Podcasts about rullstol

Christopher Garplind och Hanna Hellquist försöker hacka sig till viktminskning. Christopher ljuger sig till glasögon. Hanna har dock aldrig lurat sin mamma. När har du lurat din mamma? Vi dömer om du åker in i mammafinkan! Och Hanna har ett nytt drömjobb! Journalisten och modeikonen Ebba Kleberg von Sydow pratar om just glasögon: ansiktets rullstol! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Nyheterna Radio 15:00

Hur lyfter vi fler positiva berättelser från Järva? Juan Borroye Guerrero jobbar med föreningen 4inclusion och är en av skaparna till podden Voice of Järva. Vi pratar om hans ambition att lyfta positiva röster från Järva, den tidiga musikkarriären, Drake vs Kendrick, hans sekt till grundskola, utmaningar och fördelar med livet i rullstol, och mycket mer.Häng med Voice of Järva på Järvaveckan den 31/5 mellan 12–17 och läs mer om Juans arbete på https://www.4inclusion.se samt @4inclusion.forening och @voiceofjarva på Instagram. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Kristian Luuks tre livsregler om relationer, tid och vänskap. OBS: Lina Thomsgård måste höra detta! Rullstol eller Tesla? Svåra val vi ställs inför! Cecilias OSANNOLIKA gipshistoria! Ebbas (för?) snygga ortoped! Johannas hemliga dröm om livet i åkpåse!

 I veckans avsnitt ställer vi frågor till varandra och vi vet inte vad den andra har klurat ut för frågor. En riktigt härlig vibe i podden med mkt skratt och allvar.    Emmas TikTok: https://www.tiktok.com/@ebolmgren?_t=8bYAOizfy8T&_r=1  Erikas TikTok: https://www.tiktok.com/@erikacarlstrom?_t=8bYASOYbDO9&_r=1  Bli medlem i npf family: https://npf-family.webnode.se/user-registration/?fbclid=PAAaYlgX5qvarP-c_ucXcHvC_voj2JqTG-rR2Hfyt-b7cPpn4Br-r027yfN7k Enkät: https://formogr.am/VtH8fN175b   

Tvillingsystrarna Elin och Ida Kjos delar mycket, men har valt olika karriärvägar och lever vitt skilda liv. I första avsnittet: utseendefixering, frisyrer, världens lugnaste after ski och mycket mycket mer!

I det här avsnittet pratar vi med Martina Calero som jobbar på KTH med att samordna stöd av olika slag för personer med någon form av funktionsnedsättning. Vi pratar om vilka stöd som finns och hur man går till väga för att ansöka om dessa samt om vikten av att utbilda sig.

STORA ÄVENTYR I RULLSTOL. Veckans gäst är äventyraren och föreläsaren Aron Anderson. När han var 7 år drabbades han av cancer och vid 9 års ålder förlorade han full funktion i benen efter en operation. Han fortsatte med idrott och blev tävlade på elitnivå. Han är även den första att bestiga Kebnekajse och Kilimanjaro med rullstol. Vi samtalar om hans mentala styrka, viljan att hjälpa andra, att se möjligheter och om skillnaden att se målet eller hela resan.

Nyheterna Radio 12.00

Peter ”Falle” Fahlström, en helt vanlig kille från Skellefteå som under en festkväll 1999 dök ifrån en brygga och träffade botten med huvudet, vilket resulterade i bruten nacke och livet var därmed över…. Eller…? Givetvis inte. Hör Falles historia om hur han tagit sig från sjuksängen, oförmögen att sätta sig upp på egen hand, till … Fortsätt läsa Avsnitt 9 – Peter ”Falle” Fahlström →

