Podcasts about ryms

Humanismen antagande om vår särställning har varit förödande för mänskligheten. Eva-Lotta Hultén letar efter hopp i en tradition med många blinda fläckar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I en lantbrukstidning hittade jag för ett antal år sedan en annons för en manick som kallades ”Humane killer”. Det var en liten giljotin i miniatyr, avsedd för slakt av höns. I annonstexten motiverades avlivningsverktygets förträfflighet med att hönsägaren slapp få blod på sig. Det humana i det hela var alltså att människan som dödade slapp söla ner sig.Det här sammanfattar den kritik jag har mot humanismen ganska väl. Den är, som namnet säger, människocentrerad och inte sällan självgod.Humanismen är den filosofiska tradition som ger människan ett egenvärde. Begrepp som empati och barmhärtighet är centrala men också kritiskt tänkande, kunskapssökande, förnuft och frihet. Den romerske statsmannen Cicero var för drygt 2000 år sedan en av de första som använde ordet humanitas värderande, synonymt med medmänsklighet och godhet. Han var en viktig föregångare till den antropocentriska humanism som varit förhärskande sedan renässansen, alltså idén att människan är exceptionell och bör ställas i centrum för allt.En viktig beståndsdel i humanismen har länge varit religionskritiken, eller fritänkandet, som slagit fast att människans moral ska grundas på förnuft och medkänsla och inte på föreställt gudomliga påbud. Men fritänkarna och de religiösa dogmatikerna bygger i stort sett sina idéer på samma tankegrund: människan som alltings mått.Den från början religiösa idén att människan skiljer ut sig från alla andra varelser och att det ger oss rätt att härska över dem är en föreställning vars brister i skenet av klimatförändringar och miljöförstöring blir pinsamt uppenbara. Till det kommer också ett debattklimat där enskilda människor ständigt blandar ihop sina egna åsikter med ett objektivt förnuft och använder sig själva som måttstock. Eftersom jag är förnuftig, verkar de tänka, så måste åsikter som motsäger mina, komma sig av att andra är dummare än jag.Samma slappa slutledningsteknik gäller för mänskligheten som grupp: eftersom vi är rationella så måste allt vi tar oss för vara förnuftigt. Och skulle vi råka ha försatt oss i en situation där vi håller på att underminera våra egna möjligheter till liv så är vi så exceptionellt smarta att vi kommer uppfinna tekniska lösningar på problemet.Humanismens förnuftsdyrkan skapar en tankefälla som leder till brist på lyhördhet och i värsta fall ren hybris. Vi är ju inte rationella utan bara duktiga på att rationalisera våra egna begär och intressen. Om vi håller oss medvetna om det och vaksamma på oss själva har vi i alla fall lite bättre utsikter att tänka och agera mer förnuftigt, på riktigt.Skulle den moderna humanismen kunna ifrågasätta sin blindhet och inneboende självöverskattning? Kanske genom att söka sig bakåt i de egna spåren. Föreställningarna om människan som unik herre och skapelsens krona har visserligen varit förhärskande men inte allenarådande. Essäisten Michel de Montaigne, skrev redan på 1500-talet att människan led av ”högmodig fantasi” när vi tillskrev oss själva gudomliga egenskaper och avlägsnade oss från massan av andra varelser. Han var skeptisk till att människan skulle ha någon inbyggd rationalitet att luta sig emot och konstaterade att ”Ju mer jag umgås med mig själv och ju mer jag lär känna mig, desto mer förbluffas jag över min formlöshet och desto mindre förstår jag av mig själv.”En vidare och mer prövande humanism fortsatte utvecklas under 1500- och 1600-talen. Litteraturprofessorn