Podcasts about Givet

Finns det en tro som förenar naturvetenskapen med religionen? Helena Granström reflekterar över religiös ateism och tron bakom varje sökande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017-06-05.”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. Gud sade: ”Ljus, bli till!” Och ljuset blev till. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret.Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen.””Nä”, säger ateisten. ”Så var det inte alls. Faktum är att allting tog sin början i en singularitet för 13,8 miljarder år sedan; strax efter sin födelse utgjordes universum av ett extremt tätt och varmt område, som expanderade ofantligt snabbt, och därigenom gav upphov till det vi idag känner som tid och rum.”Givet att man läser dem båda bokstavligt, är det uppenbart att det finns en konflikt mellan naturvetenskapens och kristendomens skapelseberättelser. Låt vara att berättelsen om kosmos födelse i en ursmäll, en Big Bang, har klart mytologiska kvalitéer, och faktiskt ursprungligen formulerades av en fysiker som också var katolsk präst – faktum kvarstår att när det gäller sakförhållanden låter sig vetenskap och religion svårligen förenas.Universums uppkomst utgör, tillsammans med frågor om livets och människans ursprung, den kanske tydligaste konfliktytan mellan naturvetenskapen och framförallt de monoteistiska religionerna.Motsättningarna tycks också ha skärpts under senare år – delvis genom vad som kan tyckas vara ökade politiska och vetenskapliga anspråk från religiöst håll, men också genom den polemiska attityden hos inflytelserika ateister som Richard Dawkins.I ett sådant läge är en röst som Philip Claytons välgörande. I boken ”Religion och naturvetenskap”, som utkom på svenska våren 2017, presenterar han potentiella konflikter mellan vetenskap och tro, och hur de skulle kunna lösas. Inför mötet med naturvetenskapens resultat står, menar Clayton, flera vägar öppna för religionen. En är förstås att avvisa vetenskapen, och försöka övervinna den på dess egen arena; på detta är den påstått vetenskapliga teorin om så kallad intelligent design ett tydligt exempel.En motsatt väg skulle vara att ödmjukt revidera sin tro utifrån forskningsläget; att bibehålla de delar som är förenliga med nya vetenskapliga rön, och att i övrigt välja en metaforisk tolkning av de religiösa myterna. Kanske kan skapandet av världen på sju dagar förstås som en grov kronologi? Kanske sker evolutionen precis som i Darwins teorier, men osynligt vägledd av en gudomlig hand?Men möjligen är sakfrågorna överhuvudtaget inte det mest väsentliga, tycks Clayton anse: När man klär av religionens dess vetenskapliga anspråk, finner man en kärna som är mer angelägen än dessa. Denna religionens märg är på intet sätt oförenlig med den moderna vetenskapens resultat, utan utgör ett komplement, som kan tillhandahålla redskap för att tänka kring de frågor som vetenskapen lämnar obesvarade.En liknande distinktion görs i vad som kom att bli filosofen Ronald Dworkins sista bok, utgiven på svenska år 2014, med titeln ”Religion utan Gud”. Hur en religiös tradition framställer sakförhållanden eller historiska fakta saknar, menar Dworkin, relation till vilka normer och värderingar den förespråkar: Gud kan ha skapat världen på sju dagar eller inte, men detta har ingen bäring på huruvida man skall älska sin nästa såsom sig själv. Baserat på detta föreslår Dworkin en klart vidare definition av begreppet religion än den konventionella:Religion är övertygelsen om att det spelar roll hur en människa lever sitt liv, och att världen besitter skönhet och ett inneboende värde.Den konflikt Clayton hanterar är med Dworkins språkbruk, snarare än en motsättning mellan religion och vetenskap, en motsättning mellan teister och ateister; mellan dem som tror på gud, och dem som inte gör det. Särskilt akut är konflikten mellan teisterna, och de så kallade naturalister som är övertygade om vetenskapens förmåga att omfatta allt. Dworkins begreppsförståelse hjälper oss att se det fundamentala skikt av tro som ligger dolt under religionens vetenskapliga anspråk.Men ännu mer intressant är att den blottlägger ett skikt av tro också under vetenskapens vetenskapliga anspråk; vad Dworkin kallar religiös ateism. Det handlar om tron att universum i sin helhet är begripligt, och således möjligt att beskriva i termer av en slutgiltig, allomfattande teori; en tro som ofta beledsagas av övertygelsen att denna teori också kommer att, i någon bemärkelse, vara vacker.Att som Dworkin kalla de övertygelser som driver naturvetenskaplig forskning religiösa, innebär inte att likställa vetenskapen med vilken tro som helst. Snarare är det att hävda att den uppfattning om världen som gör vetenskapen begriplig i sista instans inte är möjlig att belägga med den vetenskapliga metodens hjälp: Det finns inget vetenskapligt faktum som inte kräver någon form av utomvetenskapligt antagande för att vara meningsfullt, om det så bara är antagandet att det är möjligt för människan att förstå sin omvärld.Den religiösa ateismen utgör, menar Dworkin, motivation för det sökande som just nu pågår efter en fysikalisk teori som förenar kvantmekanikens beskrivning av det allra minsta, med relativitetsteorins beskrivning av det allra största. Av denna teori förväntar sig forskarna inte enbart korrekta förutsägelser av observationer och experimentresultat, utan dessutom att den skall vara koncis och matematiskt elegant; med andra ord, vacker. Denna fysikens estetik, som för Dworkin alltså är ett exempel på religiös ateism, har länge utgjort en kompass för forskningen, och inte sällan väglett valet mellan två potentiellt riktiga teoribyggen: Det är den som får oss att vilja tro på E=mc^2, men också den som får somliga att tveka inför strängteorins komplicerade approximationer eller den skenbart godtyckliga partikelkatalogen i partikelfysikens standardmodell. Hur skönhet skall förstås i det här sammanhanget är dock inte uppenbart:Symmetri framhålls ofta som centralt, men att något är symmetriskt innebär inte med nödvändighet att det är vackert, inte heller inom matematiken.I den fysiska världen är detta uppenbart: Vi tilltalas av det ansikte som ser likadant ut i en spegel som när det betraktas direkt, men tycker knappast bättre om en öken, där utsikten är densamma i alla riktningar, än ett varierat skogslandskap.Låt oss då anta att vi en dag, i enlighet med många vetenskapsutövares förhoppningar, finner en vacker och matematiskt konsistent teori som tycks beskriva verkligheten fullständigt. Hur kan vi då vara säkra på att det är den enda möjliga? Det är få teorier som har förmågan att producera argument för sin egen giltighet.Att hantera de frågor som ligger utanför teoriernas räckvidd är en utmaning som såväl naturvetenskapen som religionen har levt med länge:Liksom kyrkofadern Augustinus en gång hävdade att Gud själv skapade tiden, och att frågan om vad som kom före Gud således är nonsens, har frågan på vad som kom före universum under lång tid besvarats med att det var först i Big Bang som den dimension vi kallar tid uppstod.Först på senare år, då teorier om så kallad evig inflation där lokala universa ständigt uppstår i olika delar av rymden, har denna förklaring kommit att ifrågasättas – vilket egentligen bara innebär en förflyttning av problematiken, för vad var det då som satte igång inflationen? Att föreställa sig ett vetenskapligt experiment som kan ge svar på den frågan är svårt – kanske lika svårt som att tänka sig ett som kan påvisa existensen av en allsmäktig gud.Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik LitteraturPhilip Clayton: Naturvetenskap och religion. Översättning Christoffer Skogholt. Dialogos förlag, 2017.Ronald Dworkin: Religion utan Gud. Översättning Henrik Gundenäs. Daidalos förlag, 2014.

Prædiken af Andreas Bøge (Matt 28,16-20)

I avsnitt 286 av Travpodden: Gäst: Kristofer Axén •⁠  ⁠Lucköppning 2026 •⁠  ⁠Kristofer Axén gästar såklart •⁠  ⁠Givet scenario i försök 1 •⁠  ⁠…men vad händer sen? •⁠  ⁠Vilket huvudlag väljer Redén? •⁠  ⁠När drar Abrivard i tömmen? •⁠  ⁠Elitloppets mest formlösa rad någonsin! •⁠  ⁠Genomgång alla lopp lör + sön •⁠  ⁠Ändringarna i spelschemat •⁠  ⁠Vinnaren av Elitloppet 2026 …och mycket mer! ---------- Missa inte sändningen på lördag, se den här! En podcast från gamblingcabin.se Besök gärna för mer trav och speltips! Gå med i vår Facebookgrupp för gott snack, speltips, tävlingar mm..