Virtuella världar blandas, såriga tummar och fyllon på en lokal pizzeria nära dig mixas i dagens avsnitt ner till en helt underbar smoothie som Oskar och Joacim skulle kalla ett podcastavsnitt i världsklass. Följ med när fyllon möter snåla rullstolsbundna superhjältar! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nannie Fredrikson arbetar för att fler med funktionsvariationer ska kunna ta sig ut i naturen. Vi besöker Lierne i Norge för att höra om framgångarna för fjällrävarna. Programledare: Mats Ottosson. Fjälltur i rullstol går det? Jodå. På en del ställen! På lördag följer vår reporter Thomas Öberg med Nannie Fredrikson längs Abiskojokks kanjon i Lappland. Här finns en anpassad vandringsstig, mitt i Abisko nationalpark. Det var när Nannie själv var vandringsledare på fjället som olyckan var framme. En tromb tog tag i hennes tält och skadorna gör att hon numera är beroende av rullator och rullstol. I dag brinner hon för att kunna hjälpa andra med liknande svårigheter att kunna ta sig ut i naturen, till och med till fjälls. Vi besöker också ett så kallat stepping stone-område för fjällräv, i Lierne i Norge. Det är som en språngbräda som ska binda ihop två starka fjällrävsfästen med varandra. Och projektet Felles Fjellrev har varit framgångsrikt. I dag finns det tio gånger fler fjällrävar i Skandinavien än för 20 år sedan. Även sommaren 2019 var god för fjällrävarna - 98 valpkullar föddes i Sverige och Norge. Och så får vi en decemberpresent ett nytt avsnitt av fågelsångskolan! I det möter vi några fåglar som verkligen lyser upp decembermörkret genom sina läten. Sidensvansarnas sirr och domherrarnas visslingar är några av dem vi lär oss den här gången. Vi ringer också upp Disa Eklöf för att lära känna några av de stickmyggor vi faktiskt kan träffa på mitt i vintern. I veckans kråkvinkel vrider och vänder filmaren Tina-Marie Qwiberg på begreppet förnekelse. Klimatförnekelse förstås, men också förnekelse av själva naturen och hur vi försöker kompensera oss ur knipan vi hamnat i. Programledare är Mats Ottosson.

Ett stenkast från Delfinen gästas av Oscar Engsund - som bland annat berättar om hur han höll på att lägga av med ishockey efter att ha blivit tacklad första gången, när han blev avstängd av sin tidigare klubb och sin roll som bötesansvarig i Luleå Hockey. Lyssna på det senaste avsnittet med Oscar Engsund nu och scrolla ner för de tidigare avsnitten med Erik Granqvist, Tobias Wahlroos, Johan Harju, Thomas "Bulan" Berglund, Per Ledin, Linus Omark, Joakim Fagervall, Niklas Olausson, Joel Lassinantti, Urban Wikberg, André Jonsson, Robin Kovacs, Seard Åberg, Robert "Nobbe" Nordberg, Nils Lundkvist, Fredrik Glader, Erik Gustafsson, Rebecca Stenberg, Stefan "Skuggan" Nilsson och Stefan Baudin. Podcasten "Ett stenkast från Delfinen" är en podd från Norrbottens Media och produceras den här veckan av Rickard Björling och David Olsson Jiglund. Vill du se fler sportnyheter från Norrbotten? Gå in på sajterna www.nsd.se/sport eller www.kuriren.nu/sport. Väl lyssnat. /D

Tvillingarna Ahmed och Mahmoud flydde med sin familj från kriget i Syrien. Abdullah som har en synnedsättning, lämnade Irak och var på flykt under sex år. Barn, funkis och på flykt. Funk i P1 träffar tre killar med funktionsvariation som tvingats fly sina hemländer som barn. Hör också Vicki Skure Eriksson, ordförande för Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU), Västmanland. Vilken roll kan de svenska funkisorganisationerna spela för nyanlända barn med funktionsvariation? Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang. Inslagsproducent: Laura Wihlborg Producent: Moa Larsson

Vilka sexställningar gillar Lisa och Ida bäst? Det är dags för avsnittet om sex + rullstol och rullator!

Anna brinner politiskt, Fredrik trivs i sin nya sekt, Moa tror inte att yrkesvalet makeupartist garanterar ett lyckligt liv och Christopher vill också prata om klimathotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anna brinner politiskt, Fredrik trivs i sin nya sekt, Moa tror inte att yrkesvalet makeupartist garanterar ett lyckligt liv och Christopher vill också prata om klimathotet.

Det 4:e avsnittet bjuder på semestertema. Även utlottning med toalettema utlovas. Med koppling till förra avsnittet avslöjas också ett ärofyllt uppdrag som Jossan och Tessan har fått. 

I veckans avsnitt av Livet Blir Bättre Podden träffar Andreas 17-åriga Sofia från Vrigstad. När Sofia bara var några månader gammal fick hennes föräldrar beskedet att Sofia aldrig kommer att kunna gå, något som skulle få många att tappa tron på framtiden, men Sofia gav aldrig upp. Sofias positiva inställning till livet smittar av sig. En rullstol ska inte hindra henne att leva sitt  liv som hon vill. -- Podden är en del av projektet Livet Blir Bättre. Projektet går ut på att stärka, hjälpa och inge hopp. Alla bär vi på en story, och genom att dela med sig av den visar vi att psykisk ohälsa inte är tabubelagt, att det är okej att må dåligt – men framför allt: att livet inte alltid kommer vara tungt, tufft och mörkt –  det blir bättre.   Initiativtagare till projektet Livet Blir Bättre är föreläsaren och författaren Andreas Jonsson. Andreas är en av landets mest anlitade föreläsare till skolor och ungdomsorganisationer. Varje år träffar över 25.000  elever och skolpersonal Andreas i arbetet om respekt för alla människors lika värde – oavsett hudfärg, religion eller sexuell läggning.   Detta poddavsnitt är producerat i samarbete med Hype och Radio K.

