Podcast appearances and mentions of berit nygren

Hör våra kritiker om varför rockbandet Queen, jazzmusikern Herbie Hancock samt sopranen och dirigenten Barbara Hannigan tilldelas Polarpriset 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Prisas rätt band/artist/dirigent? Panelen består av Lisa Wall, Berit Nygren och Britta Svanholm Maniette.DAG SOLSTADS AVTRYCKHan har kallats Skandinaviens största författare – och har präglat generationer i norsk litteratur. Vad var det Dag Solstad gjorde, i sina säregna romaner om män som hamnar på kant med samhället? Hör litteraturkritikern Ingrid Elam i ett samtal om den norske författaren, som nu gått bort.VARFÖR TRÖTTNAR VI ALDRIG PÅ LA BOHÈME?Puccinis opera spelas i vår av tre operahus - från Malmö till Haparanda. Vad är det som gör La Bohème så älskad? Hör kritikerna Britta Svanholm Maniette och Kristina Lindqvist.ESSÄ: MARGUERITE DURAS MUSAI OBS serie ”Muserna skriver tillbaka” har turen kommit mötet mellan den franska författaren Marguerite Duras och den 38 år yngre Yann Andrea – som förändrade både livet och litteraturen. Hör Elisabeth Hjorths essä.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö

Om dubbelgångare, meningen med punkt i ett sms och om konspirationsteorierna som frodas men sanningen med källhänvisning finns några klick bort. Med Jessika Gedin, Björn Edgren och Göran Everdahl. Programledare: Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna – veckans panel 7 mars 2025Göran Everdahl – journalist och filmkritiker: Dubbelgångare i Vita huset.Jessika Gedin – journalist, TV-programledare och förläggare: Sätter punkt.Björn Edgren – legitimerad läkare och manusförfattare samt regissör: Lyfter på foliehatten.Spanarna i P1 – programmet görs av:Programledare är Kristian LuukProducent: Anna-Karin IvarssonTekniker: Alma SegeholmMusikredaktör: Berit Nygren

80 år efter befrielsen av Auschwitz finns få överlevare kvar. Vad händer med minnet av Förintelsen när de sista vittnena är borta och kulturen får bära större del av minnesarbetet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. REPORTAGE: TRE VECKOR EFTER BRÄNDERNA – DRÖMMEN OM LATre veckor efter bränderna i LA har bilden klarnat något: Ett tjugotal döda; hela stadsdelar är borta; värden för tiotals miljarder dollar upp i rök. Sveriges radios Håkan Widman hamnade mitt i branden som också träffade filmstaden och Hollywood mitt i hjärtat och ställer sig frågan: Trots all förstörelse och allt det mänskliga lidandet i dess spår, vad går egentligen förlorat i en stad vars varumärke är minnen och illusioner?NY BOK: JAZZEN FIRAR 100 ÅR I SVERIGEI början av 1920-talet nådde den amerikanska jazzen Sverige – och bet sig fast. Nu kommer boken ”Jazz i Sverige - de första 100 åren” av Jan Bruér. Samtal med Jazzradion i P2:s Berit Nygren.ESSÄ: DENNA GÅNG ÖVERGER JAG INTE GILGAMESHIbland är samtiden så samtida att bara den äldsta litteraturen är god nog. Henrik Nilsson återser ett gammalt epos och fångas av fragmenten.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

När Alice Babs är 15 år upplever hon sin idol Duke Ellington live och börjar att drömma om att få sjunga med honom. Ett kvarts sekel senare får hon det. Berit Nygren tecknar hennes porträtt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Julen 1962 ringer det på telefon hemma hos Alice och Nils Ivar Sjöblom.Det är tv-producenten Arne Arnbom som har en fråga till Alice:”Alice, vill du sjunga med Duke Ellington?”Alice blir mållös. Vid den här tiden har hon varit borta från scenen mycket länge för att ägna sig åt familjen men nu hänger hon av sig köksförklädet, berättar hon i sina memoarer. Ellington har valt ut Alice Babs bland en rad svenska sångerskor och i och med Alice framträdande med honom i svensk tv 1963 inleds ett vackert och förtroendefullt samarbete där hennes stora röst blir ett värdefullt instrument i hans utsökta tonmåleri. Det samarbetet ska toppas med Ellingtons andra kyrkokonsert där han har komponerat sånger speciellt för Alice.2024 är det 100 år sedan sångstjärnan Alice Babs föddes.Berit Nygren har läst hennes memoarer ”Född till musik” och Duke Ellingtons memoarer ”Music is my mistress”, intervjuat hennes dotter Titti Sjöblom och lyssnat på och valt ut Alice egna ord om det som hände under resans gång från före detta P2-medarbetaren Calle Friedners intervjuserie med henne 1981 kallad ”Med sångglädje genom livet”. Här får ni också höra Duke Ellington intervjuad i svensk television 1963 av Sven Lindahl och det han skriver i sina memoarer om henne. Den som gör Ellingtons svenska röst här är Gunnar Bolin vid Sveriges Radios kulturredaktion.Alice Babs föddes den 26 januari 1924 i Kalmar och avled den 11 februari 2014 i Stockholms län.Litteratur:”Music is my mistress” av Edward Kennedy Ellington (Doubleday & Company, Inc. Garden city New York, 1973)”Född till musik” av Alice Babs Sjöblom (Norstedts, 1989)Programmet sändes första gången i Jazzradion den 21 januari 2024.

Få har gjort ett lika stort avtryck i svensk jazz som saxofonisten, klarinettisten och orkesterledaren Arne Domnérus, med sin musik och med sitt val av musiker. Berit Nygren tecknar hans porträtt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arne Domnérus hade en utsökt känsla för melodier - hör bara musiken till tv-sagan ”Karl-Bertil Jonssons julafton”, satte Sverige på den internationella jazzkartan i Paris 1949 tillsammans med andra svenska jazzstjärnor, turnerade med Charlie Parker i Sverige 1950 och var åren därefter en av få svenska jazzmusiker som spelade in med amerikanska stjärnor i Sverige för att inte tala om Povel Ramel, Monica Zetterlund och andra.Som kapellmästare för husbandet på danspalatset Nalen anlitade han också landets största jazzmusiker och yngre musiker som började att göra sig egna namn och som också kom att följa med honom in i andra grupper, däribland Radiojazzgruppen.Bland dem som Arne tidigt fick upp öronen för fanns de ett tiotal år yngre 30-talisterna Georg Riedel och Jan Johansson som på egen hand bland mycket annat skulle skriva jazzhistoria med albumet ”Jazz på svenska” från 1964. Att hitta och samarbeta med yngre musiker var något han fortsatte med hela livet.Här får ni också höra honom berätta om sitt liv, som huruvida de gjorde succé i Paris 1949, och höra honom svara på kritiken mot honom som orkesterledare / kapellmästare.Det hela varvas förstås med mycket musik, med Domnérus tillsammans med Parisorkestern 1949, i ”Body and soul” från 1950, i klassiska inspelningar med Quincy Jones och Harry Arnolds radioband, tillsammans med Leif Strands kammarkör och i egna olika konstellationer - från kvartett till nonett - i ett spann på ungefär 50 år. Arne Domnérus föddes den 20 december 1924 och avled den 2 september 2008, alltså i en ålder av 83 år.Berit NygrenProducent Jazzradion söndag kl 17-20I den tredje timmen av Jazzradion denna söndag den 8 december får ni höra en hyllning till de tre stora jazzstjärnorna Arne Domnérus, Putte Wickman och Alice Babs som föddes för i år 100 år sedan. Under 2024 har jag också porträtterat Putte Wickman och Alice Babs i anslutning till deras respektive födelsedagar och de programmen finns nu att höra via Jazzradions hemsida och appen Sveriges Radio Play - följ länkarna under respektive namn!Litteratur och källor:CD-boxen ”Svensk jazzhistoria vol 5, 1943-47” av Jan Bruér och Bengt Nyquist (Caprice, 2005)Intervju med Arne Domnérus av Lars Westin 1999 (Svenskt visarkiv, 1999)Intervju med Arne Domnérus av Bernt Egerbladh i Sveriges Radio 1983Intervju med Arne Domnérus av Lars Werner i Sveriges Radio 1967”De legendariska åren: Metronome Records” av Håkan Lahger och Lasse Ermalm (Premium publishing, 2010)”Guldår & krisår: svensk jazz under 1950- och 60-talen” av Jan Bruér (Svenskt visarkiv, 2007)Andra böcker i ämnet:”Arne Domnérus” av Göran Wallén (2016)”Frihetens blå toner: en berättelse om jazzen i Sverige” av Göran Jonsson (Carlsson, 2018)Kontakta Jazzradion - och följ oss i sociala medier!

