Podcasts about joakim palme

Sverige har länge stått ut internationellt som ett typexempel på en universell välfärdsmodell, där grundtrygghet för alla kombineras med inkomstskydd för de som arbetar. Under de senaste decennierna har dock trygghetssystemen förändrats på flera sätt. Vad har det inneburit för Sveriges välfärdsmodell? Medverkande Kenneth Nelson, Barnett Professor of Social Policy vid University of Oxford och professor i sociologi vid Stockholms universitet Joakim Palme, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet Sebastian Sirén, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Viktor Wärnick (M), ordförande i socialförsäkringsutskottet Anders Ygeman (S), talesperson för socialförsäkringsfrågor och ledamot i socialförsäkringsutskottet Seminariet modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef på SNS.

Arbetskraftsinvandring är ett ämne som väcker starka känslor och som ofta debatteras. Förra året införde regeringen skärpta villkor för att förhindra utnyttjande och samtidigt öka Sveriges attraktionskraft för internationella talanger. Parallellt till detta vill man främja rekryteringen av högkvalificerad arbetskraft. I detta avsnitt av Delmi-podden djupdyker vi i denna komplexa fråga med hjälp av fyra experter från olika sakområden. Vi utforskar Sveriges aktuella arbetskraftsbehov, analyserar effekterna av det så kallade 'lönegolvet' och diskuterar om arbetskraftsinvandring kan vara en lösning på utmaningarna med en åldrande befolkning. Följ med oss för en insiktsfull diskussion om framtiden för arbetskraftsinvandring i Sverige. Medverkar i poddstudion gör: Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv, Annika Wallenskog, chefsekonom SKR Sveriges kommuner och regioner, Anders Hall, statssekreterare hos migrationsminister Maria Malmer Stenergard, Joakim Palme, professor i statskunskap och ordförande i Delmi. Slutligen programledaren Ann-Louise Rönestål, journalist. Medverkar i inslaget från Almedalen gör: Peter Thomelius, Chef kompetensförsörjning på Visita, Helena Renström, marknadschef på Skellefteå kommun, Annika Sandlund, nordisk och baltisk chef för FN:s flyktingorgan UNHCR, Lotta Stern, VD på Ratio.

Den 21 november 2013 fattade den dåvarande regeringen beslut om att inrätta Delmi – Delegationen för migrationsstudier. Syftet var att öka möjligheterna att använda forskningsresultat samt att öka analys- och utvärderingskapaciteten i Sverige på migrationsområdet. Delmis verksamhet påbörjades 2014 och nu har det alltså gått tio år sedan Delmi tillkom. Denna podd är ett samtal mellan Joakim Palme, professor i statskunskap och ordförande på Delmi, Agneta Carlberger Kundoori, kanslichef på Delmi, och moderator Matilda Niang, presskommunikatör på migrationsverket och tidigare anställd på Delmi. Frågor som kommer diskuteras är bland annat ” Varför inrättades Delmi och vad har gjorts sedan dess?

Ruotsi ei ole enää sama hyvinvointiyhteiskunta kuin ennen, sanoo Uppsalan yliopiston professori Joakim Palme. Silti mielikuvasta yritetään pitää kiinni. Olof Palmen pojalla on terveisiä myös Suomeen.

Allt fler personer i Sverige har en privat sjukvårdsförsäkring. Vad innebär det för den offentligt finansierade vården? Och påverkar försäkringarna förtroendet för vården och välfärdssamhället? Regeringens särskilda utredare gästar SNS för att presentera sina slutsatser. Medverkande Eva Erlandsson, senior ekonom vid Svensk Försäkring Karin Lewin, särskild utredare för utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar Ida Nyström, utredare vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Joakim Palme, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet Samtalet leds av Adrian Ekström, projektledare vid SNS.

Sverige har öppnat upp. Människor som har jobbat hemma är på plats igen, vi kan gå på bio och äta middag hos varandra. Men vad är det för samhälle vi återvänder till? Pandemin slog extra hårt mot låginkomsttagare, människor med utländsk bakgrund och äldre som var beroende av samhällets hjälp. Samtidigt som andra njöt av att få mer tid hemma eller jobbade i branscher som blomstrade. Är samhället mer splittrat nu? Har åsikter om hanteringen spätt på polariseringen? Frågan om tvång eller frivillighet när det gäller vaccination av vårdpersonal har gått het.  Många har velat att staten ska lägga sig i mer. Och vi har förundrats, och kanske skrämts av, hur anpassningsbara vi är. Medverkande i detta samtal är:  Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Per Bauhn, professor i praktisk filosofi och Joakim Palme professor i statsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat sedan 1980-talet, även om de är fortsatt låga i internationell jämförelse. Nationalekonomen Che-Yuan Liang undersöker sambandet mellan ökade inkomstskillnader och var personer bosätter sig. Medverkande Che-Yuan Liang, docent i nationalekonomi, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet Joakim Palme, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet Mats Persson (L), ekonomisk-politisk talesperson Märta Stenevi (MP), jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering Samtalet leds av Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.