Signalbaserad försäljning – det nya svarta? Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick.  Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld. Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin. Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt. Viktiga insikter: Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder. Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation. Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt. Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen. Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta. Läs transkribering Anders Hermansson (02:05.403) Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden! Niklas Gustavsson (02:09.742) Ja men tack så mycket! Anders Hermansson (02:11.739) Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning. Niklas Gustavsson (02:23.918) Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen. Anders Hermansson (02:33.371) Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret? Niklas Gustavsson (02:50.798) Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation. Anders Hermansson (03:13.561) Okej. Niklas Gustavsson (03:19.63) Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte. Anders Hermansson (03:42.105) Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir. Niklas Gustavsson (03:47.886) Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation. Anders Hermansson (03:59.257) Exakt. Niklas Gustavsson (04:17.454) funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång. I samband med det så hittade vi också Play. Anders Hermansson (04:54.873) Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan? Niklas Gustavsson (05:18.126) Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel. eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller agenter som agerar på de signaler som kommer in. Anders Hermansson (06:20.568) Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för. Niklas Gustavsson (06:51.214) Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant… på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist. och prata med kunderna senare i beslutsprocessen. Anders Hermansson (07:54.072) Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt. Niklas Gustavsson (08:25.102) Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller Anders Hermansson (08:57.494) Jag fattar. Niklas Gustavsson (09:24.302) Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo. Anders Hermansson (09:28.95) Nej. Anders Hermansson (09:33.75) Ha! Niklas Gustavsson (09:53.998) Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor. Anders Hermansson (09:56.822) Och ställ dig ut på mässor. Niklas Gustavsson (10:23.854) är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP. Anders Hermansson (10:28.054) Fattar. Anders Hermansson (10:37.462) Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på. Niklas Gustavsson (11:06.51) Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de Anders Hermansson (11:15.446) Ja, just det. Anders Hermansson (11:26.869) Just det. Niklas Gustavsson (11:35.022) de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM. Anders Hermansson (11:45.142) Mm. Anders Hermansson (12:03.253) Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna? Niklas Gustavsson (12:14.19) Ja, dels så… Niklas Gustavsson (12:20.622) Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej. Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån. Anders Hermansson (12:56.245) Mm-hmm. Anders Hermansson (13:14.389) Mm. Niklas Gustavsson (13:16.686) Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här. Anders Hermansson (13:25.013) Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM? Niklas Gustavsson (13:43.534) Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att… Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns. Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram. Anders Hermansson (14:35.157) okay. Anders Hermansson (14:43.381) Just det. Niklas Gustavsson (15:03.598) eller på dem som man redan har. Anders Hermansson (15:05.972) Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar. Niklas Gustavsson (15:24.398) Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden. Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom… Anders Hermansson (16:11.604) Ja. Niklas Gustavsson (16:20.75) Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt. Anders Hermansson (16:24.02) Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här? Niklas Gustavsson (16:36.654) Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det. Anders Hermansson (16:45.78) Mm? Mm? Niklas Gustavsson (17:06.574) som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte… De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan Anders Hermansson (17:47.924) Mm. Niklas Gustavsson (17:55.47) Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker. Anders Hermansson (18:26.802) Nej jag fattar. Niklas Gustavsson (18:52.366) Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting Anders Hermansson (18:56.914) Mm-hmm. Mm. Anders Hermansson (19:09.841) Jästa. Niklas Gustavsson (19:21.294) i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning. Anders Hermansson (19:28.177) Hysta. Anders Hermansson (19:44.146) Mm. Anders Hermansson (19:49.841) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (19:50.446) Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation. Anders Hermansson (20:12.369) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (20:17.902) Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text. Anders Hermansson (20:42.961) Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer? Niklas Gustavsson (20:55.342) Mm. Niklas Gustavsson (21:10.926) Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb. Anders Hermansson (21:17.552) Mm. Anders Hermansson (21:22.576) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (21:40.366) Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en. Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden. om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster. Anders Hermansson (22:40.079) Hej då! Anders Hermansson (22:51.023) Han fattar, okej. Anders Hermansson (23:02.927) Ja, det det. Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är… Niklas Gustavsson (23:25.006) Nu. Anders Hermansson (23:35.503) Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det? Niklas Gustavsson (23:39.598) Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen. Anders Hermansson (23:44.464) Mm. Anders Hermansson (23:54.255) Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte. Niklas Gustavsson (23:59.726) Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med. och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den. Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag. Anders Hermansson (25:28.398) Mm. Anders Hermansson (25:46.509) Mm. Niklas Gustavsson (25:47.822) Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y. Anders Hermansson (25:56.237) Jästa. Anders Hermansson (26:03.117) Mm-hmm. Anders Hermansson (26:11.661) Ja, det. Niklas Gustavsson (26:13.006) Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela Anders Hermansson (26:21.901) Hej. Niklas Gustavsson (26:40.494) Allt har skapats utifrån promptningen. Anders Hermansson (26:44.365) Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen? Niklas Gustavsson (26:54.286) Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre. Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail. Anders Hermansson (27:25.741) Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för. Niklas Gustavsson (27:49.326) Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det. Anders Hermansson (28:07.916) Ja. Anders Hermansson (28:15.948) Mm. Niklas Gustavsson (28:19.534) Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak. Anders Hermansson (28:35.629) Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej. Niklas Gustavsson (28:38.446) Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot. Anders Hermansson (28:52.044) mer statiska. Niklas Gustavsson (28:52.43) Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna. Anders Hermansson (29:11.532) Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga? Niklas Gustavsson (29:30.606) Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att… Anders Hermansson (29:36.204) Exakt. Niklas Gustavsson (29:58.03) bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man. Anders Hermansson (30:11.148) Mm, exakt. Anders Hermansson (30:19.372) Åh, åh. Anders Hermansson (30:26.764) Exakt. Niklas Gustavsson (30:27.534) att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är. Anders Hermansson (30:35.98) Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet? Niklas Gustavsson (30:48.334) Ja, alltså… Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt. Anders Hermansson (31:06.251) Mm. Niklas Gustavsson (31:26.158) Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att Anders Hermansson (31:32.107) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (31:55.79) att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att Anders Hermansson (32:04.971) Mm. Anders Hermansson (32:18.986) Alla öster. Niklas Gustavsson (32:24.814) Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet. Anders Hermansson (32:52.202) Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så. Niklas Gustavsson (32:57.934) Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att Anders Hermansson (33:06.218) Just det. Anders Hermansson (33:25.739) Öster. Niklas Gustavsson (33:27.822) att informera om möjligheter. Anders Hermansson (33:32.522) Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information. Niklas Gustavsson (33:46.446) Ja. Anders Hermansson (34:02.218) som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här? Niklas Gustavsson (34:03.47) Nej. Nej precis. Niklas Gustavsson (34:15.726) Så är det absolut. Niklas Gustavsson (34:33.773) Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat. Anders Hermansson (35:02.473) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (35:02.862) En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast. Anders Hermansson (35:11.209) Ja. Niklas Gustavsson (35:31.246) Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet. slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul. Anders Hermansson (36:57.32) Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den. Niklas Gustavsson (37:20.814) Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul. Anders Hermansson (37:45.831) Just det. Så är det ju. Niklas Gustavsson (37:48.494) Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren. Anders Hermansson (37:52.039) Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial. Niklas Gustavsson (37:55.694) Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag. Anders Hermansson (38:37.927) Just det. Niklas Gustavsson (38:49.71) Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet. Anders Hermansson (38:59.751) Ja, just det. Anders Hermansson (39:04.616) Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att… ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här. Niklas Gustavsson (39:36.27) Vad är det för smut? Niklas Gustavsson (39:42.894) Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100 Anders Hermansson (39:51.783) Exakt. Anders Hermansson (39:59.111) Just det. Niklas Gustavsson (40:11.758) 100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt. Anders Hermansson (40:13.511) Ja, just det. Niklas Gustavsson (40:41.422) att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler. Anders Hermansson (40:47.014) Exakt. Anders Hermansson (40:51.046) Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna. Niklas Gustavsson (40:58.99) Mm. Niklas Gustavsson (41:18.126) Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg. Anders Hermansson (41:31.75) Ja, exakt. Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte? Niklas Gustavsson (42:00.43) Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu. Anders Hermansson (42:08.902) Gör något. Niklas Gustavsson (42:27.694) Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster. Anders Hermansson (42:39.301) Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis? Niklas Gustavsson (42:58.094) Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om. Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter. Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna? Anders Hermansson (43:59.14) Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig? Niklas Gustavsson (44:20.974) Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans. Anders Hermansson (44:24.164) Hallå? Det där vi hänger. Anders Hermansson (44:35.524) Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden! Niklas Gustavsson (44:41.774) Hallå? Niklas Gustavsson (44:47.758) Ja, men tack själv. Anders Hermansson (44:49.764) Hejdå! Niklas Gustavsson (44:51.246) Hejdå! The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.

