Podcasts about livsmedelsverkets

Livsmedelsverkets kostråd är en mager meny för Sveriges matförsörjning, skriver historikern Johan Gärdebo och agronomen Stefan Hellstrand, som påtalar en viktig målkonflikt i denna fråga. Inläsare: Staffan Dopping

Erik och Jacob diskuterar de nya uppdaterade kostråden om nyligen publicerade av livsmedelsverket. Du kan hitta dem i sin helhet på Livsmedelsverkets hemsida, Kostråd för vuxna. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack där Erik vill prata eurovision (00:03:09) Sveriges nya kostråd är släppta och vi kommenterar dem (00:04:21) Håll nere på läsk, sötsaker och snacks (00:11:26) Ät mer frukt, grönsaker och bär (00:13:22) Ät bönor och linser ofta, gärna varje dag (00:16:14) Välj fullkorn när du äter pasta, bröd och gryn (00:17:25) Mejerier varje dag och välj varianter med lägre fettmängd (00:20:18) Fisk och skaldjur bör ätas 2-3 gånger i veckan (00:23:10) Max 350 gram rött kött i veckan, minimera charkintaget (00:31:03) Välj rapsolja och andra nyckelhålsmärkta fetter (00:34:31) Kyckling och ägg - det finns inga råd men... (00:36:15) Nötter och frön är bra (00:40:47) Begränsa ditt intag av salt (00:45:59) Håll igen på alkoholen

00:00 Presentation av ämnet 06:15 densenutrition.se kod: jonas15 10:57 coltingborssen.com 13:13 Uppsnack 53:50 Föreläsningar och resor 58:14 Tio skäl att inte lyssna på livsmedelsverkets nya kostråd

Några småländska grabbar levererade guld när de fick vädra sitt enorma missnöje gällande Livsmedelsverkets rekommendationer om att börja äta avsevärt mindre kött – och i synnerhet en åsiktsmaskin tryckte verkligen gasen i botten, vilket inte blev svagt! Niclas har, i ljuset av att Donald Trump nyligen ”gjorde en arbetsdag” på McDonalds, funderat kring vilka yrken det vore passande för Sveriges partiledare att testa inför nästa valrörelse – och vi ges dessutom en unik inblick i hur det hade kunnat låta när exempelvis Ebba Busch jobbar i en sexbutik eller då Magdalena Andersson blir personlig tränare i några timmar. Hjärndött och irrelevant – haka på! Vi finns numera även på Podme! Det betyder att du hittar alla våra avsnitt, helt reklamfritt, i Podme-appen. Gå in på podme.com och starta din gratisperiod i dag!

Christianssons patetiska knäfall aktualiserar frågan om nationalisters relation till Israel.I korthet:Livsmedelsverkets nya köttriktlinjerSverigedemokraternas relation till IsraelAfrikas demografiska utveckling och konsekvenser för EuropaAI:s påverkan på arbetsmarknaden och samhälletÄktenskapet i en nationell kontextVi pratar om Livsmedelsverkets nya rekommendationer om minskat köttätande och vad det kan innebära för svenskarnas kost. Diskussionen berör hur detta kan påverka skolmaten och om det finns en dold agenda bakom rekommendationerna.Vi diskuterar även den uppmärksammade händelsen med en sverigedemokratisk riksdagsledamot, Alexander Christiansson, som knäböjde framför israeliska bosättare. Detta leder in på en bredare diskussion om relationen mellan svensk nationalism och stöd för Israel, samt hur detta påverkar Sverige i längden.Vidare tar vi upp den kommande demografiska utvecklingen i Afrika och dess potentiella konsekvenser för Europa. Vi resonerar kring möjliga scenarier och utmaningar detta kan medföra.AI och dess påverkan på arbetsmarknaden och samhället i stort är också ett ämne vi avhandlar. Vi diskuterar både möjligheter och utmaningar med den snabba teknologiska utvecklingen.Slutligen pratar vi om äktenskapet i en nationell kontext. Vi resonerar kring hur man bygger starka relationer, hanterar utmaningar, och vad som krävs för att ett äktenskap ska hålla livet ut.

I avsnitt 126 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob, Caroline och Erik Livsmedelsverkets nya undersökning ”Matkorgen 2022”. Med hjälp av den undersökningen så har man försökt att få en grov bild av vad svenskar i genomsnitt äter och hur vi ligger till när det gäller intaget av olika näringsämnen. Precis som tidigare år så visar undersökningen att den genomsnittliga svensken är långt ifrån att följa dagens kostråd. Efter det här så diskuteras en artikel i Expressen kring energidrycker, proteintillskott och funktionsdrycker. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:02:45) Tankar kring Livsmedelsverkets matvarukorg-undersökning för 2022 (00:07:34) Högt intag av socker, mättat fett och salt (00:10:27) Vissa hamnar möjligen lågt i vissa vitaminer och mineraler (00:11:57) Äter vi mer protein idag jämfört med tidigare? (00:22:34) Gifter i maten verkar gå lite mot det bättre (00:24:56) Är ketchup mer än grönsak än en sötsak? (00:28:34) Energidrycker gör kaos med kroppen (00:36:50) Proteinbars och andra proteintillskott

Detta är inte hela avsnittet. Hela avsnittet kan ses eller höras på https://www.svegot.se/naturen-eller-overhetenReaktionerna lät inte vänta när Magnus deklarerade att han går över till "obehandlad mjölk direkt från kon”. Skräcken över att inte följa Livsmedelsverkets pekande finger om uppvärmning och skakning av mjölken blev för mycket för vissa, som högt deklarerade: "Du leker med döden", och att tilltaget var generellt farligt och oansvarigt. Är det sant är en fråga vi ställer oss idag.Men vi breddar också diskussionen och frågar oss om konsekvenserna av denna fullständiga tilltro till överheten och ängsligheten för "det naturliga" som så många uppvisar. Var det dem vi såg under covid-åren? Hur illa kan de i sådana fall bli? Och varför inte gå vidare: vad är ens "naturligt" när allt kommer omkring?Deltagare: Magnus Söderman och Jalle Horn.

Reaktionerna lät inte vänta när Magnus deklarerade att han går över till "obehandlad mjölk direkt från kon”. Skräcken över att inte följa Livsmedelsverkets pekande finger om uppvärmning och skakning av mjölken blev för mycket för vissa, som högt deklarerade: "Du leker med döden", och att tilltaget var generellt farligt och oansvarigt. Är det sant är en fråga vi ställer oss idag Inlägget Naturen eller överheten – vem följer du? dök först upp på Svegot.

