Podcasts about rabearivelo

Afrikas första modernist ville göra tabula rasa med den västerländska verskonsten. Dan Jönsson dyker ner i Rabearivelos tidlösa och gränslösa dikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag inser förstås genast att det är en överdrift, men tanken tål att tänkas: är det kanske så att poesin som litterärt fenomen blir särskilt livskraftig när den får växa på en ö? Till skillnad från prosan som behöver näringen från stora städer och från vida kontinenter hittar poesin sin form i en omgivning som begränsas av tydliga konturer, omgiven av ett främmande och obevekligt element som isolerar, det vill säga bokstavligen för-öigar diktaren och slipar tanken in på bara benet. Man kan rada upp namnen på de stora öpoeterna: Sappho på Lesbos, Irlands Yeats och Seamus Heaney, Elytis och Kazantzakis på Kreta, Derek Walcott på Saint Lucia. Och Jean-Joseph Rabearivelo på Madagaskar. Har de inte allihop någonting gemensamt?Som sagt, antagligen inte. Listan över undantagen blir förstås betydligt längre. Ändå kan jag inte riktigt släppa tanken när jag läser Rabearivelos poesi, rotad som den är i Madagaskars urskogar och röda jord, snärjd i de lianer som kartografiskt slingrar sig utmed öns stränder, hela tiden med en vaksam sidoblick mot horisonten, mot ett mytiskt ursprung någonstans på andra sidan havet, och med en längtan till de fjärran metropoler och kulturer som utgör den koloniala verklighetens flimrande hägringar. I dikten ”Trycksaker” manar han fram sin förväntan när postbåten kommer till ön med sin last av efterlängtade livstecken från världen bortom haven – ”dessa målande, svävande ark/ som kommit till mig från hela jordklotet”, som han formulerar det, och som för en stund befriar honom ur ”detta löjliga fängelse/ som förgäves övervakar bergen/ och skogarna, och haven”.Jean-Joseph Rabearivelo föddes 1901 som Joseph-Casimir; förnamnet ändrade han för att få nöjet att underteckna med samma initialer som sin store idol, den förromantiske filosofen och romanförfattaren Jean-Jacques Rousseau. Under hela sitt korta liv var han besatt av en stark, olycklig kärlek till den franska kolonialmaktens civilisation, dess ämbetsverk och traditioner, dess språk och dess kultur. Han härstammade på mödernet från en av öns kungliga familjer och hanterade sitt madagaskiska ursprung som en viktig lyrisk klangbotten i sina verk – men i grunden ändå som någonting han ville överskrida. Livet igenom hoppades han på en tjänst i den koloniala administrationen, och på att en gång få representera sitt land vid något stort evenemang i Paris. Inget av det blev verklighet. När han tog sitt liv 1937 hade han aldrig ens fått myndigheternas tillstånd att lämna Madagaskar. Med Ingemar Leckius pregnanta formulering i förordet till den första svenska utgåvan av hans dikter förblev Rabearivelo ”dubbelt landsflyktig, en furste av Ingenstans”.Ja – och Överallt, skulle jag vilja tillägga. För det är på många sätt just denna svävande, kosmopolitiska hemlöshet som gör hans dikter så på en gång både tidlösa och gränslösa. De dröjer i ena stunden vid en hemlig, mytisk källa mitt i urskogen för att i nästa tala till Keats grekiska urna; de kan besjunga sebutjurens seniga kropp eller det fasta gula skalet hos en mango och kastar sig sedan in i en målning av Gauguin. Allt är nära, allt är lika verkligt – från kullarna runt huvudstaden Antananarivo, som han aldrig lämnar, besvärjer han de böljande risfälten och eukalyptusskogens höga pelarsalar, busksvinen och utriggarpirogerna, och det i en fritt krängande lyrisk vers som ekar av symbolister som