Podcasts about matteuspassionen

Bachs Matteuspassionen är en klassiker bland klassiker. Men det var inte självklart att det skulle bli så. Karin Nykvist funderar verkets här och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är en vårdag i Leipzig för ungefär 300 år sedan. Kanske är det 1727, kanske 1729, eller 1736. Hur som helst: det är långfredag och du är på väg att fira gudstjänst i din kyrka, Thomaskyrkan. Kantorn heter Johann Sebastian Bach. Han är en bråkig typ. Flera gånger har han hamnat i trubbel för att ha brutit mot sitt anställningskontrakt – det där han har lovat att inte spela för långa musikstycken, och att inte vara för operalik i sina kompositioner.Du vet inte om det, men snart ska du få höra ett verk som ska komma att bli ett av musikhistoriens mest älskade. Och återigen kommer det att brytas mot det där anställningskontraktet – med råge. Tre timmar musik ska det bli – och dramatiskt operalikt så det förslår.Enligt en tradition som vuxit fram sedan medeltiden ska Bibelns passionsberättelse sjungas fram, och den här gången har Bach tonsatt Matteusevangeliets tjugosjätte och tjugosjunde kapitel. Det är en våldsam text, där Jesus förråds och döms, förnekas, förnedras, torteras och till slut dör på korset. Men verket du ska få höra rymmer mycket mer än så: förutom evangelietexten och en dramatisering av dess händelser kommer också de känslor och tankar som berättelsen väcker att gestaltas av dagens sångare och musiker.Hur kommer du att reagera på det du hör? Kommer du att beröras av musiken, lära dig något nytt, känna närhet till din protestantiska Gud och till evangeliet?För oss idag är det svårt, ja nästan omöjligt, att föreställa sig hur det var att uppleva uruppförandet av Matteuspassionen. Svårt för att alla vi som nu lyssnar på Bachs musik har hört den förut – på radio, på strömningstjänster, på skiva – och kan välja att höra den igen, när vi vill och hur vi vill, jättehögt när vi kör bil eller lagar mat, och tystare, som bakgrundsmusik när vi träffar vänner eller läser en bok.Och svårt för att vi har hört så mycket mer och annat än de som satt där, i Thomaskyrkan: förutom Mozart och Beethoven och Puccini har vi ju lyssnat på Mellolåtar, Beatles och Beyoncé. Bach är inte ny musik för oss. Den chockerar inte med oväntat dramatiska arior eller kontroversiella harmonier.Men låt oss försöka tänka oss in i vad de som hörde Matteuspassionen den gången fick vara med om.För det första: musiken bröt fastans tystnad. Under Bachs tid spelades inga instrument alls under fastan. Också öronen omfattades av askesen. När han skrev sina passioner hade det precis blivit tillåtet med ett undantag för långfredagen – men bläckblåset fick tiga, glädjens och triumfens trumpeter släpptes inte fram förrän på påskdagen, efter uppståndelsen.För det andra: Lyssnarna den gången var inte en publik, utan en församling. Matteuspassionen var inte en konsert utan del i en gudstjänst. Vi kan tycka att drygt tre timmar musik är ungefär vad vi orkar med i en sittning – hur fantastisk musiken än är. För dåtidens kyrkobesökare väntade så mycket mer: framför allt en upp till två timmar lång predikan mellan passionens första och andra del.Och för det tredje: De som hörde Matteuspassionen den där första gången såg antagligen varken kören, solisterna eller