Podcasts about utrikespolitiska institutet

Ryktet går om att Putins helikopter skulle ha attackerats. Samtidigt utökar Ryssland attackerna mot ukrainska städer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bilderna av Vladimir Putin är just nu flera. En härförare mitt i striden. En landsfader som skyddar Ryssland och bjuder på kefir.Hör Joakim Paasikivi, militärexpert kopplad till advokatbyrån Mannheimer Swartling. Lubna El- Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.Manus programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Samtal om ett stopp på invasionskriget. Samtidigt avfyrar Ryssland den största drönarattacken sedan krigets start. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Johanna Melén och Ukrainakorrespondent Lubna El Shanti.Programledare Fredrik Wadström, producent Marina Nilsson Malmström

Putin säger sig vara redo, Trump tror sig ha ett avtal, Zelenskyj kommer med motbud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det psykologiska spelet är högt. Hör Carolina Vendil Palin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El Shanti.

Kriget i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka, samtidigt som det pågår så kallade fredsförhandlingar. Vilka är högt oklara vad de egentligen kan leda till för både Ukraina och resten av världen, på både kort och lång sikt. Samtidigt, i allt det här, är det viktigt att förstå vad Ryssland är för land, hur situationen är där och hur människor där resonerar. Det eftersom Rysslands agerande får en sån enorm påverkan på oss här i Sverige och i resten av Europa. I det här avsnittet medverkar därför Stefan Ingvarsson, från Utrikespolitiska institutet, och pratar om Ryssland, om situationen i de ockuperade områdena i Ukraina, samt om hotet mot oss i väst.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Vladimir Putin säger sig vara redo att föra samtal direkt med Ukraina om en vapenvila i kriget, uppger Kreml. Samtidigt verkar USA:s tålamod att engagera sig i kriget att vara allt mindre. Slaget analyserar situationen i Ukrainakriget tillsammans med experterna Charlotta Rodhe från Centret för Östeuropastudier vid svenska Utrikespolitiska Institutet, veterandiplomaten Rene Nyberg och Svenska Yles utrikesreporter Dan Helenius. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Konversationerna i den hemliga chattgruppen visade tydligt Trumpadministrationens syn på Europa. Håller USA på att överge sina allierade? Gäst: Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska Institutet och vd på analysföretaget Politea.

Det händer väldigt mycket i vår omvärld nu. USA:s roll och därmed förhållande till Ukraina och resten av Europa kan vara på väg att ändras helt. Samtidigt fortsätter Rysslands krig i Ukraina. Men är det på väg att bli fred? Vad är Rysslands mål med de här fredsförhandlingarna? Och vad innebär egentligen fred? Vill parterna ens ha det? För vad händer i Ryssland om det skulle bli det? I det här avsnittet medverkar Charlotta Rodhe, från Utrikespolitiska institutet, och pratar om just de här frågorna. Liksom hur man i Ryssland ser på det här med krig och fred gentemot oss i väst.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

USA under Donald Trump har fått Nato att tvivla på att USA ska komma till Europas försvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad gör man när den supermakt som ska stå där som garanten för Europas försvar plötsligt uppträder som fienden? Det funderar bland andra Danmarks regering nu efter Trumps tvetydiga uttalanden kring Grönland.Polen tillhör de länder som nu satsar stort på upprustning för att blidka amerikanerna.Estlands försvarsminister Hannu Pevkur varnar för att hotet mot Baltikum kommer att öka efter en eventuell fred i Ukraina. Och där vid Natos östra front finns en numera en svensk bataljon. Vi följer med på Sveriges första verkliga övning som Nato-allierad på en militärbas utanför Riga - där svenskarna har i uppgift att försvara Lettlands huvudstad från en eventuellt attack.Medverkande: Rigabor på stan, Kristian Söby Kristensen, tillträdande chef för institutet för strategi och krigsstudier vid Royal Danish Defence College, Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap, associerad med Utrikespolitiska Institutet, Jarosław Kraszewski, tidigare general i polska försvaret och militär rådgivare till landets president, Hanno Pevkur, Estlands försvarsminister, bataljonchefen Henrik Rosdahl, multinationella brigaden i Lettland, Chefen för Natos multinationella brigad i Lettland överste Cédric Aspirault.Reporter: David RasmussonTekniker: Stina FagerbergProgramledare: Fernando Ariasferando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Amerikanska företrädare är på väg till Moskva, enligt Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter de havererade relationerna mellan Ukraina och USA, lägger länderna nu fram förslag om vapenvila till Ryssland.Dessutom, hör om hur banden mellan Moskva och Donald Trump går långt tillbaka. Från planer på Trump Tower i Moskva till skönhetstävlingar till anklagelser om politisk påverkan.Gäster är Carolina Vendil Palin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Mellanösternexperten utpekades av TV4 för att ha ingått i ett iranskt påverkansnätverk, som enligt honom själv och hans arbetsgivare, Utrikespolitiska Institutet, i själva verket var en internationell expertgrupp finansierad av det brittiska utrikesdepartementet. Till Kvartal skriver dock brittiska UD nu att man inte har någon dokumentation över att ha finansierat eller samarbetat med nätverket, som kallas The Iran Experts Initiative. Av Nathalie Rothschild Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Underskattas Rysslands krigföring i världen i dag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här är avsnittet som samlar era frågor till gästerna!Hör Joakim Paasikivi, militärexpert och senior geopolitisk rådgivare. Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Ukrainakorrespondent.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

Den säkerhetspolitiska kartan ritas om, medan utspelen haglar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands och USA:s utrikesministrar ses för att prata om det ryska anfallskriget. Det pratas om en framtid med utomordentliga möjligheter till samarbete kring politik och ekonomi.Dessutom chock och akutmöte vid säkerhetskonferensen i München, där Europa fick höra från att Ryssland inte är det stora hotet.Hör Joakim Paasikivi, militärexpert och senior geopolitisk rådgivare. Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Ukrainas huvudstad Kiev.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

De senaste dagarna har slagit mot militära djupt inne i Ryssland men än så länge råder tystnad om attackerna från Kreml. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Varför har den efterlyste Vladimir Putin inte gripits ännu? Vad är Putins ledarstil? Hur kan FN tolerera att Ryssland blockerar alla försök att stärka Ukrainas förmåga att försvara sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här är avsnittet som samlar era frågor till gästerna!Hör Joakim Paasikivi militärexpert, Jakob Hedenskog analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén Ekots tidigare Moskvakorrespondent.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

Varför har Ryssland inte stridsflygplan över Ukraina och vad hände med Putins supervapen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här är avsnittet som samlar era frågor till gästerna!Hör Joakim Paasikivi militärexpert, Stefan Ingvarsson analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och Johanna Melén Ekots tidigare Moskvakorrespondent.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

En ny oundviklig och oåterkallelig världsordning framträder säger Putin och bygger Det globala Öst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uppgifter om Nordkoreanska trupper i Ukraina och snart samlas några av världens främsta ekonomier i ryska staden Kazan. Nu talar Vladimir Putin talar om en kraftsamling omöjlig att stoppa.Hör Stig Fredriksson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

De nya ansiktena i det Putin kallar för landets nya elit tillåts ta allt mer plats i maktens strålkastarljus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Putin styr Ryssland med järnhand men två nya ansikten får synas i maktens strålkastarljus: den tidigare livvakten och toppmilitären vid fronten. Putins tidigare livvakt Aleksej Diumin och toppmilitären Apti Alaudinov.Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Än har ingen kvinna vunnit ett presidentval i USA. Kvinnliga politiker möter fler hinder än män men mycket har hänt sedan valet 2016. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA har sett en tydlig trend där fler kvinnor både ställer upp i politiska val - och vinner. I november ställs demokraternas Kamala Harris mot Republikanernas Donald Trump. Hennes partikollega Hillary Clinton lyckades inte vinna tillräckligt med röster i rätt delstater när hon var hans motståndare för 8 år sedan. Men både experter och väljare verkar tycka att både inställningen till kvinnor, och själva valdynamiken, ser helt annorlunda ut nu. Medverkande: Narda Davis, republikansk väljare i Texas, Margurite Brown, demokratisk väljare i San Francisco, Daniel Lippman, politisk reporter på nyhetsajten Politico, Jon Decker långvarig Fox-medarbetare och idag arbetar för Grey television, Lynn Labrowsky, republikansk väljare i Pennsylvania, Barbara Ward, väljare i Pennsylvania, Cheryl Rodriguez, pensionär och swing-väljare i Pennsylvania, Debbie Walsh, ordförande för Center for American Women and Politics vid Rutgers universitetet, Orly Siow, forskare vid Lunds universitet med fokus på representation, gender och ras, Jan Hallenberg, statsvetare knuten till Utrikespolitiska Institutet och Försvarshögskolan som länge följt amerikansk politik.Reportar: Parisa Höglund i San Francisco och Simon Isaksson i Scranton, USA.Tekniker: Jacob Gustavsson.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

I Ryssland är OS enormt populärt. I år visas det inte ens på rysk tv. De ryska idrottare som deltar, under neutral flagg, har fått utstå stark kritik från Ryssland och kallats agenter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att träna elitidrottare inom det militära har varit Rysslands styrka. Men samma stund som landet fullskaligt invaderade Ukraina blev det en högst kontroversiell strategi. 15 ryska idrottare tävlar under neutral flagg, då landet inte får delta i OS till följd av sin invasion.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.Malcolm Dixelius, mångårig radio- och tv-korrespondent i Moskva, både i Sovjetunionen och i det självständiga Ryssland. Du är också filmare och författare. Trygve Ulriksen Skogseth, radions utrikesreporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Tekniker: Fredrika BruniusProgramledare: Monika TitorProducent: Marina Nilsson Malmström

Amerikanska valet är årets nästa stora händelse, men hur ser egentligen Donald Trumps respektive Kamala Harris ekonomiska politik ut, och hur påverkar dessa oss i Europa? I dagens avsnitt gästas vi av Bjön Fägersten för att försöka reda ut detta! Björn forskar på Utrikespolitiska Institutet och driver sitt eget företag Politea som hjälper myndigheter och privata aktörer att förstå geopolitikens innebörd och ekonomiska konsekvenser. Lyssna in för ett samtal där vi försöker hitta möjligheterna i dessa, kanske annars, skakiga tider.  

