Podcasts about matteusevangeliet

Den här veckan är temat "Helgonen" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 5, vers 13-16. "5 minuter med Gud" med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Änglar har vakat över oss sedan urminnes tider. Konstkritikern Nils Forsberg har träffat några av släktets mer sorgsna exemplar i Berlin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.Den är inte bara rätt ful, den är liten också. Som ett A4-ark ungefär, som ser gulnat och trist ut. Det här visste jag egentligen, men sådant är ändå svårt att förbereda sig på. När jag såg Paul Klees akvarell Angelus Novus från 1920 i verkligheten för första gången fick jag den där känslan man kan få inför något som man hört så mycket om.Att jaha, är det inte mer än så här?För det handlar om en bild som lite indirekt blivit, som man säger, ikonisk. Inte för hur den ser ut eller är gjord, utan för att filosofen och kritikern Walter Benjamin, som hade fått målningen av vännen Klee, utgick från den när han, i slutet av 30-talet, skrev det som skulle bli en av hans sista och mest kända texter. Nämligen den om historiens ängel, den som med utbredda vingar färdas med ryggen mot framtiden och med stirrande ögon och gapande mun ser ruinerna torna upp sig vid sina fötter, driven av historiens storm som blåser från paradiset.”Det är det här som vi kallar framsteg”, skriver Benjamin melankoliskt.Det är en av de i olika kultursammanhang mest citerade texterna de senaste decennierna. Ruiner, storm, blindhet inför framtiden. Där vi uppfattar en kedja händelser ser ängeln bara en enda stor katastrof.Andy Warhols Marilynbilder får ursäkta, men Paul Klees gåtfulla Angelus Novus framstår lite som postmodernismens Mona Lisa. En sorgesång över en sönderfallande, fragmenterad värld.Men vilka är de, änglarna i kultur- och religionshistorien? Enklast är väl att beskriva dem som ett slags gränsfigurer, som kan röra sig mellan olika världar och är lika hemma, eller främmande, i båda.Ordet ängel kommer från grekiskan via latinet, och betydde från början just budbärare. Gestalten som sådan finns i alla de monoteistiska religionerna, och en teori är att änglarna uppstår när de äldre religionerna, med ett otal gudar som alla har sina särskilda egenskaper och intressesfärer, ska förvandlas till en berättelse där det finns en enda Gud. Det blir ett antal degraderade figurer över och de får bli den nye, ensamme gudens medhjälpare.Och visst kan man se något änglalikt hos Hermes, budbäraren med sina bevingade skor i den grekiska mytologin? Hos Hermes finns också drag av tvetydigheten hos änglarna. Dessa var nämligen, åtminstone tidigare, inte nödvändigtvis entydigt goda. De beskrivs också ofta som mycket vackra, med androgyna drag. En undflyende, svårfångad och särskilt i äldre tider ofta skrämmande gestalt. En mellanfigur.I Bibeln finns de med hela vägen, från början till slut. Det är änglar som meddelar Guds vilja till Abram i Första mosebok, det är änglar som blåser i basunerna och slåss mot monster i Johannes uppenbarelser. I Krönikeboken skickar Gud en ängel för att sprida död och förintelse i Jerusalem, och i Matteusevangeliet skakar vakterna av skräck när ängeln kommer ner från himlen till Jesu grav.Änglar är inte att lita på.Men de blir mindre skräckinjagande med tiden. Renässansmålaren Rafael blev den som satte den fortfarande allmänna bilden av hur en ängel ser ut, med lockigt hår och rar uppsyn. De som är förebilden för de bokmärken som flickor i alla åldrar samlade på förr.Men en del konstnärer har sett mer dramatisk potential i dessa varelser, inte minst under åren runt 1900 då symbolismen stod på topp. Schweizaren Carlos Schwabes Der Totengräber und der Totesengel glömmer man inte om man sett den. Där sitter en stram, svartklädd, mörkhårig gestalt på huk vid kanten av en grav. Hennes smala spetsiga vinguddar bildar en gripklo ner mot den arme kyrkogårdsarbetaren som släppt spaden i skräck för dödsängeln. Det är hans tur nu.En helt annan stämning finns i Hugo Simbergs Sårad ängel från samma tid, den som röstats till Finlands nationalmålning. Två mörkklädda bondpojkar bär en bår där en vitklädd blond ängel sitter med nedböjt huvud. En vinge är blodfläckad, ögonen förbundna och hon håller en bukett snödroppar i handen.Det är en gripande bild, mystisk men ändå saklig. Pojkarna ser lite trumpna ut men verkar inte tycka det är något konstigt att bära runt på en ängel. Hur har denna ljusgestalt hamnat på en kärv finsk äng? Varför är den sårad? Hur kan en förmedlare mellan världar bli så ömklig?Men det är inte bara i bildkonsten vi hittar änglar. De finns på film också.I Wim Wenders Himmel över Berlin från 1987 finns en scen där Peter Falk, känd som den rufsige tv-deckaren Columbo, står vid en ensam kaffevagn. ”Jag kan inte se dig, men jag vet att du är här”, säger han. Han ser inte Bruno Ganz ängel som står intill honom, för änglarna är osynliga för vuxna människor, men en listig gammal kommissarie kan förstås ana deras närvaro. Särskilt som han själv varit ängel, visar de sig. En som lämnat evigheten och valt att bli dödlig, precis som Ganz ängel fundera på att göra.Peter Falk uppmuntrar honom, berättar hur skönt det är att värma sig genom att gnugga händerna mot varandra, dricka kaffe, kanske ta en cigarett.Bara två år efter filmens premiär skulle Berlinmuren falla men här är det den delade staden vi ser, med idel ödetomter och ruiner. Det är som att var och varannan scen är genomsyrad av Walter Benjamins text om historiens pågående sönderfall. Människorna, vars funderingar vi får höra när filmens änglar stannar till hos dem och kanske lägger en hand på någons axel, verkar inte ha mycket att glädjas åt heller.Från skrämmande budbärare utskickad av en sträng Gud i Gamla testamentet, till ett grått 80-talsberlin där Gud nog är död och änglarna är sorgsna, maktlösa gestalter som inte kan förhindra att vi tar kål på världen, eller oss själva.Inte konstigt att Paul Klees ängel stirrar rakt på oss, som för att säga ”vad håller ni på med?”Eller så har den drabbats av en helt annan insikt. Bruno Ganz ängel i Himmel över Berlin säger att han vill leva nu och nu och nu, inte bara alltid i evighet. Han vill känna och älska och kanske ta en mugg kaffe en kylig morgon. Det är som med de grekiska gudarna: Man anar att de är avundsjuka på människorna och jävlas med dem för att de kan dö, och det är det enda gudarna inte kan. Änglarna befinner sig i samma belägenhet – de lever inte på riktigt, för de kan inte dö /är odödliga/. Medan vi människor lever en stund på jorden, om det så är bland ruiner.Som Bruno Ganz säger i slutet av filmen, när han blivit människa: Jag vet nu, vad ingen ängel vet.Nils Forsbergkonstkritiker

