Podcasts about stockholmsregionen

De tomma lägenheterna på mindre orter blir allt fler – ja, det kan vara problematiskt men problemet med bostadsbristen i storstäderna är värre, menar vår expertkommentator Viktor Mandel, som också menar att det är fastighetsägarna som ska stå för kostnader för klimatsäkringar – men han är inne på att åtgärderna ofta överdrivs och att man kanske ska bygga i riskområden och acceptera att det kan bli översvämmat. Han kommenterar också boendepreferenserna i Stockholmsregionen, de tidigt påkallade hyresförhandlingarna och de norska miljardärernas intåg på den svenska fastighetsmarknaden. Programledare: Anna Bellman.

Olle Lidbom är kommunikationschefen som också hinner med att vara författare, poddare, styrelseledamot och nyhetsbrevsproducent. I höstas släppte han boken Skolplattformen – en bok som har fått mycket uppmärksamhet.  I Kommunikationspodden dissekerar vi hur han gjorde för att skapa en bladvändare av ett till synes tråkigt material.   Boken Skolplattformen, som Olle Lidbom producerade under tre års tid under enstaka timmar efter jobbet och på helger, undersöker hur stora IT-företag har fått föräldrar till barn i Stockholmsregionen att vrida sig i plågor när de ska frånvaroanmäla sina barn. Det tyckte han var bra material för en bok.   I Kommunikationspodden berättar han om hur han gjorde när han skrev boken, vilka researchmetoder han använder och hur han valde att använda den fakta som han gjorde för att skapa en spännande bladvändare om ett till synes helt tråkigt som, enligt honom själv har varit helt underbevakat.   – Jag var väldigt metodisk i hur jag fick med alla byggstenar för en bra story i varje del av boken, säger han.   I Kommunikationspodden berättar han också om hur han orkar hålla igång så många projekt som möjligt samtidigt.   – Jag arbetar långsiktigt och har alltid varit otroligt intresserad av allt som har med media och teknik att göra, säger han.   Olle Lidbom är till vardags kommunikationschef på Norstedts, och driver Mediepodden tillsammans med Emanuel Karlsten samt hamnade som nummer tre på listan över Sveriges superkommunikatörer 2024. Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden

Sverige ligger i botten av EU:s tillväxtliga. Utan tillväxt kommer vi aldrig klara av att möta de problem och utmaningar vi står inför. För att hamna på rätt köl igen behöver många saker göras och en viktig del i det arbetet handlar om att Stockholmsregionen ska fungera som en tillväxtmotor. För att diskutera hur vi kan nå dit har Carl Bergkvist som är chefekonom på Stockholms handelskammare bjudits in till Skattebetalarnas podcast Uppskattat.

I avsnitt 3 av Elbilsveckan så pratar Peter Esse och Christoffer Gullin om veckans nyheter som börjar något dystert med att berätta om helgens attacker mot snabbladdare i Stockholmsregionen. Christoffer besökte själv en av dessa stationer för att se förödelsen, du hittar videon på detta längre ner. Det pratas också om Polestars nya uppdatering och att Mercedes höjer priset hos Ionity.Christoffer berättar även om sin provkörning av NIO ET7, ett bilmärke som erbjuder batteribyte, det blir såklart en diskussion om nödvändigheten i detta. Sist, men inte minst, så tas eCarExpo Stockholm upp, som går av stapeln nästa helg. Vad ser Christoffer och Peter mest fram emot på mässgolvet? Allt det och mycket mer i avsnitt 03 av Elbilsveckan!Glöm inte att använda koden "elbilsveckan" på Teslify.se för att få 5% rabatt på ditt nästa köp. Prova på reklamfri version av Elbilsveckan: https://plus.acast.com/s/teknikveckan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I början av 2023 sveper en våldsvåg över hela Stockholmsregionen, konflikten kan kopplas till två män som går under smeknamnen "Kurdiska Räven" och "Greken".

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme 1:Är offensiva vapen till Ukraina den nya vägen fram i kriget?Om hur traditionen av fredsfrämjande arbete i Sverige tar plats i en ny verklighet av militär och civil upprustningSatiren kring president Erodgan och yttrandefrihetenKrönika av Göran RosenbergPanelen: Fredrik Haage, Jonna Sima, Göran Greider Timme 2:Stora protester mot Israels nya regeringVåldsvåg i Stockholmsregionen med många unga under 18 år inblandadeOklara besked om gårdsförsäljningen av alkohol kan bli verklighetSatir med UtkantssverigeGenteknik som kan återuppliva döda arterKåseri av Helena von Zweigbergk Programledare: Jesper Lindau Producent: Cecilia Tengmark Tekniker: Alma Segeholm

Karin Lobo Lundgren (Samhällsplanerare, Spacescape, Stockholm)Vi pratar om rapporten: Barnvänliga stadsdelar! Analys av barnvänlighet, barntäthet och barnandel i SverigeLäs mer om projektet här! Länk till rapporten här!Länk till kortversion (presentationen från seminariet) här.På uppdrag av HSB har Spacescape studerat var och hur barn bor i svenska städer och vad som är och upplevs barnvänligt. Omfattande geografiska analyser har genomförts av hela Sverige. Barntätast stadsdelar återfinns i innerstäder och miljonprogram. Barntätast (0–9 år) i Sverige är Möllevången, Örtagården/Rosengård i Malmö och Olivedal i Göteborg. Stadsdelar med högst andel barn återfinns i nybyggda stadsdelar, småhusområden och miljonprogram. Högst barnandel i Sverige har de nybyggda stadsdelarna Lindbacken i Uppsala, Järvastaden i Solna och Riksten i Botkyrka.En enkätundersökning har genomförts i Stockholmsregionen och med hjälp av regressionsmodell och GIS har alla bostadsområden i Stockholms län klassats i barnvänlighet (0–10). Småhusområden med högst barnvänlighet i Stockholm enligt modellen är Silverdal, Södra Ängby och Höglandet. Flerbostadsområden med högst barnvänlighet är medeltäta förorter i innerstadens krans: Gröndal, Abrahamsberg och Björkhagen. En medelhög täthet på 3–6 våningar där det finns rikligt med friytor, service och begränsad biltrafik är gemensamma nämnare för barnvänliga stadsdelar.Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated.Let's connect and talk further about this episode Mustafa Sherif Linkedin.Visit  Mustafasherif.com for collaborations and nominations or email me at info@mustafasherif.comFollow Urbanistica on Instagram, Facebook & Youtube channel.Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRYAFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure.Read more about AFRY https://afry.com/en KEEP UP THE GOOD WORKKEEP LOVING CITIES https://plus.acast.com/s/urbanistica. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När media uppmärksammar vården är det ofta för att den inte funkar. Vårdköer och inställda operationer, lidande och kaos, bristande bemanning och bristande kunskaper hos de som jobbar där. Och allra värst verkar det vara i Stockholm, där problemen på regionens förlossningar är ett problem lika återkommande som en vinterkräksjuka. Så hur illa är det?Birger Forsberg är han forskare i internationell hälsa vid Institutionen för global folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Han har också många års erfarenhet av planering och utvärdering av svensk hälso- och sjukvård, både som överläkare, som chef för enheten för hälsoutveckling och de senaste fyra åren har han varit utredare i Region Stockholms långtidsutredning benämnd "Hälso- och sjukvården 2040" vars syfte just är att ställa en diagnos på sjukvården i Stockholmsregionen.Det blev ett intressant samtal om skillnaderna inom svensk sjukvård, faktorerna som påverkar vårdkvaliteten, och hur väl den står sig i internationell jämförelse.Bokrekommendationer:Myten om Sisyfos - Albert CamusPesten - Albert CamusHur jag lärde mig förstå världen - Hans RoslingProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Så kan du utveckla och utvecklas i neonatalvården - Jessica Schiött, specialistsjuksköterska och verksamhetschef för neonatalvården berättar om sin egen utvecklingsresa inom neonatalvården, och om hur det är att arbeta med sjuka nyfödda barn.