1964 släpptes Lp:n Jazz på svenska med Jan Johansson på piano och Georg Riedel på bas. Berit Nygren, Jazzradion i P2, pekar ut bluesen och barocken i låtarna och förklarar storheten i det 60-årsfirande albumet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På onsdagsförmiddagen presenterades den svenska filmhösten på Filmhuset i Stockholm. Det vankas mycket glesbygd och skräck bland premiärerna, men även skildringar av Coronapandemin och Sally Bauer den 30-åriga ensamstående mamman som i slutet av 30-talet längtade efter att simma över den engelska kanalen. Hör vad våra filmreportrar Nina Asarnoj och Björn Jansson ser fram emot allra mest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. NY DOKUMENTÄR SKILDRAR ROY ANDERSSON OCH HANS BRÖDERFyra bröder, varav tre i livet. Dåligt med kontakt sinsemellan, särskilt sen morsan dog. En av dem - farbror Roy - berömd men alkoholiserad filmregissör. Det är utgångspunkten för Johanna Bernhardson första långa dokumentärfilm ”Bröderna Andersson” – om hennes egna farbröder. P1 Kulturs Emma Engström träffade henne i arbetarmiljön på Hisingen i Göteborg, där bröderna växte upp.WOODY ALLEN ÄR TILLBAKA – PÅ FRANSKAEfter alla kontroverser dyker nu en ny Woody Allen-film upp på biograferna. Det är ett triangeldrama. Som utspelar sig i Frankrike. På franska. ”Slumpen avgör” heter filmen och vår kritiker Björn Jansson har sett den. Mer Woody Allen blir det i Jazzradion i P2, söndag 25 augusti kl 17. Berit Nygren har fått en exklusiv intervju till sitt program ”Woody Allen om jazzen i sina filmer”. ALVINA CHAMBERLAND OM FANTOMBILDEN AV TRANSPERSONEN”Love the world or get killed trying”. Så heter den uppmärksammade romanen av svensk-amerikanska författaren Alvina Chamberland. Huvudpersonen är en transkvinna som försöker hantera den blandning av åtrå och förakt som hon möter på sina resor i Europa. Alvina Chamberland, som är uppvuxen i USA och Sverige, kan man se på olika evenemang i Göteborg, Stockholm och Malmö i slutet av augusti. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson träffade Alvina när hon gjorde promotion för sin bok i San Francisco.VERKET SOM VÄRKER: ”VERTIGO”I Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. Kenneth Strandborg i Göteborg väljer ”Vertigo”, eller ”Studie i brott” som den hette på svenska, av thrillermästaren Alfred Hitchcock. Filmen påverkade Kenneth Strandborg så mycket att han såg om den två gånger på raken med bara några dagars mellanrum. Sedan dess har ”Vertigo” aldrig släppt greppet om honom.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Uppdraget att spå framtiden och på ett personligt och underfundigt sätt förmedla vad som komma skall har vi denna vecka gett till komikern Elinor Svensson, frilansjournalisten Maja Aase och författaren och skribenten Po Tidholm. Varmt välkomna att hänga med och glutta över axeln i panelens spåkulor tillsammans med programledaren Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna i P1 2024-02-16 – veckans panel:Elinor Svensson - komikerMaja Aase - frilansjournalist Po Tidholm - skribent och författareSpanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Tekniker: Jakob LalérProducent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Helgens bästa förfest heter Spanarna och till den är alla inbjudna. Vi packar pappas kappsäck, vänder upp och ner på en ding ding värld och får höra om köttdatorn och ankmopsarnas tid. Den finurliga trion utgörs av psykologen Per Naroskin, förläggaren och TV-programledaren Jessika Gedin och journalisten och filmkritikern Göran Everdahl. Programledare för den glada trojkan är Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna i P1 2024-02-09 – veckans panel:Per Naroskin - psykolog. Per spanar under rubriken: En ding ding värld.Jessika Gedin - förläggare och TV-programledare. Jessika spanar under rubriken: Packa pappas kappsäckGöran Everdahl - journalist och filmkritiker. Göran spanar under rubriken: I köttdatorn och ankmopsarnas tid!Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Tekniker: Tor SigvardsonProducent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Framtidsprofetior med glimten i ögat bjuds det på när Spanarna i P1 siar om det som komma skall. I veckans panel hör vi språkvetaren Patrik Hadenius, författaren Agnes Lidbeck och arkeologen Jonathan Lindström om skyltar som väcker känslor, vi får ett brandtal till åsnan och så bävar vi för en ytlig undergång. Dirigent för vår synska trojka är programledare Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helgen börjar med Spanarna. I veckans panel hör vi kluriga idéer om vad som glimtar bortom framtidens horisont från språkvetaren Patrik Hadenius, författaren Agnes Lidbeck och arkeologen Jonathan Lindström. Programledare är den eminenta ciceronen Kristian Luuk!Spanarna i P1 2024-02-02 – veckans panel:Patrik Hadenius - Varning skyltar!Agnes Lidbeck - Din åsna!Jonathan Lindström - Ytlig undergång!Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Tekniker: Johanna CarellProducent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

I framtiden löser vi alla problem med juridiken som dessutom spås bli vår nya religion. Men vi söker också trygghet genom att lägga oss nära en långsamt, malande, idisslande ko där vi försöker värja oss från alla som ständigt vill tala om för oss hur mycket tryggare vi skulle kunna vara om vi bara .... Spanarna i P1 med Niklas Källner, Helena Von Zweigbergk och Po Tidholm. Programledare Kattis Ahlström! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sätt lite fart på helgen tillsammans med våra kluriga framtidsprofeter i Spanarna i P1! Niklas Källner, Helena Von Zweigbergk och Po Tidholm levererar rykande färska prognoser om allas vår gemensamma framtid! Programledare är den eminenta ciceronen Kattis Ahlström!Spanarna i P1 2024-01-26 – veckans panel:Po Tidholm - I lagens famnHelena Von Zweigbergk - Ligga med korNiklas Källner - Lite tryggare skulle du nog kunna vara - om du bara ...Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kattis AhlströmMusiken väljs av Berit Nygren.Tekniker: Hanna MelanderProducent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Spanarna siar om den mäktiga mustaschen som en trygg punkt i en orolig tid och konstaterar att den är här för att stanna. Åh så vi lär oss lite nya begrepp som drayjuari och januhairy. Som om det inte vore nog får vi tips om vad vi kan lära oss av fängelsekulturen när krisen kommer. Slutligen för den som vill hänga med så är det alltså naveln som är vårens superstar både på och utanför catwalken. Spanar gör Jessika Gedin, Göran Everdahl och Camilla Lif. Programledare är Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ge känslan av helg en riktig skjuts och inled veckoslutet på bästa sätt i sällskap av veckans panel i Spanarna där vi i denna sittning hör Jessika Gedin, Göran Everdahl och Camilla Lif. Programledare för den synska trojkan är Kristian Luuk.Med Spanarna i P1 börjar helgen på riktigt och programledare och framtidsdirigent för vår spanartrio är Kristian Luuk.Spanarna i P1 2024-01-19 – veckans panel:Jessika Gedin - Mustasch på frammarschGöran Everdahl - Vår beredskap är mörkrostadCamilla Lif - Naveln är vårens superstar!Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Tekniker: Johanna CarellProducent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Spanarna har spanat om både savannromantikernas och nåtismens kommande framfart! Men det blir också lite andligkirurgi och inte minst en djupdykning i hur den måttlösa måttlösheten snart kommer skölja över oss! I veckans kluriga panel hör vi Niklas Källner, Sissela Kyle och Calle Norlén tillsammans med Kristian Luuk som programledare och framtidsdirigent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vecka två i kalendern betyder att kläm och mellandagar är ett minne blott och det nya året äntligen kan få börja på riktigt! Åtminstone enligt Spanarna i P1 som samlas för att blicka mot framtidens horisont och delge oss sina visioner av vad som komma skall. Låt helgkänslan rusa runt i kroppen ihop med veckans panel där vi i denna sittning hör Niklas Källner, Sissela Kyle och Calle Norlén. Programledare för den synska trojkan är Kristian Luuk.Spanarna i P1 2024-01-12 – veckans panel och spaningar:Niklas Källner: Vi drar till savannenSissela Kyle: Nåt ska vi tro påCalle Norlén: Måttlös måttlöshetSpanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Tekniker: Hanna MelanderProducent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

