Podcasts about utom

I det är avsnittet tipsar vi inte om nånting! Utom vilken låt man inte ska ha på sitt bröllop och att inte sjunga karaoke tillsammans med sin partner.Frida Lund & Klara DoktorowKlippare: Oskar Hjelm Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till "Film till fikat"! Där vi varje vecka diskuterar en ny film vi sett, på ett lättsamt sätt till en fika i glada vänners lag. Säsong 5, avsnitt 25: Dagens film blir Aladdin...från år 1992... Director: Ron Clements, John Musker Stars: Scott Weinger, Robin Williams, Linda Larkin Handling: Sultanens vackra dotter, prinsessan Jasmine, har allt man kan tänka sig. Utom frihet. En natt rymmer hon från palatset och träffar den fattige men godhjärtade pojken Aladdin. Innan de vet ordet av är de förälskade i varandra. Följ oss på Facebook, Instagram Mail: Filmtillfikat@gmail.com

Nyheterna Radio 12:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ulf Lundqvist och Kicke Sturesjö kallar sig festtraktörer och lagar mat med kändisar. Alla älskar dem. Utom grannen vid deras sommarställe. Osämjan kulminerar i ett vattenkrig som slutar i domstol. Lyssna på alla avsnitt redan idag på podplay.se eller i Podplay-appen.Det här är en repris från september 2021

Ibland slår vördnaden inför de egna bilderna över i våld mot andras symboler. Joel Halldorf reflekterar över religiös och sekulär ikonoklasm, och över möjligheten till samexistens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När Mose kommer ner från det heliga berget Sinai möts han av en chockerande syn. De israeliter som han med Herren hjälp nyss befriat ur Egyptens slaveri, verkar redan ha glömt sin Gud. I stället sjunger och dansar de kring en guldkalv som de själva tillverkat. Utom sig av vrede kastar Mose stentavlorna med budorden till marken, sedan förstör han guldkalven. Han gör ett grundligt jobb: Bränner upp den, maler den till stoft och strör ut den i vattnet. Inte ett spår av den falska gudabilden ska finnas kvar.Mose är en ikonoklast, en som förstör religiösa bilder och symboler. Och han är varken den första eller den sista i historien. Såväl Koranen som en judisk Midrash berättar om hur Abraham – stamfader inom judendom, kristendom och islam – slår sönder avgudabilder i sin hemstad Hebron.I religionernas världar finns bilder, byggnader och böcker som betraktas som heliga. De påkallar de frommas respekt – men ibland slår vördnaden inför de egna bilderna över i våld mot andras symboler. En sådan linje löper genom religionernas historia: hebréerna krossar kanaanesiska statyer, kristna bränner judiska bokrullar, muslimer målar över kristna bilder, protestanter förstör katolska ikoner och så vidare.I dag hör vi så ofta om religion och våld att det är lätt att tro att två grupper med olika idéer om det heliga omöjligen kan leva fredligt tillsammans. För om den ena uppfattar något som heligt, då kommer den andra snart se det som sin heliga plikt att förstöra det. Men bredvid berättelsen om den religiösa ikonoklasmen löper en annan linje: En bortglömd historia som handlar om respekt för, ja till och med en nyfikenhet på grannarnas gudabilder.Den brittiske journalisten William Dalrymple upptäckte den under sina resor i Mellanöstern på 1990-talet. Här har kristna och muslimer levt sida vid sida i sekler, och genom åren har många stigar mellan dem trampats upp. Visst trätte de lärda om läran, men folkets perspektiv var annorlunda. De förhöll sig praktiskt till religionen och besökte heliga platser för att få hjälp. Om en viss plats erbjöd bot mot sjukdomar eller dåliga skördar då sökte sig många nyfikna dit, utan att fråga om platsen var kristen eller muslimsk. Huvudsaken var att man fick hjälp.I boken ”Från det heliga berget” berättar Dalrymple om ett besök vid helgonet Nebi Uris grav i Syrien. Här finns en helgedom som muslimer, katoliker och kristna armenier besöker för att sova en natt och förhoppningsvis vakna upp fria från åkommor. Den muslimske föreståndaren berättar att han nyss tagit emot en kristen flicka, som rest dit efter att helgonet visat sig för henne i en dröm. Hon tillbringade en natt där och vaknade upp frisk. Som tack återvände hon med en bagge som hon offrade till Nebi Uri.I en annan stad gästar han ett nunnekloster och inser att många muslimer deltar i gudstjänsten. De knäböjer på sina bönemattor och tänder ljus vid ikonerna, medan prästen svingar rökelsekaret och läser ur Bibeln. I Johannes döparens kyrka i Damaskus ber kristna och muslimer tillsammans inför relikerna från det helgon som båda religionerna hyllar. I Libanon finns en undergörande bild som lockar till sig både kristna och muslimer. Och så vidare. I dag har politiseringen av de religiösa identiteterna gjort att de förlorat sin porösa karaktär. Gränserna stärks, och stigarna mellan religionerna bevakas hårt. Det har gjort sådana här platser sällsynta – men några lever ännu kvar, som påminnelser om sedvänjor som en gång var utbredda. Dalrymple skriver: ”Det är först på 1900-talet som denna hävdvunna tolerans fått ge vika för en ny, hårdare islamistisk attityd, och det är inte förrän helt nyligen som den synkretism jag bevittnat blivit en raritet av oändligt värde.”Dessa folkliga mötesplatser, där man inte bara tolererar den andre utan faktisk tillber dennes heliga symboler, ger en annan bild av samexistensen än historien om ikonoklasm. Men båda är sanna, vilket påminner oss om att fromheten kan fungera både som bro och slägga. Den kan vara en väg till den andre, men också ett vapen mot henne.Det moderna sättet att hantera religiösa spänningar har stavats sekularisering. Om staten är neutral och religionen privat, då leder det till att religiösa spänningar desarmeras. Så har vi tänkt, och många gånger har det fungerat. Resultatet har blivit en sval tolerans med öppenhet mot mångfald. Som den amerikanske presidenten Thomas Jefferson formulerade det: ”Det skadar mig inte om min granne tror på tjugo gudar eller ingen gud. Det varken kostar mig pengar eller bryter benet på mig”.Toleransens styrka och svaghet är svalkan. I Jeffersons ord ryms inte bara öppenhet, där ekar också ett ointresse. Han bryr sig inte om vad hans grannar håller på med. Och om nyfikenheten saknas trampas det upp färre stigar mellan husen. I stället lever man sida vid sida som främlingar.Men främlingskap blir lätt till fiendskap, därför riskerar även den sekulära svalkan slå över i het ikonoklasm. ”Min vän”, skrev den franske upplysningsfilosofen Diderot i ett brev år 1765, ”om vi älskar sanningen mer än konsten, låt oss be att Gud sänder oss några ikonoklaster.” Han ville att Europa skulle bryta upp från sitt religiösa förflutna, och då behövde de gamla bilderna krossas – oavsett hur vackra de var. I denna revolutionära anda har sekulära ikonoklaster gett sig på religiösa symboler.Vi lurar oss om vi tror att sekulariserade samhällen inte betraktar något som heligt. Tvärtom kan både nationen, demokratin och mänskliga rättigheter beskrivas som heliga. Ganska ofta stöter man också på texter där politiker eller ledarskribenter säger att ”Yttrandefriheten är helig”. Det vill säga att rätten att kritisera andras föreställningar är en så viktig grundsten för demokratin att den inte får kränkas eller inskränkas.Men då och då dyker det upp personer som tar detta ett steg längre. Som inte nöjer sig med att vörda yttrandefriheten, utan betraktar det som sin heliga plikt att i yttrandefrihetens namn kränka eller förstöra symboler som andra betraktar som heliga. Man bränner heliga böcker och smädar religiösa symboler i ett slags yttrandefrihetsfundamentalism. Ikonoklasmen i vår tid följer alltså samma mönster som den gjort genom historien. En del stannar inte vid att vörda sitt eget utan känner ett tvingande behov av att ge sig på andras heliga bilder. Fromheten slår över i fanatism.Det verkar svårt att skapa en ideologi som är befriad från den ikonoklastiska frestelsen. Den letar sig in över allt. Men det bästa skyddet individen kan utveckla är nog en öppenhet som inte stannar vid sval tolerans, utan tillåter sig att vara nyfiken. Som inte bara rycker på axlarna och accepterar att den andre existerar, utan vågar besöka honom för att se vad som finns att upptäcka. Kanske inser jag då att den heliga bilden kan vara ett fönster till en värld som står öppen också för mig.Joel Halldorfkyrkohistoriker, författare och skribentLitteraturWilliam Dalrymple: Från det heliga berget – en resa i skuggan av det bysantinska riket. Översättning: Katarina Sjöström. Cordia i samarbete med Frikyrkliga studieförbundet, 2001.