Gäster: Magnus Lindgren och Kristoffer Tamsons I det här poddavsnittet står tryggheten i Stockholmsregionen i fokus och frågeställningen är vad som är nästa steg för att öka tryggheten och bekämpa brottsligheten?  I september 2020 tillsatte regionstyrelsen vid Region Stockholm en Trygghetskommission med en parlamentarisk styrgrupp och en extern särskild utredare i form av forskaren och före detta polisen och chefen inom polisen Magnus Lindgren vid Stiftelsen Tryggare Sverige. Slutrapporten är nu klar och i det här avsnittet diskuteras de åtgärder som lagts fram och hur Region Stockholm kan arbeta med att trycka tillbaka brottsligheten och öka tryggheten.

I det här specialavsnittet står skatter och tillväxt på temat, vad vill Moderaterna i Stockholms län ha för skattetryck och varför samt hur ska Stockholmsregionen blir tillväxtregionen? Vi går igenom propositionen En friare och tryggare huvudstadsregion med fokus på skatter och tillväxt.

Gäster: Maria Stockhaus och Carl Bergkvist Den 31 augusti presenterade Magnus Persson utredningen om Bromma flygplats, underlaget kring en avveckling och hur det i sådan fall ska gå till. Slutsatsen resulterade i att det går att stänga Bromma i förtid redan 2025 och flytta kapaciteten till Arlanda på kortsikt.  Vad betyder det här för Bromma flygplats vara eller icke vara och vad skulle en förtida avveckling av Bromma flygplats ge för konsekvenser på Stockholmsregionen men även Sverige in i framtiden? 

Gäster: Deshira Flankör och Ida Drougge Vad betyder regeringens nya strandskyddsutredning för Stockholmsregionen? Behövs en sådan här utredning och hur ställer vi Moderater oss till den? Hamnar utredningen i konflikt med hur vi ser på äganderätten och hur ska fler medborgare få möjlighet att äga sin bostad?

Gäster: Kristoffer Tamsons och Magnus Lindgren Vad är egentligen livskvalitetsbrott och hur hänger det ihop med tryggheten? Hur ser det ut just nu i region Stockholm med den ökade otryggheten och vad kan region Stockholm göra för att vända utvecklingen? Varmt välkommen in till ett samtal om Region Stockholms trygghetskommissions nyligen släppta delrapport.  

Gäster: Niklas Wykman Hur stort hot är en återinförd fastighetsskatt mot Stockholmsregionens tillväxt och medborgare? Hur går snacket i riksdagen kring en återinförd fastighetsskatt, kan man lita på finansminister Magdalena Andersson ord om att en återinförd fastighetsskatt inte kommer att ske? Vad innehåller Moderaternas vårmotion som släpptes förra veckan, hur ska vi skapa fler jobb och bekämpa kriminaliteten?

RFSL-profil döms till fängelse för våldtäkter på migranter. Frankrike blir först i EU med vaccinpass. Fälls för Floyds död – riskerar 75 år i fängelse. Fotboja kan bli verklighet – för att tvinga medborgarna till karantän. Greta Thunberg donerar en miljon till globalistiskt massvaccinationsprogram. Nordfront vann över Svenska Akademien. ”Vitaste färgen någonsin” ska kyla ner världen. Två skjutningar i Stockholmsregionen under söndagen – en död. Japan vill släppa ut vatten från kärnkraftverket i Fukushima. EU vill köpa in 1,8 miljarder vaccindoser – kan säkra mångmiljardvinster för läkemedelsindustrin. Malmö stad anordnar ”Barnens Pride”. CNN-direktör avslöjar hur kanalen manipulerar tittarna. “Corona-app” kostade 15 miljoner. Ex-militär spred försvarshemligheter på forum. Sändningen sponsras av teuton-systems.com och dalwebb.se . För fler nyhetsuppdateringar besök nyadagbladet.se . Nya Dagbladet - Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till. 123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!

Gäst: Mikael Sandström Har Socialdemokraterna glömt Göran Perssons läxa? Progressiv fastighetsskatt, avskaffat överskottsmål och slopad valfrihet är några av de frågor som Socialdemokraterna i Stockholms stad vill gå till val på, vad innebär det här för Stockholmsregionen, valet 2022 och för politiken? 

Gäster: Dennis Wedin och Oskar Weinmar Är Sveriges bostadspolitik dysfunktionell och skapas bostadsbristen av strukturella faktorer som är djupt inristade i bostadspolitiken? Enligt Boverkets enkät från 2020 så upplever alla kommuner i Stockholmsregionen att man har ett underskott på bostäder. Vad kan vi göra på kommunalt plan för att motverka bostadsbristen och vad saknas från nationell nivå? Hur kan fler komma in på bostadsmarknaden och hur ska vi möjliggöra för fler medborgare att kunna äga sina boenden?  Hur kan vi utforma bostadspolitiken för att bidra till en bättre integration?      

Gäster: Adam Reuterskiöld och Maria Stockhaus Hur hänger äganderätten, individens utveckling och regionens tillväxt ihop? Hur viktigt är det att vi försvarar individens friheten i en modern värld? Vad ska statens, individens och civilsamhällets ansvar vara i huvudstadsregionen?  Välkommen in till ett samtal om allt från äganderätt till frihet och ansvar till en hållbar framtid för Stockholmsregionen.

I detta avsnitt får vi stifta bekantskap med Katarina Andersson, som basar över expansiva friskvårdsföretaget STC Training Club. STC, som kontrolleras av Katarina Andersson och Axel Johnson-gruppens Novax, har under de senaste åren positionerat sig som en av Sveriges snabbast växande friskvårdskedjor. Utifrån en bas i västra Sverige har man på kort tid växt kraftigt och expanderat i såväl norra som södra Sverige. Fram till nyligen hade STC inte haft några anläggningar i Stockholmsregionen, men genom förvärvet av gymkedjan Puls & Träning öppnas även den marknaden upp. Med sina snart 200 anläggningar är företaget näst störst i Sverige sett till antal klubbar. .   .   . Följ Sweaty Business: Brian van den Brink: @brianvdb Instagram: @sweatybusinessmedia Linkedin: Sweaty Business Media Facebook: Sweaty Business Web: sweatybusiness.se

Vi träffar ALM Equitys VD och grundare Joakim Alm för ett längre samtal om ALM Equity, Stockholms bomarknad och det i dagarna särnoterade dotterbolaget Svenska Nyttobostäder. Det är ett spännande samtal om hur förutsättningarna ser ut för bostadsutveckling i Stockholmsregionen. Vi lägger särskilt fokus på de senaste tre årens utveckling då vi gått från en överhettad marknad till nuvarande mer normaliserade situation. Vi diskuterar hur ALM Equity anpassat sin verksamhet till detta och får då också höra berättelsen om hur Svenska Nyttobostäder växte fram. Av coronaskäl ringer Daniel in till studion vilket förklarar annorlunda ljudet.

Vi träffar ALM Equitys VD och grundare Joakim Alm för ett längre samtal om ALM Equity, Stockholms bomarknad och det i dagarna särnoterade dotterbolaget Svenska Nyttobostäder. Det är ett spännande samtal om hur förutsättningarna ser ut för bostadsutveckling i Stockholmsregionen. Vi lägger särskilt fokus på de senaste tre årens utveckling då vi gått från en överhettad marknad till nuvarande mer normaliserade situation. Vi diskuterar hur ALM Equity anpassat sin verksamhet till detta och får då också höra berättelsen om hur Svenska Nyttobostäder växte fram. Av coronaskäl ringer Daniel in till studion vilket förklarar annorlunda ljudet.