I årets första omgång av Spanarna i P1 2024 sias det om lögner som får ny status, förändringar lätta att ta till sig utan ansträngning och så kavlar vi upp ärmarna och knådar lera och så lär vi oss dessutom lite om det vackra ordet stilometri. Programledare är vår eminenta Kattis Ahlström och i panelen hör vi de lika eminenta spanarna Annika Sundberg, Per Naroskin och Maja Aase. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel och spaningar 2024-01-05Annika Sundberg: Ljug dig blå – det går ändå!Per Naroskin: Knåda på ... med eller utan lera! Maja Aase: Förändring utan ansträngning!Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kattis AhlströmMusiken väljs av Berit Nygren.Tekniker: Maria Stockhaus.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Den klarsynta och rutinerade spanartrion Calle Norlén, Göran Everdahl och Jessika Gedin ger oss sina framtidsvisioner inför det nya året. Hur ska det bli och vad kan vi förvänta oss av framtiden. Programledare är den legendariske Ingvar Storm som gör comeback just denna fredag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel och spaningar 2023-12-29: Calle Norlén: Smalt är det nya bredaJessika Gedin: Storslagna ursäkterGöran Everdahl: Goda tecken i skynSpanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Ingvar StormMusiken väljs av Berit Nygren.Sändningsproducent: Daniel af KlintbergTekniker: Hanna MelanderProducent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Inled julhelgen och de förhoppningsvis lata dagarna innan det nya årets ankomst genom att hänga med en skarpsynt och underfundig trojka - nämligen Spanarna i P1! I julpanelen hör vi: Jessika Gedin, Göran Everdahl och Patrik Hadenius. Programledare för vårt synska och kluriga gäng är den minst lika kluriga Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna - samtidsspaning med humorDopparedagen närmar sig med stora steg men innan dess ska vi hinna med att kicka igång helgen ihop med Spanarna i P1. De tre härliga julkulorna som bjuder på klurigheter, eftertanke och skratt när det sias om vad som komma skall i årets julpanel är Jessika Gedin, Göran Everdahl och Patrik Hadenius! Håller i taktpinnen gör programledaren Kristian Luuk! Varmt välkommen att julstöka med oss i radiovärmen och vi önskar alla våra fantastiska lyssnare en riktigt God Jul!Spanarna är ett underhållningsprogram som kombinerar fria betraktelser av samtiden med lika fria profetior om framtiden framförda av en skarpsynt och klurig panel med glimten i ögat.Veckans panel i Spanarna - 22 december 2023:Göran EverdahlJessika GedinPatrik HadeniusSpanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Sändningsproducent: Daniel af KlintbergTekniker: Christer Tjernell.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Framtiden är för oss flesta oviss men med ett mycket viktigt undantag och det är ju att fredag betyder att vi får rykande färska profetior från panelen här i Spanarna! Så om du inte räds det som komma skall så hänger du med Jonathan Lindström, Elinor Svensson och Po Tidholm på en snabbvisit till framtidens horisont och nosar på vad vi har att vänta! Programledare för Spanarna i P1 är Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna - samtidsspaning med humorSå här mot slutet av året finns det mycket att klura på. Hur ska allt bli? Vem eller vad ska man tro på? Jo men det vet du väl att du alltid kan lita på Spanarna i P1 så klart!Inled helgen genom att hänga med en skarpsynt och underfundig trojka på snabbvisit till framtiden och få svaren på frågorna du inte visste att du hade! I panelen: Jonathan Lindström, Po Tidholm och denna vecka även en gästspanare som vi ska få höra för första gången. Elinor Svensson heter hon och är komiker och poddare. Programledare för vårt synska och kluriga gäng är den minst lika kluriga Kristian Luuk.Spanarna är ett underhållningsprogram som kombinerar fria betraktelser av samtiden med lika fria profetior om framtiden framförda av en skarpsynt och klurig panel med glimten i ögat.Veckans panel i Spanarna - 15 december 2023:Jonathan Lindström - arkeolog, författare och illustratörElinor Svenson - komiker och poddarePo Tidholm - författare och musikskribentSpanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Sändningsproducent: Daniel af KlintbergTekniker: Lotta Linde-Rahr.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Vi måste sluta slåss mot inbillade väderkvarnar annars riskerar vi att förvandlas till antingen kvantitativa eller kvalitativa tunneltöntar hela bunten. Om detta sias det om bland annat i Spanarna med Calle Norlén, Katarina Barrling och inte minst Göran Everdahl som till våra stora glädje trotsat vinterkylan och stelfrusen traditionen trogen varit ute på årets julskyltningsrunda. Detta vill du inte missa! Programledare för Spanarna i P1 är Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna - samtidsspaning med humorHur ska det bli? Vad och vem ska man tro på? Jo, Spanarna i P1 så klart! Programledare och dirigent för fredagens bubbliga gäng är den minst lika skarpsynta och kluriga Kristian Luuk.Häng med en skarpsynt och underfundig trojka på snabbvisit till framtiden och få svaren på frågorna du inte visste att du hade! I panelen: Göran Everdahl, Katarina Barrling och Calle Norlén. Spanarna är ett underhållningsprogram som kombinerar fria betraktelser av samtiden med lika fria profetior om framtiden framförda av en skarpsynt och klurig panel med glimten i ögat.Veckans panel i Spanarna - 8 december 2023:Calle Norlén – manus och sångtextförfattare spanar om paranoida tunneltöntarGöran Everdahl – journalist och filmkritiker spanar om skyltfönstrens fasor 2023Katarina Barrling – docent och statsvetare spanar om allt om SverigeProgramledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandTekniker: Jakob LalérSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

I framtiden håller våra makthavare sina debatter i sängen - iklädda pyjamas. Och så är tacksamheten under uppluckring och passar vi oss inte lever vi snart i en värld där vuxna är ute efter att stjäla barnens jul! Om detta sias det om bland annat i Spanarna. I panelen hör vi Per Naroskin, Helena von Zweigbergk och Jessika Gedin. Framtidsregissör för sammankomsten denna vecka är Per Sinding-Larsen. Varmt välkommen in i salongen hos Spanarna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Per Naroskin, Helena von Zweigbergk och Jessika Gedin spår framtiden i SpanarnaSpanarna är ett underhållningsprogram som kombinerar fria betraktelser av samtiden med lika fria profetior om framtiden framförda av en skarpsynt och klurig panel med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Veckans panel i Spanarna - 1 december 2023:Per Naroskin: Tack och otack – tacksamheten är i uppluckring. Helena von Zweigbergk: Barnens jul är stulen!Jessika Gedin: Gå och lägg dig!Programledare är Per Sinding-Larsen och musiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland.Tekniker: Christer Tjernell.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Konsten att ta en perfekt tupplur är inte bara trendigt - det är en superkraft. Och inom kort öppnar den första skolan för makar som behöver lära sig att det är den manliga tvåan som är vinnaren. Slutligen så jagas vi av priser. Spanarna har spanat! I panelen: Camilla Lif, Maja Aase och Niklas Källner. Programledare och framtidsdirigent är Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Äntligen fredag och äntligen dags att ge helgen en välförtjänt munter start ihop med panelen i Spanarna! Tre synska framtidsspejare är redo att kåsera om vad som väntar bakom samtidens knut. Ledare för mötet denna omgång är Kristian Luuk som också gör debut denna vecka som programledare för vår clairvoyanta trojka bestående av Camilla Lif, Maja Aase och Niklas Källner.Camilla Lif, Maja Aase och Niklas Källner i SpanarnaSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Veckans panel i Spanarna i P1:Camilla Lif: Tuppluren som superkraftMaja Aase: Manlig tvåa vinnerNiklas Källner: Jagad av priserProgramledare är Kristian Luuk och musiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland.Tekniker: Jakob Lalér.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Äntligen fredag betyder att det äntligen är dags för våra eminenta stigfinnare i etern nämligen Spanarna att guida oss i varsin rask promenad med siktet inställt på framtiden. I panelen hör vi Göran Everdahl, Katarina Barrling och Jonathan Lindström. Redo med karta och kompass för att hålla rätt kurs och riktning på sammankomsten för vår synska trojka är Johar Bendjelloul som alltså är veckans programledare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Göran Everdahl, Katarina Barrling och Jonathan Lindström i SpanarnaSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Veckans panel i Spanarna i P1:Göran Everdahl: Stan drar åt skogenKatarina Barrling: Tidens larmJonathan Lindström: Sverige byter namnProgramledare är Johar Bendjelloul och musiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland.Tekniker: Brady Juvier.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Spanarna lyfter blicken och spejar nyfiket mot framtiden. Tre profetiska figurer har avfattat varsin vision om framtiden som de delar med oss. Introduktör och guide för den synska trojkan denna vecka är Karsten Thurfjell och i panelen hör vi Jessika Gedin, Agnes Lidbeck och Per Naroskin både om att räkna med tjejmatte och cyklopisk pseudoempati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jessika Gedin, Agnes Lidbeck och Per Naroskin i Spanarna i P1Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Till november månads andra fjärrskådande möte har vi bjudit in TV-programledaren och förläggaren Jessika Gedin, författaren Agnes Lidbeck och psykologen Per Naroskin för att reda ut vad vi har att vänta.Veckans panel i Spanarna i P1:Jessika Gedin: Räkna med tjejmatteAgnes Lidbeck: Befria fördomarna – fördomarna måste utPer Naroskin: Odla din cyklopiska pseudoempatiProgramledare är Karsten Thurfjell och musiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland.Tekniker: Susanne Martinsson.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Mörkt ute men ljust inne ... eller? Om vi ska längta efter eller bäva för vår framtid överlåter vi som vanligt till vår skarpsynta trio i Spanarna att sia om. Till november månads första fjärrskådande möte har vi bjudit in författaren Po Tidholm, statsvetaren och docenten Katarina Barrling och Tv-producenten Annika Sundberg för att reda ut vad vi har att vänta. Programledare för den synska trojkan är Kattis Ahlström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Po Tidholm, Katarina Barrling och Annika Sundberg i SpanarnaSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Till november månads första fjärrskådande möte har vi bjudit in författaren Po Tidholm, statsvetaren och docenten Katarina Barrling och Tv-producenten Annika Sundberg för att reda ut vad vi har att vänta.Veckans panel i Spanarna i P1:Po Tidholm – journalist och författare: Nytt ord i ordsoppanKatarina Barrling – statsvetare och docent: Lyckan i en köAnnika Sundberg – Tv-producent: Naturen sätter ner fotenProgramledare är Kattis Ahlström och musiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland.Tekniker: Lotta Linde-Rahr.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Klarsynt underhållning med fokus på bland annat att överleva längst bjuds det på i Spanarna i P1. I veckans framtidsbetraktande symposium hör vi vad frilansjournalisten Maja Aase, författaren Niklas Källner och prästen Camilla Lif ser i sina spåkulor. Programledare och futuristisk dirigent för mötet är skåndinaven Per Sinding-Larsen ... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maja Aase, Niklas Källner och Camilla Lif ser framtiden i vitögat i SpanarnaSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Till denna veckas framtidsbetraktande symposium har vi bjudit in frilansjournalisten Maja Aase, författaren Niklas Källner och prästen Camilla Lif för att höra vad de ser i sina spåkulor. För den som vill överleva längst finns här mycket att hämta ... om än med en nypa salt. Veckans panel i Spanarna i P1:Maja Aase: 80 procent osminkade ritualerNiklas Källner: Sköna killar under luppCamilla Lif: Styvna och överlev längst!Programledare är Per Sinding-Larsen och musiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland.Tekniker: Hanna Melander.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Spanarna i P1 bjuder på matnyttiga recept för att hantera framtiden och trion som ansvarar för att koka ihop varsin färdigknådad tes om vad som komma skall utgörs av Helena von Zweigbergk, Jonathan Lindström och Jessika Gedin. Programledare och dirigent för det klarsynta sällskapet denna vecka är Johar Bendjelloul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidsspaning med humor bjuds det på i Spanarna i P1!Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.I veckans omgång av Spanarna i P1 och i gruppen av siande framtidsprofeter hör vi Helena von Zweigbergk, Jonathan Lindström och Jessika Gedin.Veckans panel och spaningar: Helena von Zweigbergk: Symboliskt sant - hur mår din hudkostym? Jonathan Lindström: Baconlindad ekorre på menynJessika Gedin: Dejta ett ex!Programledare är Johar Bendjelloul och musiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland.Tekniker: Matilda Eriksson.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Framtidsförutsägelser med busig blick bjuds det på i Spanarna i P1 när vår siande ensemble om tre spår det som komma skall. I veckans panel hör vi vad Göran Everdahl, Sissela Kyle och Po Tidholm tror vi har att vänta. Programledare för den visionära trion är Kattis Ahlström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidsspaning med humor bjuds det på i Spanarna i P1!Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.I veckans omgång av Spanarna i P1 och i gruppen av siande framtidsprofeter hör vi Göran Everdahl, Sissela Kyle och Po Tidholm.Veckans panel och spaningar:Göran Everdahl: Att glittra eller inte glittraSissela Kyle: Ta en kaka till Po Tidholm: Gleshetens exklusivitet Programledare är Kattis Ahlström och musiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland.Tekniker: Mariette ParlingHÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