Gäster: Clara Kristiansen, Momma Rollins, Isak Jansson, Isak Wahlberg, Jens Falk, Jonathan Rollins … Relevanta länkar: …sushikingen https://www.bt.se/boras/tv-se-monsterrekordet-i-boras-sa-manga-sushibitar-trycker-profilen-i-si/ …Livsmedelsverkets råd https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt …ormen https://www.couriermail.com.au/questnews/springfield-news/thats-an-anaconda-video-of-huge-carpet-snake-in-roof-of-se-qld-home-goes-viral/news-story/5d2ff37699a5ad2990210b9b631efa5d …löparsandaler https://naturalmovement.fi/sv/c10317/barfota-l%C3%B6parsandaler …Immanuelskyrkan https://www.immanuel.se/ …Indiana Jones 5 https://www.imdb.com/title/tt1462764/ https://www.indianajonesminute.com/han-solos-dream/ …piskswingen https://www.youtube.com/watch?v=6I_ESNuLwGA …Ghostbusters: Afterlife https://www.imdb.com/title/tt4513678/ …Tjej-Ghostbusters https://www.imdb.com/title/tt1289401/ …lianer https://sv.wikipedia.org/wiki/Lian …Bear Grylls och kvicksanden https://www.youtube.com/watch?v=243s8Z7KWIU …rotvälta https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wEnz1P/man-dog-i-olycka-med-rotvalta …skogshuggaren https://www.youtube.com/watch?v=EV3mjaeCDI8 Låtarna som spelades var: BAYRAKTAR is Life - Taras Borovko Mother - Danzig I'm still standing - Elton John Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg Stötta oss gärna på Swish, varje litet bidrag uppskattas enormt! 123 646 2006

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. En avstängd sportkommentator har lett till kaos på BBC. Den folkkära fotbollsprofilen Gary Lineker stängdes av efter att ha twittrat kritik mot regeringen, och ett gäng andra profiler och spelare bestämde sig för att bojkotta BBC i solidaritet med Lineker. Flera program har därför förkortats eller ställts in, och public service-bolagets oberoende ifrågasätts från flera håll.Sen pratar vi om trenden att servera hamburgare med en rosa kärna eller rakt av rare. De senaste åren har flera profilerade kockar släppt recept som går på tvärs med Livsmedelsverkets rekommendationer, och nu varnar hygienexperten och professorn Marie-Louise Danielsson-Tham för att trenden kan öka spridningen av den potenta ehec-bakterien. Men kändiskocken Johan Jureskog menar att hamburgaren förstörs av av stekas igenom helt.

Gudiol och Dunåker diskuterar först livsmedelsverkets nya kunskapsöversikt kring sötningsmedel och sedan berättar Dunåker lite kring ulcerös kolit. Till sist blir det en lång diskussion, eller resumé, kring allt som har hänt den udda sociala medier profilen Liverking. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Försnack inför julen 00:05:52 Livsmedelsverkets kunskapsgenomgång på sötningsmedel 00:30:05 Hur ser forskningen och behandlingen vid ulcerös kolit ut? 00:35:20 Hela historien kring Liverking - ett udda internetfenomen

I dagens avsnitt gästas vi av Lena som är Beredskapshandläggare vid Försörjningsberedskapsavdelningen på Livsmedelsverket. Häng med i en diskussion som handlar om just-in-time, uppdraget som Livsmedelsverket har fått från och med 1 oktober i år, hur försörjningen av livsmedel ser ut i landet och om det finns någon fara i att ha alla våra livsmedel på väg någonstans i landet istället för i lager. Ni hittar mycket bra information på Livsmedelsverkets hemsida. På bloggen kompletterar vi med länkar till de intressanta artiklarna inom kort.

En tredjedel av all mat som produceras hamnar aldrig i någons mage. FN:s och Livsmedelsverkets mål är att halvera matsvinnet från år 2015 till 2030. Kan "teskedsmetoden", "bäst före-snoozning" och minskat utbud vara en del av lösningen? Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se

En tredjedel av all mat som produceras hamnar aldrig i någons mage. FN:s och Livsmedelsverkets mål är att halvera matsvinnet från år 2015 till 2030. Kan "teskedsmetoden", "bäst före-snoozning" och minskat utbud vara en del av lösningen? Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se

Fokus på pågående jaktsäsong med snack om spännande situationer och fällt vilt. Vi pratar också med Christer Olofsson på Vrena Vilt om Livsmedelsverkets lagförslag som (om det går igenom) ger jägare möjlighet att sälja upp till 10 vildsvin om året till privatpersoner.  Vi benar ut hur en Vilthanteringsanläggning fungerar, hur man som jägare på bästa sätt tar hand om sitt vilt och mycket mer. Christer tipsar också om hur man tillagar en smarrig julskinka av vildsvin.  Erik bjussar på en härlig tallrik i "Gissa Djuret", Grågås med en fin Californisk Pinot Noir, Stonewood Pinot Noir. Tillbehören är smörstekt potatis, blomkål och en fyllig sås kokat på gåsskrov, allt toppat med timjan och en nypa tryffelsalt. Tyvärr finns inte just detta vin på bolaget, men valfri annan Pinot Noir från Californien torde fungera utmärkt. 

Åsa Brugård Konde är nutritionist på Livsmedelsverket berättar i detta avsnitt av MHV-podden om nya kommunikationsvägar både för de blivande föräldrarna och för barnmorskor/läkare, genom bl a Livsmedelsverkets webbfunktion Fråga Liv! MHV-enhetens sektionschef Elisabeth Storck Lindholm (mödrahälsovårdsöverläkare) deltar också i dagens MHV-podd. Intervjuar gör samordningsbarnmorska Emma Lilliehöök

Vad vi äter och hur maten produceras är avgörande både för vår egen och planetens hälsa. Kan vi äta oss ur klimatkrisen och dagens folkhälsoproblem?  Lyssna till ett samtal mellan Paul Svensson, kock och författare till flera kokböcker, och Joanna Franzén som arbetar med innovation för ett hållbart matsystem på Vinnova.   Vi hör också ett inslag om Livsmedelsverkets arbete för hållbara skolmåltider och ett exempel från Vasaskolan i Skövde som lyckats minska matsvinnet.   Samtalet leds av Liselott Bergman, Vinnova.  

Omtanken är en podcast av Stockholms Sjukhem där våra medarbetare delar med sig av sina kunskaper så att fler kan ge en ännu bättre vård och omsorg. Dagens avsnitt gästas av dietisten Jenny Johansson, som ger tips om kost och hur vi kan göra själva måltiden till en bra upplevelse. Det är inte bara smaken som påverkar, utan även miljön där maten serveras, bemötande och hur maten läggs upp på tallriken.Hon går också igenom hur rätt kost kan motverka benskörhet och undernäring bland äldre. Vad bör personalen tänka på gällande kost till boende och patienter? Och vad säger Livsmedelsverkets nya riktlinjer kring äldreomsorgen? Jenny delar även med sig av ett misstag som i slutändan blev en viktig erfarenhet.Programledare: Mariana Lind, kommunikatör Stockholms SjukhemProducent & Klippning: Alexandra Lindmark, CamelontaSignaturmelodi: Comprehension - Frank Jonsson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Helgen är här och med den ett nytt avsnitt från Jaktstugan. Denna kväll var vikarien @jakt.nille med oss och vi pratar om Vildsvinskött och Livsmedelsverkets slutrapport, vi pratar även varg och en del annat vi svävar iväg på. Mycket nöje.