Flyglarm Arlanda gör ett gästavsnitt i Klimatet eller kampen om tiden! Vi har helt lämnat över rodret till våra kamrater i Stockholmsregionen som pratar om problemen med flyget, utbyggnaden av Arlanda, om bygget verkligen har stoppats och sist men inte minst: Flyglarms kommande coronaanpassade aktion på Arlanda! Mer info och anmälan till aktionen: https://flyglarmarlanda.se/framtiden-eller-flyget/ https://ia801403.us.archive.org/18/items/flyglarm-arlanda-framtiden-eller-flyget/AG%20Hedvig%20Flyglarm%20Arlanda.mp3

Under onsdagen meddelade Folkhälsomyndigheten att 46.814 personer har testats positivt för covid-19 och att 4.769 personer har avlidit. Hur är det för dig? Har du drabbats av covid-19? Har du klarat dig hemma eller har du fått läggas in för vård? Som det verkar så slår detta virus väldigt olika och väldigt olika åldrar och i olika delar av Sverige. Just nu det Stockholmsregionen som drabbats hårdast både vad gäller smittade och avlidna. Hur har du det? Har du insjuknat i misstänkt covid-19? Hur mår du idag? Det finns berättelser från personer som berättar  att det tagit en väldigt lång tid att tillfriskna, en del har varit sjuka i månader. Hur har det varit för dig och din familj? Har du blivit testad och vad fick du för resultat? Var det lätt eller svårt att få bli testad där du bor? Ring in och berätta, både du som varit riktigt sjuk och du som blivit testad positivt men inte så svårt sjuk, negativt men känner dig sjuk. Programledare: Sanna Lundell Vi startar kl 21.40. Telefonslussen öppnar som vanligt kl 21.00 020-22 10 30. Och du kan mejla oss redan nu på karlavagnen@sverigesradio.se.

I veckan kom resultat från flera undersökningar som ska visa hur stor del av befolkningen som genomgått covid-19. Men förekomsten av antikroppar säger inte allt. Immunförsvaret är mer komplicerat än så. I en undersökning bland personalen vid Karolinska Institutet visade det sig att 10 procent av de provtagna hade antikroppar i slutet av april, och där finns så många yrkesgrupper att professorn i infektionsepidemiologi Joakim Dillner anser att man i någon mån kan generalisera till hela Stockholmsregionen. I veckan kom också de första resultaten från Folkhälsomyndighetens antikroppsundersökningar, men än så länge bara från nio regioner. Antikroppsundersökningar är absolut värdefulla men ger inte hela sanningen, säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet. Bland annat för att immunförsvaret ett minne av annat slag, så att även den som inte har mätbara antikroppar mot en viss smitta faktiskt kan ha en beredskap för att snabbt kämpa ner den. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I det här avsnittet så pratar Jonathan med André, en av styrelsemedlemmarna i Stockholm Airsoft Regiment (SAR). SAR är en paraplyförening för lag och spelare i Stockholmsregionen som värnar för sportens utveckling och samverkan för och mellan- lag, spelare och andra föreningar.Länk till SAR´s hemsida: https://www.stockholmairsoft.com/Länk till SAR´s facebooksida: https://www.facebook.com/stockholmairsoftregiment/

Fler människor flyttade ut från Stockholmsregionen än till den under förra året. Är du en av dem? Varför bor du där du bor? Trenden har vänt förra året flyttade fler ifrån Stockholms län än till det, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Har du lämnat storstan för ett liv på landet? Vad var det du ville lämna? Vad var det som lockade? Bor du där du bor för att din släkt alltid har gjort det? Vad hos dig gör att du vill värna denna plats? Har du valt staden för att ha nära till allt, för att det är smidigare jobbmässigt sett? Eller har du hamnat på en plats på grund av en flykt, en skilsmässa, kärleken, för att komma närmare barnen eller vad? Var det självklart för dig redan som ung att du skulle lämna din födelseplats? Eller tvärtom bära ett arv vidare? Är du något av en nomad och ser din boplats som något tillfälligt? Är hem samma sak som boendeplats eller något mycket större för dig? Vad är det bästa med den plats du bor på, som får dig att trivas och stanna där? Ring Karlavagnen söndag och Mona Wahlund som lämnat Västerås för Uppsala. Programmet hörs kl 21.40-00.00. Slussen öppnar kl 21.00 som vanligt och numret är 020 - 22 10 30. Mejla när du vill till karlavagnen@sverigesradio.se och glöm inte ditt telefonnummer om du vill bli uppringd. Karlavagnen i sociala medier: Facebook Instagram

Sverige är inte ”fullt” kopplat till invandring. Vi ska vara mycket välkomnande och tacksamma om globalt eftertraktad kompetens vill komma till Sverige och här hos oss bidra till vårt välståndsbygge. De är direkt självförsörjande och kan inom näringslivet vara avgörande för ett företags konkurrenskraft. Däremot kan vi inte under överskådlig tid hjälpa fler mycket lågutbildade och från mycket annorlunda kulturer i Sverige. Det får ligga på ”stopp” tills vi säkrat god leveransförmåga i välfärdens kärnuppdrag, kraftigt minskat utanförskapsproblematiken och påbörjat en hållbar väg för att bryta den kraftigt växande segregationen. Det är minst sagt pinsamt hur illa riksdagens övriga partier agerat och agerar i många frågor. Både nationellt och i kommuner. Det är idiotiskt att avvika från jämlikhetsprincipen. Hur kan man ge sådana ”straffsparkar” till SD? Ja, ja jag har slutat förvånas över särskilt S inkompetenta politiska ledarskap. Karin Pihl, GP, reflekterar klokt om sjukvårdens situation i Göteborg och Sverige i övrigt. I sin iver glömmer hon att ytterligare en grund till vårdbehovet är den kraftiga invandringen de senaste tio åren. Det faktumet och en allt äldre befolkning sätter omsorg och sjukvård under det kraftiga tryck den är. Det är ingen tvekan om att sjukvården på många sätt utsätts för vanstyre. Gunnar Wetterberg är en klok person och ger nedan några skarpa reflektioner på hur illa sjukvården hanteras. Det afrikanska uttrycket "fisken ruttnar från huvudet" kan väl inte tolkas på annat sätt än att vi invånare måste säkerställa ett kompetentare "fiskhuvud". Du vet väl att det är regionpolitiker som sitter högst upp i sjukvårdsverksamhetens ansvarskedja? Så är det. Och Göteborgs- och Stockholmsregionen är inte mycket sämre än Region Uppsala på att sköta sjukvårdsverksamheter. Förbättringspotentialen är enorm. Mycket kan förbättras fort, med ett kompetent politiskt ledarskap. Friskolesystemet i Sverige måste seriöst ses över. Det finns stora negativa effekter med dagens system och det måste åtgärdas. Det är självklart en sjuk ordning när en skola som Vetenskapsskolan i Göteborg inte skyndsamt stängs ner. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/11/en-sjuk-sjukvard.html?m=1

Om småpojkar som springer ärenden åt grovt kriminella. Vad gick snett för 10 år sedan och vad görs nu för att hindra att en ny generation växer upp till gängkrigare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En rapport från polisen i Stockholmsregionen visar att en majoritet av de kriminella nätverken använder personer under 16 år i sin brottsliga verksamhet. Unga som snart utvecklas till alltmer våldsamma gängkriminella. Och situationen ser liknande ut på andra håll i landet. Går det att stoppa den utvecklingen? Hör om exemplet Järva – där Konflikts Rouzbeh Djalaie letar nycklar i det förgångna för att ta reda på vad som hade kunnat göras för att hindra de blodiga uppgörelser som pågår idag. I Malmö satsar man på metoder som ska förändra barns sätt att se på sig själva och omvärlden – för att på så sätt skapa en alternativ framtid. Hör den amerikanske professorn bakom metoden Communities That Care, CTC, David Hawkins. I programmet medverkar också David Kennedy, professorn bakom projektet ”Sluta skjut”, Hagi Farah, aktiv i Järva föräldraallians, Martin Marmgren, gruppchef för polisen i Järva, läraren Emma Stenfell Pavlovic och elever vid Oxievångskolan i Malmö, barnen Almir Rama och Deniz Cormusai i Rosengård, utbildningsledare Jimmy Petersson, Sara Kleijsen Åhlander, socialtjänstchef i Rosengård, Glenn Sjögren, kommissarie i Rosengård, Tomas Aggebrandt, områdespolis, och Anna König Jerlmyr, moderat finansborgarråd i Stockholm. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se Tekniker: Marie Persson

