Podcasts about firas jonblat

Människor och tro berättar om bakgrunden och analyserar konsekvenserna av en splittring av den ryska ortodoxa kyrkan både i Ukraina och Ryssland men också i Sverige. Programmet sändes första gången i oktober 2018: Efter fyra år av krig i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim vill många i Ukraina inte längre vara en del av Moskvapatriarkatet. Men den ryska patriarken Kirill är kategoriskt emot att låta ukrainska ortodoxa kyrkan bli fullständig självstyrande. Det skulle innebära att hans patriarkat Moskvapatriarkatet inte bara förlorar miljoner medlemmar utan en mängd kyrkor och kloster i Ukraina.  Företrädare för Moskvapatriarkatet förordar också  enighet, men varnar också för blodspillan om beslutet om självständighet skulle gå igenom.Konstantinopelens partiark Bartholomeus, som är ledare över den ortodoxa kristendomen den främsta bland likar, är den som ska godkänna Ukrainas ev. uttåg.I studion finns Misha Jaksic samordnare för den ortodoxa kyrkofamiljen på Sveriges kristna råd och Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Frilansreporter David Isaksson ger oss en bild av stämningarna i Moskva och Kiev där tonläget blir högre och råare.Människor och tros reporter Firas Jonblat samtalar med representanter för  den ortodoxa kyrkan i Sverige som har olika bilder av den allt mer spända situationen. Ellen Almgren tecknar en historisk bild av den ortodoxa kyrkan och dess splittring.Programledare Åsa FuruhagenProducent Antonio de la Cruz

Konflikten mellan ärkerivalerna Iran och Saudiarabien spelas ut i Jemen, Syrien, Irak och Libanon. För att förstå osämjan återvänder vi till rötterna och splittringen mellan sunni- och shiamuslimer. När profeten Mohammed dog på 600-talet uppstod en strid om vem som skulle efterträda honom. Världens muslimer delades i två huvudgrenar, sunni och shia. I århundraden har sunni- och shiamuslimer levt sida vid sida, men politiska krafter har eldat på spänningarna mellan dem. Sunnimuslimska Saudiarabien och shiamuslimska Iran Idag kämpar två mäktiga stater om inflytandet i Mellanöstern, sunnimuslimska Saudiarabien och shiamuslimska Iran. Hör hur deras maktkamp driver blodiga konflikter i Syrien, Jemen, Irak och Libanon. Om väpnade shiamiliser, extremistiska sunnigrupper och hur vissa städer delats upp i sunni- och shiamuslimska kvarter. En berättelse om hur religion, makt och politik blandas samman och leder till våld. Hör också varför minnet av fältslaget i Karbala i Irak år 680 är ett öppet sår än idag. Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Firas Jonblat arabiska gruppen på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson  Tekniker: Johanna Carell 

Veckans program handlar om Libanon, det är Människor och tros reporter Firas Jonblat som ger oss ett porträtt av sitt forna hemland. Mellan 1975 och 1990 drabbades Libanon av ett inbördeskrig som slet sönder landet. Granne sköt mot granne. Ibland av politiskt ideologiska skäl. Men för det mesta av rent gruppreligiösa skäl- ett så kallat sekteristiskt krig. När freden till slut befästes den religiösa uppdelningen av landet, det var ett sätt att bevara den sköra freden. Men samspelet mellan landets religiösa mångfald, som kännetecknar Libanon sedan självständigheten på 40-talet, hackar väsentligt- det som en gång i tiden garanterade Libanons överlevnad anses numera orsaka en laddad polarisering mellan grupperna. Libanons befolkning omfattas av ca 20 religiösa grupper. Fyra av dessa grupper betecknas som muslimer, 13 som kristna, judar utgör en mindre grupp, och druser en annan. Makten delas nu i fyra, först de tre större grupperna- sunni muslimer, shia muslimer och kristna maroniter, och sen en fjärde minoritetsgruppen druser. Människor och tro berättar idag om libaneser och om deras försök att navigera och hitta sig själva i landets religiöst uppdelade hav. Vi får träffa Nada som föddes i Italien men som flyttat till det sina föräldrars mytomspunna hemland. Nada El-Kurdi vägrar att få en religiös stämpel på sig utan vill bara vara Libanes. Vi får även träffa tv-producent Salam Zaatari som skapat ett eget politiskt satirprogram, där han skojar om landets politiker och religiösa uppdelning. Assaad Chaftari var en fruktad man- under krigsåren ledde han underrättelse operationerna i ett av landets största kristna miliser. När kriget tog slut insåg han vidden av sin egen förstörelse som han och andra krigsherrar orsakat det libanesiska folket. Då inledde han en kamp för försoning istället. I programmet hörs också forskaren Aya Chamseddine som studerar socialekonomiska processer för unga libaneser. Programledare och reporter: Firas Jonblat Producent: Antonio de la Cruz