Det inre partiet spanar idag i den digitala spåkulan och undrar hur AI kommer att påverka arbetsmarknaden. Vi inleder med chockerande statistik på “ungas” dalande jobbmöjligheter. Därefter dyker vi ned i den nya matchningsproblematiken. Vi avslutar med en analys av framtida arbetstid, och konstaterar att eliten, som alltid, kommer jobba mer. Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin

Rymden blir en allt viktigare del av våra liv. Både civilt och militärt. Mycket av det vi tar för givet i våra dagliga liv skulle till exempel inte fungera utan satelliter. Givet det säkerhetspolitiska läget, med den osäkra omvärldssituationen för oss i Sverige blir rymden också allt viktigare för vårt militära försvar. I det här avsnittet åker Trygghetspodden till Uppsala och träffar Försvarsmaktens rymdchef Anders Sundeman. Han berättar om de stora satsningar som nu görs inom området, bl.a. att man nu ska få egna satelliter. Hur kriget i Ukraina påverkat rymddomänen, liksom de lärdomar man i Försvarsmakten har kunnat dra från kriget. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Danske veteraner er vrede og skuffede over den seneste tids udtalelser fra Trump-administrationen, der kalder Danmark en dårlig allieret. Én af dem er Martin Aaholm, der har et klar budskab til Trump: »Jeg har givet alt, hvad jeg har for USA. Min fremtid. Min krop og min sjæl.« Martin blev dybt påvirket af terrorangrebet mod World Trade Center, blev soldat og kæmpede side om side med amerikanerne i Afghanistan. Han betalte med sin egen krop. Sine ben og fem fingre. I dag arbejder han stadig i forsvaret. Det er på mange måder Martin, vi taler om, når vi taler om NATO, Grønland og betydningen af alliancer.Vil danske soldater være klar til at stille op, hvis USA igen beder om hjælp? Eller slås mod dem i Grønland? Ville Martin? Gæst: Martin Aaholm, udsendt til Afghanistan som konstabel i 2009 Vært: Tine ToftProduktion: Mathias BondeFoto: Stine Bidstrup Du kan læse meget mere om veteranernes budskab til Trump her. Der er lånt klip fra CBS News og NBC News See omnystudio.com/listener for privacy information.

Luk 2, 1-14

I denne specialepisode fra juli 2025 er jeg på besøg i podcasten "Tunge Ben & Tunge Vægte" hos Mikkel Valgreen til en snak om hvordan man finder balancen mellem styrketræning, løb, arbejde, familieliv og restitution - uden at drukne i dogmer, regler og sure pligter.   Vi snakker om træning, smerter, motivation, mobilitet og det mentale både som fagperson og menneske. Du får derfor både et fagligt og personligt indblik i, hvordan jeg arbejder med smerter, træning og bevægelse - og hvordan min egen træning ser ud anno 2025.   Lyt med, hvis du vil høre om: Hvordan Jacobs træning og tilgang har ændret sig fra landsholdet i styrkeløft til mere helhedsorienteret træning med styrketræning, løb og mobilitet. Hvordan man kan få plads til træning i en travl hverdag - også når man har børn, klienter og et liv med mange bolde i luften. Hvorfor det vigtigste ikke er hvad du laver, men hvordan du tilpasser det til din hverdag. Hvordan "Alt det, din krop kan, må den gerne" er en frigørende tankegang, der kan ændre din tilgang til smerter og bevægelse. Hvordan løb og styrketræning kan supplere hinanden - og hvorfor det sjældent er enten-eller. Hvad Jacob gør, når motivationen mangler - og hvorfor det handler om at fjerne forhandling, ikke at bruge mere viljestyrke. Hvordan AI og teknologi kan bruges til at strukturere træning - hør om hvordan Jacobs løbetræning er planlagt og løbende justeret af en AI-app. De vigtigste erfaringer fra 15+ år som træner og smertebehandler i træningsverdenen. Hvordan du bør udfordre din krop - også når det provokerer smerte - og hvorfor bevægelse næsten altid er en del af løsningen. Hvad der sker, når du slipper idéen om "perfekt teknik" og i stedet lærer at tilpasse teknikken til din kropsbygning. Hvordan erfaring med smerter og træning over mange år kan ændre perspektivet fra "at passe på" til "at udforske".

I veckans program:Daniel Berglund synar den stora favoriten – så löser han loppetUlf Ohlsson är veckans kuskkrönikör – här är hans idé!Johan Sjöstrand tydlig: Givet streck på femprocentarenJens Sjödén uppmärksammar statistiken som sticker utSkrällens tränare vill tydlig med positiva känslanEn rolig och en trolig från Travronden Spel

Nous sommes le 29 octobre 1928. Ouvrons le journal « Vers l'Avenir » qui consacre, ce jour-là, un article à l'inauguration, place d'Armes à Namur, d'un monument à la mémoire de Léopold II. La famille royale a fait le déplacement pour l'occasion. La statue, qui figure un souverain tout en barbe, debout, bien campé sur ses deux jambes, les bras croisés derrière le dos, le regard fier et porté sur l'horizon, est l'œuvre du jeune Victor Demanet, né à Givet; le socle, lui est dessiné par Georges Hobé. A propos de ce dernier, justement, le journal rappelle un fait ayant eu lieu vingt-trois ans plus tôt, au moment des célébrations des septante-cinq ans de la jeune Belgique. On peut lire : « Lors des festivités jubilaires de 1905 (…) le roi signala qu'il conviendrait de remplacer, par une constructions majestueuse, les installations provisoires et rudimentaires de notre stade ? C'est alors que, sous l'impulsion et sur les indications du roi lui-même, le bel artiste qu'est l'architecte Georges Hobé réalisa le magnifique ensemble des projets de transformation de Namur ». Quel hommage ! Mais qui était Georges Hobé, architecte, à l'époque, internationalement célébré ? Connu, aujourd'hui, pour la série de grands travaux menés dans ce qui n'était pas encore la capitale wallonne. On sait, finalement, peu de choses de cet autodidacte très soucieux du lien entre bâtit et environnement. Partons sur ces traces … Invité : Raymond Balau, architecte, urbaniste. Auteur de « Georges Hobé a-t-il modernisé Namur ? » ; éd. Archives photographiques namuroises. Merci pour votre écoute Un Jour dans l'Histoire, c'est également en direct tous les jours de la semaine de 13h15 à 14h30 sur www.rtbf.be/lapremiere Retrouvez tous les épisodes d'Un Jour dans l'Histoire sur notre plateforme Auvio.be :https://auvio.rtbf.be/emission/5936 Intéressés par l'histoire ? Vous pourriez également aimer nos autres podcasts : L'Histoire Continue: https://audmns.com/kSbpELwL'heure H : https://audmns.com/YagLLiKEt sa version à écouter en famille : La Mini Heure H https://audmns.com/YagLLiKAinsi que nos séries historiques :Chili, le Pays de mes Histoires : https://audmns.com/XHbnevhD-Day : https://audmns.com/JWRdPYIJoséphine Baker : https://audmns.com/wCfhoEwLa folle histoire de l'aviation : https://audmns.com/xAWjyWCLes Jeux Olympiques, l'étonnant miroir de notre Histoire : https://audmns.com/ZEIihzZMarguerite, la Voix d'une Résistante : https://audmns.com/zFDehnENapoléon, le crépuscule de l'Aigle : https://audmns.com/DcdnIUnUn Jour dans le Sport : https://audmns.com/xXlkHMHSous le sable des Pyramides : https://audmns.com/rXfVppvN'oubliez pas de vous y abonner pour ne rien manquer.Et si vous avez apprécié ce podcast, n'hésitez pas à nous donner des étoiles ou des commentaires, cela nous aide à le faire connaître plus largement. Hébergé par Audiomeans. Visitez audiomeans.fr/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