Rapporter om utslaget ryskt bombflyg i Murmansk. Dessutom är de eftertraktade F16-planen nu på plats i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi avhandlar en del av vad som hänt i sommar. F16-planen ska vara framme, mordplaner på företagsledare inom försvarsindustrin i Europa och domar mot en rad journalister, där en fångutväxling med USA tycks nära.Dessutom har Ukrainas försvarschef gett en exklusiv intervju där han säger sig veta hur kriget ska vinnas.Gäster: Joakim Paasikivi, militärexpert och tidigare överstelöjtnant. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och utrikesreporter Trygve Ulriksen Skogseth.Tekniker: Nikki PrykeProgramledare: Monika TitorProducent: Marina Nilsson Malmström

Vapen och pengar till Ukraina ökar trycket mot Ryssland. Samtidigt avfyrar Ryssland ombyggda sovjetbomber. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainska drönare slår till inne i Ryssland, ryssarna anfaller med ombyggda sovjetbomber, Putin kopplar greppet om makten medan ryska Svarta havsflottan krymper. Trots ett upptrappat läge ser vi inte att någon sida får ett tydligt övertag.Under det här första halvåret av 2024 har vi sett en upptrappning av kriget, både av den ryska invasionen och Ukrainas försvarsförmåga. Nyss samlades mer än 90 länder i en fredskonferens i Schweiz på initiativ av Ukraina. Samtidigt presenterar Putin en egen kravlista.Hör Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan, Martin Kragh, östeuropaforskare vid Utrikespolitiska Institutet och författare och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström.

Den ryska presidenten vill ha större enighet och att alla ska arbeta som om de befinner sig vid fronten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom efterlyste han hjälp att ingjuta patriotism i människor, under ett toppmöte i Sankt Petersburg.Samtidigt väcktes spekulationer kring hur ett generationsskifte inom makteliten skulle kunna se ut, av att bland annat Putins vuxna döttrar gjorde framträdanden.Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Ryssland bombar Ukraina alltmer och den ryska krigsindustrin växlar upp samtidigt som Kreml gör utspel om vapenvila. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Källor nära Putin ska ha sagt att Ryssland är redo för vapenvila längs de nuvarande frontlinjerna. Det här är inte första gången den ryska sidan säger något sådant, men varför skulle det inte kunna vara möjligt den här gången?Vad är Putin beredd att göra för en stabil vapenvila, eller rent av fred?Hör Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström

Den seniora forskaren vid Utrikespolitiska Institutet, Martin Kragh, kan Ryssland utan och innan. Mycket har hänt sedan kriget i Ukraina startade för två år sedan och Martin gästar oss för att ge klarhet kring vad som händer i världen just nu. Har Ryssland kapacitet att vinna kriget i Ukraina? Vad händer om Trump blir president i USA? Vilken roll har Ryssland i konflikterna i Mellanöstern? Vad hände egentligen med Aleksej Navalyj? Hur nära är vi en storskalig konflikt mellan Israel & Iran, och mellan Kina & Taiwan? Och hur nära är vi ett tredje världskrig? Detta och mycket mer hjälper Martin oss att besvara i detta intressanta avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kampanj.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Martins hemsida.Följ Martin på Twitter/X.Martin Kragh - Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den seniora forskaren vid Utrikespolitiska Institutet, Martin Kragh, kan Ryssland utan och innan. Mycket har hänt sedan kriget i Ukraina startade för två år sedan och Martin gästar oss för att ge klarhet kring vad som händer i världen just nu. Har Ryssland kapacitet att vinna kriget i Ukraina? Vad händer om Trump blir president i USA? Vilken roll har Ryssland i konflikterna i Mellanöstern? Vad hände egentligen med Aleksej Navalyj? Hur nära är vi en storskalig konflikt mellan Israel & Iran, och mellan Kina & Taiwan? Och hur nära är vi ett tredje världskrig? Detta och mycket mer hjälper Martin oss att besvara i detta intressanta avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kampanj.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Martins hemsida.Följ Martin på Twitter/X.Martin Kragh - Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget sprider sig utanför Ukrainas gränser när landet når nya mål inne i Ryssland. Samtidigt kommer Putin med nya hot mot Nato. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av april 2024 hävdar Ukrainas säkerhetstjänst att de attackerat ett ryskt stridsfartyg vid Kaliningrad, den ryska exklaven som ligger inklämd mellan Nato-länder i Östersjön.Många frågor lämnas obesvarade men om uppgifterna om robotkorvetten stämmer är det första gången som Ukraina angriper ett ryskt fartyg i Östersjön. Tidigare har man bara slagit mot den ryska svartahavsflottan.– Historiskt när Ryssland varit inblandat i olika typer av krig så har de här två områdena, Svarta havet och Östersjön, väldigt snabbt kommit att länkas samman, säger Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.Martin Kragh skulle inte förvånas om konflikten spiller över ännu mer till Östersjön framöver.– Från den ukrainska sidan betraktat så finns det inga militära mål på den ryska sidan som är oantastbara. Var helst dom kan hittas kommer ukrainska militärer försöka angripa dem, säger han.Ukrainska attacker långt inne i RysslandSamtidigt slår Ukraina till längre in i Ryssland än någonsin. De senaste månaderna har det rapporterats om ukrainska drönarattacker mot den ryska oljesektorn.– Vi alla går ju och tittar på vad det kostar att tanka bilen eller försörja oss med el eller med värme och då är ju oljepriset en viktig variabel på världsmarknaden, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm, och lägger till att det är det som gör att attacker mot oljeterminaler blir så känsligt.Men attackerna faller inte i god jord hos alla. Från amerikanskt håll uppmanar man Ukraina att sluta angripa oljeraffinaderier. Det spekuleras i att USA:s president Joe Biden inte vill ha högre oljepriser inför det amerikanska valet i höst.Putins nya hotTrots de ukrainska attackerna mot den ryska energisektorn fortsätter länder i väst att stötta Ukraina. Bland annat väntas de första leveranserna av F-16-plan, ett stridsflyg som Ukraina väntat länge på, komma till landet under senvåren. Det har fått den ryske presidenten Vladimir Putin att hota med att planen kan attackeras vid flygbaser även i Nato-länder.– Till att börja med är det ju ett väldigt obehagligt hot för alla inblandade, men jag ser att riskerna med att faktiskt göra det för Ryssland troligtvis är större än de eventuella vinsterna, säger Hans Liwång, docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan.Det finns en växande oro för ett storkrig där Nato dras in, men både ryska och amerikanska uttalanden gör gällande att ingen vill ha ett tredje världskrig.Medverkande:Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan i Stockholm.Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Reuters, CNN, Youtubekanalen NATO News, U.S. Department of State, BBC, The Telegraph, Daily Mail

Det här är en berättelse om ett religiöst krig mot en bestseller, som kostat människor livet. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Den framgångsrike indiskfödde författaren fick i början av 80-talet ett sensationellt genomslag med sin roman Midnattsbarnen. Han blev känd som en uppburen intellektuell debattör tills publiceringen av Satansverserna, som skapade protester över hela världen och gjorde Salman till en bricka i ett storpolitiskt spel. Han tvingades hålla sig gömd under många år efter att iranske ayatollan Khomeni utfärdat en Fatwa, en uppmaning om att världens muslimer ska mörda Rushdie och människor kopplade till hans nya roman Satansverserna. I augusti 2022 är det som att Salmans förflutna hinner ikapp honom, när han utsätts för en knivattack. Det här är en historia om den intellektuella provokatören som blivit en symbol för yttrandefrihetens gränser. Avsnittet är gjort våren 2024 av produktionsbolaget DIST.I avsnittet medverkar Expressens kulturchef Victor Malm, journalisten och författaren Ulrika Knutson och Rouzbeh Parsi som är programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare och reporter: Carl-Johan UlvenäsLjudmix: Fredrik NilssonLjudklippen i programmet är hämtade från Pathe, Sveriges Radio, Sveriges Television, BBC, Deutsche Welle, BBC, NBC, ABC, CBS, France24, Le Monde, The Telegraph, Universal, HBO, CNN, TVO, The Booker Prizes, ICA, AP, AFP.