Rimbaud och Mallarmé. Allt hänger samman, som han skriver: ”samma himmel är alltid världens tak” – poetens språk är liksom brevbärarens postväska ett hemligt skrin för ”hela världens tanke”.Jag skulle tro att denna geografiska melankoli, denna smärtsamma försoning med världens väldighet är något som känns igen av var och en som någon gång färdats med fingret över en karta eller låtit blicken dröja vid bilderna från platser som man aldrig kommer att få se. För Rabearivelo förblev den alltså ohjälpligt ett öppet sår. Till skillnad från en annan samtida lyrisk pionjär från det franska Afrika, Senegals Léopold Senghor, som gjorde sig hemmastadd i imperiets centrum och med tiden blev en av dess starkaste antikoloniala röster, tvingades Rabearivelo till en tillvaro i marginalen. Visserligen publicerades hans dikter; visserligen förde han en livlig korrespondens med franska kollegor som André Gide – det kunde komma dussintals brev på samma gång med den där postbåten – men sin publik hade han huvudsakligen på Madagaskar, och den var begränsad. Liksom förstås den litterära offentligheten på ön.För mig hämtar alltså hans lyrik en särskild kraft just ur denna begränsning, denna isolering. De dikter som har överlevt till vår tid finns främst i hans två sena diktsamlingar ”Presque-songes” (Nästan-drömmar) från 1934 och ”Traduit de la nuit” (Tolkat från natten) som gavs ut året därpå. Båda genomströmmas av ett sorts revanschlystet, upproriskt svårmod som i den madagaskiska naturen och kulturen hittat verktygen för att, som han själv uttrycker det, ”göra tabula rasa med den västerländska verskonstens alla kineserier”. Här är han förstås på samma våglängd som många av de franskspråkiga diktare och konstnärer som i början av nittonhundratalet söker impulser till förnyelse i de traditionella utomeuropeiska kulturerna. Rabearivelo inser att han alldeles inpå knutarna har tillgång till just en sådan kraftkälla, och vill på samma sätt söka sig mot något ursprungligt och allmänmänskligt, förklarar han – ”genom att spörja min egen jord, genom att konfrontera mig blott med mina döda”.I ”Presque-songes”, som skrevs samtidigt på både franska och malagassiska och sedan 2024 också finns på svenska i sin helhet, blir det övergripande projektet att försöka mana fram den röst, den ”sång” han anar binder samman allt i tid och rum. Kaktusen med dess hårda pansar runt sitt livgivande vatten, lianernas kraftfulla slingrande, den gamle mannens blick som vaknar till med en ungdomlig glimt, makakernas gåtfulla tjattrande och anfädernas övervuxna gravar – allt talar med i grunden samma ton, en mörk vibration av trotsigt liv i skuggan av den annalkande döden: ”det svaga ekot”, som han skriver, ”av en inre sång/ som växer och mullrar”. Dikterna är kraftfulla och omedelbara, mättade med blixtrande konkreta bilder som i den följande boken, ”Tolkat från natten”, stegras till en ny nivå i en svit namnlösa strofer där Rabearivelo målar upp en alldeles egenartad, gnistrande mörkervärld. I dessa dikter, varav ett urval också finns på svenska, har de skarpa bilderna övergått i kusliga förvandlingsnummer, den livgivande sången i ett djupt, och närapå extatiskt, existentiellt främlingskap. Likt nattens ”svarte glasmästare” ser poeten sitt verk falla sönder mellan sina händer. Hjälplös och ensam. På väg från livets ö, till dödens.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturJean-Joseph Rabearivelo: Nästan-drömmar. Översättning av Eric Luth. Vendels förlag, 2024.Jean-Joseph Rabearivelo: Dikter. I urval och tolkning av Ingemar och Mikaela Leckius. FIBs lyrikklubb, 1973.

