet i originalfilen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politiska rummet inleder en serie om olika politiska begrepp och slagord och först ut är frihet. Hur har man genom historien sett på politisk frihet och hur förhåller sig de olika ideologierna till begreppet frihet? Hur kan balansen mellan statens makt och den individuella friheten se ut? Hur kan frihet för en socialist vara ofrihet för en liberal? I tider av ekonomisk kris, krig i vårt närområde och en ökad gängkriminalitet har begreppet frihet kommit att användas i samma andetag som trygghet. Vad står begreppet frihet för inom politiken idag? Håller frihetens stjärna på att dala?Medverkande: Ludvig Beckman professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Givet hur styrda vi är av normer, har vi någon handlingsfrihet kvar? Statsvetaren Elsa Kugelberg på Oxford och Stanford diskuterar med etnologen Jesper Fundberg och filosofen Lena Halldenius. Sociala normer är oskrivna regler som är viktiga för att människor ska fungera tillsammans. Men hur påverkar normerna individens handlingsutrymme? Det här avsnittet handlar om förhållandet mellan moral, lagar och sociala normer. Gäster i samtalet är Jesper Fundberg, professor i etnologi vid Malmö universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet samt Elsa Kugelberg, statsvetare och gästforskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Filosoferna Åsa Wikforss, Karim Jebari och Lena Halldenius i samtal om vad vi tar med oss från 2022 och filosofiska frågor för 2023. 2022 var året då vi släpptes åter ut i det fria efter år en lång tid av restriktioner på grund av covid-pandemin. Kort därefter invaderade Ryssland Ukraina och Europa upplevde återigen krig och stora flyktingströmmar. Inflationen blev större än på 30 år, klimatåtgärder ställdes mot ekonomin, samtidigt som forskarna kom med nya klimatlarm. I USA upphävde Högsta domstolen den grundlagsstiftade aborträtten. AI blev allt mer avancerat och frågan om AI kan ha ett medvetande blommade upp när en dataingenjör på Google stängdes av från sitt arbete när han påstod att deras konversations-AI LaMDA hade utvecklat ett medvetande. Och djur som rymde och till med sköts till döds väckte frågor om djurens rättigheter.Filosofi 2023Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid, vilka trender kan vi se inom filosofin och vilka kan bli de stora filosofiska frågorna 2023? Medverkande:  Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, docent i filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Karim Jebari filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Lena Halldenius tar oss med på en bildnings­resa. Hon berättar om den nya satsningen Bildningsboxen och om sitt bidrag till den. Vi får bland höra om hur den radikala filosofen Mary Wollstonecrafts filosofi om samhället och hennes syn på revolution påverkades av hennes eget resande i det sena 1700-talets Sverige. Lena Halldenius är professor i mänskliga rättigheter. Moderator: Martin Degrell Lunds universitet var på plats på Bokmässan i Göteborg i slutet av september 2022. I vår monter bjöd vi på ett späckat program bestående av samtal med forskare och författare knutna till universitetet.

Om konsekvenserna av storföretagens engagemang i sociala och politiska frågor. Med Andreas Bergh, Lena Halldenius och Torbjörn Elensky. Programledare: Lars Mogensen. Det finns gott om exempel på stora företag som i kampanjer och reklam engagerar sig i sociala och politiska frågor. Det kan gälla t ex klimat- och miljöfrågor eller rättighetsfrågor för hbtq-personer. Men är det företagens uppgift att vara moraliska och politiska aktörer? Eller blir det ett hot mot demokratin när agendan för ont, gott och behjärtansvärt sätts i anonyma styrelserum utan demokratisk insyn?Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter diskuterar woke-kapitalism och VD-aktivism med nationalekonomen Andreas Bergh och Torbjörn Elensky, författare och kulturskribent.Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher Paulina Witte. 

Nu tar Bildningspodden och Anekdot-redaktionen sommarlov och är tillbaka med nya poddar, essäer och filmer i september. Under sommaren kommer ni under tiden att få lyssna på sommarserien Essäsommar. Ända sedan Bildningspodden växte till Bildningsmagasinet Anekdot 2019 har vi publicerat underhållande och lärorika essäer, skrivna av Sveriges främsta humanioraforskare. Under sommaren kommer ni att få höra några av våra bästa texter som ljudessäer. En ny essä varje vecka, hela juli och augusti. Men allra först, som inledning på essäsommaren, får ni här höra ett samtal med tre av våra essäskribenter – om vad som utgör en riktigt bra essä, varför de skriver och vad de själva kommer läsa i sommar. Gäster i studion filosofen Lena Halldenius, latinisten Anna Blennow och historikern David Larsson Heidenblad, alla återkommande gäster i Bildningspodden och nu aktuella som essäskribenter i Bildningsboxen, Anekdots nya samarbete med Norstedts förlag. Samtalsledare: Magnus Bremmer. Ljudproducent: Urban Göransson.