Den här veckan är temat "Lovsång" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 15, vers 29-31. "5 minuter med Gud" med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat "Änglarna" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 18, vers 7-10. "5 minuter med Gud" med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat "Ett är nödvändigt" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 11, vers 28-30. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat "Medmänniskan" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 5, vers 38-48. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat "Tro och liv" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 21, vers 28-31. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat "Nådens gåvor" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 18, vers 18-22. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat "Andlig klarsyn" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 7, vers 22-29. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat "Efterföljelse" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 16, vers 24-27. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat "Sänd mig" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 16, vers 13-20. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat "Gud - Fader, Son och Ande" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 28:16-20. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Bachs Matteuspassionen är en klassiker bland klassiker. Men det var inte självklart att det skulle bli så. Karin Nykvist funderar verkets här och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är en vårdag i Leipzig för ungefär 300 år sedan. Kanske är det 1727, kanske 1729, eller 1736. Hur som helst: det är långfredag och du är på väg att fira gudstjänst i din kyrka, Thomaskyrkan. Kantorn heter Johann Sebastian Bach. Han är en bråkig typ. Flera gånger har han hamnat i trubbel för att ha brutit mot sitt anställningskontrakt – det där han har lovat att inte spela för långa musikstycken, och att inte vara för operalik i sina kompositioner.Du vet inte om det, men snart ska du få höra ett verk som ska komma att bli ett av musikhistoriens mest älskade. Och återigen kommer det att brytas mot det där anställningskontraktet – med råge. Tre timmar musik ska det bli – och dramatiskt operalikt så det förslår.Enligt en tradition som vuxit fram sedan medeltiden ska Bibelns passionsberättelse sjungas fram, och den här gången har Bach tonsatt Matteusevangeliets tjugosjätte och tjugosjunde kapitel. Det är en våldsam text, där Jesus förråds och döms, förnekas, förnedras, torteras och till slut dör på korset. Men verket du ska få höra rymmer mycket mer än så: förutom evangelietexten och en dramatisering av dess händelser kommer också de känslor och tankar som berättelsen väcker att gestaltas av dagens sångare och musiker.Hur kommer du att reagera på det du hör? Kommer du att beröras av musiken, lära dig något nytt, känna närhet till din protestantiska Gud och till evangeliet?För oss idag är det svårt, ja nästan omöjligt, att föreställa sig hur det var att uppleva uruppförandet av Matteuspassionen. Svårt för att alla vi som nu lyssnar på Bachs musik har hört den förut – på radio, på strömningstjänster, på skiva – och kan välja att höra den igen, när vi vill och hur vi vill, jättehögt när vi kör bil eller lagar mat, och tystare, som bakgrundsmusik när vi träffar vänner eller läser en bok.Och svårt för att vi har hört så mycket mer och annat än de som satt där, i Thomaskyrkan: förutom Mozart och Beethoven och Puccini har vi ju lyssnat på Mellolåtar, Beatles och Beyoncé. Bach är inte ny musik för oss. Den chockerar inte med oväntat dramatiska arior eller kontroversiella harmonier.Men låt oss försöka tänka oss in i vad de som hörde Matteuspassionen den gången fick vara med om.För det första: musiken bröt fastans tystnad. Under Bachs tid spelades inga instrument alls under fastan. Också öronen omfattades av askesen. När han skrev