Эхо Стокгольма — 22 марта 2024 Война — день 758 Активисты Антивоенного комитета в Швеции Russians against war встретились с представителями МИД страны на круглом столе, организованном Шведским институтом внешней политики (Utrikespolitiska Institutet). В ночь на пятницу РФ провела крупнейшую за войну атаку на энергетику Украины. МВФ выделяет Украине еще 880 млн долларов для поддержки разрушенной войной экономики. Президент Украины Владимир Зеленский обратился к лидерам ЕС с призывом предоставить больше помощи с противовоздушной обороной и боеприпасами, а также способствовать прогрессу на пути Украины к европейской интеграции. Глава Европарламента призвала Европейский совет ускорить военную помощь Украине. Пессимисты не выигрывают войны. – Глава военного комитета НАТО Роб Бауэр выступил на Киевском форуме по безопасности. О выделении нового пакета помощи Украине объявил в ходе визита в Киев министр обороны Эстонии Ханно Певкур. Эстония в настоящее время выделяет почти 3.6% ВВП на помощь Украине, что больше любой другой страны. ЕС ввел персональные санкции в связи со смертью Алексея Навального. В санкционный список включены в том числе исправительные колонии, где Навальный отбывал наказание, и более 30 физических лиц, включая судей и начальников колоний. Король Швеции Карл XVI Густав решил наградить участников группы ABBA рыцарским орденом Вазы, который не вручался никому последние полвека. Завтра, 23 марта, отмечается День Северных стран. Швеция празднует его вместе с нашими любимыми соседями по региону Данией

Houtierna i Jemen attackerar fartyg till stöd för palestinierna. Nu hotar kaos i världshandeln om ingen hittar en lösning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Ett vanligt handelsfartyg kan inte skydda sig mot missiler och drönare”, säger Öystein Elgan uppgivet. Han sitter i styrelsen för två av de norska fraktbolag som den senaste tiden har fått se flera av sina skepp attackeras när de seglat genom Röda havet.Den jemenitiska houti-milisen har hittat den perfekta platsen för politiska påtryckningar: Sundet som förbinder Europa med Indiska Oceanen och Asien.Att en relativt okänd milisgrupp i ett av världens fattigaste länder vänt vapnen mot världshandeln möts med fasa bland sjöfararna men applåderas av andra.Fler krigsfartyg till Röda havetNu flockas krigsfartygen utanför Jemens kust. USA och Storbritannien har beskjutit milisens fästen i ett försök att få dom att ge upp men än fortsätter raket-attackerna åt båda håll.Och det enda som på riktigt skulle kunna lösa knutarna och skapa lugn i Röda havet verkar vare en verklig vapenvila i Gaza.Medverkande: Öystein Elgan, vd för Inventor Chemical Tankers som drabbats av fartygsattackerna i Röda havet, Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, Aron Lund, Mellanösternexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Hind Al-Eryani, journalist och aktivist från Jemen, Dhaifullah al-Shami, informationsminister i houtiernas toppskikt, Jakob P Larsen, säkerhetsrådgivare vid den internationella organisationen Bimco, Burak Sakir Seker, som forskar kring marin säkerhet och internationella relationer vid Ankara Haci Bayram Veli universitetet.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seReportrar: Anja Sahlberg och Ahmed Baider, frilansare i Jemen.

Inför nästa års val i Storbritannien framstår anrika konservativa Tories som ett parti bortom räddning. Hör om det historiska tappet i väljarstöd och om Rishi Sunaks svårigheter att tygla de egna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått ett år sedan Liz Truss avgick som premiärminister i Storbritannien, efter en kaosartad och rekordkort tid i ämbetet. Rishi Sunak tog över med en tillsynes omöjlig uppgift framför sig – att ena ett sargat Toryparti och återvinna väljarnas förtroende. Nu, med ungefär ett år kvar till valet, framstår läget i Storbritannien som något mer stabilt, men splittringen i det konservativa partiet kvarstår och väljarstödet ligger på en historiskt låg nivå. Partiet gjorde uselt ifrån sig när det hölls fyllnadsval nyligen och bara var femte väljare anser idag att Torypartiet är kapabelt att leda landet. Så har Sunak någon plan för att rädda Tories undan en total kollaps? Disciplinen inom Tories framstår som helt urholkad och Liz Truss fortsätter att engagera en högröstad falang inom partiet. Hos Labour råder helt andra tongångar. Efter 13 år i opposition ser partiet ut att gå mot en promenadseger í nästa års val och segervittringen inom Labour är påtaglig. Vilken politik Labour går till val på är svårare att urskilja och de senaste veckorna har partiledaren Keir Starmer upplevt motvind för första gången. Han har fått kritik efter uttalanden om kriget mellan Israel och Hamas och frågan är om det är något som kan innebära långsiktiga problem för Starmer och Labour.Medverkande: Pontus Mattsson, Londonkorrespondent. Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Efter Israels hårda svar på Hamas terrorattack breder ilskan ut sig i Mellanöstern och analytiker varnar för risken att fler dras in i konflikten nu och att den geopolitiska kartan ritas om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Hashem Safieddine, Hizbollah-ledare i Libanon, Qassem Kassir, politisk skribent i Libanon som står Hizbollah nära, Ali Redaa, Hizbollah-anhängare i Libanon som stridit i Irak och Syrien, Lina Khatib, chef för SOAS Mellanösternprogram kopplat till University of London, Nour el Hoda Zaki, journalist i Egypten, Khaled Mansour, egyptisk analytiker och skribent, Tamer (heter egentligen nåt annat), egyptisk intellektuell och lärare i arabiska, Yousef Ziberman, talesperson för det Israeliska utrikesdepartement, Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, mflProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.se Reportrar: Edgar Mannheimer, Lina Malers, Anja SahlbergTekniker: Tim KellermanProducent: Simon Moser simon.moser@sr.se

Utsmugglade iranska vapen beslagtas av USA och skickas till Ukraina medan Ryssland får drönare från Kina och ammunition från Nordkorea Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en spektakulär aktion förra året bordade amerikanska soldater ett skepp utanför Omans kust och hittade iranska vapen på väg till Huthi-rebellerna i inbördeskriget i Jemen. USA beslagtog vapnen från Iran för att de bröt mot ett FN-embargo mot vapenleveranser till Jemen. Nyligen bestämde USA sig för att skicka ammunitionen som beslagtogs vid tillslaget, över en miljon patroner, till Ukraina för att förstärka den ukrainska armén i kampen mot den ryska invasionen.Det kommer också rapporter om att Ukraina börjat använda det amerikanska ballistiska robotsystemet ATACMS mot ryska mål på ockuperade områden i östra och södra Ukraina. Hör om hur kapplöpningen om vapenleveranser till både Ryssland och Ukraina skruvas upp för varje månad. Iran och Nordkorea stöder på olika sätt Ryssland och nu verkar också Kina finnas med i bilden. Ukraina har en rad länder på sin sida med USA och flera EU-länder i spetsen. Medverkande:överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Charlotta Rodhe, biträdande chef på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Möt Sergej Lebedev i samtal med Stefan Ingvarsson. Sergej Lebedev är författaren bakom de kritikerrosade romanerna "Vid glömskans rand", "Debutant" och "Augustimänniskor". I ett samtal med Stefan Ingvarsson resonerar Lebedev kring kulturens och litteraturens ansvar för Rysslands framtid. Den prisbelönte ryske författaren och journalisten Sergej Lebedevs böcker har översatts till ett tjugotal språk och hyllats av både läsare och kritiker. The New York Review of Books har bland annat omnämnt honom som "den bäste i den unga generationen ryska författare". I samarbete med Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Från 23 mars 2023 Jingel: Lucas Brar

Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin. Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Medverkande:Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator. Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America

Attentat mot ryskt spionplan i Belarus, kuppförsök i Moldavien, gatuprotester i Georgien. Nu sprider sig underrättelsedelen av kriget. Hör om uppgifterna att Ryssland förberedde en statskupp i Moldavien – och hur den avvärjdes. Underrättelsedelen av kriget sprider sig med destabiliseringsförsök i områden kring Ukraina. Hör också om attentat mot ett ryskt spionplan i Belarus och om gatuprotester i Georgien.Dessutom blev Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov utskrattad när han under ett besök i Indien sa att Ryssland var offer för krig. Hör om vad som ligger bakom ett sånt uttalande.Medverkande: På plats i Moldavien Ekots utsända utrikesreporter Johanna Melén. Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Analytiker på Utrikespolitiska Institutet, Stefan Ingvarsson.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Monica Bergmark