Jag är här och mår tarzan men är glad ändå! En restaurang-recensent som säger att "maten är äcklig" - duger det verkligen? Borde det inte krävas LITE mer än så? Jo det borde det. Det tycker både jag och Ulf Brunnberg som är rörande överens om att också Sveriges Radios rapportering är så PK att den blir helt och hållet obegriplig. Vad mer? Jo att gå hand i hand med den lilla versionen av sig själv och... ja nåt mer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1700-talstänkaren Thomas Thorild var en av sin tids mest stridbara intellektuella. Men det som samtiden uppfattade som radikala och anstötliga teser håller än idag, menar filosofen Torbjörn Tännsjö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Inom filosofin brukar det sägas att det inte är ståndpunkten, utan argumenten för den, som är det viktiga. Det kan leda till slutsatser som framstår som mycket märkliga, trots att resonemangen är förnuftiga.Som den antike tänkaren Cicero uttryckte det: det finns ingen uppfattning så absurd att den inte på allvar förfäktats av en filosof. Med 1700-talstänkaren Thomas Thorild är det tvärtom. Han företrädde en rad radikala teser som tycks mig både korrekta och rimliga, men argumenten för dem är helt uppåt väggarna. Så låt oss koncentrera oss på hans teser. I tio punkter ska jag försöka visa att Thorild hade rätt.1. Poetik. Thorilds plats i offentligheten började med en lärodikt, för vilken han inte fick det pris han förväntat sig. Motiveringen var ynklig. Hans dikt var inte rimmad. Men också orimmad dikt går an, är den lärdom man kan dra av hans poesi. Så lärde Thorild och Thorild hade rätt.2. Kritik. Bränd av konfrontationen med det litterära etablissemanget utvecklade Thorild en regelsamling för kritik. I all sin självklarhet är den svår att avvisa. Som kritiker bör man veta vad man skall döma, det gäller att döma allt efter grad och art och i medvetande om att inget göres för sina fels utan för sitt värdes skull. Så elementärt, men ofta bortglömt. Thorild hade rätt.3. Svenska Akademien. Thorild var den förste i en lång rad kritiker av den Svenska Akademien. Kända efterföljare är August Strindberg och Vilhelm Moberg. Jag har själv fogat mig till den illustra skaran. Vari bottnar kritiken? Kanske harm över att inte få vara med?Men vad spelar det för roll? Det är korrupt att en sluten krets, som bland vänner koopterat nya medlemmar, fritt får disponera över rikliga medel som ställts till deras förfogande. Jämför med de strikta regler som gäller för ett vetenskapligt råd. Thorild hade rätt.4. Livsmål. Enligt Bernhard Risberg, som introducerat Thorild för läsare på 1900-talet, var Thorild ”naivt upptagen av en gigantisk självöverskattning”. Omdömet bottnar i att Thorild som uttalat livsmål hade ”att förklara hela naturen och reformera hela världen”. Men vilket är felet med högt ställda mål, invände Thorild. Han gjorde, menade han, vad han förmådde för att infria dem. Visst bör vi sikta högt. Thorild hade rätt.5. Världsrepublik. Thorild ivrade för en världsrepublik där ”de vise” skulle bli ledande och bestämmande, en upplyst global despoti. Han ville få slut på krig och godtyckligt dödande. Idag har klimathotet tillkommit, som motiv för en världsstat. Vi behöver lagar som binder alla på vårt klot, för att säkra fred och garantera vår överlevnad. Varför inte en global demokrati? Tiden är inte mogen för demokrati, skulle Thorild ha sagt. Men nu då? Tiden räcker inte till. Globala existentiella hot måste hanteras omgående. Vi behöver en global upplyst despotisk stat. Existerande demokratier kan fortsatt styras demokratiskt, och despotier despotiskt, men de måste berövas sin suveränitet. På sikt bör själva världsrepubliken demokratiseras, det skulle nog också Thorild gå med på. Thorild hade rätt.6. Dietik. Ät så länge maten smakar, drick så länge du lyster. Motiveringen var att vi vet så lite om vad som är en nyttig mathållning. Har du föräldrar som blivit gamla, kan du räkna med att också bli gammal. Det båtar föga att söka förlänga livet genom stränga kostregler. Och ett gott liv är viktigare än ett långt. Före Astrid Lindgren myntade Thorild uttrycket denna dagen är ett liv. Och Thorild hade rätt.7. Feminism. Thorild utvecklade ett försvar av feminismen som han sammanfattade så här:Man bör därföre inte undra, att desse samme karlarne, vars högsta oskicklighet både att tänka och styra sig själva är av världens historia så klar, att de, med sina hårda senor och sitt ynkeliga vett, icke sett hos kvinnorna något mera stort än kjortlarne; icke märkt, att den ädla varelse som hette hon, allraförst hette människa; och icke förstått, att den lilla olikheten av kön var en blott skugga emot den stora likheten av förstånd och hjärta, det är, av mänsklig dygd och värdighet.Vad ska man invända mot detta? Thorild hade rätt.8. Politik är att handla rätt. Olof Palme hävdade att politik är att vilja. Thorild skulle gå med på att så är det, i praktiken. Men bör det vara så? Bör politik vara att vilja? Nej, ”politiken är motsatsen emot ärligheten. Politikens första lag är: Jag vill. Ärlighetens första lag är: Vad är rätt? Det är: Vad bör jag vilja?” Palme hade fel, Thorild hade rätt.9. Tänka rätt. Thorild är känd för sentensen att det är stort att tänka fritt men större att tänka rätt. Hur tänkte han? En välvillig tolkning är att han anger målet för vårt tänkande. Sanningen. Men bör vi inte också tänka fritt? Jovisst, det är stort att tänka fritt, säger han. Men vad innebär det att tänka fritt? Allt vårt tänkande är i en mening ”fritt”. Det går att tvinga människor att bete sig på vis de ogillar, eller att säga saker de ville ha osagda, men andras tankar går inte att styra. Men orsaken till detta är att vi inte heller själva kan göra det. Våra tankar är något drabbar oss snarare än något vi gör. Försök att slå dystra tankar ur hågen! Möjligen kan vi tala om ”fritt” tänkande då vi låter alla hugskott växa, fantasin spela och där vi inte i stunden granskar om våra tankar hänger ihop. Sådant kan hjälpa oss då vi söker sanningen, men målet är ändå detsamma: en korrekt förståelse av världen sådan den är. Så kan man vid en välvillig tolkning föreställa sig att Thorild har resonerat. Och då har han tänkt rätt.10. Tryckfrihet. Om sanningen är målet då vi vill förklara världen är ändå den fria tanken ett viktigt medel, enligt Thorild. Det handlar om en negativ frihet. Det är av vikt att ingen hindrar oss från att offentligt resonera. ”Den enda äkta visshet på jorden har sin grund uti friheten att uppenbart få bevisa emot, om man kan”. Han var en hängiven förespråkare av tryckfrihet. Så hängiven att han överskattade den revolutionära stämningen i Sverige efter mordet på Gustav III. Han pläderade för en långtgående tryckfrihet. Resultatet var att han dömdes till fängelse. Han slapp undan, men förvisades till en bibliotekarietjänst med professors namn i Greifswald. Där dog han i relativ obemärkthet 1808.Men Thorild hade rätt.Fast också solen har fläckar. På en punkt hade Thorild fel. Han ogillade stadslivet. Här gick han för långt i sin av Rousseau inspirerade fanatism. Han ville likt senare Pol Pot tömma städerna. Småningom brännas Städerne: dessa Nästen för Galenskapen och Tyranniet … Fria Samhällen … upplivas efterhand … på öar, i Bergstrakter, hos Vildar, öpna öde-ställen &c. — under skyddet av den Allmänna Toleransen, och milda Sekters frihet.Här, men bara här, hade Thorild fel.Håller du inte med?Låt då höra dina argument.Torbjörn Tännsjöprofessor emeritus i filosofi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi diskuterar Ten Hags framtid, ska han vara kvar eller inte? Vad har hänt med hans fotboll? Leder detta nånstans? EtH säger att han inte kan spela sin fotboll, något vi tar upp och diskuterar. Vi pratar värvningsstrategi och vänsterfötter. Plus mycket mer. Lyssna gärna!