sina passioner hade det precis blivit tillåtet med ett undantag för långfredagen – men bläckblåset fick tiga, glädjens och triumfens trumpeter släpptes inte fram förrän på påskdagen, efter uppståndelsen.För det andra: Lyssnarna den gången var inte en publik, utan en församling. Matteuspassionen var inte en konsert utan del i en gudstjänst. Vi kan tycka att drygt tre timmar musik är ungefär vad vi orkar med i en sittning – hur fantastisk musiken än är. För dåtidens kyrkobesökare väntade så mycket mer: framför allt en upp till två timmar lång predikan mellan passionens första och andra del.Och för det tredje: De som hörde Matteuspassionen den där första gången såg antagligen varken kören, solisterna eller orkestern, för de höll nog till på orgelläktarna. Så var de inte heller så många. Flera forskare menar att Bach använde sig av endast åtta sångare till sin Matteuspassion. De som anser att han hade fler brukar stanna vid högst tjugofyra. Alla sånginsatser, kör såväl som solon, stod dessa få röster för. Den första Matteuspassionen var alltså en intim historia, inte det magnifika oratorium som det är idag.För librettot samarbetade Bach med en samtida poet, som kallade sig Picander. Det är en skicklig blandning av bibeltext, psalmvers och lyrik. Här möter det våldsamma Matteusevangeliet kärleken i Höga visan, och konventionella och vackra koralformuleringar varvas med närapå centrallyrisk poesi.Kompositionen är slående dramatisk. I den första satsen bjuder kören in oss direkt genom att uppmana oss att betrakta hur Guds lamm offras: Se! sjunger de. Betrakta det fruktansvärda, och förundras över Guds stora kärlek. Och i den sista sätter sig kören vid graven och gråter över den döda Jesus. Sov i ro, sjunger de, i en tretakt som närmar sig vaggvisan.Så bjuds vi alla in i dramats här och nu. Matteuspassionen handlar inte bara om det som hände för länge sedan, utan om det som pågår. Två ord är särskilt viktiga i verket: nu och jag. Nu är min Jesus försvunnen, sjunger sopranen när Jesus blivit arresterad.Kören och solisterna gestaltar dramat, men de berättar också om det, reagerar på det, i en komplicerad rollväxling. Efter att ha varit en uppretad mobb som högljutt kräver Jesus avrättning kan kören plötsligt växla ton och stilla sörja det som sker. Och när Jesus dött och dramat enligt traditionen stannar upp i flera sekunder bryts den långa tystnaden till slut av kören som i en innerlig koral ber: ”Jesus, när det är min tur att skiljas från livet: var med mig. Överge mig inte”.Så blandas evangeliets berättelse om Jesus korsfästelse med det drama som pågår inom varje människa, och berättelsen om Jesu död kommer också att handla om den död som väntar oss alla.När Bach dog 65 år gammal 1750 föll hans kyrkomusik i glömska: den var omodern helt enkelt. Av de fem passionsverk forskningen menar att han komponerade har vi därför idag bara två kvar – Johannes och Matteus. Just Matteuspassionen återuppfördes berömt i Berlin 1829, efter nästan hundra år i glömskan, under ledning av den då blott tjugoårige Felix Mendelssohn. Med Mendelssohn blev Bachs Matteuspassion en annan, mer magnifik och mer romantisk.Idag är den Matteuspassion vi hör i kyrkor och konserthus ytterligare en annan: en produkt av alla de berömda uttolkare som följt i Mendelssohns spår. För så är det ju, nya Bach-framföranden tar intryck av tidigare, men också av den kyrkliga, samhälleliga och musikaliska utvecklingen. Allt i en lång receptionshistoria som nu alltså börjar närma sig 300 år.Men stommen i verket: musiken, berättelsen, består. När viola da gambans mörka toner nästan outhärdligt vackert gestaltar sorgen över Jesu död i ”Komm, süßes Kreuz”, får den moderna människa som lärt sig att aldrig tänka på döden en chans att verkligen vila och dröja i passionsmytens och sorgens stora känslor.Och kanske är det just i den där omedelbarheten och närvaron, som dagens konsertbesökare möter dem som lyssnade den där gången. I Leipzig, för trehundra år sedan.Karin Nykvistlitteraturvetare och kritiker

Genom Bibeln blir vi förberedda på att tiden innan Jesu återkomst kommer att vara skakig och vi uppmanas att vara vaksamma och förberedda och inte låta oss skrämmas. Men hur ska vi förstå de tecken som Skriften talar om? Denna första del handlar om vad den ”den sista tiden” och hur ska vi förstå profeternas och Jesu tal om den. En övergripande undervisning med några konkreta nedslag i Matteusevangeliet kapitel 24

Genom Bibeln blir vi förberedda på att tiden innan Jesu återkomst kommer att vara skakig och vi uppmanas att vara vaksamma och förberedda och inte låta oss skrämmas. Men hur ska vi förstå de tecken som Skriften talar om? Denna första del handlar om vad den ”den sista tiden” och hur ska vi förstå profeternas och Jesu tal om den. En övergripande undervisning med några konkreta nedslag i Matteusevangeliet kapitel 24

Den här veckan är temat "Prövningens stund" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 16:21-23. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Launch Sermon PlayerPredikant: Hannes Olausson Bibeltext: Lukasevangeliet 15:11-32 & Matteusevangeliet 25:34-40

Den här veckan är temat "Bana väg för Herren" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 11, vers 12-19. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat "Gud rike är nära" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 13:31-34. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat "Ett nådens år" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 21:1-9. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Gusten Anderzén predikar om Matteusevangeliet 6:19-21 i vår gudstjänstserie om ekonomi, pengar och materiella saker.   

Den här veckan är temat "Kristi återkomst" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 25:1-13. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat "Vaksamhet och väntan" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 25:1-13. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Launch Sermon PlayerTeologi för livet del 4: Jesus + Känslor Predikant: Johannes Lorin Med bibeltext: Matteusevangeliet 5 kapitel 3-12

Den här veckan är temat "Den sista tiden" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 24:3-14. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Launch Sermon PlayerTeologi för livet:  Jesus + Vetenskap Predikant: Alexander Arvman Med bibeltext: Josua 10:12-13 & Matteusevangeliet 14:25-27

Den här veckan är temat "Frälsningen" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 23, vers 37-39 och kapitel 24, vers 1-2. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat "Samhällsansvar" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 22:15-22. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

 Den här veckan är temat "Rik inför Gud" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 6:19-24. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

 Den här veckan är temat "Ett är nödvändigt" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 6, vers 31-34. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Vare sig man tror på Gud eller inte så har de flesta av oss slängt iväg en bön nån gång. Vi har också alla olika föreställningar om vad bön är, poängen med bön och hur det ser ut när man ber.I det här avsnittet pratar vi om vad bön faktiskt är, varför man ska be och hur man gör. Vi ger också några riktigt bra tips för dig som vill komma igång och börja be.Bibelställen som tas upp:Matteusevangeliet 6:7-8Filipperbrevet 4:6-7Johannesevangeliet 16:23-24Romarbrevet 8:26-27Saker att reflektera över:Tror du att Gud kan svara på bön? Varför eller varför inte?Har du varit med om att Gud svarat på din bön? Dela gärna med dig av detta till någon.Tror du att bönen skulle kunna bli en självklar del i din vardag?

Den här veckan är temat Tro och liv och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 25:14-30. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat Goda förvaltare och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 25:14-30. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat Andlig klarsyn och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 7:15-21. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat Jesus förhärligad och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 17:1-8. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är temat Efterföljelse och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 5:20-26. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Nu närmar sig semestern för många, och själva räknar vi också ner nu... Här på Jesuspodden fortsätter vi vårt tema "Jesus möter". Denna gång är handlar det om när Jesus möter mamma Maria. Namnet Maria har flera möjliga betydelser, beroende på vilka språkliga och kulturella rötter man betraktar. Oavsett den exakta betydelsen är Maria ett av de mest kända och vördade namnen i den kristna världen, främst på grund av Maria, Jesu mor. Sagt om Maria: "Hon var från Nasaret, en stad som enligt Natanael inte hade gott rykte" "Hon blev mamma till Guds son!" "Ängeln sa att hon hade funnit favör hos Gud" "Hon var enligt släkttavlan av kunglig härkomst" Marias möten med Jesus, från bebådelsen till korset och bortom, visar hennes centrala roll i Jesu liv och i den tidiga kyrkan. Dessa möten betonar både hennes mänskliga omsorg som mor, och hennes trofasthet som en Jesu lärjunge. Det gör henne till ett mycket bra exempel, för dig och mig att ta lärdom av. Scrolla ner och lyssna på Jesuspodden genom YouTube, iTunes eller Spotify. Avsnittet är cirka är 5 minuter långt. Låt det möte som Jesus har med Maria, nu få beröra även dig! Bibelreferenser: Lukasevangeliet 1:26-41, Lukasevangeliet 2:8-35, Lukasevangeliet 2:40-52, Johannesevangeliet 2:1-11, Matteusevangeliet 12:46-50, Matteusevangeliet 13:54-58, Johannesevangeliet 19:25-27 och Apostlagärningarna 1:14 /Mia https://jesuspeople.se/om-oss-jesuspeople-se/

Den här veckan är temat för andakten "Gud - Fader, Son och Ande" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 11, vers 25-27. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Launch Sermon PlayerPredikant: Jakob Rönnerfors Bibeltext: Markusevangeliet 1:15 & Matteusevangeliet 6:9-10

Just som vi satt på sommardäck på bilen och välkomnat våren och värmen, så började det att snöa igen. Jag blev så besviken. Men... det finns väl en anledning till att man pratar om aprilväder. Det kan växla mellan vår och vinter över bara en natt, och ingenting är ännu stabilt. Här på Jesuspodden fortsätter vi vårt tema "Jesus möter". Denna gång är det en annan av de tolv lärjungarna - Petrus - som står i fokus. Petrus är en temperamentsfull man, som inte håller inne med vad han tänker och tycker. Men han har hjärtat på rätta stället, och får därmed ett speciellt uppdrag av Jesus att vakta över hans församling. Sagt om Petrus: ”Han var den mest passionerade lärjungen till Jesus” ”Han ansågs impulsiv och frispråkig” ”Han är omskriven både i evangelierna, apostlagärningarna och Paulus brev” ”Han är författare till Första och Andra Petrusbrevet” Petrus var en man som inte var rädd att ställa de stora frågorna. Han är impulsiv, passionerad och hängiven i sin önskan att följa Jesus. Trots att han ofta misslyckades, gav han inte upp. Det gör honom till ett mycket bra exempel, för dig och mig att följa. Scrolla ner och lyssna på Jesuspodden genom YouTube, iTunes eller Spotify. Avsnittet är cirka är 5 minuter långt. Låt det möte som Jesus har med Petrus, nu få beröra även dig! Bibelreferenser: Johannesevangeliet 1:35-44, Markusevangeliet 1:14-18, Matteusevangeliet 4:17-20, Markusevangeliet 3:13-19, Matteusevangeliet 10:1-4, Matteusevangeliet 14:28-30, Matteusevangeliet 18:21-22, Matteusevangeliet 16:15-25, Matteusevangeliet 17:1-5, Matteusevangeliet 26:33-36, Markusevangeliet 1:23-31, Markusevangeliet 13:1-4, Johannesevangeliet 6:68-69, Johannesevangeliet 13:36-38, Johannesevangeliet 18:10-11, Johannesevangeliet 21:15-17, Apostlagärningarna 1:12-16, Apostlagärningarna 2:12-17, Apostlagärningarna 3:1-21 och Första Petrusbrevet 1:3-5. https://jesuspeople.se/om-oss-jesuspeople-se/