Ring P1 från Göteborg om bland annat begreppet undersköterska, utjämningssystemet och Livsmedelsverkets kostråd till personer över 65 år. Programledare: Emanuel Karlsten

Ring P1 från Göteborg om bland annat tillväxt och klimatet, historieundervisning och Livsmedelsverkets nya kostråd till äldre. Programledare: Emanuel Karlsten

I det här avsnittet har vi med oss en gäst - Anders Södergård. Anders är läkare och författare till boken Så mycket friskare - ingen ska behöva drabbas av en sjukdom som går att förebygga. 25 år gammal upptäcktes det att Anders hade en hjärntumör som inte gick att operera bort. I boken Strålmannen skriver Anders hur det vara att gå från läkarstudent till cancerpatient och det hårda arbetet för att komma tillbaka. Vi pratar med Anders om hälsa och sjukdom och diskuterar bland annat om det finns några undanflykter från träning och bättre matval som är OK? Kan man få slippa träna och tänka på vad man äter? Hur stort eget ansvar har man för att förbättra sina chanser till en godare hälsa. Och mycket mer. Det blev ett extra långt avsnitt! Länkar: Svenska berättelser på scen SR P1. Dramatens restaurangscen på Dramatenbaren i Stockholm. Programmet är en liveinspelning från den 1 februari 2018.  https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1046564?programid=4572 Svenska berättelser, SR P1: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/861724?programid=4572 Jordbruksverkets statistik: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/livsmedelskonsumtionisiffror/kottkonsumtionen.4.465e4964142dbfe44705198.html Livsmedelsverkets rekommendationer om rött kött: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/kott-och-chark  

Det finns tusentals olika ämnen i vårt dricksvatten, varav ett okänt antal är giftiga föroreningar. Letar vi efter rätt saker i vattnet - och hittar vi dem? Har vi nått "peak kemikalier" i vattnet än - och hur ser försörjningen av rent dricksvatten ut om femtio år? Behöver vi ett uppgraderat kvalitetssäkringssystem för vatten? Hör Livsmedelsverkets generaldirektör Annika Sohlström, Miljöpartiets Maria Gardfjell och SLU-forskaren Johan Lundqvist i en livepodd-inspelning från Almedalen den 2 juli 2019.

Varför är det coolt att äta torsk men inte skrubbskädda? Mört, eller varför inte smörbult i fiskburgaren? Vi behöver använda havets begränsade resurser mycket klokare och mer innovativt än idag för att inte rubba ekosystembalansen. Hör SLU-forskaren Jonas Hentati Sundberg och Livsmedelsverkets generaldirektör Annika Sohlström diskutera smart sjömat i denna live-inspelning från Almedalen den 1 juli 2019.

Vågar man som glutenintolerant dricka julmust, vodka och öl? Livsmedelsverkets celiakiexpert Ylva Sjögren Bolin gästar poddstudion och berättar vilka livsmedel man faktiskt kan äta och vad man bör undvika. Ylva hjälper även till med att reda ut alla begrepp och varningstexter på livsmedelsförpackningarna. Vad betyder till exempel ”spår av gluten” egentligen?

Vad är egentligen vetenskapligt bevisat? Vad är sanningen om fett, kolhydrater och Livsmedelsverkets matrekommendationer?  Andreas Eenfeldt, mer känd som Kostdoktorn eller Diet Doctor möter Jacob Gudiol, tyngdlyftande, ständigt stridsberedd hälsodebattör samt Maria Ahlsén som anser att Livsmedelsverkets rekommendationer är de enda rätta.

Har du någon gång undrat varför det verkar råda sådant kaos kring frågor som berör kost? Hur kan personer som alla verkar någorlunda utbildade hela tiden säga emot varandra och varför är det titt som tätt rubriker i media som verkar motsäga rubriker från tidigare? I det här avsnittet av Tyngre Träningssnack så försöker Jacob och Wille förklara varför det är väldigt svårt att forska på nutrition och varför vi troligen vet betydligt mindre än vad du tror. Du får även lära dig om de olika metoderna som finns för att försöka utröna om någonting är bra eller dåligt att äta och vilka bristerna är med de olika metoderna. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Jacob presterade med koffein 00:01:48 Wille gav sig på nattorientering och sprang vilse 00:05:56 Dagens ämne - vår bristande kunskap kring kost och hälsa 00:07:01 De flesta överskattar vår kunskap inom kost 00:09:25 Blodsockersvaret beror på hur du kombinerar mat, när du äter och vad du ätit tidigare 00:10:46 Det finns miljontals olika kombinationer av mat 00:11:49 Och sen kommer inverkan från dosen 00:12:24 Finns det någonting som är nyttigt eller onyttigt? 00:14:30 Hur utfors forskning inom nutrition för att försöka få svar på olika frågor? 00:14:59 Nutritionsepidemiologi med kohortstudier som främsta verktyg 00:16:12 Det är väldigt svårt att veta vad folk verkligen äter 00:18:48 Vad är inkluderat i termen processat kött? 00:20:08 Frukt och grönsaker är ofta grupperat som en och samma sak 00:21:27 Om någon äter mycket av något måste de äter mindre av annat 00:22:01 När folk lämnar det gängse mönstret så blir epidemiologin än mer osäker 00:24:21 Epidemiologin säger grova saker om kostmönster 00:25:58 De som äter mer extrema dieter gör det sällan över många år 00:26:45 Resultatet i viss epidemiologi är irrelevant för svenska förhållanden 00:29:45 Justering för andra riskfaktorer fungerar bara perfekt om vi har perfekt data och vet alla riskfaktorer 00:32:49 Det är viktigt att forskning och tänkt metod är förregistrerad 00:37:43 Problemen när det gäller interventionsstudier 00:38:24 Det är extremt svårt och dyrt att studera saker som tar långt tid att utvecklas 00:39:19 När du ber folk äter mer av något så vet du inte vad de kommer äta mindre av 00:43:29 Du kan inte isolera en variabel i studierna 00:47:17 Två olika frågor med olika upplägg - vad händer i praktiken eller vad händer metabolt 00:50:34 Kontrollgrupper som också går upp eller ner i vikt 00:51:16 När man påstår sig studera enskilda delar av kosten och sen ska prata om andra livsmedel 00:53:12 Riskmarkörerna vi använder blir osäkrare vid mer udda dieter? 00:58:25 Det är viktigt att förstå att forskningen ofta är osäker 01:00:03 Vi vill ha ett konsekvent mönster mellan flera olika typer av studier 01:02:52 Om du ska "optimera" din kost så måste du gissa och chansa väldigt mycket och riskera att göra fel 01:04:17 Folk blir hopplösa och väljer diet efter ideologi och sen försvarar de dieten som en ideologi 01:05:10 Livsmedelsverkets råd är rimliga men ändå lätta att kritisera 01:06:19 Det är lätt att verka väldigt kunnig genom att kritisera andra

Mer grönt och mindre kött i skolrestaurangen, och mindre socker i fritids och skolkafeterior. I veckans avsnitt av Tyngre Dietistpodden diskuteras Livsmedelsverkets uppdaterade råd som lyfter skolmatens betydelse för hälsa och lärande. Räcker det verkligen med råd och rekommendationer eller behövs kanske en lagstiftning för att det ska hända något? Variationen mellan olika skolor i vårt avlånga land är stor, säkerligen både gällande ekonomi och intresse till förändring. Vad har skolorna för resurser och hur mycket kan vi egentligen kräva?