I helgen är det biopremiär för "A man called Otto", baserad på "En man som heter Ove". Hör regissören och huvudrollsinnehavarna Tom Hanks och Mariana Treviño om det universella i historien om en grinig gubbe. Regissören Marc Forster menar att det finns något "shakespearianskt" i karaktärerna, som bygger på romanen "En man som heter Ove" av Fredrik Backman. Reportage av kulturredaktionens Björn Jansson.SAMTAL: SÅ FÖRÄNDRADES MUSIKSVERIGE AV JAZZSTJÄRNORNA SOM KOM HITEn ny dokumentärserie i SVT, "När jazzlegenderna kom till Sverige", sätter ljuset på det dubbla arvet efter de afroamerikanska jazzstjärnorna som kom hit på 50-70-talen – och stannade kvar.Hur påverkade – och påverkar kanske än i dag – det här kreativa inflödet svenskt musikliv? Berit Nygren, producent på Jazzradion i P2, besöker P1 Kultur och hittar spår i musiken.REPORTAGE: BILDNINGSRESAN – KÖPENHAMNReportageserien Bildningsresan tar dig till kulturens huvudstäder. Här får du en guide till de klassiska besöksmålen som är värda en omväg. Följ med Eskil Krogh Larsson till Köpenhamn.ESSÄ: DET ÄR I MELLANRUMMET DET HÄNDERI OBS serie om skiljetecken har vi kommit fram till ett som inte ens är ett tecken – mellanslaget. Författaren Jörgen Gassilewski reflekterar över språkets betydelsefulla tomrum i dagens essä.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Stjärnkompositören Jacob Mühlrad gör sin filmmusikdebut med "Bränn alla mina brev". Dessutom är han aktuell med ett nytt verk inspirerat av Marcel Prousts romanvärld, inför 100-årsdagen av författarens död. FÖLJ MED PÅ NYSKRIVEN OPERA OM ATT ÖVERLEVA EN NATURKATASTROFKompositören Karin Rehnqvist befann sig i Thailand när den förödande tsunamin drog in över semesterparadiset 2004. Den erfarenheten har hon använt sig av i nya operan "Strandad", som uruppförs på Kungliga Operan. I librettot av Kerstin Perski får vi följa Maria, som överlevt en naturkatastrof och tyngs av en skuld. Reportage av Anton Bennebrant.SÅ LÅTER ESBJÖRN SVENSSONS FÖRSTA POSTUMA SOLOALBUMDen 18 november släpps jazzmusikern Esbjörn Svenssons första och enda soloalbum, "Home.s.". Det är en postum utgåva eftersom kompositören själv gick bort i en drunkningsolycka 2008 och albumet hittades av hans änka i en garderob nästan ett decennium senare. Vi har lyssnat tillsammans med Berit Nygren, producent för Jazzradion i P2, och jazzpianisten Joel Lyssarides.ESSÄ: OM UTOPINS NÖDVÄNDIGHETI böcker och filmer har öar ofta karaktären av ett paradis som steg för steg övergår i helvete. Har det med öarnas natur att göra eller kanske med vår oförmåga att tänka utopiskt? Författaren Dan Jönsson funderar över den frågan i den sista delen i OBS serie om öar.Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

Ikväll får världen höra jazzpianisten och världsstjärnan Esbjörn Svenssons postuma soloalbum för första gången. Det är genom projektet "HOME.S.", som består av fyra delar varav den första är fyra konserter på Sven-Harrys konstmuseum där allmänheten kommer kunna ta del av musiken från Esbjörn Svenssons första och enda soloskiva. En skiva som ges ut senare under hösten. P1 Kultur får besök från Berit Nygren, producent på Jazzradion i P2 för ett samtal om Esbjörn Svensson. Det blir även en intervju med änkan Eva Svensson om hur skivan hittades på en hårddisk i garderoben och hennes unika arbete med Esbjörn Svenssons musik efter 14 år efter hans bortgång. KONSTEN ATT DÖNär författaren Ulf Nilsson fick beskedet att han hade obotlig cancer och bara en kort tid kvar, gjorde han det han alltid gjort-  började skriva. Nu har det blivit en bok. En liten bok om konsten att dö.Och med det fyller Ulf Nilsson på en litterär tradition, för litteraturen har inte bara lärt oss hur vi ska laga mat, träna eller odla- den har också lärt oss hur vi ska dö på bästa sätt.P1 Kultur har träffat författaren Lotta Olsson som satt samman sin framlidne make Ulf Nilssons sista bok. "En liten bok om konsten att dö".PUBLIC SERVICE I DANMARKVi följer upp samtalet om kulturpolitik från tisdagens P1 Kultur genom att titta noggrannare på Danmark där det gjorts nedskärningar av Danmarks Radios budget.Men vad har det haft för konsekvenser på utbudet? Vår korrespondent Samuel Larsson ger oss en lägesbild.ESSÄ OM LITTERÄR MOTSTÅNDSHANDLINGHur svarar konsten när makten förordar allt snävare ramar för både form och innehåll? Under sovjettiden skapades en litterär värld där en ultrarealistisk igenkännbar tillvaro fördes samman med det groteska, irrationella och oförklarliga. Författaren Mattias Hagberg utforskar denna litterära motståndshandling som han döpt till sovjetisk fantastik.Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort den 10 maj i år, i en ålder av 84 år. I den här P2 dokumentären hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär. Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York. Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten Nygammal vals som han framförde tillsammans med Lill Lindfors. Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera. I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019. Producent P2 Dokumentär: Antonio de la Cruz

Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort i maj 2021, i en ålder av 84 år. I det här programmet hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York. Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten ”Nygammal vals” som han framförde tillsammans med Lill Lindfors. Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera. I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta – dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019. Producent P2: Antonio de la Cruz

Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort den 10 maj i år, i en ålder av 84 år. I det här programmet hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär. Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York. Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten Nygammal vals som han framförde tillsammans med Lill Lindfors. Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera. I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019. Producent P2: Antonio de la Cruz

I helgen har filmatiseringen av Colson Whiteheads "Den underjordiska järnvägen" premiär. Dessutom: Svante Thuresson, legendarisk sångare, har lämnat oss. SVANTE THURESSONS KÄNSLA FÖR FRASERING I veckan gick Svante Thuresson, en av Sveriges stora röster, bort. Berit Nygren från P2 medverkar och pratar frasering, fickkornett och ger exempel där hans jazziga sång briljerar. SLAVERIETS USA SKILDRAS I SERIE Colson Whiteheads roman om en underjordisk fritagningsrörelse i slaveriets USA belönades med Pulitzerpriset och läsarnas kärlek. Nu har den blivit serie i regi av Barry Jenkins (Moonlight) (Amazon Prime). Vi har sett den. ÅTTIOTALETS HYLLADE BERLIN ALEXANDERPLATZ NYGJORD OCH SLUTLIGEN SEBAR Det har pratats så länge om "Berlin Alexanderplatz" och nyfilmatiseringen av den. Då menar vi Burhan Qurbanis omtag av Alexander Döblins roman som Rainer Werner Fassbinder ju iscensatte 1980. Denna vecka får den äntligen premiär i Sverige. Vi pratar med Roger Wilson i New York som bevakat den här filmen ett tag. (Biopremiär) STEKHETA ALEXANDER ABDALLAH och AMY DEASISMONT I NY SERIE "Thunder in my heart"  av och med Amy Deasismont kan komma att smälta hjärtan i vår. Bara det faktum att "Salim i Snabba Cash" är med, det vill säga Alexander Abdallah, gör att många säkert kommer att ge den en chans. Premiär nästa helg och Björn Jansson har informationen. (Viaplay) KLASSIKERN - CITIZEN KANE Mårten Blomkvist har gjort veckans Klassikern - filmen "Citizen Kane". Orson Welles film om en ensam mediemogul har kallats "världens bästa film" - stämmer det än? Programledare: Lisa Bergström Producent: Minna Grönfors

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, inte minst i påsktider, men varför? Kan dess arkitektoniska uppbyggnad ha med saken att göra? Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, trots att vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för och trots att det finns en uppsjö av tolkningar och passioner inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannes-evangelierna. Frågan är varför. Kan det bero på att Bach tänkte som en arkitekt samtidigt som han tonsatte den text som ligger till grund för verket vid sidan av Matteusevangeliets kapitel 26 och 27? Librettist var poeten Christian Friedrich Henrici, även kallad Picander. Följ med in i Matteuspassionens dolda rum med sopranen Ida Falk Winland, Bachexperterna Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, och Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music i USA, samt professor em i kördirigering Dan-Olof Stenlund. Musikexemplen är bland annat hämtade från ett uppförande med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister som Ida Falk Winland och Anne Sofie von Otter under dirigent Daniel Hardings ledning, i Engelbrektskyrkan i Stockholm 2008. En dokumentär från 2019 av Berit Nygren.