Vår Rysslandskännare Fredrik Wadström rapporterar direkt från Historiska museet i Kiev - och i studion Stefan Ingvarsson från Utrikespolitiska Institutet. Dessutom: intervjuer med kulturarbetare och uppläsningar av ukrainsk litteratur. Chefen för Historiska museet i Kiev, svensktalande Fedir Androshchuk som arbetat många år i Sverige, står tillsammans med Fredrik Wadström på Historiska museet - och berättar hur de rent konkret skyddat museets skatter och verksamhet. Dessutom om kulturarvets tillstånd i Ukraina mer övergripande.STEFAN INGVARSSON, MED STOR KÄNNEDOM OM REGIONENS KULTURLIV, ÄR BISITTAREGenom hela sändningen sitter Stefan Ingvarsson med och ger sina kommentarer till och funderar kring vad vi hör. Han är översättare och kulturskribent, nu analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet och tidigare kulturråd i Ryssland.DET SVENSKA FÖRLAGET ERSATZ HAR BÖRJAT GE UT UKRAINSK LITTERATURVid tidpunkten för den fullskaliga ryska invasionen, för ett år sedan, kände Ola Wallin och Anna Bengtsson på förlaget Ersatz närmast ett inre tvång att börja ge ut ukrainsk litteratur - vilket de också gjorde. Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg träffade dem på kontoret i en gränd på Södermalm i Stockholm.ÅTERTRÄFF MED DEN UKRAINSKA FILMREGISSÖREN TONYA NOYABROVAFör ett knappt år sedan tog vår filmkritiker Emma Engström kontakt med den ukrainska filmregissören, som då befann sig mitt i kaos efter Rysslands fullskaliga invasion. Nu har hon träffat regissören igen - när Tonya Noyabrova visade sin nya film för särskilt inbjudna i Göteborg.UPPLÄSNINGAR UR ANDREJ KURKOVS "DAGBOK FRÅN EN INVASION"Den ukrainske författaren Andrej Kurkov, som även är landets PEN-ordförande, kom nyligen ut på svenska med sin "Dagbok från en invasion". I programmet får vi höra två uppläsningar ur boken, med ukrainsk musik och musikskapare under. Vi hör gruppen Dakh Daughters stycke Lyudyna och Chopins Nocturne i C-moll - framfört av den klassiske ukrainske pianisten Mischa Levitzki. I den svenska utgåvan av Kurkovs bok används konsekvent namnet Kyjiv för den ukrainska huvudstaden - därför blir det även så i uppläsningarna.Programledare: Cecilia Blomberg.Producent: Mattias Berg.

I dag, den 24 februari, är det precis ett år sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Något som har fått enorm påverkan. Självklart främst för det ukrainska folket, men även för resten av världen. I det här avsnittet träffar vi några personer här i Sverige och hör om deras tankar om kriget. Liksom Östeuropakännaren Hugo von Essen och hör honom om kriget, vilka planer Ryssland kan ha framåt, liksom vad som skulle kunna hända om Ukraina besegras.

Världsekonomiskt forum i Davos har inletts. Under många år har mötet mest handlat om frihandel, globalisering och samarbete. Men nu är verkligheten en annan. Geoekonomi är det nya skiftet i världen. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Björn Fägersten, forskare vid Utrikespolitiska Institutet och VD för analysföretaget Politea och Kristian Åström, ekonomikommentator

Världsekonomiskt forum i Davos har inletts. Under många år har mötet mest handlat om frihandel, globalisering och samarbete. Men nu är verkligheten en annan. Geoekonomi är det nya skiftet i världen. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Björn Fägersten, forskare vid Utrikespolitiska Institutet och VD för analysföretaget Politea och Kristian Åström, ekonomikommentator

Konflikt möter de unga kineserna som vågar stå upp mot regimen och trotsa censuren. Hur stort hot är de egentligen för kommunistpartiets auktoritära styre? Bilden av Kinas nollcovidpolitik krackelerar Sedan coronavirusets utbrott har kommunistpartiet förmedlat bilden av nollcovidpolitiken som en framgångssaga i förhållande till hur övriga världen hanterade smittspridningen. Men parallellt med att den smittsamma Omikron-varianten började spridas i början av året så började bilden av Kinas strategi krackelera. När Omikron nådde Kinas största stad och ekonomiska centrum, Shanghai, infördes en extremt hård och lång lockdown, och la grunden för ett växande missnöje med nollcovidpolitiken.Protesterna tar fart efter tragedi i Ürümqi Efter en brand i ett bostadshus i Ürümqi i Xinjiang, där vittnen talar om att dörrar låsts med hänglås och blockerats i covidpolitikens spår, uutbröt protester på flera håll i Kina. En av de mest högljudda protesterna hölls i Shanghai, Konflikt får unika röster inifrån protesten, där en av de mest högljudda demonstranterna greps av polis.Regimkritiker och tidigare protestledare i exil känner hopp "Det känns som en revolution" säger Zhou Fengsuo, som var med och ledde protesterna vid Himmelska Fridens torg 1989. Nathan Law, som hade en framträdande i demokratiprotesterna i Hongkong, pekar på vikten att demonstranterna är teknikkunniga för att kunna undgå censuren och hålla liv i motståndet mot Xi Jinping och kommunistpartiet. Men han vet också att det kostar att stå upp mot regimen, det är hans egen berättelse ett bevis på.Uigurer i Sverige hoppas på att uigurernas förtryck inte glöms bort Konflikt träffar Ahmed Tursun i Sverige vars syster bodde i det bostadshus som började brinna i Ürümqi och som blev den tändande gnistan till protesterna. Uigurer i Sverige hoppas att uigurerna inte glöms bort när kineser i andra regioner kräver mer frihet.I Peking vågar få prata om protesterna När radions korrespondent försöker prata med Pekingbor om protesterna är de flesta väldigt försiktiga. Det finns ett visst missnöje med nollcovidpolitiken, men också förståelse. Medverkande: Zhou Fengsuo, en av ledarna i protesterna vid Himmelska Fridens torg, Nathan Law, regimkritiker från Hongkong i exil, Björn Cappelin, Utrikespolitiska Institutet, "Thomas", demonstrant som greps i Shanghai, Ahmed Tursun, uigur vars syster bodde i bostadshuset som började brinna i Ürümqi, Nijat Turcun, ordförande för uiguriska utbildningsföreningen, "Amina", uigur i Sverige, Pekingbor mflProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Lotten Collin, Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, Simon LeplâtreTekniker: Jacob GustavssonProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Är det moraliskt försvarbart att mörda en tyrann för att rädda en demokrati? Och hur stor är risken för en palatskupp i Ryssland? Dessutom: följ med när Louise testar att köra A-traktor! Antalet A-traktorer har fördubblats på de svenska vägarna de senaste åren och rapporter från polisen visar att många av dessa fordon är trafikfarliga. Vi lät Louise prova på att köra A-traktor. Vad tycker Louise om att sitta bakom ratten på det förtalade fordonet? Med oss för att reda ut vad som är tjusningen och faran med A-traktorer, är Markus Flyman,15 år, och besiktningsingenjör Ulf Tykosson. Häromdan förutspådde en f.d. KGB-agent att det enda sättet att stoppa kriget i Ukraina kriget är att giftmörda president Putin. Hur stor är risken för en palatskupp i Ryssland? När är det moraliskt försvarbart med tyrannmord? Hugo von Essen, Utrikespolitiska Institutet, och Torbjörn Tännsjö, moralfilosof, resonerade md Thomas och Louise.Dessutom handlar det om de mer udda kandidaterna som kan avgöra det amerikanska mellanårsvalet imorgon. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

I förra veckan skedde två mycket anmärkningsvärda händelser. I början av veckan utfördes det sprängningar på de båda gasledningarna Nordstream 1 och 2 i Östersjön. Och i fredags förklarade Vladimir Putin att fyra ukrainska regioner hade annekterats av Ryssland, det efter så kallade folkomröstningar. I det här avsnittet hör du Östeuropaanalytikern Jakob Hedenskog om de här händelserna. Vad orsakerna till dem kan vara. Om den ryska mobiliseringen och kriget i Ukraina. Liksom vilka följder för Ryssland han tror att kriget i Ukraina i slutänden kan komma att få.

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. På nyårsafton 1999 meddelar Rysslands president Boris Jeltsin att han lämnar över makten till sin premiärminister, Vladimir Putin. Bara ett år tidigare är Putin en relativt okänd politiker för de flesta ryssar. Nu är han landets mäktigaste man. Och han har ett tydligt mål: Att återställa landets plats som en global stormakt. Det här är berättelsen om hur Putin formar om det ryska samhället efter sin egen smak. Den ena friheten efter den andra begränsas. Västvärlden behandlas allt mer fientligt, oppositionspolitiker och kritiska röster tystas, lagar bryts och sanningen förvrids. Dokumentären är baserad på Martin Kraghs bok “Det Fallna Imperiet” från 2022.Medverkande: Martin Kragh, forskare, författare, och biträdande chef på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Arkivmaterial från Sveriges Radio, SVT, Associated Press, BBC, NBC, British Pathé, RT, ABC, Sky News och Library of Congress.Programledare och producent: Carl HaegerLjudmix: Gustav SondénExekutiv Producent: Tove Friman LefflerProducerat av Soundtelling

*Det här avsnittet ingår i en sommarsäsong där redan publicerade avsnitt med starka och viktiga historier ur katalogen släpps på nytt under sommaren 2022. Alla 70 avsnitt av Dokumentära Berättelser finns ute på Podplay och överallt där poddar finns.* I det här avsnittet hör vi den andra delen av Hanifs berättelse, om hur det var att växa upp med föräldrar som stred för den våldsbejakande iranska oppositionsgruppen Folkets Mujahedin, och om livet på en militärbas i Irak. Vi pratar också med Rouzbeh Parsi, historiker, lektor och programchef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet, om vilka Folkets Mujaheddin är och vad de har för historia och ideologi.

