Podcasts about gun britt sundstr

Alex Schulman och Philomène Grandin har läst och samtalar om en prisad bok, norrmannen Niels Fredrik Dahls roman Fars rygg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Fars rygg får vi följa författarens far, som föds på 1920-talet, son till en framgångsrik domare stationerad i Alexandria. Härifrån skickas han till skolor och internat i Europa, hundratals mil från sina föräldrar, med andra världskriget som bakgrund. Det är en roman om ensamhet och att söka sin far.Niels Fredrik Dahl är en norsk författare, poet och dramatiker. Fars rygg vann Nordiska rådets litteraturpris 2024 och är översatt till svenska av Gun-Britt Sundström.Författaren och radioproducenten Alex Schulman och skådespelaren och författaren Philomène Grandin har läst Fars rygg och samtalar med Marie Lundström. Båda har skrivit böcker om sina pappor: Alex Schulman med Skynda att älska från 2009 och Philoméne Grandin med Glöm allt men inte mig från 2021.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener

Det finns gott om utbildning för den som vill lära sig att skriva. Men var vänder sig den som redan är utgiven och vill fortsätta utvecklas? Läs, läs, LÄS, säger Malin. Lisa gillar att byta texter med författarkollegor. Men vi tipsar också om kurser med mera – här är hela listan över det vi nämner i avsnittet:Skrivkurser med Sören Bondeson, Rebecka Edgren Aldén, Anders Fager och Lisa Förare Winbladh.Utbildning av Robert McKee, Story Seminar, och boken Story. Böcker om skrivande av Gun-Britt Sundström, Olof Lagercrantz, Göran Hägg, Margaret Atwood, Ursula Le Guin, George Saunders, Therése Granwald, Jorun Modén, Caroline Säfstrand & Jenny Fagerlund, Bodil Malmsten, Marguerite Duras, Stephen King och John Ajvide Lindqvist samt antologin Tag och skriv!. Författarbiografierna Jag vill sätta världen i rörelse av Anna-Karin Palm (om Selma Lagerlöf), Mannen i skogen av Jens Liljestrand (om Vilhelm Moberg) och Mitt stora vackra hat av Elisabeth Åsbrink (om Victoria Benedictsson).Och MasterClass med Margaret Atwood, Neil Gaiman och Shonda Rhymes.Nu har ni att göra i sommar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bokspanarna återvänder till sina födelsedecenium för att kolla om böckerna var bättre förr. Även om svaret är enhälligt ja så är innehållet i böckerna blandat. Allt från SF till diskbänksrealism med en nypa av magiskrealism. Veckans gäst: Sara Johansson Vi pratar om dessa böcker: Planet of the Apes av Pierre Boulle Maken av Gun-Britt Sundström Midnattsbarnen av Salman Rushdie

”Om Carola hade försökt frälsa mig hade jag slagit bakut. Men hon är inte sådan”, säger veckans gäst Marika Carlsson apropå Aftonbladets försök att hitta intriger i årets upplaga av Stjärnorna på slottet på SVT. Men bakut har Marika annars slagit en del i sitt liv. Till exempel mot Gud och den kyrka hon växte upp i. Om detta handlar den självbiografiska boken ”Såna som du ska inte va här”. Dessutom Mattias Timanders tips på dagböcker man både får och bör läsa. Programledare Lisa Tallroth. Övriga titlar som nämns i avsnittet: En dramatikers dagbok av Lars Norén Vardagar 1-7 av Ulf Lundell En debutants dagbok av Wera von Essen Svar till D av Wera von Essen Skrivliv av Gun-Britt Sundström