Pour continuer sur notre lancée, on vous présente l'épisode 4 de notre série sur l'IA !

durée : 00:40:00 - Les Nuits de France Culture - par : Philippe Garbit - "Poètes d'hier et d'aujourd'hui sur les ondes - La poésie de l'insulaire", cette émission proposait un éventail de la poésie malgache, haïtienne, cubaine, ultramarine, à travers des lectures de poèmes de Césaire, Dorsinville, Rabearivelo, Maunick, Guillen, Juste, etc (1ère diffusion : 22/02/1975).

Les têtes d'affiches de Denise Epoté de TV5 Monde, comme chaque dimanche sur RFI, avec cette semaine Clémentine Pawlotsky. Sur la manchette : Amestan Fellag, premier prix Pierre Castel 2022 et Alexia Rabearivelo, ambassadrice du chocolat malgache.

Il y a 50 ans jour pour jour, le 13 mai, la Grande Île était en train de vivre l'une de ses plus grosses manifestations citoyennes, marquant ainsi un tournant dans l'histoire du pays. À Antananarivo, place de l'Hôtel de Ville, rebaptisée ensuite place du 13-Mai, plus de 200 000 personnes se réunissent pour réclamer la démocratisation de l'enseignement, la « malgachisation » du pays, mais également la libération et le retour des 375 étudiants déportés, le matin même, au bagne, sur une île à l'autre bout du pays. De notre correspondante à Antananarivo, Assis sur leur canapé dans la banlieue d'Antananarivo, ces deux copains d'enfance se remémorent l'ambiance joviale des manifestations estudiantines de Mai-72. « Il y avait beaucoup de banderoles, de pancartes, où l'on revendiquait la liberté, la démocratie, la “Sekoly tsy miangatra”, une école égalitaire pour tous, qui ne faisait pas de différence entre les élèves ni les couches sociales », dit le docteur Henri Ranaivoharisoa. Médecin retraité de l'hôpital public HJRA, il était à l'époque le délégué général du Lycée Rabearivelo. Pour cet enfant de famille nombreuse et modeste, biberonné au militantisme, il était naturel de participer à cette révolution. « J'étais révolté que des élèves doués, qui avaient les mêmes connaissances que les autres, ne puissent pas avoir la chance d'être bacheliers ou étudiants à l'université, sous prétexte qu'ils venaient de la brousse, d'écoles qui n'étaient pas dotées en livres… », se souvient-il. Pour une « malgachisation » du pays Quant au docteur Noel Randrianaivojaona, médecin retraité du CHU de Majunga, il était, lui, en 1972, étudiant à la faculté de médecine d'Ankatso et président du Conseil permanent des étudiants. Le chef, en quelque sorte, de tous les délégués du secondaire et des universités de la capitale et alentours. « Ce 13 mai 1972, on était en réunion à 5h du matin, à Ankatso, pour préparer la grève du 13 mai, devant l'Hôtel de Ville, quand les forces de l'ordre sont arrivées pour nous déporter au bagne de Nosy Lava. C'était une décision gouvernementale », affirme-t-il. Outre la démocratisation de l'enseignement, les étudiants réclament aussi la « malgachisation ». On réclamait que les programmes des écoles primaires, secondaires ou universitaires, soient des programmes adaptés à Madagascar et non pas des programmes français. Par exemple, il faut savoir que je connaissais beaucoup plus Vercingétorix qu'Andrianampoinimerina, un roi très connu de chez nous, que j'étais capable de réciter des poèmes de Ronsard, Rabelais mais que j'ignorais tout ou presque de Jean-Jacques Rabearivelo. Avant 1972, tout était fait en français, du cours préparatoire à l'université. On a demandé donc que la langue d'enseignement soit en malgache. Les grèves étudiantes de mai 1972 se propagent ensuite chez les fonctionnaires puis auprès de toutes les catégories socio-professionnelles. Elles marquent un tournant décisif dans l'histoire du pays et signent le départ du président Tsiranana, la fin des accords de coopération avec la France et pour beaucoup la vraie indépendance de Madagascar.

durée : 00:40:00 - Les Nuits de France Culture - par : Philippe Garbit, Albane Penaranda, Mathilde Wagman - "Poètes d'hier et d'aujourd'hui sur les ondes - La poésie de l'insulaire", cette émission proposait un éventail de la poésie malgache, haïtienne, cubaine, ultramarine, à travers des lectures de poèmes de Césaire, Dorsinville, Rabearivelo, Maunick, Guillen, Juste, etc (1ère diffusion : 22/02/1975). - réalisation : Virginie Mourthé