I veckans avsnitt diskuteras Livsmedelsverkets kostråd vidare. Varför ska man egentligen äta mer av vissa livsmedel och mindre av andra, och hur kan man praktiskt göra för att nå upp (eller ner) till åtminstone en del av rekommendationerna? Hos @tyngredietistpodden på Instagram och Facebook hittar ni fler tips!

I veckans avsnitt diskuteras vetenskapen bakom kostråden, och vad det faktiskt innebär. Att kosten har en avgörande faktor för god hälsa kanske vi kan vara överrens om? Det råder dock en stor förvirring över HUR man ska äta och leva för att uppnå just detta. Studieresultat från enskilda studier kan ofta förstoras många gånger om i medier och det är inte så konstigt att många får uppfattningen om att nya kostråd och rekommendationer ständigt kommer till oss! Livsmedelsverkets kostråd kan då verka ålderdomliga och ouppdaterade, men bakom våra kostråd och näringsrekommendationer ligger en mycket god grund med noggrant kontrollerade studieresultat, sammanställningar och bedömning av det aktuella forskningsläget och vetenskapliga underlaget.

Nästa steg efter pickling och syrning? Att göra egna konserver. Vi berättar hur det går till. Och varnar för vad som kan gå fel. Kanske picklar du rödlök till hemgjorda tacos eller syrar egen kimchi. Vad blir nästa steg? Kanske att göra egna konserver som kan stå i rumstemperatur - utan att de innehåller en massa ättika eller socker. Det är en gammal konserveringsmetod som de flesta husmödrar kände till. Men när frysen gjorde sitt intåg i de svenska hemmen las den kunskapen på hyllan. I dagens Meny dammar vi av den gamla hemkonserven tillsammans med hundfrisören, grönsaksodlaren och grisbonden Lina Laurin som för ett år sedan föll för konsten att tryckkonservera. I Sverige har vi främst konserverat genom hermetisk konservering, där de fyllda burkarna kokas i en kastrull eller i ugnen. Men vanlig kokning blir aldrig varmare än 100 grader, säger Lina. Och det räcker inte för att döda allt som är farligt. Botulinumbakteriernas sporer oskadliggörs inte förrän vid 121 grader. Sporerna kan utvecklas till bakterier som kan producera ett gift som kan ge sjukdomen botulism som är dödlig. För att komma upp i så hög temperatur krävs en speciell tryckkokare för konservering. De säljs inte i Sverige eller Europa. Jag har köpt min från USA. Den mesta kunskapen om tryckkonservering finns att hämta i USA, säger Lina. Lina visar hur det går till att konservera med tryckkokaren. Vi berättar om farorna med botulinum och listeria. Vi berättar om all information som kan hämtas från hemsidor i USA. Och vi redogör för Livsmedelsverkets rekommendationer och hur man hindrar tillväxten på de farliga bakterierna i alla sorters konserveringsmetoder. Varför rökt och gravad fisk måste förvaras riktigt svalt, och hur bra en sillinläggning egentligen är. På sidan finns länkar till USAs jordbruksverks konserveringssida, och till Livsmedelsverkets nya rekommendationer.

SVT:s granskning av ministrar som inte sjukskriver sig kritiseras. Dubbla stolar bakom SvD-reportage. Tidningskrig mellan Mitti och Direktpress och läxförhör med Lars Beckman (M) efter GD-prao. Kritik mot SVT:s statsrådsgranskning SVT Nyheter rivstartade 2018 när de förra helgen anklagade hela sju statsråd för att ha undvikit löneavdrag genom att inte anmäla sig som sjuka. Journalistik följer ofta en färdig mall och ingen mall är mer ett öppet mål än den om att politiker inte lever som dom lär. SVT gick i sin granskning ut hårt i rubrik och ingress. Trots hjärtinfarkt landsbyggdsminister Sven-Erik Bucht sjukanmälde sig inte löd en rubrik och en annan löd Bara en minister i regeringen har sjukskrivit sig på tre år. Men trots rubrikernas underliggande påstående om fuskande politiker, kunde SVT till syvende och sist inte visa att något enda fel hade begåtts. Reporter: Johan Cedersjö. Dubbla reporterroller i SVD:s granskning om kostråd Vem kan egentligen rapportera om vad? Kan man som reporter ha dubbla roller och hur förhålla sig till krav på renhet i en tid då allt fler sitter på massa olika stolar. Nyligen aktualiserades återigen dessa frågor i och med en artikelserie som gått i Svenska Dagbladet senaste tiden. Serien är en granskning av vetenskapligheten bakom Livsmedelsverkets kostråd och pekar på flera fall där myndigheten hattat fram och tillbaka i sina råd. Texterna är skrivna av två vetenskapsjournalister som dock inte bara är journalister utan som dessutom sitter i styrelsen för en forskningsfond som vill främja just forskning om kost och hälsa. Reporter: Erik Petersson. Rallarsvingar och brottsanklagelser i bråk mellan gratistidningar Det senaste halvåret har det som tidigare varit en stenhård gratistidningskamp i Storstockholm utvecklats till ett fullskaligt och nu mycket infekterat tidningskrig. I mellandagarna kunde tidningen Resumé avslöja att lokaltidningskoncernen Mitti:s ägare haft planer på köp av hela eller delar av sin konkurrent Direktpress. Planer som nu lagts helt på is, efter att Mitti i höstas gav en revisionsbyrå i uppdrag granska konkurrentens siffror. Istället för en affär resulterade granskningen i en anmälan till Revisorsinspektionen och en anklagelse om att Direktpress försökt senarelägga eller dölja förluster med fiffel. Men Direktpress slår tillbaka. Och kallar anmälan för en oseriös konkurrensmetod och anklagar Mitti för att vara ute i en smutskastningskampanj. Vad händer egentligen på gratistidningsmarknaden i Stockholm? Reporter Therese Rosenvinge. Beckman mot väggen efter prao Lars Beckman är moderat riksdagsledamot från Gävleborg och riksdagens mest notoriske mediekritiker på Twitter. Ihärdigt, dag efter dag, retar han gallfeber på folk när han konsekvent dömer ut all public service-journalistik som illa dold vänsterextrem propaganda i statlig regi. Men så i veckan, grävdes tangentbordets stridsyxa för en kort tid ner. Lars Beckman ville nu förstå och han togs med öppna armar emot på Gelfe Dagblad för en dags så kallad praktisk arbetslivsorientering, mer känt som prao. Vi kunde inte låta bli att kontrollera lite journalistiskt ABC och om Beckmans åsikter nu skiftat färg. Reporter: Johan Cedersjö