Carin Franzén lyfter i sin bok ”Fritänkandet” fram några av de kvinnor som bidrog: drottning Margareta av Navarra, svenska drottning Kristina, den franska författaren och kurtisanen Anne de Lenclos och den franska poeten Antoinette Deshoulières. De var aktiva i sin tids samhällsdebatt, kulturella salonger och samtal och utgick från vad kroppslig erfarenhet innebär för tänkande och förankrade människan i hennes fysiska omgivningar. I sina noveller, dikter och maximer behandlade de passionernas betydelse, ifrågasatte sin tids förnuftsdyrkan och människocentrering och kritiserade den mänskliga rovdriften på naturen. Franzén kallar dem inte bara för fritänkare utan också för libertiner.Ordet som först betecknade en frigiven slav började under 1500-talet användas nedsättande om personer som frigjort sig från religion och moral. Men Franzén menar att libertinismen rymmer många intressanta tankespår som har med vår relation till kroppen och naturen att göra.Libertiner lutade sig gärna mot naturalistisk filosofi av epikureiskt slag. De bejakade njutning, sinnlighet och naturkontakt. Många var tidiga sympatisörer till filosofen Spinoza som har beskrivits som panteist, med sina tankar om att Gud och naturen är så gott som synonyma begrepp.Vid sidan av den människocentrerade idéhistorien har det alltså hela tiden funnits en lite undanskymd ekologisk humanism.Men hur ska vi förstå humanismens nyckelbegrepp frihet om ordet ”alla” inte längre kan inskränkas till människor utan måste utvidgas till allt levande? Ryms träd, maskar, råttor och grisar i humanismen? På vilka premisser; för att de kan vara till nytta för oss eller för att de har ett eget värde?Om fallet är det senare, är vi då fortfarande kvar inom humanismens skrankor? Kan den bära att människan reduceras till kropp och materia bland andra kroppar och materia; eller är vi på väg mot ett annat ideal för oss och vårt sätt att förhålla oss till vår omvärld?Humanismen har dragits med fler blinda fläckar. I sin bok ”Humanly possible”, en exposé över 700 år av humanistiskt fritänkande, gör författaren Sarah Bakewell upp med en rasistisk och sexistisk historia och lyfter fram de föregångare som förmådde vara sant fritänkande. Som Jeremy Bentham, filosof som argumenterade för bland annat djurrättigheter. Och Bakewell visar att det där med att använda sig själv som måttstock för vad som är förnuftigt kan göras på ett klokt sätt. Tänkaren och den frigivna slaven Frederick Douglass konstaterade vasst att ”det finns ingen människa under himlavalvet som inte vet att slaveri är fel för honom.” Han menade att slaveriet gjort också slavägarna till offer eftersom systemet de verkade inom hade brutaliserat dem.Kanske är det här humanism när den är som bäst: i möte mellan kritiskt tänkande, medkänsla och strävan efter frihet för alla. Douglass förmår sätta sitt eget trauma åt sidan för att försöka förstå också dem som gjort honom illa.Vi människor är inte förmögna till objektiv rationalitet, men om förnuft förstås som förmåga att se saker ur många synvinklar och ifrågasätta också oss själva så är humanismens dröm om människan kanske fortfarande värd att drömma, och värd att föra med in i en mer ekologiskt hållbar relation till vår omgivning. Vår självbild som herrar har brutaliserat oss, men vi kan kasta dessa bojor åt sidan, om vi väljer att göra det.Eva-Lotta Hulténförfattare och journalistLitteraturCarin Franzén: Fritänkandet – kvinnliga libertiner och en annan humanism. Serien Glänta hardcore. Glänta produktion, 2023.Sara Bakewell: Humanly Possible – Seven Hundred Years of Humanist Freethinking, Inquiry, and Hope. Penguin press, 2023.