Kort efter att hon hade bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. Ändå var det just i Sverige som Wollstonecrafts sista, stora politiska fråga väcktes: Hur förändrar man egentligen ett samhälle? Filosofen Lena Halldenius följer Wollstonecraft på hennes sista filosofiska resa. Under rubriken Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Mary Wollstonecraft och revolutionen" publicerades ursprungligen den 19 februari 2019. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.

Vad har samhället för ansvar gentemot sina minoriteter? Kanske finns det ett värde också för majoriteten att respektera och erkänna fåtalet, dess identitet, språk och religion. Kanske är rentav minoriteternas kulturer en del av majoritetssamhällets kulturarv? Om förhållandet mellan majoriteten och minoriteterna samtalar filosofen och professorn i mänskliga rättigheter Lena Halldenius med professor emeritus i socialpsykologi Lasse Dencik och Marie Hagsgård, jurist och president i Europarådets rådgivande expertkommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte.

Mer om Lena Halldenius här: https://www.mrs.lu.se/person/LenaHalldenius

Den amerikanska filosofen Elizabeth S Anderson menar att målet för jämlikhet inte är att kompensera människor för oförtjänt otur, utan att göra slut på socialt påtvingat förtryck. Programmets producent Thomas Lunderquist talar med professor Anderson, och i studion samtalar filosofen Lena Halldenius med nationalekonomen Andreas Bergh och författaren och översättaren Anders Hansson, om poängen med jämlikhet, delvis utifrån Andersons idéer. Programledare Lars Mogensen.

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den brittiska 1700-talsfilosofen Mary Wollstonecraft och hennes teorier om frihet, jämlikhet, demokrati och ägande. Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen. Lena Halldenius, som har skrivit en monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt: Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden. Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 18 december 2016 Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius

Vad väger tyngst, individens rätt till sin egen kropp eller den kollektiva samhälleliga nyttan? Nu har vaccinationerna mot covid19 påbörjats och med det en debatt om de etiska och moraliska utmaningar som vaccination innebär. Hur långt ska staten gå för att få människor att vaccinera sig och vad är det som motiverar människor att vilja följa statens uppmaningar? Flera länder är nu också på väg att införa vaccinationspass. Vilka risker finns det att koppla vaccination med fördelar i samhället? Medverkande i programmet denna vecka är Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Björn Rönnerstrand, doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Vad innebär det att vara fri? Redan de gamla grekerna satte fingret på ett tillstånd av att vara befriad från förtryck, men när uppstod egentligen det moderna frihetsbegreppet? Och vad går det ut på? Är friheten individuell eller kollektiv? Handlar verklig frihet om att få leva sitt liv som man vill eller om att få vara delaktig i att forma samhället? Är vi inte alltid fria på någon annans bekostnad? Och har dagens debatt förenklat liberalismens historiska tankegods om friheten? Bildningspodden botaniserar i frihetsbegreppets historia och diskuterar dess möjligheter i vår egen tid. Gäster i studion är Lena Halldenius och Nina Björk. Lena Halldenius är filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. Nina Björk är författare, skribent och fil. dr i litteraturvetenskap. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Inspelningsteknik: Peter Roslund, Lunds universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Mary Wollstonecraft (1759–1797) är feministpionjären som framhöll ”manlighet” som ett eftersträvansvärt ideal för kvinnor. Hon är upplysningsfilosofen som försvarade Franska revolutionen men kritiserade upplysningstänkarnas ojämställda syn på frihet. Ändå överskuggades länge wollstonecrafts banbrytande tänkande av hennes livshistoria. Vilka var hennes mest revolutionerande idéer? Vilken betydelse hade vistelsen i Paris mitt under revolutionsåren för hennes utveckling som politisk tänkare? Och varför gick hennes livs sista resa till just Sverige? Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Lena Halldenius, docent i praktisk filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, aktuell i höst med boken Mary wollstonecraft och frihetens förutsättningar. En feministisk filosofi om självständighetens politik (Thales). Avsnittet publicerades första gången i april 2016. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Mer om Lena Halldenius här: https://www.mrs.lu.se/person/LenaHalldenius

