Podcasts about olyckliga

”..och så levde dem lyckliga i alla sina dar.” Ja, så brukar det väl ganska ofta sluta i sagornas värld. Men ibland blir det alldeles tvärtom. Säsong sju av Folksagopodden rullar igång med just några olyckliga slut. Sagor i detta avsnittet Den förtrollade stenblomman – hittad av mig i Z*genarmor berättar, sammanställd av Monica och Dragan Caldaras. Sagan kommer från den romska kulturen. Mannen som lärde sig fåglarnas språk – hittad av mig i Turkish Folktales, sammanställd av Jake Jackson. Där uppges att sagan är Turkisk. Hur många kakor har jag i min påse – hittad av mig i Folksagan i Sverige 3 – berättelserna. Där uppges den vara berättad av Fredrik Karlsson i Viggestorp.

Lyssnare: Jag lever hellre i ovisshet än hör sanningen om otroheten & Varning: Jag lämnade, nu ångrar mig! & Är Marits pappa mansidealet? & Magnus svaga punkt… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är inte så konstigt att oroliga tider med inflation, krig och extremväder ger upphov till oro i kroppen. Därför tänkte jag att det kunde vara bra att reprisera ett avsnitt från 2021, när jag hade nöjet att träffa Anna Kåver som är psykolog, psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi.År 2020 var ett orons år. Vi oroade oss för att bli smittade, för att bli avskedade, för att inte kunna träffa andra och tusen andra saker. En del saker var det bra att oroa sig för förstås, andra… inte riktigt lika bra. I perioder är det lätt att bli överväldigad, vare sig det är pandemi eller inte. I slutet av året hittade jag en formulering om denna känsla som fastnat. “Oro kan vara både giftig och klok.” Det skriver Kåver i sin bok “Oro - att leva med tillvarons ovisshet”. I det här avsnittet ger hon perspektiv på vad oro och ångest egentligen är för något, ur ett psykologiskt, biologiskt, filosofiskt och samhälleligt perspektiv. Det är kunskap vi behöver för att förstå och hantera vårt förhållande till det för att kunna leva fullt ut. Vi talar bland annat om hur oron kan visa sig på olika sätt, och hur en behandling hos terapeuten ser ut, om varför vi doomscrollar för att försöka förstå världen, om komikern David Sundins frånvaro av ångest och den förvånande slutsatsen om att den här podden tränar förmågor som hjälper dig minska ångest!Bokrekommendationer:Hjärnan - Lars Olsson, Anna Josephson. (finns på bibliotek)Olyckliga i paradiset : varför mår vi dåligt när allt är så bra?- Christian Rück. Makeovermani - Thomas Johansson (finns på bibliotek)Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt fortsätter vi höra om Nicklas Rallykarriär!-Blev det ett inköp eller inte?-Hör om hur han delar med sig om sina egna erfarenheter om notskrivning till Chribbe Haglund-Alla medåkningar i R5 bilar-Olyckliga händelsen som fick han att inte kunna tävla under en periodDetta och mycket mer med många skratt! Trevlig lyssning :) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kulturinslag: Hal's Daisy (ur Vaporized Tivoli) (Anders Hillborg) Sverige är det enda land i världen som har diagnosen utmattningssyndrom. Det är idag den enskilt vanligaste sjukskrivningsdiagnosen i Sverige och medför en enorm kostnad för samhället och ett stort lidande för de drabbade individerna. Men det är en relativt ny diagnos om vilken vi vet mycket lite. När är det en bra idé att skapa en ny diagnos? På vilket sätt kan och bör en diagnos verka för att patientens tillstånd förbättras? Hur kom diagnosen till och hur används den idag? I detta avsnitt pratar vi med Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet, och författare till boken “Olyckliga i paradiset”. Vi talar om diagnosens vara eller icke-vara och om de många kunskapsluckor som finns kring begreppet. Inledningsvis talar vi med kompositören Anders Hillborg vars stycke “Hal's Daisy” från ensamblestycket "Vaporized Tivoli" får illustrera utmattningsprocessen. Stycket spelas av Daniel Kåse från Kungliga Filharmonikerna i Stockholm i ett särskilt framförande för Stressforskningspodden. Stycket är inspirerat av den minnes- och energiförlust som datorn "Hal" genomgår i Stanley Kubricks film "2001 – ett rymdäventyr", då dennes ägare bit för bit monterar bort datorns minneskort. Tycker Christian Rück att det är en passande illustration av utmattningsprocessen?