Småsyskon väljer oftare konstnärliga utbildningar medan medicin och teknik är vanligare bland storasyskon, visar ny forskning. Småsyskon tjänar även mindre pengar senare i livet. Men vad beror det på? På Vetenskapsredaktionen visar sig de flesta vara småsyskon när vi hör efter, och journalistutbildningar hör till dem som är vanligare bland småsyskon. Vi talar med en av forskarna bakom den nya studien om varför det är på det viset. I Veckomagasinet hör vi också om att extremt tidig födsel verkar öka risken för autism mer än forskarna trott, om framsteg och hotande bakslag i kampen mot malaria, och om hur dataspel kunde bidra till att fler forskare fått råd med de värstingmikroskop som får nobelpris i år. Programledare är Lena Nordlund. FÖRTYDLIGANDE: I ett av programmets inslag nämns att kvinnor i fertil ålder inte bör äta fisk mer än ett par gånger om året. Här vill vi förtydliga att Livsmedelsverkets rekommendation rör insjöfisk och fisk från Östersjön.

Det påstås en väldig massa inom träning, kost och hälsa där en del av det som sägs är bevisat fel, vissa saker är med största sannolikhet fel medan annat är mer osäkert eller självklart. Wille och Jacob försöker i det här avsnittet förklara hur du kan urskilja alla de här sakerna från varandra så att du ska kunna göra bättre val. Samtidigt får du även flera exempel på allt ifrån saker och påståenden inom varje kategori blandat med många glada skratt. Hålltider 00:00:00 Myter, överdrifter och sanningar 00:03:50 Vad innebär den vetenskapliga processen? 00:09:55 Den primära frågeställningen kontra extra tester i en studie 00:14:30 Vetenskapen är mycket mer rigorös och säker idag jämfört med för kanske 10-20 år sen 00:21:20 Varför har folks så många missuppfattningar kring träning, kost och hälsa? 00:22:30 Missinformation från vanliga media 00:25:35 Fel studier får stora rubriker på tv och i tidningar 00:30:05 Evidenspyramiden, olika saker har olika värde och trovärdighet 00:32:00 Missinformation från bloggar, sociala medier och gurus 00:34:00 Bullshit asymmetrin 00:41:15 Livedebatter är meningslöst med personer som hittar på saker 00:47:10 Välj vem du följer noga 00:50:30 Folk som inbillar sig att du måste möta dem halvvägs i en faktadiskussion 00:52:10 Grader av fel - du kan aldrig verkligen bevisa förekomsten av någonting inom vetenskapen 00:54:45 Saker som är bevisat fel men som lever vidare ändå 00:55:45 Saker som inte är bevisat fel men har noll sannolikhet att fungera baserat på tidigare kunskap 00:58:40 Saker som inte är bevisat fel men med största sannolikhet är det 01:02:05 Överdrivna påståenden baserat på mindre forskning 01:05:30 När den som skriker högst ofta vinner 01:11:35 Överdrivna påståenden kring en bevisad mindre effekt 01:12:55 Med största sannolikhet sant men när ska vi ge råd? 01:14:25 Socker är inget gift! 01:17:10 Livsmedelsverkets kostråd

I den här intervjun pratar vi inte bara om maghälsa, utan om varför så många upplever att de får dåliga eller rentav felaktiga råd från dietister – och vi pratar såklart om detta med en dietist! Vi pratar om Livsmedelsverkets råd, varför dietister jobbar som de gör, och vilka möjligheter och ansvar en dietist har. Vad tycker egentligen en dietist om Livsmedelsverkets råd att hellre äta margariner än mättat fett? … läs mer

