POPULARITY
De som brukar jorden märker att något har hänt med klimatet, säger lantbrukaren Fredrik Andersson. Nu anpassar han markerna för att klara av mer nederbörd och torka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatförändringarna kan ge oss en varmare och längre odlingssäsong. Men även mer extremt väder. Mer regn som faller vid fel tidpunkt, med torka och översvämningar som följd. Därför har lantbrukaren Fredrik Andersson bland annat anlagt en damm för att kunna fånga upp vatten och hindra det från att översvämma odlingsmarkerna. Och för att kunna använda vattnet när regnet inte faller. Att ta hand om det dyrbara vattnet kommer bli viktigare för svenska lantbrukare om vi ska klara vår matförsörjning. I Klotet hörs: Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Elin Röös, forskar på hållbar matproduktion vid SLU. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark
I Sverige importerar vi en stor andel av det vi äter. Vad händer i ett krisläge när vår vanliga livsmedelsförsörjning kanske inte längre fungerar? Hur kan innovation stärka beredskapen och göra matsystemet mer hållbart? Lyssna på ett samtal mellan Elin Röös, Sveriges Lantbruksuniversitet, Micael Simonsson, startupen Dapibuset och Alexander Alvsilver, Vinnova. Vi hör också Fredrik Indebetou, vice vd på företaget WA3M. Samtalet leds av Daniel Holmberg.
Medan många går och hoppas att maten ska bli billigare, trissar klimatförändringen upp priserna på flera varor. Hur pass realistiskt är hoppet om billigare mat i en varmare värld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och hur blir vi smartare, både när det gäller maten vi producerar och maten vi väljer att äta?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Elin Röös, forskare på hållbara livsmedelssystem, SLU, Göran Bergkvist, hållbara odlingssystem, professor SLU, Carl Eckerdal, chefsekonom, Livsmedelsföretagen.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark
Gestir í sendingini eru Turið Poulsen, Sven Danielsen, Elin á Rógvi, Jarvin Feilberg Hansen, Sæbjørn Johannesen, Haraldur Símunarson Hammer
Shout out till påskkortet! Jättetack till Småbrukarna på Björnatorpet!Mattias poddar med ungdomarna på ungdomsgården i Ramsele. Varför kan vi inte spendera mer pengar på ungdomarna innan saker går fel?Småbrukets historiaVad är ett småbruk? Vad finns det för föreningar som är intressanta för småbrukare? Hur många småbruk finns det i Sverige? Veckans fråga: Vad är ett småbruk?MatmyterKefirgryn och metall Det finns studier som visar att kefirgryn inte alls påverkas av metallredskap. En studie från 2017 visade att kefirgryn som fermenterades med metallredskap inte hade någon signifikant skillnad i jäsningsaktivitet, pH-värde eller mikrobiell sammansättning jämfört med kefirgryn som fermenterades med plastredskap. Länk till studien: The effect of different utensils on kefir fermentation: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5541010/En annan studie från 2018 visade att kefirgryn som fermenterades med metallredskap inte hade någon signifikant skillnad i smak eller konsistens jämfört med kefirgryn som fermenterades med plastredskap. Länk till studien: Sensory evaluation of kefir produced with different types of utensils: https://www.researchgate.net/figure/Sensory-evaluation-of-fermented-milk-products-Kramer-method-12-panellists_tbl4_250006477Naturskyddsföreningens SkogsprisSkogspriset utdelas för en aktiv gärning för främjandet av hållbart skogsbruk, med tyngdpunkt på bevarande och utvecklande av biologisk mångfald och/eller skogens sociala värden. https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/skogspriset/EU sätter stopp – du får inte elda löv i trädgårdenAtt elda grenar, löv och annat trädgårdsavfall är inte längre tillåtet.Den nya lagen innebär att hushåll och verksamheter ska ha separat insamling av bioavfall.https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/avfall/krav-pa-separat-insamling-av-bioavfall/Sedan säger de att allt är kornas fel?Nåväl, tänkte tipsa om ett poddavsnitt där de pratar om kornas roll i ett hållbart växtföljdssystem och hur viktiga idisslarna är för matproduktionen.I veckans avsnitt besöker Lantbrukspodden jordbrukskonsulten, författaren och småbonden Gunnar Rundgren och hans åtta dikor och kalvar. Tillsammans med forskaren Elin Röös diskuterar han kornas roll i ett svenskt hållbart odlingssystem. https://www.landlantbruk.se/lantbrukspodden-ska-vi-bry-oss-om-kornas-metanutslappSmåbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)
Elins karriär blomstrade och hon var på en bra plats i livet när hon träffade sin dåvarande pojkvän. Parallellt dyker en okänd kvinna upp. Det börjar med trakasserier på nätet för att sedan stegra sig till allt värre händelser. Kvinnan visar sig snart vara mannens ex-flickvän. - Vid flera tillfällen ringde kvinnan till polisen så att insatsstyrkan kom med vapen och västar och tog sig in i mitt hem, berättar Elin.