Psykiatern och forskaren Christian Rück har skrivit boken "Olyckliga i paradiset : varför mår vi dåligt när allt är så bra?". Diagnoser ökar i Sverige men beror det på den svenska ensamheten, skärmarna, på att "allt går fortare" eller har vi flyttat gränsen mellan friskt och sjukt? Och vad ska vi uppfatta som mänskligt lidande istället för psykisk ohälsa? Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir

Vivian Gornicks memoarer är en litterär klassiker i hemlandet USA. Mer än 30 år senare kommer nu "Starka band" på svenska. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson träffade författaren på en parkbänk i New York. Den legendariska amerikanska feministen Vivian Gornick debuterade som författare på sjuttiotalet. Men det var när hennes memoarbok "Fierce Attachments" kom ut 1987, som hon nådde den riktigt breda publiken. Berättelsen om uppväxten i Bronx och den såriga relationen mellan Vivian och hennes mamma slog an hos många, och när New York Times häromåret sammanfattade 50 år av memoarutgivning så låg Gornicks bok på första plats.Nu, lite mer än 30 år efter att den kom ut i USA, ges även "Fierce Attachments" ut på svenska med titeln "Starka Band". Roger Wilson träffade den 86-åriga Vivianne Gornick i en liten park som ligger mittemot hennes lägenhet i Greenwich Village på Manhattan.

En hårt prövad Anna Mannheimer ska ta tag i sin krånglande, virussmittade dator. Vad kan gå fel? En hel del, ska det visa sig nu när frågesportspodden Fejden i P4 är tillbaka med en ny säsong. Och vad blev det av sommarskolan? Domare Spolander är besviken.