För mycket socker kan göra dig tjock, men EU:s experter kom fram till motsatsen. Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar hur det gick till. Här är historien hur sockerlobbyn påverkat vår syn på mat. Guide: Myter och sanningar om sockerLäs mer: EU-panelens sockerkopplingar Hela Efsas svar Ekot om industrins påverkan Forskare helvänderIn English: Sugar industry behind EU advise on nutritonSockerhyllan på affären är bara en meter bred, ändå får vi ungefär 15 procent av våra kalorier från socker. Det beror på att socker finns lite här och var idag. Det är dolt. Så att det är mycket svårare att undvika.I dagens Matens pris ska vi granska hur det kommer sig att vi började äta så mycket socker att vi blivit feta och sjuka. Vi tittar närmare på sockerindustrins lobby metoder.Men först ska vi till en åker i västra SkåneHär kan man odla nästan vad som helst. Men så långt ögat kan se odlas här sockerbetor.Innan Christian Radby började odla betor här i Furulund en dryg mil norr om Lund, gjorde hans far samma sak. Det är från Christians och andra skånska bönders åkrar som nästan allt socker i svenska livsmedel kommer ifrån. För bönderna är det en lönsam affär. Få andra grödor har gett bättre avkastning. Jag odlar 500 ton. Det är ingen gröda det pratas så mycket om som om sockerbetor, säger Christian.Egentligen är det lite märkligt att vi odlar sockerbetor här på Skånes bästa jordar. För att använda Livsmedelsverkets ord: Det finns inga positiva effekter på hälsan av att äta socker.Men av någon anledning har sockret fått en särställning inom det europeiska jordbruket och skyddas med hjälp av höga tullar från konkurrende import av rörsocker från Latinamerika.Vi svenskar sätter i oss kopiösa mängder socker. Över 40 kilo per person och år.Det motsvarar nästan två ballerinapaket eller en liter läsk om dagen. Men att vi äter så mycket socker är inget nytt.För att förstå varför det har blivit så här måste vi resa tillbaka i tiden. Till 30 talet.Filmen sockerskrinet hade premiär 1938. Filmen var ett samarbete mellan Sockerbolaget och Svensk filmindustri.I huvudrollerna som det förälskade unga paret som reser runt i Sverige var två av Sveriges mest folkkära skådespelare och den sågs av närmare en miljon svenskar.Ulrika Torell är intendent på Nordiska museet och har studerat sockrets historia Sockret blir en problemlösare, det blir modernitetens emblem, berättar hon.Sockerbolaget som hade monopol på sockertillverkning var ett av Sveriges största företag. Det som var bra för sockerbolaget var bra för Sverige. Man bestämmer sig politiskt för att satsa på svensk sockerproduktion som får statsunderstöd.Det allt billigare sockrets sågs som den ultimata näringskällan. Så nu kan vi ge folket mat på ett billigt och bra sätt men då måste folk börja se det som en basvara, säger Ulrika Torell.Staten och Sockerbolaget hjälptes åt att förändra sockrets image Från lyxprodukt för överklassen till billig energi för arbetarklassen. Maten börjar sötas mycket mer. Näringsläran säger så här man ska kanske inte sleva i sig sockret rent men man kan använda det till väldigt mycketMåltavlan var de svenska hemmafruarna. En kampanj för konservering av frukt och bär inleddes. Sockerbolaget lägger upp intrikat propaganda där de drar in myndigheter skolkök och det skriver läroböcker där det här budskapet förs ut, säger Ulrika Torell.Propagandan tog skruv. Sockerkonsumtionen steg till 50 kilo per person och år. Mer än vi äter idag. Men när den industriella matproduktionen tog fart på 50-talet och kvinnorna började gå ut i arbete blev de oroliga på sockerbolaget. Man såg framför sig att kvinnorna inte ville konservera, de vill göra annat så då är man rädd för livsmedelsindustrin. Man såg inte att det var den här potentiella storkunden.Men sockerproducenterna oroade sig i onödan för den industriella matproduktionen. Det som hänt är att sockret inte längre syns utan är dolt i andra produkter.Det fanns ju en viss poäng i deras argument då. Om vi skulle äta frukt och bär på vintern så behövde de ju konserveras, och då funkade ju socker jättebra.Men nu trots att vi har frysar som vi kan fylla med sommarens bättre och så kan vi köpa färsk apelsinjuice och frukt året runt.Så äter vi ändå lika mycket socker som vi gjorde då.Det som hänt är att sockret flyttat från något som vi valde själva till något som industrin lurar i oss. Vi besöker Örtofta sockerfabrik i nordvästra Skåne. Fabriken har funnits här sen sekelskiftet men det gamla Sockerbolaget finns inte längre. Först köptes det upp av danska Danisco och sen av tyska Nordzucker. Svenskt socker ägs nu av tyska sockerbönder.Sedan 30-talet har företagets roll förändrats drastiskt. Idag är de framförallt en underleverantör till industrin.Svenskarnas totala sockerkonsumtion har stått rätt still eller till och med backat något. Men sockret har blivit osynligt och ingår nu i färdigmat, läsk och godis. 85 procent av de dryga 40 kilo socker som vi svenskar sätter i oss per år kommer från så kallade förädlade livsmedel.Invertsocker, fraktionssocker, dekorationssocker, sockerlösning flytande specialprodukter smaksatt sirap är bara några av de produkter som de nu levererar till industrin.Men det är inte bara företagets roll som förändrats Det är också samhällets syn på socker.En fetmaepidemi har drabbat västvärlden.Till en början skyllde de flesta på den feta skräpmaten. Men så upptäckte forskarna något: Även sockret gjorde oss feta och sjuka.Men hur kan vi bli fetare av socker idag än förut om vi inte äter mer än vi gjorde förr. Jo en av orsakerna är antagligen att vi får i oss socker på ett annat sätt än förr. Det handlar om de sötade dryckerna.1980 drack vi 40 liter läsk å andra sötade drycker. 20 år senare hade siffran stigit till 100 liter per år. En av orsakerna är att socker i flytande form som läsk i princip inte mättar alls. Att vi dricker mer läsk betyder inte att vi äter mindre. Tvärtom den totala mängden energi vi sätter i oss har ökat med tio procent sedan 1980.Det finns så klart flera orsaker till att vi blir fetare Mer skräpmat mer kött, mer stillasittande liv är några.Men sockret och framförallt läsken har antagligen spelat en stor roll.Idag är de flesta myndigheter och forskare världen över eniga om att socker är skadligt av en radolika anledningar. Wulf Becker är chefsnutritionist på Livsmedelsverket. Det finns många olika typer av hälsoutfall som är kopplade till sockerintaget, säger han.Den som äter mycket socker löper större risk att bli tjocka, få diabetes, hjärt-, kärlsjukdomar och näringsbrist.I takt med att bevisen blir allt starkare har fler och fler länder och organisationer utfärdat kostrekommendationer som förespråkar en minskning av vår konsumtion av socker till tio eller fem procent av det totala energiintaget.Men på Nordic Sugar tycker man att debatten blivit skev. Lars Bo Jørgensen är ansvarig för nutrition där å han säger att man inte kommer få bukt med fetman bara för att folk äter mindre socker. Det är en onyanserad och riskabelt sätt att lösa problemet på, säger han.Inom branschen råder en stor oro. Trots att man varit så framgångsrik på att gömma sockret i färdigmat faller konsumtionen i de flesta rika länderna. Folk har fått en allt för negativ bild av socker säger Lars Bo Jörgenssen. För att se till att korrekt vetenskap om socker når allmänheten har Sockerbranschen i många år sponsrat vetenskapliga studier. Men det här att finansiera forskning kan slå fel.Det gäller att vara försiktig säger han, så att det inte uppfattas som att vi beställer forskningsresultat för det vill vi inte. Men, säger han, vi blir promoverade när så mycket osanningar sprids så vi måste agera.En utlösande faktor var den senaste rapporten från Världshälsoorganisationen WHO. Som kom i våras.I sina nya rekommendationer skriver organisationen att det finns tydliga vetenskapliga bevis för att sockret orsakar viktuppgång och att man inte bör få i sig mer än tio procent av sitt energiintag från fritt socker. Helst inte mer än fem procentNordic Sugar och deras europeiska branschorganisation gick i taket.Det finns dock inte något sådant starkt vetenskapligt stöd för, att det fastställda gränsvärdet på 10 E% fria sockerarter kommer att ha någon positiv inverkan på hälsan, skrev de.I Nordic sugars senaste årsrapport skriver företaget att man varit för passiv. Att man måste bli mer offensiv i debatten. De har ett ess i rockärmen. Den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa. Vi baserar oss på fakta, vetenskaplig fakta och det är det som Efsa gör.När den europeiska livsmedelsmyndigheten granskade sockrets inverkan på hälsan kom de 2010 fram till att det inte fanns några vetenskapliga belägg för att socker är så skadligt att det motiverar gränsvärden. Efsa säger Lars Bo Jörgenssen, till skillnad från WHO, har baserat sin rapport på fakta.Jag blir förvånad. I arbetet med det här programmet har jag läst väldigt många vetenskapliga rapporter om socker och hälsa de allra flesta har kommit fram till att för mycket socker är skadligt för oss på det ena eller andra sättet. Hur kommer det sig att Efsa uppfattat forskningen på ett annat sätt.Jag bestämmer mig för att ta reda på hur det gick till när den europeiska livsmedelsmyndigheten kom fram