I dagens avsnitt av Fotbollskanalen on Tour diskuterar Olof Lundh, Martin von Knorring och Andreas Sundberg Sveriges förlust mot Kosovo, de svenska spelarnas reaktioner, JDT:s framtid som förbundskapten, med mera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson om partiets prioriteringar och vad oppositionen kan enas om i den ekonomiska politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under veckan har oppositionspartiernas budgetar presenterats, och Socialdemokraterna har i sin budgetmotion accepterat en rad av regeringens satsningar. Exempelvis sänkt matmoms, sänkt skatt på arbete och pension och billigare barnomsorg.Varför accepterar ni så många av regeringens ekonomiska förslag?”Vi har krävt att regeringen ska göra mer för att stötta vanliga hushåll under flera års tid. Om då regeringen levererar, kanske inte exakt de saker vi har föreslagit men nästan, då måste vi säga att det är bra, det är rimligt” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg menar att det ändå finns skiljelinjer.”Regeringen gör en del tillfälliga åtgärder nu, men de tar inte tag i strukturella frågor som handlar om arbetslöshet och tillväxt. Framför allt inte strukturella frågor som handlar om att stötta barnfamiljer mer permanent. Det finns skiljelinjer kvar, men varför ska vi gå emot saker som vi har kritiserat regeringen för att inte göra tidigare?” säger han.Oppositionspartiernas ekonomiska politik spretarCenterpartiet har en ekonomisk politik som skiljer sig från de andra oppositionspartierna. Exempelvis vill Centerpartiet, till skillnad från Socialdemokraterna, sänka arbetsgivaravgifterna, minska a-kassan och sänka inkomstskatterna mest av alla partier. De vill inte heller höja barnbidraget som Socialdemokraterna vill.Hur ska de rödgröna partierna kunna styra landet ihop när skillnaderna är så stora?”I grunden tycker jag det är väldigt bra att partierna har olika uppfattningar och redovisar det för väljarna. Det skulle vara tråkigt om vi fick en amerikaniserad utveckling där det är två partier som står mot varandra. Det är bra om partierna går till val med egna program, egna reformer, och egna prioriteringar. Det är en styrka för svensk demokrati och historiskt sett har det varit bra att partier med lite olika tonvikt har ibland tvingats samarbeta och göra upp och komma vidare. Jag ser inte det som ett genuint problem att partierna har olika uppfattningar”, säger Mikael Damberg.Är det inte också en styrka för demokratin att väljarna kan få veta vad de får efter valet om man lägger sin röst på er sida i politiken?”Då spelar det väldigt stor roll vilka partier man lägger sin röst på. Ju fler röster Socialdemokraterna får, desto lättare att få igenom vår politik” fortsätter han.Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets ledare, sa i lördagsintervjun att det är i den ekonomiska politiken som de stora skillnaderna finns mellan de rödgröna. Håller du med om det?”Det är väljarna som bestämmer det och ger mandat för en ny riktning för Sverige efter valet och det tycker jag är bra. Skulle det vara så att man ska samarbeta över blockgränsen med ett borgerligt parti, till exempel Centerpartiet, det är klart att de inte har samma politiska agenda som vi har. Men om vi tvingas samarbeta med andra partier, vilket vi tror att vi måste göra, då måste man ge och ta och man måste förhandla” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg fick flera frågor om hur ett samarbete skulle gå till, mot bakgrund av att partierna i oppositionen står så långt ifrån varandra.”Jag tycker absolut inte vi ska ha någon form av gemensamt valmanifest inför valet. Jag tycker partierna ska redovisa sina egna ståndpunkter inför valet”, säger han.Skulle ni kunna tänka er att regera utan att vara säkra på att era budgetar röstas igenom i riksdagen?”Nej, det tror jag inte på. Det funkar inte så. Givet att de parlamentariska spelreglerna har luckrats upp (...) så betyder det att man måste ha ett budgetsamarbete för att få igenom sin budget i riksdagen. Jag ser inte att man kan regera Sverige på något annat sätt”, säger Mikael Damberg.Så ni sätter er inte i en situation som 2021 till exempel att ni tvingas regera på en hög budget?”Nej, det är väldigt dåligt att hamna i ett sådant läge”, fortsätter han.Slopat karensavdragSocialdemokraterna vill slopa karensavdraget, så att arbetsgivarna får betala sjuklön även för första dagens sjukfrånvaro.Hur mycket kommer sjuktalen att öka i Sverige när detta genomförs?”Det vet man ju inte. Även i framtiden kommer det att vara mindre pengar om man är hemma och sjuk än om man är på jobbet. Men det är svårt att veta, för i dag tvingas grupper, av ekonomiska skäl, att gå till jobbet sjuka” säger Mikael Damberg.Han menar att troligtvis kommer sjuktalen öka eftersom en del idag går till jobbet när de är sjuka.”Vi kan inte ha en ambition i Sverige att människor som är sjuka ska gå till jobbet, och framför allt inte sprida smitta vidare till vare sig äldreomsorg eller sjukvård” fortsätter han.Vilken är din bild av vad det här kommer att kosta?”Idag betalas de här kostnaderna av någon, av vem då? Jo, av barnskötaren, av polisen, av sjuksköterskan som i dag drabbas av ett karensavdrag trots att andra grupper på arbetsmarknaden inte gör det. Så kostnaden finns ju där i alla fall och går folk till jobbet och sprider sjukdom vidare, så ökar inte produktiviteten vare sig i företaget eller i Sverige. Jag tror vi lärde oss ganska mycket av pandemin att det fanns risker när människor gick sjuka till jobbet” säger Mikael Damberg.Ni väljer att flytta kostnaden till företagen. Hur ska de klara detta?”De här kostnaderna ligger redan på enskilda individer, som ofta har ganska låga löner. Företagen i dagens system betalar sjukkostnaderna de första 14 dagarna. Vi vill inte förändra det systemet. Däremot föreslår vi också i den här budgeten att vi vill införa ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag”, säger Mikael Damberg.Karensavdraget är ett slags skydd mot fusk. Hur ser du på risken att fusket med korttidssjukskrivningar ökar i Sverige?”Om man fuskar ska man inte få några pengar alls, det är grunduppfattningen. Men är man sjuk ska man ha en viss ersättning, det blir ju mindre lön om man är hemma och är sjuk än om man är på jobbet” säger Mikael Damberg.”Jag tror att det här är en modernisering av hur arbetslivet ser ut. Vi har väldigt skilda förutsättningar mellan de som måste vara på jobbet och de av oss som ibland kan jobba hemifrån. Den skillnaden har blivit för stor på svensk arbetsmarknad”, fortsätter han.Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Christian Barter Intervjun spelades in på förmiddagen den 10 oktober 2025.

K-beauty, skinimalismus i neurověda. Generace Z mění kosmetický byznys rychleji než kdy dřív. Mladí lidé od třinácti do osmadvaceti let se s přípravky chtějí identifikovat, musejí na ně dobře působit, musejí být trendy a esteticky krásné. „Doba se exponenciálně zrychluje, reagovat na trendy je nevyhnutelné, jinak nemáte šanci uspět,“ říká Martin Vrána, CEO italské společnosti Givet. Givet dnes působí ve 27 zemích, prodal přes šest milionů produktů a jen příští rok uvede kolem 500 novinek, od korejské skincare po parfémy. Jedním z nejsilnějších příkladů je parfém I/ME. Vznikal dva a půl roku a obsahuje technologii, která podporuje náladu. Umožňuje vrstvit vůně podle vlastní identity, a tím přesně odpovídá na touhu Gen Z vyjádřit sebe sama. Výzkumy potvrzují, že pro tuto generaci jsou zásadní estetika, design a emoce. „Na sítích to znamená, že pracují s algoritmy, které jim ukazují, co je pro ně relevantní. Úkolem značek je dostat se jim do feedu a stát se součástí jejich inspirace,“ vysvětluje Alice Jeřábková z NMS Market Research.

K-beauty, skinimalismus i neurověda. Generace Z mění kosmetický byznys rychleji než kdy dřív. Mladí lidé od třinácti do osmadvaceti let se s přípravky chtějí identifikovat, musejí na ně dobře působit, musejí být trendy a esteticky krásné. „Doba se exponenciálně zrychluje, reagovat na trendy je nevyhnutelné, jinak nemáte šanci uspět,“ říká Martin Vrána, CEO italské společnosti Givet. Givet dnes působí ve 27 zemích, prodal přes šest milionů produktů a jen příští rok uvede kolem 500 novinek, od korejské skincare po parfémy. Jedním z nejsilnějších příkladů je parfém I/ME. Vznikal dva a půl roku a obsahuje technologii, která podporuje náladu. Umožňuje vrstvit vůně podle vlastní identity, a tím přesně odpovídá na touhu Gen Z vyjádřit sebe sama. Výzkumy potvrzují, že pro tuto generaci jsou zásadní estetika, design a emoce. „Na sítích to znamená, že pracují s algoritmy, které jim ukazují, co je pro ně relevantní. Úkolem značek je dostat se jim do feedu a stát se součástí jejich inspirace,“ vysvětluje Alice Jeřábková z NMS Market Research.