Induktion är metoden att ur enskilda exempel sluta sig till vad som gäller i allmänhet. Inom vetenskaperna är den historiskt omstridd - men i våra liv styr den med järnhand. Det menar författaren Helena Granström. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Människans förkärlek för induktion är, har det sagts, jämförbar med hennes förkärlek för kopulation: Den ligger helt enkelt i hennes natur. Att utifrån ett eller flera enskilda fall dra slutsatser om det allmänna fallet är ett sätt att förhålla sig till världen som tycks svårt att separera från den mänskliga tanken i stort. Att denna tendens skulle vara alltigenom positiv är tveksamt: antagligen har den en inte försumbar del i framgången för såväl kvasivetenskapliga förklaringsmodeller som främlingsfientlighet och populistisk manipulation. Å andra sidan vore världen i det närmaste ogripbar om vi inte i någon grad kunde luta oss mot övertygelsen att det faktum att solen hittills gått upp varje morgon innebär att den kommer att göra det imorgon också. Dessutom är det induktiva förhållningssättet en förutsättning för all språklig begreppsbildning: Vad betyder ordet "hund" om jag utifrån de hundar jag mött inte kan tillåta mig att dra några som helst slutsatser om dem jag kommer att möta i framtiden? Men trots det bör vi nog anstränga oss för att hålla den induktiva metodens grundläggande tillkortakommande i minnet: Bara för att vi har tusen exempel på någonting visst, betyder det inte att den ettusenförsta observationen inte kan erbjuda ett motexempel. Det är för övrigt just detta som gör att det enbart är matematiken som kan bevisa påståenden, medan allt vetenskapen kan göra är att troliggöra dem; ett förhållande som tyvärr alltför ofta glöms bort. Trots ett klanderfritt resonemang visade sig kalkonens slutsats felaktig och fatalt så. Det kanske allra tydligaste åskådliggörandet av induktionens svagheter härrör från den brittiske 1900-talsfilosofen Bertrand Russell, som frammanar bilden av en tam kalkon som i god induktiv ordning insamlar en mängd observationer till stöd för tesen: "Jag får alltid mat klockan nio". Kalkonen prövar sitt antagande kalla dagar, regniga dagar, blåsiga dagar, heta dagar: Det stämmer ofelbart. Ändå blir han en dag inte matad, utan får halsen avhuggen. Trots ett klanderfritt resonemang visade sig kalkonens slutsats felaktig och fatalt så. Men egentligen behöver vi väl inte gå längre än till våra egna liv för att inse samma sak: Den gedigna empiri som ger vid handen att varje andetag vi tar kommer att följas av ett nästa, tycks i alla avseenden tillförlitlig ända till den dag då vi tar vårt sista. En person som ägnade det induktiva tillvägagångssättet djup uppmärksamhet var 1600-talstänkaren Francis Bacon, som apropå fjäderfän för övrigt påstås ha mött sin död då han under en vagnfärd i snöstorm fick syn på en höna, och plötsligt bestämde sig för att testa hypotesen "hönskött kan bevaras färskt genom att hönan späckas med snö efter slakt"; han störtade utan vidare eftertanke ut i snön för att påbörja försöket, och avled en kort tid därefter i lunginflammation. Kanske skulle man därmed kunna kalla honom den vetenskapliga metodens första dödsoffer, med tanke på att han med sina arbeten anses ha lagt grunden till det som idag gäller för empirisk vetenskap. Bland annat i skriften Novum Organum en titel som på svenska lyder någonting i stil med "ny metod" utgiven för första gången 1620, och sedan vintern 2021 tillgänglig i svensk översättning. Bacon slår här ett slag för ett djupgående och systematiskt studium av de sinnliga fenomenen som väg till sann kunskap om världen; erfarenheten är, skriver Bacon, "den överlägset bästa bevisföringen", till skillnad från logiken som snarare syftar till att "underordna världen och göra den till slav under människans tankar". Men den induktion som Bacon förespråkar är av ett särskilt slag; en som utgår inte enbart från insamlad erfarenhet, utan snarare från metodisk granskning av densamma. Tabeller, scheman och jämförelser mellan olika typfall är en förutsättning, liksom det numera helt centrala vetenskapliga greppet att utifrån hypoteserna formulera nya förutsägelser och sedan testa dem. Bacons induktion är, med andra ord, en högst sofistikerad sådan, medan den induktion som bygger på enkel uppräkning enligt filosofen är att betrakta som "ett barnsligt påfund". Ändå lyckas Bacon knappast undgå den djupgående kritik som genom historien har riktats mot den induktiva metoden som idé. Redan på 100-talet konstaterade den grekiske filosofen Sextus Empiricus att en induktiv slutsats antingen måste bygga på alla möjliga fall, vilket är omöjligt eftersom de är oändligt många eller på bara en del av dem, vilket innebär att den mycket väl kan vara felaktig. I båda fallen tycks induktionen ha problem. Det är en kritik som senare skulle fördjupas av tänkare som David Hume, som menade att det grundantagande som all induktion bygger på nämligen att naturen är regelbunden i sig är omotiverat, och också det förutsätter ett induktivt resonemang. Vi tror på induktion eftersom naturen hittills har visat sig vara regelbunden, så att induktion ger vid handen att den ska fortsätta vara det ett cirkelresonemang. Och i denna cirkel tycks vi alltså ohjälpligt inskrivna, som om den godtrogna övertygelsen om alltings förutsägbarhet vore en förutsättning för att man ska orka med att vara människa vilket det kanske också är. Och det kunde väl, tänker jag, vara gott så om det inte vore för en obehaglig känsla av att det finns en djupare och mer subtil konsekvens av människans induktiva faiblesse, som inte har att göra med hennes tendens att förvänta sig upprepning, utan snarare med hennes tendens att bidra till att skapa den. För inte bara är människan benägen att iaktta regelbundenhet omkring sig, även när ingen sådan finns hon tycks också vara benägen att infoga sig själv i den, om än ofta på omedveten väg. Vi tycks helt enkelt oerhört benägna att begå samma misstag om och om igen. Skulle inte till exempel det freudianska upprepningstvånget kunna ses som ett högst oroande uttryck för induktionens psykologi? Som om den förmåga till mönsterigenkänning som vi så gärna framhåller som ett av den mänskliga intelligensens främsta företräden på samma gång utgjorde en tydlig begränsning för vår fria vilja, genom att med kraft driva våra handlingar mot ett mönster att känna igen, utan hänsyn till hur destruktivt detta mönster kan tänkas vara. Freud själv erbjuder i essän "Bortom lustprincipen" några dystra exempel: "Män för vilka varje vänskapsförhållande slutar med att vännen förråder dem, andra som ett upprepat, obestämt antal gånger utnämner en annan person till stor auktoritet för sig själv, för att sedan efter lämplig tid själv störta denna auktoritet och ersätta den med en ny; älskande vars kärleksfulla förhållande till kvinnor varje gång genomgår samma stadier och leder till samma slut och så vidare". Man kan hur som helst konstatera att tillvaron utifrån det mänskliga livets perspektiv inte sällan framstår som just så fast bestämd, repetitiv och förutsägbar som vårt i princip grundlösa induktiva antagande vill göra gällande; vi tycks helt enkelt oerhört benägna att begå samma misstag om och om igen. Och för den som just tröttnat på sin tionde pojkvän, återigen avfärdats som påfrestande av en nära vän, eller ännu en gång inlett en relation med någon som är våldsam, är tanken på att vi själva skulle visa oss vara Russells kalkon, vars regelbundna tillvaro en dag plötsligt bryts av någonting radikalt nytt, knappast det värsta skräckscenariot. Tvärtom: Kanske är det i själva verket det bästa vi har att hoppas på. Helena Granström