Samtidigt som inflationen är hög med höga matpriser och stigande räntor, befinner vi oss i början av en lågkonjunktur. Hur bör man som konsument bete sig nu ska man konsumera mycket eller lite? Och hur ska man göra med sin privatekonomi för att ta sig igenom lågkonjunkturen? Vi reder ut med experter. Allt färre väljer ekologiskt och rättvisemärkt från mathyllorna i spåren av inflation och lågkonjunktur. Vilka konsekvenser får det här egentligen? Vi har besökt ett ekologiskt lantbruk. Lyssna också på den uppföljande intervjun med forskaren Elin Röös.Vår juridiska expert Margareta Brattström svarar på lyssnarnas frågor.
Fra Oktober 2021 til Oktober 2022 løftet ice bedrift seg fra jumboplass til førsteplass i EPSIs årlige kundetilfredshetsmåling. Joanna og Merete har derfor tatt en prat med Elin Røsholt Bakken, CX manager i ice bedrift, for å forstå hvordan de klarte dette løftet, hva de fokuserte på, og hva det har gjort med ice bedrift å klare denne fantastiske bragden. Dessuten finner du lenke til CX bootcamp her: https://info.allegro.no/cx-workshop-2023
Klimatforskaren om hur vi ska föda en växande befolkning utan att förstöra planeten. Elin Röös är en av Sveriges främsta experter på matens klimat- och miljöpåverkan. Även om barndomsdrömmen var att bli bonde började hon sin karriär som civilingenjör i it-branschen. När tredje barnet kom sadlade hon om och började forska om mat och klimat på Sveriges lantbruksuniversitet.Idag bedriver Elin Röös många olika forskningsprojekt som handlar om hur vi ska kunna föda en växande befolkning utan att förstöra planeten. Hon är en flitigt anlitad föreläsare och expert som ägnar mycket tid åt att föra ut sin forskning om mat och klimat.Elin Röös om sitt Sommarprat: Jag kommer prata om hur lätt, och svårt, det är att rädda planeten genom att äta rätt. Om lustgas, statuskött och vidbrända rödbetsbiffar. Och hur är det egentligen måste vi äta insekter i framtiden?Producent: Samuel ÅhmanVill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.