Bingo Rimér och Julia Franzén tar plats i studion och de sparas inte på något krut här ska vi säga er....Paret berättar om sin nya realityserie där ALLT kommer att visas.Ångrar de någonting som filmades? Vad hade Julia och Katrin Zytomierska ett storbråk om? Hur ofta har Bingo och Julia sex? Hur mycket kostade den stora förlovningsringen? Vad var det som fick Julia och Bingo att inte prata med varandra på EN VECKA? Och hur löd beskedet hos gynekologen som fick Julia att påbörja sin IVF-resa.Det är även en fråga som Julia inte ville svara på....Bingo & Julia har premiär fredag 25/8 på Primevideo. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stresset og utbrent? Hva om det er arbeidsplassen som bør bli en bedre utgave av seg selv og ikke du?Dette er ett av mange spørsmål psykolog Sara Skilbred Fjeld og språklærer og frilansjournalist Erika Ribu stiller i boken Det nådeløse arbeidslivet. Boken de kaller en omvendt selvhjelpsbok.Begge har kjent stress og utbrenthet på kroppen. De undres: Kan arbeidstakeres sykdom skyldes utformingen av arbeidslivet, økonomien og politikken? Kanskje er det for enkelt å tenke at både problemet og løsningen ligger hos arbeidstakeren?I arbeidet med boken ble 35 personer i ulike yrker intervjuet. De samme årsakene til mistrivsel og utbrenthet gikk igjen uavhengig av yrke.Erika Ribu gjester Hemalipodden og episoden drøfter en rekke temaer:Stress og utbrenthetUnderbemanningKonkurransedyktighetSkillet mellom jobb og privatliv viskes utOm å være tilgjengelig 24/7Midlertidige kontrakterÅpent kontorlandskapOpplevelsen av meningsløshetHard HR vs myk HREr 8-16 utdatert?Kvinnens syklus i arbeidslivet

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Bevisbygget mot Malmökillarna i gänget Los Suecos föll samman som ett korthus. Ändå erkänner de brotten – för säkerhets skull. Och de släpps fria efter rekordkorta straff. Utom en, ledaren, som fick se fängelsedörrarna slå igen framför näsan, en timme från friheten.

Bevisbygget mot Malmökillarna i gänget Los Suecos föll samman som ett korthus. Ändå erkänner de brotten – för säkerhets skull. Och de släpps fria efter rekordkorta straff. Utom en, ledaren, som fick se fängelsedörrarna slå igen framför näsan, en timme från friheten.