Vad menar vi egentligen när vi pratar om mänskliga rättigheter? En ny bok i ämnet försöker reda ut begreppen. I den här inspelningen från bokmässan i Göteborg 2019 möter vi två av bokens redaktörer, Lena Halldenius och Lina Sturfelt. Samtalsledare är Martin Degrell. Lunds universitet var som vanligt på plats på Bokmässan i Göteborg i slutet av september 2019. I vår monter bjöd vi på ett späckat program bestående av ett trettiotal samtal med forskare och författare knutna till universitetet.

Vad menar vi egentligen när vi pratar om mänskliga rättigheter? En ny bok i ämnet försöker reda ut begreppen. I den här inspelningen från bokmässan i Göteborg 2019 möter vi två av bokens redaktörer, Lena Halldenius och Lina Sturfelt. Samtalsledare är Martin Degrell.

Det sociala livet är fullt av maktförhållanden och vissa grupper tycks lättare bli offer för orättvisor än andra. Den brittiska filosofen Miranda Fricker pekar ut och namnger ett par olika sorter. Fricker talar om epistemisk, eller kunskapsmässig orättvisa, som hon menar drabbar främst grupper som också annars är missgynnade, som kvinnor och etniska minoriteter. "Vittnesorättvisa" till exempel, är när ett vittne inte blir trott på grund av fördomar mot hennes kön, eller sociala eller etniska grupp. Filosofiska rummet har mött Miranda Fricker för en intervju, och hennes idéer diskuteras av filosoferna Lena Halldenius och Staffan Carlshamre. Programledare är Lars Mogensen, reporter och producent Thomas Lunderquist.

Kort efter att hon hade bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. Ändå var det just i Sverige som Wollstonecrafts sista, stora politiska fråga väcktes: Hur förändrar man egentligen ett samhälle? Lena Halldenius följer 1700-talsfilosofen på hennes sista filosofiska resa. LENA HALLDENIUS är professor i mänskliga rättigheter och docent i praktisk filosofi. Hon är specialiserad på politisk filosofi och tidigmodern politisk filosofihistoria, med fokus på frihet och rättigheter. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Ljudproducent: Lars In de Betou Musik: Oskar Schönning Inläsare: Lena Halldenius Redaktör: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Att skaffa sig en riktigt fin takterrass kan vara ett sätt att förverkliga sin livsdröm. Men var går gränsen mellan självförverkligande och hänsyn till andra? I P1 Dramas nya dramakomediserie Balkongkriget flyttar slamkungens dotter Eva-Lotta in högst upp i den välordnade bostadsrättsföreningen i en fin stockholmsstadsdel, där alla är så välartade och vällyckade och såå överens om en välvillig världsbild. Men när Eva-Lotta vill förverkliga sin livsdröm och bygga en stor, vräkig balkong som skulle förmörka och minska värdet på övriga invånare bostadsrätter, väller helt andra sidor fram hos de till nyss så goda grannarna. Serien väcker intressanta frågor, till exempel om relationen mellan moral och gruppfavorisering: Vad är viktigast för oss människor, att handla rätt eller passa in i gruppen? Om detta samtalar William Spetz, skådespelare i Balkongkriget, med filosofen Lena Halldenius och sociologen Mikael Klintman. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.   Böcker som nämns i samtalet är: Om tyranni. Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet, av Timothy Snyder och  Gruppens grepp. Hur vi fördomsfulla flockvarelser kan lära oss leva tillsammans, av Mikael Klintman, Thomas Lunderquist och Andreas Olsson.

Vilka mekanismer ligger bakom sexuella övergrepp? Åsa Wikforss, Lena Halldenius och Jenny Maria Nilsson diskuterar med Lars Mogensen. En bra tumregel för att lösa ett problem är att först förstå vad problemet är. Känn din fiende! De senaste veckornas störtflod av vittnesmål om sexuella övergrepp av olika slag väcker frågor om vilka mekanismer som är i görningen. Räcker det att hänvisa till ruttna sociala normer eller kulturella strukturer för att förklara fenomenet? Ny vetenskap visar ju att människan utöver den sociala inlärningen är en varelse vars handlingar också i hög grad styrs av biologi och evolution. Filosoferna Åsa Wikforss och Lena Halldenius diskuterar med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledaren Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Bonusavsnitt! Hur ser framtiden ut för mänskliga rättigheter? Och vad menar vi egentligen när vi pratar om mänskliga rättigheter? Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, utforskar dessa och andra frågor i en föreläsning inspelad under årets Humanist och teologdagar i Lund. Inspelat under HT-dagarna i Lund, 21 april 2017. Producent Martin Degrell. Tekniker Peter Roslund. Läs mer om forskningen på Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet på www.ht.lu.se.