Marcus Olson är pastor i Equmenia-kyrkan och har i många år jobbat socialt utanför kyrkan och går under namnet Gatupastorn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TextRomarbrevet 8:28MusikA Celtic Blessing med Celtic Expressions MusiciansElgtomt – Natural Version med Per-MartinProducentKarin Grönbergliv@sverigesradio.se

Den brittiske musikern och Sverigefavoriten Lloyd Cole arbetar med sina multi-media-memoarer. Där kan man leta sig tillbaka 40 år i tiden och se och lyssna på hur alla hans låtar från debuten och framåt skapats. Lloyd Cole slog igenom med debutskivan Rattlesnakes 1984. Brittisk, somrig pop som hamnade på topplistorna i Sverige. 1990 flyttade han till New York och startade en solokarriär och nu bor han i lilla Easthampton och har återförenats med ett par av musikerna i bandet The Commotions som han gjorde de tre första skivorna med.På midsommarafton kommer ett nytt album, "On Pain" och i höst åker han på turné till de brittiska öarna. Och så samlar han allt material, texter, foton och demoinspelningar från hela karriären på sin hemsida. Det ska bli som ett internet-museum, säger Lloyd Cole.Reporter: Björn Jansson

Efter 17 års tystnad så är gubbarna i Wilmer X tillbaka med både album och turné - Nisse Hellberg och Jalle Lorensson besöker P1 Kultur. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Lisa Wall

You may be making individuals feel excluded without even knowing it. Tune in to find out more on how to identify and fix it!   Episode Introduction:  In today's day and age, where Diversity & Inclusion have become buzzwords, our guests Jackie Ferguson and Roxanne Bellamy of The Diversity Movement teach us how to build a truly inclusive company culture.   Episode Summary:  Jackie Ferguson and Roxanne Bellamy walk us through their respective journeys of being associated with the Diversity Movement and what led them here. They also share several practical tips and tricks to help you start being more inclusive as an entrepreneur.   Main Takeaways: As leaders, there can be a lot of pressure to say the “right thing” in times of crisis and the fear to mess up, this is when syncing your intentions with your words and being respectful towards others really helps. A lot of the power that we have as consumers is purchasing power which makes it important for us to be intentional about the companies we purchase from. In order to be more inclusive when you speak, start by listening to yourself talk and see where you can make shifts to be more inclusive. It's important for us to realize that how we speak is less about our intent and more about how it will be perceived. No matter how big or small your company is, you can intentionally build a culture from the first employee you hire. How to ensure that you're integrating DEI as a part of your hiring process: Thoroughly assess your job description and be intentional about communicating your values through it. Look to hire from diverse places, platforms, and backgrounds. Showcase diversity through your marketing material. Your company's diversity should be visible even in the top-level decision-making management.   Resources:  The Inclusive Language Handbook: https://theinclusivelanguagehandbook.com/ Diversity: Beyond the Checkbox Podcast: https://thediversitymovement.com/podcasts/ Diversity: Beyond the Checkbox - Foundations Course: https://thediversitymovement.com/course/   Find Jackie Ferguson & Roxanne Bellamy::   Email Jackie: jackie@thediversitymovement.com Email Roxanne: roxanne@thediversitymovement.com Website: https://thediversitymovement.com/ Instagram: https://www.instagram.com/thediversitymovement/ Facebook: https://www.facebook.com/thediversitymovement/ LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/the-diversity-movement/   Get the visual experience, watch the videocast for the episode here: https://youtu.be/rYMs-fujz00   Connect With Girija: Website: https://www.gbplaw.com/ Instagram: https://www.instagram.com/gbplaw/ Facebook: https://www.facebook.com/GBPLaw/   Help us mentor other entrepreneurs through the power of storytelling by rating us and leaving a positive review on Apple Podcast: https://podcasts.apple.com/us/podcast/law-chat-with-girija/id1528580730   Get the FREE Five Day Legal Audit: https://yourcontractbuddy.com/5-day-free-legal-audit-challenge/   Join Law Chat for Entrepreneurs Free Facebook Community: ​​https://www.facebook.com/groups/lawchat   Get Ready To Use Contract Templates At: https://yourcontractbuddy.com/

Ulrika och Linda hälsar på hemma hos författaren och journalisten Göran Greider för att prata om trädgård och boken I trädgården hörs andra ekon. Varför fastnade Göran för trädgård? Ärver man ett trädgårdsintresse? Ryms sorg i trädgården? Är männen på väg tillbaka till trädgården och varför är reflektion en trädgårds viktigaste uppgift? Ett intressant och varmt samtal om en passion alla tre delar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad berättar palmsöndagens evangelietext om mellanmänskliga och sociala mekanismer?Hur känns det att dras med i jublande folkhop?Ryms glädjen i sorgen och ryms sorgen i glädjen?Var kan vi mötas för att samtala - när omvärlden ibland känns lite väl svart eller vit?Och vad ropar stenarna idag? Nina Konnebäck och Jenny Grimbeck möts för att samtala om mantlar, förväntningar och förhoppningar utifrån palmsöndagens evangelietext. Nina är prästkandidat för Göteborgs stift och läser just nu slutåret på Svenska Kyrkans Utbildningsinstitut. Jenny är pastorsadjunkt i Härlanda församling. Klicka här för att lyssna på samtalet: 210 - Tolkning pågårText för samtalet: Lukasevangeliet 19:28-40Temat för söndagen: Vägen till korset 

Ungdomsmöte med Johanna Karlsson där hon predikar om att alla personligheter, extroverta och introverta, är kallade till mission!