Hon fick inte köpa ett glas vin, och han fick inte åka med bussen. Skälet? De använder rullstol. Så ser diskriminering också ut i Sverige idag. Men varför är det så få anmälningar till DO? Varför vill inte människor berätta? Det handlar om ens självbild – att alltid förhålla sig till att omvärlden ser mig som ett objekt i en rullstol – vem är jag då?

Parametern är tillbaka efter julledighet och 30års firande av Stockholmsregionen i Unga Rörelsehindrade. Nästa gäst är fritidsledaren och kompositionsläraren Niklas Kristensson som arbetar på Träffstugan, där främst med sitt projekt ”Release the sound”. Ett projekt som fokuserar på inkludering och musikskapande på lika villkor oavsett funktion! Mycket bra diskussioner om inkludering, högt och lågt om … Fortsätt läsa Avsnitt 6 – Inkludering, musik och kompetens →

Parametern är tillbaka med avsnitt 5! Den här gången träffar vi Sofia Jarlo, en (relativt) nybliven barnboksförfattare som valt att skriva en bok där huvudpersonen sitter i rullstol. Hör historien bakom berättelsen, tankar och diskussion kring (icke)representationen av funkisar i böcker och reklam. Klicka här för att komma till Sofia Jarlos hemsida Klicka här för … Fortsätt läsa Avsnitt 5 – Representation och Identitet →

Nästa gäst är Sophie Gunnarsson, Sophie jobbar idag som projektledare för projektet ”Sex i Rörelse” – ett arvsfondsprojekt som drivs av RFSU Stockholm i samarbete med Unga rörelsehindrade Stockholm. Tidigare har hon arrangerat både Luleå Pride och Bandhagen Pride. Vi kommer prata med henne om projektet, njutning och relationer. Sofie är en stark allierad röst … Fortsätt läsa Avsnitt 4 – Sex och relationer →

Linda och William har problem. Linda fattar inte engelska och William kan inte hantera en rullstol.

När Alejandro är 20 år blir han och hans lillebror beskjutna utanför hans hem. Hans bror skjuts till döds och när Alejandro vaknar upp en månad senare på sjukhuset är han förlamad från halsen ner. Alejandro växer upp i en förort till Stockholm. Familjen har stark sammanhållning och syskonen umgås mycket och nära trots att det skiljer några år mellan dom. Men när Alejandro går i högstadiet blir det lite stökigt kring honom, han tjafsar med folk och hamnar i bråk på stan. Hans mamma skickar honom till Thailand för att han ska få hålla på med thaiboxning och växa upp lite. Och när han kommer hem har han blivit klokare och har drömmar om att starta ett eget gym. En dag i januari går han och hans 15-åriga lillebror ut på gatan för att röka en cigarett. Plötsligt dyker en maskerad person med pistol upp, och det är så overkligt att bröderna först inte förstår vad som händer. - Jag ser Robin stå mellan mig och personen med pistol, med händerna ut på sidorna. Just när skottet kommer vänder sig Robin om med ett smile och säger något, sen fick han skottet i huvudet och föll. När han föll kändes det som att hela marken vibrerade, berättar Alejandro. Alejandro flyr därifrån samtidigt som han undrar hur det gick för hans bror. Skytten hinner ifatt honom och skjuter honom med fyra skott. Ett av dom träffar ryggraden, och det gör Alejandro förlamad från nacken och ner. Han vaknar på sjukhuset en månad senare och får veta att han kanske aldrig kommer kunna gå igen. Och att hans bror är död.