Joël Andrianomearisoa représente Madagascar à la 58ème Exposition Internationale d’Art de La Biennale di Venezia. Un événement historique pour Madagascar. Le travail de Joël Andrianomearisoa s’est développé au fil du temps au travers de différents médiums et matières. Ces dernières années, ses créations sont souvent réalisées à partir de textiles, de papiers, parfois du bois, des minéraux, ou bien à partir d’objets inattendus (miroirs, parfums, emballages, tampons... etc) avec lesquels il réinvente le magique et provoque l’émotion.  Joël nous susurre dans un souffle léger ces incertitudes que tous, l’artiste comme nous, pouvons ressentir. Ce faisant, comme un miroir bienveillant et troublant, il nous murmure aussi ces réassurances dont chacun éprouve le besoin. Il les enveloppe également d’un voile noir qui recouvre intensément ses œuvres, aussi bien ses mots, ses objets que sa peinture, et qui cache autant qu’il révèle. A Venise, dans un pavillon labyrinthe paré par des « feuilles » imbibées des extraits de poésies de Rabearivelo dans « Traduit la Nuit » qui lui ont inspiré son thème. Joël fera découvrir son pays d’origine au monde ainsi que ses références à la vie, à l’architecture du palais d’Ilafy en hommage au roi Radama II, et les légendes populaires.  « J’ai oublié la nuit comme toute décision d’oublier autre chose pour mieux s’en souvenir, mais, cet oubli se traduit par plus d’émotion… Au final, dans mon travail, j’ai mélangé le cœur, le désir et j’y ai mis un peu de mon âme aussi ». PAVILLON MADAGASCAR - BIENNALE DI VENEZIA 11 MAI - 24 NOVEMBRE 2019

durée : 00:40:00 - Les Nuits de France Culture - par : Philippe Garbit, Albane Penaranda, Mathilde Wagman - "Poètes d'hier et d'aujourd'hui sur les ondes - La poésie de l'insulaire", cette émission proposait un éventail de la poésie malgache, haïtienne, cubaine, ultramarine, à travers des lectures de poèmes de Césaire, Dorsinville, Rabearivelo, Maunick, Guillen, Juste, etc (1ère diffusion : 22/02/1975). - réalisé par : Viginie Mourthé

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937?   Svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla, med rötter även i Sydafrika, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt Gryning och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna. Vi möter också barytonen Luthando Qave som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i Sydafrika, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron. Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, Magnus Florin, var själv på Madagaskar vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt. Richard Serrano, professor i franska och jämförande litteratur vid Rutger-universitetet i New Jersey, har en teori om varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal. Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Bl a utdrag ur Tebogo Monnakgotlas kortoperan JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt med text av Claude Kayat och Jean-Joseph Rabearivelo. Kortoperan uruppfördes i oktober 2016 på Kungliga operan i Stockholm under projektet Short Stories: OPERAX3. För "Jean-Joseph" är Tebogo Monnakgotla nominerad till Nordiska rådets musikpris 2018.     Låtlista: Hiragasy Justin Vali, Justin Vali Nascente, NSCD 053   AMBIANCE DE FUNERAILLES ROYALES Trad från Madagaskar Begravningsmusik GREM 016313, G 8908   Sång trummor i Madagaskar Anonym, Anonym Anonym   Images Lunair Tebogo Monnagkotla, tonsättare Ida Falk Winland, sopran Matti Hirvone, piano   NY LANITRA MANGAMANGA Trad från Madagaskar, Merinamusik Radrianarivo GREM 016313, G 8908   Autre Naissance Du Jour Tebogo Monnagkotla, tonsättare Jean-Joseph Rabearivelo Erik Westbergs Vokalensemble   Autre Naissance Du Jour Tebogo Monnagkotla, tonsättare Jean-Joseph Rabearivelo Erik Westbergs Vokalensemble   Hiragasy Justin Vali, Justin Vali Nascente, NSCD 053   Fokafoka Ny Antsaly, Ny Antsaly Ny Antsaly ROUGH GUIDE, RGNET 1163   Naissance Du Jour II Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/Storgårds, John   Naissance Du Jour Monnakgotla, Tebogo, Rabearivelo, Jean-Jospeh Pejler, Johan, Bas/Eklund, Bengt, Vissling/Sjäblom, Ulla, Sopran/Scheele, Marika, Sopran/Wedin, Eva, Alt/Radiokören /Dijkstra, Peter, Dirigent   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith

Generally speaking, toads are laid back, easy-going creatures. But every so often a species will find itself an invader in a new land and wreak total havoc. We discuss one such toad (but not necessarily the one you might think). Of course there is a toad which is brand new to science as well, in our Species of the Bi-Week. FULL REFERENCE LIST AVAILABLE AT: herphighlights.podbean.com  Main Paper References: Moore, M, JFSN Fidy, and D Edmonds. 2015. “The New Toad in Town: Distribution of the Asian Toad, Duttaphrynus Melanostictus, in the Toamasina Area of Eastern Madagascar.” Tropical Conservation Science 8 (2): 440–55. Marshall, BM, NR Casewell, M Vences, F Glaw, F Andreone, A Rakotoarison, G Zancolli, F Woog, and W Wüster. 2018. “Widespread Vulnerability of Malagasy Predators to the Toxins of an Introduced Toad.” Current Biology 28 (11): R654–55. Species of the Bi-Week: Landestoy T., MA, DB Turner, AB Marion, and SB Hedges. 2018. “A New Species of Caribbean Toad (Bufonidae, Peltophryne) from Southern Hispaniola.” Zootaxa 4403 (3): 523. Other Mentioned Papers/Studies: Brown, GP, BL Phillips, JK Webb, and R Shine. 2006. “Toad on the Road: Use of Roads as Dispersal Corridors by Cane Toads (Bufo marinus) at an Invasion Front in Tropical Australia.” Biological Conservation 133 (1): 88–94. Feit, B, CE Gordon, JK Webb, TS Jessop, SW Laffan, T Dempster, and M Letnic. 2018. “Invasive Cane Toads Might Initiate Cascades of Direct and Indirect Effects in a Terrestrial Ecosystem.” Biological Invasions. Springer International Publishing, 1–15. Jenkins, RKB, A Rabearivelo, CT Chan, WM Andre, R Randrianavelona, and JC Randrianantoandro. 2009. “The Harvest of Endemic Amphibians for Food in Eastern Madagascar.” Tropical Conservation Science 2 (1): 25–33. Kelly, E, and BL Phillips. 2018. “Targeted Gene Flow and Rapid Adaptation in an Endangered Marsupial.” Conservation Biology, June. Kuo, H-Y, C-W Hsu, J-H Chen, Y-L Wu, and Y-S Shen. 2007. “Life-Threatening Episode after Ingestion of Toad Eggs: A Case Report with Literature Review.” Emergancy Medecine Journal 24 (3): 215–16. Llewelyn, J, K Bell, L Schwarzkopf, RA Alford, and R Shine. 2012. “Ontogenetic Shifts in a Prey’s Chemical Defences Influence Feeding Responses of a Snake Predator.” Oecologia 169 (4): 965–73. O’Shea, M, A Kathriner, S Mecke, C Sanchez, and H Kaiser. 2013. “‘Fantastic Voyage’: A Live Blindsnake (Ramphotyphlops Braminus) Journeys through the Gastrointestinal System of a Toad (Duttaphrynus melanostictus).” Herpetology Notes 6 (1): 467–70. Mohammadi, S, Z Gompert, J Gonzalez, H Takeuchi, A Mori, and AH Savitzky. 2016. “Toxin-Resistant Isoforms of Na+/K+-ATPase in Snakes Do Not Closely Track Dietary Specialization on Toads.” Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 283: 20162111. Phillips, BL, and R Shine. 2004. “Adapting to an Invasive Species: Toxic Cane Toads Induce Morphological Change in Australian Snakes.” Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 101 (49): 17150–55. Pramuk, JB, T Robertson, JW Sites, and BP Noonan. 2008. “Around the World in 10 Million Years: Biogeography of the Nearly Cosmopolitan True Toads (Anura: Bufonidae).” Global Ecology and Biogeography 17 (1): 72–83. Reardon, J. T., Kraus, F., Moore, M., Rabenantenaina, L., Rabinivo, A., Rakotoarisoa, N. H., & Randrianasolo, H. H. (2018). Testing tools for eradicating the invasive toad Duttaphrynus melanostictus in Madagascar. Conservation Evidence 15, 12-19. Ujvari, B, HC Mun, AD Conigrave, A Bray, J Osterkamp, P Halling, and T Madsen. 2013. “Isolation Breeds Naivety: Island Living Robs Australian Varanid Lizards of Toad-Toxin Immunity via Four-Base-Pair Mutation.” Evolution 67 (1): 289–94. Ujvari, B, H Mun, AD Conigrave, C Ciofi, and T Madsen. 2014. “Invasive Toxic Prey May Imperil the Survival of an Iconic Giant Lizard, the Komodo Dragon.” Pacific Conservation Biology 20 (4): 363–65. Ujvari, B, NR Casewell, K Sunagar, K Arbuckle, W Wüster, N Lo, D O’Meally, et al. 2015. “Widespread Convergence in Toxin Resistance by Predictable Molecular Evolution.” Proceedings of the National Academy of Sciences 112 (38): 11911–11916. Vences, M, JL Brown, A Lathrop, GM Rosa, A Cameron, A Crottini, R Dolch, et al. 2017. “Tracing a Toad Invasion: Lack of Mitochondrial DNA Variation, Haplotype Origins, and Potential Distribution of Introduced Duttaphrynus melanostictus in Madagascar.” Amphibia-Reptilia 38 (2): 197–207. Wogan, GOU, BL Stuart, DT Iskandar, and JA McGuire. 2016. “Deep Genetic Structure and Ecological Divergence in a Widespread Human Commensal Toad.” Biology Letters 12 (1): 20150807. Other Links/Mentions: CrocFest - www.crocfest.org Music: Intro/outro – Treehouse by Ed Nelson Other Music – The Passion HiFi, www.thepassionhifi.com