Dlaczego rodzice powinni czytać dzieciom, jakie książki wybrać i skąd czerpać inspiracje do czytania. Książka rozwija zdolności językowe i wyobraźnię dziecka, ale też może pomóc w rozmowie o emocjach czy pokonaniu nieśmiałości. Tematy z odcinka GIJ#31: Dlaczego czytanie jest ważne?  Czytanie rozwija kompetencje językowe i wyobraźnię Co lepsze audiobooki czy czytanie przez rodzica?  Jak ważny jest głos rodzica dla dziecka? Tworzenie więzi pomiędzy rodzicem a dzieckiem poprzez rytuał czytania  Jaki wybrać ekran dla dzieci do oglądania bajek? Kindle, e-book czy tradycyjna książka?  Kiedy zacząć czytać książki dziecku? O jakiej porze dnia najlepiej czytać dziecku? Czym się kierować przy wyborze książki dla 2-3latka? Czy czytanie może mieć wpływ na to kiedy dziecko zacznie mówić?  Rola czytania w życiu dziecka i rodziny  Czy książki pomagają rozmawiać z dzieckiem o emocjach i problemach?  Kiedy zabrać dziecko pierwszy raz do biblioteki? Jak podtrzymać rytuał czytania u kilkulatka? Identyfikacja dziecka z bohaterami książek  Czy książka może u dziecka wywołać prawdziwy smutek? Gdzie szukać wartościowych książek? Storytelling - opowiadanie historii Pięknie wydane książki zachęcają do czytania i są początkiem obcowania dziecka ze sztuką Wspominamy o: ciekawych stronach internetowych: http://www.ryms.pl/ (RYMS.pl) , https://ronja.pl/ (ronja.pl), https://calapolskaczytadzieciom.pl/ (Cała Polska Czyta Dzieciom) wydawnictwach: Zakamarki , https://www.gwp.pl/ (GWP) książkach

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Stockholm, tisdag 24 december. Julafton. Och i dag ska jag ringa min syster som bor i södra Europa. Där firar de i och för sig jul först i morgon, men hon är svensk och det här är ju en dag då vi förväntas tänka lite extra på varandra. Telefonsamtalen blir kanske mest: hur långt har ni kommit med julmaten?, men ändå. Det finns också en hel del andra som jag skulle vilja ringa till om det bara gick, och om jul alls betyder något för dem. Till exempel till den afghanske tjugoåringen Kaisalami som försökte tjäna ihop några euro om dagen som frisör i backen, i kanten av det ökända flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos. Han hade fixat en stol, en sax, en kam och någon sprejflaska och hängt en spegel på trädstammen. Han var full av skratt och hopp om att snart få börja ett lugnt liv i Europa. Jag skulle vilja ringa och säga inte god jul! men: må du få lite ro i den täta trängseln av människor som sover på presenningar runt dig och din familj. Det är kallt nu och varje natt är en kamp. Ja, Kaisalami, må du behålla ditt hopp för du är garanterat fast just nu på Lesbos. I London finns en butik i Covent Garden som samarbetar med en grupp frivilligarbetare på Lesbos. Varje julklappsköp i London leder till julklappar till de asylsökande på Lesbos. De får det allra mest efterfrågade sovsäckar, tält och förnödenheter. Jag skulle också vilja kunna ringa till Centralafrikanska republiken, till Bambari där jag var häromveckan och fråga en av de där killarna som ingick i blåsorkestern om julen betyder något för dem? De var kristna centralafrikaner på flykt undan det hejdlösa våldet inom sitt eget land. Blåsinstrumenten var gjorda av trädrötter. Det var obegripligt fattigt. Ryms jul i kampen om att överleva? Religion och julfirande har förstås inte längre någon direkt koppling. I det buddistiska Thailand, i shoppingens Mekka Bangkok stod granen stor och pyntad utanför varuhuskomplexet på Sukhumvit Road redan den första november. Glitter med stjärnor prydde entrén till grannkomplexet allt för att pigga upp konsumenterna. Granen av plast var hög och pyntad med stora papier maché-djurhuvuden i glada färger. Det är många fler som jag tänker på och skulle vilja kunna ringa till. Paul från Kamerun, ekonomen i vit skjorta som lyckats ta sig till Rom i båt över Medelhavet, men som inte fick något jobb. Belal, rohingyakillen från Myanmar, som jag mötte i flyktinglägret Kutupalong i södra Bangladesh och senare som servitör i staden Cox's Bazar. Också femtonårige tunisiske Monir, som tänkte köpa ny GPS för att åter sätta sig i en båt tillsammans med sina kompisar och styra mot Lampedusa. De svarar inte längre på sina mobilnummer, så jag kan tänka på dem i dag, men inte längre ringa. För att själv komma i julstämning var jag häromkvällen i kyrkan och hörde musik från tolv olika europeiska länder, i en julkonsert. Alice Petrén, migrationskorrespondent alice.petren@sverigesradio.se