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad? Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner  inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna? Ja, vad beror det på? Följ med in i Matteuspassionens dolda rum med musikjournalisten Berit Nygren, sopranen Ida Falk Winland, Bachexperterna Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, och Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, samt professor emeritus i kördirigering Dan-Olof Stenlund. Programmet är en repris från den 14 april 2019 och sänds den här gången inför Östersjöfestivalen på Berwaldhallen i Stockholm där Matteuspassionen sätts upp den 31 augusti - mer om det här. En P2 Dokumentär av Berit Nygren/Sveriges Radio P2. Litteraturtips: Butt, John: Bach's Dialogue with Modernity: Perspectives on the Passions (Cambridge University Press; Reprint edition (February 16, 2012) - mer här. Rathey, Markus: Bach's Major Vocal Works: Music, Drama, Liturgy (Yale University Press; 1 edition 2016) - mer här. Tatlow, Ruth: Bach's Numbers: Compositional Proportion and Significance (Cambridge University Press, 2015, 2016) - mer här.

Panelen dånar till Sjostakovitj, blir besviken på en själlös inspelning av Matteuspassionen men återfår entusiasmen när forskaren Ruth Tatlow förklarar hur Bach byggde verket på perfekta proportioner.   Veckans skivor: BUSONI PIANO CONCERTO Pianokonsert i c-dur, op. 39 av Ferruccio Busoni Kirill Gerstein, piano Boston symfoniorkester Sakari Oramo, dirigent Tanglewood festivalkör Myrios Classics MYR024 Betyg: 5 MATTHEW PASSION Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach i versionen från 1742 Dunedin Consort and Players John Butt, dirigent Nicholas Mulroy, evangelisten Matthew Brook, Jesus LINN CKR313 Betyg: 3 SHOSTAKOVICH: SYMPHONIES NOS. 6 & 7, KING LEAR Symfoni nr 6 och 7, m.m. av Dmitrij Sjostakovitj Boston symfoniorkester Andris Nelsons, dirigent Deutsche Grammphon 483 6728 Betyg: 4 Veckans val: Matteuspassionens perfekta proportioner Vi hör ett utdrag ur den aktuella P2-dokumentären Matteuspassionens dolda rum. I den söker Berit Nygren svaret på varför Matteuspassionen är ett av världens mest spelade verk. Vad är det som fortsätter att fängsla snart 300 år efter att den uruppfördes? Bach brukar ju förknippas med talmystik men här får vi andra ledtrådar till hans musik av forskare som Ruth Tatlow och Markus Rathay. Referensen x 2: Bach och Sjostakovitj Vi jämför den aktuella inspelningen av Matteuspassionen med John Eliot Gardiners inspelning från 1989 med Engelska barocksolisterna och Monteverdikören med bland andra Ann Sofie von Otter. Och så lyssnar vi på den allra första inspelningen av Sjostakovitjs sjätte symfoni. Året var 1940. Philadelphiaorkestern spelade och Leopold Stokowski dirigerade.

Om svek och lidande i påskens tid. Och om varför sveket är ett så lockande grepp inom populärkulturen. I dag är det skärtorsdagen och vi ska förklara vad namnet betyder och vad dagen står för det handlar om allvarliga saker. Mikael Mogren, biskop i Västerås stift, medverkar och berättar mer om Jesu lärjunge Petrus och hans trefaldiga svek. Lockande svek i ny serie Svektemat är också vanligt förekommande i litteratur och populärkultur. Camilla Ahlgren som är manusförfattare till den populära nya Netflix-serien Störst av allt, medverkar också i dagens program och förklarar varför svek är ett så tacksamt och lockande tema.   Radiokören sjunger Bach Det blir också livesång i programmet, med Radiokörens Sofia Niklasson, Christiane Höjlund och Philip Sherman. Den fjärde sångaren är ingen mindre än dagens programledare Daniel Alling. De sjunger Johan Sebastian Bach, den tyske kompositören vars tonsättningar av Bibelns texter om Jesu lidande och död framförs världen över i dessa tider. Medverkar i programmet gör också Berit Nygren, musikjournalist på Sveriges Radio, som har gjort en ny dokumentär om Bachs Matteuspassionen.    Sveket som politisk kraft Dessutom blir det fotboll och diskussion om det till en början så hårt kritiserade videodomarsystemet VAR men som nu tycks accepteras av allt fler. Lidande och svek går som en röd tråd genom dagens program och sist men inte minst ska vi tala om sveket som politisk kraft. Med oss direkt från New York har vi Mats Karlsson som är gästprofessor vid Columbia-universitetet och tidigare direktör vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Daniel Alling Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, inte minst i påsktider men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner – inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna. Det visar sig att Bach tänkte som en arkitekt redan på kompositionsstadiet, medan han tonsatte den text som ligger till grund för verket av poeten Christian Friedrich Henrici aka Picander.Följ med in i Matteuspassionens dolda rum med musikjournalisten Berit Nygren, sopranen Ida Falk Winland, Bachexperterna Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, och Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, samt professor em i kördirigering Dan-Olof Stenlund.Musikexemplen är bland annat hämtade från ett uppförande med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister som Ida Falk Winland och Anne Sofie von Otter under dirigent Daniel Hardings ledning, i Engelbrektskyrkan i Stockholm 2008.En P2 Dokumentär av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.Litteraturtips:Butt, John: Bach's Dialogue with Modernity: Perspectives on the Passions (Cambridge University Press; Reprint edition (February 16, 2012) - mer här.Rathey, Markus: Bach's Major Vocal Works: Music, Drama, Liturgy (Yale University Press; 1 edition 2016) - mer här.Tatlow, Ruth: Bach's Numbers: Compositional Proportion and Significance (Cambridge University Press, 2015, 2016) - mer här.

Panelen spårar en identitetskris hos en aktuell violinist och blir arg på mild polsk körmusik. Hör också en ylande Ennio Morricone i vår intervju med den Sverigeaktuelle 90-årige filmmusiklegendaren.   Veckans skivor: DMITRI SHOSTAKOVICH Symfoni nr 4 och 11 av Dmitrij Sjostakovitj Bostons symfoniorkester Andris Nelsons, dirigent Deutsche Grammophon Betyg: 4 LUKASZEWSKI: DAYLIGHT DECLINES Körmusik av Pawel Lukaszewski Tenebrae, ensemble Nigel Short, dirigent Signum Classics SIGCD521 Betyg: 3 BACH: SONATAS AND PARTITAS CHRISTIAN TETZLAFF Violinsonater och partitor av Johann Sebastian Bach Christian Tetzlaff, violin Ondine ODE 1299-2D Betyg: 3 GOUNOD - LISZT  Musik av Charles Gounod och Franz Liszt Paris kammarorkester Accentus, kör Laurence Equilbey, dirigent Naive V 5441 Betyg: 3 Referensen: Sjostakovitj fjärde symfoni nu och då Vi jämför Andris Nelsons aktuella inspelning av Sjostakovitj fjärde symfoni med självaste premiärinspelningen från 1962 under ledning av den ryske dirigenten Kirill Kondrasjin. Musikrevyn möter: Ennio Morricone Till Sverige och Stockholm idag (söndag 27 januari) kommer den legendariska filmmusikkompositören Ennio Morricone. Han ligger bakom några av historiens mest monumentala filmmotiv till klassiker som Den onde, den gode, den fule, De omutbara, The Mission, För en handfull dollar och Once Upon A Time In America. År 2010 fick Ennio Morricone Polarpriset och 2015 vann han äntligen sin Oscar för filmmusiken till Quentin Tarantinos film The Hateful Eight. Nu är Morricone ute på sin sista turné i livet, som 90 år fyllda. För Berit Nygren berättar han om sin långa karriär och friheten i att slippa skriva filmmusik.        