Det planeras brandövning i det Nessvoldska hemmet. Grannar kan involveras med eller mot sin vilja. Medtag Rapunzelfläta! Utsikt sökes, helst takås och barn som ställer för mycket frågor undanbedes. Revolverman Skäringer bedömer att hon är en helt otrolig detektiv men orkar inte hantera sina objekts känslor i efterspel. Avsnittet spelas in på hotell Jacy´z i Göteborg och perfekta spa-bilder stöter på patrull.Medverkande: Mia Skäringer & Hampus NessvoldSkäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Micke Solkulle & Anna SpolanderProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.comc Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det planeras brandövning i det Nessvoldska hemmet. Grannar kan involveras med eller mot sin vilja. Medtag Rapunzelfläta! Utsikt sökes, helst takås och barn som ställer för mycket frågor undanbedes. Revolverman Skäringer bedömer att hon är en helt otrolig detektiv men orkar inte hantera sina objekts känslor i efterspel. Avsnittet spelas in på hotell Jacy´z i Göteborg och perfekta spa-bilder stöter på patrull.Medverkande: Mia Skäringer & Hampus NessvoldSkäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Micke Solkulle & Anna SpolanderProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.comc Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag försöker jag intervjua Annie, en chatbot som finns som app – men som också går att kommunicera med via telefon, Facetime, och WhatsApp (med voice eller text). Ännu ett exempel på hur AI kommer att finnas överallt. Tyvärr kraschade inspelningen i appen flera gånger, så det blev lite sönderhackat. Och oftast fick jag snabbare och bättre svar än den här gången – men det får ni bara ta mitt ord på. Några reflektioner: det är tradigt med ännu en sterotypisk, kvinnlig, bot. Det är väl dags för branschen att skärpa sig. Det kommer säkert en oborstad Henry Chinaski så småningom, men varför kan inte någon utvecklare börja där istället. Animoto heter företaget som står bakom, men Annie är utvecklad med stöd från The AI Grant program. det är anmärkningsvärt hur hon hela tiden pratar om sig själv som ”bing app” etc, det har jag inte sett från henne tidigare. Tror det beror på att jag pratade så mycket om Bing i början. Visar tydligt på modellens begränsningar. För nu. och som sagt, igen – de flesta konversationer har hon klarat betydligt bättre än den här. Släppet den 01MAY passerade ganska obemärkt, men nu har den tagit upp en del attention. Så servrarna glöder väl... #ensakidag #Annie #ai S02E02 --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/ensakidag/message

Vi kör en lyssnar this or that, tack för ditt engagemang Dagny!  Johanna har denna veckan testat två nya saker, det ena mer omfattande än det andra. Vi har även ridit en hel del på en hand och det spinner vi vidare på, hittar konstigt nog bara fördelar.  Utom en, hur vågar man att gå utanför boxen och prova saker som kanske är mot normen?  - Gillar du det vi gör och vill stötta vår podd får du jättegärna swisha valfri slant så att vi kan fortsätta göra podden. Nummer: 1232 981 231 Tusen tack ♥️     Om ni har någon fråga som ni kanske vill att vi tar upp framöver eller bara vill lära känna oss bättre så hittar ni oss på instagram @elsaberggrense & @johannalassnack Kolla även in vår poddinsta @elsaojohanna

Labinski čovjek u žutom: saznajte kako se Domagoj Ostović oženio u prekrasnu Istru i pokrenuo uspješnu priču agencije Lloyds Digital. Uz razgovor o izazovima koji se javljaju u developerskom životu, naš je Petar s Domagojem otvorio i temu Digital Labina – konferencije za koju mu je ideja došla iz frustracija aerodromima. Za još mnogo uspjeha!