Om småpojkar som springer ärenden åt grovt kriminella. Vad gick snett för 10 år sedan och vad görs nu för att hindra att en ny generation växer upp till gängkrigare? En rapport från polisen i Stockholmsregionen visar att en majoritet av de kriminella nätverken använder personer under 16 år i sin brottsliga verksamhet. Unga som snart utvecklas till alltmer våldsamma gängkriminella. Och situationen ser liknande ut på andra håll i landet. Går det att stoppa den utvecklingen? Hör om exemplet Järva där Konflikts Rouzbeh Djalaie letar nycklar i det förgångna för att ta reda på vad som hade kunnat göras för att hindra de blodiga uppgörelser som pågår idag. I Malmö satsar man på metoder som ska förändra barns sätt att se på sig själva och omvärlden för att på så sätt skapa en alternativ framtid. Hör den amerikanske professorn bakom metoden Communities That Care, CTC, David Hawkins. I programmet medverkar också David Kennedy, professorn bakom projektet Sluta skjut, Hagi Farah, aktiv i Järva föräldraallians, Martin Marmgren, gruppchef för polisen i Järva, läraren Emma Stenfell Pavlovic och elever vid Oxievångskolan i Malmö, barnen Almir Rama och Deniz Cormusai i Rosengård, utbildningsledare Jimmy Petersson, Sara Kleijsen Åhlander, socialtjänstchef i Rosengård, Glenn Sjögren, kommissarie i Rosengård, Tomas Aggebrandt, områdespolis, och Anna König Jerlmyr, moderat finansborgarråd i Stockholm. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Tekniker: Marie Persson

Jag träffar Mattias Lundqvist , en Aik supporter som ser dom gemensamma problemen med att driva en elitverksamhet i Stockholmsregionen. Det blir snack om ishallar men också bristen på hjältar att se upp till för ungdomshockeyn i Stockholm.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Anna Gissler är CEO på Invest Stockholm och har jobbat inom Stockholms stad i många år. Hon jobbar med att stärka investeringarna i Stockholmsregionen och att marknadsföra platsen Stockholm.  I detta avsnittet pratar vi om hur man når ut till personer som borde investera i Stockholm, hur man står sig jämfört med andra huvudstäder och hur man marknadsför en plats. Stockholm är inte bara känt för att vara en väldigt vacker och ren stad, utan många förknippar Stockholm med jämställdhet och trovärdighet. Visste du dessutom att det vanligaste jobbet i Stockholm är IT-programmerare? I vanlig ordning är det Sophie Hedestad som intervjuar, kom i kontakt med henne på LinkedIn eller Twitter.

Den 2 januari drar stormen Alfrida in över Östra Svealand. I Roslagen vaknar man upp isolerade från omvärlden. Vad händer när det moderna samhället slutar fungera? En kortdokumentär av P4 Stockholm. P4 Stockholms Ylva Bogegård berättar om livet för några stormdrabbade i Roslagen efter stormen Alfrida i januari 2019. "Man kanske tänker att det jobbigaste skulle vara att inte ha ström eller vatten, men det jobbigaste var ju det här med telefonerna för det gick inte att ringa till larmnumret", berättar Desirée Rijns Tjälldén på Blidö. Man var utlämnade åt sig själva och nu måste något göras. Stormen Alfrida drog med sig träd och elledningar, hundratusentals människor blev utan ström och hemtjänstlarm slutade att fungera. Som mest var över 100 000 hushåll på morgonen utan ström, innan reparationer kunde påbörjas. Främst i Stockholmsregionen. Det skulle ta många veckor av strömlöshet innan alla fick tillbaka elen. Vad händer mellan oss människor när det moderna samhället omkring oss upphör att fungera, bara några mil bort från Sveriges huvudstad. Producent: Ylva.bogegard@sverigesradio.se

Bakom nystartade BIM-podden står Adam Mohammadi, byggnadsingenjör och BIM-ledare aktiv i Stockholmsregionen. Han brinner för att sprida kunskap om BIM och vill med podden öppna upp för kunskapsutbyte och diskussioner. Podden är också ett bevis på att det går att bryta utanförskap och en destruktiv livsstil. Adam Mohammadi menar att BIM, Byggnadsinformationsmodellering, är framtiden och vill få fler att prata om det.

"Vi vill se oss som ett Disneyland för vuxna!", säger ESS groups vd Jonas Stenberg i en podcast-intervju med Travel News. Han berättar också hur han renoverade Ystad Saltsjöbaden till en enorm succé och hur dom lyckats få över 70% i NPS på nyöppnade Steam hotel.Om två år öppnar han Blue Hotel i Stockholmsregionen.ESS Group omsatte 570 Mkr 2017 i helägda verksamheter och ytterligare 200 Mkr i bolag som inte koncern redovisas. 2020 väntas bolaget att omsätta en miljard."Jag har aldrig tittat på omsättningen. Mitt fokus är att skapa stamgäster", säger Jonas Stenberg som trots detta tycker att hans täckningsbidrag (Ebit) bör ligga på 10 procent.Ystad Saltsjöbaden har i snitt ett ligger TrevPar på 4500 kronor.Förr året öppnade Ess Group Steam hotell i Västerås. Beläggningsgraden är 91,4 procent. Men den siffra som Jonas är mest stolt är att över 90 procent av hotellets gäster vill rekommendera det till en god vän.Vi vill se oss som ett Disneyland för vuxna. Vi skapar upplevelser för olika grupper och segment.Hur kom det sig att ni fick driva Steam Hotel?Peab var extremt desperata

Parametern är tillbaka efter julledighet och 30års firande av Stockholmsregionen i Unga Rörelsehindrade. Nästa gäst är fritidsledaren och kompositionsläraren Niklas Kristensson som arbetar på Träffstugan, där främst med sitt projekt ”Release the sound”. Ett projekt som fokuserar på inkludering och musikskapande på lika villkor oavsett funktion! Mycket bra diskussioner om inkludering, högt och lågt om … Fortsätt läsa Avsnitt 6 – Inkludering, musik och kompetens →

Vi står inför ett rekordstort utbud av bostäder, särskilt i Stockholmsregionen. Men hur ser utbudet egentligen ut om man tittar närmare? Vad byggs och än viktigare – vem byggs det för? Inte minst, finns det en efterfrågan för det som byggs och vem har råd med nyproduktionen? Mona Kjellberg, analytiker på Juni Strategi, ger sin […]