Veckans program handlar om Hizbollah från en militant milis till en rörelse med statsbärande ambitioner i södra Libanon. Men vilken status har rörelsen idag och har hjältegloria hamnat på sned? Hizbollah bildades i början av åttiotalet, mitt under brinnande inbördeskrig i och med Israels ockupation av södra Libanon. Hizbollah samlade då olika sammanslutningar av shiamuslimer till en enad milis och står den iranska revolutionen ideologiskt nära. Hizbollah utvecklades till en organisation som förutom militär verksamhet har både politiska och sociala grenar. De driver bland annat skolor, sjukhus och har en egen tv-kanal, men deras kamp mot Israel har alltid varit prioriterat och tack vare det har statusen i Mellanöstern hittills varit relativt  hög. Hizbollah är stämplade som terrororganisation av USA och sedan 2012 strider Hizbollah på regimens sida i inbördeskriget i Syrien mot främst sunni-muslimer vilket skapat vrede hos många muslimer i Mellanöstern. Så hur står sig Hizbollah idag, kommer de att fortsätta vara en viktig spelare i Mellanöstern? Hur påverkar deras inbladning i kriget i Syrien och Jemen? Kommer Irans stöd att minska och kan den ständiga närvarande konflikten med Israel blossa upp igen till ett regelrätt krig? I Studion finns Sveriges Radios tidigare Mellanösterkorrespondent Agneta Ramberg och Libanonkännaren Johan Gärde religionssociolog i Ersta Sköndals Högskola. Från Hizbollahland rapporterar Firas Jonblat och nuvarande Mellanösternkorrespondent Johan-Mattias Sommarström. Vi får även höra ett reportage om det första borgligt gifta paret i Libanon, paret Kholoud och Nidal.   Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Människor och tro berättar om bakgrunden och analyserar konsekvenserna av en splittring av den ryska ortodoxa kyrkan både i Ukraina och Ryssland men också i Sverige. Efter fyra år av krig i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim vill många i Ukraina inte längre vara en del av Moskvapatriarkatet. Men den ryska patriarken Kirill är kategoriskt emot att låta ukrainska ortodoxa kyrkan bli fullständig självstyrande. Det skulle innebära att hans patriarkat Moskvapatriarkatet inte bara förlorar miljoner medlemmar utan en mängd kyrkor och kloster i Ukraina.   Företrädare för Moskvapatriarkatet förordar också  enighet, men varnar också för blodspillan om beslutet om självständighet skulle gå igenom. Konstantinopelens partiark Bartholomeus, som är ledare över den ortodoxa kristendomen den främsta bland likar, är den som ska godkänna Ukrainas ev. uttåg. I studion finns Misha Jaksic samordnare för den ortodoxa kyrkofamiljen på Sveriges kristna råd och Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Frilansreporter David Isaksson ger oss en bild av stämningarna i Moskva och Kiev där tonläget blir högre och råare. Människor och tros reporter Firas Jonblat samtalar med representanter för  den ortodoxa kyrkan i Sverige som har olika bilder av den allt mer spända situationen. Ellen Almgren tecknar en historisk bild av den ortodoxa kyrkan och dess splittring. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro tar vi upp historien om hur Islam på etablerat sig i Sverige från vikingatiden, via Gustav Vasa, Stormaktstiden fram till våra dagars arbetskraftinvandring och flyktingar. På mindre än 100 år har Sveriges muslimska befolkning gått från att vara några få individer till 100 000-tals människor. Men redan under vikingatiden fanns det kontakter mellan vad vi idag kallar för Sverige och den muslimska världen och så har det varit under århundradenas lopp. Vår reporter Firas Jonblat söker och finner ting som kan kopplas till Islam så som Allah-ringen som hittades på Birka och ett porträtt på den första muslimen i Sverige med kamel och allt. Simon Sorgenfrei docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola som skrivit boken Islam i Sverige - de första 1300 åren berättar om sina insikter och erfarenheter som han fått i och med sitt bokskrivande. Didar Samaletdin engagerad i Sveriges första muslimska församling medverkar i veckans Människor och tro. Iman Baroudi från Angereds moské drömmer om en öppen moské och i Högdalen i södra Stockholm sitter Radi Ouchen och översätter Koranen till svenska. Sveriges Radios korrespondent Andreas Liljeheden gjorde ett besök i Bryssels stora moské där diskussionen om radikal islamism varit livlig i spåren av terroristattackerna i Bryssel. Programledare Åsa Furuhagen Reporter Firas Jonblat Producent Antonio de la Cruz