Nordiska ambassaderna och museet The Philips Collection samarbetar i ny utställning och vi diskuterar cellisten Yo-Yo Mas ny Bach-inspelning. Vi besöker utställningen Nordic Impressions på ett av Washingtons mest kända konstmuseum - The Philips Collection. Det är ett samarbete mellan museet och de nordiska ambassaderna i den amerikanska huvudstaden. Idén är att ta med besökarna på en snirklig jakt genom två århundraden och fem länder efter det som är unikt nordiskt i konsten, ljuset och naturen. Ett av de verkligt centrala verken i repertoaren för cello; är Bachs sviter för solocello. Ett Mount Everest att bestiga för alla cellister. Den kinesisk-amerikanske cellisten och Polarpristagaren, nu 63-årige Yo-Yo Ma, har precis spelat in alla sex sviterna för tredje (!) gången. Och med oss i studion för att prata om denna (slutgiltiga) inspelning har vi Johan Korssell. Vi besöker också Västerbotten där Konstfrämjandet just nu håller på att samla in och bevara norra Sveriges hemmagjorda magasiner, det vill säga Fanzines. Vår kollega Berit Nygren gästar för att tala om boken Frihetens blå toner av journalisten Göran Jonsson. Jonsson följer jazzens utveckling i det moderna Sverige, alltså från det att Sverige för 100 år sedan fick allmän rösträtt och framåt, genom rasism och moralpanik och rockens intåg för att ta några exempel. Det är också den första boken om svensk jazzhistoria som också tar upp tiden från slutet av 80-talet och in i våra dagar. Också hör vi en essä av Eva-Lotta Hultén som har tittat på den svenska målaren och illustratören John Bauers målningar av skogen och kommit fram till en mycket specifik sak; om vi vill ha en välmående skog, så måste vi lämna bilden av Bauerskogen bakom oss. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Panelen bekänner sin kärlek till den ryske tonsättaren Alexander Skrjabin, får en överdos fransk kammarmusik av Neave-trion och Kalle Moraeus sätter sin starkaste femma i Musikrevyns historia. Veckans skivor: OSLO PHILHARMONIC + PETRENKO Symfoni nr 2 och pianokonsert av Alexander Skrjabin Oslo filharmoniska orkester Vasily Petrenko, dirigent Kirill Gerstein, piano Lawo LWC1139 Betyg: 5 FRENCH MOMENTS NEAVE TRIO Musik av Gabriel Fauré, Claude Debussy och Albert Roussel Neave Trio: Anna Williams, violin Mikhail Veselov, cello Eri Nakamura, piano Chandos Chan 10996 Betyg: 3 NEMANJA RADULOVIC TCHAIKOVSKY Violinkonsert och rokokovariationer av Pjotr Tjajkovskij Nemanja Radulovic, violin och viola Borusan Istanbul filharmoniska orkester Sascha Goetzel, dirigent Deutsche Grammophon 479 8089 Betyg: 5 STENHAMMAR SÅNGEN, ETC. Musik av Wilhelm Stenhammar Neeme Järvi, dirigent Sara Trobäck, violin Göteborgssymfonikerna Sångare: Lars Cleveman, tenor, Charlotta Larsson, sopran. m.fl. Göteborgssymfonikernas kör och vokalensemble Norrköpings musikklassers barnkör BIS-2359 SACD Betyg: 4 Referensen: Hur vild kan Tjajkovskijs violinkonsert bli?  Vi jämför en inspelning med violinisten Patricia Kopatchinskaja och Music Aeterna under ledning av Teodor Currentzis från 2016 med Nemanja Radulovics aktuella tolkning. Musikrevyn möter: Richard Sparks och det svenska körundret I dagarna är det 100 år sedan som världens främste körledare Eric Ericson föddes. Genom Ericson och hans körer blev den svenska körklangen ett internationellt ideal - men hur mår det svenska körundret i dag? Berit Nygren frågar kördirigenterna Richard Sparks och Helene Stureborg.

Den 17 maj är det 100 år sedan världsstjärnan och operasångerskan Birgit Nilsson föddes. En av dem som tagit stort intryck av henne är den svenska världsstjärnan sopranen Irene Theorin. Birgit finns alltid med, oavsett vad jag gör, säger Irene Theorin. Birgit Nilsson har varit med Irene Theorin sedan hon började sjunga, för ett par decennier sedan. Bland annat blev Theorin antagen till Nilsson sista mästarkurs och känner ett släktskap med henne. - Jag kände när jag började sjunga att jag kan identifiera mig ganska mycket med hennes sätt att sjunga, hennes sätt att använda rösten. Jag har alltid sett väldigt mycket upp till... lärt mig väldigt mycket av hennes sätt att ta sig an roller och hennes sätt att framföra partierna, säger Theorin och fortsätter: - Hur hon sedan använde sitt mellanregister och botten, att hon aldrig forcerade sig genom de här registren som ska bära över en orkester fast det ligger ganska lågt för en sopran ibland. Där har jag lärt mig mycket i just hur hon mixade rösten, rent sångtekniskt. I inslaget hörs även sopranen Cornelia Beskow som precis som Birgit Nilsson är Wagnertolkare. Hör hela reportaget i ljudlänken ovan. Berit Nygren berit.nygren@sverigesradio.se

Han har kallats för Sveriges enda riktiga crooner och fortfarande vid 80 år fyllda fortsätter Svante Thuresson att turnera och att fånga en stor publik med sin röst men varför låter den som den gör? Det är ämnet för den här intervjun som Berit Nygren har gjort med Svante Thuresson och här börjar vår resa genom Svantes hela sex decennier på tiljorna: Ja, det där är svåra saker. Jag har ingen aning om hur den låter. Är liksom ganska van vid den själv sedan ett antal år tillbaka så jag vet faktiskt inte om den är något speciellt. Det är väl ungefär som att se sig i själv i spegeln - "så här ser jag ut", säger Svante Thuresson. Men Svante har inte bara den populärmusikaliska bredden och kan sjunga alltifrån jazz till pop och schlager. Han kan också ge liv åt en text samtidigt som han framför den så att det svänger utan att nämnvärt behöva anstränga sig, verkar det som, men hur kommer den sig, den här unika förmågan? Det här är berättelsen om en man som blev så pass framgångsrik att han under en period var tvungen att ta time out för att hitta tillbaka till sig själv, och det började inte ens med sång i kompisbandet hemma i Vasastaden i Stockholm på 50-talet. Ha ha, det är ju den där vanliga grejen att det fattades en kille på trummor, säger Svante Thuresson och fortsätter: - Alla andra instrument var besatta. Då var det bara att försöka lära sig det. På den vägen blev det, och det var ju helt fantastiskt att det fungerade som det gjorde. Att jag fick ha så väldigt roligt bakom trummorna under den tid jag jobbade aktivt med det alltså. Resten är historia - lyssna på den här Kulturpodden i P1! Berit Nygren berit.nygren@sverigesradio.se   Musik i reportaget:  Du ser en man, Svante Thuresson (1968)  Canal street blues, Joe King Oliver  On the alamo, Hacke Björksten kvintett  Bobby Bobby Bobby, Swing sing seven  Autumn leaves, Gals and pals  Nygammal vals, Svante Thuresson och Lill Lindfors  The end of a love affair, Svante Thuresson och Skövde big band  Du ser en man, Svante Thuresson och Anne-Lie Rydé (1992)  Lita aldrig på en man, Svante Thuresson och Peter LeMarc  Alone together, Svante Thuresson kvartett  En blå dag, Svante Thuresson Jag är hip, jag är cool, Svante Thuresson

Wayne Shorter och Sting får årets Polarpris - vad gör dem till värdiga vinnare? P1 Kulturs Lisa Wall bjöd in Nils Landgren, Gunilla Brodrej och Berit Nygren till diskussion. Årets Polarpris tilldelas den brittiske sångaren, basisten, gitarristen och kompositören Gordon Sumner alias Sting och den amerikanske jazzmusikern, saxofonisten och kompositören Wayne Shorter. Hör analys, anekdoter och eftersnack med Gunilla Brodrej, kritiker på Expressen; Nils Landgren, trombonist och Kulturnytts Berit Nygren. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Larsson

1700-talstonsättaren Wolfgang Amadeus Mozarts musik är fylld av tal och matematik, berättar den brittiska matematikprofessorn Marcus du Sautoy i det här "Interplay i P1"-programmet från 2015. - Han var närmast besatt av tal, säger Marcus du Sautoy.I "Trollföljten" är talet tre ett av de viktigaste. Nattens drottning har till exempel tre damer i sin tjänst, tre gossar visar vägen till Sarastros borg och sedan både börjar och slutar verket i tonarten Ess-dur som har tre b-förtecken i skalan, men det kanske mest spännande är något som Mozart har gömt i ouvertyren, tycker du Sautoy. Det är ett musikens motsvarighet till det matematiska förhållandet gyllene snittet i bildkonsten.Vid sidan av talet tre är talet två viktigt i "Trollflöjten" och så talar han om hur verket i sig markerar en viktigt övergång i musikhistorien.Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik.Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.Berit Nygren berit.nygren@sverigesradio.se

Vad kan den nästan 800 år gamla dikten Franciskus solsång säga om vad det innebär att vara människa idag? Över detta reflekterar psykiatrikern Svante Bäck i detta Interplay i P1. Franciskus solsång är en dikt från 1220-talet, där den katolske munken Franciskus inte bara lovar Gud för skapelsen utan också besjälar den. Han kallar jorden för "moder" och "syster", månen för "syster", solen för "broder" och slutligen också döden för "broder".Några hundra år senare fick dikten också en melodi, i 1600-talets Tyskland, och på 1900-talet översattes den till svenska, av bland andra prästen och psalmdiktaren Olov Hartman.På 90-talet fick dikten ännu en ny musikalisk dräkt av den ryska tonsättaren Sofia Gubajdulina, i stycket "Sonnengesang". Det stycket framfördes av Radiokören och solister i anslutning till ett samtal om just solsången i Berwaldhallens Interplayserie, och en av dem som medverkade då var Svante Bäck.Bäck är psykiatriker i Västervik och har haft en relation till den här dikten sedan sin ungdom, och för honom är dikten till att börja med tidlös och som gjord också för oss idag:- Det handlar ju om vår relation till naturen och Franciskus talar ju om det som det är hans syskon, säger Bäck bland annat.Programmet skulle ha sänts första gången fredag 23 juli -16, men det var ett av de program som fick utgå då Ekot direktsände med anledning av attentatet i München. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik.Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.Berit Nygren berit.nygren@sverigesradio.se