Här är avsnitt 92 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 92 befinner sig Anna Gullberg i Dalarnas Tidningars studio i Falun. Daniel Nordström är på … Fortsätt läsa #92 Den allt hårdare konkurrensen Inlägget #92 Den allt hårdare konkurrensen dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 91 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 91 befinner sig Anna Gullberg i den nya studion i Gefle Dagblads och Arbetarbladets nya … Fortsätt läsa #91 Goda nyheter – och en tråkig Inlägget #91 Goda nyheter – och en tråkig dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 90 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 90 befinner sig Anna Gullberg i den nya studion i Gefle Dagblads och Arbetarbladets nya … Fortsätt läsa #90 Teodorescu vs Lindberg – vore det något? Inlägget #90 Teodorescu vs Lindberg – vore det något? dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 89 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 88 befinner sig Anna Gullberg i den nya studion i Gefle Dagblads och Arbetarbladets nya … Fortsätt läsa #89 Invandringsfrågan och alkoholkulturen Inlägget #89 Invandringsfrågan och alkoholkulturen dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 88 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. Avsnitt 88 spelades in en sen kväll i en hotellobby i Stockholm. Vi pratar givetvis om Metro och … Fortsätt läsa #88 Turbulensen runt Metro och ett fint samtal från ministern Inlägget #88 Turbulensen runt Metro och ett fint samtal från ministern dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 87 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. När avsnitt 87 spelades in satt Anna Gullberg på DT:s redaktion i Falun och Daniel Nordström på … Fortsätt läsa #87 Pratar vi för mycket om oss själva? Inlägget #87 Pratar vi för mycket om oss själva? dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 86 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. Avsnitt 86 spelades in på Stockholms centralstation, med tågens gnissel som ljudkuliss. Vi pratar om pressfriheten inför … Fortsätt läsa #86 Så mår pressfriheten Inlägget #86 Så mår pressfriheten dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 85 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. Avsnitt 85 spelades in på Expressen, i chefredaktören Thomas Mattssons rum. Förutom Thomas Mattsson har vi även … Fortsätt läsa #85 Live från Thomas Mattssons rum Inlägget #85 Live från Thomas Mattssons rum dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 84 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 84 har vi tre intressanta gäster och Mittmediakollegor: Li L’Estrade, Erik Sjölander och Nergiz Nora … Fortsätt läsa #84 Är det rätt att luras en gång per år? Inlägget #84 Är det rätt att luras en gång per år? dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 83 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 83, som är en kortare podd än vanligt, pratar vi om arbetsmiljön i Mittmedia. Den … Fortsätt läsa #83 Arbetsmiljön i Mittmedia Inlägget #83 Arbetsmiljön i Mittmedia dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 82 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 82 pratar vi om vaccinationsskeptikern i P1:s Studio Ett. Blev det bra eller inte. Vi … Fortsätt läsa #82 Schibstedhuset bör klassificeras som ett skyddsobjekt Inlägget #82 Schibstedhuset bör klassificeras som ett skyddsobjekt dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 81 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 81 gratulerar vi en mängd personer i mediebranschen. Vi pratar också om det inte är … Fortsätt läsa #81 Ja till medieombudsman Inlägget #81 Ja till medieombudsman dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 80 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 80 har vi celebert besök av Sveriges Radios vd Cilla Benkö och P4 Västmanlands kanalchef Kent … Fortsätt läsa #80 En konkret idé presenteras Inlägget #80 En konkret idé presenteras dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 79 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 79 pratar vi om nomineringarna till Årets Dagstidning, som avgörs 4 april. Vi analyserar nomineringarna och … Fortsätt läsa #79 De vinner i Årets Dagstidning Inlägget #79 De vinner i Årets Dagstidning dök först upp på GullbergNordström.

Vart tog staden vägen? Ett reportage av Katarina Wikars om köplador, stadskärnor, sårkanter och nya städer på åkrarna. När ett hus ska rivas i city går opinionens vågor höga. Samtidigt kan ett handelsområde större än stadskärnan etableras på en åker långt utanför. Under 00-talet har externhandeln i Sverige fördubblat sin yta utan någon större diskussion alls, säger arkitekten Måns Tham som skrivit studien "Ladornas land". Ofta tenderar själva stadskärnan att bli en sorts kulisstad i mitten. En stad där politikerna länge har bejakat handeln är Borlänge. Deras stora runda köpcenter Kupolen byggdes redan 1990, och sedan har handelsplatsen växt med bland annat IKEA till Dalarnas största. Vad hände med centrum? Hur ser det nya livet ut som spirar då de stora butikskedjorna flyttat ut? På Barkarbys gamla flygplats byggs en helt ny stad, Barkarbystaden kant i kant med den stora handelsplatsen som legat där i tjugo år. 50 000 personer kommer att bo där 2030, Barkarbystaden ska bli en av åtta stadskärnor i Stockholmsregionen. Vi utmanar handelsplatsen som är en ganska så ensidig miljö, menar Emelie Grind, som är samhällsplaneringsdirektör i Järfälla kommun. Medverkar gör också före detta stadsarkitekten i Borlänge Arne Ludvigsson och skribenten Per Wirtén.

Här är avsnitt 78 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 78 pratar vi om Mittmedias nya samarbete med 24 Journalistik. Under våren ska de båda medieaktörerna … Fortsätt läsa #78 Mittmedia testar nytt samarbete Inlägget #78 Mittmedia testar nytt samarbete dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 77 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 77 pratar vi om rättegången där en man stod åtalad för att ha hotat Anna … Fortsätt läsa #77 Vad håller SVT på med? Inlägget #77 Vad håller SVT på med? dök först upp på GullbergNordström.

Här är avsnitt 76 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 76 pratar vi om sociala medier, Anna Gullbergs nya uppdrag, den nya redaktionschef Daniel Nordström … Fortsätt läsa #76 Är medierna för snälla? Inlägget #76 Är medierna för snälla? dök först upp på GullbergNordström.

Stadspodden är Sveriges främsta podcast om hållbar stadsutveckling. Programledare är Per Ankersjö. I detta avsnitt möter vi Gustav Hemming som är ansvarigt landstingsråd för miljö, regionplanering och skärgårdsfrågor i Stockholms län. Bland annat leder han arbetet med nya regionala utvecklingsplanen RUFS och har tagit initiativ till det regionala cykelkansliet. Hör mer om hans syn på bostadsförsörjningen och hur hela Stockholmsregionen bör utvecklas hållbart. Detta avsnitt är en del i miniserien "Miljöns makthavare".

Att manipulera med svarsalternativen i en undersökning kan vara ett effektivt sätt att manipulera mediebilden. I veckan svalde många medier ett sådant bete och gav okritiskt utrymme åt en undersökning som utgav sig för att visa att legala graffitiväggar ökar klottret. Vi möter SvT:s nya vd Hanna Stjärne. Vad har hon för ambitioner när det gäller att utveckla SvT? De lokala gratistidningarna har inte drabbats av tidningskrisen och nu hårdnar konkurrensen om läsare och tidningsannonsörer i Stockholms förorter. Manipulerad graffitibild Som man frågar får man svar, brukar det ju heta. Och manipulera med svarsalternativen i en undersökning hör till ett av det mer effektiva sätten för den som vill domptera mediebilden och få just sin fråga uppmärksammad och helst också vinklad på bästa sätt. För att försäkra sig om att svaren ska bli som du vill kan man laborera med olika modeller. Men frågan är om inte organisationen Tryggare Sverige slagit något slags rekord i manipulering av svarsalternativen när man helt enkelt plockade bort möjligheten att svara på ena hållet av skalan. Det handlar om målning med sprayburkar på väggar och här är konflikten så hård att man inte ens kan enas om orden. Den enes graffiti är som bekant den andres klotter. Flera medier svalde betet och rapporterade i veckan om undersökningen som skulle visa att kommunala graffitiväggar riskerar att öka olagligt klotter. Reporter: Mattias Pleijel. Medierna möter SvT:s nya vd Hanna Stjärne Förra veckan tillträdde Hanna Stjärne sin nya tjänst som chef för Sveriges Television. Med andra ord är det nu hon ska ta sig an vad som nog kan kallas Sveriges viktigaste mediejobb, med makt att styra över en programbudget på 3 miljarder kronor och 2 100 anställda. Vad har hon för ambitioner när det gäller att utveckla SvT? Och hur ska Hanna Stjärne få de unga att titta på public service-TV istället för på Youtube? Det, och mycket annat, har Martin Wicklin frågat den nya TV-chefen i veckan.  Tidningsoffensiv i förorterna Den svenska tidningsmarknaden beskrivs idag ofta som hotad och krisdrabbad. Men det finns en grupp tidningar som inte dragits med i den här kräftgången utan som går i helt motsatt riktning – de lokala gratistidningarna som delas ut direkt till hushållen. De senaste veckorna har den här trenden blivit särskilt tydlig i Stockholmsregionen, där koncernen Direktpress gått ut och lanserat hela 13 nya lokaltidningar. Therese Rosenvinge berättar om hur Storstockholms medielandskap nu förändras och om vad det får för konsekvenser för bevakningen av stan. 

