Podcasts about lukasevangeliet

Den här veckan är temat "Samhällsansvar" och bibeltexten är hämtad från Lukasevangeliet kapitel 19, vers 1-10. "5 minuter med Gud" med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Præludium: Johann Sebastian Bach: Es ist das Heil uns kommen her, BWV 638 Fra det G.T.: Salme 25, 1-9 Salme: 741 "Op, min sjæl, thi sol er oppe" Fra det N.T.: Lukasevangeliet 12,22-31 Korvers: Poul Christian Balslev: Gud skal alting mage (Tekst: Hans Adolph Brorson) Salme: 41 "Lille Guds barn, hvad skader dig?" Postludium: Frederick Andrew Keene: Allegro con brio C-dur

Præludium: Johann Gottfried Walther: Lover den Herre Fra det G.T.: Salme103, 8-17b Salme: 2 "Lover den Herre" Fra det N.T.: Lukasevangeliet 11,5-13 Korvers: Poul Christian Balslev: Gud skal alting mage (Tekst: Hans Adolph Brorson) Salme; 588 "Herre, gør mit liv til bøn" Postludium: Charles Marie-Widor: Adagio fra op. 13,2

Præludium: Kate Westrop: Andante Fra det G.T.: Salme 145,1-14 Salme: 34, vers 1-3 "Gud skal alting mage" Fra det N.T.: Lukasevangeliet 10,38-42 Korvers: Poul Christian Balslev: Gud skal alting mage (Tekst: Hans Adolph Brorson) Salme: 34, vers 4-6 Postludium: Elisabeth Stirling: Movement i As-dur

Præludium: Max Reger: Guds kærlighed ej grænse ved Fra det G.T.: Esajas' Bog 1, 11-17 Salme: 365 "Guds kærlighed ej grænse ved" Fra det N.T.: Lukasevangeliet 10, 25-37 Korvers: Poul Christian Balslev: Gud skal alting mage (Tekst: Hans Adolph Brorson) Salme: 366 "Nogen må våge i verdens nat" Postludium: Sigfrid Karg-Elert: A cool October morning

Præludium: Sigfrid Karg-Elert: Herre Jesus, vi er her Ord til dagen: af Gregor af Nyssa Salme: 375 "Alt står i Guds faderhånd" Fra det N.T.: Lukasevangeliet 10,1-12 Korvers: Poul Christian Balslev: Gud skal alting mage (Tekst: Hans Adolph Brorson) Salme: 633 "Har hånd du lagt på Herrens plov" Postludium: Emil Sjögren: Legende i F-Dur

17. Søndag efter Trinitatis prædikede Thomas Frovin over Lukasevangeliet 14,1-11 og første læsning var fra Første Salmernes bog 19,2-7