Svårt demenssjuka som inte kan tala kan ändå sjunga hela sånger. En del av förklaringen ges av neurologen Jan Fagius i detta "Interplay i P1" fredag 15 juli kl 2025, med repris 17 juli kl 1635. Fagius är inte bara expert på hjärnan utan också en hängiven amatörmusiker, som sjunger i kör och spelar flöjt bland annat. Han har skrivit den mest omfattande populärvetenskapliga boken i Sverige om hur musik hanteras i hjärnan. Den heter "Hemisfärernas musik" och gavs första gången ut år 2002. Då han uppdaterade den i slutet av 2015 blev den dubbelt så tjock och kom att omfatta mer än 300 sidor. Det beror på att forskningen om hur musik hanteras i hjärnan har vuxit kraftigt sedan slutet av 90-talet, då det blev möjligt att fotografera vad som händer i hjärnan vid en viss aktivitet, berättar han.Att demenssjuka kan sjunga obehindrat fast de inte kan tala beror för det första på att språket och musiken sitter på olika ställen i hjärnan, berättar Fagius.- Det är påvisat i massor av studier, att musiken sitter i grunden till höger och språket sitter till vänster. Sedan samarbetar de över gränserna ...... och ju mer utvecklad musikalitet desto mer får musiken en språklig förankring, men även om man skulle förlora språket och bli som det kallas på läkarspråk afatisk, kan man ha kvar den musikaliska uppfattningsförmågan och med andra ord kunna uppfatta tonhöjder och musikaliska förlopp, och kunna sjunga melodier med ord!- Precis, fastän man inte har några andra ord, och då handlar det om utantillsång - de sånger man har med sig från långt tillbaka i tiden; psalmer, barnvisor, slagdängor och så vidare, berättar Fagius.Fagius ger också sin syn på att sången inte tycks förbättra en demenssjuks tillstånd:- Nej, det tycks ju inte göra det utan vad det handlar om - åtminstone i huvudsak - är en tillfällig vitalisering, men vi ska ju inte påstå att en tillfällig vitalisering hos en dement person saknar mänskligt värde. Det är en form av livskvalitet där och då, säger han bland annat.Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik.Berit Nygren berit.nygren@sverigesradio.se

Svårt demenssjuka slappnar av och blir mer samarbetsvilliga när deras vårdare sjunger för dem. Det är ämnet för detta "Interplay i P1" fredag 8 juli kl 2025, med repris 10 juli kl 1635. Docenten i vårdvetenskap Lena Marmstål Hammar har skrivit en avhandling efter att ha gjort en större studie på något som kallas "vårdarsång". Det begreppet myntades en gång i tiden av den numera pensionerade docenten i vårdvetenskap Eva Götell, och i det här programmet berättar Marmstål Hammar om sina rön. Marmstål Hammar var tidigare på Mälardalens högskola och är numera på Högskolan Dalarna.Vi följer också med musikterapeuten Lis Jacobsson i Sundbybergs kommun till en grupp med bland andra demenssjuka. Bland de allra sjukaste finns en gammal kvinna som ligger hopkurad i sin rullstol under en filt. Hennes ögon är slutna och det ser ut som att hon sover, men när Lis börjar att sjunga med henne händer det saker. Hon, som knappt kan säga vad hon heter, börjar att sjunga.Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik. Berit Nygren berit.nygren@sverigesradio.se

Vad borgar för den perfekta konsertupplevelsen? Det är ämnet för detta "Interplay i P1" fredag 1 juli kl 2025, med repris den 3 juli kl 1635. För den musikälskande arkitekten Peter Erséus sitter konsertupplevelsen bokstavligen i väggarna. Erséus lyssnar på alltifrån konst- till pop- och rockmusik och har en klar uppfattning om vad han tycker och vilken konsertsal som enligt honom är Sveriges bästa, nämligen Göteborgs konserthus. Där har han haft många starka musikaliska upplevelser, bland annat då Göteborgs symfoniker och dirigenten Neeme Järvi framförde Stenhammars "Mellanspel från sången".Erséus berättar också hur det går till när nya konsertsalar projekteras och byggs, och sedan landar han i sin personliga uppfattning att det många gånger finns ett "visuellt buller" i våra konserthus idag.Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.Berit Nygren berit.nygren@sverigesradio.se

Under sommaren sänds en ny omgång "Interplay i P1"-program. Det första handlar om hur arkitektur har blivit musik och hur musik har blivit arkitektur. Arkitekturhistorikern Martin Rörby berättar. Det första sänds närmare bestämt på midsommarafton, alltså fredag den 24 juni kl 1450, med repris 26 juni kl 1950.Inledningsvis reflekterar Martin Rörby kring det klassiska påståendet att arkitektur är frusen musik:- Det k-a-n vara frusen musik, säger Rörby och utvecklar detta.Sedan ger Rörby två historiska exempel där arkitektur har blivit musik och vice versa, med 500 års mellanrum:Det första är motetten "Nuper rosarum flores" som skrevs av kompositören Guillaume Dufay till invigningen av domen i Florens 1436. Den, hävdar vissa forskare, har samma proportioner som domens kupol. Andra forskare hävdar att motettens proportioner går tillbaka till Salomons tempel som beskrivs i Bibeln. Det behöver inte göra storyn sämre, säger Rörby och berättar varför.Det andra är musikstycket "Metastaseis" av kompositören Iannis Xenakis vars grafiska utformning blev ritningen till en paviljon på världsutställningen i Bryssel 1958, se bild här ovanför.Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik.Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.Berit Nygren berit.nygren@sverigesradio.se

1700-talstonsättaren Wolfgang Amadeus Mozarts musik är fylld av tal och matematik, i synnerhet i hans sista musikdramatiska verk "Trollflöjten", berättar den brittiska matematikprofessorn Marcus du Sautoy i det här "Interplay i P1"-programmet från den 31 januari 2015. - Han var närmast besatt av tal, säger Marcus du Sautoy. I "Trollföljten" är talet tre ett av de viktigaste. Nattens drottning har till exempel tre damer i sin tjänst, tre gossar visar vägen till Sarastros borg och sedan både börjar och slutar verket i tonarten Ess-dur som har tre b-förtecken i skalan, men det kanske mest spännande är något som Mozart har gömt i ouvertyren, tycker du Sautoy. Det är ett musikens motsvarighet till det matematiska förhållandet gyllene snittet i bildkonsten. Vid sidan av talet tre är talet två viktigt i "Trollflöjten" och så talar han och Berit Nygren, producent på SR Musik, också om hur verket i sig markerar en viktigt övergång i musikhistorien.   Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

I vilken mån är det möjligt att skriva ny musik som låter som om den var skriven av en historisk tonsättare? Det utforskar musikradions Berit Nygren i det åttonde och sista programmet av "Interplay i P1 - dolda mönster i musiken" lördag 28 februari 2015. Den kanadensiska astronomen Meghan Gray vid University of Nottingham, England, besökte "Interplay"-serien på Berwaldhallen i höstas och berättade då vid sidan av sitt framträdande hur hon och en klasskompis i gymnasiet för 20 år sedan knäckte ett matematiskt samband i koraler av JS Bach. Sedan berättar Johan Sundberg, professor emeritus i musikakustik vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, om hur han och fonetikprofessorn Björn Lindblom skrev musik i samma stil som A Tegnér har i sina barnvisor i fyra fjärdedelstakt som "Dansa min docka". Sundberg har kvar en ljudfil med ny musik som de skapade och som vi lyssnar på och jämför med stilen hos Tegnér. Bachkoralen i programmet är "Jesus bleibet meine Freude" - på svenska "Jesus all min glädje bliver" - framförd av Radiokören tillsammans med organisten Håkan Martinsson och under ledning av Gustaf Sjökvist, i en inspelning från 2005. Producent och programledare Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Vad gör en låt till en hitlåt? Det är det fortfarande ingen som vet. Forskning pågår, men det finns gemensamma drag hos de senaste årens Melodifestivalvinnare, berättar musikpsykologen Petri Laukka i den sjunde delen av "Interplay i P1 - dolda mönster i musiken" lördag 21 februari 2015. - Ja, om man tittar på de senaste årens vinnare så är det ju nästan som skolboksexempel på hur man bygger upp en låt som berör och är lätt att komma ihåg. De är också fulla med olika hookar, till exempel en liten melodislinga precis i början på Sanna Nielsens låt "Undo", berättar Laukka som är verksam vid Stockholms universitet och Södertörns högskola. Hookar är något man snabbt känner igen i en låt. - Studier har visat att det behövs inte många sekunder för att man ska känna igen en låt, och det finns de som hävdar att en genomsnittlig radiolyssnare inte heller ägnar speciellt många sekunder åt innan han eller hon bestämmer sig för om det här är något att lyssna vidare på. Därför är många låtskrivare och producenter, framför allt i melodifestivalsammanhang då kanske medvetna om att här ska det finnas många hookar i låtarna. Gärna en i början, sedan i versen och sedan några stycken före refrängen och återigen några stycken i refrängen. säger Laukka. Sedan ska låtarna gärna ha en melodi som är lätt att känna igen för att fastna, fortsätter Laukka, men sedan måste vi också gilla den för att den ska bli en hit och här kommer våra inre musikaliska scheman in i bilden. - Vi har hört den musik vi har i vårt samhälle under hela vår uppväxt och vet ungefär hur musik ska låta så att vi har förväntningar om hur musik så att säga brukar låta, säger Laukka. Sedan berättar professor Andrea Ordanini vid Bocconiuniversitetet i Milano om resultatet av ett internationellt forskningsprojekt om hur vi konsumerar musik. Där har de analyserat drygt 1000 låtar som legat etta på den amerikanska Billboardlistan åren 1958-2012 respektive drygt 1400 låtar som under samma period inte tog sig över 90:e plats. Det har visat sig att det är vanligare med upprepning av refrängen eller ett visst eller vissa ord, eller att bakgrundskörer ofta förekommer hos ettorna än hos de andra som placerade sig bland de sista på listan. Producent och programledare Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Den är en av världens mest kända kärleksarior, och den bär på nycklar till barockens föreställningsvärld om hur exempelvis sorg skulle gestaltas i musiken. I den sjätte delen av "Interplay i P1 - dolda mönster i musiken" lördag 14 februari 2015 berättar sångerskan och barockkännaren Sandra Lindqvist om arian Didos klagan. - Didos klagan är ju en fantastisk aria som representerar barocken och representerar starka, starka känslor i operamusik under 1600-talet, säger Sandra Lindqvist. Under 1600-talet började tonsättarna att sätta texterna i centrum, och då lades grunden till det som vi idag tycker är en självklar kompositionsform, i alla fall inom populärmusiken, nämligen att ett verk har en huvudstämma och ett ackompanjemang. Kompet då kallades för generalbas, och parallellt med det införde man också retoriska figurer i musiken. Det var figurer som skulle lyfta fram texten och påverka lyssnarna i samma känslomässiga riktning som texten gav uttryck för - på ett objektivt, vetenskapligt sätt, tänkte man, men hur skulle då de här figurerna utformas? Ja, det diskuterades en hel del och det blev också en slags samsyn på många punkter, men alla de här idéerna kom sedermera att kallas för affektläran med ett gemensamt namn. Didos klagan ligger i slutet av operan Dido & Aeneas från 1689 av den brittiske barocktonsättaren Henry Purcell, och i det här programmet framförs den av den brittiska sopranen Emma Kirkby. Bland de figurer som Lindqvist berättar om finns lamentobasen som inleder arian och som upprepar samma toner om och om igen. Samtidigt finns det en annan figur i melodistämman som kallas 'katabasis'. Den markerar i ett nedåtgående intervall bland annat ordet 'laid'. Det är då hon sjunger om att hon ska läggas ner i graven, i sorgen, för att ta ett par exempel. Producent och programledare Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Det finns en musikalisk cykel eller fras som påverkar hjärtrytmen på ett hälsosamt sätt, i synnerhet om man sjunger i kör. Det visar forskning av Björn Vickhoff och Rickard Åström vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och som Åström berättar om i den femte delen av Interplay i P1 - dolda mönster i musiken" lördag 7 februari 2015. Åström och Vickhoff lät en kör med gymnasister sjunga utvalda sånger och såg att gymnasisternas pulser gick upp och ner tillsammans till följd av en cirka 10 sekunder lång in- och utandningscykel, eller en fras då man sjunger under till exempel sju-åtta sekunder och sedan andas in under två-tre sekunder. Det är en fras som kräver sånger som går i ett lugnare tempo, till exempel "Den blomstertid nu kommer ...". Sedan såg forskarna att gymnasisternas pulser varierade på samma sätt och att det var en variation som påverkar hälsotillståndet hos en enskild individ. Tidigare studier visar att en bra variation för ett normalt vuxet hjärta grovt sett är mellan 10 och 20 slag i minuten. Det påverkar det autonoma nervsystemet på ett bra sätt, i den stunden, säger Rickard Åström. - Om ditt hjärta klarar av att variera på det här viset är man också mer anpassningsbar för olika situationer, säger Åström. För att få veta om den här frasen är hälsosam på längre sikt krävs det dock nya studier som fokuserar på just det. För mer info, läs mer via länken nedan. Musiken i programmet är "Va pensiero" eller "Fångarnas kör" ur Verdis opera "Nebukadnessar" och framförs av Kungliga operans kör under ledning av Sixten Ehrling, i en inspelning från 1996. Producent och programledare Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