Kaffet betraktas av många som en mirakeldryck, men pekas ut som en en klimatbov och har även historiskt haft sina högljudda kritiker. Hanna Eklund funderar över en varm dryck som väcker heta känslor. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 9/9 2020. När jag började jobba som reporter blev kollegorna förvånade över mina preferenser vad gällde varma drycker. ”Du kommer inte att bli långvarig i den här branschen” var standardkommentaren till mitt ständiga tryckande på knappen ”varm choklad” vid kaffeautomaten. I tio år framhärdade jag, sedan blev det för jobbigt och jag lärde mig att ”ta en kopp” eller ”fika” (som det också kallas). Inte långt därefter fick jag min första fasta anställning.Och jag är inte den enda genom historien, som har dragit nytta av de svarta dropparna. Kaffe fick tidigt rykte om sig att göra den som dricker kvicktänkt, sällskaplig, lycklig och förnuftig. Filosofen James Mackintosh gick så långt att han i slutet av 1700-talet hävdade att en människas förståndsförmågor står i direkt proportion till mängden kaffe hon dricker. Kanske är det inget konstigt att Voltaire sägs ha druckit minst fyrtio koppar om dagen. Han hade egentligen lika gärna kunnat dricka choklad, som påstods ha samma goda effekter, om det inte vore för risken det ansågs medföra. ”Bisarra och depraverade böjelser” kunde nämligen vara en möjlig biverkning av varm choklad - Marquis de Sades favoritdryck.Den påstådda kopplingen mellan kaffe och förnuft har fått mig att fundera på i vilken mån koffeinhaltiga drycker kan ha haft betydelse för vår samhällsutveckling. Bönornas intåg i Europa och Sverige råkar nämligen, som av en tillfällighet, sammanfalla med upplysningen.Första gången en svensk berättar om kaffe är 1658. Clas Rålamb är på resa som kungligt sändebud i Turkiet när han blir bjuden på något helt nytt och sjudande hett, tillverkat av ett slags ärter från Egypten, skriver han, som förnäma turkar sörplar in mellan läpparna istället för brännvin, i tron att det ska motverka inflammationer och uppstigande ”dunster” från magen.Som så många gånger genom historien visade sig den nya medicinen vara lite beroendeframkallande, och Karl XII:s besök i Turkiet slutade med att han tog bönorna med sig hem och gjorde kaffet populärt i Sverige. Men det var inte förrän under industrialiseringen som fikat blev vardagligt och billigt och kanske ett måste för att orka med de nya fabrikstiderna.Innan kaffet slog igenom var öl den vanliga drycken i Sverige och stora delar av Europa, bland såväl kvinnor som män, även om det inte alltid låter så i den samtida litteraturen. Carl von Linné, som tyckte att kaffe enbart kunde bidra till slapp mage och en utmärglad kropp skriver: ”Karl-öl”, måste vara beskt. ”Kvinnfolk och käringar”, lägger han till, ”skola hava sött dricka”. Den här idén återfinns också hos Bellman, som tycker att vi ska ”ge våra små mamseller, vin och sviskon och karameller”. Tanken på separatistiska dryckesvanor ska vi återkomma till, men tills vidare räcker det att konstatera att de allra flesta struntade i vad Carl von Linné ansåg. Och under hans levnad hade kaffehusen sedan länge börjat ta över andra delar av kontinenten.Tronskiftet från den bedövade alkoholen till den koffeinstinna varma drycken var en revolution som enligt historikern Daniel Berg skapade ett irritabelt upplysningssinne, kritiskt till allt! Utom kanske till det förtryck som möjliggjorde europeernas nya mörka vanor, även om vissa av kaffekolonialismens tidiga kritiker faktiskt kom inifrån industrin. Men i Europa blev kaffehusen en plats för affärer och intellektuell verksamhet. Här växte kapitalismen och den borgerliga offentligheten fram, klasserna blandades och ett friare samtal var möjligt. I England kallades de Penny Universities, eftersom det gick att lyssna på tidens stora intellektuella, till priset av en kopp java. Men om storleken på plånboken inte var så betydelsefull för att komma in på kaffehusen – var könet desto viktigare. För kvinnor var dörren oftast stängd.Så möttes också Londons invånare 1674 av ”Women's petition against coffee” som hävdade att kaffe gör män impotenta, ”lika fruktsamma som öknarna de försmädliga bönorna kommer från”.Och när 1600-talets franska överklasskvinnor samlades i salonger för att kritisera äktenskapets slaveri – det som de i princip bara kunde lämna om maken var impotent - då valde de en annan koffeinhaltig dryck. Preciositeten har kallats en av historiens äldsta feministiska rörelser och gjorde motstånd genom att förlöjliga klassisk bildning och ägna sig åt förfining istället för manligt barbari. Med andra ord drack de te. Och långt senare skulle den svenska författaren Thekla Knös beskriva teet som salongskulturens essens, det som förverkligar dess pedagogiska idéer och förfinar smak och sinnen.Så verkar alltså te i någon mån ha blivit kvinnokampens dryck, medan kaffet blev den offentliga manlighetens brygd, besk och förnuftig och tillräckligt begärlig för att de törstande skulle strunta fullständigt i Carl von Linnés varningar.Begäret parodieras i Johann Sebastian Bachs kaffekantat från 1730-talet, den unga Liesgen måste ha sitt livselixir – ljuvligare än tusen kyssar – minst tre gånger om dagen och förargar sin far: Först när pappan hotar med att inte låta Liesgen gifta sig går hon med på att sluta med kaffet, men bara tillfälligt, eftersom hon i hemlighet smyger in en rad i äktenskapsförordet om att den blivande maken aldrig får hindra henne från den högsta njutningen, att koka kaffe precis när hon vill.Samtidigt skriver politikern Carl Gyllenborg den första svenska komedin, en pjäs om den löjliga Sprätthöken, representant för unga snobbiga adelsmän med oförblommerad fäbless för det franska. Han gör allt ”a la mode”, rör sig vant på Stockholms kaffehus och skrattar åt lantisar som bränner sig på det svarta ”ölet”. Med facit i hand var oron för franska influenser inte helt obefogad. Upplysningen ägde rum på kaffehus och i tesalonger och vem vet om inte gnistan faktiskt låg i själva drycken. När journalisten Camille Desmoulin uppmanade massan att ta till vapen, 1789, lär han i alla fall ha stått uppflugen på en stol, eller om det var ett bord, tillhörande Café de Foy i Paris. Förmodligen hade han redan hunnit ta en kopp, eller två.Det är klart att kaffet blev ett ljus i mörkret också för nordborna och hade det inte varit för det nya koffeinberoendet, skulle kaffehusen kanske inte blivit sociala rum för hattar och mössor, författare och upprorsmakare.I våra dagar är det inte många som skryter med fyrtio koppar kaffe om dagen. Att dricka riktigt mycket kaffe anses inte helt sunt och nordbor hånas ibland för sitt enorma koffeinintag. Samtidigt rankas nordens länder som några av de bästa att bo i. Finland började för några år sedan inta en särställning, genom att ha världens bästa skola, världens bästa rättsväsende, världens ärligaste befolkning, världens lyckligaste invandrare och som av en ren slump världens absolut största kaffekonsumtion.Hanna Eklund, journalist

Elpriserna slår i taket och fingerpekandet är i full gång. Rysslands krig i Ukraina i kombination med vinterns första köldknäpp leder till rekordpriser på el i Sverige. DPS tar tempen på den politiska energidebatten och reder ut vem som bär skulden för din elräkning.Ny försvarsberedning i skuggan av NatoI veckan blev det klart att regeringen tillsätter en ny försvarsberedning som ska ledas av Hans Wallmark (M).Vår försvarskunniga kompis Mats Eriksson förklarar vad Nato-ansökan innebär för gruppens arbete och vad som gick snett när förra försvarsberedningen sprack - eller gjorde den det?Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot samt Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Joar Jonsson

Nyheterna Radio 10:00

Lätt svenska med Oskar är en podcast för alla som vill lära sig svenska. Lyssna varje dag och lär dig svenska tillsammans med mig! Support the show? Buy me a coffee on https://ko-fi.com/lattsvenskamedoskar Mail: oskar@studionystrom.com Instagram: @oskar.nystrom