orkestern, för de höll nog till på orgelläktarna. Så var de inte heller så många. Flera forskare menar att Bach använde sig av endast åtta sångare till sin Matteuspassion. De som anser att han hade fler brukar stanna vid högst tjugofyra. Alla sånginsatser, kör såväl som solon, stod dessa få röster för. Den första Matteuspassionen var alltså en intim historia, inte det magnifika oratorium som det är idag.För librettot samarbetade Bach med en samtida poet, som kallade sig Picander. Det är en skicklig blandning av bibeltext, psalmvers och lyrik. Här möter det våldsamma Matteusevangeliet kärleken i Höga visan, och konventionella och vackra koralformuleringar varvas med närapå centrallyrisk poesi.Kompositionen är slående dramatisk. I den första satsen bjuder kören in oss direkt genom att uppmana oss att betrakta hur Guds lamm offras: Se! sjunger de. Betrakta det fruktansvärda, och förundras över Guds stora kärlek. Och i den sista sätter sig kören vid graven och gråter över den döda Jesus. Sov i ro, sjunger de, i en tretakt som närmar sig vaggvisan.Så bjuds vi alla in i dramats här och nu. Matteuspassionen handlar inte bara om det som hände för länge sedan, utan om det som pågår. Två ord är särskilt viktiga i verket: nu och jag. Nu är min Jesus försvunnen, sjunger sopranen när Jesus blivit arresterad.Kören och solisterna gestaltar dramat, men de berättar också om det, reagerar på det, i en komplicerad rollväxling. Efter att ha varit en uppretad mobb som högljutt kräver Jesus avrättning kan kören plötsligt växla ton och stilla sörja det som sker. Och när Jesus dött och dramat enligt traditionen stannar upp i flera sekunder bryts den långa tystnaden till slut av kören som i en innerlig koral ber: ”Jesus, när det är min tur att skiljas från livet: var med mig. Överge mig inte”.Så blandas evangeliets berättelse om Jesus korsfästelse med det drama som pågår inom varje människa, och berättelsen om Jesu död kommer också att handla om den död som väntar oss alla.När Bach dog 65 år gammal 1750 föll hans kyrkomusik i glömska: den var omodern helt enkelt. Av de fem passionsverk forskningen menar att han komponerade har vi därför idag bara två kvar – Johannes och Matteus. Just Matteuspassionen återuppfördes berömt i Berlin 1829, efter nästan hundra år i glömskan, under ledning av den då blott tjugoårige Felix Mendelssohn. Med Mendelssohn blev Bachs Matteuspassion en annan, mer magnifik och mer romantisk.Idag är den Matteuspassion vi hör i kyrkor och konserthus ytterligare en annan: en produkt av alla de berömda uttolkare som följt i Mendelssohns spår. För så är det ju, nya Bach-framföranden tar intryck av tidigare, men också av den kyrkliga, samhälleliga och musikaliska utvecklingen. Allt i en lång receptionshistoria som nu alltså börjar närma sig 300 år.Men stommen i verket: musiken, berättelsen, består. När viola da gambans mörka toner nästan outhärdligt vackert gestaltar sorgen över Jesu död i ”Komm, süßes Kreuz”, får den moderna människa som lärt sig att aldrig tänka på döden en chans att verkligen vila och dröja i passionsmytens och sorgens stora känslor.Och kanske är det just i den där omedelbarheten och närvaron, som dagens konsertbesökare möter dem som lyssnade den där gången. I Leipzig, för trehundra år sedan.Karin Nykvistlitteraturvetare och kritiker