Den demokrati vi känner innehåller kanske fler ingredienser än folkvälde? Lena Halldenius, Anamaria Dutceac Segesten och Per T Ohlsson resonerar om ett hotat system. Redan för tjugo år sedan kunde den indisk-amerikanske journalisten och författaren Fareed Zakaria formulera att den liberala demokratin började urholkas, och myntade begreppet illiberal demokrati. I Frankrike kom Nationella Frontens Marine Le Pen till final i presidentvalet. I Turkiet kopplar president Erdogan ett allt självsvåldigare grepp om landet och i Ungern talar premiärminister Viktor Orbán om illiberal demokrati som något eftersträvansvärt. Filosofen Lena Halldenius, statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten och journalisten och författaren Per T Ohlsson resonerar om begreppet och om vad som kanske håller på att hända i västvärlden, tillsammans med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter i Lund, berättar om liberalismen som politisk filosofi. Vad innebär det att vara och handla som en liberal? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bonusavsnitt! Katarina Bernhardsson i samtal med Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter. Inspelat på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, september 2016.

Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen.Lena Halldenius, som har skrivit en ny monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt:Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius

Människor har rättigheter - men vilka har vilka? Lena Halldenius, filosof och Björn Östbring, statsvetare, diskuterar. Sverige är part till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Men förra höstens flyktingström har aktualiserat frågor om vems ansvar det bör vara att värna vad, och för vem.Hur förhåller sig mänskliga rättigheter till medborgerliga, och vad innebär en kosmopolitisk respektive en nationalistisk politisk inställning i sammanhanget?Dessa frågor diskuterar Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, och Björn Östbring, som är doktorand i statsvetenskap och forskar om migration, välfärdsstat och politisk legitimitet.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Mary Wollstonecraft (1759–1797) är feministpionjären som framhöll "manlighet" som ett eftersträvansvärt ideal för kvinnor. Hon är upplysningsfilosofen som försvarade Franska revolutionen men kritiserade upplysningstänkarnas ojämställda syn på frihet. Ändå överskuggades länge Wollstonecrafts banbrytande tänkande av hennes livshistoria. Vilka var hennes mest revolutionerande idéer? Vilken betydelse hade vistelsen i Paris mitt under revolutionsåren för hennes utveckling som politisk tänkare? Och varför gick hennes livs sista resa till just Sverige? Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Lena Halldenius, docent i praktisk filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, aktuell i höst med boken "Mary Wollstonecraft och frihetens förutsättningar. En feministisk filosofi om självständighetens politik" (Thales). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Hur använder vi begreppet empati? Kan man vara moralisk utan att vara empatisk? På vilket sätt kan man studera empati? Martin Degrell diskuterar med Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, och Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter. Producent Martin Degrell. Tekniker Peter Roslund. Musik Graham Bole.

Lena Halldenius, Anamaria Dutceac Segesten och Daniel Lindvall diskuterar vad som kännetecknar ett öppet samhälle, och varför det är så viktigt att värna. Ett fungerande samhälle kännetecknas av vissa värden, som dock ibland står i motsättning till varandra. Öppenhet kan tänkas stå mot säkerhet, jämlikt och allmänt deltagande mot effektivt beslutsfattande och långsiktig hållbarhet mot personlig frihet.Filosofen Lena Halldenius, statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten och Daniel Lindvall, huvudsekreterare i Demokratiutredningen diskuterar det öppna samhället mot bakgrund av den senaste tidens politiska utveckling. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Nästa år äger den rikaste procenten av jordens befolkning mer än alla andra tillsammans, enligt hjälporganisationen Oxfam. Petter Larsson, Johan Norberg och Lena Halldenius diskuterar om det är ett problem. Oxfam beräkar vidare att världens åttio rikaste personer snart kommer att äga mer än den fattigaste hälften av alla människor. De exakta siffrorna kan diskuteras, men faktumet tycks obestridligt: skillnaden mellan de rikaste och de fattigaste ökar. Är detta också ett rättviseproblem? Diskussion mellan vänsterdebattören Petter Larsson, den liberale debattören Johan Norberg och filosofen Lena Halldenius. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