*Det här avsnittet ingår i en sommarsäsong där redan publicerade avsnitt med starka och viktiga historier ur katalogen släpps på nytt under sommaren 2022. Alla 70 avsnitt av Dokumentära Berättelser finns ute på Podplay och överallt där poddar finns.* I de kommande två avsnitten träffar vi Hanif som berättar om hur det var att växa upp med föräldrar som stred för den våldsbejakande iranska oppositionsgruppen Folkets Mujahedin, och om livet på en militärbas i Irak. Vi pratar också med Rouzbeh Parsi, historiker, lektor och programchef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet, om vilka Folkets Mujaheddin är och vad de har för historia och ideologi.

Natos framtidsmöte pekar ut riktningen för Europas och Sveriges försvar. Men i skuggan av kriget i Ukraina växer en konflikt som kan ändra allt. Efter ett sista ryck i maratonförhandlingarna med Turkiet så släpps Sverige över tröskeln till Nato.Det sker vid Natos toppmöte i Madrid i juni 2022, och får stor uppmärksamhet.Men på det här mötet händer också något annat, som inte får lika stora rubriker.Kan Nato hamna i konflikt med Kina?Nato-länderna ska planera framtidens försvar, och då hamnar fokus på ett land som alltmer ses som ett hot: Kina.Och här har USA länge haft siktet inställt en potentiell konflikt som bubblar under ytan i Stilla havet.Medverkande: Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska Institutet. Jens Nykvist, Sveriges militära representant till EU och Nato.Jakob Gustafsson, analytiker Totalförsvarets Forskningsinstitut.Sofia Knöchel Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Carl-Johan Ulvenäs.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från: Antena 3, Nato, The Guardian, CNA, Fox News, Sveriges Radio, BBC, CNN, SVT

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska Institutet. Han intervjuas av Andreas Ericson om sin aktuella bok ”Det fallna imperiet” som bland annat behandlar Rysslands moderna historia och Putins världsbild.

Vad händer om vi går med i Nato, vad händer om vi inte gör det och hur går man ur om man ångrar sig? Det och mycket, mycket mer tar vi reda på i Nordegren& Epsteins telefonväkteri. Våra gäster svarar på ALLT du som lyssnar kan tänkas vilja veta om Nato. Vad händer om vi går med i Nato?Med hjälp av Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds, Gunilla Herolf, associerad seniorforskare Utrikespolitiska Institutet och Stefan Lundqvist, kommendörkapten och studierektor på Försvarshögskolan svarar vi på lyssnarnas frågor om Nato och vad ett medlemskap egentligen skulle innebära för Sverige.Programledare: Thomas NordegrenBisittare: Louise EpsteinProducent: Amanda Rydman

Den 12 april bjuder Studentafton in Martin Kragh och Oscar Jonsson till en afton om kriget i Ukraina.   Rysslands invasion av Ukraina har inte lämnat någon oberörd. Miljontals människor tvingas nu lämna sina hem för att finna trygghet. Nyhetsflöden, dagstidningar och tidskrifter genomsyras av nyheter från det krigsdrabbade landet samtidigt som offensiv desinformation försöker påverka bilden av kriget. Samtidigt har ett tidigare, på många sätt splittrat Europa har gått samman i solidaritet med det krigsdrabbade Ukraina. I Sverige har den försvarspolitiska debatten ekat högt. Både i Riksdagens kammare och i väljarundersökningar. Även frågan om ett NATO-medlemskap har aktualiserats.   Många frågor väcks när ett krig utbryter i Sveriges närhet. Hur kan vi på bästa sätt hjälpa till med såväl militära som humanitära medel? Vad händer om Ryssland och NATO drabbar samman? Och finns det några direkta militära hot mot svenskt territorium inom överskådlig framtid?   För att diskutera dessa frågor bjuder Studentafton in Martin Kragh och Oscar Jonsson. Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och forskare med inriktning på rysk ekonomi och historia vid Utrikespolitiska Institutet. Oscar Jonsson är doktor och forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och författat boken The Russian Understanding of War.   Aftonen kommer bestå av en timmes modererat samtal, följt av en halvtimme där publiken får ställa frågor till paneldeltagarna. Aftonen genomfördes tisdag 12e april kl 19:00 2022 på stadsteatern i Lund. 

Hur fungerar Putin, vad tänker han och vad kommer hända härnäst i Ukraina? Detta och mycket mer hjälper Martin Kragh oss att besvara. Han är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet, docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet och syns flitigt i media som Rysslandsexpert.Vi går igenom hela Putins uppväxt, karriär och pratar om hur han kom att bli en av världens mäktigaste män. Vi pratar om hur han skapat sig enorma rikedomar, hans drivkrafter att återuppliva forna Sovjet och om lönnmorden som beordrats längst vägen. Givetvis diskuterar vi även kriget i Ukraina. Vad kan vi förvänta oss härnäst och vad blir egentligen nästa steg för Putin? Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Martin Kraghs hemsida.Martin Kragh - "Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur fungerar Putin, vad tänker han och vad kommer hända härnäst i Ukraina? Detta och mycket mer hjälper Martin Kragh oss att besvara. Han är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet, docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet och syns flitigt i media som Rysslandsexpert.Vi går igenom hela Putins uppväxt, karriär och pratar om hur han kom att bli en av världens mäktigaste män. Vi pratar om hur han skapat sig enorma rikedomar, hans drivkrafter att återuppliva forna Sovjet och om lönnmorden som beordrats längst vägen. Givetvis diskuterar vi även kriget i Ukraina. Vad kan vi förvänta oss härnäst och vad blir egentligen nästa steg för Putin? Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Martin Kraghs hemsida.Martin Kragh - "Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tyskland helomvänder, sanktionerna hårdnar och Putin kärnvapenhotar. Medverkande: Korrespondent Lubna El-Shanti i Ukraina, Caroline Salzinger i Tyskland och Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Dessutom EU-kommentator Susanne Palme och Björn Fägersten vid Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Claes Aronsson.

Tyskland helomvänder, sanktionerna hårdnar och Putin kärnvapenhotar. Medverkande: Korrespondent Lubna El-Shanti i Ukraina, Caroline Salzinger i Tyskland och Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Dessutom EU-kommentator Susanne Palme och Björn Fägersten vid Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Claes Aronsson.

Vladimir Putin erkänner områden i östra Ukraina som självständiga och beordrar in ryska styrkor. En försämring av säkerhetsläget, som ökar risken för strider. Utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk förklaras som självständiga av Ryssland, och det handlar även om områden som Ukraina kontrollerar.In i detta skickar Vladimir Putin "fredsbevarande styrkor", alltså rysk militär. Det innebär ju att man riskerar nu ganska snart att få en direkt kontaktyta mellan ukrainska och ryska stridskrafter, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker.Större ryska målRyssland hotas med sanktioner, men det här påverkar inte Putins strategi för Ukraina, tror bedömare. Det handlar om hela Ukraina så att han kommer att använda det här på något sätt för att skapa en regimförändring eller att tillskansa mer territorium från Ukraina, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker och doktor i freds- och konfliktforskning. Av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, programledare Carl-Johan Ulvenäs, producent

Enligt USA:s vice president Kamala Harris är ekonomiska sanktioner utan motstycke att vänta om Ryssland invaderar Ukraina. Hör experterna om hur västs kommer agera vid ett krig. Samtal med Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets forskningsinstitut och Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet.

Vad händer i Ryssland och Kina, ekonomiskt och säkerhetspolitiskt? Hur resonerar de båda länderna kring stormaktpolitiken och hur vill de vill få inflytande i världen. Och hur påverkar det oss i Sverige? Hör Fredrik Löjdquist, chef för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och Johan Englund, Kinaanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) om det här.