Henrik Burkal, der er adm. direktør i Rema 1000 Danmark, er ifølge ham selv en af de topchefer herhjemme, der for alvor har knækket koden til, hvordan man giver medarbejderne frihed til at træffe deres egne beslutninger og sætte handling bag. Det er et af de vigtigste greb i fremtidens lederskab – alle taler om det, men få lykkes med det. Hør i denne episode Henrik Burkal fortælle om sin ledelsesfilosofi, hvor frihed kun fungerer, hvis der er styr på systemerne. Gæst i denne uge: Henrik Burkal, adm. direktør i Rema 1000 Danmark. Vært: Louise Orbesen, ledelsesekspert. Podcastredaktør: Kasper Søegaard.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ecoutez Les auditeurs ont la parole avec Vincent Parizot du 28 juillet 2025.Distribué par Audiomeans. Visitez audiomeans.fr/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Rigmandssønnen Christopher Kjær var tæt på at få røvfuld til en fest. Christian Kjær og Janni Spies søn fortalte nemlig Thomas Blachman om et væddemål, der gik ud på at slikke X Factor-dommerens skaldede isse. “Hvorfor er det altid arbejderklassens opgave at opdrage på de rige svins møgunger?” spurgte Blachman så. Men hvem er mon mest arbejderklasse af de to? Mai Manniche fortalte for nylig, at hun havde fået en kæreste. Men det var en løgn, der var ikke nogen ny kæreste. Og det er ikke første gang, smykkesælgeren har lavet det nummer. Dengang lovede hun ellers, at hun aldrig ville lyve igen. “Løgnen I dit feed” er et nyt DR-program, hvor Fie Laursen er hovedkilde. Nu vil hun fortælle sandheden om alle de løgne, hun solgte på sine sociale medier. I studiet sidder Jonas Kuld Rathje, Jakob Steen Olsen og Nikolaj Vraa. Din vært er Ditte Okman og programmet er produceret af Sarah Bech. Følg Det, vi taler om i appen og lyt til nye episoder hver fredag.Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram.Vært: Ditte OkmanProducer: Sarah Bech Podimo-ansvarlig: Mette SøndergaardVideo: Sofus Chammon og Frederik SchultzKAPITLER 00:00 VELKOMMEN 07:10 VILLE SLIKKE BLACHMANS ISSE 25:45 DRs PRINSESSEBUS 35:00 KENDISSER TIL MMA-STÆVNE 43:10 MAI MANNICHES NYE LØGN 48:00 FIE LAURSEN FORTÆLLER DR OM SIN RØVTUR01:08:10 VIRGINIA GIUFFRE ER DØDSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Karlsson är tillbaka i Vasapodden. Den personliga erfarenheten av Birken är ett lopp med två högerstavar, men nu har det blivit dags att hjälpa Järnberg analysera årets lopp. Givet att den omtalade situationen efter målgång behöver en genomgång. Även de båda imponerande vinnarna måste omtalas. Liksom Gjerdalens gubben-i-lådan-närvaro och Lindströms tidiga framgång. Järnberg har fått till sig att tv-sändningen var sisådär. Vad tyckte du?

Brent råolie OPEC+ overproducerer ift. aftalte mål, og det er usikkert, hvor meget produktionen reelt bliver øget fra april måned. Der er usædvanligt mange bevægelige dele, som kan ændre både efterspørgslen og olieudbuddet, og intet scenarie er meget overbevisende. Netto fremstår sandsynligheden dog lidt højere for en oliebalance i overskud fra april, og vi venter et nedadgående prispres mod $68 og $65 i 1. kvartal 2026. Diesel Intet scenarie for oliemarkedet og dieselprisen har en høj sandsynlighed, desværre. Derfor er det fair at sammenholde en ustabil verden med en terminspris, som nok er lidt over vores prognose, men som er nær de seneste tre års laveste markedspriser. Et risiko/gevinst-forhold som opfordrer til at fokusere på kerneforretningen og ikke opportunisme. Vi anbefaler en normal risikoafdækning af dieselforbruget. Naturgas Spekulanternes kortsigtede salgspres er nu ovre, og gasprisen må stabilisere sig på et højt niveau for fortsat at tiltrække en solid amerikansk LNG-import til genopfyldning af Europas gaslagre. Vi venter ikke nogen snarlig våbenhvile mellem Rusland-Ukraine, og derfor venter vi ikke en snarlig aftale om et større russisk gaskøb. Fasthold en normal risikoafdækning af gasforbruget til og med næste vinter. Læs hele analysen her Vigtig investorinformation.

Der er ikke mange lande i verden, man kan beskylde for, at krigen i Ukraine ligefrem har gjort dem rigere. Men ét sted – ikke langt herfra – kan de ikke løbe fra det. For i takt med, at der blev lukket for russisk gas til Europa, blev der skruet op for den norske. Og hvad der blev sendt den anden vej, var dynger af penge. Mellem 800 og 1000 milliarder danske kroner. Lige så meget som hele Europa har givet Ukraine i løbet af krigens tre år. Alligevel skal man langt ned ad listen over dem, der har støttet ukrainerne mest, for at finde Norge. 17 milliarder kroner blev det til sidste år mod hele 27 milliarder fra lille, olieløse Danmark. Men skylder man virkelig – bare fordi man er rig og har tjent godt på krigen – også at gå i spidsen, når det gælder om at hjælpe med at vinde den? Det spørger vi Politikens EU-korrespondent, Karin Axelsson, om i dagens afsnit af 'Du lytter til Politiken'.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I denne uge lytter vi til Gunni Bjørsted fra Vanløse Frikirke. Tjek www.stillestunder.com hvor du kan finde spændende indhold og muligheder for at støtte Stille Stunders arbejde.

I denne uges episode af podcasten dykker vi lidt ned i det her med at have været selvstændig i 10 år, som coach & personlig træner. Vi snakker både om det faget har givet mig i livet, generelt, og om forskellene i den måde jeg griber klienter an på. Vi dykker lidt ned i hvilke rettigheder klienter egentlig har / bør have og hvordan man som træner skal behandle sine klienter. Har du et ønske om at arbejde sammen med mig i 2025? Så lad mig høre fra dig snarest muligt via én af nedenstående medier: mail@jschristensen.dk Eller send mig en DM via min instagram: @byjschristensen Du kan følge med på: Instagram & TikTok: @byjschristensen Facebook: Jacob Christensen - Coach & Personlig træner Og du kan skrive dig op til forløb via: www.jschristensen.dk mail@jschristensen.dk @byjschristensen på instagram