I det hundrasjuttioandra avsnittet av podden pratar vi om psykoterapi, pandemi och utmattning. Gäst är psykiatrikern och professorn Christian Rück som nyligen gav ut boken ”Olyckliga i paradiset: varför mår vi så dåligt när allt är så bra?” Det här är den första delen av fyra av den här intervjun och här berättar Christian bland annat om internetpsykiatri och varför han tycker metoden är ett bra tillskott till psykiatrin i Sverige.Han berättar även om den så kallade IAPT-modellen från Storbritannien, som blivit väldigt uppmärksammad och populär även bland svenska politiker. Christian har själv varit i Storbritannien och implementerat en behandling för tvångssyndrom i IAPT-systemet, och förklarar vad han ser som fördelar och nackdelar med modellen. Dessutom får han beskriva sin kritik mot processen som ledde fram till diagnosen utmattningssyndrom, och de opublicerade studier i ämnet som han tycker borde se dagens ljus. Vi pratar även om kopplingen mellan utmattningssyndrom och biologiska förändringar som enligt Christian inte är bevisad, till skillnad från vad exempelvis Marie Åsberg hävdar.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian Rück på Twitter där han heter christianruck. Trevlig lyssning!Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 41 Om män är som djur och hästarna är som människor, var kommer kulturtanterna in egentligen? Bokspanarna upptäcker att de befinner sig i en av de spretigaste avsnitten någonsin. Få svar ges men ändå så verkar alla inblandade vara ganska nöjda i slutändan. Men den viktigaste frågan återstår. Vem var det egentligen som skrev den där långserien med hästböcker om Maria?