Tobias försvann på vägen till fritids och 83-årige Gustav kom aldrig hem efter sin resa med färdtjänsten. Kaliber den här veckan har granskat resor med färdtjänst, skolskjuts och sjuktransport och kan berätta om de som lämnats på fel plats eller på fel sätt och chaufförer som vittnar om tuffa arbetsvillkor. Färdtjänst är särskilt ordnade transporter för personer med funktionshinder och varje kommun ansvarar för att kvaliteten är god. Men hur påverkas kvaliteten av prispressade upphandlingar och taxiförare som arbetar 70 timmar i veckan?  Det undersöker vi i Kaliber idag. Vi är i Hörby i Skåne i den nybyggda sim- och bowlinghallen. Hit skulle Tobias ha kommit med färdtjänst från sin skola. Tobias som är född med Downs Syndrom åker från särskolan hit flera gånger i veckan för att bowla eller simma. En onsdag förra hösten åkte då 17-åriga Tobias som vanligt hit, men han kom aldrig fram. Fritidsledaren Jessica Edvinsson stod och väntade i dörren. – Och det dök aldrig upp någon. Först och främst ringer vi Skånetrafiken för att kolla var de blev av och då får vi meddelandet att han är avsläppt och då tycker jag nej, för här ingen, för han skulle bli avsläppt i entrén och här är inget barn och då ringer man upp chauffören och jo, han har blivit avsläppt. Efter upprepade samtal till Skånetrafiken får fritidspersonalen till slut reda på att Tobias inte har släppts vid entrén utan vid infarten till parkeringen ett par hundra meter därifrån. – Någonstans har det brustit med kundcentret och taxichaufförens kommunikation, eftersom de har fått en fast adress från början och det är utanför entrén till badet. Den tiden som det varade kändes som en hel evighet. Den som liksom Tobias, har en funktionsnedsättning, exempelvis stora svårigheter att röra sig på egen hand och därmed har svårt att använda vanlig kollektivtrafik, har rätt att få färdtjänst. Varje kommun har ansvar för att organisera detta. Många kommuner har valt att lägga över ansvaret för själva resorna på ett regionalt trafikbolag som i sin tur köper in resorna från taxibolag. Tillsammans med andra samhällsbetalda resor som till exempel sjukresor och skolskjuts för barn med funktionsnedsättning står de för hälften av alla taxiresor som görs i Sverige. Kaliber har granskat klagomålen som rör färdtjänst, skolskjuts o sjukresor i 95 svenska kommuner runt Stockholm, Göteborg och Malmö. Och vi kan se att klagomålen i Sveriges storstadsregioner ökar kraftigt. Från 14 300 klagomål 2008 till 26 000 klagomål 2013. Tydligast märks detta i Stockholmsregionen och i Göteborg. Där lämnas det i dag in dubbelt så många klagomål som för fem år sedan. En ökning märks även i Västra Götaland och Skåne. I förhållande till hur många resor som görs är det Skånetrafikens resenärer som klagar mest.  Och en av de saker resenärerna klagar mest på är punktlighet och bemötande av förarna. Men gång på gång stöter vi även på berättelser om personer som liksom Tobias lämnats av på fel plats eller på fel sätt. Tobias mamma Karin Gren var på jobbet på Folktandvården i Hörby när hon fick det där samtalet som är varje förälders mardröm. – Och då ringde de och sa att Tobias var försvunnen. Och de var ute och letade efter honom. Så blev jag lite orolig så jag ringde flera gånger till dem och då var de ute och letade efter honom. När Tobias pappa Lars Gren kommer till sim- och bowlinghallen har Tobias varit försvunnen i en och en halv timma. – Ingen visste var han var någonstans.  De visste inte var han blivit avsläppt. Bara att han hade följt med någon. Det var det de visste. Så vi fick ut och leta. Vi åkte runt med bil med fritidspersonalen runt i byn. Vi var på hemadressen och fritids och lite olika ställen där vi kunde tänka att han kunde vara. Men vi hittade inte honom. Vi står vid platsen där Tobias blev avsläppt. Det är bara 200 meter till badets entré, men Tobias har Downs Syndrom, svårt att tala och behöver tydliga instruktioner vart han ska gå. Taxichauffören har sagt till Skånetrafiken att någon som Tobias kände mött honom vid bilen, men pappa Lars har svårt att tänka sig vem det skulle kunna ha varit och blir bara mer orolig. – Det var ju väldigt oroligt att veta var han tagit vägen, om han hade följt med någon annan eller om någon hade tagit med honom i en bil. Lite sådana tankar. Tobias mamma Karin var kvar på jobbet, men hade nu hunnit bli riktigt orolig – Jag blev ju ledsen, jag började gråta. Jag var helt förtvivlad och sa nu måste jag gå för de har blivit av med Tobias. Då gick jag. Då cyklade jag hem. Då började jag tänka att fan det har hänt någonting mer allvarligt. Det tror man ju. Det är folk som kan ta honom. Jag vet inte om du har hört om det som hände med Helén?  Hon bodde ju här i Hörby. Det Karin pratar om är mordet på den tio-åriga flickan Helén som fördes bort från Hörby 1989. Sex dagar efter att hon försvann återfanns hennes kropp i en plastsäck. Mordet lämnade ingen i Hörby oberörd och nu dyker det upp i Lars och Karins medvetande. – Sådana tankar kommer ju. Så fort man inte hittar dem så blir man ju jätte orolig. Det har nu gått mer än två timmar sedan Tobias försvann och man börjar prata om att koppla in polisen. Men då är det plötsligt någon som ringer från en gruppbostad i närheten och de säger att de har hittat en pojke som ligger och sover i en soffa. Och det är Tobias. – Ett grustag föll från axlar och hjärta och alltihopa. Det är klart man blir jätteglad, säger Karin Gren. Karin gjorde en anmälan till Skånetrafikens kundtjänst dagen efter att detta har hänt. Efter nästan tre månader fick de ett brev från där det stod att Skånetrafiken tagit emot deras anmälan och beklagade om det hade blivit ett missförstånd. – Det är inte mycket till ursäkt tycker jag faktiskt. Och det tar för långt tid också innan man får detta, säger Lars Gren. Vi sitter i köket och pratar om vilka problem de har haft med Tobias resor. Chaufförer som kommit för tidigt eller för sent och konstigt samplanerade resor där någon annan skulle köras till en annan kommun på vägen. Karin berättar att på sista tiden har de haft en fast förare och nu fungerar allt lite bättre. Då dyker plötsligt färdtjänstbilen med Tobias upp utanför fönstret. Men han ska inte hit. Han ska ju till bowlingen idag. Taxichauffören har åkt förbi hemma hos Tobias bara för att berätta för föräldrarna att han ska sluta som förare nästa vecka eftersom ett nytt taxibolag har vunnit upphandlingen om Tobias resor. Han berättar också att det står fel adress i bokningen av Tobias resor idag. Mamma Karin ringer upp Skånetrafiken för att fråga varför de inte fått någon information om att de ska få en ny förare. – Jag frågade varför och de sa att det inte skulle påverkas. Men det gör det ju. Att det blir ny chaufför och så. Och det är ju skitbra att få reda på innan, så man kan förbereda Tobias på det. Och framför allt att vi vet om det. De kunde väl skicka ut ett brev eller någonting. Hon sa att det inte påverkar att det är en ny upphandling, vad säger er erfarenhet? – Det gör det ju. Då vet vi att då kan det strula den dagen. Och någon dag till innan de lärt sig hitta slingan, var vi bor någonstans, vem som ska med, hur vi ser ut. Back in business igen! Nu hade det precis börjat fungera? – Ja, jag tycker det. Och då ska det bytas? – Ja. Men vems fel är det att det strular så här mycket med Tobias färdtjänstresor? Jag sätter mig i bilen. Jag ska träffa Lars Hellström, ansvarig för färd- och serviceresor inom Skånetrafiken. – Det är jätteallvarligt. Varje sådan avlämning på fel ställe är ju en katastrof för den enskilde. Så vi ser jätteallvarligt på detta. Varför gör ni inte grundligare undersökningar då? Jag tänker med det här fallet med Tobias till exempel. Ni har fått reda på att han inte dök upp där han skulle vara, att han var försvunnen under två och en halv timme, det finns i anmälan till kundtjänst, och sedan så har beställningscentralen frågat föraren vad han gjorde och sen är det slut. Ingen mer kontakt med familjen, inget mer telefonsamtal med familjen utan ett brev tre