I "Till försvar för kvinnans rättigheter" från 1792 krävde Mary Wollstonecraft att kvinnor skulle betraktas som tänkande varelser och som fullvärdiga samhällsmedborgare med rätt till utbildning och rätt till sina egna pengar. Få tog henne på allvar då, men hundra år senare skulle hon hyllas som en radikal feministisk föregångare. Lena Halldenius är docent i praktisk filosofi i Lund och berättar att Wollstonecraft inte ifrågasatte att kvinnan ensam hade ansvar för hem och barn. Det är något som många feminister i dag har svårt att förstå. Feminismen har gått från att bara handla om könsförtryck till att handla om diskriminering överhuvudtaget. I programmet hör du också Gudrun Schyman från Feministiskt initiativ (Fi), samt kvinnliga akademiker på ett feministforum i Malmö.

I "Till försvar för kvinnans rättigheter" från 1792 krävde Mary Wollstonecraft att kvinnor skulle betraktas som tänkande varelser och som fullvärdiga samhällsmedborgare med rätt till utbildning och rätt till sina egna pengar. Få tog henne på allvar då, men hundra år senare skulle hon hyllas som en radikal feministisk föregångare. Lena Halldenius är docent i praktisk filosofi i Lund och berättar att Wollstonecraft inte ifrågasatte att kvinnan ensam hade ansvar för hem och barn. Det är något som många feminister i dag har svårt att förstå. Feminismen har gått från att bara handla om könsförtryck till att handla om diskriminering överhuvudtaget. I programmet hör du också Gudrun Schyman från Feministiskt initiativ (Fi), samt kvinnliga akademiker på ett feministforum i Malmö.

Är vänstermänskor snälla men naiva medan högerfolk är realistiska egoister? De politiska filosoferna Lena Halldenius och Magnus Jiborn resonerar om vilken människosyn som ligger bakom olika ideologier med den politiske psykologen Artur Nilsson. Om olika ideologier, socialism, konservatism, ekologism med flera ligger bakom de politiska partiernas realpolitik, kan man fråga sig vad som ligger bakom de olika ideologierna. Hur kan man ha så olika verklighetsbilder? Kan det handla om en skillnad i människosyn? Filosofiska rummet klättrar högt upp i abstraktionsnivåerna för ett samtal om politik och människosyn tillsammans med två politiska filosofer: Lena Halldenius och Magnus Jiborn, och en politisk psykolog: Artur Nilsson. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Nu börjar en ny serie om revolutioner. I första programmet diskuterar filosoferna Hans Ruin och Lena Halldenius och Stefan Jonsson, professor i etnicitet, kring vad en revolution är för något. Filosofen Hanna Arendt Skriver i sin bok On Revolution att begreppet revolution var okänt före de två stora revolutionerna på 1700-talet, den amerikanska och den franska. Ingen av aktörerna hade den ringaste föraning om hur det nya dramat skulle utvecklas. Sedan dess har världen sett många revolutioner. Men vad är en revolution; hur början den, vilket förlopp har den och vad ska den leda till? I veckans program försöker vi svara på frågan om vad som är karakteristiskt för en revolution. Medverkande är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Filosoferna Hans Ruin och Lena Halldenius och Stefan Jonsson, professor i etnicitet, diskuterar kring vad en revolution är för något. Filosofen Hanna Arendt Skriver i sin bok On Revolution att begreppet revolution var okänt före de två stora revolutionerna på 1700-talet, den amerikanska och den franska. Ingen av aktörerna hade den ringaste föraning om hur det nya dramat skulle utvecklas. Sedan dess har världen sett många revolutioner. Men vad är en revolution; hur början den, vilket förlopp har den och vad ska den leda till? I veckans program försöker vi svara på frågan om vad som är karakteristiskt för en revolution. Medverkande är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Är allt inom lagens råmärken lämpliga ämnen att diskutera, och bör man ge sig in i vilka debatter som helst, i den heliga yttrandefrihetens namn? Tre politiska filosofer, Per Bauhn, Lena Halldenius och Magnus Jiborn, diskuterar utifrån en aktuell metadebatt. Är Sverige rasistiskt? Förekommer strukturell diskriminering, och hur bör den i så fall bekämpas? Nyligen kritiserade Aftonbladets kulturredaktör Åsa Linderborg Dagens Nyheters kulturredaktion för att ha publicerat Jasenko Selimovis svar på Jonas Hassen Khemiris uppmärksammade öppna brev till justitieminister Beatrice Ask om strukturell rasism i Sverige. Linderborgs inställning fick Publicistklubbens ordförande Stina Lundberg Dabrowski att skriva en debattartikel i Expressen i vilken hon hävdar existensen av en ”konsensuselit” som skrämmer dem som vill yppa obekväma åsikter till tystnad. Filosofiska rummet har bjudit in tre politiska filosofer, Per Bauhn, Lena Halldenius och Magnus Jiborn, för att reda ut begrepp och diskutera om det finns vissa ämnen och frågeställningar varom man helst bör tiga.