Tjat, ringningar och försök att styra innehåll är tre saker som står överst på journalisternas irritationslista när det kommer till hur pr-konsulterna agerar. Det kan inte minst Insiktspoddens programledare, journalisterna Amanda Törner och Yasmine Winberg, skriva under på. I veckans avsnitt ryter pr-konsulten Edit Künstlicher ifrån mot journalisterna som hon tycker tar sig själva på alldeles för stort allvar. Medielandskapet har förändrats kraftigt de senaste tio åren och den naturliga frågan som uppstår är om pr-byråerna och journalisterna verkligen fortfarande behöver varandra.

Pontus Weinemo och Petter Landén.

Det är inte så konstigt att oroliga tider ger upphov till oro i kroppen. Det är en naturlig del av att vara människa men oron kan vara både giftig och klok, och i perioder är det lätt att bli överväldigad. Anna Kåver är psykolog och psykoterapeut, författare och specialist i klinisk psykologi. I det här avsnittet ger hon perspektiv på vad oro och ångest egentligen är för något, ur ett psykologiskt, biologiskt, filosofiskt och samhälleligt perspektiv. Det är kunskap vi behöver för att förstå och hantera vårt förhållande till det för att kunna leva fullt ut. Vi talar bland annat om hur oron kan visa sig på olika sätt, och hur en behandling hos terapeuten ser ut, om varför vi doomscrollar för att försöka förstå världen, om komikern David Sundins frånvaro av ångest och den förvånande slutsatsen om att den här podden tränar förmågor som hjälper dig minska ångest!Bokrekommendationer- Hjärnan - Lars Olsson, Anna Josephson. (finns på bibliotek)- Olyckliga i paradiset : varför mår vi dåligt när allt är så bra?- Christian Rück. - Makeovermani - Thomas Johansson (finns på bibliotek)Producent: Jens Back. Klippning: Hanna Brandén. Programledare: Per Grankvist. Mixning: Stray Dog Studios.Perspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Varje dag ger vi dig faktabaserade förklaringar av aktuella händelser. Lägg till oss i ditt flöde: @vadvivet #perspektivpodden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Chistian Rück är professor i psykiatri och författare till boken ”Olyckliga i paradiset”. I det här avsnittet berättar han om hur den psykiska ohälsan utvecklats över tid, hur vi idag ser på problem och hur hur han tänker att utvecklingen kan se ut framåt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Cristian Rück är psykiater och professior i psykiatri vid Karolinska Institutet. Christian är aktuell med boken "Olyckliga i paradiset: varför mår vi dåligt när allt är så bra? (Natur och Kultur. 2020) Boken tar upp hur synen på psykiatriska sjukdomar och tillstånd förändrats de senaste hundra åren och hur synen på hälsa och ohälsa förflyttats när kontexten - vår samhällssyn - förändrats. Hur kommer det sig att psykiska tillstånd blivit vanligare? Eller har de inte det? I det här avsnittet pratar vi om människors lidande och relation till psykisk hälsa och ohälsa. VI berör relationen mellan lidande och pandemi och pratar en hel del om acceptans och coping och resiliens. Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt kristina@exist.se  

Vi är nu inne i mörkaste november och där vi bor finns det just nu ingen snö heller som lyser upp lite grann. Många kan nog uppleva den här tiden som lite mentalt utmanande, och vad passar då bättre än att ha med en gäst som är expert på just det. Christian Rück, psykiater, professor  i psykiatri och forskningsgruppsledare vid Karolinska Institutet, samt författare till boken Olyckliga i paradiset – Varför mår vi så dåligt när allt är så bra.   Vi ber i förväg om ursäkt för att vi ibland låter lite förvirrade under avsnittet och det är för att vi alla tre sitter på olika ställen när vi spelar in och inte ser varandra, men vi bjuder på det.  Vi har fått möjlighet att lotta ut 3 exemplar av Olyckliga i paradiset till våra lyssnare. För att ha chansen att vinna ett exemplar av boken – dela med dig av ditt bästa tips för att må bättre i vintermörkret genom att skriva det i inlägget som hör till det här avsnittet på vår Instagram, Facebook eller LinkedIn sida. Om du inte har sociala medier kan du skicka oss ett e-mail på info@fortasana.se. Om två veckor, den 10/12-20 väljer vi tre vinnare. 