Vad vi äter har stor påverkan på vår miljö. Nu håller nya hållbara matprodukter på att tas fram, baserade på svamp, insekter och alger till exempel. Men varför är det så svårt att ställa om? Medverkar gör Elin Röös, forskare inom miljösystemanalys för livsmedel vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknik vid Högskolan i Borås. I programmet hörs också Johan Höglund, professor i engelsk litteratur vid Linnéuniversitetet. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se
Undvik att köpa och äta svensk kyckling, som inte är kravmärkt eller klimatcertifierad. Det rådet ger Världsnaturfonden WWF som uppdaterat sin köttguide. Hur ska man tänka som konsument? Storskaligt producerad kyckling brukar annars lyftas fram som ett riktigt klimatsmart alternativ för den som vill äta kött. Samtidigt ger WWF nu grönt ljus för svenskt nötkött från naturbetande boskap, biffen brukar ju ses som den värsta sortens kött ur klimatsynpunkt. Vad är det som ligger bakom de här nya råden och hur ska man tänka här som konsument, om man vill äta mer hållbart? I programmet hörs Anna Richert, senior matexpert på WWF. Elin Röös, forskare inom miljösystemanalys för livsmedel vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet medverkar också.Programledare: Björn Gunér sara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se
2012 får Elin sitt första njurstensanfall. Hon är 18 år och vill se världen, men njurstensanfallen bara fortsätter. 2015 efter en operation blir smärtan i Elins kropp konstant. Idag är hon tacksam. Av: Maud Fellbom Producent: Siri von Malmborg
In our conversation today with three researchers from the Swedish University of Agricultural Sciences (Elin Röös, Robin Harder and Johan Karlsson), we discuss what food systems models can and cannot tell us about what type of future food system we'd like to create, previous projects modeling food systems at different scales (bioregion, country, continent), and how our values influence what questions we ask from a model and how we interpret its results.For more info and transcript, please visit: https://tabledebates.org/podcast/episode14
ÄNTLIGEN! Vår underbara Elin är tillbaka! Elin berättar om första tiden hemma med finaste Iris och hur vardagen ser ut för dem. Veckans ämne är REELS och IGTV. Vi ger våra bästa tips och tankar kring hur ni kan använda er av dessa roliga verktyg för att få fram ert varumärke, er själva och lyfta ert företag.
Med grillsäsongen inför dörren bjuder OmVärlden in till ett poddsamtal om köttets förödande roll i vår livsmedelsproduktion. Deltar gör professor Henrik Lagerlund bakom en ny bok om matens filosofi, forskaren Elin Röös och Anna Nyquist, från Supermiljöbloggen.
I år planerar många att flytta ut julen. Smittspridningen gör att vi inte kan umgås som vanligt, och ett alternativ kan då vara att fira utomhus. Men kan man laga en julmiddag ute i skogen? Och kan det påverka naturen negativt att så många fler är utomhus? Vildmarkskocken Linda Klasson visar hur man kan laga sin julmeny över öppen eld. Och experten på hållbar mat, Elin Röös, berättar om hur vårt sätt att äta mat har förändrats under coronaåret som gått. KLOTETS JULMENY På eld Vildsvinsracks - revbensspjäll av vildsvin Stuvad mandelpotatis med äpple lök och grönkål Glödbakad kålrot Rödkål med honung, äpple och nejlika i dutchoven (järngryta med lock) Tranbärschutney Kokkaffe På stormkök Saffranskrabbelurer Blåbärsglögg Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus
Vid Bellmanmuseet på Långholmen i Stockholm finns en rabatt med örter som odlades på 1700-talet. Flera av dem är lite bortglömda idag. Elin Röös forskar om hållbar matproduktion på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Hon är den tredje och sista forskaren som ger tips i vår serie om klimatsmartare trädgårdar och fritidsodling. Maj-Lis Pettersson ger svar på lyssnarfrågor om svartvinbärknoppar som torkar in och syréner som vissnar.