När vi pratar om friluftsliv handlar det ofta om aktiviteter i mer eller mindre utmanande terräng. Men hur gör du om du använder rullstol? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anders Andrae föddes med ryggmärgsbråck och har suttit i rullstol sen han var barn. Han och hans kompis Calle Norrman, som också är rullstolsburen av samma skäl, har hängt ihop hela livet och de ger sig ut i naturen så ofta de kan. Ute med P1 följer med vännerna på tur runt Järvafältet utanför Stockholm.Calle och Anders är vana den leden, som har en del tuffa uppförsbackar, men det är inget som stoppar dem. Idag är det här en självklarhet för båda. Men det har inte alltid varit det. Hösten 2007 fick Anders allvarliga magproblem och blev stomiopererad, och till slut hamnade han i en djup depression. Han kom till den punkten då han var tvungen att välja mellan att riskera att förlora vänner och familj, eller försöka komma tillbaka till det liv han hade tidigare. Han utmanade sig till att bestiga berg och göra långa turer, och det var räddningen.Vi möter också överlevnadsexperten Harriet Hultin igen, och den här gången handlar det om vad som är bäst att göra om du hamnat i den situationen att du är ute i naturen och inte vet var du är och hur du ska komma hem.Programledare: Linnea Luttu.

Vad är väl en dag på stranden, om inte alldeles, alldeles underbar? Ja, visst är det så men tänk alla coola äventyr som vår värld har att erbjuda! Vi snackar resor och äventyr med Aron Andersson.