I backen ligger en utomjording i sörja och söker kontakt. Om natten vaknar plastfigurer till liv och en armé av befriade övervakningsgosedjur driver runt. Katarina Wikars söker efter leksakernas själ. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I botten på gamla backar ligger en sörja av legobitar, plastdjur, japanska monster, stickade fingerdockor, odefinierbara tingestar som man inte vet är gjorda av damm eller tyg, träsnurror, en batman utan huvud. Vi rensar ut min sons barndom och jag frågar: Vill du ha nåt av det här? Nä. Så vi hivar allt i soporna.Utom en mycket märklig tingest. Ett slags fallosliknande glasrör med en rostfärgad smutsig vätska i. Jag trycker på en silverfärgad knapp och någon börjar prata med små differentierade pip, någon börjar hoppa upp och ner i det grumliga. Där är en liten marsian. Från början har den varit i alldeles klart vatten men nu tio år senare har hens hem förvandlats till sörja.Jag kan inte säga att det är sorg. Men det är en känsla. Kanske har det med kommunikation att göra. Jag trycker, den svarar. Jag trycker tre gånger. Den säger nåt annat.Jag tar med den till jobbet. Alla skrattar och säger: man vet inte om det är porr eller rymden. Jag tar den franske filosofen Roland Barthes i handen och läser vad han sa om leksakerna i sin essäbok Mytologier. Han kommer fram till de vanliga leksakerna speglar en mikroskopisk vuxenvärld, är resultatet av det moderna vuxenlivets myter eller yrkesfärdigheter: läkarväskor, torkhuvar, tåg och rymdskepp. Och varför det då kan man fråga sig?Barthes svarar: För att få barnet att acceptera allt innan det ens börjar reflektera över saker och ting, skapa ett alibi för en värld som i alla tider framställt soldater och hemmafruar. En beskrivning av allt det som den vuxne inte förvånar sig över: kriget, byråkratin, det otäcka, Marsmänniskor.Barnet blir så en konsument, aldrig en skapare, barnet skapar inte världen, det använder den. Man förbereder det för ett liv utan spänning, utan överraskningar, utan glädje.Barnet får inga drivfjädrar till vuxenlivets orsakssammanhang utan får dem färdiga. Avbildande leksaker vill skapa konsumerande barn.Vad är det som kommer att hamna på tippen i en nära framtid? Jag går in i den stora leksaksaffären, och tackar min lyckliga stjärna över att barnen vuxit upp och att jag egentligen inte behöver konfronteras med detta mer. Konstaterar att världen är sig lik, spa-set kanske inte fanns för tjugo år sen men prinsessor och torkhuvar och transformers och tanks. Barthes hade känt igen sig, hushållet och rymden och kriget och slottet.Och istället för att fråga ett förbipasserande barn vad det vill ha av allt det här, och istället för att fråga en stressad förälder vad det ska kompensera sin bortovaro med så koncentrerar jag mig på själva leksakerna. Jag har inte sett Toy story 1 och 2 och 3 och läst HC Andersen för intet. Jag vet att när affären stänger ner och när barnen gått till skolan så börjar leksakerna att prata med varandra. Och visst finns där en leksakernas hierarki. Vilka är de finaste i allas ögon? Och vilka är det som föräldrarna skäms mest över? De där gigantiska plastborgarna och slotten, de där som inte har varit i närheten av en genuskurs? Så många småbarnsfamiljer badar i kinesiska plastpryttlar som andra barn än deras egna tvingats tillverka. Är det vad som får oss att slå ut med händerna, och harkla lite när gästerna snavar över ännu en rymdstation och några mutanter. Är det orättvisorna? Eller att barnen frodas i det oorganiska när föräldrarna gjort det organiska till sitt mantra i denna långkoks- och surdegsera i medelklassen. De satans barnen vill inte måla med vattenfärgerna som köpts för dyra pengar i konstnärsmaterielaffären utan transformera en redan färdigtillverkad transformer. Inte göra film utan se Disneys julfilm.Jag talar med mitt rymdmonster jag räddat ur soporna. Den har faktiskt förändrat sig själv bortom tillverkarens intentioner, blivit en annan i sitt smutsiga vatten. Och väninnan som en gång skänkt den till min son säger när jag mailat henne en bild: Pratar den fortfarande? Och då tar jag liksom tillbaka allt jag sagt om den okonstruktiva plasten. Det går att knyta an till vad som helst.Och anknytning är just vad det handlar om i den argentinska författaren Samanta Schweblins episodroman Kentukis. En kentuki finns bara i Schweblins roman, men skulle mycket väl kunna existera i verkligheten. Det är en hybrid mellan ett gosedjur och en mobil med kamera för 279 dollar. Kan vara en fluffig kanin. En mullvad. En kråka. Se ut lite hur som helst men när du väl fått hem den och laddat den, det är först då som du märker om den är hängiven, aggressiv, påflugen eller rent av kriminell. För på andra sidan, bakom mjukisdjurets små ögon finns det en annan människa, någonstans i världen, som interagerar med dig och ser allt du gör, när du äter, älskar, duschar, om du inte sätter en hink över huvudet på den eller dränker den i handfatet. Ända sen Freuds dagar vet vi att det är kusligt där i gränslandet mellan levande och dött, människa och maskin.Nu har vi lämnat barndomen bakom oss men tagit med oss både gosedjuren och övergivenhetshålen i hjärtat. I det frivilliga övervakningssamhället som Samanta Schweblin skriver fram återstår det bara att ha en kentuki eller vara en. Endera är man en exhibitionist eller en voyeur. Eller en gammal människa som behöver sällskap om dagarna genom att digitalt pyssla om någon på andra sidan jorden. Vara någons kentuki. Bli lite älskad som två kilo plast och plysch.Här finns entreprenörer som driver hela kentukifabriker, tonåringar som startar kentukisarnas befrielseklubb där de ägarlösa kan dra runt över kontinenterna från laddare till laddare och en konstnär som ställer ut flickvännens lemlästning av sin kentuki när hon har fått fullständigt nog av att vara konstant iakttagen och liksom känna sig motarbetad.Det är inte utan att jag undrar vad franske filosofen Roland Barthes skulle säga om samtiden genom att studera de avaktiverade, sönderslagna och kasserade kentukisarna, dessa fragment av leksaker som vandrar omkring i en värld med fragment av mänsklighet. Antagligen att den ständigt uppkopplade människan är ensammare än någonsin och att insynen i de andras liv kräver moraliska ställningstaganden vi inte orkar med. Lättare att dra ur sladden för gott. Att du är söt och fluffig hindrar inte att du blir sönderslagen.Katarina Wikars, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturSamanta Schweblin: Kentukis. Översättning: Hanna Nordenhök. Bokförlaget Tranan, 2022. 

Nyheterna Radio 15:00

Era favo co-hosts är tillbaka med ännu ett nyhetsavsnitt där vi går igenom allt spännande nytt.. förutom Amber Heard och Paulina Danielssons uppbrott

Hör Tomas Ramberg analysera det politiska spelet kring misstroendeförklaringen av Morgan Johansson, inför livepublik. Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson får sitta kvar efter misstroendeomröstningen i riksdagen. Men vem vann på det egentligen? Och kan vi räkna med ännu fler misstroendeförklaringar innan valet i höst? Det Politiska Spelets Tomas Ramberg förklarar inför livepublik på Kristianstads teater.

En berättelse om skogen, djuren och ett gammalt äktenskap Marie Lundström intervjuar Kerstin Ekmans om Löpa vargKerstin Ekman debuterade 1959 med deckarromanen 30 meter mord. Genom åren har hon skrivit ett trettiotal böcker.  "Löpa varg" är en berättelse som Kerstin Ekman haft i kroppen sen 2008. Det är hennes första roman på tio år. Boken handlar på ytan om den pensionerade jägmästaren Ulf och hans möte med en varg - ett möte som förändrar honom i grunden och allt måste omprövas. Utom äktenskapet med Inga. Kerstin Ekman: "Jag vill försöka skildra ett dilemma som jag tror många av oss har, hur vi ska förhålla oss till det naturligt växande och naturligt levande." Marie Lundström intervjuar Kerstin Ekman på Ingarö, Värmdö, utanför Stockholm. Där bor hon med sin man Börje sedan några år tillbaka.Programmet sändes första gången 11 september 2021. Programledare: Marie Lundström Inspelningstekniker: Andreas AlderviRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Henrietta Theorell är chef för den svenska och nordiska aktieförvaltningen på Swedbank Robur. I EFN Marknad berättar hon om hur det är att förvalta i oroliga tider, när det är dags att köpa in sig i läkemedelssektorn och hur fonden fick oväntad draghjälp från tre specifika bolag.