Kungen tittade upp mot bondhustrun. ”Så, var vill då prinsessan vara om inte innanför slottets murar?” Bondhustrun svarade: ”I den vilda naturen, långt in i skogen är din dotters rätta hemvist.” Berättelsen är skriven och inläst av Ola Claësson.    Stötta oss på Patreon! Avsnitt utan förprat samt tillgång till extramaterial. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt pratar vi om hälsomani och diskuterar om jakten på lycka faktiskt gör oss lyckligare eller istället blir en stressfaktor.

Ja, denna veckan ställer vi oss den frågan, tillsammans med veckans gäst Christian Rück. Christian har precis släppt boken "Olyckliga i paradiset" och en debattartikel på boken med titeln "Vi måste sluta prata om psykisk ohälsa" fick oss såklart att haja till. Vad finns det för risker med att prata om psykisk ohälsa? Borde man kanske dela in olika former av psykiskt lidande på andra sätt? Vad är egentligen livets skavigheter? När ska man söka hjälp och vad är "normalt" att känna?

Hjälper eller stjälper självhjälpsgrupper personer med psykiatrisk diagnos? Innebär det faktum att psykiatriska diagnoser utgör nästan hälften av alla sjukskrivningar att psykisk ohälsa blivit normaliserat? Är det rent av fel att försöka hjälpa drabbade att må bättre? Psykiatern Christian Rück har skrivit boken "Olyckliga i paradiset varför mår vi så dåligt när allt är så bra", och anser att det är dags att göra skillnad mellan vanligt lidande och det man bör söka vård för. Thomas är ju besatt av amerikansk inrikespolitik och satt förstås uppe i natt och kollade på del 1 av Det republikanska partikonventet. En tv-serie i fyra delar som inleddes med att huvudrollsinnehavaren/president Donald Trump gjorde en poäng av att sändningen saknade världsartister och i stället lät vanliga människor jubla på riktigt. Hur bra tv var det? Anders G Carlsson, exekutiv producent på SVT, kommenterar. Idag meddelades att backhopparen Jan Boklöv ska delta i årets upplaga av Mästarnas mästare. Sverige har inte haft någon ny backhoppningsstjärna sen Boklövs storhetstid på 1980-90-talet. Idag står hoppet till dam-talangen Astrid Nordstedt. Vad tror denna 19-åring om backhoppningens framtid? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

Boken heter “Olyckliga i paradiset – Varför mår vi dåligt när allt är så bra” och gäst är överläkaren och författaren Christian Rück.Vi befinner oss mitt i en märkligt paradox. De senaste åren har det i Sverige skett en ökning i diagnostiseringar och ökad läkemedelsanvändning, men samtidigt visar undersökningar att vi praktiken inte mår märkbart sämre (som befolkning har vi samma symtomnivåer som tidigare). Det verkar alltså vara andra anledningar som ligger bakom dessa ökningar. En del av svaret tycks ligga i att synen på ohälsa och lidande har hamnat snett och diskussioner om “psykisk ohälsa” har blivit vanligt förekommande i media. Det är ett luddigt begrepp som innefattar allt från svåra sjukdomar till normala vardagsbesvär. Christian Rück är starkt kritiskt till begreppet “psykisk ohälsa” och anser att det bör sluta användas eftersom det leder folk fel. I programmet pratar vi bl.a. om varför diagnostiseringarna har ökat kraftigt de senaste åren. Vi pratar om vad problemet är med begreppet “psykisk ohälsa”. Och vi pratar om varför vi inte ska försöka få bort allt lidande. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I säsongens sista avsnitt pratar Ola Söderholm och Jonatan Unge om Palmemordsfiaskot, om att svenskar blir corona-portade från grannländerna och om nederländsk blackface-tradition.