USA och Ryssland möts för att diskutera säkerhetsfrågor, och deras relation är frostigare än på länge. Vad kan vi vänta oss av samtalen och vad händer om inga överenskommelser nås? Är detta början på ett nytt kallt krig? Chary Salonius-Pasternak, forskare vid Utrikespolitiska Institutet och Ville Hupa, Svenska yles USA-USA-korrespondent analyserar läget under ledning av Bettina Sågbom E-post: slaget@yle.fi

Regeringen beslutar i dag om köp av nya stridsflygplan. Valet kommer med största sannolikhet att falla på det amerikanska flygplanet F-35 Lightning. Vad betyder köpet politiskt, miliärt och ekonomiskt? I Slaget efter tolv diskuterar Charly Salonius-Pasternak, äldre forskare vid Utrikespolitiska Institutet, Tomas Ries, docent vid Försvarshögskolan i Stockholm samt Johan Ekman, politisk reporter. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Vad innebär det förändrade säkerhetsläget i Afghanistan för civilbefolkningen och hur ser migrationsrörelserna ut för dem som vill fly? 20 år efter talibanregimens fall och Afghanistankrigets slut så återtog de kontroll över landet på rekordtid. Anders Fänge, Afghanistanexpert och tidigare landchef för Svenska Afghanistankommittén, berättar hur talibanrörelsen har förändrats över tid och varför det är viktigt att fortsätta ge bistånd för att undvika en humanitär kris. Rouzbeh Parsi, Mellanösternexpert och programchef på Utrikespolitiska Institutet, tar bland annat upp talibanernas tolkning av islam, hur det påverkar återvändare från Europa och Irans roll som grannland. Avsnittet belyser landets historia för att förstå den senaste tidens händelseutveckling och vilken framtid som väntar.

I det här avsnittet hör vi den andra delen av Hanifs berättelse, om hur det var att växa upp med föräldrar som stred för den våldsbejakande iranska oppositionsgruppen Folkets Mujahedin, och om livet på en militärbas i Irak. Vi pratar också med Rouzbeh Parsi, historiker, lektor och programchef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet, om vilka Folkets Mujaheddin är och vad de har för historia och ideologi. Missa inte att alla avsnitt av säsong 6 finns tillgängliga redan nu på Podplayappen eller på podplay.se helt gratis.

I de kommande två avsnitten träffar vi Hanif som berättar om hur det var att växa upp med föräldrar som stred för den våldsbejakande iranska oppositionsgruppen Folkets Mujahedin, och om livet på en militärbas i Irak. Vi pratar också med Rouzbeh Parsi, historiker, lektor och programchef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet, om vilka Folkets Mujaheddin är och vad de har för historia och ideologi. Missa inte att alla avsnitt av säsong 6 finns tillgängliga redan nu på podplayappen eller på podplay.se helt gratis.

Efter kaoset i Kabul debatteras på nytt frågan om ett militärt samarbete inom EU och nya flyktingströmmar till Europa. Och hur går det i det tyska valet efter triangeldebatten? Programledare: Claes Aronsson. Medverkande: Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent. Producent: Lena Bejerot.

Efter kaoset i Kabul debatteras på nytt frågan om ett militärt samarbete inom EU och nya flyktingströmmar till Europa. Och hur går det i det tyska valet efter triangeldebatten? Programledare: Claes Aronsson. Medverkande: Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent. Producent: Lena Bejerot.

I avsnitt 29 pratar vi om motståndarbeskrivningar i allmänhet och av Ryssland i synnerhet. Gästerna i avsnittet är försteforskaren Pär Gustafsson från FOI och Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. De berättar bland annat om hur det går till att tänka på framtiden på ett systematiskt sätt, vad kullkastare egentligen är och vilka två processer som pågår parallellt i Ryssland.

President Biden har rest till Europa. Är ryggdunkarna med Macron lika hjärtliga som de ser ut att vara? Kommer han lyckas att få med sig EU i en stark enad front mot Kina? Medverkande: Björn Fägersten, Utrikespolitiska Institutet, Andreas Liljeheden, Bryssel, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Simon Moser

President Biden har rest till Europa. Är ryggdunkarna med Macron lika hjärtliga som de ser ut att vara? Kommer han lyckas att få med sig EU i en stark enad front mot Kina? Medverkande: Björn Fägersten, Utrikespolitiska Institutet, Andreas Liljeheden, Bryssel, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Simon Moser

Nästan exakt 23 år har gått sedan Långfredagsavtalet skrevs under. Det avtal som skulle skapa fred i Nordirland mellan katoliker och protestanter, mellan nationalister och unionister. Fredsavtalet slöts efter en blodig och långdragen konflikt kallad ”The Troubles” som då pågått sedan 1969 och som skördat över 3 700 liv. Men freden har varit bräcklig genom åren och den senaste tiden har våldet åter blossat upp i den brittiska provinsen. Upprinnelsen till den nya konflikten sägs handla om de handelshinder som nu finns mellan Nordirland och övriga Storbritannien sedan Brexit-avtalet gick igenom. Men det finns fler förklaringar till upploppen. Det är en provins med djupa sår och konflikten har rötter från hundratals år tillbaka. I det här avsnittet av Aftonbladet Daily ska vi försöka förstå varför våldsspiralen fortsätter. Gäst: Lena Karlsson, redaktör på Utrikespolitiska Institutet, med Irland och Storbritannien som särskilda bevakningsområden. Programledare: Olivia Svenson.

Rädslan för viruset och misstänksamheten mot vaccinerna har gett konspirationsteorier god möjlighet att födas och spridas ett hot mot sanning och demokrati, men också mot våra relationer till andra. Medan det hålls manifestationer i Sverige och världen mot pandemirestriktioner och vacciner känner Fredrik att han håller på att förlora sin sambo till konspirationsteorierna. Hon är en av många som söker enkla svar på komplexa frågor kring vacciner och hamnar i konspirationsteoretiska trådar som leder bort från fakta och vetenskap. Idéhistorikern Andreas Önnerfors konstaterar att konspirationsteorierna nu är på frammarsch. Martin Kragh vid Utrikespolitiska Institutet ser att de som vinner på sådana avledande manövrar är auktoritära stater som Ryssland och Kina, och Annelie Frank vid Fojos Faktajour vid Linnéuniversitet uppmanar medier att göra sitt bästa för att stoppa fler från att luras in i konspirationsteoretisk tänkande. Länkar till information om konspirationsteorier: https://fojo.se/faktajouren/ https://euvsdisinfo.eu/my-loved-one-thinks-bill-gates-will-microchip-humanity-now-what/ https://www.gu.se/forskning/forskning-om-konspirationsteorier-i-europa https://rib.msb.se/filer/pdf/28778.pdf Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Jaktplansaffären har gått in i ett avgörande skede. Det handlar om vilket flygplan som bäst passar det finländska behoven. Men det handlar om mycket mer än själva flygplansmodeller. Hela vår framtida säkerhetspolitik påverkas av varifrån vi köper flygplanen. I Slaget efter tolv diskuterar forskaren Charly Salonius-Pasternak från Utrikespolitiska Institutet och Ingemo Lindroos, politisk reporter på Yle. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Den dödsdömde svensk-iranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali sitter fängslad i Iran sedan fyra år. Hur ser arbetet med att få honom fri ut och funkar den "tysta diplomatin" fortfarande? Sedan om reseråden inför jul och nyår - regeringen råder till att endast resa om det gå ratt resa corona-säkert och att inte träffa nya människor - men hur ser UD på resor utomlands? Hör utrikesminister Ann Linde (S) i Ekots lördagsintervju. Analys: Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet och Iran-kännare. Sedan om turerna kring den omstridda gymnasielagen, den som ska ge ensamkommande som kom till Sverige under flyktingkrishösten 2015 möjlighet att stanna i Sverige för att gå klart gymnasiet. Hör fördjupningen i ämnet med bland andra Ekots politikreporter Karin Runblom.  Programledare: Yvonne Åstrand Producent: My Rohwedder och Pontus Håkansson

Professor Jan Hallenberg från Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet menar på att demokratin undermineras av Trump, då Trump vill undersöka eventuellt valfusk. Jonas Nilsson bemöter Hallenbergs analys. Ni kan läsa Hallenbergs analys här: https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2020/november/medveten-underminering-av-usas-demokrati/Se Arnstbergs bemötande av Ahlin och Ranstorp:https://youtu.be/j3E4XNIDdtUSe Nilssons bemötande av Ahlin och Ranstorp:https://youtu.be/t4P0k3-mMmA✅Stöd vår kanal✅ Dela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 123 0265 298▶️BankGiro: 743-9433▶️Kontonummer SEB: 5403 10 554 55 ▶️ IBAN: SE3550000000054031055455▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Paypal: paypal.me/palaestra

Jan Hallenberg forskningsledare på Utrikespolitiska Institutet ger sin syn på hur de båda presidentkandidaterna kan tänkas se på Europa samt reflekterar över risker och konsekvenser av ett osäkert valresultat. Lyssna till ett samtal mellan Jan Hallenberg och Annika Winsth Nordeas chefekonom. Vill du läsa mer om det amerikanska valsystemet, besök Utrikespolitiska Institutet hemsida: https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/politiskt-system/ Disclaimer: All opinions and estimates in this podcast are, regardless of source, given in good faith, and may only be valid as of the stated publication date and are subject to change without notice. The podcast is intended only to provide general and preliminary information to investors and shall not be construed as the basis for any investment decision. This publication or report has been prepared by Nordea Markets as general information for private use of investors to whom the publication or report has been distributed, but it is not intended as a personal recommendation of particular financial instruments or strategies and thus it does not provide individually tailored investment advice, and does not take into account the individual investor’s particular financial situation, existing holdings or liabilities, investment knowledge and experience, investment objective and horizon or risk profile and preferences. The investor must particularly ensure the suitability of an investment as regards his/her financial and fiscal situation and investment objectives. The investor bears the risk of losses in connection with an investment. Before acting on any information in this publication or report, it is recommendable to consult one’s financial advisor.