till sina slutsatser.Det första steget mot nya Europeiska näringsrekommendationer tas en kylig och dimmig vårdag 2006 i Parma.Sverige och Norden ligger långt fram i arbetet med dietary guidlines. Ett par år tidigare kom de första nordiska näringsrekommendationerna.Wulf Becker från Livsmedelsverket är en av stjärnorna. Som en av de första talarna får han berätta om det svenska exemplet, för där var sockret självklart något som skulle begränsas: Vi har haft rekommendationer om att begränsa sockret sedan 1980.Mötet i Parma är ett startskott för att komma fram till nya oberoende näringsrekommendationer. Så mycket hade hänt i omvärlden. Inte minst på sockerområdet.De senaste åren hade allt fler studier kommit som visade att socker inte bara skadade tänderna, utan också var med och orsakade fetma. Något som även medierna upptäckt.Folk var på väg att vakna.I såväl de nordiska som världshälsoorganisationens senaste rekommendationer fanns tydliga rekommendationer på att hålla sockerkonsumtionen under tio procent av det totala energiintaget.Wulf Becker hoppades kunna övertyga även den Europeiska Livsmedelsmyndigheten att sätta en övre gräns. Mycket var det här med näringstätheten. De som har ett lågt kaloriintag måste man begränsa socker för annars blir det för lite näring. Sen har det kommit fler studier om diabetes, och vikt och hjärt- och kärl som har styrkt det här.Men kanske borde Wulf Becker ha anat oråd redan där och då i Parma. För tittar man i deltagarlistan i diskussionsgrupperna så finns det alla skäl att tvivla på att de nya riktlinjerna ska bli oberoende från industrin.Visst finns där experter från ländernas livsmedelsmyndigheter. Men i övrigt ser det snarare ut som en branschfest för de stora livsmedel och sötsaksproducenterna.Unilever, Kraft Heinz, McDonalds, ett tyskt sockerföretag, World sugar research, som är en lobbyorganisation för sockerindustrin, Flera branschorganisationer för läskedryckstillverkare, och för godis och kakproducenter, köttproducenter, Kelloggs. Ja kort sagt i princip alla de man minst skulle vilja prata med om man ska ta fram en hälsosam kost.Grönsaks och fruktbranschen tycks vara de enda som inte blivit inbjudna.Wulf Beckers presentation gick i alla fall bra. Han valdes in till en speciell expertgrupp som skulle komma med underlag och rekommendationer om socker och andra kolhydrater till en av Efsas paneler som skulle fatta det slutgiltiga beslutet.Det var en liten grupp och enligt Wulf var de snart överens om att det vetenskapliga underlaget de lämnade ifrån sig klart borde räcka för att komma med en rekommendation med en tydlig övre gräns för tillsatt socker.Vi hade i något skede förslag på en övre gräns i likhet med de nordiska näringsrekommendationerna.Det fanns en god vetenskaplig grund? Ja tillräckligt bra i alla fall.Så blev det inte. Snarare tvärtom. På punkt efter punkt dömer Efsa ut den vetenskapliga grunden för att socker skulle vara skadligt.Karies: Nepp.Diabetes: Nix.Näringsfattigare kost: Nej, inte det heller.Och ökad kroppsvikt: Studier hittar ingen koppling mellan totalt sockerintag och fetma, snarare det motsatta.Så skrev Efsas panel i rapporten.Man kan tycka att professor Wulf Becker skulle gå i taket när han såg vad som hänt. Men han verkar inte vara den typen. Det är väl sånt man får acceptera. Vi hade ju lämnat över till dem. Det var ju panelens beslut. De har gjort en annan bedömning.Men innan rapporten publicerades skickades den ut på remiss. En av dem som tog emot rapporten var doktor Chizuru Nishida från Världshälsoorganisationen.När hon såg vad Efsas panel hade skrivit kunde hon inte tro det var sant. I avsnittet där sockrets påverkan på kroppsvikt diskuterades hade Efsa helt ignorerat WHO:s senaste systematiska granskning.Det samma gällde American Heart associations senaste. Och slutsatserna.Ja de var helt uppåt väggarna.Det här skrev hon i sitt remissvar. Men inget hände. Rapporten förblev som den var.När rapporten publicerades var formuleringarna kvar. Det fanns ingen vetenskaplig grund för att sätta en övre gräns för socker.Jag bestämmer mig för att kontrollera det mest kontroversiella avsnittet i Efsas rapport. Det om socker och övervikt. Jag vill veta vem som betalt de studier Efsa grundar sina slutsatser på.Det visar sig att fyra av fem studier som Efsa använder för att ifrågasätta kopplingen mellan hög sockerkonsumtion och ökad vikt har ytterst diskutabla finansiärer.En är delfinansierad av den amerikanska godistillverkaren M & M Mars och två av den Europeiska sockerindustrins organisation.I avsnittet om läskedrycker skriver Efsa visserligen att det tycks finnas ett visst stöd i forskningen för ett samband. Men poängterar att detta ifrågasätts av en amerikansk vetenskaplig studie.Det Efsa missar att berätta att en av författarna till den här studien jobbar för den amerikanska läskindustrin som också betalt rapporten.Jag kontaktar Efsa och ber om en intervju. Men det får jag inte. Skriftliga svar får jag på några av mina frågor. å en talesperson kan tänka sig läsa in svaren i en mikrofon. Men några följdfrågor får jag inte ställa. Det spelar ingen roll om en studie har finansiering från oberoende källor eller industrin. det som är viktigt är hur studien är gjord, säger talespersonen.Efsa säger alltså att det inte spelar någon roll om en studie är finansierad av industrin eller ej. Men stämmer det?Maria Bes Rastrollo professor på Navarra universitet i Spanien har gått igenom ett stort antal forskningsrapporter om sockersötare drycker och viktuppgång. Resultatet av undersökningen publicerades i en ansedd vetenskaplig tidskrift.Det är fem gånger högre sannolikhet att forskare som finansierats av sockerindustrin kommer fram till att socker inte påverkar vikten, säger hon. Hennes forskningsresultat har bekräftats i andra studier.Att en vetenskaplig studie finansierats av ett särintresse betyder inte med automatik att den är dålig. Bara att risken är större.Så går det att säga något om det i det här fallet?Det kanske tyngsta argumentet som Efsa anför talar emot en koppling mellan att äta mycket socker och viktuppgång är en studie som publicerades i International Journal of Obesity år 2000.Finansiering kom bland annat från den europeiska sockerindustrin.I slutsatserna kan man läsa att personer som ätit en kost med mycket socker minskade i vikt jämfört med en kontroll grupp. En av författarna var den världskände danske professorn Arne Astrup.Och jag träffar honom i KöpenhamnHan säger på den tiden kring millennieskiftet verkade det som att sockret inte var så farligt. Men, säger han, det där har ju motbevisats senare. Jag har svängt 180 grader. Nu varnar jag och säger att för mycket socker är dåligt.Så det verkar alltså som om Efsa inte bara valt studier som haft tveksam finansiering. De har också valt studier som till och med författarna tagit avstånd ifrån.Hur blev det så här? Det vet jag inte men jag hittar en möjlig förklaring.Panelen som skrivit den rekommendationen om socker. består av 21 ansedda forskareAlla panelmedlemmar i Efsa måste lämna in ett så kallat declartion of interest och när jag går igenom den framgår det tydligt att Efsas experter långt ifrån är oberoende. Flera har uppdrag för livsmedelsindustrins forskningsorganisation ILSI. Vad värre är, nästan hälften, 8 av 21, har eller har finansiella kopplingar till företag som säljer socker eller andra sötade produkter.Det handlar om konsultarbete, styrelseuppdrag och forskningsanslag. Bland företagen återfinns, Coca Cola, Pepsi, Kelloggs och Daniscos sugar.Martin Pigeon på organisationen Corporate Europé Observatory, som jobbar med att belysa företags lobbyarbete i EU säger att det är oacceptabelt och att det strider mot Efsas egna regler.Men Efsas talesperson säger att ingen av panelmedlemmarna trots de finansiella kopplingarna till industri hade någon intressekonflikt och att de inte låtit sig påverkas av sockerindustrin.Vi återvänder till Lars Bo Jörgenssen på Nordic Sugar. Kommer ni ihåg? Det var ju den här Efsarapporten han hänvisade till som den mest vetenskapliga. Jag berättar om de finansiella kopplingarna men han tror inte att panelen påverkats av det. Och att forskare oftare kommer fram till ett resultat som gynnar den som betalar behöver ju inte betyda att resultatet är fel säger han.Men Chizuru Nishida på WHO påpekar att det är ju märkligt att Efsa kommit till så annorlunda resultat än alla andra. Det är synd att Efsas slutsatser är så udda, och det är väldigt bra att ni granskat experternas intressekonflikter och finansieringen av studierna. Jag tycker det här är väldigt viktigt och måste tas i beaktande.Så kontentan är att vi bör äta mindre socker. Men livet behöver inte vara så tråkigt ändå. Det är det tillsatta sockret som är farligt. Möjligen kan man också vara lite försiktig med processade söta fruktjuicer. Men sockret som finns i bär och frukter är bundet till fibrer.Och så är det en vanesak också. Jag har börjat göra egen müsli och nu sockrar jag den väldigt lite. Bara lite äppeljuice mest för smakens skull och nu är det ju inget gott med de här köpmuslina.På morgonen, eller efter träningspasset, finns det något bättre än en smoothie?Malin Olofsson och Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se  