I säsongens sista avsnitt pratar Ola Söderholm och Jonatan Unge om Palmemordsfiaskot, om att svenskar blir corona-portade från grannländerna och om nederländsk blackface-tradition. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Micael Dahlén är författare, föreläsare och ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm. Nu har han snöat in sig på dom filosofiska frågorna, men också det matematiskt mätbara, kring lycka passande under coronatider. Och det är ju även det här med ekonomi, vilket vi naturligtvis pratar om med Micael, expert som han är.

Du kan stödja Green Movements kamp i att normalisera Cannabis i Sverige genom att besöka och handla i någon av deras wrbshooppar nedan

Vem var egentligen Diana Spencer, kvinnan som gifte sig med Charles av Wales och fick både prinsen och halva kungariket? Varför blev bröllopet så uppmärksammat och hur kom det sig att någon som skulle vara världens lyckligaste blev världens olyckligaste? Det nya avsnittet Svensk Dam Doku är det första avsnittet i en ny Svensk Dam Doku-serie i tre delar, om prinsessan Diana. Nya avsnitt kommer ut varannan tisdag.Programledare: Johanna LejonRedigering: Johan Söderlund See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dramatikern Isabel Cruz Liljegren är aktuell med en ny pjäs som handlar om poeten Karin Boyes olyckliga kärleksliv. En historia om en av Sveriges största poeter genom tiderna, som slutar i närmast ett Romeo och Julia-crescendo.

I dagens avsnitt värmer vi upp inför valborgshelgen genom att fördöma och förlåta oändligt många bekännelser. Hur mycket kan man bajsa på en toalett som inte är […]

Go fredag! Vi kör ett episkt avsnitt utan ett enda avbrott. Helt ofiltrerat bjuder vi upp till dans och diskuterar Oscars-galan, Razzie Awards, nya Stephen King serien Castle Rock och massa mer. Vi har sett action-stänkaren John Wick 2 med Kanye Reeves (host Tom host), Hacksaw Ridge, The Girl with all the gifts och oscar nominerade dokumentären Life, Animated. För att nämna ett axplock vill säga.

Gott nytt år! Nu lämnar vi skitåret 2016 till historien och vandrar in i 2017. På vägen tänker vi tillbaka på Isabella av Parma som föddes på nyårsafton för 276 år sedan. Hennes korta liv kantades av ångest, depressioner och ett närmast glorifierande av döden. En berättelse om kärlek, avsmak, liv, död och systerskap. Ses på andra sidan

Det är dagen innan semestern för Linn och Petra och de pratar om solproblem, olycklig kärlek och hur killar och tjejer analyserar sms. Dessutom gästar Daniela Upmark podden och berättar om hur man startar eget.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Olyckliga känslor. Comebacks. Förskolelivet. (Avsnitt 91: Misär)

Vi diskuterar hur vi ser på otrohet, i samband med Ashley Madison-läckan. Varför skickas norska fångar till Nederländerna? Vi reder ut situationen i El Salvador. Och så pratas det Sverigebesök!

Peppe upprörs över "sexiga 42-åringar", ger nyhetstidningen fem år och berättar varför invånarna i New York är olyckligast i USA. Magnus berättar varför han inte är så olycklig och famlar i argumentationen kring 42-åringarna. Länkar, texter och annat vi refererat till, hittar du här: www.facebook.com/MagnusPodcast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Trettioandra avsnittet av Bettingpodden är här. Ett avsnitt som innehåller ett topptipsförslag av Bermudabenny, vi går igenom alla förutsättningar inklusive de League-One-matcher som finns på kupongen. Det fullständiga stryktipsförslaget går att hitta varje lördagmorgon på Sparkaochspring.com. Olyckliga förhinder återigen hos vår basketredaktion – men nästa vecka LOVAR vi NBA och en redovisning från Runda 1! Vi […]