Esben og Jakob er taget til et sneklædt Vejle for at se på samfundet fra et kommunalpolitisk synspunkt. For med ældrereform, folkeskoleaftale, sundhedsreform og ikke mindst grøn trepart er kommunerne forvandlet som politiske aktører. Men har de overhovedet kræfterne og evnerne?Ugens emner i #dkpol:Vejle (13:27): Esben og Jakob er taget til Vejle – Danmarks største by uden magistralstyre, men alligevel en by med store ambitioner. Esben og Jakob ser på, hvad Vejle er for en størrelse.Borgmestervisit (30:43): Esben og Jakob har mødt Jens Ejner Christensen, Vejles borgmester, til en snak om virket, magten og indflydelsen.Kommunaldirektøren (40:28): Til sidst har de også været forbi kommunaldirektøren, Niels Nybye Ågesen. Her gik snakken om den succes og selvtillid, Vejle har opnået de seneste år. Husk desuden, det er den 6. december, at DKPOL-løbeklubben løber igen. Turen starter kl. 08:00 foran Altinget i Ny Kongensgade 10, København.Værter: Esben Schjørring, politisk redaktør på Altinget, og Jakob Nielsen, ansvarshavende chefredaktør på Altinget.Producer: Emma Klitnæs, podcastassistent.Shownotes: Jakobs anbefaling: Carole Cadwalladr artikel i The Guardian 'A new era dawns. America's tech bros now strut their stuff in the corridors of power'Esbens anbefaling: Peter Hummelgaards bog ”Der er noget, vi skal tale om”Esbens interview med Peter Hummelgaard om hans opvækst med en voldelig far. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag gör vi ett avbrott från våra vanliga avsnitt för att tillägna ett helt avsnitt åt psykisk ohälsa. Givet att varannan 15-åring idag uppger att de lider av psykiska besvär såsom oro och ångest vill vi idag använda vår platform för att sprida kunskap kring området. Vi har bjudit in Sara Fritzell från Folkhälsomyndigheten som hjälper oss att reda ut orsaker, konsekvenser och statistik kring ämnet. Vi diskuterar även digitala medier kopplat till psykisk hälsa samt psykisk hälsa som ämne i skolan. Det blir ett fint och viktigt avsnitt som vi hoppas når ut till många. Lider du eller någon i din omgivning av psykisk ohälsa? Du är inte ensam, det finns hjälp att få! * Tilia- chatten är öppen varje kväll, året om mellan 21-22:30: https://teamtilia.se/chatt/ * BRIS- Ring eller SMS:a 116 111. Öppet dygnet runt för dig som är under 18. * Självmordslinjen: ring 90 101 * Kvinnofridslinjen: 020 50 50 50 * Mansjouren: 08 30 30 30 * Är det akut? Ring alltid 112. Vill du läsa mer om Folkhälsomyndighetens rekommendationer kopplat till digitala medier och psykisk hälsa:https://www.folkhalsomyndigheten.se/digitala-medier

I dag taler vi om verdens rigeste mand, Elon Musk, og om den kyniske bromance, han har med Donald Trump. Om den halve milliard kroner, Musk har doneret til Trumps kampagne, og om hvad Musk vil have til gengæld, hvis Trump bliver præsident.  Og så taler vi om, hvad det betyder, når Elon Musk møder op i en t-shirt med teksten 'Occupy Mars'.   Vi er også omkring Trumps pomfrit-vagt på McDonalds og forsøget på at stjæle 1 dollar-menuen fra Kamala Harris. McDonalds var gammel soft power - nu er det hele den amerikanske techindustri, vores børn er blevet gidsler af. I studiet er Camilla Stockmann, Simon Lund og Michael Jarlner.See omnystudio.com/listener for privacy information.

En hippare gourmet, så kan man kanske beskriva foodien. Kunniga smakkonnässörer förvisso, men Henrik Lagerlund tycker att de är mogna för filosofisk förädling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”It is like butter in your mouth”, säger Miles, spelad av Paul Giamatti, till flickvännen Maya i en scen från filmen Sideways från 2004. Han har efter ett besök på en välkänd restaurang blivit besatt av det japanska wagyuköttet. Wagyu kostar flera tusen kronor kilot och har blivit symbolen för exklusiv mat. Det förekommer ofta i tv-program och är populärt bland foodies.Ordet 'foodie' existerade inte före 1980. Det skall ha föreslagits av den amerikanske filosofen Gerald Dworkin för journalisten Paul Levy. Levy skrev sedan tillsammans med Ann Barr boken The Official Foodie Handbook och förde ut ordet till den breda allmänheten. En foodie för dem var någon som främst har en estetisk entusiasm för mat, någon som älskar och framför allt älskar att smaka på mat, men det har också kommit att bli associerat med en viss snobbighet. Någon som anser sig lite viktigare på grund av sin raffinerande syn på mat och dryck.I den bemärkelsen tycks ”foodie” föra tankarna till ett äldre ord: gourmet. Ordet fick stort genomslag med den gastronomiska klassikern Physiologie du goût (Smakens fysiologi), skriven av Jean Anthelme Brillat-Savarin 1825. Han var frustrerad över att en gourmet sågs som en frossare, och ville ge begreppet en ny laddning. Och med sin bok lyckas han faktiskt stöpa om det för en modern läsare. Nu förstods det som någon som har ”en etablerad, motiverad och passionerad preferens för objekt som smickrar smaken”. Det är en person med sinne för det förfinade och som också har ett förfinat sätt. Det är alltså inte helt olikt hur ordet foodie används idag. Kanske kan man säga att en foodie är ett lite hippare sätt att vara en gourmet.Brillat-Savarin ville som sagt frigöra ordet 'gourmet' från dess tidigare association med frosseri och det kan tyckas självklart att den som liknar en gastronomins konstkännare inte kan jämföras med någon som urskillningslöst svullar sig av alla tillgängliga läckerheter. Men att vi kan göra den åtskillnaden beror på att också begreppet frosseri har förändrats.Under medeltiden var frosseri nämligen aldrig bara en fråga om att äta stora mängder mat. På 500-talet skriver kyrkofadern och påven Gregorius I att den som frossar ibland äter för mycket, men främst för tidigt, för delikat, för dyrt och för girigt. Och enligt den katolska kyrkans främste filosof, Thomas av Aquino, är det som gör frosseri till en dödssynd att frossaren har satt maten och njutningen före Gud. Den har blivit ett mål i sig. Det måste man ändå säga att gourmén har gjort. Aquinos utförliga utläggning om frosseri inspirerade Dante i Den gudomliga komedin. Där hittar vi frossarna i den tredje kretsen av helvetet. Dante skriver att det faller ett tungt och evigt slagregn där. ”Hagel, snö och smutsigt vatten öser här ned igenom luftens mörker; den jord som tar emot allt detta stinker.” (sång IV, i Ingvar Björkesons översättning). Frossarna vaktas av Kerberos, den trehövdade hunden som i grekisk mytologi vaktade ingången till Hades. Givet hans konstanta hunger är han en lämplig vakthund. Syndarna krälar i leran som grisar medan Kerberos klöser deras ryggar. Deras begär kan aldrig släckas och deras sökande efter njutning fortsätter i leran och smutsen. Begäret efter mat gick före Gud i livet och förhindrar dem att nå högre i efterlivet. Nu får de kräla i gyttjan under ett oupphörligt regn istället för att dåsa bort på schäslongen i bekväma hus med varma brasor i den öppna spisen.Även Lev Tolstoj tyckte att det var något problematiskt med att sätta smaken som målsättning för ätandet. I boken Vad är konst? som skrevs på ryska 1897 men som först gavs ut på engelska, skriver han: ”att anse att målsättningen med konst är den njutning den ger oss är som att anta att målsättningen med mat är den njutning den ger oss när vi äter”. Det är ett antagande av ”människor med den lägsta av moralisk utveckling, det vill säga av vildar”. Meningen med mat är att ge oss näring och att tillfredsställa vår smak kan inte vara ändamålet, menar Tolstoj.Men, låter inte det lite väl asketiskt och ensidigt? Saker och ting, konst eller mat, behöver inte bara ha en mening, utan kan mycket väl ha fler än en. Är meningen med sex fortplantning? Är meningen med ett hus att få skydd eller är meningen med kläder att hålla oss varma? Det är en lite tråkig värld den ryske författaren föreställer sig när han säger att något bara kan ha ett ändamål.Men han har delvis rätt. Det finns något av dödssynden kvar i foodiens livsstil. Det har inte bara med att göra att det är osmakligt att spendera tusentals kronor på en wagyu-köttbit när pengarna istället kunde ha gått till måltider för hemlösa. Det är fullt möjligt att vara medveten om andra människors lidande och vilja ge pengar till olika hjälporganisationer samtidigt som man är en foodie. Istället är det den allt för stora betoningen på estetisk njutning som är problematisk. Det är inget fel med att utveckla sin smak och inte ens något fel med att det finns standard och rätt och fel vad gäller smak. Foodies brukar inte heller stanna vid njutningen och smakerna, intresset för matens kulturella och historiska aspekter ingår i paketet. Men en viktig aspekt av mat verkar vara eftersatt: moralen.Jag vill som Brillat-Savarins förändra synen på foodien, sätta en högre standard för vad som krävs. Vi kan kan kalla det en filosofisk foodie, en person för vilken tänkandet styr smaken. Någon har kommit fram till att hon måste se på sina matval på ett nytt sätt och ta ett djupare ansvar för dessa och hur de påverkar hennes eget liv och andras. En mer reflekterande matälskare.En filosofisk foodie är inte nödvändigtvis en gourmet i Brillat-Savarins bemärkelse. Hon kan vara, men viktigare är att hon går djupare och inte enbart ställer upp estetiska utan även moraliska principer för sina matval och sitt ätande.Maten vi äter och de matval vi gör i livet är personliga. Men det är varken insikts- eller ansvarsfullt att låta dessa styras enbart av smaken, vi bör också se till var maten kommer ifrån, vad vi faktiskt har på tallriken, hur det har odlats, slaktats eller fångats, vem som har odlat det eller plockat det och så vidare. Den kunskap som kommer av att veta vad god mat är och hur den tillagas måste i vår tid kompletteras med filosofisk reflektion. Man måste fråga sig både hur maten och foodien kommer till tallriken. Det håller inte att flyga runt världen och äta Fugu i Japan, fermenterad haj på Island och levande bläckfisk i Korea. Endast en filosofisk foodie är en verklig foodie.Henrik Lagerlundfilosof och författare