För första gången i Great Books historia diskuterar vi inte en bok

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, inte minst i påsktider, men varför? Kan dess arkitektoniska uppbyggnad ha med saken att göra? Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, trots att vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för och trots att det finns en uppsjö av tolkningar och passioner inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannes-evangelierna. Frågan är varför. Kan det bero på att Bach tänkte som en arkitekt samtidigt som han tonsatte den text som ligger till grund för verket vid sidan av Matteusevangeliets kapitel 26 och 27? Librettist var poeten Christian Friedrich Henrici, även kallad Picander. Följ med in i Matteuspassionens dolda rum med sopranen Ida Falk Winland, Bachexperterna Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, och Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music i USA, samt professor em i kördirigering Dan-Olof Stenlund. Musikexemplen är bland annat hämtade från ett uppförande med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister som Ida Falk Winland och Anne Sofie von Otter under dirigent Daniel Hardings ledning, i Engelbrektskyrkan i Stockholm 2008. En dokumentär från 2019 av Berit Nygren.

Det har gått 20 år sedan Bach collegium Japan och Masaaki Suzuki spelade in Matteuspassionen för första gången. Så hur bra är den nya versionen? Och så lyssnar vi på Valkyrian och Elgars cellokonsert. Vilken höjdarvecka! Veckans skivor: Matteuspassionen Bach collegium Japan och Masaaki Suzuki BIS (BIS-2500) Betyg: 4 Elgars cellokonsert Sheku Kanneh-Mason, Londons symfoniorkester och Sir Simon Rattle  Decca (4850241) Betyg: 4 Wagners Valkyria Sir Simon Rattle och Bayerska radions symfoniorkester BR Klassik (900177) Betyg: 4 I panelen sitter musikprofessorn Mattias Lundberg, musikbibliotekarien Evabritt Selén och Yehya Alazem, chefredaktör på nättidskriften Capriccio. Dessutom har Sofia Nyblom träffat dirigenten Alan Gilbert, som snart blir musikchef på Kungliga operan i Stockholm. På hans CV står sedan tidigare chefdirigent för Elbphilharmonie i Hamburg, musikchef för New York-filharmonikerna och chefsdirigent för Kungliga Filharmonikerna.

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner – inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna, men varför?Bachexperten Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, har upptäckt att verket är uppbyggt som en hel katedral med perfekta proportioner räknat i antal takter, i lager på lager.Bachexperten Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, i sin tur säger att Bachs Matteuspassion är så stark att den talar direkt till oss - utan att vi känner till dess ursprungliga liturgiska sammanhang eller förstår ett enda ord om den framförs på originalspråket tyska - men vilken roll spelar då passionens språkliga rum?"Det är av avgörande betydelse", säger Dan-Olof Stenlund, professor emeritus i kördirigering. Han har framfört verket på svenska i 40 år, först i Engelbrektskyrkan i Stockholm och sedan tillsammans med Malmö kammarkör. Vid sidan av ovanstående tre får ni också höra vad sopranen Ida Falk Winland säger om verket och också höra två arior med henne.Musikexemplen är hämtade från ett uppförande med Dan-Olof Stenlund med kör och orkester från 2000 i Lund och Malmö, ett spår från albumet Matthäus-Passion under ledning av Philippe Herreweghe samt ett uppförande i Engelbrektskyrkan från 2008 med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister under ledning av Daniel Harding.En dokumentär från 2019 av Berit Nygren/Sveriges Radio P2

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad? Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner  inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna? Ja, vad beror det på? Följ med in i Matteuspassionens dolda rum med musikjournalisten Berit Nygren, sopranen Ida Falk Winland, Bachexperterna Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, och Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, samt professor emeritus i kördirigering Dan-Olof Stenlund. Programmet är en repris från den 14 april 2019 och sänds den här gången inför Östersjöfestivalen på Berwaldhallen i Stockholm där Matteuspassionen sätts upp den 31 augusti - mer om det här. En P2 Dokumentär av Berit Nygren/Sveriges Radio P2. Litteraturtips: Butt, John: Bach's Dialogue with Modernity: Perspectives on the Passions (Cambridge University Press; Reprint edition (February 16, 2012) - mer här. Rathey, Markus: Bach's Major Vocal Works: Music, Drama, Liturgy (Yale University Press; 1 edition 2016) - mer här. Tatlow, Ruth: Bach's Numbers: Compositional Proportion and Significance (Cambridge University Press, 2015, 2016) - mer här.