Maria Sverke är präst i Österåkers pastorat tre mil norr om Stockholm. För att kunna känna empati och gå kärlekens väg tror jag att vi måste vara tämligen ostressade. Kan det vara så att vi lever i ett mer och mer empatilöst samhälle eftersom fler och fler människor är stressade och blir utbrända. Blir kärlekens väg smalare och smalare? Maria Sverke Text Markusevangeliet 12:30-31 1 Korinthierbrevet 13:13 Musik Portugese love theme från filmen "Love actually" - Craig Armstrong Glasgow love theme från filmen "Love actually" - Craig Armstrong No time for caution från filmen "Interstellar" - Hans Zimmer Programmet sändes första gången 13 februari 2018  Producent Gunilla Nordlund Sveriges Radio Västerbotten gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Liveinspelning från marknadsgatan i Västerås under Världens fest 2017. Podstudion gästas av biskop Mikael Mogren, Amanda Wisselgren, Urban Jarméus, Mia Wålsten och JanOlof Nordström. Moderator är Emelie Simmons. Ljudtekniker är Andreas Lindström. Reportar på stan är representanter från Ung i den världsvida kyrkan. 

Ryms i en bra frasering. Idogt arbete, musikstycke för musikstycke. Ett samtal mellan olika röster. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Unge cellisten Jakob Koranyi har fått en rad utmärkelser och lovordats för sin vackra celloton och tekniska behärskning. I år debuterar han i Lincoln Center i New York och turnerar i USA. Min musikaliska röst ryms inom en bra frasering vid en lyckad konsert. Rösten är separerad från det intellektuella arbetet när jag övar, förklarar Koranyi. Cellon förknippas ofta med melankoli och innerlighet. Ja, mörkret tilltalar mig mer än ljuset i musiken. Min röst har en mer inåtvänd än utåtriktad musikalitet och det är lätt att spela Schubert men svårare med Beethoven, berättar Jakob Koranyi.   Tonsättaren Marie Samuelsson har en lång verklista och spelas av de största svenska symfoniorkestrarna. Hon komponerade bl a nu en opera med libretto av författaren Kerstin Ekman. Min egen musikaliska röst byggs upp genom idogt arbete, musikstycke för musikstycke. Min musik är ordlösa samtal mellan människa och natur, människa och stad, människa och liv. Rit och nutid samsas och tidskänslan är central. Musiken får en fysisk direkthet, liksom rockmusik, säger tonsättaren Marie Samuelsson, som spelade och sjöng i det legendariska bandet Elegi på 80-talet. Det gäller att vara modig och inte ge efter för kritik eller andras åsikter. Hellre då köra på än mer med det egna uttrycket, tipsar Marie Samuelsson.   Kontrabasisten Mattias Hjort är ansvarig för Jazz- och improvisationsutbildningen vid Malmö Musikhögskola. Han ser sig som en trädgårdsmästare, vars uppgift är att ge näring och stöd åt varje student, varje individ, för att hon/han skall nå sitt musikaliska mål och finna sitt eget uttryck i musiken. Härmande och tävlan kan vara en motkraft mot att utveckla en unik, egen musikalisk röst, säger Mattias Hjort. Att söka inspiration är däremot oerhört viktigt. Studenten bejakar sin egen musikaliska röst, och blir samtidigt medveten om mångfalden av andras uttryck. Musicerandet blir ett samtal, förklarar Mattias Hjort.   Spellista: Rotationer Marie Samuelsson Helsinborg Symphony Orchestra, Hannu Lintu Airdrum Phono Suecia PSCD 147   First Run Mattias Hjort, kontrabas. Lisbeth Diers. Triple Bass Fantasy A Secret Sign Kopasectic Productions KOPACD 028   Sonata In C For Cello And Piano_ Scherzo-Pizzicato Britten Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano CAPRICE CAP 21767   Sonata For Piano And Cello In E Minor Op. 38 Allegro Non Troppo Brahms Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano CAPRICE CAP 21767   Sonata For Piano And Cello In E Minor Op. 38_ Allegretto Brahms Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano CAPRICE CAP 21767   Cello Sonata Capriccio Ligeti Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano CAPRICE CAP 21767   Sinfonia Concertante, sats 1 Prokofjev Jakob Koranyi, cello. Gävle symfoniorkester. Henrik Schaefer, dir Inspelad i Gävle 2008   Sonata In C For Cello And Piano: Marcia Britten Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano CAPRICE CAP 21767   Mat Marie Samuelsson Elegi            Slick/Musiklaget   Lufttrumma III Marie Samuelsson Norrköping Symphony Orchestra, Tuomas Ollila Airdrum Phono Suecia PSCD 147   Sorgestråk Marie Samuelsson Caput Ensemble. David Curtis, dir Nordiska Musikdagarna Reykjavik 2006   Singla Marie Samuelsson Kungliga Filharmonikerna. Mats Rondin, dir. Inspelad av SR P2   Signal Marie Samuelsson Stockholms Saxofonkvartett Caprice CAP 21517   Sweet Drops Cennet Jönsson Mattias Hjort, kontrabas. Cennet Jönsson Quartet Antelope Dance Kopasectic Productions KOPACD 020   Final Play Loïc Dequidt Mattias Hjort, kontrabas. Loïc Dequidt Quartet Nomade Kopasectic Productions KOPACD 022   Amhara Loïc Dequidt Mattias Hjort, kontrabas. Loïc Dequidt Quartet Nomade Kopasectic Productions KOPACD 022   Brief Excursion Plunge Mattias Hjort, kontrabas. Plunge with Bobo Stenson, piano Origo Kopasetic Productions KOPACD 025