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 12. oktober 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekster: Lukasevangeliet kap. 14,1-11–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1) Læs teksten til prædikenen sammen: Lukasevangeliet kap. 14,1-112) Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3) i modtagerpositionen—> Jesus spørger: “Er det godt at blive helbredt på en hviledag?” Hvornår i dit liv har det været svært for dig at stå i en modtagerposition — at tage imod nåde, kærlighed eller hvile uden at skulle gøre dig fortjent til det?—> Hvordan kunne det se ud konkret for dig at modtage i stedet for at præstere i den kommende uge?4) Tempo og tillid – det, du ikke kan hvile fra, det er du slave af.—> Hvad fortæller dit nuværende livstempo om det, du tror er sandt om Gud og om dig selv?—> Er der noget i dit tempo, din rytme eller dine prioriteter, der kunne være et kald fra Gud til at slippe kontrollen?5) Stolthed og selvbillede – er min identitet fastlåst i, hvor meget jeg kan opnå?—> Hvor ligger din største fristelse til selvophøjelse — at finde værdi i det, du kan, gør eller præsterer?—> Hvordan viser Gud dig, at din værdi ligger et andet sted?6) Ydmyghed som frihed – “Enhver, som ophøjer sig selv, skal ydmyges, og den, der ydmyger sig selv, skal ophøjes.” (Luk. 14,11)—> Hvordan adskiller ægte ydmyghed sig fra falsk beskedenhed i dit liv?—> Hvordan kunne det se ud for dig at praktisere sand ydmyghed i en konkret relation eller situation?7) Korset og hvilen – Jo mere jeg mediterer over korsets gåde, desto mere falder min selvretfærdighed fra hinanden.—> Hvordan kan du konkret vende tilbage til korset og hvilen i Kristus, når du mærker stress, præstationspres eller selvfordømmelse?—> Er der en praksis (bøn, sabbat, tilgivelse, stilhed, sang osv.), der hjælper dig til at huske, at du allerede er elsket?8) Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 5. oktober 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekster: Lukasevangeliet kap. 7,11-17––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1) Læs teksten til prædikenen sammen: Lukasevangeliet kap. 7,11-172) Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3) Hvornår har du sidst oplevet, at Gud så dig midt i noget svært — måske uden at du selv bad om det?—> Er der områder i dit liv lige nu, hvor du har svært ved at tro, at Gud faktisk ser?4) I prædikenen siges det: “Gud ser også ruinerne i vores liv.”—> Hvilke “ruiner” eller ufuldendte steder i dit liv tror du, Gud ønsker at genopbygge?—> Hvordan kan du give Gud adgang til netop det sted i dit liv i den kommende tid?5) Prædikenen advarer mod svage håb og minder os om, at “håbet er en person”. —> Hvordan mærker du forskellen mellem et “floskelagtigt håb” og et håb, der hviler på Jesus som opstanden Herre?—> Hvor har du brug for, at dette levende håb får lov at trænge dybere ind i dit liv?6) Jesus taler ikke til døden, men til mennesket: “Rejs dig op!”—> Hvad betyder det for dig, at Jesus kalder dig — også i det, der føles dødt, træt eller fastlåst?—> Hvad kunne det konkret betyde for dig at “rejse dig op” i dit trosliv netop nu?7) Hvilke tegn på “nyt liv” ser du i eller omkring dig i denne tid?—> Hvordan kan du i praksis være med til at bringe Jesu liv og håb ind i andres liv — fx i dit fællesskab, din familie eller dit arbejde?8) Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Den här veckan är temat "Enheten i Kristus" och bibeltexten är hämtad från Lukasevangeliet 22:24-27. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

13. Søndag efter Trinitatis prædikede Niels Nymann Eriksen over Lukasevangeliet 10,23-37 og første læsning var fra 3. Mosebog 19,1-2 & 9-18

Den här veckan är temat "Friheten i Kristus" och bibeltexten är hämtad från Lukasevangeliet 13:10-17. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.  

11. Søndag efter Trinitatis prædikede Mathilde Bolt over Lukasevangeliet 18,9-14 og første læsning var fra 1. Korinterbrev 15,1-10a 

Prædiken over teksten fra Lukasevangeliet kapitel 18 vers 9 til 14.

10. søndag efter Trinitatis prædikede Niels Nymann Eriksen over Lukasevangeliet 19,41-48 og første læsning var fra 5. Mosebog 6,4-9.

9. Søndag efter Trinitatis prædikede Thomas Frovin over Lukasevangeliet 16,1-9 og første læsning var fra Ordsprogenes Bog 3,27-35 