Går det att svara på frågor om 50 år gamla texter? Varför är det så jobbigt att vara en levande legend? Går det att välja sitt liv? Och är egentligen alla de här frågorna helt överflödiga när mänskligheten verkar vara på väg att förgöra sig själv? Gun-Britt Sundström har varit en fixstjärna inom den svenska litteraturen sedan 60-talet. Nina trodde länge fåfängt att hon var lite unik som har läst "Maken" mer än fem gånger, men det är tydligen mer eller mindre standard. Gun-Britt är dessutom utan tvekan den författare ni lyssnare oftast har önskat att höra intervjuas i podden. Därför är hon en given drömgäst i Något Slags Känsla. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kulturredaktionens Nina Asarnoj och författaren Jon Jordås diskuterar könsroller då och nu med utgångspunkt från den gamla kultromanen Mansklubben som nu kommer ut igen på svenska. Mansklubben, som publicerades första gången 1981, är en tunn men kraftfull och kultförklarad berättelse av Leonard Michaels, om sju medelålders kaliforniska män. Som en reaktion mot 1970-talets kvinnogrupper samlas de en kväll för att tala öppenhjärtigt om sina liv. Hur fungerar boken i en nutida kontext? En fråga för P1 Kulturs Nina Asarnoj och Jon Jordås som själv vrider och vänder på könsrollerna i sin roman "Min Martina" (en sorts fanfiction-version av Gun-Britt Sundströms "Maken"). DYLAN I GUBBÅLDERN Bob Dylan fyller 80 år och Mikael Timm har fått uppdraget att hålla hyllningstalet till jubilaren. Om Bob Dylans senaste album "Rough and Rowdy Ways" sa kulturredaktionens Joakim Silverdal att det är musik som får mig att vilja sträcka mig efter Uppenbarelseboken i hyllan, famla mellan sidorna och bli stum av förundran. Ett klart fan, alltså. Och som ett fan, vad vill Joakim Silverdal tipsa om för dem som vill hitta pärlor om och av jubilaren? OBS: FÖR ELLER EMOT VERKLIGHETEN? Dagens OBS! handlar om läran om poetik om hur diktverk är eller bör vara utformad. Och hur litteraturen ska förhålla sig till verkligheten. Om det har det rått delade meningar sedan antiken. Teodor Stig-Matz synar oenigheten i denna fråga bland några av 1900-talets stora poeter. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Estrid Holm

I det här avsnittet snackar vi böcker som betytt. Böcker vi minns, böcker som påverkat vårt skrivande, böcker som känns. Stora läsupplevelser helt enkelt. Trevlig lyssning!I avsnittet pratar vi om:1. "Ölandssången" av Tove Folkesson2. "Hjärtans fröjd" av Per Nilsson3. "Högre än alla himlar" av Louise Boije af Gennäs4. "Tisdagarna med Morrie" av Mitch Alborn5. "Glaskupan" av Sylvia Plath6. "Naiv. Super." av Erlend Loe7. "Den vita staden" av Karolina Ramqvist8. "Testamente" av Nina Wähä9. "Skrivliv" av Gun-Britt Sundström10. "Arv och miljö" av Vigdis Hjort11. "Börjar jag blomma så börjar jag dö" av Isabelle LöfAndra författare som nämns: Katarina von Bredow och Katarina Kieri. 

Dåligt ljud i podden, tyvärr. Hoppas ni orkar lyssna ändå! Vi har läst Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken och jämför den med Gun-Britt Sundströms parafras För Lydia. Tillför 70-talets tolkning något för en läsare med 20-talets glasögon?

Gun-Britt Sundströms "Maken" är berättelsen om den långa, ganska oglamorösa relationen mellan Gustav och Martina som träffas som studenter i 60-talets Stockholm och håller ihop i sju år. En förhållanderoman, det kallar Gun-Britt Sundström sin roman "Maken" för. Den kom 1976 och är sedan länge en klassiker. Den handlar det om kärlek som moralfilosofisk fråga. För hur ser ansvaret ut i ett förhållande när man sagt ja till att dela sitt liv med en annan människa? Och går det att praktisera fri kärlek och ändå hålla svartsjukan borta? Det är några av de frågor som Martina och Gustav brottas med och bråkar om. Programmet är från 2008 och är gjort av Cecilia Blomberg.

