Podcasts about svensk f

När Robert Fransson flyttade in i en stuga utanför Hudiksvall visste han inte att MSB larmat om översvämningsrisk på platsen och priset han skulle behöva betala för det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En dag när Robert Fransson tittar ut genom fönstret i sitt nya hus ser han att sandstranden vid sjön 30 meter bort har börjat krympa.– Jag såg ju bara att strandlinjen flyttades upp lite. Jag tänkte att det är lite mer nederbörd nu, så det är inte så konstigt, säger han.Men vattnet fortsätter att stiga, och efter några dagar når det huset.– Det var ju då vi förstod att det här kommer ju inte gå så bra.Sjövattnet dränker husgrunden. Huset står på plintar på en slänt, och Robert är orolig för att marken blivit så lös att plintarna ska släppa så att huset rasar ner.– För det som ger sig först är en tillbyggnad som står på de här plintarna. Huvudbyggnaden står ju lite längre bak, så den står lite bättre till. Så vi var ju oroliga att den här skulle ge sig i framkant och tippa ner. Och då drar den ju med sig väggen på kåken bakom också. Och där ligger bland annat min dotter och sover.Robert och hans familj hittade den lilla röda stugan utanför Hudiksvall två år före översvämningen. Från början var den tänkt som ett fritidshus. – Min fru och jag, vi gick och jobbade jättemycket. Hon hade gått in i väggen två gånger och jag var väl nära och kände att jag stressar för mycket och lever egentligen inte som jag vill. När man ställer den relationen, när man får uppleva något annat som är precis den raka motsatsen. Det är kanske först då som jag i alla fall började reflektera över min egen vardag.Så de sålde huset utanför Stockholm, och flyttade till stugan.Det krävdes en hel del jobb och pengar för att göra om den till ett riktigt hem. Taket läckte, det fanns bara ett utedass och isoleringen var dålig. Men kommunen godkände deras byggplaner.Och så kom de där dagarna i maj 2018, när sjövattnet steg och steg.Robert intervjuades av P4 Gävleborg om sin kamp mot översvämningen. Då sa han så här:– För en vecka sen förstod jag att det här kommer inte sluta bra, för då var det framme vid altanen som sitter ihop med huset. Då förstod jag att jag måste göra något. Då ringde jag försäkringsbolaget och de säger att man har en plikt att skydda sin fastighet från skador för annars får man inte ut nånting. Den här pumpen som går här står precis vid husets grund. Men om det fortsätter så här så har jag inget hus kvar.Robert hämtade också 70 ton jord till tomten, och byggde fördämningar med lastpallar och presenningar.Och till sist sjönk sjövattnet undan. Men huset hade ändå tagit skada.– Så en dag sedan, då trampade jag igenom köksgolvet. Och jag tänkte, vad är det här för någonting? Och så tog jag hit en snickare som började riva och det visade sig att det var både köksgolvet, vardagsrumsgolvet och hela toaletten, det var ju hussvamp överallt, den hade käkat upp allting.Men Robert hade klarat sig bättre än vissa andra i området.– Det är en del jag känner som också fiskar. De sa det är en kåk här som flyter i sjön, har du klarat dig? Det är alltså helt bisarrt, en kåk som ligger och guppar ute i vattnet.Efter översvämningen reparerar Robert huset. De bor i den intilliggande gäststugan i tre månader medan golven rivs ut och husgrunden lagas.Efter sommaren flyttar de in i huset igen.Det går fem år.Och i augusti augusti 2023 är en storm på väg in över Sverige – ovädret Hans.Hemma hos Robert börjar vattnet också stiga. Sjön 30 meter bort sväller över stranden och kryper långsamt in på gräsmattan.För att försöka stoppa vattnet bygger han upp en skyddsbarriär några meter från huset.– Här byggde jag upp med sådana här röda översvämningsskydd. Det var de som var ganska dyra som kostade 90 000 någonstans.Men vattnet tar sig förbi barriären.– Så då fick jag ju bygga en fördämning till. Så då la jag ju presenningen här. Sedan fick jag dubbla det. När den här brast, då tog ju den här nästa smäll.Nej, det går inte att stoppa vattnet.– Så jag hade tre vad man kallar grundvattenpumpar. Alltså kraftigare saker som står och pumpar ut vatten. Det blir bara rundgång för det enda stället jag kunde pumpa det till, det var ju ute i sjön igen. Men det som läcker in håller jag undan så att nivån innanför mina fördämningar var lite lägre än utanför.Den här gången är det värre än sist. Vattnet stiger ännu mer.Det når huset och äter sig in i marken under dem.Och sjövattnet ligger kvar där i flera veckor.Under tiden gör Robert allt han kan för att hålla nere vattennivån.– Men de här pumparna blir varma efter ett tag så man måste stänga av dem så får de vila en kvart för att sätta på dem. Och det betyder att översvämningen tar inte paus när jag sover så jag fick ju sitta på nätterna och hålla på och ställa klockan och gå upp och koppla upp för annars gick jordfelsbrytarna och pumparna pajar. Ja det var riktigt kaos ett tag alltså. Riktigt, riktigt kaos. Jag var riktigt nära att ge upp men när det är ens hem som står på spel, man orkar mer än man tror faktiskt.Två översvämningar på fem år, är det bara slump?Inte alltid, för vissa platser i Sverige har en känd ökad risk för att svämmas över från till exempel sjöar och vattendrag.Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vet var de här ställena finns, och har tagit fram kartor över dem. På de här översvämningshotade platserna avråder Boverket från att bygga, om inte risken hanteras genom till exempel höjd marknivå.Vi har jämfört MSB:s kartor med data om nybyggda bostäder från bostadssajten Hemnet.Då kan vi se att över 1 300 bostäder har varit till salu de senaste fem åren i områden med översvämningsrisk.Flera av lägenheterna ligger i Karlstad, en stad med känd översvämningsrisk från Vänern och Klarälven. Här träffar vi Mikael Granberg, professor i statsvetenskap som specialiserat sig på klimatanpassning och klimatrisker.Han säger att det är lätt att förstå varför kommunerna tar risker på det här sättet.– Alltså ur ett översvämningsriskperspektiv så skulle man kunna tänka att det här är ju vansinnigt att göra så stora investeringar i sådana här områden med de risker som det innebär. Men man kan ju anlägga andra perspektiv på det hela. Till exempel så kan man tänka sig, om man tror att städer är någon slags global konkurrens med varandra och vi måste hitta ett sätt att konkurrera. Ja då kanske det är mer logiskt att man bygger i de här områdena. Det är ändå attraktiva områden mitt i städer och så vidare.Flera kommuner vill bygga på översvämningshotade ställen eftersom de då kan skapa attraktiva boenden, med sjöutsikt och nära vattnet.Och de tycker att de hanterat risken med förebyggande åtgärder som att höja upp marken.Men ibland är det ännu värre.I vissa fall verkar kommunen inte ens känna till att områdena där de godkänner nya byggprojekt hotas av översvämning.Hemma hos Robert utanför Hudiksvall loggar vi in på MSB:s sajt.Vi kan testa att se vad som händer när vi trycker på den här knappen då.