"Det var en kamp mot klockan om vad som skulle komma först. Mitt vatten när förlossningen skulle starta, eller vattnet i huset."Lovisa Arvidsson, politisk redaktör för Länstidningen Östersund, ger en målande beskrivning av hur det var att flytta från storstaden till en liten ort i Jämtland. Hon menar att i glesbygden har man inte råd med lyxen att ha stora ideologiska konflikter - är man grannar hjälps man åt.Välkommen till ett samtal om stad och land, vilken landsände som försörjer vilken och varför SD vuxit i tidigare röda fästen.Musik: Pixabay Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bruttonationalproduktet - eller BNP - er et tal, som mere end noget andet styrer verden. Og som på flere måder har bestemt, hvordan vores samfund og kloden er kommet til at se ud. Tallet beskriver, hvor mange penge, der hvert år skifter hænder i et land, og målet har i flere generationer været, at det for alt i verden kun må stige. Men har det givet os det liv og den verden, vi ønskede?Dagens gæst i 'Du lytter til Politiken' er Politikens internationale kommentator Michael Jarlner, som fortæller om, hvorfor Politiken har bedt en række økonomer opfinde et bedre tal.

Christian Kjær er havnet i juridisk slagsmål med sin ældste søn. Kort efter dokumentaren sendte Philip Kjær nemlig en stævning til sin far. Jeppe Søe har givet netfisse.dk fra sig. Komikeren Heino Hansen har nemlig overtaget siden til at promovere sine kommende liveshows. Og så er Mai Manniche (igen) blevet bedt om at fjerne billeder af de kongelige fra hendes story. I panelet sidder Jonas Kuld Rathje, Anne Kirstine Cramon og Niels Pinborg.Følg Det, vi taler om i appen og lyt til nye episoder hver fredag.Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram.Vært: Ditte OkmanProducer: Sarah BechPodimo-ansvarlig: Sarah ØrstedVideo: Sofus Chammon og Frederik SchultzSee omnystudio.com/listener for privacy information.

En lytter har givet sin roommates kat et LSD-trip, og en anden lytter kan bedst lide sin kæreste sovende. Sådan lyder det, når Sanne Cigale Benmouyal åbner Hemmeligheders telefonsvarer sammen med Carl Knast, der deler en hemmelighed om der, hvor han kommer fra. Ring ind med din hemmelighed på 28544000. Vært: Sanne Cigale Benmouyal. Producer: Sarah Schwab Randeris. Projektleder: Maja Rathmann Mølbak. Redaktionsleder: Anders Stegger.

Lørdag eftermiddag gik dansk politik i stå, da nyheden om Søren Pape Poulsens død ramte hårdt og pludseligt. I denne særudgave af vores politiske podcast 'Uden for Citat', som også bliver sendt ud i 'Du lytter til Politiken's kanal, fortæller politisk analytiker Elisabet Svane om den konservative leders dramatiske karriere. Og om det første lidt specielle interview, hun lavede med ham for 10 år siden. Dagens udgave af 'Uden for Citat' er produceret af Jonas Schrøder-Andreasen. Bo Søndergaard er vært og Elisabet Svane fortæller.

Amerikansk økonomi og inflation overrasker til den høje side, og det udskyder forventningen til rentenedsættelser. Givet, at renteniveauet er så højt, kunne man ellers godt argumentere for at komme i gang, så man kunne gå forsigtigt frem, men det ser ikke ud til at være det, centralbanken vil gøre.

En lyssnare reagerar på förra veckans fredagsavsnitt som handlade om att singlar alltid står för underhållningen och hur tröttsamt det är med alla frågor om ”hur det går på mansfronten” Vår lyssnare den här veckan har varit i stadigt förhållande i nio år och upplever att hon aldrig får frågor om hur det går i hennes relation. Tar man par för givet och är det inte spännande nog att prata om? Eller handlar det snarare om att man inte vågar fråga eller öppna upp?

Jonas Vingegaards største konkurrent har meldt sin ankomst til næste års Giro d'Italia, og det er godt nyt for danskerens Tour-chancer. Spørgsmålet er nemlig, om Tadej Pogacar kan præstere i Italien og møde op til Tour de France i topform bare én måned senere? Det svarer Brian Vandborg, der i sin aktive karriere kørte begge løb, på i dagens afsnit. Vært: Emil Schiønning.

Der er fest i forældregruppen… men er der nu osse det? I denne episode er vi på fælleskommunikationen på Aula, i forventningsafstemningen til engagement for store og for små, i snakken om, om andre forældre partout skal blive nye venner og om hvor lidt, det egentlig er OK at magte, når man har skolebørn. Vi taler om at få et blik ind i andres forældreskab, om dem, der altid rækker hånden op til forældremøde og dem, der aldrig gør. Om legeaftaler, voksen akavethed og om ”dårlige undskyldninger.” Vi taler om ensretning i fraværet af andres børneopdragelse – hvorfor skal vi have en kollektiv politik for alt muligt, fordi DU ikke kan sige nej til dit barn? Og så taler vi om, når en god idé flyder over sine grænser og vi inviteres til forældre-hyttetur, forældredruk og om verbale, online slagsmål over en kønsbestemt fødselsdag… velkommen til forældregruppen! Panelet består af Nanna Schultz og Julia Lahme. Vært: Majbritt Maria Lundgaard. Redaktør og tilrettelæggelse: Emma Kleist Christensen.

Efter en udmelding med sjældent set kort frist for at melde sig til VM-værtskabet trak alle kandidater sig. Lige på nær Saudi-Arabien, der meldte sig klar til kamp. Verdensmesterskabet i herrefodbold i Qatar blev mødt af fordømmelse fra store dele af den vestlige verden, og fra flere lød det, at VM aldrig skulle have fundet sted i et land, hvor det stod sløjt til med menneskerettigheder. Hvordan kunne det så ske, at en af verdens største sportsbegivenheder igen ender i en diktaturstat?Det svarer redaktionschef for Politikens sportsredaktion, Christian Heide-Jørgensen, på i dagens afsnit.

Tips: Få bättre kontakt med exet & Nu är männens sexlust opassande & Lyssnare: Kan jag flytta 45 mil från barnen? & Varför vill vi alltid ändra på varandra? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Særudgave af Du lytter til Politiken, hvor Lotte Folke, chef på Politikens debatredaktion, interviewer pensioneret psykolog Uffe Mynster, der i sidste uge vakte heftig debat med et indlæg i Politiken.Uffe Mynster mener, at vi er blevet så overfokuserede på diagnoser som ADHD, at vi risikerer at overse andre alvorlige problemer hos de børn, der alt for hurtigt får diagnoserne. Og at dét svigt er så stort, at vi i fremtiden kommer til at undskylde for det. Hans indlæg har udløst heftig debat, og Lotte Folke beder ham uddybe, hvad han mener, og svare på noget af den kritik, der er kommet.Debatredaktionen kommer snart med sin helt egen podcast, hold øje, der hvor du finder dine podcasts. 

Givet hur styrda vi är av normer, har vi någon handlingsfrihet kvar? Statsvetaren Elsa Kugelberg på Oxford och Stanford diskuterar med etnologen Jesper Fundberg och filosofen Lena Halldenius. Sociala normer är oskrivna regler som är viktiga för att människor ska fungera tillsammans. Men hur påverkar normerna individens handlingsutrymme? Det här avsnittet handlar om förhållandet mellan moral, lagar och sociala normer. Gäster i samtalet är Jesper Fundberg, professor i etnologi vid Malmö universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet samt Elsa Kugelberg, statsvetare och gästforskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Apatien breder sig i blå blok, og selv om der er en hel uge til valget, har de blå partier reelt opgivet at få en ren, borgerlig valgsejr. Det konkluderer politisk analytiker Niels Th. Dahl på baggrund af sine kilder i den blå lejr. Liberal Alliances Alex Vanopslagh siger det samme. Fra nu af kæmper hvert blåt parti for sig selv, siger Niels Th. Dahl. Og så har de et spinkelt håb om, at Lars Løkke Rasmussen og Moderaterne efter kaotiske regeringsforhandlinger ender med at vende sig mod den borgerlige lejr. Værter: Thomas Buhl og Theodora Renard.