Gun-Britt Sundström avskyr polemik och ger hellre ambivalensen ett ansikte. Efter över 50 år i litteraturens och språkets tjänst kommer nu Skrivliv, som är utdrag ur Gun-Britts dagböcker från 60- och 70-talen. Det här var år av livstvivel, författarframgång och kärlekshistorier. I podden berättar Gun-Britt om att skildra verkliga människor (moral går före konst), otrohet (inte att fördöma), hur det gick för Makens Gustav och varför hon lämnade nobelkommittén. Till kaffet om Clara Henrys Mot framtiden: en simpel guide till att krossa patriarkatet. Programledare Lisa Tallroth. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Anna Lisa Wärnlöf, alias Claque, har aldrig fått en framträdande plats i den svenska litteraturen. Men hon är en av våra stora stilister, tycker Ulrika Knutson som hyllar Pella-böckernas skapare. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017. Varför är det så svårt att tala om det som betytt allra mest, också böcker? Därför att man är rädd att avslöja sitt innersta, förstås, och finna det banalt. Men om det skulle vara så, så är det inte Anna-Lisa Wärnlöfs fel. Någon sa häromdagen att om Anna-Lisa Wärnlöf, med signaturen Claque, hade varit karl, så hade hon stått ordentligt synlig på klassikerhyllan: avdelningen stilister, mellan Per Rådström och Claes Hylinger.  Visst skulle det vara så! Men förklädd till flickbok och kåseri är Claque för alltid utstraffad från den riktiga litteraturen. Ha. På ofattbara sju år, 1958-1965  skriver hon de fyra romanerna om Pella, tre om den buttra Fredrike och hennes krets, och så den märkliga barndomsbiografin Boken om Agnes, 1963. Detta är Claques litterära verk och värld, som nu alltså lever ett rikt liv under klassikerhyllan, under radarn, och älskas hett i hemlighet. Hon går som ett mycel genom bibiotek och antikvariat. Varhelst du minst anar det kan du hitta en läsare flaskmatad med Pella-sentenser. De sitter som slaktstämplar, går aldrig ur. Den som först kom ut ur garderoben som Pella-beroende var Gun-Britt Sundström, ett stilistiskt barn av Sören Kirkegaard och Claque. Anna-Lisa Wärnlöf född 1911, död 1987 var som mest verksam under det tidiga sextiotalet, samtida med miljonprogrammet. Hennes ton gycklar med det andliga rivningsraseriet, den snabba nivelleringen i demokratins namn; en estetisk protest besläktad med Olle Adolphsons visor. Hos Claque finns samma ironiska melankoli, och sinne för ordens poesi. Hos Olle var det "nedisad Volvo med släp", och "kokt kummel med äggsås". Anna-Lisa har samma blick för det konkreta. Majorskan sitter i skymningen och "njuter av att ha två tummar", Pella kräks i duffelkragen vid tanken på att trassla till altaret i tolv meter organza.                                                                                              I fyrtio år övade hon sig som kåsör i Svenska Dagbladet, uppskattad men skygg. På fyrtio år satte hon inte sin fot på redaktionen. Men lilla Pella och farmor Majorskan och tant Signhild levde redan och verkade för fullt i tidningen när Wärnlöf romandebuterade med Pellas bok 1958. När jag mötte Pella i början av sjuttiotalet var de här böckerna bara tio-femton år gamla, ändå speglade de en försvunnen värld, med exotiska inslag av flickskolor, hembiträden och bostadsbrist. Och spridda skurar av borgerlig bildning, som om det hade varit något fullt normalt och ingenting att oroa sig över. Pella själv läste böcker av Proust, Dickens och Cora Sandel och hon gjorde det med ett självklart välbehag, utan känslor av skam. Detta var inte förenligt med min tonårskultur i början av sjuttiotalet, som utspelade sig i en atmosfär av V-jeans, tristess och symfonisk rock. Om jag hade velat spegla den atmosfären i litteratur så gav Kerstin Thorvall, Sven Wernström och Max Lundgren utmärkta möjligheter, i ungdomsromanens guldålder. Men böckerna om Pella ägnar sig inte bara åt spegling, utan gläntar på kommande liv. De kan man till stora delar läsa om, och växa med. Anna-Lisa Wärnlöf låter tonåringens världsbild möta riktigt gamla människors, och mycket små barns. En åtta månaders baby kan vara en stark personlighet hos Claque, som kan väcka dina antipatier också. Att föräldrar och barn, särskilt mödrar och barn, inte självklart finner varandra är en del av Claqueböckernas tidlösa innehåll. Och oavsett ålder får alla inblandade behålla sin integritet och sina passioner. Passion kan uttryckas av också av det lilla barnet. Som i Boken om Agnes, när småflickorna har skiljts åt och katastrofen ligger i öppen dager. Om hjärtat är krossat spelar det ingen roll om man är sex eller sextio år. Så här uttrycker sig den lilla Anna-Lisa: "Jag var Agneslös, och inte mer med det. Hur gör man när man hänger sig? Jag hade en pilbåge. Kanalen." Humor kan vara hjärtskärande, om den paras med livsinsikt. Att våra personligheter är så oföränderliga, att vi liknar oss själva som barn, är också en drabbande insikt. Inte särskilt behaglig. Det borde vi tänka lite mer på i vår tid, när vi vuxna är så stressade att vi inte står ut med att se barnen ha tråkigt. Eller ens tanken på att de har tråkigt! Hur de egentligen har det orkar vi inte ta reda på. Läste nyss en rubrik om att folk minutplanerar barnkalasen för att för död och pina inte riskera att barnen ser sin egen leda i vitögat. Vad skulle inte Claque kunna ha gjort av det ämnet? Vissa ämnen har hon klokt avstått ifrån sexualiteten till exempel. Det bidrar till den goda tidlösheten. Erotiken uttrycks mer genom längtan och bilder som man inte glömmer: som Älskar du mig? sa Ulf Jacob. Obetydligt, sa jag, och tänderna mjuknade i min mun. Jag kan inte minnas att jag saknade explicit erotik den fanns ju att tillgå överallt annars, för den som var läskunnig. Nej, Pella tillfredsställde andra behov. De två avgörande var den moralfilosofiska diskussionen, och stilens narkomani. Anna-Lisa Wärnlöfs stil är beroendeframkallande. Och smittsam. En pretentiös hållning ser jag  automatiskt som "ett öde stort som en mössa". Att det inte är min egen bild ha jag glömt för länge sedan. Men ingen når Claques avvägda blandning av under- och överdrifter, och utförda aforismer, som kan rymma en världsbild: "Om ett barn ber om ett snöre, avfärda det inte med en kyss. Ge det ett snöre". Punktens placering är också viktig. Den surt förvärvade slutsatsens markering. Ge det ett snöre. Claque strör gärna ut små hälsningar till egna inspirationskällor. Den märkligaste möter vi i Pellas andra bok, där hon just har blivit kär i Ulf Jacob. På artonårsdagen ger han henne en nött gammal bok: "Läs den tös, du får den. Den är skriven för sådana som du och jag." Den repliken är lömsk, riktad till intellektuella flickstackare med garden nere den går via trosorna, kan man säga. Men om man ska sublimera den boken får man jobba duktigt. Boken är En drömmares dagbok, av den schweiziske artonhundratalsförfattaren Henri Frederic Amiel. Det blir en ganska rolig effekt när Pella och Ulf Jacob står och smusslar med Amiel, samtidigt som deras kompisar diggar Sinatra och Bill Haley på skivspelaren i rummet intill. Amiels En drömmares dagbok blev på sin tid kult bland hyperkänsliga esteter i hela Europa, kärleksfullt översatt av en av den svenska litteraturens mest ömhudade kritiker, nämligen Klara Johanson; hon som recenserade allt, som inte kunde låta bli att recensera solnedgången. Ett nytt drama varje kväl. Klara Johansons andra stora idol var för övrigt Fredrika Bremer, vars spetsprydliga feminism viftar fram överallt i Pellas farmor Majorskans referenser. Klara Johanson är en av Claques viktiga förebilder bland estetiska ironiker Oscar Wilde en annan och så förstås Cora Sandel och Marcel Proust. Anna-Lisa Wärnlöf bakar också Madeleinekakor, med kärlek och smör, och psykiska trauman. En bild som återkommer i flera av böckerna, troligen självupplevd, är när några några clowner fallit i vattnet, och människorna på stranden skrattar av hjärtans lust, men tystnar när en av clownerna bärs bort, drunknad. Barnet grips av en förlamande ödslighet, identiteten brister. Som det står i Boken om Agnes: "Det slog mig att jag kanske inte var någon liten flicka. Kanske var jag en pojke. Kanske var jag ett troll eller möjligen något slags djur." Det är det som alla Claques texter handlar om.  Att skrapa ihop de spridda bitarna av sig själv, till ett slags mönster. Ulrika Knutson, journalist och författare Anna Lisa Wärnlöfs bibliografi Kåserier 1949 Mans gamman (Bonnier) 1954 För läsarens skull (Rabén & Sjögren/Vi, under signaturen Claque) 1957 Om Ni behagar (Bonnier, under signaturen Claque) 1958 Skaffa julgran (Bonnier, under signaturen Claque) Ungdomsböcker 1958 Pellas bok (Svensk läraretidning) 1959 Pellas andra bok 1960 Pella i praktiken 1961 Pojken en trappa upp 1962 Fredrikes barn 1963 Boken om Agnes 1964 Ingkvist 1965 Lennerboms: den fjärde boken om Pella Övrigt "En diktare, en prins och Aldebaran". I: Något att lära av varandra (Relationskonsult, 1974) Översättningar Elisabeth Janet Gray: Tomi i Tokyo (The cheerful heart) (Svensk läraretidning, 1962) Margaretha Shemin: De små ryttarna (The little riders) (Svensk läraretidning, 1965) Elaine L. Konigsburg: Jennifer och jag (Jennifer, Hecate, Macbeth, William McKinley, and me, Elizabeth) (Svensk läraretidning, 1968) Källa: Wikipedia