– Oj… Ja, det är precis där jag bor…Jag kan zooma in. Så trycker vi på knappen som visar hur deras beräkning av ett högt vattenflöde ser ut.– Nej, jag visste faktiskt inte ens om att det här fanns. Men då blir ju min egen fundering. Varför känner de inte till det här de som jobbar med det här? Det borde ju vara minsta krav. Hade de tittat på den här så hade någon nog sagt att här ska du nog inte bygga.Robert blir förvånad över hur väl MSB:s karta och uträkningar överensstämmer med hur det sett ut när sjön svämmat över.– Det är exakt likadant. Så kartan stämmer överens med, jag har ju bilder på hur det såg ut. Exakt så här översvämmar det, så den här stämmer jättebra.När vi granskar Roberts fall ser vi att Hudiksvalls kommun godkände hans byggplaner snabbt, bara några dagar efter hans ansökan. Vi hittar inga tecken på att tjänstemännen undersökte om det fanns en översvämningsrisk på platsen.David Sundfors är tillförordnad chef på plan- och bygglovskontoret i Hudiksvall.Han jobbade inte på avdelningen när Robert gjorde sin byggansökan, men han säger att kommunen inte brukar undersöka bland annat översvämningsrisken när det handlar om att bygga ut ett befintligt hus utan krav på bygglov, som Robert gjorde.– Det är ju vanligare att vi tittar på översvämningskarteringar när det handlar om nyetableringar, ett område som tidigare är obebyggt och ligger nära vattnet. Men är det ett redan bebyggt område blir det mer att man tänker att här har en lokaliseringsprövning redan gjorts. Så det har inte funnits i rutinerna tror jag att kolla efter översvämningar och den sortens risker, säger David Sundfors.Samtidigt är den här detaljplanen från 1977. Finns det inte en risk att det blir liksom väldigt inaktuella bedömningar om ni utgår från så gamla dokument?– Ja, det finns absolut en risk där. Men det är sällan man tittar på en översvämningsrisk när det kommer till att komplettera befintlig bebyggelse.Det kan ju få väldigt stora konsekvenser om man drabbas som han gjort, och vi ser att MSB har pekat ut den här platsen som översvämningshotad?– Jag kan inte svara på exakt hur det tänktes där, om de hade tillgång till den karteringen då när han sökte byggstart för den här anmälningsåtgärden. Det hade såklart varit positivt om det hade upptäckts och han hade fått reda på det i förväg.Om han hade ansökt i dag, tror du ni hade fattat samma beslut då?Ja, nu har vi ju fått ögonen på området efter de översvämningar som skett. Så det är definitivt en större möjlighet att det hade pålysts att området är utsatt för översvämningar. Så då hade man väl påtalat det. Det är inte nödvändigtvis nånting som i alla fall är skäl att neka. Det är den enskilda fastighetsägaren som får ta den ekonomiska smällen om det blir en översvämning, enligt dagens regelverk. Fastighetsägaren har också ansvaret att skydda sin egendom mot risken.Flera experter som vi pratar med säger att det behövs ett tydligare regelverk med hårdare krav för att förhindra att kommuner ger bygglov på översvämningshotade platser. En av de största kritikerna är försäkringsbolagen. De har sedan flera år tillbaka hotat med att inte försäkra nya hus som byggs på platser med en sån här risk.Staffan Moberg är jurist vid branschorganisationen Svensk Försäkring.– Vi står ju i början av klimatförändringarna. Det kommer att bli så mycket värre i framtiden, och de här bostäderna ska ofta stå längre än 100 år. Om man blickar framåt, då ser vi framför oss en risk att de kommer stå utan försäkring. Det är inga bekymmer för oss i försäkringsbranschen för vi drar oss bara ur, utan det här blir kunder som får problem, privatpersoner och företag, säger han. Robert har själv märkt i diskussionerna med sitt försäkringsbolag att de undrat hur det kunnat bli två stora översvämningar under tiden de bott i huset.– Jag har fått bra respons. Samtidigt när vi pratade andra gången så… det här var väl ingenting som sades rent ut, men underförstått så är det väl så att ur ett försäkringsperspektiv så är det inte hållbart. Det är ungefär som att ha din bil försäkrad. Om du får inbrott tio gånger per månad, ja till slut så säger de upp dig som försäkringstagare.Du fick lite den känslan?– Ja lite grann så. Och jag förstår ju själv att det lutar ditåt till slut. Och det kanske inte hjälper mig att byta försäkringsbolag heller. För det blir ju mer allmänt känt när sådana här saker inträffar på ett kort tidsperspektiv. Och jag vet ju inte ens om det är någon som vill försäkra min fastighet idag på de premisserna som råder. Robert säger att han förstår att om man köper ett hus med fint läge nära vattnet så tar man alltid en risk. Men han tycker att Hudiksvalls kommun åtminstone kunde ha berättat om översvämningshotet, så att han var förberedd på det.– Hur stor kunskap ska jag behöva ha för att köpa en fastighet? Jag gör ju en besiktning och jag frågar kommunen om jag får bygga här och jag antar att de ger lov eller inte på goda grunder då. Sedan den kraftiga översvämningen 2023 håller Robert på att bygga ett avancerat översvämningsskydd mot vattnet.– Ja, det här är ju det som har ersatt den gamla terrassen. Den kunde inte hålla emot något vatten. Nu har jag byggt en mur med stenblock.Hur hög är den?– 90 centimeter tror jag. Den är lika hög som terrassen var. Men sedan innanför den här muren då, dels är den ju fylld med stenmaterial som stoppar. Sedan har jag en dränering innanför. Jag har en dränering under också för jag har gjort en grundläggning med en gjuten betongplatta, kan man säga. Det ska stå en brunn där också som kan pumpa ur och dränera ur om det blir översvämning.Det låter ganska dyrt detta?– Det är dyrt. Hittills om man tar bort mitt eget arbete som någonstans, den här grundläggningen till muren då är det kanske 50 -60 tusen. Men det landar väl någonstans i slutändan på kanske 350 -400 tusen skulle jag gissa när det är klart. Och då har jag ändå gjort en del själv. Så att det är en ganska stor summa pengar.Och nu har du haft de här två stora översvämningarna inom 7 -8 år sedan ni flyttade in. Tror du det kommer hända igen?– Jag har svårt att tro att det inte kommer hända igen. Hade jag vetat helt säkert att det kommer inte bli mer, då hade jag inte gjort något. För det här är ju väldigt mycket pengar, väldigt mycket arbete och jag hade hellre sluppit att göra allt det här. Men jag tror att det kommer hända. Sedan om det blir om två, tre eller fem år igen eller tio. Jag vet inte.Per Kudoper.kudo@sverigesradio.seClara Guibourgclara.guibourg@sverigesradio.se