Västvärldens dominans är på väg ned, men vilka andra krafter tar över? Varför är vi européer mer handlingsförlamade än någonsin? Många frågor söker svar samtidigt. I Slaget efter tolv diskuterar journalisten Yrsa Grüne-Luoma, forskaren Mariette Hägglund (bilden) från Utrikespolitiska Institutet och Yles brysselkorrespondent Rikhard Husu. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Vad händer med luften i New Delhi och vad gör myndigheterna för att åtgärda den farliga dimman som hindrar invånare i Indiens huvudstad från att gå ut? Och har det här varit ett långvarigt problem? Henrik Chetan Aspengren från Utrikespolitiska Institutet kommer till Kalle, Hanna och Kodjo och reder ut.

För tre månader sen fick Finland en ny regering, en socialdemokratiskt ledd fempartiregering över blockgränsen. De Grönas Pekka Haavisto blev utrikesminister. De Gröna har suttit i både borgerligt och socialdemokratiskt ledda regeringar, och har lämnat två regeringar i protest mot utbyggd kärnkraft. Vilka utmaningar väntar den här regeringen? Pekka Haavisto, utrikesminister, intervjuas. Analys: Charly Salonius-Pasternak, forskare vid Utrikespolitiska Institutet i Helsingfors. Sedan fördjupar vi oss i den svenska migrationspolitiska historien. Henrik Malm Lindberg, forskare vid Delegationen för migrationssutdier, Delmi, guidar oss igenom den moderna migrationspolitiken och dess konflikter. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder

Om ko-lynchningar och nationalsången på bio. Hur har hindunationalismen format Indien under premiärminister Narendra Modis fem år vid makten? Vem får vara indier i dagens Indien?   Vissa ser honom som en garant för att hinduerna ska få ett eget hem i världen. Andra som ett hot mot det Indien som hittat sitt eget sätt att rymma många olika identiteter: Under Narendra Modis tid vid makten har Indien blivit polariserat. Vi har delats in i två kategorier, hinduerna och de andra, säger studenten Arjun som Sveriges Radios utsända Caroline Kernen träffar i Bangalore. Vårens parlamentsval i världens största demokrati beskrivs som ett ödesval mellan pluralism och nationalism. Hindunationalismen, som är den ideologi som Narenda Modis parti BJP har sin grund i, menar att Indien är hinduernas hemland och det är majoriteten och deras intressen som ska ha företräde framför minoriteternas rättigheter. I praktisk politik har det inneburit förslag om att förbjuda ko-slakt och att hedersbetygelsen mot Moder Indien blivit vanligare inslag i det dagliga livet. Men vissa av de förslag som lagts fram av BJP går emot den nuvarande indiska konstitutionen som skrevs i en tid då mångfalden sågs som en grundläggande förutsättning för Indien som land. Det var på många sätt ett ovanligt land som föddes när Indien blev självständigt 1947, det menar Sunil Khilnani, chef för Indieninstitutet på Kings College i London. Det speciella, enligt Khilnani, var att Indiens nya konstitution lyfte fram en idé om nationell identitet som saknade alla dom markörer som finns i klassisk europeisk nationalism, den betonade istället mångfalden som en viktig princip. Än har BJP inte ändrat den indiska konstitutionen men det kan vara det som står på spel i det pågående valet, säger Sunil Khilnani till Ivar Ekman. Bland dom som pekas ut som dom stora förlorarna på den nuvarande politiken finns Indiens många muslimer som utgör ungefär 15 procent av befolkningen. De senaste åren har vi sett en ny form av våld mot religiösa minoriteter, säger Hilal Ahmed, forskare vid med fokus på Indiens muslimska befolkning, till Sveriges Radios Naila Saleem. Hatbrotten mot muslimer ökar och lynchningar av personer som hanterat eller misstänks ha ätit ko-kött har ökat markant. Den här typen av dåd är inte så många till antalet men får ändå stor effekt eftersom de sprids på sociala medier och skapar en rädsla bland muslimer på många håll i landet, säger Hilal Ahmed. Hör också Henrik Chetan Aspengren, Indienkännare vid Utrikespolitiska Institutet som säger att de frågor hindunationalismen rör upp, tar fokus från det Indien borde fokusera på, att skapa jobb och lyfta fler ur fattigdom.   Programledare: Sharon Jåma sharon.jama@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

I det sista avsnittet för 2018 gästas UFiLuren av Mellanöstern forskaren Rouzbeh Parsi, verksam vid Utrikespolitiska Institutet i Stockholm. I avsnittet diskuteras bland annat Irans relation till västvärlden, varför Iran stödjer Syrien regimen och så ger Rouzbeh sin syn på att USA nu lämnat kärnvapenavtalet med Iran.

Spanien har fått en ny premiärminister, Italien har fått en nygammal premiärminister och EU sätter familjefriden framför allt. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent, Niklas Bremberg, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

http://pod.mittmedia.se/pod/filer/podd_72-38_Kasparov.mp3 Podden finns att lyssna på iTunes och Acast. Den forne schackvärldsmästaren Garry Kasparov var på Stockholmsbesök. Idag är han en av Rysslands oppositionsledare, men verkar i exil. Under besöket höll han en föreläsning på Utrikespolitiska Institutet i samarbete med Bertil Ohlininstitutet (som du kan lyssna på här). Han träffade också riksdagsledamöter, utrikesminister Margot Wallström (S), gav en … Fortsätt läsa #38 Kasparov i Sverige – sätt press på kungen Inlägget #38 Kasparov i Sverige – sätt press på kungen dök först upp på Podd72.

USA:s maktposition är inte längre självklar på den internationella arenan. Vilken betydelse får det i utrikespolitiken, och för oss i Sverige? Tillsammans med Utrikespolitiska Institutet bjuder vi in till ett seminarium om USA:s globala inflytande. Maktskiftet i Washington i januari 2017 har inneburit en stor omläggning i amerikansk politik, med potentiellt stort genomslag i världspolitiken. En starkt nationalistisk och isolationistisk ton har använts i utrikespolitiken då frihandels- och klimatavtal rivits upp, och osäkerheten kring hur USA ska agera internationellt är stor. Vilken är USA:s roll och inflytande i världen idag? Vilken är dess självbild? Hur förhåller sig USA till den nya världsordningen (vilken den nu är?), och hur påverkas vi i Sverige av detta? Talare: Sanna Torén Björling, journalist på Dagens Nyheter, senast utsänd som korrespondent i Washington Karin Henriksson, USA-korrespondent för bl.a. Svenska Dagbladet, bosatt i Washington D.C. och författare till biografin Trump – Miljarderna, medierna och makten Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare på UI och professor emeritus i statsvetenskap vid Försvarshögskolan Seminariet modererades av Ylva Pettersson, programsamordnare på UI. Seminariet var det första i en serie av tre samtal på temat USA:s globala roll. De övriga seminarierna är: Störst går först? – USA och Kinas relationer och den nya världsordningen (14 februari 2018) HBTQI-personers rättigheter nu och då – en global utblick (12 mars 2018)

Österrike efter valet, hur fungerar Kurz högersväg? Inför valet i Tjeckien - vem är Andrej Babi? Kataloniens självständighetsbollande med Spanien - i vilken mån vet ledarna vad de håller på med? Och, så frossar vi i Brexit. Medverkande: Daniel Marquardt - Korrespondent Tyskland, Österrike och Tjeckien. Niklas Bremberg från Utrikespolitiska Institutet. Staffan Sonning och Agneta Ramberg från Ekots Utrikesgrupp.