Möt sazspelaren och sångerskan Mizgin som flytt från turkiska Kurdistan och tablaspelaren Mirwais Fedai som flytt från Afghanistan. Tredje programmet av fem av Birgitta Tollan. Ett år gammal flyr tablaspelaren Mirwais Fedai med sina unga föräldrar från Afghanistan. Orsaken är att Sovjetunionen har invaderat deras hemland. Pappan har en hög befattning inom afghanska säkerhetstjänsten och hotas av likvidering. De säljer allt de har i Afghanistan och går till fots från huvudstaden Kabul till Jalalabad. De rider på åsna genom bergen till Pakistan. Slutligen hamnar de i  Köpenhamn. - Jag blir starkt berörd när jag tänker på deras smärtsamma historia, som liksom har satt sig i ryggraden på mig, berättar Mirwais, som förstås inget minns från flykten. Allting var farligt och osäkert. Min mor kunde ha blivit våldtagen, eller vi kunde ha blivit mördade av de landsvägsmördare som härjade. På några månader lärde sig föräldrarna danska och kämpade sig till ett drägligt liv i det nya hemlandet. Mirwais pappa är idag busschaufför och mamman jobbar på ett dagis. Mirwais har spelat tablas, indiska handtrummor, i 15 år och studerade hos en indisk tablamästare. -Tablas har definierat mitt liv, räddat mig själsligen och fått mig att satsa på skolan och studierna, säger Mirwais Fedai, som snart tar examen i politisk kommunikation vid CBS, Copenhagen Business School, alltså Handelshögskolan i Köpenhamn. -Genom tablaspelet har jag kommit in i musikmiljön och bildat ensembler med musiker från andra kulturer. Tablas hjälper mig knyta an till mina föräldrars kulturella rötter, även om jag samtidigt känner mig väldigt dansk. Mina föräldrar har stöttat mig fantastiskt och har bl a köpt mina trummor från Indien. - Genom tablas har jag vidga mina musikaliska vyer och förstår musik på ett språk som inte nödvändigtvis kräver att du fattar meningar, ord och en främmande kulturell logik. Det räcker med att förstå rytmen, som jag menar är ett universellt språk i sig själv, säger Mirwais Fedai, som bl a spelar i ensemblen Dunia och med sazspelaren och sångerskan Mizgin, som medverkar i programmets andra halva. Under hela sitt liv har Mirwais Fedai mötts av fördomar och diskriminering i Danmark. - Dessa jobbiga upplevelser förvånar mig varje gång, förklarar Mirwais, som inte alls känner sig som den stereotypa bild av invandrare eller flykting som finns i det danska samhället.- Vi i vår familj har ju alltid velat statuera ett exempel på skötsamma och arbetsamma flyktingar som bidrar till samhället så gott vi kan, förklarar Mirwais Fedai, som snart skall gifta sig med en afghansk kvinna. Efter studierna planerar Mirwais att jobba med projekt i Afghanistan, eftersom han känner starkt för sitt tidigare hemland.- Jag vill hjälpa till med att utveckla landet på nya och alternativa sätt. Afghanistan har ju gått igenom så mycket, säger Mirwais Fedai. Vi möter saz-spelaren och sångerskan Mizgin i i stadsdelen Brønshøj i norra Köpenhamn. Hon föddes i Batman i Kurdistan i sydöstra Turkiet, vid floden Tigris. När hon var två år fick hon polio. Som barn gick hon med kryckor eller kröp omkring. Hon tillbringade mycket tid i hemmet eftersom hon inte kunde gå. Men en gång gav hennes bröder henne en sightseeing runt hela Batman i en gammal skottkärra! En oförglömlig upplevelse för Mizgin.Mizgin fick inte gå i skolan då vägarna var oasfalterade, knöliga och gropiga. Hennes mor hade sju barn att ta hand om så hon hann inte bära Mizgin.- Utan rullstol kravlade jag omkring. Min bror köpte ett långhalsat och tresträngat mindre lutinstrument som heter saz. Lugnt och stilla började jag spela och sazen blev min bästa vän där jag satt inne i huset, berättar Mizgin.Hemma lyssnade hon på radion och drömde om att kunna ge konserter, sjunga och spela saz offentligt. För Mizgin är saz ett perfekt instrument eftersom hon alltid sitter ner. Själva ordet saz är kurdiskt och betyder skapa. Hon lärde sig spela det i hemlighet, för som kvinna fick hon varken spela eller sjunga i byn.- Jag kunde inte andas, och det kan inte de unga kurdiska kvinnorna idag heller. Förra året begick 92 unga kvinnor självmord i min hemstad Batman, säger Mizgin, som vill ändra kvinnornas situation i det kurdiska samhället med hjälp av sina sånger och sitt spel på saz. Som 18-åring får Mizgin nog av tillvaron i byn och flyttar till sin syster i Istanbul. Där lär hon sig läsa och skriva. Hon komponerar och uppträder på kurdiska kultursställen. 