När han började arbeta med försäkringsfrågor var översvämningar en ickefråga. Idag är klimatförändringarna ett faktum som kräver omfattande anpassningar i samhället. Möt Staffan Moberg från Svensk Försäkring i ett samtal där han varnar han för riskerna med lättnader i strandskyddet och politikens kortsiktiga tänkande: ”Sverige kan bli som Kalifornien.” Anna Bellman programleder och Kent Persson kommenterar.

(OBS! Det här är en ljudfil inspelad direkt från vår kamera på vår senaste liveshow. Bättre ljudkvalitet finns i avsnittet ”Svenska fältherrar under stormaktstiden (STUDIO!)”, men här får du faktiskt lite mer fast med sämre ljud).I vårt mest jubilerande avsnitt hittills firar vi 200 avsnitt genom att ställa till med en hejdundrande liveshow! Temat för festligheterna är svenska fältherrar under stormaktstiden.Mattis tar sig an herrarnas fria åkning-eran genom att beskriva det briljanta riksfyllot Johan Banér och den kleptomaniske kavallerisvinaren Arvid Wittenberg, samt hur dessa återkommande brände Sachsen. Per ger sig å sin sida på Carl Gustaf Rehnskiöld; dvs. den man som i praktiken grundade karolinerarmén, planerade Narva 1700, vann vid Fraustadt 1706, och brände Sachsen. Utöver detta berättar Oscar Jonsson om cognacens historia, en reenactor visar hur 1600-talsvapen fungerade och hela kvällen avslutas med högoktanig ära. Allt detta finns även att SE på Youtube, vilket rekommenderas. Se liveshowen här: https://youtu.be/HgZrti0jvcE Dessutom: Mattis hanterar klacken med lågaffektivt bemötande, Per är en hårsmån ifrån att hugga sin kollega med ett svärd, cognac inmundigas på scen, publiken går bärsärk, Photoshop är svårt, vi avtäcker den sanne fienden, en pik, och mycket mer!Tack alla lyssnare och särskilt ni väldoftande patroner för de här 200 avsnitten! Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet samtalar vi med Maria Lennartsdotter om hennes doktorsavhandling Professionell komplexitet i svensk förskola: Pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag som undersöker svenska förskolepedagogers erfarenheter från den uppmärksammade #pressatläge-rörelsen som började 2017 på facebook. Mer än 1 000 pedagoger delade då sina berättelser på sociala medier under hashtaggen #pressatläge för att … Continue reading "117 – Pressat läge i svensk förskola"

Penningtvätt ett allvarligt problem som påverkar försäkringsbranschen på flera sätt. Genom att arbeta proaktivt och anpassa regelverken kan försäkringsbranschen bättre motverka dessa ekonomiska brott. I avsnittet går vi även in på de metoder som kriminella använder. Gäst Ronja Wildenstam, jurist Svensk Försäkring.

Nyheterna Radio 10:00

Avsnitt 226. Journalisten läser en fråga/svar-artikel med Akademibokhandeln i Svensk Bokhandel. Nonchalansen är betydande och förståelsen noll. Är det då så konstigt att topplocket går på sagda journalist? Två forskare använder en AI-modell, vad det nu betyder i sammanhanget, för att undersöka könsstereotyper i barnböcker. Man gör det på copyrightfria böcker. Det är lite finn fem fel över den forskningen tycker journalisten och undrar varför den nämns i en seriös branschtidning. Förläggaren drar en lans för återutgivning av i första hand tidigare utgivna fackböcker. En trend, undrar journalisten som inte riktigt hängt med. Förläggaren samtalar med Kjell Bohlund som kanske är mest känd som mannen som byggde upp det moderna Norstedts förlagsgrupp men som hade mycket mer på sitt cv som med tiden blev ganska omfattande. Ett stycke förlagshistoria om något.   00 32         God dag yxskaft! 13 37         Forskare slår in öppna dörrar 17 28         Återutgivning av fackböcker 22 33         I samtal med Kjell Bohlund

David Druid mår skit inför sportlovsresan, vi ringer upp hans fru Elena! Vi pratar ovärdiga nära-döden-upplevelser! Ayan Jamal hoppar in! David gamla fritidsledare Merja Haanpää gjorde succé i första säsongen av Hotell Romantik och delar med sig av sin visdom. Vår techreporter Effie Karabuda förklarar varför Googles AI-verktyg pausas! Babs Drougge på P3 Nyheter rapporterar om Macrons uttalande om soldater till Ukraina. Dessutom: Kan vi verkligen ha en dansk förbundskapten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Ayan Jamal

Avtalet ”Freden i Roskilde” undertecknades den 26 februari 1658 och den 26 februari 2024 fick Sverige en dansk förbundskapten. Efter nästan 100 dagar står det klart att Jon Dahl Thomasson tar över det svenska herrlandslaget – med start den 1 mars. Förbundets fotbollschef Kim Källström säger återkommande "rätt man på rätt plats" och Linus kommer behöva tolk på landslagssamlingarna framöver. Med: Elvira Dietmann och Linus Petersson