Veckans Människor och tro handlar om fotboll och hur den kan betraktas som en religion. Nu pågår fotbolls-VM och de stora gudarna har klivit ner till de ryska templen för att frälsa sina landsmän. Den troende skaran som bänkat sig framför tv-apparaterna och de lyckliga utvalda som fått plats på läktarna och kan dyrka de stora gudomligheter som ska frälsa landet. Men vem skapar dessa nationella gudar? Är det media som pumpar upp den talangfulle till  frälsarstatus...eller är det vi i den troendes skara som mål efter mål, dragning efter dragning målar den växande stjärnan i alltmer gyllene färger? Fotbollen har allt som en religion kräver, sina tempel i form av arenor, de troende som fansen, spelarna som gudarna, tränarna som teologerna och sportjournalisterna som prästerna. Är då fotboll en religion? Människor och tro låter sportjournalisten och författaren Jesper Högström resonera om saken.   Johan Fallby, idrottspsykolog med bl. a erfarenhet från Svenska landslaget och Allsvenskan, berättar hur det kan kännas för fotbollstalanger att bli upphöjda till stjärnor och halvgudar.   Människor och tros reporter Firas Jonblat grubblar också över fotbollen som religion. Sveriges radios utrikeskorrespondenter Johanna Melén i Ryssland och Daniela Marquardt i Tyskland ger oss inblick i fotbollens värld i dessa länder. Programledare Peter Sandberg Producent Antonio de la Cruz   Tel: 08784 7893 Mobilnr: 0709211942 Mail: mot@sverigesradio.se   Sveriges Radio /Oxenstiernsgatan 20 SE- 105 10 Stockholm sverigesradio.se

Under flera decennier har den katolska kyrkan drabbats av sexuella övergreppsskandaler. Kyrkan har hittills tystat ner skandalerna och offren har misstrotts. Men kritiken har blivit så stark att kyrkan inte längre kan skydda präster som utfört övergrepp. Allt fler ställs in för rätta. En domstol i Melbourne i Australien har beslutat att inleda en rättegång mot Vatikanens ekonomichef kardinal George Pell och i Chile har 34 biskopar ställt sina platser till förfogande, efter att de fört påven Franciskus bakom ljuset och mörklagt väl kända övergrepp som pågått under lång tid i ett prästerligt nätverk.  Påven har reagerat starkt och utryckt att det i kyrkan vuxit fram  en elitpsykologi som har orsakat splittringar och uteslutningar, som har bildat slutna grupperingar, nästan som hemliga ordenssällskap, där den centrala uppgiften är att hålla varandra bakom ryggen, vilket lett till en narcissiskt och auktoritär andlighet där det viktigaste är att själv känna sig utvald. För att lösa problemen, skriver påven, räcker det inte med att byta ut personer. -Vi måste gå längre, skriver Franciskus, vi måste söka efter rötterna och strukturerna som tillåtit den här typen av beteende. Men hur ska förändringsarbetet gå till och är de senaste händelserna en vändpunkt, som kan leda till att  sexuella övergrepp upphör eller i alla fall avslöjas och anmäls? Lars Palmgren, tidigare utrikeskorrespondent på Sveriges Radio, berättar om hur Chiles katolska kyrka befinner sig i ett slags chocktillstånd sedan landets samtliga 34 biskopar lämnat in sin avskedsansökan. Firas Jonblat ger oss en tillbakablick på hur skandalerna blossat upp under åren i den världsvida katolska kyrkan och lett fram till att kyrkan nu upplever en av sina djupaste kriser.  Sveriges Radios korrespondent Margareta Svensson har träffat prästen Mauro Leonardi som har startat en namninsamling för att han anser att ordet pedofili bör skrivas in i den katolska kyrkans katekes. Han anser att kyrkan bör använda samma ord och begrepp som resten av samhället för att enklare kunna bemöta och bekämpa problemen.  Anders Arborelius, biskop för Stockholms katolska stift, och sedan ett år tillbaka också kardinal i Vatikanen, kommenterar och reflekterar kring turerna runt de senaste skandalerna och hur den katolska kyrkan bör agera. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