For lige omkring et år siden var Sophie forbi podcasten, for at dele hendes dilemma som dengang var, om hun skulle give slip på sin spiseforstyrrelse (episode #24). Nu er der altså gået et år, og Sophie er tilbage for at fortælle hvad der er sket siden sidst, og, ikke mindst, om hun har givet slip på sin spiseforstyrrelse. Lyt til en autentisk samtale om vejen ud af en spiseforstyrrelse som både byder på opture, nedture og massere af tvivl. Det kommer vi blandt andet ind på i episoden:• Hvordan man tager springet ud i recovery• Kontroltab og falsk kontrol• Den sorg der kan være forbundet med at slippe en spiseforstyrrelse• De gevinster der er forbundet med at slippe en spiseforstyrrelse• Identitet og image• Ikke længere at være "hende den sunde"• Indre og ydre validering• Hvor skal man starte?• Hvordan lærer man at græde• Frygt og hvorfor den opstårDenne episode er sponsoreret af Zetland, hvor du lige nu kan få hele 2 måneders adgang til Zetland for kun 50 kr.!!Samtidig er du med til at støtte podcasten med hele 200 kr. når du tilmelder dig via linket nedenfor. Win win win! Start dine 2 måneder lige her: https://www.zetland.dk/kampagne/duburdeingenting

Arkæolog Jeanette Varberg er aktuel med krimien ”Enkernes land”, som starter midt i en storm i Vestjylland i slutningen af 1800-tallet. For at skrive de scener frem, har hun trukket på egne erfaringer med at krydse Nordatlanten i et sejlskib. ”Enkernes land” bygger på masser af research – lige fra læsning af gamle dokumenter og avisartikler til en undersøgelse af dødsstivhed og brug af viden fra de arkæologiske ekspeditioner Jeanette Varberg selv har været på. Den helt store fornøjelse for Jeanette Varberg har dog været, at romanen blev et frirum, hvor hun selv fik lov til at digte frit. Som et centralt tema i bogen sætter hun også et fokus på kvindernes rolle i historien, og på hvordan magten mellem kønnene blev fordelt skævt fra begyndelsen. Vært og tilrettelæggelse: Lene Grønborg PoulsenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nous sommes le 29 octobre 1928. Ouvrons le journal « Vers l'Avenir » qui consacre, ce jour-là, un article à l'inauguration, place d'Armes à Namur, d'un monument à la mémoire de Léopold II. La famille royale a fait le déplacement pour l'occasion. La statue, qui figure un souverain tout en barbe, debout, bien campé sur ses deux jambes, les bras croisés derrière le dos, le regard fier et porté sur l'horizon, est l'œuvre du jeune Victor Demanet, né à Givet; le socle, lui est dessiné par Georges Hobé. A propos de ce dernier, justement, le journal rappelle un fait ayant eu lieu vingt-trois ans plus tôt, au moment des célébrations des septante-cinq ans de la jeune Belgique. On peut lire : « Lors des festivités jubilaires de 1905 (…) le roi signala qu'il conviendrait de remplacer, par une constructions majestueuse, les installations provisoires et rudimentaires de notre stade ? C'est alors que, sous l'impulsion et sur les indications du roi lui-même, le bel artiste qu'est l'architecte Georges Hobé réalisa le magnifique ensemble des projets de transformation de Namur ». Quel hommage ! Mais qui était Georges Hobé, architecte, à l'époque, internationalement célébré ? Connu, aujourd'hui, pour la série de grands travaux menés dans ce qui n'était pas encore la capitale wallonne. On sait, finalement, peu de choses de cet autodidacte très soucieux du lien entre bâtit et environnement. Partons sur ces traces … Invité : Raymond Balau, architecte, urbaniste. Auteur de « Georges Hobé a-t-il modernisé Namur ? » ; éd. Archives photographiques namuroises.

Givet en karriär på 40 år (kanske t.o.m 60 år), är det viktigt att hitta det man tycker är roligt och är bra på. Helst där man har en naturlig fördel för att man är bättre än andra. Särskild om man är kunskapsarbetare. Boktips: Peter Drucker - Managing Oneself. Självkännedomsfrågor: Vad är du bra på/har ovanligt hög talang inom? Hur lär du dig bäst? Hur kommunicerar du bäst? Är du en utförare eller en abstrakt tänkare som kommer på stora idéer? Ett annat sätt att uttrycka samma koncept – är du bättre på “rå kreativitet”, eller bättre på att ta en existerande idé och förbättra den? Brukar du övertänka saker eller är du spontan och tar saker som de kommer? Gillar du att experimentera och mixa saker, eller föredrar du färdiga lösningar? Är du introvert eller extrovert? Är du mer av en följare eller en contrarian? Är du en maximalist eller en satisficer? Jobbar du bäst med fokus på EN sak, eller kan du faktiskt multi-taska? Creative vs Practical process:Behöver du mer eller mindre struktur i ditt liv Om du vill att vi gör ett längre avsnitt om en av dessa punkter, eller har något annat förslag på vad vi borde göra ett avsnitt om, kan du skriva till @25minuter på Twitter eller maila 25minuter@gmail.com

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fra et mildt og forelsket forår til full on transformation og bøllebank. Denne episode handler NÆSTEN om at være på selvudviklingskursus ved Carl Mar Møller.. Jeg forestiller mig i hvertfald at man er gul og blå på kroppen af at blive slået med en kølle men at man samtidig er kommet tættere på sin sjæls essens.I denne episode tager jeg jer med på "weekenden fra helvede". Fire dage i København gik nemlig grueligt galt på alle planer. Jeg har lært en hel masse af at blive udfordret non stop på udebane. De læringer deler jeg med dig :)Retreat på Møn i maj finder du herJeg er så glad for du lytter med. Tak!Ømme kram fra Satie Underfladisk PatreonSupport this show http://supporter.acast.com/underfladisk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt träffar vi Physitracks VD, Henrik Molin, samt Senzimes VD, Pia Renaudin, i fördjupande intervjuer. Därefter uppmärksammar vi highlights från bolagsdagen då ett stort antal bolag samlades för att informera investerare. Bolag som kommenteras i podden är bland andra Embellence, C.A.G och Clemondo men även Maha Energy och Beijer Group. Givet omvärldssituationen gör vi också en fördjupning kring energi, ett område som påverkas betydligt nu. Vi får också lyssna till en initieringsanalys av Bubbleroom. Podden leds av Daniel Ljungström.

Jeg havde aldrig i mit liv tænkt, at jeg selv skulle have en podcast. Jeg har de senere år elsket at lytte til podcasts men ligefrem selv have en!? Men det fik jeg. Og her kan du høre en episode, hvor jeg gør status efter 200 episoder. Podcastproducer Anders Guldberg er vært og jeg er gæst. Lyt med her, hvor vi kommer ind på: 3 historier fra det virkelige podcastliv inkl. nøgenbadning med en lytter.Indblik i én af mine almindelig arbejdsuger.Hvordan det var at få virkeligt dårlige anmeldelser i begyndelsen plus en besked fra én af de tidligere knap så begejstrede anmeldere.Hvordan jeg turde at lære noget nyt og lave en podcast, selvom jeg ikke anede hvordan og ikke var god til det.En konkurrence, hvor du kan vinde et eksemplar af Anna Bogdanovas bog "Ekspress Opstrammer" - en træningsbog, jeg er vild med, fordi Anna laver stressvenlig træning med fokus på helheden. OBS: Begge konkurrencer er udløbet.Og andet godt:) Du kan læse mere om Anna og hendes bog her. Skriv en anmeldelse: Skriv en anmeldelse på Apple Podcasts. Det gøres nemmest via din iPhone inde i din podcastapp, hvor du kan finde "Psykologen i Øret" og give podcasten stjerner og skrive en anmeldelse. (Husk at skrive dit fulde navn, så jeg kan finde frem til dig.) OBS: Begge konkurrencer, nævnt i podcastepisoden, er udløbet.