Avtalet ”Freden i Roskilde” undertecknades den 26 februari 1658 och den 26 februari 2024 fick Sverige en dansk förbundskapten. Efter nästan 100 dagar står det klart att Jon Dahl Thomasson tar över det svenska herrlandslaget – med start den 1 mars. Förbundets fotbollschef Kim Källström säger återkommande "rätt man på rätt plats" och Linus kommer behöva tolk på landslagssamlingarna framöver. Med: Elvira Dietmann och Linus Petersson

Kraven på fångutväxling för att få hem fängslade Johan Floderus växer. Hur kommer det sig att Sverige aldrig tidigare officiellt genomfört en sådan operation? – Tidigare höll Sverige en låg profil vad gäller internationella brott. Det har förändrats, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Av Louise Lennartsson Inläsare: Louise Lennartsson

Synpodden testar fäktning, får följa Parasport Sveriges projekt Träningspasset, pratar fotboll och 5-a-side och motiverar oss till vinterlöpning med en Synpoddenveteran. I Techpepp utforskar vi orienteringsappar som Soundscape och Voice Vista. Programledare: Isabelle Ulfsdotter och Monica Walldén För den som har en synnedsättning kan det upplevas svårt och krångligt att börja träna eller idrotta, men det är något som Parasport Sverige vill ändra på. Hör Josefin Lindblom berätta om projektet Träningspasset. Josefin reder ut vilka hinder som kan finnas i skolan och inom idrottsrörelsen, och hur Parasport jobbar för att överbrygga dem. Vi startar med buller och bång, genom att ge er ett smakprov på projektets digitala träningspass. https://parame.se/ https://parasport.se/om-forbundet/forbundsutveckling/pagaende-projekt/traningspasset Vi får veta mer om parafäktning och Isabelle Ulfsdotter provar på att fäktas med ögonbindel. I reportaget träffar vi Emil Erdtman, Magnus Gustavsson och Thomas Mebratu. Vill du börja fäktas? Här finns mer info: Djurgårdens IF:s fäktförening https://www.diffencing.se/start/?ID=403498 Svensk Fäktnings Parasida: https://svenskfaktning.se/para/ Kan man spela fotboll om man inte ser? Mark Blake, eldsjäl och projektledare, berättar om 5-a-side, eller blindfotboll, en sport som ökar i popularitet. Mer info om 5-a-side: Instagram: https://www.instagram.com/sweden_5_a_side/ Telefon: Mark Blake 0733-702593 Hitta din lokalförening: https://parame.se/sok/?q=5-a-side I studion snackar vi med Johan Häglerud om löpning och han beskriver känslan inför ett maratonlopp. Ska det bli så att både Monica och Isabelle står på startlinjen i juni nästa år? Den som lyssnar får se. Techpepp lär oss orientera oss utomhus med hjälp av GPS-appar, något som kan vara väl så värdefullt ute på en promenad eller löprunda. Vi testar uppföljarna till Soundscape och appen VoiceVista. VoiceVista på Appstore för iPhone Soundscape Community på Appstore för iPhone Simple Interval Timer på App Store för iPhone

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En svensk kille i 30-årsåldern har varit fängslad i 500 dagar i det ökända Evin-fängelset i Iran. Enligt UD saknar fängslandet grund, och enligt bedömare kan svensken vara en bricka i Irans så kallade gisslandiplomati.Sen pratar vi om att moderater anklagar den moderatledda regeringen för att bedriva lite väl sossig politik. Detta efter att den planerade höjningen av gränsen för statlig inkomstgaranti stoppats. Nu dividerar Moderaterna om huruvida regeringens höstbudget innebär en skattehöjning eller en skattesänkning.

För två år sedan översvämmades Gävle av ett kraftigt skyfall och i år har ovädret Hans drabbat tusentals husägare på flera orter i landet. Notan räknas i miljarder och försäkringsbolag och kommuner strider om ansvaret. Samtidigt blir det dyrare och svårare att försäkra sitt hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonRöster och medverkande i programmet:Peter Stark, jurist, Konsumenternas FörsäkringsbyråStaffan Moberg, klimatexpert, Svensk FörsäkringLena Blad, vd, Gästrike VattenLise-Lotte Vanler, villaägare, GävleJenny Rudslätt, skadechef, IfSusanna Fagerberg, naturskadesamordnare, LänsförsäkringarProducent:Olof WijnbladhTekniker:Heinz Wenninekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Denna vecka gästas Geopodden av Niklas Alm, ställföreträdande generalsekreterare samt generalsekreterare för internationella relationer vid Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF, för att tala om Sveriges försvarsmaterielindustri.

Trots ökade resurser, fler anställda och en stor omorganisation når polisen sämre resultat när det gäller att utreda mängdbrott. Varför förblir en stor del av mängdbrotten olösta? Medverkande Lena Bergenstråle, nationell processledare, Nationella operativa avdelningen (Noa), Polismyndigheten Per Dackenberg, revisionsdirektör, Riksrevisionen. Mats Galvenius, vice vd, Svensk Försäkring Louise Meijer (M), ledamot i justitieutskottet Ardalan Shekarabi (S), vice ordförande i justitieutskottet Cecilia Stanell, egenföretagare, ICA Supermarket Sjöhagen i Västerås Samtalet leds av Emelie Lekebjer, projektledare på SNS.

”Vi underskattar trygghetsaspekten och tydligheten i att det finns ett vårdsystem och en person man har tillit till - det har otrolig effekt på livskvaliteten.” ”Vi behöver utgå från patienten mer och mindre revirspaning.” Ett avsnitt med fokus på den regionala och kommunala primärvården med Veronica Almstedt, vice ordförande Distriktssköterskeföreningen och Magnus Isacson, ordförande Svensk Förening för Allmänmedicin. 

27 februari. Vad har avgjort utvecklingen av svensk försvarspolitik? Hur gick resonemangen när försvaret monterades ned? Vad var det som så under så lång tid stod i vägen för Natomedlemskap? Tove Lifvendahl intervjuar Claes Arvidsson, säkerhetspolitisk skribent.