Anna Richert is a Sustainable Food expert at WWF Sweden. One Planet Plate guides the different stakeholders in cities to sustainable meals that take into account the climate and biodiversity - meals for a living planet. Eating within the limits of the planet with One Planet Plate is colorful, healthy and exciting. An easy way to make a difference - one meal at a time! One Planet Plate is based on science and research. During the development of One Planet Plate, WWF has obtained valuable input from the research community through a scientific council consisting of researchers Elin Röös at SLU, Line Gordon at Stockholm Resilience Center and Ulf Sonesson at RISE. More researchers have contributed through participation in workshops and in fact-gathering. Futerra Communications Agency and sustainability consultants U & We have contributed strategic expertise. All decisions on the concept have been made by WWF. Follow Urbanistica Podcast on Instagram https://www.instagram.com/urbanistica.podcast/ and subscribe the Youtube Chanel for live videos https://www.youtube.com/channel/UC8msNnlQae3RcIqvjCUjUVA?view_as=subscriber Facebook events https://www.facebook.com/urbanistica.podcast Visit my homepage for other projects/collaborations https://mustafasherif.com/ Note ! The sound quality of #UrbanisticaPodcast s' episodes that are recorded during #COVID19 time might not be perfect. Due to the online recording and the use of different types of microphones by guests and #MustafaSherif. Thank you so much for understanding and listening. Stay safe ! For sponsoring citylife.mustafa@gmail.com Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vem vill inte äta klimatsmart? Jordbruksmark är en stor potentiell kolsänka, men hur brukar man marken bäst, ur klimatsynpunkt? SLU-professorn Thomas Kätterer menar att regenerativt lantbruk är en väg att gå – och lantbrukarna Josef Appell, Martin Krokstorp, Svante Kaijser och Sarah Singla berättar hur de arbetar så för att inte ”bara” vara matproducenter utan också ”planetskötare”. Och hur påverkar kor egentligen klimatet? SLU-forskarna Elin Röös och Mikaela Lindberg ger sina svar.
Vår globala matkonsumtion och vårt nuvarande livsmedelssystem behöver ställas om för att bli mer hälsosamt och för att minska klimatpåverkan. Vilket ansvar har livsmedelsindustrin och vad kan konsumenterna göra? Och vilka styrmedel bör politiker använda sig av? Therese Lindahl, forskare vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, har forskat om hälsosamma och hållbara matvanor och diskuterar i det här seminariet från SNS hur beslutsfattare behöver utforma regleringar, skatter och subventioner för att uppnå och upprätthålla ett hållbart livsmedelssystem. Elin Röös, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, medverkar också i seminariet för att tala om producenternas roll. I sin forskning om matens klimatpåverkan har hon bland annat arbetat med framtidsscenarier för mer hållbar livsmedelskonsumtion. I samtalet deltar även Åsa Domeij, tidigare riksdagsledamot och numera hållbarhetschef på Axfood samt Johan Jörgensen, grundare av Sweden Foodtech, som förespråkar innovativ omvandling av matsektorn för att uppnå nästa generations hållbara livsmedelssystem.
Dagens gäst heter Elin Röös och forskar på hållbar livsmedelsproduktion. I dagens avsnitt pratar vi bl.a. om närodlat, varför vi behöver odla fler olika grödor i Sverige och i världen framöver, och inte minst om varför det är superviktigt att vi blir medvetna konsumenter. Ja, och så funderar vi kring hur mycket stress jorden egentligen kan utsättas för.Kom i kontakt med Elin: elin.roos@slu.seLäs mer om Elins forskning: https://www.slu.se/cv/elin-roos/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vad tycker du? Är det här ett okej beteende?