I år har det funnits romer i Sverige i femhundra år, och söndagen den 8 april firar romerna sin nationaldag. Det faktum att ett folk utan eget territorium kan fira nationaldag väcker en rad frågor: Vad betyder begreppet nation? Vad innebär det att tillhöra en nation men vara medborgare i en annan stat? Hur formar vi vår identitet utifrån nationstillhörighet och medborgarskap, och vem värnar våra mänskliga rättigheter när vi inte har samma nations- och statstillhörighet? Detta diskuterar Monica Caldaras, grundare av romska kulturcentret i Malmö med filosofen Lena Halldenius och historikern Dick Harrison, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Den 6 juni, på Sveriges nationaldag, inleder Filosofiska rummet en serie program om fem politiska ideologier med ett samtal om nationalismen. Är den nödvändig? Är den en god och enande kraft i en splittrad tid, eller framkallar den mest chauvinism och ett vi och dom-tänkande som slutar i folkmord? Var återfinner vi nationalistiska idéer bland de partier som ställer upp i höstens riksdagsval? I studion samtalar idag idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Lena Halldenius och statsvetaren Anders Hellström med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras denna vecka av Lokatt Media i Malmö.

När Filosofiska rummet är tillbaka efter fyra veckors uppehåll för Teologiska rummet ger vi oss ut i verkligheten för att diskutera vad filosofer kan bidra med - och eventuellt ställa till med - när de konfronteras med allvarliga mänskliga dilemman. På barnsjukhuset i Lund tar läkarna hjälp av filosofer i en etikgrupp som kan kallas in med kort varsel. Etikgruppen ger råd och stöd inför svåra medicinska beslut - är en plågsam behandling rimlig när barnets chans att överleva ändå är minimal? Ska en respirator stängas av? Vilken är filosofens roll och vilket ansvar tar hon eller han för konsekvensen av sina analyser? Är det bara av godo när filosoferna ger sig ut i filosofisk praxis där människors väl och ve står på spel? Etik har det senaste decenniet blivit ett allt viktigare begrepp inom både näringsliv och förvaltning. Etiska fonder ska locka sparare som inte vill satsa på porr- och vapenindustri, pensionsfonderna har egna etiska råd, liksom alltfler landsting, storföretag och organisationer. Oftast är det bara branschfolk och ekonomer som sitter i de etiska råden. Men inom sjukvården har man alltså gått längre. Samtalet sker på barnsjukhuset i Lund tillsammans med filosoferna Linus Broström (som sitter med i barnsjukhusets etikråd) och Lena Halldenius samt Magnus Lindroth som är pensionerad överläkare, även han i etikrådet. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist. Den ordinarie reprissändningen av det här programmet utgår p g a valborgsfirande.

Terrorism, klimatförändringar, aids och snöda vinstintressen. Vissa hot mot mänskligheten känner inte några nationsgränser. Men globaliseringen är inte ond i sig, den innebär också möjligheter. Alltfler filosofer, men också statsvetare och ekonomer, har idéer om hur världen med universella lösningar ska kunna bli bättre, säkrare och mer rättvis. Filosofiska rummet diskuterar några aktuella globaliseringstänkare och analyserar filosofiska skiljelinjer mellan deras olika idéer för att sprida global rättvisa. De tänkare vi utgår ifrån är Thomas Pogge, tysk filosof, Martha Nussbaum, amerikansk filosof, Peter Singer, australiensisk filosof, Amartya Sen, indisk ekonom och filosof samt David Held, brittisk statsvetare. Gäster i rummet denna vecka är statsvetaren Magdalena Bexell, filosofen Lena Halldenius och debattören Johan Norberg. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. Lästips: Martha Nussbaum: Women and human development Amartya Sen: Utveckling som frihet Thomas Pogge: World poverty and human rights. Peter Singer: En värld & Det liv du kan rädda - agera nu och stoppa fattigdomen. David Held: Democracy and the global order. Filosofisk Tidskrift vars kommande nummer innehåller en artikel om global rättvisa av filosofen Bengt Brülde.