Oppstandelsen trenger både å forståes utenfra og innenfra: Vi trenger både å vurdere fortellingene utenfra, - for å analysere spørre om hva som skjer, om fortellingene er troverdige, og vi trenger å forstå oppstandelsen innenfra, - spørre om dens mening, hva den betyr. Dette er utgangspunktet for Bjørn Hinderaker sin tale påskemorgen i Misjonshuset i Kristiansand 1. april 2024. Med utgangspunkt i Matteusevangeliet 28,1-10 spør vi både om hva Matteus vektlegger i sin fortelling, hvorfor han inkluderer ryktet om disiplene som gravrøvere, og hva oppstandelsen betyr for oss i dag. Bjørn Hinderaker er høgskolelektor ved NLA Høgskolen Kristiansand, medarbeider i Damaris Norge og programansvarlig for den årlige Veritaskonferansen.

Påska sin bodskap om Jesus oppstode frå dei døde er henta frå Matteusevangeliet kapittel 28, vers 1 til 10. Steinar Harestad forkynnar Guds ord denne påskedagen. 

Den här veckan är temat för andakten "Kristus är uppstånden" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 28:1-20. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Me skal til historien om då Jesus blir salva i byen Betania. Kåre Eidsvåg tar oss med til Matteusevangeliet kapittel 26, vers 6 til 13.  Talen er eit redigert gjenhøyr frå palmesundag i 2021. 

Den här veckan är temat för andakten "Vägen till korset" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 21:1-11. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Våren och vintern turas om att visa sitt ansikte i Östergötland där vi bor, och de vackra snödropparna ler åt oss på gräsmattan utanför köksfönstret. Mitt bland dessa årstidernas skiftningar fortsätter vi vårt nya tema "Jesus möter". Denna gång är det en av de tolv lärjungarna - Andreas - som står i fokus. Han är en av de första två personerna som Jesus (efter sitt dop) kallar till efterföljelse. Sagt om Andreas: ”Han var en sökare som tyckte om att ställa frågor” ”Han levde lite i skuggan av sin hetlevrade bror Petrus” ”Han var den som satte igång matundret, genom att peka ut pojken med bröden och fiskarna” ”Han hade ett uttalat intresse för de yttersta tiderna” Enligt traditionen blev Andreas martyr genom att korsfästas på ett X-format kors, vilket är känt som Andreaskorset. Han är också känd som den som vågade ställa obekväma frågor. Avsnittet är cirka är 5 minuter långt. Låt det möte som Jesus har med Andreas, nu få beröra även dig! Bibelreferenser: Johannesevangeliet 1:35-44, Markusevangeliet 1:14-18, Matteusevangeliet 4:17-20, Markusevangeliet 3:13-19, Matteusevangeliet 10:1-4, Markusevangeliet 1:23-31, Johannesevangeliet 6:5-12, John 12:20-28, Markusevangeliet 13:1-4, Apostlagärningarna 1:12-16 /Mia https://jesuspeople.se/om-oss-jesuspeople-se/

Simon Johansson predikar om att ta emot vila från Jesus från Matteusevangeliet 11:28-30 under Full House söndagen.

Lytt til talen fra søndag 18.februar hvor Daniel Egeli forkynte fra tekstene i Matteusevangeliet kapittel 4-7.

Idag avslutar vi vår predikoserie utifrån Herrens bön: Vår Fader. Vi har kommit till sista meningen i bönen där Jesus lär oss att be: Matteusevangeliet 6:13 “Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda.” Först lite kort om prövningen. Prövning eller frestelse är två möjliga översättningar…

Gudstjänst 2022-06-26 kl 11.00 Miguel Lara predikar utifrån "Matteusevangeliet 5:13" Video av inspelningen finns på YouTube.com: Predikan 26/6