Klotets gäster har med miljö- och klimatsmarta bidrag till julbordet. Dessutom knackar vi på hos några av årets miljöhjältar. I årets julprogram har Klotets gäster med sig tips på goda och naturvänliga rätter till julbordet. De avslöjar också vad de önskar sig i julklapp - önskningar som snudd på är omöjliga att gissa. Det är inte tre vise män som är inbjudna till studion, utan tre visa forskare: Elin Röös som är expert på mat och klimat, Mora Aronsson som kan det mesta om växternas ekologi och hydrologiprofessor Gia Destouni som har koll på hur klimatförändringarna påverkar det livsnödvändiga vattnet. I programmet uppmärksammas också några av de många människor runt om i Sverige som engagerar sig och arbetar för en bättre miljö. Klotets reporter Gustaf Klarin knackar på hos tre miljöhjältar som jobbar med allt från lokala miljön till det globala resandet. Vilka dessa miljöhjältar är avslöjas i programmet. Programledare är Niklas Zachrisson. Medverkande: MORA ARONSSON, forskare i biologisk mångfald vid Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. GIA DESTOUNI, professor i hydrologi vid Stockholms universitet. ELIN RÖÖS, forskare i hållbar matproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Vi går in en säsong som firas med överdåd av mat och godsaker. I centrum på julbordet brukar det stå kött, massor av kött. Traditionerna bygger på att vi ska få frossa i det som annars är sällsynt på menyn. Hur kan vi fira hållbart nu när köttet är vardagsmat, måste vi välja bort skinka, korv och pastejer? Vilka fördelar och nackdelar finns med att äta kött, och hur kan man tänka när man bestämmer vad man vill äta? Vad lägger forskarna själva på tallriken? I podden intervjuas SLU:s Anders Karlsson, professor i köttvetenskap och Elin Röös, forskare kring hållbar matproduktion och hållbar markanvändning, Lena Åsheim, nötköttsproducent från Skåne, Theres Strand från Svenska Köttföretagen och Nicklas Neuman, post doc på Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet. Det här är det fjärde avsnittet av "Feeding Your Mind", en podcast från forskningsplattformen SLU Future Food vid Sveriges lantbruksuniversitet. Intervjuare: Ylva Carlqvist Warnborg. Musik: Feeding Your Mind, av SLU.
Jordbruken bidrar med 13 procent av Sveriges utsläpp av klimatgaser. Det mesta kommer från åkermarken som släpper ifrån sig lustgas och koldioxid. Vilka åtgärder kan minska utsläppen? På en gård i Östergötland har marken inte plöjts sedan 2007. Där bedrivs ett plöjningsfritt jordbruk som innebär att jorden bearbetas mycket skonsammare än vid en plöjning. Är det en framkomlig väg för att minska jordbrukets bidrag till klimatförändringarna? Med: Karin Varveryd, lantbrukare, Torbjörn Jansson, forskare vid SLU, Alarik Sandrup, näringspolitisk chef hos Lantmännen, Elin Röös, forskare vid SLU, Pål Börjesson, forskare vid Lunds universitet, David Bastviken, forskare vid Linköpings universitet, Filip Johnsson, forskare vid Chalmers, Björn-Ola Linnér, forskare vid Linköpings universitet. Repris från 12 juni i år. Pelle Zettersten pelle.Zettersten@sverigesradio.se
Vi besöker Cilento den region i södra Italien som har ovanligt många hundraåringar. Maten är en viktig del i det, tror man. Och i ett svenskt-italienskt forskningsprojekt vill de låta Malmöbor och Cilentobor byta plats. Platsbytet ska bara ske en tid, men forskarna hoppas kunna förstå bättre vad det är som gör invånarna så friska och gamla i Cilento. Svenske forskaren Olle Melander leder den svenska delen. Vi äter också en maträtt som är typiskt för Rom – inälvor och hör journalisten och författaren Kristina Kappelin förklara kopplingen. Pizzan i Neapel har hamnat på Unescos världsarvslista och vi träffar stentuffa pizzaiuolan Teresa Iorio. Dessutom går vi på guidad matmarknadstur i Neapel och för en kommentar om hur miljöhållbar italiensk mat är av Elin Röös, forskaren vid Svenska Lantbruksuniversitetet i Uppsala. Björn Gunér Lena Nordlund