månader senare där ni ber om ursäkt om det var ett missförstånd. – Nu relaterar du till ett ärende från 2012. Jag hoppas ju verkligen att vi har en kvalitet idag som är bättre på de sakerna. Det ärendet känns ju som vi har misslyckats i hur vi kommunicerar med kunden. Och hur vi också kommunicerar när detta upptäcks. Det är ju helt uppenbart. Lars Hellström anser att en del av förklaringen till problemen beror på den stora omställning som Skånetrafiken gjort 2012 då två beställningssystem slogs ihop till ett. Det märks också i mängden klagomål som kommer in till färdtjänsten just då. – Det är alltid så när man byter taxibolag eller man byter beställningscentral eller man gör en såpass stor omorganisation som vi har gjort så blir det stora störningar. Det är tyvärr så. Ibland går det fel. Och visst har bytet av beställningscentral skapat en hel del problem för färdtjänstresenärer i Skåne och vi hör flera berättelser om det. Men det är trots allt ett och ett halvt år sedan och folk lämnas fortfarande fel och inte bara här utan på flera andra ställen i landet. När vi går igenom händelsedatabaserna hos beställarna av färdtjänst, skolresor och sjukresor i Skåne, Västra Götaland och Stockholms län hittar vi fler fall. Det handlar om funktionshindrade barn som lämnas på fel plats och inte till en vuxen som beställningen anger. Synskadade personer som släpps vid helt fel adress eller vid fel ingång vid sjukhuset. Vi hittar närmare 1300 fall med personer som lämnats på fel plats eller på fel sätt och inte enligt instruktionen bara de senaste två åren. De här fallen baseras på nio miljoner utförda resor årligen. I förhållande till det kan antalet fellämningar tyckas litet. Men för den enskilde kan varje fellämning få stora konsekvenser. Eftersom anmälningarna kodas på olika sätt på de olika platserna i landet har vi inte kunnat få fram alla anmälningar. Vi vet dessutom att det finns ett stort mörkertal - det vittnar flera av färdtjänstcheferna om. Alla anmäler inte vad som hänt. Så här kan det stå i de dokument vi har fått fram. Föraren hade lämnat kunden ensam på trottoaren med packningen utan att ha följt med henne in, vilket det står i bokningen att han ska göra. Kunden är dement och var mycket ledsen när grannen hittade kunden ute på gatan. Innan de var framme så sa föraren jag hittar inte adressen och det är ditt fel att jag missar flera bra körningar, jag lämnar dig här, jag har inte tid att leta efter din adress. Resenären uppger att hon blev lämnad nedåt vattnet. Hon irrade omkring med sin rullator och till slut ringde hon på hos en privatperson och bad om hjälp. Privatpersonen körde henne till sjukhemmet. Resan var bokad med extraservice men det hade inte nått föraren och han lämnade henne i entrén där hon tydligen har suttit fast i sin rullstol i flera timmar och nu blivit inlagd på sjukhus efter detta. Chauffören släppte bara av damen. Damen hittas gående ute på stora vägen mot Limhamn. Någon känner igen damen och tar hem henne. På grund av sin demens talar hon inte så bra. Det är mycket viktigt att instruktionerna följs. Kunden kommer in i bilen och letar efter sitt kort i sin väska och föraren blir irriterad att det tog lite tid. Han bad henne gå ut ur taxin och släppte av henne mitt på gatan och åkte iväg. Hon förstod ingenting. Kunden är synskadad, rörelsehandikappad och förståndshandikappad. En av de vi hittar i materialet är 83-årige Gustav som aldrig kom hem.  För drygt ett år sedan hade han varit på ett korttidsboende ett par dagar och skulle hem till sin fru. Färdtjänsten körde honom dit. Men någonting gick fel på vägen. Vi åker till platsen där det hände. Det är en liten by, lantligt belägen i Västra Götaland. Gustavs fru vill själv inte berätta om händelsen i radio och Gustav heter egentligen något annat. Istället möter vi familjens vän Ove Severin, som är medlem av samma församling. – Det var ju en väldigt trevlig herre. Lugn. Påverkad av åldern självklart. Det är ju naturligt. Ganska lång ståtlig herre. Han hade gjort ett långt kärnfullt liv som lantbrukare. Gustavs by är en fin liten by på landet med öppna fält, några hus och en gammal missionskyrka. Det var kallt ute den där dagen, minus fyra grader, och det hade snöat hela dagen. Gustav som bara skulle åka från dörr till dörr med färdtjänsten, hade keps och handskar men var för övrigt tunt klädd. – Den här gården här nere är det då. Där har han bott tidigare. Det är rätt så många år sedan som han flyttade härifrån. Av någon anledning körde de hit ändå. Med äldre personer som det är ibland så har de inte riktigt komihåg. Närminnet försvinner ju först. Så han reagerade väl inte på det viset ordentligt. Egentligen var det några hundra meter längre bort som han skulle svängt av och kommit upp till det stället där han bodde nu då. Tyvärr så följdes ju inte instruktionerna heller, som de hade då att de skulle lämna tillsammans med anhörig som tog emot då. Utan de lämnade av honom här någonstans på vägen. Och efter en stund, jag vet inte efter hur länge så var det grannar runt omkring som fick se honom ute då och han var ju inte klädd för att vara ute egentligen eftersom han skulle åka från dörr till dörr. Så blev han nerkyld och förmodligen på grund av det då, när han hade blivit omhändertagen utav grannar som såg honom ute, så klarade han sig inte. Han föll ihop och dog tyvärr inne hos grannarna. Hur tog man emot det här i bygden? – Det blev en viss chock över att det hade hänt på det här viset. Tragiskt givetvis när han har gått bort. En person vi känt i många år. Också en viss ilska då över att inte färdtjänsten följt instruktionerna utan det ska behöva gå på det här viset då. Sluta så illa. 83-årige Gustav dog där inne vid kaffebordet hos grannarna efter att ha varit ute i kylan i en halvtimme. Det var inte första gången Gustav blev avsläppt på fel ställe. De anhöriga hade hört av sig till färdtjänsten och det ansvariga trafikbolaget Västtrafik flera gånger tidigare av samma anledning - att Gustav blivit avsläppt på den adress där han bodde för mycket länge sedan. Ändå hände det igen. Ove Severin har engagerat sig i det som hände Gustav. Han berättar om fler händelser där medlemmar i hans församling inte fått den hjälp de behövt av färdtjänsten. – Chauffören har helt kommer in i kyrkan och bett oss hjälpa till att hjälpa de gamla ur bilen då. Och det är också någonting som man kanske borde haft utbildning på. Hur man tar hand om och hjälper en person som är delvis rörelsehindrad att komma ur en bil. Det är inte paket man kör, det är människor som har vissa speciella behov.  Det ska ju en färdtjänstchaufför ha den kunskapen. Det tycker jag. Vad tycker du om det? Att du då får hjälpa till. Att inte färdtjänstföraren kan sitt arbete? – Jag tycker det är bristfälligt helt enkelt. Det är väl billigast så. Släng in någon bara som kan köra en bil. Gustav bodde i en av de 41 kommuner i Västra Götaland som lagt över ansvaret för färdtjänsten på Västtrafik. Kaliber träffar därför Gunilla Wicktor, kundansvarig för Anropsstyrd trafik hos Västtrafik, för att höra hur de ser på händelsen med Gustav. – Nu är det ju så att det här var en väldigt tragisk historia som fick ett väldigt tråkigt slut. Därmed kan man inte säga att det beror på att vi släppte av personen på fel ställe, men det är oerhört tragiskt det som hände i alla fall. Att Gustav blivit avsläppt på fel ställe flera gånger tidigare trots att de anhöriga hört av sig till Västtrafik i frågan, förklarar Gunilla Wicktor med att förarna har trott på Gustav när han sagt var han har bott och att beställningscentralen inte får skicka ut upplysningar till förarna om att en person är dement. – I det här fallet var det en talför man som hävdade med bestämdhet att han bodde där och att föraren skulle absolut släppa av honom där. Vilket föraren gjorde. Det är inte acceptabelt. Det får inte gå till så. Det står på körordningen att han skulle lämnas inne i hemmet och det står ju så av en anledning. Borde inte färdtjänstens chaufförer veta om det? – De vet om