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla, med rötter även i Sydafrika, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt Gryning och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna. Vi möter också barytonen Luthando Qave som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i Sydafrika, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron. Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, Magnus Florin, var själv på Madagaskar vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt. Richard Serrano, professor i franska och jämförande litteratur vid Rutger-universitetet i New Jersey, berättar varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal. Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Bl a utdrag ur Tebogo Monnakgotlas kortoperan JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt med text av Claude Kayat och Jean-Joseph Rabearivelo. Kortoperan uruppfördes i oktober 2016 på Kungliga operan i Stockholm under projektet Short Stories: OPERAX3.   Låtlista: Hiragasy Justin Vali, Justin Vali Nascente, NSCD 053   AMBIANCE DE FUNERAILLES ROYALES Trad från Madagaskar Begravningsmusik GREM 016313, G 8908   Sång trummor i Madagaskar Anonym, Anonym Anonym   Images Lunair Tebogo Monnagkotla, tonsättare Ida Falk Winland, sopran Matti Hirvone, piano   NY LANITRA MANGAMANGA Trad från Madagaskar, Merinamusik Radrianarivo GREM 016313, G 8908   Autre Naissance Du Jour Tebogo Monnagkotla, tonsättare Jean-Joseph Rabearivelo Erik Westbergs Vokalensemble   Autre Naissance Du Jour Tebogo Monnagkotla, tonsättare Jean-Joseph Rabearivelo Erik Westbergs Vokalensemble   Hiragasy Justin Vali, Justin Vali Nascente, NSCD 053   Fokafoka Ny Antsaly, Ny Antsaly Ny Antsaly ROUGH GUIDE, RGNET 1163   Naissance Du Jour II Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/Storgårds, John   Naissance Du Jour Monnakgotla, Tebogo, Rabearivelo, Jean-Jospeh Pejler, Johan, Bas/Eklund, Bengt, Vissling/Sjäblom, Ulla, Sopran/Scheele, Marika, Sopran/Wedin, Eva, Alt/Radiokören /Dijkstra, Peter, Dirigent   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla, med rötter även i Sydafrika, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt "Gryning" och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna. Vi möter också barytonen Luthando Qave som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i Sydafrika, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron. Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, Magnus Florin, var själv på Madagaskar vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt. Richard Serrano, professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey, berättar varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal. Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Producent: Birgitta Tollan, Tollans musikaliska.

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla, med rötter även i Sydafrika, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt "Gryning" och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna. Vi möter också barytonen Luthando Qave som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i Sydafrika, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron. Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, Magnus Florin, var själv på Madagaskar vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt. Richard Serrano, professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey, berättar varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal. Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Producent: Birgitta Tollan, Tollans musikaliska.