Den här veckan är temat "Goda förvaltare" och bibeltexten är hämtad från Lukasevangeliet 12:42-48. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Vad innebär det egentligen att följa Jesus? I Lukasevangeliet möter vi tre män som alla vill gå i hans fotspår – men ändå hålla fast vid trygghet, relationer och bekvämligheter. Beskeden som Jesus ger de tre männen, tycker jag känns oväntat radikala. Dagens poddavsnitt tar dig därför med på en personlig resa genom texten, med den utmanande uppmaningen som en röd tråd "att följa Jesus utan att se sig tillbaka". Här på Jesuspodden fortsätter jag att undersöka vem Jesus är, och vad det betyder att våga följa honom. Genom livets alla glädjeämnen och prövningar. Miljontals människor har redan fattat sitt beslut, och kanske kan det vara så att det idag är din tur? Om Jesus är den han säger sig vara – nämligen världens frälsare. Ja, då bör du kanske ta dig tid att lyssna på, vad han har att säga – även till dig? Jag har beslutat att följa Jesus >> https://www.youtube.com/watch?v=DGYECNHswZs Jesuspodden är producerad av mig (Mia) som mötte Jesus redan som femåring. Allt sedan mitt beslut att följa Jesus, har jag lärt mig mer och mer om vad relationen med Jesus innebär i praktiken. Jesus säger: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kan komma till Gud utom genom mig". /Johannesevangeliet 14:6 Jag ska inte ljuga och säga att det alltid har varit enkelt att följa Jesus... Men det har helt klart varit värt det :)  Och har du frågor eller funderingar, så tveka inte att höra av dig! Jesuspodden idag bygger på Lukasevangeliet 9:57–62 /Mia https://jesuspeople.se/om-oss-jesuspeople-se/

7. søndag efter Trinitatis prædikede Niels Nymann Eriksen over Lukasevangeliet 19, 1-10.  Først læsning var Salme 126. 

Författaren Kristoffer Leandoer letar efter sin morfars marginalanteckningar i Sören Kierkegaards Dagbok och finner två människor vars intellektuella vägar korsas, på väg i olika riktningar i livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2022-05-05.Min morfar var en boksamlare av stora mått och hans huvudsakliga motion var veckorundan till Stockholms antikvariat, som tog en hel förmiddag i anspråk. I min ägo har jag hans exemplar av Sören Kierkegaards Dagbok. Morfar köpte boken i Uppsala den 4 januari 1932, medan han själv studerade till präst. Dagboken har kallats Kierkegaards inre självbiografi och är läst med pennan i hand. Understrykningar, kommentarer i marginalen. En stor del av boken ägnas Kierkegaards funderingar kring prästämbetet och planer på att prästvigas. Morfar måste ha köpt den med detta i åtanke, för att gå i dialog med den danske filosofen om sitt eget yrkesval.Morfar hade växt upp i Frälsningsarmén, där hans pappa var revisor. Sedan blev han rekordung pastor i Missionsförbundet, predikade land och rike runt tills han träffade mormor och inledde en decennielång förlovning. För att ge mormor det hon ville ha – ett ombonat hem, trygghet, välstånd, en respekterad samhällsställning – lämnade morfar sin ambulerande frikyrkotillvaro och skolade om sig till präst i Svenska kyrkan.Den 1 maj 1835 skriver Kierkegaard följande: ”Då man skall följa kommentatorernas väg, går det ofta som med den resande i London – vägen leder nog till London, men om man vill dit, så måste man gå i rakt motsatt riktning.”Hundra år senare bekräftar morfar gillande: ”Och så synes det mig med min längtan att nå prästkallet”, antecknar han i marginalen. Det vill säga, morfar hade inte valt att omskola sig om han lytt råden från dem som stod bredvid. Det gäller att förstå min bestämmelse, säger Kierkegaard, att finna en sanning som är sanning för mig – och morfar håller med. Det är ju precis vad han själv gjort – lämnat allt och börjat om. Han har också valt sin egen väg, han och Kierkegaard kan vara sams.De möts i betoningen av det subjektiva: hjärtats sanning, det självupplevda. Morfar kommer ju från väckelsen, det personligt levda mötet med Gud är hans hemmaplan.Att följa en annan människas läsning är en påtagligt intim handling, det innebär att flytta in i hennes huvud för en stund. Genom morfars understrykningar och kommentarer lär jag känna sidor av honom som var oåtkomliga när jag var barn.I början av 1837 kastar Kierkegaard fram tesen att stora genier egentligen inte läser när de läser; de är för upptagna av sin egen utveckling för att bry sig om att förstå författaren. Nu blir det frågetecken i marginalen. Morfar får inte grepp om tanken. ”Utvecklas de inte själva om de lära sig förstå författaren?” undrar han.För Kierkegaard är personligheten med nödvändighet på kant med omvärlden, i strid med varje auktoritet. Dialog är ett sätt att bråka. Morfar avskydde all form av bråk. Sällan eller aldrig talade han illa om andra.Kommentarer som ”Förstår jag ej” eller ”Kanske jag missuppfattar” blir allt vanligare. En äkta kristen är man bara i motvind, menar Kierkegaard: först när man blir utbuad av sin församling. Stort frågetecken i marginalen av morfar, denna gång i bläck.Den 7 februari 1846 skriver Kierkegaard: ”Min plan är nu att utbilda mig till präst Jag har i flera månader bett Gud hjälpa mig vidare, ty det har nu en längre tid stått klart för mig, att jag inte mer bör vara författare, vilket jag antingen vill vara helt eller inte alls.” Morfar stryker under. Men det som står högst på hans egen önskelista under läsningen – gifta sig och prästvigas, bli en stadgad karl med ämbete och tjänstebostad – är precis vad Kierkegaard väljer bort i sitt liv. Han säger upp både förlovning och prästvigning. Det kunde väl andra också göra, tyckte han.Sören Kierkegaard, som kom från en förmögen familj och aldrig behövde grubbla över sin försörjning, sa att man måste lära sig att avstå. För att höja sig från tillvarons estetiska dimension måste man avstå från världen. Endast genom tron på det absurda kunde människan hantera sin skuld och göra som Abraham på Moria berg och visa sig beredd att handgripligt offra det man hade allra kärast. Skuld består nämligen i att klänga sig fast vid denna världen och välja den framför Guds rike.Kierkegaard hade en unik förmåga att göra andra människor illa till mods. Morfar gjorde sig omtyckt. Han talade aldrig illa om någon och bevarade samvetsgrant de hemligheter han fick ta emot under sin långa tjänstgöring: man visste aldrig hur andra människor egentligen hade det, sade han gärna. Han behandlade andras familjeliv med större varsamhet än sitt eget.”Olycklig kärlek är den högsta formen av kärlek”, säger Kierkegaard. ”Nej!” har morfar skrivit i marginalen. Med utropstecken. Så kommer en teologisk förklaring: ”den högsta formen”, har morfar skrivit med blyerts, ”är en kärlek som är välsignad av Gud: lycklig eller olycklig!”Kierkegaard ville ha det dåligt. Morfar ville ha det bra. Han värdesatte yttre bevis på framgång – ordenssällskap, middagsinbjudningar, han tackade ja till allt.Morfar fick alltid beröm för att han talade både vackert och väl. Han var populär som lunchpratare och som radiopräst, det spelades in skivor med hans predikningar. Prästen ”ska inte vara en talare”, dundrar Kierkegaard, utan en som ”existerar i det han förkunnar”. Understruket med bläck, inte blyerts, och med påtagligt skakig hand. Enligt Kierkegaard är sanningen alltid i minoritet. Att vara ensam om sin åsikt är nästan ett bevis på att man hade rätt. Morfar gick åt motsatt håll. Han kom från frikyrkan till statskyrkan och ville in i värmen.Kristendomen är ingen lära, utan en existensmeddelelse, sa Kierkegaard, som inte behövde försörja varken sig själv eller någon annan. Men det behövde morfar, som studerade kristendomen just som en lära. Och därför lät han Kierkegaards tanke om kristendomen som en existensmeddelelse vara utan att stryka under. Existensen fick meddela sig bäst den ville.Att bli botad med hjälp av kristendomen är inga problem, säger Kierkegaard på sidan 402: ”svårigheten är att bli tillräckligt sjuk”. Citatet är understruket, men inte av morfar. Här tycks ett slutgiltigt brott ha skett mellan morfar och Kierkegaard … dessa sidor var fortfarande osprättade när boken kom i min hand. Därför kan morfar inte heller ha läst nästa sida, där Kierkegaard fortsätter sin tanke och driver den ännu ett steg: ”kristendomen är främlingskap i denna världen.”Om morfar hade läst så långt, hade han kanske ändå känt igen sig, åtminstone i slutskedet av sitt liv.. För han, som satte så högt värde på att vara hemmastadd i Stockholm och på Södermalm, dog verkligen som en främling. När jag nu tänker på morfars sista tio år i livet – förlamning, färdtjänst, långvård – så är det allt Kierkegaard som verkar bortskämd. Ingen som får leva tillräckligt länge kan längta efter att bli tillräckligt sjuk, det är ungdomens, hälsans och bekymmerslöshetens privilegium. ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka”, säger Jesus i Lukasevangeliet. Jag tänker mig att morfar sätter utropstecken där.Kristoffer Leandoer, författare