Patrik Oksanen är försvars- och säkerhetsexpert samt en del av tankesmedjan Frivärld som bedriver opinionsbildning inom utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. De vill påverka diskussionen kring vilka idéer och perspektiv som ska styra svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Han är också strategisk rådgivare för Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan. Patrik är aktuell med boken ”Ryska Krigsskepp, Dra Åt Helvete!” och gästar mig för att prata om Svensk försvarshistoria och försvarsvilja, Rysslands olagliga anfallskrig och Ukrainas försvar. Vi pratar om läget i Ukraina, västs relation till Ryssland, hur svenska totalförsvaret mår, varför det tar lång tid att bygga upp försvarssystem och hur svensk upp- och nedrustning har gått. Ett lärorikt avsnitt, om en del av vår demokrati som inte har diskuterats tillräckligt, med Sveriges härligaste försvarsinfluencer, Patrik Oksanen! Aftonbladetartikeln från samtalet: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/jlKMyn/sd-s-ryska-kopplingar-ar-en-akut-sakerhetsrisk Oksanens samtal med Ukrainas ambassadör i Sverige: https://www.aftonbladet.se/ledare/a/bgLz7B/det-ar-ett-krig-mot-ondskan   OBS! Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon. https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

Svensk konventionell kyckling fick rött ljus av Världsnaturfonden WWF när de uppdaterade sin köttguide för ett drygt år sedan. WWF tyckte att konsumenterna skulle välja bort fågeln. Nyheten fick stor uppmärksamhet – men vad hände sen? Påverkades försäljningen av svensk kyckling? Och vilket genomslag fick de nya rön som branschorganisationen Svensk Fågel gick ut med under våren? I det här avsnittet av Lantbrukspodden får vi veta om de båda sidorna i debatten närmat sig varandra. I studion Anna Richert, senior matexpert på WWF Sverige, och Jenny Andersson, kycklinguppfödare och ordförande i Svensk Fågel. Land Lantbruks reporter Göran Berglund leder samtalet. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se.

Möt Näringslivets Skattedelegations nytillträdda ordförande Caroline af Ugglas, som har lång erfarenhet som styrelseledamot i många tunga börsföretag och före detta vice VD i Svenskt Näringsliv. I avsnittet diskuteras bland annat vikten av enkla, långsiktiga och förutsägbara skatteregler för investeringsbeslut och jobbskapande. NSD är ett långvarigt samarbete mellan näringslivsorganisationerna Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring, Handelskammaren, Fastighetsägarna och Svenskt Näringsliv.

Gäst i Risk & Försäkring-podden denna månad är Staffan Moberg, jurist på Svensk Försäkring som brinner extra mycket för klimatanpassning. Han säger att det behövs en hel del förändringar för att det ska gå att klimatanpassa samhället. Det behövs förändrad lagstiftning och att riksdagspolitikerna förstår och tar tag i frågan om klimatanpassning, säger Staffan i vår diskussion i podden.

Nasdaq First North-listade W5 Solutions, som utvecklar och levererar lösningar inom försvar och samhällsskydd, har haft en mycket framgångsrik start sedan bolaget noterades i december 2021. I det senaste avsnittet av Finansräven hör vi bolagets vd Daniel Hopstadius berätta om hur man ska skala upp för att möta marknadens stora efterfrågan och om deras planerade tillväxtresa.

Besök i studion av Christian Hedegaard, Svensk Försäljningschef på Outfit International som äger varumärkena Seeland och Härkila, prominenta varumärken välkända för de flesta jägare. Vi pratar trender inom jaktkläder, vad som skiljer Seeland från Härkila och vilka nyheter som är att vänta. En av nyheterna är att numera klassiska fleecjackan Kemko kommer i västutförande och att serien Moose Hunter uppdateras till 2.0 och får Blaze Orange ersatt av röd varselfärg. Varför? Svar i podden :)

Svensk Försäkrings ekonom Eva Erlandsson är ofta synlig i debatten om både pensioner och privata sjukvårdsförsäkringar och just dessa ämnen pratar vi med henne om i den senaste podden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Allt fler personer i Sverige har en privat sjukvårdsförsäkring. Vad innebär det för den offentligt finansierade vården? Och påverkar försäkringarna förtroendet för vården och välfärdssamhället? Regeringens särskilda utredare gästar SNS för att presentera sina slutsatser. Medverkande Eva Erlandsson, senior ekonom vid Svensk Försäkring Karin Lewin, särskild utredare för utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar Ida Nyström, utredare vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Joakim Palme, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet Samtalet leds av Adrian Ekström, projektledare vid SNS.

Året är 1958. Från grottmålningar till svartvit TV-utsändning tog ganska lång tid. Skulle det ta lika lång tid att få färg-TV? Medverkande: Joakim Jalin Produktion: Jalin Film AB © 2021 Källor: Nils Olsson. Jubileums bokfilmen - En krönika i ord och bild 1909-1959. Följ podden på Facebook Stötta podden med en lunch via Swish: 123 416 25 90 Köp en av våra coola t-shirts, muggar mm!

Översvämningar och bränder har dominerat nyhetsflödet denna sommar. I Sverige har bland annat delar av Kalmar och Kristianstad översvämmats. Extremväder i världen kommer att bli vanligare och vanligare. Det ställer frågan om försäkringar på sin spets. Kommer vi att kunna försäkra våra bostäder i framtiden, oavsett var de ligger? Kan det bli så att människor står utan försäkring för att den blir för dyr? Vem ska egentligen stå för klimatnotan? Gäst i dagens avsnitt är Staffan Moberg på branschorganisationen Svensk Försäkring. Programledare: Amanda Hemberg Lind.