Till avsnitt 53 bjuder Alice, Patrik och Elias in sin initierade kollega Jenny Kjellberg för att samtala om årets Stockholm läser-bok För Lydia av Gun-Britt Sundström. Diskussionerna går höga och rör sig givetvis också kring syster-boken Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg. Var i skiljer sig böckerna? Var ligger de respektive böckernas olika styrkor? Hur skildras Stockholm i de olika böckerna och de olika tiderna? Och var skildras egentligen Lydia och Arvids längtan och lust allra bäst? I avsnittet diskuteras också Stockholm-skildringar allmänt och hur Staden Stockholm först och störst fångade läsarnas fantasi och intresse. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Som vanligt hittar du alla boktips samlade i en lista på www.biblioteket.se/boktips/bibliotekspodden-solen

Den norska Nobelpristagaren Sigrid Undset sökte kärleken, traditionen och Gud men kanske mest att att få skapa och tänka fritt. Detta begär präglar ännu hennes skrifter, säger Lena Kjersén Edman. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den intelligenta, drömmande, lite klumpiga och mycket ensamma unga norska kvinnan Sigrid Undset längtade efter en man att älska. En man med vaket intellekt och stort hjärta. Som hennes far, den berömde arkeologen. Eller som dominikanermunken Thomas av Aquino. Hon fick den nio år äldre, enstörige  och gifte norske målaren Ander Svarstad. En man, så ville hon tro, som skulle ge sin kvinna frihet att skapa. Men som samtidigt var sin kvinnas "herre". Det blev inte riktigt så. Men hon fick tre barn och under en tid tre bonusbarn. Dottern Mosse var kognitivt funktionsnedsatt och krävde ständig passning. Det finns problem med att försöka förstå ett författarskap, särskilt ett berömt för skildringar av historiska tider, genom författarens eget liv. Men i den minimala skiss över Sigrid Undsets liv jag här målat upp ryms de teman som så starkt präglar hennes böcker: åtrån, den motstridiga längtan efter frigörelse och tradition, liksom omsorgen om de närmsta ställd mot det inre kravet att få skapa. Tiden räckte nog aldrig till för Sigrid Undset och efter den tråkiga skolgången var avslutad skulle hon dessutom försörja sin mor och sina systrar. Men nätterna fanns. Då höll hon sig vaken med kaffe och cigaretter, läste och skrev. Det första färdiga arbetet var en medeltidsroman. En förlagschef räckte tillbaka manuset med orden: "Försök er inte på historiska romaner fler gånger, lilla damen. Det kan ni inte." 1928 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur, enligt motiveringen förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv. Undset levde mellan 1882 och 1949 och skrev otaliga artiklar och böcker av skiftande slag. Men när hon en gång fick frågan vilken genre hon egentligen skrev, svarade hon: "Den osedliga". Det norska borgerskapet instämde. Deras läppar smalnade när de läste den laddade inledningsmeningen till hennes debutbok "Fru Marta Oulie": "Jag har varit otrogen mot min man". Det var framgången med den romanen som gav tjugofemåriga Undset möjlighet att resa ut i Europa där hon träffade Svarstad. De gifte sig så småningom och i den vackra Gullbrandsdalen, i det stora huset Bjerkebæk, ville i Sigrid Undset skapa det varma familjehem som hon hade drömt om i sin fattiga ungdom. Drömmen besannades inte, äktenskapet sprack och Undset tillbringade nästan trettio år ensam med barnen i huset. Men när hon arbetade vid skrivbordet led hon av att hon försummade barnen och när hon ägnade sig åt barnen plågades hon av att hon inte författade. I flera romaner skildrar Undset med nertonad lidelse det ambivalenta sambandet mellan kvinnans moderliga omsorg i ständig konflikt med andra drivkrafter: arbete, konstnärskap, frihetslängtan, auktoritetslängtan och sinnliga begär. När hon fick sitt stora genombrott med romanen "Jenny" var hon ännu ung  jämngammal med berättelsens faderslösa frusna tjugoåttaåriga konstnär Jenny Winge. För den plikttrogna och känsliga Jenny är hennes erotiska begär förenat med en längtan efter disciplin och skönhet. Hennes mål i livet är att bevara självaktningen och inte svika sina ideal som kvinna och konstnär om hon inte lyckas, då kan hon inte leva. Själv ville hon skriva liv om människor vilkas nerver arbetar i instinkternas halvmörker inte skapa idealbilder. Många väntade att författaren till "Jenny" skulle gå i bräschen i samtidens sedlighetsdiskussion för "den nya kvinnan". Men även om Sigrid Undset hade stor respekt för det suffragetterna och andra som kämpade för kvinnosaken hade uträttat, propagerade hon aldrig för kvinnlig rösträtt. Istället ironiserade hon över de kvinnokretsar i Norge som hade fått igenom en förändring i vigselformuläret när det gällde hustruns underdånighet i äktenskapet. Med undantag för Selma Lagerlöf och Amalie Skram "de kunde skriva och såg livet genom en kvinnosjäl" uttalade hon sig ofta med skarp tunga om andra kvinnliga författare. Själv ville hon skriva liv om människor vilkas nerver arbetar i instinkternas halvmörker inte skapa idealbilder. Undset var väl på många sätt vad vi idag skulle kalla en särartsfemist. Hon ville se familjen som samhällets kärna och i den kretsen skulle varje människa göra sin plikt. Kvinnan speciellt. Hon såg det som en förlust att samhället i hennes livstid blev alltmer materiellt och manligt. Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärleken till barnen Året efter flytten till Bjerkebaek gav Sigrid Undset ut "Kransen", den första romanen i medeltidstrilogin "Kristin Lavransdotter". I de två första delarna ser vi hennes teman återkomma: "Kransen" handlar om kärlek (och erotik) och fortsättningen "Husfrun" skildrar familjen. Den tredje delen, "Korset", handlar om en viktig sak i hennes liv och verk som vi som ännu inte närmat oss: Gud och Nåden. Sigrid Undset led av en känsla av andlig tomhet, som varken Nobelpris eller succéförsäljning kunde rå på. När den frånskilda, världsberömda författarinnan upptogs i katolska kyrkan var skandalen ett faktum. Men de statiska elementen i läran tilltalade henne. I dess famn tyckte hon sig finna en objektiv sanning, en helhet till skillnad från protestantismen som var som en misslyckad "sprucken omelett". En annan sprucken omelett är den rastlöse riddaren Erlend i trilogin om Kristin Lavransdotter. Hon, bokens komplexa och sammanbitet envisa huvudperson, attraheras av Erlend, men förblir smärtsamt besviken över denne sin makes tillkortakommanden. Nog rymmer Kristins äktenskapet ömsinthet och passion men än mer: aggression, och bitterhet. På en bröllops-sajt på nätet läser jag att blivande brudpar får det förunderliga rådet att läsa Kristin Lavransdotter "för att hålla den romantiska lågan vid liv" Gun-Britt Sundström, som översatt trilogin, skriver i sitt förord: "Kristin Lavransdotter är känd som en av världens största kärleksromaner med den är större än så. Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärleken till barnen (konkret, sensuellt beskriven så underligt sällsynt i litteraturen) och hur den samspelar och konkurrerar med kärleken mellan föräldrarna." Undset som i en artikel skrev att det inte är barnen som ska respektera föräldrarna utan att det är föräldrar som ska förtjäna sina barns respekt, låter Lavrans outslitliga kärlek till sin dotter vara en bild av Guds kärlek. I århundradets kärleksroman, som Kristin Lavrandotter har kallats, är det inte förälskelsen mellan Erlend och Kristin som får hjärtat att brista; det är kärleken mellan en dotter och hennes far. Styrkan i dessa skildringar gör vetskapen om hennes egna förluster än mer smärtsam. Dottern Mosse dog samma år som det andra världskriget bröt ut. Och året efter stupade hennes son Anders i striden vid Segelstad bro, fem kilometer från hemmet i Bjerkebaek som tagits i beslag av nazisterna. Undset var dödsdömd av ockupationsmakten och hade flytt till Sverige med sin yngste son. Efter en tid i USA återvände hon efter befrielsen till Norge, där hon dog fyra år senare. Kvar finns oräkneliga artiklar och hela trettiosex böcker. I dem och i hennes brev framträder en författare och tänkare som faller utanför vår samtids prydliga kategorier. Hon var oavsett om det gäller kyrkan, barn, kvinnan eller kärleken en människa som alltid ville tänka fritt. Och denna frihet pulserar ännu idag i hennes litteratur. Lena Kjersén Edman, litteraturvetare, bibliotekarie och litteraturkritiker 