Valfrihet hyllas som ett grundläggande värde i vår jämförelsevis liberala och demokratiska del av världen. Men vad är det egentligen som är så fantastiskt med att kunna välja mellan tjugo sorters morgonflingor i butiken, snarare än femton? Valfrihetens essens och värde analyseras när Filosofiska rummet genomför sitt andra samtal av tre från Filosofidagarna i Lund, som ägde rum i somras. Dessutom föreslås ett annat begrepp som möjligen skulle vara relevantare i arbetet för mänsklighetens sällhet: Valmöjlighetsvärde. Gäster: Lena Halldenius, docent i praktisk filosofi vid Malmö högskola och Karin Enflo, doktorand i praktisk filosofi vid Uppsala universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vad sysslar moralfilosoferna med? Inte tömmer de giftbägare på stadens torg i alla fall. Den senaste gången en moralfilosof orsakade rabalder var väl när utilitaristen Peter Singer försvarade barmhärtighetsmord på 90-talet. Ett sällsynt gästspel på kultursidorna gjordes av filosofen Torbjörn Tännsjö häromveckan, när han diskuterade kontroversen kring Konstfack och studenten Anna Odell. Annars är det tyst. För å andra sidan verkar moralfrågor mer populära än någonsin. I programmet Christer i P3 är Moraltestet ett av de mest folkkära inslagen. Dussintals makthavare, från Beatrice Ask och Leif Pagrotsky till Alex Schulman och Margret Atladottir, anmäler sig varje vecka för inspektion hos den bistre filosofen Bengt Brülde, vars uppgift är att granska deras moraliska argumentation. Lars von Triers slasherfilm Antichrist har fått filmkritiker världen över att klia skallarna kala. Kvinnofientlig horrorpastisch? En ironisk hyllning till Tarkovskij? Intressant misslyckande? Au contraire: Matti Vad sysslar moralfilosoferna med? Inte tömmer de giftbägare på stadens torg i alla fall. Den senaste gången en moralfilosof orsakade rabalder var väl när utilitaristen Peter Singer försvarade barmhärtighetsmord på 90-talet. Ett sällsynt gästspel på kultursidorna gjordes av filosofen Torbjörn Tännsjö häromveckan, när han diskuterade kontroversen kring Konstfack och studenten Anna Odell. Annars är det tyst. Vart tog ni vägen? För å andra sidan verkar moralfrågor mer populära än någonsin. I programmet Christer i P3 är Moraltestet ett av de mest folkkära inslagen. Dussintals makthavare, från Beatrice Ask och Leif Pagrotsky till Alex Schulman och Margret Atladottir, anmäler sig varje vecka för inspektion hos den stränge filosofen Bengt Brülde, vars uppgift är att granska deras moraliska argumentation. Nyligen började också tidningen Metro Student med ett liknande test, liksom ridsportsmagasinet Hippson. Och på filosofienheten på KTH sysslar moralforskningen med angelägna samhällsfrågor: övervakning, trafiksäkerhet och klimatförändringar. Kanske är moralfilosofin i själva verket mer angelägen än någonsin? I veckans program hör du intervjuer med Christer Lundberg, programledare för Christer i P3, och med Per Sandin, forskare vid KTH:s filosofiavdelning. I studion diskuterar moralfilosoferna Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och författare till boken Hur bör du leva?, och Lena Halldenius, docent i praktisk filosofi och arrangör för Nya Teoriklubben. Dessutom: Lars von Triers slasherfilm Antichrist har fått filmkritiker världen över att klia skallarna kala. Kvinnofientlig horrorpastisch? En ironisk hyllning till Tarkovskij? Intressant misslyckande? I studion diskuterar Hynek Pallas, filmkritiker på Weird Science och SvD, och kulturradions Katarina Wikars och Gunnar Bolin. Programledare: Kim Nordberg.