90 av polens befolkning är katoliker och katolicismen har under århundraden varit en enande kraft för polackerna. Men hur stor roll har kyrkan i politiken och polackers vardag idag? Polens auktoritära utveckling under senare tid har väckt mycket oro och kritik. Det har gällt den politiska styrningen av rättsväsendet och media i Polen, men också ytterligare begränsningar av aborträtten. Hur mycket har svängningen mot en nationalistisk värdekonservativ politik att göra med den katolska kyrkans starka ställning i Polen? Människor och tros Åsa Furuhagen och Firas Jonblat söker efter den katolska identiteten i Polen. Hur gick kyrkan från att vara en motståndskraft mot den kommunistiska diktaturen till att en patriotisk och regeringstrogen röst?  Följ med till det legendariska klostret Jasna Gora, en plats där polsk patriotism och katolicism möts. Hör den högerextrema organisationen Allpolsk ungdoms syn på vem som är polack och hör präster som oroar sig för att kyrkan lägger sig i politiken och associerar med det styrande partiet PIS; lag - och rättvisa. Programledare: Åsa Furuhagen och Firas Jonblat Producent: Antonio de la Cruz

Saudiarabiens unga befolkning vill ha ett normalt liv, säger Mohammed bin Salman, kronprins i Saudiarabien. Då krävs en återgång till moderat islam, menar han. Ett Saudiarabien som är öppet mot världen, öppet för alla religioner. Det vill den saudiske kronprinsen arbeta för, säger han i en tv-intervju. Han säger också att han tror att extremismen i landet kan utrotas inom en snar framtid. Vad betyder detta och varför gör han den här religiösa programförklaringen? Mellanösternkännaren Bitte Hammargren bidrar med en analys. Drus och singel. Druserna är en religiös minoritetsgrupp i Mellanöstern, främst Syrien och Libanon, med krav på att gifta sig inom gruppen. Samtal med Firas Jonblat, journalist och ogift drus som varit på en drusisk singelträff i Libanon. Hur långt kan man kompromissa med sitt eget liv för att inte svika föräldrarna och traditionen? Halloween den existentiella seden. När halloween introducerades i Sverige höjdes många oroliga kyrkliga röster. I dag har halloween etablerat sig som en sed där de existentiella frågorna om liv och död kan hanteras med lekfullhet. Samtidigt som helgen Alla helgons dag fått draghjälp. Intervju med etnolog Agneta Lilja som forskat kring halloween. Fredrik Westblom är sökare och journalist på Vasabladet i Finland. I programmet berättar han för programledare Åsa Furuhagen om sitt projekt "12 religioner på 12 månader". Han har testat en livsåskådning i taget och hittat flera favoriter.

Om det forna imperiets svåra vägval efter Brexit. Hör röster från ett kungligt skepp, en nordirländsk åker och skotska gator om ett Storbritannien som riskerar att bli allt mindre. Den brittiska unionens bygge är för många ett glamoröst exempel på hur olika nationer under år hundrade lyckas stå enade under ett och samma styre. Men efter att Storbritannien röstade för att lämna den europeiska unionen har nya krav om en skotsk självständighet, och debatten om en irländsk union har lyfts upp till nya höjder. Kan Storbritannien bli Lill-Britannien? Vid den sicksackande gränsen mellan Nordirland och den irländska republiken åker Konflikts Nathalie Rothschild med bonden Robert Moore, som visar var en möjlig hård Brexit kan slå hårdast. Just gränsfrågan skapar känslor av ovisshet, till exempel hos Dermot O'Hara som aktivt jobbar för att behålla den osynlig, och för turistguiden Paul Doherty som vi träffar under en guidad tour i Bogside där blodig söndagen skedde. I Belfast träffar vi företagare David Hoey som tycker inte att Brexit kommer negativt påverka internationellhandel, medan 21-årige Amy Murphy på Hammer Youth Club bryr sig inte om allt det; hon är bara glad att som katolik kunna bo och trivas i det protestantiska området The Shankhill. Till Edinburgh åker Konflikts programledare Firas Jonblat för att hitta det brittiska i Skottland, och ber taxiföraren Mike om hjälp med att hitta det. Det blir skeppet Britannia som var under 44 år drottningen Elisabeths hem på vattnet. Där träffar han James McGregor som är stolt över att han liksom skeppet kommer från Glasgow, medan Eilidh McKenzie bakom kassan i souvenirbutik är stolt över att vara just brittisk. Londonbor Katen Patel är engelsman och tycker att det som är bra med Skottland får ofta en brittisk identitet som till exempel Harry Potter. I Edinburgh slottet träffar vi guiden Jan Horne som är stolt över sin skotska identitet. Hennes kollega Tim Coates som kommer från Nordirland säger att han är irländsk trotts att han har ett brittiskt pass. Så var finns det brittiska i Skottland? Professor emeritus David McCrone som har forskat i identitetsfrågan säger att det brittiska är ett smältande isberg, och kvar finns bara i England. En av de viktiga frågor under Brexit-kampanjen var internationell handel, och tanken är att med ett Storbritannien fritt från EU begränsande handelsregler så kommer landet att återuppliva gamla globala partnerskap, något som Chandrika Kaul, expert i brittiska imperiets historia på St. Andrews universitetet i Skottland avfärdar som en ren illusion när Konflikts producent Jesper Lindau ringer henne. I studio för att prata mer om ämnet sitter Magdalena Frennhoff-Larsen, statsvetare och specialist på Brexit på Westminister University, och Sveriges Radio korrespondent i Storbritannien, Staffan Sonning. Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se