Panelen dånar till Sjostakovitj, blir besviken på en själlös inspelning av Matteuspassionen men återfår entusiasmen när forskaren Ruth Tatlow förklarar hur Bach byggde verket på perfekta proportioner.   Veckans skivor: BUSONI PIANO CONCERTO Pianokonsert i c-dur, op. 39 av Ferruccio Busoni Kirill Gerstein, piano Boston symfoniorkester Sakari Oramo, dirigent Tanglewood festivalkör Myrios Classics MYR024 Betyg: 5 MATTHEW PASSION Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach i versionen från 1742 Dunedin Consort and Players John Butt, dirigent Nicholas Mulroy, evangelisten Matthew Brook, Jesus LINN CKR313 Betyg: 3 SHOSTAKOVICH: SYMPHONIES NOS. 6 & 7, KING LEAR Symfoni nr 6 och 7, m.m. av Dmitrij Sjostakovitj Boston symfoniorkester Andris Nelsons, dirigent Deutsche Grammphon 483 6728 Betyg: 4 Veckans val: Matteuspassionens perfekta proportioner Vi hör ett utdrag ur den aktuella P2-dokumentären Matteuspassionens dolda rum. I den söker Berit Nygren svaret på varför Matteuspassionen är ett av världens mest spelade verk. Vad är det som fortsätter att fängsla snart 300 år efter att den uruppfördes? Bach brukar ju förknippas med talmystik men här får vi andra ledtrådar till hans musik av forskare som Ruth Tatlow och Markus Rathay. Referensen x 2: Bach och Sjostakovitj Vi jämför den aktuella inspelningen av Matteuspassionen med John Eliot Gardiners inspelning från 1989 med Engelska barocksolisterna och Monteverdikören med bland andra Ann Sofie von Otter. Och så lyssnar vi på den allra första inspelningen av Sjostakovitjs sjätte symfoni. Året var 1940. Philadelphiaorkestern spelade och Leopold Stokowski dirigerade.

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, inte minst i påsktider men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner – inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna. Det visar sig att Bach tänkte som en arkitekt redan på kompositionsstadiet, medan han tonsatte den text som ligger till grund för verket av poeten Christian Friedrich Henrici aka Picander.Följ med in i Matteuspassionens dolda rum med musikjournalisten Berit Nygren, sopranen Ida Falk Winland, Bachexperterna Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, och Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, samt professor em i kördirigering Dan-Olof Stenlund.Musikexemplen är bland annat hämtade från ett uppförande med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister som Ida Falk Winland och Anne Sofie von Otter under dirigent Daniel Hardings ledning, i Engelbrektskyrkan i Stockholm 2008.En P2 Dokumentär av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.Litteraturtips:Butt, John: Bach's Dialogue with Modernity: Perspectives on the Passions (Cambridge University Press; Reprint edition (February 16, 2012) - mer här.Rathey, Markus: Bach's Major Vocal Works: Music, Drama, Liturgy (Yale University Press; 1 edition 2016) - mer här.Tatlow, Ruth: Bach's Numbers: Compositional Proportion and Significance (Cambridge University Press, 2015, 2016) - mer här.

EU-domstolen gav ett belgiskt företag rätt att sparka en kvinna som bar slöja. Kommer domen att påverka mångfalden i svenskt arbetsliv? Företag har rätt att förbjuda religiösa attribut på jobbet. Det är innebörden i ett beslut i EU-domstolen i veckan. Vad betyder nu detta för svenska arbetsplatser? Uppmuntras arbetsgivare att förbjuda religiösa symboler - särskilt den muslimska huvudduken? Lars Bäckström, arbetsrättsjurist på Almega, och Lise Donovan, chefsjurist på TCO, diskuterar i Människor och tro. Förändringens vindar i Saudiarabien  Kvinnors frihet i Saudiarabien är starkt begränsad på grund av den stränga tolkningen av islam. Men nu är landet inne i en omvälvande förändring av sin ekonomi och det på gynnar kvinnorna som behövs på den förändrade arbetsmarknaden.  Det låga oljepriset skapar öppningar för saudiska kvinnor, säger Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker och redaktör på Utrikespolitiska Institutet. En liknande utveckling kan ses i Jordanien där många kvinnor vill kombinera yrkesliv och familjeliv, trots de normer som säger att kvinnans främsta uppgift är att vara mor. Vi möter Rania och Manal, två jordanska kvinnor som berättar om sina ambitioner och drömmar för frilansjournalisten Sophie Heine. Statsbidraget till Sveriges unga muslimer drogs in nu prövas beslutet i Förvaltningsrätten MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, har i ett antal år gett bidrag till Sveriges unga muslimer, SUM. Men nu senast blev det nej. Ett beslut som SUM har överklagat till JO och Förvaltningsrätten. Varför har MUCF ändrat sin syn på Sveriges unga muslimer? Johnny Lindqvist från MUCF medverkar i Människor och tro. Församlingen sjunger om sorgen och våldet i Malmö På söndag uruppförs en annorlunda Matteuspassionen i S:t Johanneskyrkan i Malmö. Församlingen sjunger med i konserten, och texterna är nyskrivna av författaren Ylva Eggehorn. Inspirationen har hon hämtat från berättelser och livsöden i nyhetsflödet. Det handlar bland annat om flyktingar från Aleppo och om den unge man som blev skjuten vid en busshållplats. Organisten och körledaren Christian Schultze berättar i Människor och tro om den ovanliga satsningen.