SÅNGARE, LÅTSKRIVARE, 50 år. Född och bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Magnus Carlson är känd som sångare i bandet Weeping Willows. Han ägnar sitt Sommar åt att söka svar från olika experter på frågorna som oroar honom allt mer: Vad händer med klimatet? Samma dag som Magnus Carlsons sommar sänds fyller han 50 år. I födelsedagspresent önskar han sig en välmående planet. Istället för att fokusera på erfarenheterna som sångare i Weeping Willows ägnar han därför sitt program åt att söka svar på frågorna som oroar honom. Magnus Carlson ringer upp forskaren Elin Röös, metrologen och naturskadespecialisten Pär Holmgren, debattören och ordförande i företagsforumet Circular Sweden: Anders Wijkman och flera andra för att få svar på hur vi kan göra för att lösa de problem som hotar miljön. Svaren han får handlar om både vad man som enskild kan göra i det lilla, och hur man kan göra för att påverka beslutsfattare i de stora frågorna. Bara genom att leva i vårt samhälle, finns möjligheter att påverka och vissa saker som vi inte kan påverka. I mitt liv som sångare, turnerar jag runt om i Sverige och ibland utomlands. För mig har det blivit viktigt att försöka turnera så hållbart och klimatvänligt som möjligt, säger han. Om Magnus Carlson Hyllad sångare som fick sitt genombrott med indierockgruppen Weeping Willows och debutalbumet Broken Promise Land 1997. Låten Blue and Alone var ledmotiv i SVT-serien Pistvakt. Känd för den breda publiken som en av deltagarna i Så mycket bättre i TV4. Spelar också i Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet och har gett ut flera soloalbum som Ett kungarike för en kram, Allt är bara du, du, du och Den långa vägen hem Har haft en roll i filmen Gentlemen, och som SÄPO-anställd i filmen Call Girl. Producent: John Swartling
Jordbruken bidrar med 13 procent av Sveriges utsläpp av klimatgaser. Det mesta kommer från åkermarken som släpper ifrån sig lustgas och koldioxid. Vilka åtgärder kan minska utsläppen? På en gård i Östergötland har marken inte plöjts sedan 2007. Där bedrivs ett plöjningsfritt jordbruk som innebär att jorden bearbetas mycket skonsammare än vid en plöjning. Är det en framkomlig väg för att minska jordbrukets bidrag till klimatförändringarna? Med: Karin Varveryd, lantbrukare, Torbjörn Jansson, forskare vid SLU, Alarik Sandrup, näringspolitisk chef hos Lantmännen, Elin Röös, forskare vid SLU, Pål Börjesson, forskare vid Lunds universitet, David Bastviken, forskare vid Linköpings universitet, Filip Johnsson, forskare vid Chalmers, Björn-Ola Linnér, forskare vid Linköpings universitet. Pelle Zettersten pelle.Zettersten@sverigesradio.se
Vetenskapsradions och Kulturradions Nobelsändning handlar om inspiration och korsbefruktning mellan konsten och vetenskapen och mellan vetenskap, sport och helt andra områden. Många framgångsrika forskare lever nästan för sina experiment, medan andra hämtar inspiration från ovetenskapliga fält. Men handlar det om korsbefruktning och kan det ena ge det andra. Den kanadensiske fysikpristagaren Arthur McDonald har exempelvis Mats Sundin och Börje Salming som idoler.En av gästerna är den svenske Nobelpristagaren i kemi, Tomas Lindahl. Han älskar exempelvis den brittiska komikergruppen Monty Python. För mig är inspiration från andra källor mycket viktigt, där musiken kanske är det viktigaste, både klassisk musik och jazz. Jag läser också litteratur och uppskattar ett gott glas vin, säger Tomas Lindahl i ett samtal med reporter Gustaf Klarin på Grand Hotell.Han tycker också att litteratur är mycket inspirerande. Jag läser ganska brett men gärna fransk surrealistisk litteratur, fortsätter han innan han beger sig till Konserthuset för Nobelceremonin. I programmet medverkar också artisten Özz Nujen, konstnären Olafur Eliasson, historikern Marika Hedin och paret som träffades på CERN: konstnären Monica Sand och fysikern Sten Hellman. Andra gäster är fysikern Gunnar Björk, matjournalisten Per Styregård och Johan Lundström, forskare i experimentell psykologi och Elin Röös, som forskar om matens miljöpåverkan, dansaren Denny Hultén och forskaren Maria Osbeck. Dessutom läser skådepelerskan Lena Endre ur en roman av Svetlana Aleksijevitj. I programmet berättar också reportar från Vetenskapsradion om sina möten med årets Npbelpristagare. Programmet sänds från Kulturhuset i Stockholm. Programledare är vetenskapsradions Lena Nordlund och Kulturradions Karsten Thurfjell som programledare.