Äntligen höstpremiär för Lundströms Bokradio! Vi möter Gun-Britt Sundström och Jonas Hassen Khemiri som båda reflekterar över relationen mellan liv och dikt och litterära hänsynstaganden. Gun-Britt Sundströms roman "Maken" kom 1976, en bok som snabbt nådde klassikerstatus. Nu, 42 år senare, har hon accepterat att "Maken" är en oumbärlig bok för så många, och kändisskapet som kom på köpet. Hennes nya bok heter "Skrivliv" och innehåller redigerade dagboksanteckningar från åren 1965-1979. Undertiteln är "Från första boken till första barnet" och innehåller bland annat den fas i livet som "Maken" handlar om. Men den är också ett unikt tidsdokument från åren runt 1968. Jonas Hassen Khemiri är aktuell med boken "Pappaklausulen", en bok som handlar om föräldraskap och de dubbla rollerna som far och son. I grundkontraktet står att en förälder måste skydda sitt barn, men finns det klausuler i kontraktet som möjliggör försvinnanden? Hur går man från rollen som det eviga barnet och världens centrum till att bli en rimligt pålitlig fadersgestalt? Och vad gör man med sitt flyktbehov? All musik som är med i Lundströms Bokradio hittar du på vår egen spotify-lista. Klicka HÄR så kommer du till den. Programledare: Marie Lundström Producent: Nina Asarnoj 

Boken i Handen samtalar om förhållanderomanen "Maken" av Gun-Britt Sundström med Sanna Holm från Haninge Tjejjour.