Il y a cinq ans, en 2015, une vague de réfugiés venus entre autres de Syrie, d’Afghanistan, et d’Irak arrivaient sur notre continent. Parmi les pays destinataires, la Suède s’est distinguée. Le royaume nordique a en effet accueilli cette année-là 163 000 réfugiés, pour dix millions d’habitants, soit la plus forte proportion en Europe. Cinq ans après, la question migratoire est restée au centre du débat politique. Dans le hall de la gare de Stockholm, une exposition patronnée par le HCR, l’agence des Nations unies pour les réfugiés, montrait il y a quelques jours des photos de Syriens arrivés lors de la grande vague de 2015. Ils posent, face à l’objectif, avec les clés de l’appartement ou de la maison qu’ils ont laissé à Alep, ou Idlib. Pour Ulrika Nilsdotter, qui recueille des dons pour le HCR, ce fut un moment historique :  « Il y avait des gens partout, ce hall de gare était couvert de matelas. C’était pareil dans toutes les églises, les gymnases, les hôtels, partout. Beaucoup de mes amis se sont rendus dans cette gare pour aider… » Dès la fin 2015, pourtant, la Suède annonçait un durcissement temporaire des règles de l’asile, avec la généralisation de permis de résidence temporaire, des réunifications familiales plus difficiles. Au final, 163 000 personnes ont demandé l’asile mais ce que l’on sait moins, c’est que 40% de ces demandes… ont été refusées. Résultat : des milliers de réfugiés vivent illégalement en Suède, surtout des Afghans. Anna Lindblad est avocate dans un centre d’aide légale aux réfugiés :  « J’ai rencontré un homme, la semaine dernière, qui après avoir été débouté de l’asile est allé en Allemagne refaire une demande. En vertu du règlement de Dublin, il a été renvoyé en Suède. Et dans ce cas-là il n’a plus aucun droit, même si c’est une famille avec des enfants, car il n’est plus considéré comme un demandeur d’asile en Suède. On est passé d’un système généreux, avec des permis de résidence permanent au minimum européen. » Pour les défenseurs des droits de l’homme, la Suède a failli à sa tradition. Mais pour Joakim Palme, qui préside un institut chargé de conseiller le gouvernement sur ces questions, c’était le prix à payer pour préserver le modèle suédois. Car cette vague migratoire a été exceptionnelle par son ampleur, mais aussi par sa composition : « Sur les 80 000 mineurs non accompagnés qui sont entrés en Europe cette année-là, Plus de 33 000 sont arrivés en Suède. Le système a été poussé jusqu’à ses limites. Et dans certains cas, par exemple le système scolaire, les limites ont été dépassées. Nos politiciens étaient fiers de notre généreux système d’asile mais dans le monde sans frontières de Schengen vous ne pouvez pas être plus généreux que les autres. » Aujourd’hui la Suède reçoit à peine plus de 20 000 réfugiés chaque année, mais cette question agite sans cesse le débat politique, sur fond de montée de l’extrême droite. Le gouvernement du social-démocrate Stefan Löfven voulait ainsi pour le mois d’août une nouvelle loi – permanente celle-ci - pour réglementer l’asile. Mais il n’a pas pu mettre les partis politiques d’accord.

Idag pratar Cecilia Uddén och Staffan Sonning om migrationspolitik i Sverige och i världen. Vilken sorts invandring ska Sverige ha? Dagens gäst på Sveriges Radios scen i Visby är Joakim Palme, professor i statsvetenskap och ordförande i regeringens delegation för migrationsstudier.

Pappa var inte auktoritär, han styrde inte. Därför lockade han inte till något fadersuppror. Jag minns honom som ömsint. Katarina Hahr möter Joakim Palme i ett exklusivt och nära samtal om faderskap. Programmet sändes första gången 3 januari 2013.    Lyssna på fler program ur serien Män om faderskap:

De svenska miljardärerna blir fler och fler och äger mer och mer. 119 riktigt rika svenskar kvalar in på Veckans Affärers purfärska lista. Den samlade förmögenheten är 1 300 miljarder, motsvarande 40 procent av BNP. Några av dem är eller kommer att bli filantroper, den senaste trenden bland världens mest förmögna. Gör de nån nytta och varför? Medverkande, Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskapsforum och Joakim Palme, professor och välfärdsforskare.

Forum Special handlar om de som har mycket pengar och de som har lite, och varför skillnaderna mellan dessa grupper har blivit allt större i Sverige. Joakim Palme, professor i statskunskap, berättar om varför det sett ut så här sedan 80-talet – och vad politikerna kan göra åt saken. Vi besöker också Sveriges Riksdag och träffar de, som i demokratins tjänst, har som jobb att berätta för politiker hur verkligheten ser ut, på ett så opartiskt sätt som möjligt och med stöd i forskningen. Men lyssnar politikerna, eller talar de för döva ideologiska öron? Producent och programledare är Therese Bergstedt.