Visste du att du som svensk kan få cannabis på recept i Danmark. Lyssna på detta avsnitt av GreenMovement för att få reda på hur du går tillväga

Kristina Turner är författaren och födelseaktivisten som vill bidra till att kvinnor får bra förlossningsupplevelser. Hon ser en trend mot att fler kvinnor vill föda hemma och rekommenderar att det sker med assistans av till exempel en doula. Hon pratar också om gudinnans återkomst, menstruationens betydelse och om sin rättframhet. Kristina Turner är inte rädd för att bli illa omtyckt.

no full

Under coronakrisen diskuteras frågan om svensk krisberedskap och behovet av att vara självförsörjande på livsmedel. Men historien visar att total självförsörjning kan ge en bedräglig trygghet. Jättelika vulkanutbrott som kylt ner klimatet och förändrat odlingsförutsättningar vid ett flertal tillfällen under de senaste 2000 åren har slagit ut stora delar av Europas livsmedelproduktion. Konsekvenserna har blivit missväxt, svält och förlust av människoliv. En ökande global livsmedelshandel har minskat sårbarheten eftersom vulkanutbrotten - och andra orsaker till missväxt - inte drabbar jordbruket lika hårt överallt i världen. Regioner som klarar sig bra kan exportera mat till mindre lyckligt lottade. I programmet medverkar: Fredrik Charpentier Ljunqvist, klimathistoriker vid Stockholms universitet. Programmet är en repris och sändes första gången den 19 maj 2020. Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Under coronakrisen diskuteras frågan om svensk krisberedskap och behovet av att vara självförsörjande på livsmedel. Men historien visar att total självförsörjning kan ge en bedräglig trygghet. Jättelika vulkanutbrott som kylt ner klimatet och förändrat odlingsförutsättningar vid ett flertal tillfällen under de senaste 2000 åren har slagit ut stora delar av Europas livsmedelproduktion. Konsekvenserna har blivit missväxt, svält och förlust av människoliv. En ökande global livsmedelshandel har minskat sårbarheten eftersom vulkanutbrotten - och andra orsaker till missväxt - inte drabbar jordbruket lika hårt överallt i världen. Regioner som klarar sig bra kan exportera mat till mindre lyckligt lottade. I programmet medverkar: Fredrik Charpentier Ljunqvist, klimathistoriker vid Stockholms universitet. Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 13 november 2017. Det finns nog inget tillfälle under modern tid som tilliten till våra myndigheter varit så hårt prövad, som nu under Coronakrisen. Det här programmet från 2017 handlar om vad tillit till myndigheterna och vårdapparaten grundar sig på och vilken roll uppmätta resultat spelar för den här tilliten. Programmet gjordes i vår serie om att mäta risker, och frågan som ställs i programmet är vad som får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra? Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans? I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne. Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet. Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.

Podcasten ringer upp Svenska Fäktförbundets generalsekreterare Pierre Thullberg för ett snack om hur svensk fäktning mår mitt i Corona-krisen.

Denna vecka gästar Mats Galvenius, vice vd för Svensk Försäkring och vd för Larmtjänst Risk & Försäkring-podden. Vi pratar om försäkringsbedrägerier och hur och varför Svensk Försäkring/Larmtjänst ska genomföra en kontrollaktivitet om bilbränder som försäkringsbedrägeri. Mats berättar även mer om Larmtjänsts planer under året, hur en arbetsvecka som vd för Larmtjänst ser ut och lite grann om sig själv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 69: Vi fortsätter dyka ner i Kristoffer Linds förläggarliv, den här gången väljer vi att prata om hans tuffaste förläggarupplevelse, utgivningen av ”Kungaboken”. Vi läser en lysande text om refuseringar och funderar över vilka slutsatser man kan dra. Förläggaren förklarar hur förlaget hanterar manus och betonar det personliga ansvaret. Och så blir han lite … Continue reading Vi luftar ett av de tuffaste utgivningsbesluten i svensk förlagshistoria, funderar runt en författares kamp för att bli publicerad och hur ett förlag hanterar manus. →

Även den här veckan har det hänt mycket i försäkringsbranschen. Bland annat har REKO kommit ut med en rapport om hur väl 400 bolag som följer InsureSecs regelverk verkligen följer detta regelverk, Svedea har höjt självrisken i sin bilförsäkring för förare som vållar en olycka i anslutning till t ex vägarbete, målet med Cassandra Oil är avslutat, Svensk Försäkring har kommit med sitt remissvar till Finansinspektionens föreskrifter och inom kort ska Helsingborgarna rösta om en eventuell försäljning av kommunägda Öresundskraft. Om detta och mycket mer sammanfattar och berättar redaktörerna Jonas Engmark och Georg Ebert. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

EU-rätten påverkar i hög grad Sveriges skattelagstiftning inom företagsbeskattningen. Inom EU, liksom även inom OECD och G-20, pågår ett omfattande arbete för att motverka olika former av skatteplanering och skatteflykt. EU:s statsstödsregler fungerar också i viss mån som skydd mot införandet av särskilt förmånlig skattelagstiftning i medlemsstaterna. De fria rörligheterna inom EU, särskilt etableringsfriheten och de fria kapitalrörelserna, sätter också gränser för vilka regler som är möjliga.  Är svensk företagsbeskattning förenlig med de fria rörligheterna?  Hur ser de övergripande ramarna inom EU ut för företagsbeskattningen? Under de senaste åren har EU engagerat sig allt kraftigare inom området för företagsbeskattning och i en ny SNS-rapport analyseras vilken betydelse EU-rätten har för svensk företagsbeskattning.

Försäkringsbranschen har glada dagar bara under det senaste året har kunderna betalat in närmare 350 miljarder kronor. Men hur ser konkurrensen ut, och var hamnar pengarna? Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Gunnar Loxdal, försäkringsexpert  Pär Ivarsson, tf chef Ekonomiekot Kent Andersson, vd Alivia Karolina Reinholdsson, försäkringsjurist Konsumenternas Försäkringsbyrå Martin Solberger, kvantitativ analytiker Svensk Försäkring Producent: Mark Malmström Fast Tekniker: Astrid Ankarcrona ekonomiekotextra@sverigesradio.se 

Under sammanfattningen av vecka 47 djupdyker redaktörerna Jonas Engmark och Georg Ebert i Livdagen, nyheter som att SPP tar över Brummer Lifes försäkringar, att Euro Accident Livförsäkring snart är formellt ägda av det svenska investeringsbolaget Impilo AB, att konkurrensverket har godkänt affären där riskkapitalbolaget Adelis blir den största ägaren av Säkra AB, vem som är SH pensions nya tillförordnade vd, hur Söderberg & Partners graderar bolagens hållbarhetsarbete, den senaste marknadsstatistiken från Svensk Försäkring och mycket mer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att få förtroende och frihet på jobbet mår vi bra av. Men det är inte alltid så lätt för ledarna att släppa kontrollen. Göran Nilsson är ekonomie doktor och universitetslektor vid Uppsala universitet. Han har studerat flera stora organisationer som tillämpat tillitsbaserad styrning och tillsammans med Lennart Francke har han gett ut boken Det agila företaget. Där jämför de företag med fiskstim och supertankers. De förra är flexibla och klarar sig bättre i dagens föränderliga klimat medan supertankers är för långsamma för att kunna anpassa sig och överleva. För att uppnå flexibilitet och snabbrörlighet krävs en mindre hierarkisk organisation där medarbetare tar större ansvar. Tillit eller kontroll Han beskriver tillitsstyrda organisationer som en motsats till granskningsstyrda. I verkligheten är det ett spektrum där många befinner sig någonstans mellan extremerna. Kontroll är ofta sprunget ur en rädsla för att saker och ting ska gå fel, en naturlig instinkt som ofta leder till kontraproduktiva resultat. Det blir lätt att man mäter det som går att mätas men inte det som faktiskt leder till produktivitet. Medarbetare gör det som ser bäst ut, inte det som är bäst. Vill människor ta ansvar? Om man som ledare är modig och ger tillit, kan man förutsätta att medarbetare långt ut i organisationen kan och vill ta ansvaret? Det kan man förstås inte veta säkert säger Göran Nilsson. Som doktorand på Handelshögskolan studerade han ett flertal svenska industriföretag. Där och då trodde många i ledningsgrupperna att medarbetarna inte ville ha ett sådant ansvar. Men det fanns undantag, som Atlas Copco Tools i Tierp. Där noterade cheferna att många medarbetare hade ganska kvalificerade aktiviteter med stort ansvar på fritiden. Deras slutsats blev att det var fel på organisationen som inte tog tillvara på medarbetarnas fulla kompetens. Det ledde till en förändring till mer tillitsbaserad styrning, något som gynnade både företaget och dem som jobbade där. Personligheter och kultur För att bygga en organisation där man vågar lita på medarbetare krävs det ledare som är intresserade av medarbetarna. Ledarskap är i många avseenden individuellt och därför spelar det stor roll vilken typ av personlighet man utser till chefer i en organisation, något som påverkar hela företagskulturen. Göran Nilsson citerar Handelsbankens förre vd Jan Wallander som beskrev decentralisering som ett gummiband man ständigt måste hålla i båda ändarna för att behålla det sträckt. Släpper man taget återgår tillståndet till det "normala": en hierarkisk organisation med större tyngdpunkt på kontroll. Naturkraften i organisationen är att centralisera och detaljplanera och det med goda skäl: att få kontroll över verksamheten. Men ofta leder det till alltså negativa konsekvenser. Förändra - och håll i förändringen Förändring gör ont, brukar man säga och nya arbetsätt väcker ofta visst initialt motstånd. På Atlas Copco Tools i Tierp var det en ny chef som lyckades genomföra positiva förändringar. När medarbetarna insåg att de hade mycket att vinna på den nya ordningen eftersom de fick större möjligheter och inflytande började processen få egen kraft. När väl förändringen är genomförd och har fått momentum gäller det att hålla det nya arbetssättet levande i vardagen genom hela kedjan. Det är värt att se upp för sånt som skickar motstridiga signaler, som till exempel belöningssystem som belönar kortsiktighet. Om den tillitsbaserade styrningen är personberoende är det lätt att den försvinner ut genom dörrarna om vissa individer slutar. Då blir det viktigt med genomtänkta överlämningar. Intern chefsrekrytering kan vara en lösning, som man till exempel gjort i Handelsbanken. Göran Nilsson nämner flera andra företag som lyckats med tillitsbaserad styrning. Företagsgruppen Virgin med kände Richard Branson är ett sådant exempel. Där har man låtit grundarens entreprenöriella syn genomsyra ledningen och de enskilda bolagen har stor egen frihet, något som har visat sig ge stora framgångar. Andra exempel på företag som lyckats med tillitsbaserad styrning är Semco och svenska Handelsbanken. Du kan läsa mer om dem i den här artikeln av Göran Nilsson i Svensk Företagsekonomisk tidskrift. Fyra fokusområden för tillitsbaserad styrning Sätt tydliga långsiktiga mål orienterade mot kunder och andra intressenter som medarbetare och samhälle. Planera för det långsiktigt viktiga och fastna inte i detaljer. Överdriven detaljplanering som aldrig stämmer får negativa effekter och stjäl fokus från det som är långsiktigt viktigt. Jobba med anpassningsförmågan och se organisationen som ett fiskstim istället för en supertanker. Var sparsmakad med granskning och kontroll. Sikta mot det högre syftet och se till att alla medarbetare ser och förstår det, då vill de flesta bidra. Medarbetare vill bli sedda men inte synade. Gynna människors inre motivation. För mycket fokus på yttre individuella prestationer som kortsiktiga bonusar kan sänka den inre motivationen. Bygg belöningsmodeller efter de beteenden du vill se, gärna sådana som bidrar till de långsiktiga målen. När det gäller tillit anser vår samarbetspartner Wellbefy att tre viktiga nycklar är: dialog transparens feedback De här nycklarna kan du få hjälp att fånga upp i din organisation med verktyget Health Analytics. Läs hela Wellbefys inlägg om tillit här. Vår samarbetspartner Firstbeat har uppmärksammat den studie som visar att svenskars kondition har blivit betydligt sämre. Många tycker att tanken på att behöva röra på sig mer är jobbig. Men man kan vända på det och istället fundera på hur man kan minska stillasittandet. I det här blogginlägget från Firstbeat hittar du tips som ökar motivationen till rörelse. Vi hoppas också att ni vill hjälpa oss skapa vårt 100:e avsnitt. Hur har vår podd påverkat dig? Något speciellt avsnitt eller någon gäst som gjort avtryck hos dig? Maila oss på annsofie@formstarkhalsa.se och berätta senast 4e mars klockan 20.00 så tar vi med det i vårt specialavsnitt! Tack på förhand till dig som lyssnar och stöttar oss hälsar Annie och Boel.