1994 spelar hon in sina låtar på ett kassettband tillsammans med en grupp musiker. Detta är under en period då den förbjudna kurdiska kulturen och det förbjudna kurdiska språket blommar upp i offentligheten i musik, litteratur, teaterföreställningar och tidningar.Mizgins inspelade kassettband säljer i över 100 000 ex. Hon blir mycket känd och omtalad, både i Kurdistan och i Turkiet. Eftersom Mizgin sjunger på kurdiska, vilket är förbjudet i Turkiet, så anhålls hon av polis och stängs in i ett mörkt rum.-När jag sluter ögonen hör jag människor skrika genom väggen i det kolsvarta rummet. Jag blir rädd för det är blod på väggen och det luktar förfärligt! Förfärligt, berättar Mizgin. Mina tankar snurrar - hur många människor har blivit ihjälslagna här? Jag tänker varken på musik, på frihet eller på demokrati. Det enda jag frågar mig är: hur många människor har blivit mördade här? Vid den här tiden har många av mina vänner slagits ihjäl och vi vet inte vem som mördat dem.Mizgin slängs i arresten för att hon har använt färgerna rött, gult och grönt på omslaget till sina kassettband. Det är de kurdiska färgerna. Men även Mizgins texter får turkarna att se rött. De handlar om frihet, kvinnor, naturen, blommor, ljuset och en mångfald av färger. De turkiska myndigheterna fortsätter att trakassera Mizgin. Brodern och svågern sätts också i isolering i arresten. Mizgin bestämmer sig då för att fly från Turkiet för att inte mer belasta sin familj. Några vänner ordnar ett tiodagarsvisum till Danmark och Mizgin lånar pengar till flygbiljetten. Hon känner ingen i Danmark och väntar i fyra timmar på flygplatsen Kastrup innan en vän, som känner en vän i Tyskland, ordnar så att Mizgin får kontakt med en kurdisk förening genom Röda Korset i Köpenhamn. De hämtar henne på Kastrup och hon får asyl efter et par månader.Mizgin flyttas mellan fyra olika flyktingläger. Ett av lägren ligger långt inne i en skog på Själland. Från tågstationen måste hon gå i en kilometer för att komma fram. Rullstol är omöjlig på dessa små skogsstigar. Så Mizgin spänner på sig sina metallskenor på benen, tar sina kryckor och försökte ta sig fram i vintermörkret och kylan. Då går en av kryckorna sönder! Genom Röda korsets kulturverksamhet kommer Mizgin i kontakt med författare, konstmålare, musiker och sångare från många andra kulturer. - Här lär jag mig hur världen och människor är. Det är mitt universitet och det är fantastiskt, berättar Mizgin, som lär känna iransk, afrikansk, armenisk och arabisk och musik. Här sätter jag ihop min allra första ensemble. En vän till Mizgin hämtar hennes saz i Istanbul och när hon återser sitt älskade instrument gråter Mizgin. Hon hade varit tvungen att lämna sazen i Istanbul eftersom hon flydde ensam med endast en ryggsäck. Armarna hade fullt upp med kryckorna. - Instrument är ibland som människors barn, förklarar hon. Du rör instrumentet, du smeker det och till sist blir det en del av dig själv, det är underbart! Nu leder hon bl a Mizgin Trio med äkta maken, saxofonisten och komponisten Anders Honoré och Mirwais Fedai på tablas. -Danskarna lever ett överklassliv, sett ur ett globalt perspektiv. Ändå är de alltid snabba att finna problem hos människor som är annorlunda: flyktingar och mest muslimer, säger Mizgin. Men, kära danska människa, var inte rädd! Jag vill inte alls ändra DIN religion eller DIN kultur. Men kanske skulle du använda dig av det goda min kultur har att ge, så blir din kultur rikare. Så som jag blandar in andra länders rytmer i min egen kurdiska musik. Då skulle tillvaron bli vackrare, mer färgglad och få en rikare puls.-Jag bor i ditt land och du är tvungen att acceptera och respektera mig, säger Mizgin till danskarna Musiklista: NahawandBashar SharifaDayeMizgin,Bedirxan Epözdemir Mizgin Anders Honore Mirwais FedaiRaag HansdwaniMirwais FedaiBACTRIAOkänd,DuniaGATEWAY MUSIC 029073, DUNIA TALES 2015DUNIA FIREOkänd,DuniaGATEWAY MUSIC 029073, DUNIA TALES 2015ROAMINGOkänd,DuniaGATEWAY MUSIC 029073, DUNIA TALES 2015GROWING SOFTNESSOkänd,OkändDuniaGATEWAY MUSIC 029073, DUNIA TALES 2015DayeMizgin,Bedirxan EpözdemirMizgin Anders Honore Mirwais FedaiDelalAnders Honore,MizginMizgin Anders Honore Mirwais FedaiBiharMizgin,Shams Al-Din Moham-Mad HafezMizgin Anders Honore Mirwais FedaiDe DiloAbdelwahid Zaxoyi,Abdelwahid ZaxoyiMizgin Anders Honore Mirwais FedaiAzade ShirinMihemet Sexo,Mihemet SexoMizgin Anders Honore Mirwais FedaiDayeMizgin,Bedirxan EpözdemirMizgin Anders Honore Mirwais FedaiYUCE DAGBASITurkisk Folksång,Turkisk Folksång Mizgin Trio: Mirwais Fedai Mizgin Anders Honore