EU-domstolen gav ett belgiskt företag rätt att sparka en kvinna som bar slöja. Kommer domen att påverka mångfalden i svenskt arbetsliv? Företag har rätt att förbjuda religiösa attribut på jobbet. Det är innebörden i ett beslut i EU-domstolen i veckan. Vad betyder nu detta för svenska arbetsplatser? Uppmuntras arbetsgivare att förbjuda religiösa symboler - särskilt den muslimska huvudduken? Lars Bäckström, arbetsrättsjurist på Almega, och Lise Donovan, chefsjurist på TCO, diskuterar i Människor och tro. Förändringens vindar i Saudiarabien  Kvinnors frihet i Saudiarabien är starkt begränsad på grund av den stränga tolkningen av islam. Men nu är landet inne i en omvälvande förändring av sin ekonomi och det på gynnar kvinnorna som behövs på den förändrade arbetsmarknaden.  Det låga oljepriset skapar öppningar för saudiska kvinnor, säger Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker och redaktör på Utrikespolitiska Institutet. En liknande utveckling kan ses i Jordanien där många kvinnor vill kombinera yrkesliv och familjeliv, trots de normer som säger att kvinnans främsta uppgift är att vara mor. Vi möter Rania och Manal, två jordanska kvinnor som berättar om sina ambitioner och drömmar för frilansjournalisten Sophie Heine. Statsbidraget till Sveriges unga muslimer drogs in nu prövas beslutet i Förvaltningsrätten MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, har i ett antal år gett bidrag till Sveriges unga muslimer, SUM. Men nu senast blev det nej. Ett beslut som SUM har överklagat till JO och Förvaltningsrätten. Varför har MUCF ändrat sin syn på Sveriges unga muslimer? Johnny Lindqvist från MUCF medverkar i Människor och tro. Församlingen sjunger om sorgen och våldet i Malmö På söndag uruppförs en annorlunda Matteuspassionen i S:t Johanneskyrkan i Malmö. Församlingen sjunger med i konserten, och texterna är nyskrivna av författaren Ylva Eggehorn. Inspirationen har hon hämtat från berättelser och livsöden i nyhetsflödet. Det handlar bland annat om flyktingar från Aleppo och om den unge man som blev skjuten vid en busshållplats. Organisten och körledaren Christian Schultze berättar i Människor och tro om den ovanliga satsningen.

Om Ryssland, där Putin stärker sin makt, och Sverige, där debattens vågor går höga. Vad händer egentligen i Ryssland och varför har vi så svårt att föra ett sansat samtal om det? Söndag 18 september hålls parlamentsval i Ryssland, ett val där maktpartiet Enade Ryssland som vanligt väntas vinna stort. Så redan nu är intresset större för nästa stora val - presidentvalet 2018. Vladimir Putin har inte gett besked om han tänker ställa upp till omval med möjlighet att sitta till år 2024, men den vanligaste gissningen är att det blir så. Vad innebär det för Ryssland och vart är landet på väg under Putin? Med en alltmer sluten krets kring landets högsta ledning är gissningsleken igång, och kremlologin är tillbaka. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, har återvänt till Moskva.Hur pratar vi här om det som händer där i Ryssland? Tonläget har varit ganska högt sedan Ukrainakriget startade, men nog också skruvats upp sedan dess. Att debatten är polariserad fick också Konflikts Anja Sahlberg erfara när hon begav sig till ett seminarium om Ryssland på Stockholms stadsbibliotek.Hur ser man på det svenska samtalet om Ryssland utifrån? Konflikts Ivar Ekman ringde upp den finska diplomaten René Nyberg, som varit ambassadör i Moskva och även varit med och utrett NATO-frågan åt den finska regeringen.Gäster i studion är Martin Kragh, chef för Rysslandsprogrammet på Utrikespolitiska Institutet och Anna-Lena Laurén, Dagens Nyheters korrespondent i Ryssland.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Möt Stephen Ledrew som skrivit boken "The evolution of atheism", och menar att vissa ateister blir lika fundamentalistiska i sin egen övertygelse som de religiösa extremister de kritiserar. Tre dagar efter terrorattentatet i IstanbulHur ser relationen mellan Turkiet och Islamiska Staten ut? Vår korrespondent Ülkü Holago rapporterar på plats från Istanbul några dagar efter dådet, och i studion finns Bitte Hammargren från Utrikespolitiska Institutet.Djupa klyftor i det brittiska samhället efter BrexitFolkomröstningen visar på stora värderingsskillnader mellan unga och gamla, stad och land och mellan samhällsklasser. Vad får det för konsekvenser för framtiden? Hör statsvetaren Clara Sandelind och Harry Farley, journalist på tidningen Christian today. Alla Sveriges 4500 församlingar borde ta emot en flyktingfamilj.Det skriver tidningen Dagens Joel Halldorf i en ledarartikel i veckan. Är det ett tankeexperiment eller ett allvarligt menat förslag? Och hur skulle det gå till?

Vad händer med konsten i ett allt mer nationalistiskt Ryssland och resten av Europa? Hur försöker makten kontrollera den? Gunnar Bolin med gäster samtalar om kulturens frihet och begränsningar. På ett seminarium på årets Östersjöfestival diskuteras kulturens ställning i bland annat Ryssland och Ungern med kulturredaktionens Fredrik Wadström, Gabriel Byström, författare och kanalchef för P4 Skaraborg, Maria Lind, chef för Tensta konsthall och Lena Jonson, forskare vid Utrikespolitiska Institutet och författare till boken art and Protest in Putin´s Russia. Inför samtalet i Berwaldhallen höll rysslandskännaren Lena Jonson en inledning om hur hon ser på konstens situation i dagens Ryssland - lyssna på föredraget här under!

Om en kinesisk kanal - eller är det en kinesisk koloni? - som just nu byggs i Nicaragua. Kina expanderar och investerar - är det vad fattiga länder behöver för att resa sig eller är den nya yankeen i själva verket värre än den gamla? Hör röster från Ometepe, Lusaka och Chengdu om konspirationsteorier och ekonomiska strategier när Kina blivit stormakten att räkna med i utvecklingsländerna. Dagens Konflikt tar avstamp i ett stort kanalbygge som planeras i Nicaragua i Centralamerika. Det Hongkong-baserade företaget HKNDs vd, kinesen Wang Jing, invigde formellt kanalbygget i december och år 2020 väntas kanalen, som ska bli både bredare och djupare än rivalen Panamakanalen, stå klar. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reser genom Nicaragua där kanalen ska byggas och pratar med både oroliga och arga nicaraguaner. – Kineserna har varit här flera gånger för att mäta upp vår mark, alltid i sällskap av militären. Nu väntar vi bara på att de ska köra iväg oss, säger Yendi Roxana, som bor i den lilla fiskebyn Obrajuelo. Ända sedan kanalbygget först presenterades för två år sen har det varit omgärdat av frågetecken. Vem är den okände miljonären Wang Jing som ansvarar för världens kanske största infrastrukturprojekt? Vem eller vilka står egentligen bakom hans bolag HKND? Varför har miljöstudierna som gjorts fortfarande inte offentliggjorts? Och - framför allt - vad är den kinesiska statens roll i kanalbygget? Men hur ser kineserna på sin ekonomiska expansion runtom i världen? Konflikts Ivar Ekman ringde upp Dai Yonghong, som är professor i statsvetenskap på Sichuan-universitetet i Chengdu i centrala Kina. Hans forskning har mest fokuserat på Kinas investeringar och projekt i Sydostasien – ett annat område där man har planer på ett enormt kanalbygge, nämligen Kra-kanalen genom södra Thailand. Med oss i studion för att prata om Kinas ökade intresse för Latinamerika, och den oro - men också hopp - som kopplas till kinesiska investeringar, är Kinakännaren Johan Lagerkvist, som är knuten till Utrikespolitiska Institutet. Han har framför allt studerat Kinas närvaro i Afrika, framför allt Zambia, där kineserna varit närvarande i ett halvt sekel. Hur ser man på Kina där? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Mathias Mpande, professor vid University of Zambia, och Sombo Chunda, landschef på Diakonia i huvudstaden Lusaka.   Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Nyval i Japan, och nyligen gick landet in i en recession, alltså att ekonomin krympt två kvartal i följd. Hur går det egentligen med den ekonomiska reformpolitiken, populärt kallad abenomics efter premiärminister Shinzo Abe. Gäster är Helena Trygg, makroanalytiker på Handelsbanken och Linus Hagström, forskningsledare på Utrikespolitiska Institutet, och även verksam vid Försvarshögskolan.

Ekonomin i världens tredje största ekonomi Japan har gått i snigelfart de senaste 20 åren. 2013 tar ännu en ny politisk ledning över. Den har redan lanserat stimulanspaket på hundratals miljarder och en radikalare penningpolitik. Förväntningarna på att tillväxten ska ta fart är stora. Medverkande är Marie Söderberg, professor och chef för Japaninstitutet på Handelshögskolan i Stockholm, Helena Trygg, Japananalytiker på Handelsbanken och Linus Hagström, Utrikespolitiska Institutet.

Möt Åkersbergatjejen som levt tillsammans med en av världens mest mytomspunna och inflytelserika familjer, bin Ladens. Catrin Streete berättar om sin vänskap med familjens överhuvud Bakr bin Laden. om ett liv i lyx och glamour, men också om att vara västerländsk kvinna i Saudiarabien. Och vilken påverkan hade familjens svarta får, Osama bin Laden? Per Jönsson, redaktör Utrikespolitiska Institutet medverkar också. Och så blir det Brännpunkt Elefantjakt! Den spanske kungen Juan Carlos har både skadat sig och hamnat i blåsväder efter att ha jagat elefant i Botswana. Många spanjorer kritiserar hans dyra vanor mitt under den ekonomiska krisen, och Världsnaturfonden vill dra in hans titel som hedersordförande i organisationen. Men - hur går det egentligen till under en elefantjakt? Vi ställer frågan till den svenske storviltjägaren Erik Eckhardt, som har 50 års erfarenhet i frågan. Och så är Operaimprovisatörerna här och förhöjer tillvaron! Bisittare är förstås Louise Epstein.