LÄSpodden på Helsingborgs bibliotek tipsar i sitt premiäravsnitt om böcker som vi vill läsa om. Böcker vi pratar om i detta avsnitt: ”För Lydia” av Gun-Britt Sundström ”Honung och ättika” av Anne Tyler ”Diamanttorget” av Mercè Rodoreda ”Mina drömmars stad-serien” av Per Anders Fogelström ”Älskaren” av Marguerite Duras ”Vid Grand Central Station där satt jag och grät” av Elizabeth Smart ”Garp och hans värld” av John Irving ”Gruppen” av Mary McCarthy Vi nämner också ”Som en sten i ett jordskred” av Maria Barbal och ”En farofylld överfart” av Rachel Rhys.

En förhållanderoman, det kallar Gun-Britt Sundström sin roman Maken för. Den kom 1976 och ingår i Bonniers Klassikerserie. Cecilia Blomberg har läst om maken. Maken är berättelsen om den långa, ganska oglamorösa relationen mellan Gustav och Martina som träffas som studenter i 60-talets Stockholm . I sju år håller de ihop.Det handlar det om kärlek som moralfilosofisk fråga. För hur ser ansvaret ut i ett förhållande när man sagt ja till att dela sitt liv med en annan människa? Och går det att praktisera fri kärlek och ändå hålla svartsjukan borta? Det är några av de frågor som Martina och Gustav brottas med och bråkar om. Cecilia Blomberg har läst om Maken, fyrtio år efter att den gavs ut, och än en gång fascinerats över hur grå vardag kan vara så spännande och engagerande.Det här programmet sändes första gången 2008.

"Jack" av Ulf Lundell, "Maken" av Gun-Britt Sundström, "Barnens Ö" av PC Jersild, "Städpatrullen" av Inger Alfvén och "Det mest förbjudna" av Kerstin Thorvall, kom alla ut 1976. Vad låg i luften då? För fyrtio år sedan gavs en rad moderna svenska litteraturklassiker ut. Vad låg egentligen i luften där i 70-talets mitt? I detta midsommarspecial återvänder P1 Kultur till programmet Vågen från juni 2006, producerat av Nina Asarnoj och med Anneli Dufva som programledare. En panel med författaren Maj-Gull Axelsson, förläggaren Svante Weyler och kulturredaktionens Marie Lundström läser om Gun-Britt Sundströms "Maken" och Kerstin Thorvalls "Det mest förbjudna" och funderar kring vad som hänt under åren som gått, om litteratur och värderingar då och nu.

Läkarböcker har alltid fascinerat mig. Och i stunder av ångest kan jag gå till den här bilden av genomskärningen av människokroppen och se, att jag är faktiskt bara kött och blodådror, så det är nog inte så jävla farligt. Det kan vara lugnande att placera sig själv i någon slags fysisk materia säger Rachel Mohlin. I bokhyllan hos Rachel Mohlin Svarta lådan av Inger Edelfeldt Rit av Inger Edelfeldt Bonniers Läkarbok Fräsch, frisk och spontan av Mons Kallentoft En av oss sover av Josefine Klougart Det finns ingenting att vara rädd för av Johan Heltne Sylvia Plaths Dagböcker och Anteckningar En dramatikers dagbok av Lars Norén Om man håller sig i solen av Johanna Ekström Moses metare av Beatrix Potter Vi Knatte Fnatte och Tjatte - den jättestora, stora, stora serieboken Ingenting kan hindra natten av Delphine de Vigan Främlingen i huset av Sarah Waters  Jennys tips till Rachel: Människohamn av John Ajvide Lindqvist Toppboken: Maken – en förhållanderoman av Gun-Britt Sundström

En ny Bokcirkel drar igång! Rapartisten Petter samt psykologen och författaren Jenny Jägerfeld ska tillsammans under ledning av programledare Marie Lundström läsa den snart sextio år gamla klassikern Bonjour tristesse av Francoise Sagan (övers. Lily Vallquist). Nu är det premiärträff i radiostudion - följ med och läs t.o.m. sida 43 i pocketutgåvan av romanen, som utspelar sig på en soldränkt fransk Riviera. En annan klassiker fyller 200 år i år Stolthet och fördom av Jane Austen. Med anledning av detta har reporter Jon Jordås rest till författarens hem i en liten by sydväst om London, på jakt efter romantik. (Bildspel från Jane Austens England finns längst upp!)Kulturchefen i Strängnäs, Christer Hermansson, är också poet. I veckans radioprogram ska han läsa ur sin senaste diktsamling, Kontorsmannen.Läsplan för pocketutgåvan av Bonjour tristesse! Träff 1 lö 25/5: Vi ses på pocketsidan 43, där fjärde kapitlet tar slut. Träff 2 lö 1/6: Vi ses på pocketsidan 99, där andra delens fjärde kapitel tar slut. Träff 3 lö 8/6: Vi ses på bokens sista sida och går i mål!Lundströms lästips Följande böcker nämns i dagens program: Francoise Sagan, Bonjour tristesse, övers: Lily Vallquist (pocket 2012)Jane Austen, Stolthet och fördom, övers Gun-Britt Sundström (2011)Christer Hermansson, Kontorsmannen (2012)