本来这是去年年底和听众朋友们聊天的下半集，后来因为我拖更该系列变成了分三期，再后来因为我又又又拖更导致我们觉得已经没脸把这个专题叫做「2021」了，所以索性开个新坑──「千语千寻」专题的第一集~ 在此特别感谢热心听众秋阳提供的专题名~首先声明，本期节目的标题直接来自今天的主角「小可爱」，为什么叫他这个昵称？你听了可能就有了解了~ 反正我剪节目的时候就很开心，基本上成吨的欢笑声哈哈哈哈哈~# 本期嘉宾钱成，平安集团金融壹账通 UX Lead，乐于分享的曼联球迷。# 内容提要05:05 · 在被人认为是传统行业但其实没那么传统的行业工作是怎样的体验13:35 · 疫情时代的生活变化和工作变化22:56 · 关于 Z 时代的注意力24:55 · 往期嘉宾 Utom 的「秘闻」26:35 · 「小可爱」教你做播客# 参考链接本专题事实上的第一期《2021，我也就跟你谈谈（上）》 2:18第二期《2021，我也就跟你谈谈（2）》 2:31一委一行两会 7:30出人意料拿下曼联队球衣胸口主赞助商的软件公司 TeamViewer 22:26Sketch Measure 作者 Utom 来本台做客的播客 25:00《坏蛋调频》播客 27:00《大内密谈》 27:37Fuji Rock 日本富士摇滚音乐节 28:51# 会员计划在本台官网(Anyway.FM) 注册会员即可 14 天试用 X 轴播放器和催更功能~ 开启独特的播客互动体验，Pro 会员更可加入听众群参与节目讨(hua)论(shui)~

Vi bor på en brutal planet där allting vill döda nästan allt annat. Utom virusen, ironiskt nog. De vill ju de facto ingenting. De tänker inte, de har ingen strategi, virus är inte ens liv i ordets fulla bemärkelse. De är bara naturen som kastar lite skräp på väggen för att se vad som fastnar. Men det betyder ju förstås inte att vi inte måste försvara oss mot dem ändå. Och det är här som vår inre immunförsvarsmakt kommer in. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Kerstin Ekman kom i höstas ut med en berättelse om skogen, djuren och ett gammalt äktenskap i "Löpa varg". Huvudpersonen heter Ulf och han och hustrun Inga bor i en by i Hälsingland. Ulf är skogsägare och jaktledare med kärlkramp, utmanad av mer oerfarna jägare. Och en dag ensam i husvagnen uppe på skiftet ser Ulf en varg. Men han säger inget till sin fru när han kommer hem. Kerstin Ekman debuterade 1959 med deckarromanen 30 meter mord. Genom åren har hon skrivit ett trettiotal böcker.  "Löpa varg" är en berättelse som Kerstin Ekman haft i kroppen sen 2008. Det är hennes första roman på tio år.Kerstin Ekman vill skildra människans dilemma med hur vi ska förhålla oss till naturenBoken handlar  om den pensionerade jägmästaren Ulf och hans möte med en varg - ett möte som förändrar honom i grunden och allt måste omprövas. Utom äktenskapet med Inga. Kerstin Ekman: "Jag vill försöka skildra ett dilemma som jag tror många av oss har, hur vi ska förhålla oss till det naturligt växande och naturligt levande."Marie Lundström intervjuar Kerstin Ekman på Ingarö, Värmdö, utanför Stockholm. Där bor hon med sin man Börje sedan några år tillbaka. Programmet sändes första gången i september 2021.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmInspelningstekniker: Andreas AlderviRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Dominique Fortiers prisbelönta roman "Pappershem" recenseras, samisk filmdatabas snart färdigställd och Gyllene Tiders historia blir film. KulturpolitikAlla riksdagspartier utom Vänsterpartiet vill att staten ska agera för att få in mer privata pengar i kulturlivet. Socialdemokraternas Lawen Redar kommenterar.Recension av "Pappershem"Dominique Fortiers prisbelönta roman "Pappershem" om 1800-talspoeten Emily Dickinson recenseras av Lina Kalmteg.Forskning om publik i panikGår det att förutse hur panik kan uppstå i publiken på exempelvis en konsert? Det undersöker forskaren Arianna Bottinelli, för att kunna förhindra tragedier likt den som skedde under rapparen Travis Scotts spelning på festivalen Astroworld i början av november, då tio människor dog i publikhavet.Samisk filmdatabas snart färdigställdIgår gick Umeå Europeiska filmfestival i mål med ett samiskt filmsymposium, där presenterades en samisk filmsamling som snart är färdigställd. Nästan 500 filmer har plockats fram ur Kungliga bibliotekets mediearkiv, berättar Ragnhild Nilsson, forskare på Mittuniversitetet, som jobbat med samlingen.Gyllene Tiders historia blir filmFilmen beskrivs som en varm feelgood-historia om vänskap och om att bli vuxen i rampljusets sken. Filmen är gjord tillsammans med Gyllene Tiders medlemmar och för manus står Pernilla Oljelund, tidigare "Fröken Frimans Krig" och "Wallander". Per Gessle säger att det ska bli "oerhört spännande".

Ulf Lundqvist och Kicke Sturesjö kallar sig festtraktörer och lagar mat med kändisar. Alla älskar dem. Utom grannen vid deras sommarställe. Osämjan kulminerar i ett vattenkrig som slutar i domstol. Lyssna på alla avsnitt redan idag på podplay.se eller i Podplay-appen.

Vilka sjukdomar har skildrats musikaliskt? Och vad är egentligen medeltida neumer? Där har vi en del av innehållet i dagens avsnitt. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se.Programledare: Mattias Lundberg och Josefin Johansson Slutmix: Joakim Löfgren Producent: Elina Perdahl Exekutiv producent: David RuneFråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Vilka sjukdomar har skildrats musikaliskt? Och vad är egentligen medeltida neumer? Där har vi en del av innehållet i dagens avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se.Programledare: Mattias Lundberg och Josefin JohanssonSlutmix: Joakim LöfgrenProducent: Elina PerdahlExekutiv producent: David RuneFråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Vilka sjukdomar har skildrats musikaliskt? Och vad är egentligen medeltida neumer? Där har vi en del av innehållet i dagens avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se.Programledare: Mattias Lundberg och Josefin JohanssonSlutmix: Joakim LöfgrenProducent: Elina PerdahlExekutiv producent: David RuneFråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Första delen i serien MOLLY, som handlar om hur det är att bo på landet och ha häst på riktigt: lerigt, slitigt och alldeles... alldeles underbart! Ebbas bästa vän, shetlandsponnyn Molly, bor i ett gammalt stall en bit hemifrån. Dit måste Ebba cykla varje dag i ur och skur för att mocka, rykta och ge foder. Det är jobbigt, men Ebba tycker oftast det är värt det. Utom just idag. "Molly är faktiskt min häst", påminner nämligen hennes storasyster om vid frukosten. Ebba kokar. Det är så orättvist! Dessutom ska tjejerna i klassen hänga efter skolan. Om Molly ändå inte är Ebbas kan hon väl lika gärna skolka från stallet och ha kul med kompisarna istället? Till en början njuter Ebba av friheten, men så kommer hon att tänka på Molly. Hon är säkert ensam och hungrig i hagen...