Möt sazspelaren och sångerskan Mizgin som flytt från turkiska Kurdistan och tablaspelaren Mirwais Fedai som flytt från Afghanistan. Tredje programmet av fem av Birgitta Tollan. Ett år gammal flyr tablaspelaren Mirwais Fedai med sina unga föräldrar från Afghanistan. Orsaken är att Sovjetunionen har invaderat deras hemland. Pappan har en hög befattning inom afghanska säkerhetstjänsten och hotas av likvidering. De säljer allt de har i Afghanistan och går till fots från huvudstaden Kabul till Jalalabad. De rider på åsna genom bergen till Pakistan. Slutligen hamnar de i  Köpenhamn. - Jag blir starkt berörd när jag tänker på deras smärtsamma historia, som liksom har satt sig i ryggraden på mig, berättar Mirwais, som förstås inget minns från flykten. Allting var farligt och osäkert. Min mor kunde ha blivit våldtagen, eller vi kunde ha blivit mördade av de landsvägsmördare som härjade.På några månader lärde sig föräldrarna danska och kämpade sig till ett drägligt liv i det nya hemlandet. Mirwais pappa är idag busschaufför och mamman jobbar på ett dagis. Mirwais har spelat tablas, indiska handtrummor, i 15 år och studerade hos en indisk tablamästare. -Tablas har definierat mitt liv, räddat mig själsligen och fått mig att satsa på skolan och studierna, säger Mirwais Fedai, som snart tar examen i politisk kommunikation vid CBS, Copenhagen Business School, alltså Handelshögskolan i Köpenhamn. -Genom tablaspelet har jag kommit in i musikmiljön och bildat ensembler med musiker från andra kulturer. Tablas hjälper mig knyta an till mina föräldrars kulturella rötter, även om jag samtidigt känner mig väldigt dansk. Mina föräldrar har stöttat mig fantastiskt och har bl a köpt mina trummor från Indien. - Genom tablas har jag vidga mina musikaliska vyer och förstår musik på ett språk som inte nödvändigtvis kräver att du fattar meningar, ord och en främmande kulturell logik. Det räcker med att förstå rytmen, som jag menar är ett universellt språk i sig själv, säger Mirwais Fedai, som bl a spelar i ensemblen Dunia och med sazspelaren och sångerskan Mizgin, som medverkar i programmets andra halva. Under hela sitt liv har Mirwais Fedai mötts av fördomar och diskriminering i Danmark.- Dessa jobbiga upplevelser förvånar mig varje gång, förklarar Mirwais, som inte alls känner sig som den stereotypa bild av invandrare eller flykting som finns i det danska samhället.- Vi i vår familj har ju alltid velat statuera ett exempel på skötsamma och arbetsamma flyktingar som bidrar till samhället så gott vi kan, förklarar Mirwais Fedai, som snart skall gifta sig med en afghansk kvinna.Efter studierna planerar Mirwais att jobba med projekt i Afghanistan, eftersom han känner starkt för sitt tidigare hemland.- Jag vill hjälpa till med att utveckla landet på nya och alternativa sätt. Afghanistan har ju gått igenom så mycket, säger Mirwais Fedai.Vi möter saz-spelaren och sångerskan Mizgin i i stadsdelen Brønshøj i norra Köpenhamn. Hon föddes i Batman i Kurdistan i sydöstra Turkiet, vid floden Tigris. När hon var två år fick hon polio. Som barn gick hon med kryckor eller kröp omkring. Hon tillbringade mycket tid i hemmet eftersom hon inte kunde gå. Men en gång gav hennes bröder henne en sightseeing runt hela Batman i en gammal skottkärra! En oförglömlig upplevelse för Mizgin.Mizgin fick inte gå i skolan då vägarna var oasfalterade, knöliga och gropiga. Hennes mor hade sju barn att ta hand om så hon hann inte bära Mizgin.- Utan rullstol kravlade jag omkring. Min bror köpte ett långhalsat och tresträngat mindre lutinstrument som heter saz. Lugnt och stilla började jag spela och sazen blev min bästa vän där jag satt inne i huset, berättar Mizgin.Hemma lyssnade hon på radion och drömde om att kunna ge konserter, sjunga och spela saz offentligt. För Mizgin är saz ett perfekt instrument eftersom hon alltid sitter ner. Själva ordet saz är kurdiskt och betyder skapa. Hon lärde sig spela det i hemlighet, för som kvinna fick hon varken spela eller sjunga i byn.- Jag kunde inte andas, och det kan inte de unga kurdiska kvinnorna idag heller. Förra året begick 92 unga kvinnor självmord i min hemstad Batman, säger Mizgin, som vill ändra kvinnornas situation i det kurdiska samhället med hjälp av sina sånger och sitt spel på saz. Som 18-åring får Mizgin nog av tillvaron i byn och flyttar till sin syster i Istanbul. Där lär hon sig läsa och skriva. Hon komponerar och uppträder på kurdiska kultursställen. 1994 spelar hon in sina låtar på ett kassettband tillsammans med en grupp musiker. Detta är under en period då den förbjudna kurdiska kulturen och det förbjudna kurdiska språket blommar upp i offentligheten i musik, litteratur, teaterföreställningar och tidningar.Mizgins inspelade kassettband säljer i över 100 000 ex. Hon blir mycket känd och omtalad, både i Kurdistan och i Turkiet. Eftersom Mizgin sjunger på kurdiska, vilket är förbjudet i Turkiet, så anhålls hon av polis och stängs in i ett mörkt rum. -När jag sluter ögonen hör jag människor skrika genom väggen i det kolsvarta rummet. Jag blir rädd för det är blod på väggen och det luktar förfärligt! Förfärligt, berättar Mizgin. Mina tankar snurrar - hur många människor har blivit ihjälslagna här? Jag tänker varken på musik, på frihet eller på demokrati. Det enda jag frågar mig är: hur många människor har blivit mördade här? Vid den här tiden har många av mina vänner slagits ihjäl och vi vet inte vem som mördat dem.Mizgin slängs i arresten för att hon har använt färgerna rött, gult och grönt på omslaget till sina kassettband. Det är de kurdiska färgerna. Men även Mizgins texter får turkarna att se rött. De handlar om frihet, kvinnor, naturen, blommor, ljuset och en mångfald av färger. De turkiska myndigheterna fortsätter att trakassera Mizgin. Brodern och svågern sätts också i isolering i arresten. Mizgin bestämmer sig då för att fly från Turkiet för att inte mer belasta sin familj. Några vänner ordnar ett tiodagarsvisum till Danmark och Mizgin lånar pengar till flygbiljetten. Hon känner ingen i Danmark och väntar i fyra timmar på flygplatsen Kastrup innan en vän, som känner en vän i Tyskland, ordnar så att Mizgin får kontakt med en kurdisk förening genom Röda Korset i Köpenhamn. De hämtar henne på Kastrup och hon får asyl efter et par månader.Mizgin flyttas mellan fyra olika flyktingläger. Ett av lägren ligger långt inne i en skog på Själland. Från tågstationen måste hon gå i en kilometer för att komma fram. Rullstol är omöjlig på dessa små skogsstigar. Så Mizgin spänner på sig sina metallskenor på benen, tar sina kryckor och försökte ta sig fram i vintermörkret och kylan. Då går en av kryckorna sönder!  Genom Röda korsets kulturverksamhet kommer Mizgin i kontakt med författare, konstmålare, musiker och sångare från många andra kulturer. - Här lär jag mig hur världen och människor är. Det är mitt universitet och det är fantastiskt, berättar Mizgin, som lär känna iransk, afrikansk, armenisk och arabisk och musik. Här sätter jag ihop min allra första ensemble.En vän till Mizgin hämtar hennes saz i Istanbul och när hon återser sitt älskade instrument gråter Mizgin. Hon hade varit tvungen att lämna sazen i Istanbul eftersom hon flydde ensam med endast en ryggsäck. Armarna hade fullt upp med kryckorna.- Instrument är ibland som människors barn, förklarar hon. Du rör instrumentet, du smeker det och till sist blir det en del av dig själv, det är underbart!Nu leder hon bl a Mizgin Trio med äkta maken, saxofonisten och komponisten Anders Honoré och Mirwais Fedai på tablas. -Danskarna lever ett överklassliv, sett ur ett globalt perspektiv. Ändå är de alltid snabba att finna problem hos människor som är annorlunda: flyktingar och mest muslimer, säger Mizgin. Men, kära danska människa, var inte rädd! Jag vill inte alls ändra DIN religion eller DIN kultur. Men kanske skulle du använda dig av det goda min kultur har att ge, så blir din kultur rikare. Så som jag blandar in andra länders rytmer i min egen kurdiska musik. Då skulle tillvaron bli vackrare, mer färgglad och få en rikare puls.-Jag bor i ditt land och du är tvungen att acceptera och respektera mig, säger Mizgin till danskarna