Johann Sebastian Bachs musik betraktas av många som perfekt i sig, men verken har till och med perfekta proportioner räknat i antalet takter. Det har den brittisk-svenska Bach-forskaren Ruth Tatlow funnit och det berättar hon om i det här "Interplay i P1"-programmet från den 24 januari respektive 3 april 2015. Tatlow har gått igenom samtliga renskrifter och publikationer av Bachs verk. Bland dessa finns den stora barocktonsättarens kända kollektion med tre sonater och tre partitor för soloviolin från 1720 som tillsammans är skrivna över exakt 2400 takter. Sedan berättar Tatlow bland annat hur Bach komponerade Matteuspassionen. Varför reviderade då Bach sina verk på det här sättet i deras slutversioner? Svaret fann Tatlow så långt tillbaka i historien som hos de gamla grekerna, och i idén om ett perfekt ordnat universum. För den som vill veta mer berättar Ruth Tatlow utförligt om detta i boken "Bach's Numbers; Compositional Proportion and Significance" som av en händelse ges ut just i denna vecka, på Cambridge University press. Tatlow är knuten till Statens musikverk 2013-2015 genom projektet "Bachs proportionella parallellism" som finansieras av Vetenskapsrådet. Musikexemplen i programmet är dels Partita i E-dur med Mats Zetterqvist på soloviolin, dels hämtade ur Matteuspassionen framförd av med The English baroque soloists, Monteverdi choir och London oratory junior choir under ledning av Sir John Eliot Gardiner, i en inspelning från 1989. Arian "Blute nur, du liebes Herz" från samma inspelning sjungs av sopranen Ann Monoyios. Producent Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Johann Sebastian Bachs musik betraktas av många som perfekt i sig, men verken har till och med perfekta proportioner räknat i antalet takter. Det har den brittisk-svenska Bach-forskaren Ruth Tatlow funnit och det berättar hon om i den tredje delen av "Interplay i P1 - dolda mönster i musiken" lördag 24 januari 2015. Tatlow har gått igenom samtliga renskrifter och publikationer av Bachs verk. Bland dessa finns den stora barocktonsättarens kända kollektion med tre sonater och tre partitor för soloviolin från 1720 som tillsammans är skrivna över exakt 2400 takter. Sedan berättar Tatlow bland annat hur Bach komponerade Matteuspassionen. Varför reviderade då Bach sina verk på det här sättet i deras slutversioner? Svaret fann Tatlow så långt tillbaka i historien som hos de gamla grekerna, och idén om att det fanns en perfekt ordning i Universum. Ruth Tatlow berättar utförligt om allt detta i boken "Bach's Numbers; Compositional Proportion and Significance" som kommer ut i vår, på Cambridge University press. Tatlow är knuten till Statens musikverk 2013-2015 genom projektet "Bachs proportionella parallellism" som finansieras av Vetenskapsrådet. Musikexemplen i programmet är dels Partita i E-dur med Mats Zetterqvist på soloviolin, dels hämtade ur Matteuspassionen framförd av med The english baroque soloists, Monteverdi choir och London oratory junior choir under ledning av Sir John Eliot Gardiner, i en inspelning från 1989. Arian "Blute nur, du liebes Herz" från samma inspelning sjungs av sopranen Ann Monoyios. Producent och programledare Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.