Fröer, frukter och bär har plötsligt fått epitetet SUPER. Detta för att de innehåller så gigantiska mängder nyttigheter att de nästan går att jämföra med medicin. Eller hur är det med Supermaten håller den vad den lovar? Det handlar det om i dagens Kropp & Själ. Vi tittar också närmare på antioxidanter som tycks kunna framkalla - istället för att skydda mot cancer. Gäster i programmet är bland andra Charlotte Erlanson-Albertsson. Professor vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet och Hanna Eneroth, nutritionist vid Livsmedelsverket och Elisabeth von Essen, terapeut och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Rättesle:I programmet säger Livsmedelsverkets expert att de rekommenderar högst 2 matskedar linfrön per dag. Det gäller hela linfrön, krossade linfrön rekommenderar de inte att man ska äta överhuvudtaget.

I Sverige finns runt en halv miljon människor som är överskuldsatta och inte har pengar att betala av sina skulder med. Många av dem ansöker om skuldsanering, men det kan vara en lång och ibland krånglig process. I dagarna har ett nytt företag startat som ser sin chans att tjäna pengar på de mest ekonomiskt utsatta genom att erbjuda dem att för tiotusentals kronor för att ställa samman skuldsaneringsansökan. Men enligt skuldsaneringslagen ska alla landets kommuner erbjuda just den här hjälpen, alldeles gratis. Hur ska en överskuldsatt person har råd att betala för den här hjälpen och vad säger företaget om att deras affärsidé går ut på att tjäna pengar på dem som inget har? Ny forskning från ett nordiskt forskningsprojekt om hur datummärkning på mat kan minska matsvinnet. Studion besöks av Livsmedelsverkets Åsa Rosengren och Louise Ungert från Konsumentföreningen i Stockholm. Vi får också veta vad som gäller när det handlar om särkullbarn och arv. En av de frågor som Plånbokens lyssnar

Nya turer kring omplacerade grävreportern på Norra SkåneTurerna fortsätter på tidningen Norra Skåne i Hässleholm. Vi har inspelningar som förtydligar vad som hänt. En granskande reporter har tvingats bort från sitt uppdrag efter påtryckningar från tidningsägarna, lokala politiker anklagas för att styra vad som ska skrivas i tidningen och nyhetschefen har hoppat av i protest. Ja, veckans stora medieskandal har utspelat sig på tidningen Norra Skåne i Hässleholm. Vår reporter Karin Hållsten har pratat med de inblandade och de berättar sin historia trots att de säger att chefen sagt åt dem att hålla tyst. Läkarkritik mot reportage om cannabis som mirakelmedicinFörra veckan sände Ekot och Studio Ett här på Sveriges Radio flera inslag om drogen cannabis som mirakelmedicin mot allehanda krämpor och besvär. Cannabis påstods inte bara lindra smärta utan även bota en rad sjukdomar såsom astma, diskbrock och artros och cancer. Men finns det vetenskaplig grund för allt det som påstods? Nu kommer tung kritik från läkarhåll mot inslagen. Tonchi Percan tog en tripp till Radiohuset och till Karolinska institutet. Fruktlarm utan balanserande rösterDe kan ge dig cancer, göra dig steril eller deformera dina barns könsorgan. De farliga frukterna skapade rubriker i början av veckan. Så har det låtit. Många medier rapporterade om Livsmedelsverkets provtagningar - 86 procent av frukten skulle innehålla rester av bekämpningsmedel. Vi var många som satte äpplet i vrångstrupen. Alarmismen var stor och det talades om både fruktlarm och chockrapport. Men hur farlig är frukten egentligen? Det har Mattias Pleijel försökt ta reda på. .

Carin och Kenneth nappade på erbjudandet om en bussutflykt till Storslagna Adelsö. Men istället för en heldag på Adelsö gick utflykten först till Solvalla där de tvingades lyssna på en två timmar lång föreläsning om lakan. Företag i Sverige kopierar nu ökända försäljningsknep från andra delar av Europa. Häst i lasagnen och fläsk i kebaben  På senare tid har matlarmen avlöst varandra. Hur har larmen påverkat Livsmedelsverkets sätt att jobba? Louise Nyholm, konsumentverket. E-legitimation – hur krångligt får det vara?      Bara hälften av alla svenskar har skaffat e-legitimation. Måste det vara så krångligt? Expertsvar Om man har tecknat en reseförsäkring som ska täcka sjukdom under resan, borde inte hjärtinfarkt ingå då? Försäkringsbolaget hävdar att stängda artärer har orsakat infarkten och vill inte betala.