En ny Bokcirkel drar igång! Rapartisten Petter samt psykologen och författaren Jenny Jägerfeld ska tillsammans under ledning av programledare Marie Lundström läsa den snart sextio år gamla klassikern Bonjour tristesse av Francoise Sagan (övers. Lily Vallquist). Nu är det premiärträff i radiostudion - följ med och läs t.o.m. sida 43 i pocketutgåvan av romanen, som utspelar sig på en soldränkt fransk Riviera. En annan klassiker fyller 200 år i år - Stolthet och fördom av Jane Austen. Med anledning av detta har reporter Jon Jordås rest till författarens hem i en liten by sydväst om London, på jakt efter romantik. (Bildspel från Jane Austens England finns längst upp!) Kulturchefen i Strängnäs, Christer Hermansson, är också poet. I veckans radioprogram ska han läsa ur sin senaste diktsamling, Kontorsmannen. Läsplan för pocketutgåvan av Bonjour tristesse! Träff 1 lö 25/5: Vi ses på pocketsidan 43, där fjärde kapitlet tar slut. Träff 2 lö 1/6: Vi ses på pocketsidan 99, där andra delens fjärde kapitel tar slut. Träff 3 lö 8/6: Vi ses på bokens sista sida och går i mål! Om du vill prata mer... Följande böcker nämns i dagens program: Francoise Sagan, Bonjour tristesse, övers: Lily Vallquist (pocket 2012) Jane Austen, Stolthet och fördom, övers Gun-Britt Sundström (2011) Christer Hermansson, Kontorsmannen (2012)

Biblioteket 23 maj 2011 handlar om två återvändanden. Julia Lundberg har återvänt till Gun-Britt Sundströms sägenomsusade roman Maken. Hon samtalar med författaren och reflekterar över litteraturens förmåga att få sina läsare att handla utifrån sin läsning. I sin serie om poeters debuter har Göran Sommardal bjudit in Gunnar D Hansson för att tala om hans diktsamling Övergångar, uppskov från 1979. Hansson fick sitt genombrott som poet 10 år senare med Olunn, makrill-boken kallad, sedan följd av Lunnebok och Idegransöarna. Han har också publicerat ett par läsinspirerande essäsamlingar: Ärans Hospital (1999) och Lyckans berså (2008).

Lycka kan inte köpas för pengar, ja, vem har väl inte nickat instämmande till det påståendet? Kanske är uttrycket också alldeles sant - även om det är lika sant att ett par miljoner på banken definitivt ger den valfrihet och trygghet som många längtar efter. Det vet sociologen Anna Hedenus, som i början av mars disputerar vid Göteborgs universitet på en avhandling om hur svenskar hanterar sina liv efter storvinsten. Hon säger att för de allra flesta så fortsätter livet som förut, och flera av dem fortsätter till och med att köpa lotter eller spela på tipset i hopp om att än en gång vinna en storvinst. Vid förra sekelskiftet växte Stockholm rekordsnabbt. Stadsdelar ritades om, befolkningsmängden fördubblades, och 1897 fanns det fler telefoner per invånare än i New York. Stockholm hade helt enkelt blivit en storstad. Den här utvecklingen satte också sina spår i litteraturen när dåtidens författare försökte fånga moderniteten och storstadens puls i sina böcker. Det uppstod en ny genre, en stockholmslitteratur, som levt kvar ända fram till våra dagars Ulf Lundell, Gun-Britt Sundström och Ernst Brunner. Det säger litteraturvetaren Alexandra Borg som är aktuell med avhandlingen En vildmark av sten, som handlar om Stockholm i litteraturen. Programledare är Urban Björstadius.

Bokcirkeln Jane Eyre del 1. Tre författare går lös på en av världens mest lästa klassiker: Charlotte Brontës Jane Eyre (1847), i översättning av Gun-Britt Sundström. De kanske borde ha läst den förut, men öppnar den frimodigt och utan skam först nu. Hör Björn Ranelid, Alexandra Coelho Ahndoril och Johan Kling med cirkelledaren och programmets skapare Marie Lundström.