De flesta av er känner säkert till Mikael Zimmerman. Tandläkare och docent med gedigna kunskaper inom smittskydd och hygien i tandvården. Han har varit rådgivare åt både det Lettiska och Vietnamesiska hälsoministeriet i frågor om smittskydd, vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens initierade av Utrikesdepartementet. Han har också medverkat i Sveriges tandläkarförbunds och Socialstyrelsens rekommendationer för hygien i tandvården. Han har deltagit i skapandet av Tandvårds-Strama och har helt nyligen kommit ut med en uppdaterad utgåva av boken ”Hygien och smittskydd i tandvården”. Och nu kära Blodad tand-lyssnare har ni möjlighet att få ta del av en dryg timme av hans kunskaper.   Vi kommer att bland annat att prata om:   Historik- HIV Sterilteknikerutbildningen Hålla sig uppdaterad på hygien. Hur gör man det bäst? Svensk Förening för VårdHygien: www.sfvh.se Sterilen på kliniken Yrkesstolthet och arbetsglädje Klinik-, personal- och labhygien Hygien-miljö Tandvårds Strama Webbutbildning, träna på patientfall och antibiotika: antibiotikasmart.se. Planera sina behandlingar. Engångsborr       Några rättelser: Bergen-mötet om HIV/AIDS frågor i tandvården var i maj 1994 inte 1995 MRSA -- står för Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Webbutbildningen i antibiotikahanterting går att nå via STRAMA-appen, men har en egen webbplattform: antibiotikasmart.se     Foto: Johanna Norin

Reporäntan spås ligga kvar på historiskt låga nivåer ännu ett tag. Bra för alla med bolån, men för den som sparar långsiktigt är det sämre. Tillsammans med Jonas Söderberg, ekonom på branschorganisationen Svensk Försäkring, går vi igenom effekterna av den låga räntan. Vi gläntar också lite på dörren mot ekonomiåret 2018 - hur blir det för privatekonomin?

Tillit är nödvändigt för att samhället ska fungera. Vad får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Och vilken roll spelar de uppmätta risksiffrorna? Vi är utlämnade till tillit. Eftersom det är omöjligt för varje enskild människa att skaffa tillräckligt med kunskap för att förstå hur olika riskmätningar går till, är vi alltid beroende av andra. Men vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra? Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans? I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne. Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet. Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.

Hälften av oss kommer överleva medellivslängden. Några av oss blir till och med bli över 100 år. Hur ska då pengarna räcka? Eva Erlandsson är pensionsekonom på branschorganisationen Svensk Försäkring. I det här programmet berättar hon om varför försäkringsmomentet i pensionen är så viktigt för oss som tänker leva länge.

Samtida Fall För Svensk Förvaltning by Markus och Malcom

Hur får vi pensioner som går att leva på? Ersättningsnivån inom det allmänna pensionssystemet sjunker. Är höjda åldersgränser en lösning? Men vad händer med dem som av olika skäl inte kan arbeta längre eller mer? Behöver vi spara mer själva? Gäst i studion: Anna Brink, ekonom på Svensk Försäkring

Om försämringar och besparingar inom svensk räddningstjänst. Med Urban Björstadius och Håkan Svensson. Under några veckor framöver kommer Vetenskapsradion Forum att granska den svenska räddningstjänsten och i dagens program handlar det om de besparingar och försämringar som har skett under de senaste åren. Till exempel blir antalet brandmän allt färre - enligt vissa beräkningar har de minskat med så mycket som 10% de senaste tio åren. Samtidigt har antalet uppgifter som räddningstjänsterna ska utföra ökat. Räddningstjänsten rycker ut allt oftare, mellan 2005 och 2012 har antalet utryckningar ökat med 10%, och idag gör räddningstjänsten strax över 120 000 utryckningar per år. Samtidigt som kommunerna skär ner på räddningstjänsterna så ökar värdet på det som brinner. Enligt statistik från branschorganisationen Svensk Försäkring så har värdet ökat från strax över 3 miljarder kronor år 2000 till 4,7 miljarder kronor år 2012. I dagens program medverkar Magnus Krantz, brandman i Eslöv, Mikael Strand, brandman och vice ordförande i Brandmännens Riksförbund, Per Persson, brandman och styrkeledare i Nybro, Kjell Wahlbeck, avdelningschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Anders Bergqvist, VD på Brandskyddsföreningen, Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting, Anna Johansson, forskare och utredare på Storstockholms brandförsvar, och Stefan Svensson, docent i brandteknik vid Lunds universitet. Programledare är Urban Björstadius och Håkan Svensson.

Följ med på en nordisk visvandring med massor av bra musik från våra grannländer. Vi får träffa vissångaren Anders Stävarby som bjöd in den färöiske artisten Stanley Samuelsen till en turné i Värmland. I programmet även norska Sigrid Moldestad, isländska bandet Arstidir, finlandssvenska Henrik Huldén, danska Lone Wernblad med flera. Visklassikern "Tusen bitar"är skriven av danska Anne Linnet och älskad i Sverige med Björn Afzelius svenska text. FELICIAS NORDISKA SVEP Felicias reporter Laila Carlsson har kollat in den svensk-färöiske visturnén 200% visor som ägde rum de två sista veckorna i mars.  Anders Stävarby berättar i reportaget om hur han fastnade för Stanley Samuelsens visor på färöiska och fast han inte förstod texten så gick det rakt in i hjärtat. Läs mer om Anders Stävarby och Stanley Samuelsen på länkar till deras hemsida nedan. Resten av programmet blir det musik från Island, Norge, Danmark, Finland, Grönland. Här är alla artister och albumnamn: Árstíðir – Svefns og vöku skil Sigrid Moldestad – Himlen har sove bort mørkret. Henrik Huldén – Liten Pärla Lone Wernblad - Et øjeblick fra Lone Wernblad Mika Tahvanainen – Nålkonstnärens visor Anne Linnet – Jeg er jo lige her Frida Hyvönen – To the soul Simon Lynge – The future VISKLASSIKERN: Björn Afzelius använde danska Anne Linnets ”Tusind stykker” och gav den svenska texten Tusen bitar och en visklassiker var född. Vi spelar en akustisk version från skivan Olympiska nätter – Norge – 14-16 februari 1994 LÄNKAR: NÄSTA VECKA: Vi går på klubben "Girls night out" med och har även plockat fram fina irländska singer/songwriters