I det här avsnittet pratar vi om fördomar som en sjukdom, om varumärken som om vi ägde dem och om vad som hände på Gotland för mer än två år sedan. Vi lovar att prata mer om Gotland. Puss!

Andreas Häggström, Johan Myrberg och Mauri Hermundssons podcast om ishockey i allmänhet - men SSK, Södertälje SK, i synnerhet.  I det här avsnittet pratar Andreas, Mauri och Johan bland annat om var förra årets spelare befinner sig nu, SSK:are i NHL, den viktiga introlåten i Scaniarinken och, förstås: FRANCOIS BOUCHARD. Samt ett oväntat mejl från James Sixsmith. Och lite mer. Varning för viss ironi och bitterhet i avsnittet. Avsnittet spelades in på Templet Bar i Södertälje och därför är det till och från en del störande ljud, samt musik, i bakgrunden. Vi ber om ursäkt för det.

Rickard Edh är killen med mål i sikte. Den 23 Januari 2014 bröt han ryggen. Men redan då bestämde han sig. För att ingenting skulle stoppa honom. Följ med på hans resa från Rullstol till Kilimanjaro. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

”Föräldrarna blir så glada när barnen lär sig gå så dom glömmer barnvagnen på tunnelbanan”.Till SL:s hittegodsavdelning på Klara Östra kyrkogata i Stockholm kommer det in massvis med föremål varje dag. Ett silverhalsband, en barnsko i jeanstyg, ett svart paraply. Saker som har tappats eller blivit glömda i all hast i tunnelbanan eller på bussen. Hit skickas sakerna som hittats. Ann-Catrin Jonsson är en av många som är här och söker. Hon letar efter sin borttappade mössa i en av de orangea backar som är uppradade efter mössfärg och vilken vecka mössan kom in.Kategori: Grundkurs i Radiojournalistik 2014Producerat av: Emma Lofors

”Föräldrarna blir så glada när barnen lär sig gå så dom glömmer barnvagnen på tunnelbanan”. Till SL:s hittegodsavdelning på Klara Östra kyrkogata i Stockholm kommer det in massvis med föremål varje dag. Ett silverhalsband, en barnsko i jeanstyg, ett svart paraply. Saker som har tappats eller blivit glömda i all hast i tunnelbanan eller på bussen. Hit skickas sakerna som hittats. Ann-Catrin Jonsson är en av många som är här och söker. Hon letar efter sin borttappade mössa i en av de orangea backar som är uppradade efter mössfärg och vilken vecka mössan kom in. Kategori: Grundkurs i Radiojournalistik 2014Producerat av: Emma Lofors