1700-talstonsättaren Wolfgang Amadeus Mozarts musik var fylld av tal och matematik, i synnerhet i hans sista musikdramatiska verk "Trollflöjten", berättar den brittiska matematikprofessorn Marcus du Sautoy i den fjärde delen av "Interplay i P1 - dolda mönster i musiken" lördag 31 januari 2015. - Han var närmast besatt av tal, säger Marcus du Sautoy. I "Trollföljten" är talet tre ett av de viktigaste. Nattens drottning har till exempel tre damer i sin tjänst, tre gossar visar vägen till Sarastros borg och sedan både börjar och slutar verket i tonarten Ess-dur som har tre b-förtecken i skalan, men det kanske mest spännande är något som Mozart har gömt i ouvertyren, tycker du Sautoy. Det är ett musikens motsvarighet till det matematiska förhållandet gyllene snittet i bildkonsten. Vid sidan av talet tre är talet två viktigt i "Trollflöjten" och så talar han och musikradions producent Berit Nygren också om hur verket i sig markerar en viktigt övergång i musikhistorien.   Producent och programledare Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Johann Sebastian Bachs musik betraktas av många som perfekt i sig, men verken har till och med perfekta proportioner räknat i antalet takter. Det har den brittisk-svenska Bach-forskaren Ruth Tatlow funnit och det berättar hon om i den tredje delen av "Interplay i P1 - dolda mönster i musiken" lördag 24 januari 2015. Tatlow har gått igenom samtliga renskrifter och publikationer av Bachs verk. Bland dessa finns den stora barocktonsättarens kända kollektion med tre sonater och tre partitor för soloviolin från 1720 som tillsammans är skrivna över exakt 2400 takter. Sedan berättar Tatlow bland annat hur Bach komponerade Matteuspassionen. Varför reviderade då Bach sina verk på det här sättet i deras slutversioner? Svaret fann Tatlow så långt tillbaka i historien som hos de gamla grekerna, och idén om att det fanns en perfekt ordning i Universum. Ruth Tatlow berättar utförligt om allt detta i boken "Bach's Numbers; Compositional Proportion and Significance" som kommer ut i vår, på Cambridge University press. Tatlow är knuten till Statens musikverk 2013-2015 genom projektet "Bachs proportionella parallellism" som finansieras av Vetenskapsrådet. Musikexemplen i programmet är dels Partita i E-dur med Mats Zetterqvist på soloviolin, dels hämtade ur Matteuspassionen framförd av med The english baroque soloists, Monteverdi choir och London oratory junior choir under ledning av Sir John Eliot Gardiner, i en inspelning från 1989. Arian "Blute nur, du liebes Herz" från samma inspelning sjungs av sopranen Ann Monoyios. Producent och programledare Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Filmmusik gestaltar i första hand inte känslor utan rörelser! Det anser filmmusikvetaren Peter Bryngelsson i den andra delen av "Interplay i P1 - dolda mönster i musiken" lördag 17 januari 2015. Visst kan filmmusik väcka lust, kämparanda och andra känslor men i första hand gestaltar den rörelser, anser Peter Bryngelsson. - Musiken animerar rörelse i film. Det är den huvudsakliga uppgiften. Det är din teori alltså? - Ja, den alltså ritar i stort sett en kontur runt allting eller någonting som den har valt ut för oss att se som rör sig i bild. Till exempel lättförklarat: om vi har en bild och vi ser en gräsmatta - om det är musik som säger - ti-li-ti-li - då ser du plötsligt "oj, den där gräsmattan består av tusentals grässtrån, som rör sig allihopa och därunder är det myror", men om vi har musik som säger - baaaaaaooouuu - då är det en gräsmatta plötsligt, som en grön färgyta va. Den visar hur vi se på den här ... men den visar inte hur vi ska känna inför gräsmattan, säger Bryngelsson. Bryngelsson berättar också om retoriska figurer i filmmusiken, att de speglar superenkla mönster som vi har lärt oss och som handlar om kommunikation: - Vi lär oss språket genom tonfall, alltså vi hör hur man låter när man låter bedjande, när man låter hotande, när man låter kärleksfull och så vidare. Det är kulturell inlärning som gör att vi har lärt oss att tolka tonfall som gör att vi förstår hur en människa förmodas vilja meddela sig med oss. Det gör att när vi hör toner så tolkar vi dessa enligt precis samma mönster, och det även rytmiskt då, säger han bland annat. Musiken i programmet är ur filmerna "Star wars, "När lammen tystnar" och "Hajen". Producent och programledare Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Klassisk musik har mängder av mönster som kan vara dolda för många av oss men som andra kan berätta om. Retoriska figurer till exempel. Om sådana berättar radiosymfonikernas chefdirigent Daniel Harding i den första delen av "Interplay i P1 - dolda mönster i musiken" lördag 10 januari 2015. - Vi använder retorik varje dag, säger Daniel Harding och konsten att övertyga behöver inte vara verbal som att försöka få komma in i på en filmvisning fast du är fem minuter sen. Den kan också vara ordlös som på teatern med gester av olika slag. På samma sätt finns det retorik inom musiken. Ännu in på sent 1700-tal var den centrala idén att musiken skulle gestalta det som en text berättade. Harding exemplifierar med Fiordiligis aria "Come scoglio" ur Mozarts opera "Cosi van tutte" och med Mozarts 41 symfoni i C-dur, även kallad "Jupitersymfonin". Det här är det första programmet i en serie av sådana här i P1 som handlar om rum där musiken möter annan konst och vetenskapen. Det är en radioserie i samma anda som äger rum på SR:s konserthus Berwaldhallen under säsongen 2014/2015 som Daniel Harding har tagit initiativ till. Producent och programledare Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Monica Zetterlund och prinsessan Diana. Två personer vars liv blir film i höst. Men hur stora friheter kan filmskaparna ta sig med kända personers liv? Hur mycket får man lägga till eller dra ifrån? I veckans Kino berättar Per Fly, regissör till bioaktuella Monica Z, berättar om sin syn på sanning och biopics. I studion diskuterar jazzexperten Berit Nygren och filmkritikern Wanda Bendjelloul bioversionen av Monica Zetterlunds liv. Vi pratar med advokaten Peter Danowsky om hur skyddslöst en persons eftermäle är när en regissör vill göra film av det. Och hur blev reaktionerna i rojalistiska Storbritannien när Naomi Watts spelade Diana i filmen om prinsessans sista år i livet? Vår Londonkorrespondent Staffan Sonning rapporterar. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström