Podcasts about korridorer

Babs Drougge rapporterar från Bryssel inför Europaparlamentsvalet, tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Babs Drougge har varit en hel dag inne i Europaparlamentet, och det var svårt att både ta sig in – och ut. Och frågan är om det är längre att gå inomhus än utomhus?Det har också kommit nya uppgifter i frågan om gräddförpackningens lock. Babs och Thomas läser det finstilta i lagstiftningen och letar efter personer att ställa till svars.

Företagaren och debattören Jan Emanuel är en av Sveriges mest frispråkiga personer. Han klev ut i rampljuset 2001 när han vann Expedition Robinson, och året därpå klev in i politiken. Under de senaste 20 åren har fokus varit på företagande och opinionsbildning, men i det här avsnittet lägger vi fokus på vad som hände innan. Hur blev Jan Emanuel den han är idag?Vi pratar om hans nya självbiografi, ”Så var det med det”, och får höra om en uppväxt med fattigdom och droger, våld, dysfunktionella föräldrar och uppväxten på en MC klubb. Självklart hinner vi också med att höra om Jans åsikter på samhället idag, pratar om gängkrig, politik och hur han ser på Sveriges framtid. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Jan Emanuel på Instagram.Jan Emanuel - Så var det med det Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Företagaren och debattören Jan Emanuel är en av Sveriges mest frispråkiga personer. Han klev ut i rampljuset 2001 när han vann Expedition Robinson, och året därpå klev in i politiken. Under de senaste 20 åren har fokus varit på företagande och opinionsbildning, men i det här avsnittet lägger vi fokus på vad som hände innan. Hur blev Jan Emanuel den han är idag?Vi pratar om hans nya självbiografi, ”Så var det med det”, och får höra om en uppväxt med fattigdom och droger, våld, dysfunktionella föräldrar och uppväxten på en MC klubb. Självklart hinner vi också med att höra om Jans åsikter på samhället idag, pratar om gängkrig, politik och hur han ser på Sveriges framtid. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Jan Emanuel på Instagram.Jan Emanuel - Så var det med det Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk reder ut en av helgens politiska snackisar: Har nya regeringen slopat stödet till Svenska kommittén mot antisemitism eller inte? Kalle Berg har tittat på den nya SVT-dokumentären Maktspelet som följer Jimmie Åkesson och Nooshi Dadgostar innan och efter valet. Och så kommer vulkanexperten Erik Sturkell och berättar om de två pågående vulkanutbrotten på Hawaii och i Indonesien och även om potentiella supervulkaner och hur de hotar vår existens. Glad måndag på er! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andrea ger Mathilda en present i form av en flashback till 2014, där hon i podden pratar om volontärarbete. Förutom det pratas det TINDER, TINDER OCH ÄNNU MER TINDER. Do's and don'ts, sjuka bios och trender. Förutom det pratar Mathilda om att hon ska vara lite mer som Hanna Friberg - vad menar hon med det? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dette opptaket er fra Arendalsuka-arrangement i regi av UN Global Compact Norge og DNV.«Med grønn industri skal landet bygges». Slik åpner Regjeringens veikart for grønt industriløft. En av de syv pilarene i veikartet er maritim sektor, og i denne panelsamtalen ledet av programleder Kim Gabrielli (UN Global Compact Norge) sier fiskeri- og havminister Bjørnar Skjæran (Ap) at det er mange politiske verktøy de kan ta i bruk for å tilrettelegge for grønn skipsfart.– Det kommer en grønn omstillingspakke for skipsfarten, og verftsindustrien går inn i Regjeringens grønne industriløft. Vi er i gang, sier statsråden.Men Color Line-direktør Erik Brynhildsbakken understreker at vi har dårlig tid: «2050 er i overmorgen.»Hva skal til for å lykkes? Hva må myndighetene legge til rette for, hva er det rederne må ta ansvar for, og hva kan sektoren bidra med for å skape nullutslippskorridorer?Gjester: Bjørnar Skjæran, Fiskeri- og havminister, ApRagnhild Janbu Fresvik, CIO, Grieg GruppenHedda Felin, Adm. dir., Hurtigruten NorgeErik Brynhildsbakken, Konserndirektør, Color LineJens Berge, CEO, Norwegian HydrogenNarve Mjøs, Programdirektør, Grønt Skipsfartsprogram, DNVProgramleder: Kim Gabrielli, adm. dir. i UN Global Compact Norge.Podkasten produseres i samarbeid med Abelia.Produsent: Kristian Tvedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nogen bestemmer mere end andre, de færreste indrømmer det. Alligevel skinner magt igennem i sproget: "Hvor taler du flot dansk," og "hvornår lægger I jer ned og ruller jer, som vi vendte?" er blot to eksempler. Klog på Sprog analyserer magtsproget og gennemlyser mikroaggressioner og herskerteknik. Gæster: Emma Holten, debattør og foredragsholder, Rikke Viemose, journalist, forfatter og debattør og Tanya Karoli Christensen, professor i dansk med speciale i retslingvistik ved Institut for Nordiske studier og Sprogvidenskab på Københavns Universitet. Husk at du altid kan skrive dine sprogspørgsmål til os på klogpaasprog@dr.dk. Vært: Adrian Hughes. Tilrettelægger: Hector Brunhøj Husum. Producer: Svala Sigfusardottir.

Siste nytt fra VG.

Ord kan faktiskt rädda liv men vissa ord behöver också räddas. Om Tomas Brytting:Tomas Brytting är professor professor emeritus vid Marie Cederschiöld högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Ukraina avvisar humanitära korridorer till Ryssland och Belarus. Hör Ekots reportrar om den senaste utvecklingen. Hör även delar av kung Carl XVI Gustafs tal om den humanitära katastrofen i Ukraina. Programledare: Kajsa Boglind.Medverkande: David Carlqvist, utrikesreporter, och Johan-Mathias Sommarström, korrespondent på plats i Lviv i Ukraina.

Bidrar kulturskillnader till att barn med utländsk bakgrund omhändertas? Går bokstavstrogen islam att förena med västerländska värderingar? Och kommer partiet Nyans komma in i riksdagen? Det är frågor som diskuteras i säsongens tredje avsnitt av Veckans nyheter. Även Gamla testamentets speciella lagar tas upp.

Daniel Suhonen, debattör och författare gästar Victoria och Kristian i detta avsnitt. Hur var det att växa upp i Västertorp med en svensk mamma och en finsk pappa? Vad blev startskottet för hans politiska karriär och varför pratar han sällan offentligt om sin finska bakgrund? Det blir självklart även prat om bastu! Daniel Suhonen (född 1979) är debattör, författare och chef för fackliga tankesmedjan Katalys. Han är även känd som krönikor i bland annat i Aftonbladet. Under 2011 var han informell talskrivare åt Håkan Juholt under dennes tid som socialdemokratisk partiledare.

Daniel Suhonen, debattör och författare gästar Victoria och Kristian i detta avsnitt. Hur var det att växa upp i Västertorp med en svensk mamma och en finsk pappa? Vad blev startskottet för hans politiska karriär och varför pratar han sällan offentligt om sin finska bakgrund? Det blir självklart även prat om bastu! Daniel Suhonen (född 1979) är debattör, författare och chef för fackliga tankesmedjan Katalys. Han är även känd som krönikor i bland annat i Aftonbladet. Under 2011 var han informell talskrivare åt Håkan Juholt under dennes tid som socialdemokratisk partiledare.

I Feminvestpodden har vi med oss visionärerna Sandra Kastås och Eva Brådhe som har med bolaget Diversity Board ambitionen att förändra maktens korridorer. Diversity Boards vision är att få in mer mångfald och perspektiv då många styrelser och ledningsgrupper idag är allt för homogena. Kulturen som därmed uppstår genomsyrar ofta hela verksamheten och man går miste om många möjligheter. Mångfald på arbetsplatsen handlar främst om att utnyttja många olika erfarenheter/perspektiv och kunskaper.

Det har gått ungefär två och ett halvt år sedan Johan Lindberg slutade som generalsekreterare på Svensk Travsport. Hur var tiden på travsportens mest utsatta position? Vi pratar SHL-tröjor, breddlopp, barfotaförbud, domen mot Fabrice Souloy och jobbet i allmänhet. Vi är också nyfikna på hur tillvaron ser ut i dag för en av travsportens mesta mångsysslare. Sist men inte minst får vi höra om händelsen där Lindberg trodde att hans travkarriär var över. Lacke har luringar och recenserar den forne generalsekreteraren som "trevlig". Gäster: Johan Lindberg och Lacke. Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron

Minkskandalen som lige nu ruller derudaf afslører det kroniske hykleri i politik - og i os alle. Vandaliseringen af en buste af Frederik d. V giver anledning til en undersøgelse af den danske slavehandel. Mariekiksens historie granskes så vi kan svare på hvem dælen Marie var. Alt dette og mere til i denne episode.

Europa åpner sakte, men sikkert opp, men det er fortsatt sterke begrensninger i nordmenns bevegelsesfrihet utenfor Norge. På kontinentet åpnes det for reising mellom landene. I hvilken grad påvirker det oss? Redaktør Bjørn Moholdt samtaler om temaet med programleder Lise Lotte Winther-Bay.

Har Mona Sahlin drabbats av ånger för sitt tidigare agerande mot Sverigedemokraterna? Åsiktskorridoren är stark, säger vissa. Det är den inte alls, den finns inte ens, säger andra. Varför är det så? Är coronaalarmismen vänster eller höger? Och, inte minst, lyssnartips kring frågan: Hur dödar man tid i självisolering eller karantän? Dessutom har Dick hittat en potentiellt intressant bok, Linus har fått på sig en byxa fast det bara är lunchtid, och Erik har köpt en NAS för att kunna njuta av tvivelaktig musik.

Alice Bah Kuhnke är tidigare Kultur- och demokratiminister, idag är hon Europaparlamentariker.  Innan hon gav sig in i politiken har hon både verkat inom näringslivet och jobbat inom tv där hon bland annat var programledare för Disneyklubben. Det är en sjukt imponerande resa och jag var nyfiken på hur hon gjort det, vad gjorde hon rätt för att en dag få ett samtal från stadsministern?  I veckans avsnitt berättar hon om hur det varit för henne att tillhöra två minoriteter, hon har både utländskt påbrå och är kvinna. Vilka krav det ställt på henne och hur hon tacklat det. Vi pratar också om självkänsla, hur viktigt det är och hur hon jobbat med sig egen.  Alice är en kvinna som är väldigt karismatisk och dessutom brinner hon för jämställdhet. Glöm inte att prenumerera på podden och ge den så många stjärnor som ni tycker den förtjänar i podcaster appen!

Tisdagen den 16 april besöktes Studentafton av Henrik Montgomery, en av sveriges främsta pressfotografer. Aftonen ägde rum i Piratenfoajén på Grand Hotel i Lund och bestod av en inledande fotoutställning som följdes av ett samtal. Moderator för aftonen var Mia-Marie Hammarlin, etnolog och medieforskare vid Lunds universitet.     Efter att aftonens åhörare tagit del av Montgomerys fotografier inleds ett samtal med fotografen där han talar om sin roll som pressfotograf med fokus på politik. Aftonens rubrik löper som en röd tråd genom samtalet, många av bilderna som diskuteras ger en inblick bakom beslutsfattarnas stängda dörrar. Under aftonen berättar Montgomery bland annat om sitt möte med den amerikanska statens underrättelsetjänst, svenska statsbesök till Saudiarabien och sitt vardagsfotograferande.   Aftonen ägde rum i Piratenfoajén på Grand Hotel och avslutades med en traditionsenlig frågestund.

Från romarriket, via stasis övervakning till en samtid där vi själva förser säkerhetspolis med våra digitala profiler. Juristen Tormod Otter Johansen reflekterar över akternas betydelse i våra liv. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Varje sak, eller objekt som forskare kallar det, måste förstås genom något som denna sak består av. En sten kan geologen titta på, eller slå i bitar, eller mala sönder och lösa i en vätska. Andra vetenskaper har andra objekt och andra utmaningar. Astronomins saker är långt borta, mikrobiologins väldigt små och teologins objekt kanske inte ens finns. När det gäller rättsvetenskap, som jag sysslar med, är det svårt. För var finns juridiken? Vad består rättssystemet av? Lagarna verkar vara ett slags mentala föreställningar, svåra att få grepp om. Men samtidigt är deras effekter i våra liv extremt verkliga och konkreta. Idag tar vi det för självklart att ett dokument blir mer tillförlitligt med en underskrift, eftersom vi lever i just den era som litar mer på det skrivna än det muntliga. Mitt i denna villrådighet känner jag mig för en stund räddad av Cornelia Vismanns avhandling Akten Medientechnik und Recht, på svenska Lagen och arkivet akternas mediehistoria. Vismann försöker förstå lagarna och maktens närvaro genom något så konkret och alldagligt att det är nästan osynligt. För vad förenar alla de där texterna jag läser på mitt kontor med hopp om att skymta lagen, rättvisan och makten? De är dokument, högar med papper på skrivbordet eller filer på min dator. Vismann kallar dem för akter. Vi befattar oss alla med samlingar av papper. I våra arbeten, privatliv och när vi då och då hamnar i sökljuset för en myndighet. Förordningen som möjliggör eldningsförbud, bygglovsansökningen, föreningens årsmöteshandlingar, instruktioner från chefen alla dessa sammanställningar av information, frågor och instruktioner som samordnar, bestämmer och organiserar våra liv kan kallas akter i Vismanns mening. Eftersom vi oftast bara bryr oss om innehållet i dessa texter glömmer vi att texterna själva har en viss utformning, vissa sätt att formulera sig och utgör delar i ett komplicerat flöde av texter som skickas fram och tillbaka. En ny lag föreslås, den skickas ut på remiss och svaren antecknas i en dagordning i ett utskott som producerar ett skrivet protokoll och så vidare, och så vidare. De flesta av våra förehavanden i det moderna samhället ackompanjeras, eller består helt och hållet, av en strid ström av dokument som bekräftar, upphäver eller refererar till andra dokument. Ok, men vad finns det att skriva om detta? Vismanns väg är att visa hur denna maktens pappershantering har sitt ursprung i en rad uppfinningar som sträcker sig tillbaka till det antika Rom. Innan dess, under den största delen av människans historia, fungerade både vardagliga mänskliga relationer och överhetens maktutövning genom muntlighet saker sades, berättades, beordrades, men mycket lite skrevs ner. Ett skifte inträffade då befallningarna från magistraterna i Rom började nedtecknas. I takt med att imperiet växte blev dessa nedskrivna ordrar förutsättningen för maktutövningen i det väldiga område som romarna lagt under sig. Vi trädde därmed in i en era av bokstavlighet, där det skrivna ordet utgör sanningen. När Rom började styras av en enväldig kejsare blev de tillfälliga befallningarna evigt gällande. Det nedskrivna kunde överleva både nya infall från kejsaren och dennes död. Då uppfanns också undertecknandet av dokument. Kejsarens signatur bekräftade lagens giltighet på samma sätt som jag idag undertecknar min ansökan om föräldrapenning. Idag tar vi det för självklart att ett dokument blir mer tillförlitligt med en underskrift, eftersom vi lever i just den era som litar mer på det skrivna än det muntliga. Makten behövde en ny sorts dokument som registrerade lagar och befallningar, men också efterlevnaden. Men produktionen av texter har ända sedan antiken skapat praktiska problem. När lagarna började skrivas ner växte deras mängd. Dessutom tillkom prejudikat från domstolarna. Behovet av ett alexanderhugg för att stävja denna flod av texter ökade. Kejsar Justinianus befallde på 500-talet att 1400 års lagstiftning och rättsfallsreferat skulle redigeras och sammanfattas i en enda lagsamling och att resten sedan skulle slängas och glömmas bort. Idag betalar jurister dyrt för sökbara databaser där den ständiga floden av lagar, rättsfall och kommentarer kan hanteras. Justinianus vänder sig säkert i sin grav. Men han känner nog igen sig. När vi väl börjat skriva ner saker verkar vi inte kunna sluta och varje text genererar nya texter. Men vad har det här med makten att göra? Att skriva ned lagar för att göra dem sannare och ge dem auktoritet har som sagt pågått sedan antiken. Under 1100-talet började visigoter och franker smycka sina nedskrivna ordrar med ståtlig typografi och stora sigill så att de förkroppsligade makten direkt på pappret. Men för att kontrollera undersåtarna räcker det inte att befallningarna är imponerande och tydliga. Makten behövde en ny sorts dokument som registrerade lagar och befallningar, men också efterlevnaden. Det centrala kansliet och arkivet föddes. Här kunde de utgående texterna registreras och hållas ordning på, samtidigt som rapporter om hur folk skötte sig eller misskötte sig kunde sammanställas. Övervakningssamhällets första stapplande steg togs bland dammiga högar i de medeltida slotten. Samtidigt som arkivet uppfanns under medeltiden gick vi in kontorens tidsålder, som vi inte heller lämnat. De dörrvakter som vid hoven reglerade tillgången till maktens centrum blev sekreterare. Deras bisyssla, att anteckna rådsförhandlingarna, blev med tiden huvudsyssla. Skrivandet, kopierandet och korrigerandet omgav makten och reglerade både tillgången till och resultatet av maktutövningen. Problemen växte sig dock större. Bokstavligen större. På samma sätt som med lagarna hopades nu än fler papper. De lades på hög, i lådor, gömdes undan på vindar. När handläggare på svenska myndigheter idag pratar om att anhängiggöra ett ärende kommer ordet från de säckar med papper som bokstavligen hängdes upp i krokar för att mössen inte skulle äta upp dem. Under stormningen av Bastiljen 1789 stod de franska revolutionärerna i valet mellan att bränna den gamla maktens arkiv eller att bevara dem. Valet blev att bevara. I detta konserverande av det förgångna uppstod en maktteknik för den moderna eran ett evigt arkiv som bevarar akter till eftervärlden. Arkivet ger byråkratin dess kontinuitet och varje modern makt bygger på en fungerande byråkrati. Vid 1800-talets början sammansmälte kontoret och arkivet till en slags symbiotisk enhet. Här finner vi uppfinningar som ordnandet av material efter det datum det inkommit, standardiserade papper, den upprättstående pärmen, karbonpappret, skrivmaskinen, och så vidare Vi lever alla i skuggan av våra digitala profiler som vid behov används av säkerhetstjänsterna och polisen, men som konstruerats för att fånga vår uppmärksamhet och sälja våra ögon till annonsörer. I Vismanns Tyskland finns idag en myndighet vars enda uppdrag är att hantera de enorma avlagringarna av papper, det vill säga akter, från Stasis övervakning i DDR. Med Wikileaks och Edward Snowdens avslöjanden vet vi att dessa kilometer med anteckningar är småpotatis jämfört med vad säkerhetstjänster idag bevarar av våra digitala kommunikationer. Det som agenter en gång själva behövde skriva ner skriver vi nu själva.  Vismanns avhandling lades fram år 2000. Om hon hade varit i livet idag, hade en ny upplaga säkerligen fortsatt längs det digitala spåret och utvecklat hennes analys av Stasis hemliga arkiv. För vad lever vi i idag om inte en än mer radikal situation där Facebook, Google och Amazon på ett mer omfattande sätt än någonsin tidigare upprättar och för evigt arkiverar alla våra förehavanden? Dessa övervakningsbyråkratier produceras med automatiska algoritmer som sömlöst suger i sig all data vi lämnar efter oss. Att makten över sanningen och makten över människorna realiseras genom akter, genom bevarad text, är lika sant idag som det var i Rom. Men idag finns akterna överallt, inte bara i maktens centrum. Vi lever alla i skuggan av våra digitala profiler som vid behov används av säkerhetstjänsterna och polisen, men som konstruerats för att fånga vår uppmärksamhet och sälja våra ögon till annonsörer. Allt efter att vi med ett enkelt klick undertecknat ett avtal. Det vill säga med vår underskrift godkänt upprättandet av dessa akter. Framgångsrikare akthantering, eller makthantering, har världen aldrig skådat. Tormod Otter Johansen, jurist   Litteratur Cornelia Vismann: Lagen och arkivet: Akternas mediehistoria. Översättare: Tommy Andersson. Glänta produktion, 2017

Et av Norges minst populære parti er på vei inn i maktens korridorer. Er vegetarianer det verste du kan være i 2019? Med Hans Petter Sjøli, Astrid Meland og Trine Saugestad Hatlen. Produsent Magne Antonsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Etter forrige episode hvor kulturkrigerne Mimir Kristjansson og Eivind Trædal snakket om den ukule venstresiden, eller "ukulele-venstresiden" som den nå offisielt heter. Tok vi en prat med Alexander Zlatanos Ibsen, innehaver av beintøft navn og en doktorgrad i spinn for den nå superkule høyresiden.Vi pratet om alt fra Jordan Peterson og Intellectual Dark Web-bevegelsen, hvordan sjekke jenter når man er sosiologiostudent, Sturlas fortid som tsjekkisk sirkuspike og hvorfor det nå endelig er blitt kult med tradisjonelle verdier. Stemningen ble som forventet veldig, veldig kul på en av årets varmeste dager.

Sofie Vennersten är föreståndare för den nationella samverkansplattformen Closer som fokuserar på transporteffektivitet. Vi pratar om hur en språklärare hamnar mitt i transporteffektivitets-Sverige och hur en miljö som Lindholmen i Göteborg utvecklats till den fantastiska mötesplats den är idag. Vi diskuterar också EU-projekt, Gröna Korridorer, High Capacity Transport och dessutom hinner vi prata lite om den nya podden på engelska som kommer under 2018. Länkar: Sofie på LinkedIn Closer Lindholmen Science Park Go:smart Sendsmart TEN-T - EU:s utpekade strategiska korridorer Forskningscentret Northern Lead Dinalog i Nederländerna (en av förebilderna för Closer) Mathem samarbetar med Clas Ohlson Relaterade avsnitt: Avsnitt 2 - Maria Lindholm Avsnitt 18 - Sebastian Bäckström Avsnitt 14 - Magnus Blinge Avsnitt 15 - Helena Kyster-Hansen Avsnitt 67 - Robert Falck  

Säsongens sista avsnitt innan Petra och Charlott tar semester. Häng med på besök till Blå stjärnan, Europas största djursjukhus för smådjur. Petra och Charlott träffar hundar som mumsat i sig choklad och behöver tas om hand, besöker alla olika avdelningar i sjukhuset, men om dom hittar ut bland alla korridorer är inte så säkert. Veckans djur är narvalen som både liknas vid ett lik och en enhörning

Det nya livet i riksdagens korridorer och i plenisalen kombinerades med fester, mängder med fester. Oftast samlades man hos Erik Almqvist, eller i Kent Ekeroths riksdagslägenhet i Gamla stan. Ofta började festerna kring klockan ett två på morgonen, efter att krogarna kring Stureplan hade börjat stänga. Trots tidpunkten skruvade deltagarna på efterfesterna upp musiken till högsta nivå. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Svenska Trita Parsi är en av världens främsta Irankännare och en nyckelspelare i den amerikanska diplomatiska strategin gentemot Iran. Men vägen till den politiska makten har varit lång. Trita Parsi är grundare av organisationen NIAC i USA Nationella Iran-Amerikanska rådet och en prisbelönt författare för sina böcker om Mellanöstern. Bland annat har han fått Grawemeyer Award för att hans idéer bidrar till att förbättra världen. Han hade en stor inverkan på den amerikanska strategin i förhandlingarna om kärnavtalet med Iran, och är en återkommande gäst i Vita huset och på tv-kanaler som CNN, BBC och Al Jazeera. Trita Parsi föddes i Iran, men kom till Sverige som 4-åring med hela familjen efter att hans pappa hade torterats av regimen. Pappan var en inflytelserik professor i religionshistoria och familjen kom till Uppsala där han blivit erbjuden en gästprofessur. I Söndagsintervjun i P1 berättar Trita Parsi bland annat om uppväxten i förorten Gottsunda, med en känsla av att vara förskjuten från det svenska samhället. Men också om sin väg till maktens korridorer i USA. KontaktMail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1

Rättvisans Korridorer by Radio Fri

Projektet Mix To Verdener vil have klassisk musik ud til en yngre målgruppe og lader bandet Magtens Korridorer møde komponist Edward Grieg. http://www.kunst.dk/statenskunstraad/formidling/kunst-i-fokus-formidling/mix-to-verdener/

Projektet Mix To Verdener vil have klassisk musik ud til en yngre målgruppe og lader bandet Magtens Korridorer møde komponist Edward Grieg. http://www.kunst.dk/statenskunstraad/formidling/kunst-i-fokus-formidling/mix-to-verdener/