Hur ser spelvärldens färgtrender ut? Har vi lämnat de brungeggiga FPS:en bakom oss, är det klatschiga färger a lá Far Cry 3 som är på tapeten nu? Hur används färger i spel som spelmekaniska element ? Vilket spel har den absolut snyggaste färgpaletten? Frågor som får svar i P3 Spel denna vecka. Reportern Simon Campanello har träffat Art Director Martin Bergquist som arbetar på Avalanche, men har jobbat på Grin och Dice bland annat. Martin ger oss baserna i färgernas magiska värld. Programledare Angelica Norgren har pratat spelfashion med Svenska Moderådet. Vilka signaler sänder spelkaraktärers kläder? Och hur mycket blandar sig modeindustrin i spelens utveckling nu när grafiken är så realistisk? I studion diskuterar panelen vidare - Josef Fares, Johan Hallstan & Victor Leijonhufvud bjuder dessutom på recensioner av Monster Hunter 3 Ultimate, Badland och Far Cry 3: Blood Dragon. Redan nu kan du lyssna på Samson Wiklunds fina radiohistoria. Det handlar om skaparen till legendariska spelserien Final Fantasy. P3 Spel hör du på lördag 13 april klockan 14:03-16:00 i P3.

En elektroopera med utgångspunkt i Charles Darwins "Om arternas uppkomst"... genialisk idé eller hopplöst kamikazeprojekt? Med tanke på recensionerna verkar det mer genialiskt än hopplöst. Det är syskonen Olof och Karin Dreijer i The Knife, som tillsammans med den danska teater- och performancegruppen Hotel Pro Forma skapat operan, som hade premiär i höstas i Köpenhamn. Nu kommer den till Stockholm och vi får en höra en sång ur föreställningen, live i programmet. Sångaren Jonathan Johansson och regissören Ralf Ströbaek gästar oss. Burkadebatten har tagit ny fart efter förbudsförslaget i Frankrike, och efter Fredrik Reinfeldts tydliga avståndstagande i gårdagens partiledardebatt i Studio Ett. Vi pratar med Amineh Kakabaveh, grundare och ordförande av den svenska avdelningen av organisationen Varken hora eller kuvad, om hur hon ser på frågan. Och så handlar det om Afghanistan, om krigsherrar och kvinnornas situation. Diana Janse, aktuell med boken "En del av mitt hjärta lämnar jag kvar", kommer till studion. Bisittare är Nina Lekander.