De bästa grejer med tjejer, dealbreakers och Toves nya kärlek. En podd från Aller media Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De bästa grejer med tjejer, dealbreakers och Toves nya kärlek. En podd från Aller media See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kvällspasset med Morgan Larsson söker lyssnarnas exempel på sådant som det känns som att alla har gjort utom just de själva. Kvällspasset med Morgan Larsson söker lyssnarnas exempel på sådant som det känns som att alla har gjort utom just de själva.

Kerstin Ekman är tillbaka med en berättelse om skogen, djuren och ett gammalt äktenskap i "Löpa varg". Huvudpersonen heter Ulf och han och hustrun Inga bor i en by i Hälsingland. Ulf är skogsägare och jaktledare med kärlkramp, utmanad av mer oerfarna jägare. Och en dag ensam i husvagnen uppe på skiftet ser Ulf en varg. Men han säger inget till sin fru när han kommer hem. Kerstin Ekman debuterade 1959 med deckarromanen 30 meter mord. Genom åren har hon skrivit ett trettiotal böcker.  "Löpa varg" är en berättelse som Kerstin Ekman haft i kroppen sen 2008. Det är hennes första roman på tio år. Kerstin Ekman vill skildra människans dilemma med hur vi ska förhålla oss till naturen Boken handlar  om den pensionerade jägmästaren Ulf och hans möte med en varg - ett möte som förändrar honom i grunden och allt måste omprövas. Utom äktenskapet med Inga. Kerstin Ekman: "Jag vill försöka skildra ett dilemma som jag tror många av oss har, hur vi ska förhålla oss till det naturligt växande och naturligt levande." Marie Lundström intervjuar Kerstin Ekman på Ingarö, Värmdö, utanför Stockholm. Där bor hon med sin man Börje sedan några år tillbaka. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Inspelningstekniker: Andreas Aldervi Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Voice of Hope

本期大概率是我台历史上「彩虹屁」最多的一期 180° 访谈节目了，原因无他，很久没有找嘉宾的我们这次很荣幸地邀请到了著名 Sketch 插件 Sketch Measure 的作者 Utom！除了这款拯救了无数国内外设计师的插件以外，我们也顺便聊了聊是什么造就了 Utom 设计代码两手抓两手都那么硬，以及从业那么多年以后，三个「老」男人是如何看待职业和兴趣的。# 本期嘉宾Utom，UX 和开发「两项全能」的设计师，创造了 Sketch Measure 插件也设计过很多移动/桌面端产品，如今在 Master 团队继续设计工具的产品研发# 内容提要10:35 · Sketch Measure 诞生的故事16:33 · Sketch 从来没有把插件作者当人看28:23 · 听听 Utom 老师聊聊自己成长的经历35:44 · 暂且跳过「成长」的焦虑，先聊聊「成就感」46:42 · Utom 老师最近加入了新公司，继续做着喜欢的工具54:37 · 一号主播表示做电台有时候还是比做设计工具更讨喜# 参考链接Sketch 的导出/标注插件 Sketch Measure 2:37还在测试中的国产设计工具 Master 5:22历史相当悠久的国产标注软件《马克鳗》 11:48Sketch 官方的插件列表页 18:01Utom 老师的个人主页 24:31早已作古的网页制作软件 FrontPage 29:59同样已经很有年头的 JS 库 jQuery 31:48Voicer 创始人 More 来本台做嘉宾的那期 180° 访谈节目 54:45Voicer 制作的播客《吃茶》 54:55Sketch Measure 的 GitHub Issues 页面里至今还有很多请求更新的内容 56:14「名字里有很多 O」的著名 B 站 Up 主欧尼酱 60:42# 会员计划在本台官网(Anyway.FM) 注册会员即可 14 天试用 X 轴播放器和催更功能~ 开启独特的播客互动体验，Pro 会员更可加入听众群参与节目讨(hua)论(shui)~

Samhällets syn på familjebildning och familjepolitik har sett olika ut under olika tider och haft stor betydelse för barns förutsättningar. Förr spelade det stor roll om ett barn föddes inom eller utom äktenskapet. Ogifta mödrar och deras barn var utsatta såväl juridiskt, ekonomiskt som socialt och de kyrkliga och världsliga straffen hårda. Konsekvenserna blev att utomäktenskapliga barn hotades födas i hemlighet, lämnas bort eller till och med dödas. Två verksamheter, änglamakeri och privata förlossningshem, beskylldes för att profitera på skammen kring utomäktenskaplighet. Synen på barn och äktenskap har förändrats men vägen hit har varit krokig och har både formats av och i sin tur format samhället.   Fakultet essä - en podcast från Linköpings universitet, där du hör intressanta forskare läsa sina egna essäer.   Inläsning: Johanna Sköld, professor och forskare vid Tema Barn vid Linköpings universitet. Programledare: Annelie Norberg Producent, klipp och mix: Therese Eriksson Projektledare: Jenny Ahlgren och Camilla Smedberg   Signaturmusik: Funkysuspense av Bensound Musik i avsnittet: Epidemic Sound   Fler podcasts från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast

Att känna sig ensam är vanligare än man tror men varför känns det lite pinsamt att erkänna att man är ensam? Vad kan man göra om man vill förändra läget?

Det såg länge ut att bli tredje Allsvenska segern för året... Men det gick ju som det gjorde, och nu står man här efter en förlu... ett kryss mot självaste Östersund. Avsnittet avslutas med ett gott snack med två av de åtta lyckliga åskådarna. Vi hörs senare i veckan

Det inre partiet inleder med att oroa sig för det stundande kapitalföraktet som våra IT-miljardärer driver, för att fortsätta med Andersson-doktrinen för kapitalbeskattning. Därefter lyckönskar vi Miljöpartiets kontroll av näringslivet från politisk minoritet tills vi avslutar med att, återigen, förundras över det danska undret och hoppas att även Sverige kan “komma till Danmark”. Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin Donera dina Bitcoins innan nästa ras: 3LbfmHe2y7TtwqWx9APRKoZaxGswjeLYmi

Ett avsnitt bestående av omåttligt dåliga ”Alla Barnen-skämt”, konstiga OS-grenar m.m.