5. Søndag efter Trinitatis prædikede Thomas Frovin over Lukasevangeliet 5,1-11 og første læsning, der var fra Esaja´s Bog 6,1-8 

Lukasevangeliet 24,50-54

Lukasevangeliet 24,50-54

4. Søndag efter Trinitatis prædikede Niels Nymann Eriksen over Lukasevangeliet 6,36-42. Første læsning var fra 2 Samuelsbog 11,26-12,7a

Lukasevangeliet 24,37-43

Lukasevangeliet 24,37-43

Lukasevangeliet 24,35-36

Lukasevangeliet 15,1-10

Lukasevangeliet 24,35-36

Lukasevangeliet 24,34

Lukasevangeliet 24,34

Lukasevangeliet 24,33 (2)

Lukasevangeliet 24,33

Lukasevangeliet 24,33 (2)

Lukasevangeliet 24,32

Lukasevangeliet 24,33

Lukasevangeliet 24,32

Lukasevangeliet 24,30-31

Lukasevangeliet 24,28-29

5. Søndag efter Trinitatis prædikede Thomas Frovin over Lukasevangeliet 5, 1-11. Første læsning var fra 1. Esajas Bog 1-8. 

Lukasevangeliet 24,30-31

Lukasevangeliet 24,28-29

Lukasevangeliet 24,27

Den här veckan är temat "Förlorad och återfunnen" och bibeltexten är hämtad från Lukasevangeliet kapitel 15, vers 8-10. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Lukasevangeliet 24,27

Lukasevangeliet 24,26

Teksten er fra Lukasevangeliet kap. 16, 19-31. Her fortæller Jesus en historie om Den rige mand og Lazarus. The post Den er rig, som ved, at han er fattig. appeared first on Byens Valgmenighed.

Præludium: Johannes Barend Litzau: Til Himmels fór den ærens drot Fra det G.T.: Salme 113 Salme: 254 "Fuldendt er nådens store værk" Fra det N.T.: Lukasevangeliet 24,44-53 Vekselsang: Kristus opfór til det høje (Ef. 4, 8.10) Salme: 264 "Herre Jesus, du, som troner" Postludium: Jesper Madsen: Til Himmels fór den ærens drot

Prædiken af Jane Baumgartner-Nielsen En del af prædikeserien "I har hørt det sagt" Tekstlæsning: Lukasevangeliet kap 10, v25-37

När vi går in i festhögtidernas månad frågar vi oss varför är det viktigt att festa? Vi söker svaret hos en frackuthyrare, i festernas århundrade och hos Jesus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – På en riktigt bra fest känns allting möjligt. Tänk om upplevelsen vi får på en fest är en sannare bild av hur verkligheten är än den som vi ofta fastnar i under vardagen där vi bekymrar oss om ifall folk respekterar oss tillräckligt?Teologen Patrik Hagman har studerat Lukasevangeliet och kommit fram till att Jesus nog skulle velat att vi festade mer.Hör också nattlivsforskaren Sebastién Tutenges om vikten av fest för ungdomskulturen, Christopher Landstedt som är konstvetare vid Stockholms universitet om varför man festade så mycket på 1700-talet och den professionella festfixaren Amanda Colldén.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent Alice Lööf