det. De vet om det. Och jag kan inte förklara. Den här föraren var djupt olycklig efter detta. Det här har ju hänt andra personer att de blivit släppta på fel ställe flera gånger efter det här. Hur ser du på det med tanke på den kundgruppen ni kör, alltså de svagare i vårt samhälle? – Det är ju inte acceptabelt. Och därför är vi så noga med att följa upp varje enskilt fall. Det är människor som arbetar med människor och ibland blir det fel. Tillbaka till Hörby och Tobias som har Downs syndrom och som var försvunnen i mer än två timmar efter att färdtjänsten släppt av honom på fel ställe förra hösten. Den här gången kom han fram till bowlinghallen. – Jag har varit här länge nu. Vad ska du göra nu? – Jag ska spela bowling. Tobias mamma Karin frågar sig varför färdtjänsten inte kan fungera så bra som den gjorde förr. – Det funkade ju bra när det var hörbykillarna som körde. Chaufförerna som körde kände Tobias, de kände oss. De visste var de skulle köra, de hittade ju i Hörby kommun och skulle de komma utanför och de inte kände till det så hade de ju tagit reda på det. De visste att de kunde ringa till oss. Det är en helt annan….ja. Men lilla Hörby Taxi kunde inte erbjuda ett lika lågt pris som de större taxibolagen i Skåne och kör inte längre färdtjänst på det sättet. Det bud som vunnit den senaste upphandlingen som trädde i kraft den 1 februari i år ligger som lägst på 64 kronor milen. Redan för 15 år sen tog Hörby taxi mer än så. Det här är en historia som vi stöter på om och om igen. De samhällsbetalda resorna, alltså färdtjänst, skolskjutsar och sjuktransporter står för cirka hälften av taxibranschens omsättning. Taxibolagen slåss om rätten för att köra dessa samhällsbetalda resor. När det kommer till upphandling konkurrerar taxibolagen och pressar därmed priserna. Samtidigt är det allt fler kommuner som lägger över hanteringen av färdtjänsten på en central organisation. Till exempel upphandlar och sköter Skånetrafiken färdtjänsten i 24 av Skånes kommuner. De finns så klart en mängd chaufförer som utför sitt arbete på ett mycket bra sätt och har en enorm yrkesstolthet. Bäst verkar det fungera när man fått en fast förare som lär känna resenären, men det är förstås dyrare. Och har man väl fått det att fungera kan upphandlingssystemet göra att ett nytt billigare bolag tar över körningarna och chauffören byts ut. Och varje gång ett nytt bolag med nya förare tar över ökar klagomålen på nytt. Det säger flera av färdtjänstcheferna vi talat med. Lars Hellström är den som är ansvarig för Skånetrafikens upphandling av färdtjänst. Och på Tobias mamma Karins fråga om varför Hörby taxi inte kunde fortsätta köra färdtjänst, svarar han så här. – Vi kan aldrig garantera att det blir ett lokalt taxibolag utan det är ju faktiskt de som lägger anbud. Vi får inte lov att begränsa på ett sådant sätt att vi förhindrar att aktörer lägger anbud. Det vi ställer krav på är att man ska ha en kunskap i de områden man har lagt anbud på. Han säger att det som avgör vem som vinner upphandlingen är till 80 procent priset och 20 procent kvaliteten. Lars Hellström menar att de inte kan ställa vilka krav som helst på de företag som kör. Henry Freij är expert på färdtjänsten i Sverige. Han menar att man borde kunna ställa högre kvalitetskrav på färdtjänsten än vad som görs idag. Han har en bakgrund som socialchef och han har suttit i flera statliga utredningar om färdtjänstens villkor. Och Henry Freij menar att när man centraliserar färdtjänsten förändras något på vägen. – Det har blivit i allt större utsträckning en fråga om att ekonomin styr. Man måste som det heter effektivisera och orsaken till det är att man vill ha ner kostnaderna. En konsekvens blir då ofta att den personliga kännedomen, det personliga engagemanget, det försvinner i verksamheten när den blir stor och omfattande. Vad leder det till för den enskilde individen som är beroende av att färdtjänsten fungerar? – Man får inte den hjälp som man kanske behöver via färdtjänsten. Man betraktas som en resenär vem som helst, som om man inte hade några behov och verkligheten ser ju inte ut så. Vad tycker du är de största problemen idag som du i ditt arbete har stött på och är kritisk mot till hur färdtjänsten sköts? – Det blir ju fler och fler utförandefrågor som blir aktuella. Att man gör stora upphandlingar, resenär och chaufför okända för varandra. Och det hänger ju naturligtvis ihop med att fler och fler kommuner och regionala kollektivtrafikbolag överlåter färdtjänsten till nya, okända bolag och där prispressen kommer in i bilden där lägsta pris är avgörande för vem som får uppdraget istället för kanske en hög kvalitet då. Flera av färdtjänstcheferna Kaliber talar med tar upp enskilda förares bristande kompetens och lämplighet för yrket som förklaring till en del av klagomålen. Men är det några enskilda förares fel att det har blivit så här? Idag finns runt 25 000 taxichaufförer i Sverige, enligt Transportförbundet, som också vittnar om en svagare löneutveckling för taxiförare, i jämförelse med exempelvis bussförare. Det är en stor personalomsättning bland förarna och många har osäkra villkor, enligt Transportförbundet. Kaliber talar med femton taxiförare som också kör färdtjänst. Några av dem har fått anmälningar på sig och för dem är arbetsvillkoren själva skälet till att färdtjänstresorna får en sämre kvalitet. – Det ser väldigt hemskt ut för våra kunder som har färdtjänstkortet. Kvalitet är väldigt lågt i botten. Vi inom servicebranschen måste serva dem. Men vi får ingen moral på grund av orättvisor, dåligt betalt. Vi jobbar 65-70-75 timmar i veckan. Då är man helt slut, som en småbarnspappa som jag, dålig ekonomi, jag som ensamarbete i hemmet. Vi bråkar med våra kunder och med våra arbetsgivare också, säger Metin. Metin började köra taxi för tio år sedan. Han säger att han gärna vill berätta om sin arbetssituation, men då under ett annat namn. Han är alltför rädd att förlora jobbet. Vi har därför låtit en skådespelare läsa in vad han säger. – Jag jobbar 70 timmar i veckan, sex dagar i veckan. Jag menar hur kan jag bli en människa? Metin säger att han för att hinna till körningarna ibland inte följer trafiklagar och regler. Att han och hans kollegor jagar efter körningar. Eftersom de jobbar utifrån provision. Och för en färdtjänstresa får han mellan 30 och 50 procent mindre betalt beroende på tidpunkten. – Det blir inte alls bra, jag tycker synd om dem. I min kultur vi måste respektera våra äldre. Men när jag inte vill visa respekt genom att inte svara till dem i bilen, genom att inte komma ut från bilen och öppna deras dörr, det krossas, min kultur, min service framför allt. Men ändå, jag kan inte hjälpa till, jag är slutkörd. Vi pratar med ett tiotal förare från Taxi Kurir som har en liknande bild som Metin. Vi söker därför upp Magnus Klintbäck, VD för Taxi Kurir i Stockholm som är ett av de företag som utför en stor del av färdtjänstresorna. Han är även vice förbundsordförande för Taxiförbundet. Magnus Klintbäck känner inte igen den beskrivning som Kaliber fått från förarna som är missnöjda med arbetssituationen. – Jag känner inte igen den bilden. Klart att på 3000 förare som vi har i Taxi Kurir Stockholm kan det säkert finnas en eller två eller några stycken som är missnöjda, det är det ju alltid. Och du har intervjuat tio av 3000. Hade det varit som du beskriver hade jag inte haft 3000 anslutna förare. Magnus Klintbäck känner inte heller igen bilden av att klagomålen ökar – trots att klagomålen på färdtjänsten fördubblats i Stockholms län de senaste fem åren. Men föraren Metin, menar att han på grund av arbetsvillkoren inte kan ge resenärarena det han vill och att det påverkar hela hans person. – Jag känner mig jättedåligt, det är emot min karaktär. Jag tappar mig själv, jag blir helt annan människa även hemma. Man gör en sak mot sig själv. Reportrar Maria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.se Karin Wettre karin.wettre@sverigesradio.se Producent Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se