Om skolsegregation, rasism och svåra val. Hör röster från New York, Rinkeby och Gävle. De senaste åren har skolan debatterats intensivt i Sverige. Det har varit en spretig, stor, komplicerad debatt, med mängder av begrepp och problem som ska åtgärdas: likvärdigheten, resultatuvecklingen, resursbristen, bland mycket annat. Dagens Konflikt fokuserar på en aspekt av skolans utmaningar, nämligen segregationen. Dels för att segregation är en viktig fråga i sig i den tid och det samhälle vi lever i, men också för att det finns ett intressant land att jämföra med, ett land som länge brottats med segregationen, nämligen USA. Frilansjournalisten Åsa Secher börjar sitt reportage i ett bibliotek i stadsdelen The Bronx i New York, där hon träffar 17-åriga Yacine Fall. En stor skillnad mellan USA och Sverige är hur man pratar om problemen med segregation: "Vita skolor ses som bra skolor", sades till exempel i inslaget från New York. Det här i svenska öron ganska brutala språkbruket har ju förstås sin bakgrund i USA:s mer brutala historia: skolsegregationen i USA har sina rötter i slaveriet, och segregationen var länge inskriven i många delstaters lagar. Det gjorde också att avsegregeringen, som påbörjades på 1950-talet med ett beslut i USA:s högsta domstol, åtminstone i sina intentioner var väldigt tydlig. Domstolen skrev då, 1954, i beslutet Brown vs. Board of Education, att det inte dög med likvärdiga skolor - principen separate but equal, alltså just segregerade men likvärdiga, var inte nog - för, som domarna skrev vidare: "segregerade skolor är till sin natur inte likvärdiga".  I praktiken innebar förstås inte det här beslutet att USA:s skolor automatiskt integrerades. Under några decennier efter 50-talet minskade segregationen, framförallt genom att elever bussades mellan olika områden, men det möttes av hårda protester, framförallt från vita föräldrar. Och på 80-talet började reformerna rullas tillbaka, och segregationen i amerikanska skolor ökade igen. Sverige har ju en delvis annan historia än USA, och ett annat sätt att närma sig det här problemet. Men Sverige har, precis som USA, en multi-etnisk framtid framför sig. För att ta reda på hur den ser ut, och hur den speglas av det svenska skolsystemet, begav sig Konflikts reporter Katarina Helmersson till Stockholmsförorten Rinkeby, för att besöka familjen Jusuf. Segregationen i svenska skolor ökar, men det finns en del försök att bryta den här utvecklingen. Ett hittar man i Gävle, där fyra högstadieskolor slagits ihop till en, bland annat med syftet att skapa en mer integrerad skola. Firas Jonblat begav sig till Gävle, och en gymnastiklektion på Vallbacksskolan. Med i studion för att diskutera segregationen finns Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, och tills nyligen generaldirektör för Skolverket, och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Magnusson i P1 tar idag upp satir och humor som vapen mot Islamiska Staten- hur mycket får man skoja med det som kallas världens värsta terrorgrupp? Firas Jonblat, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion och Elin Hagerlid, svenska ambassaden i Beirut, medverkar Libanesiska stjärndesigners som Elie Saab och Zuhair Murad klär inte bara Hollywoodikoner utan även det svenska kungahuset. Vilka är de senaste trenderna i Libanon och hur blev glam-faktorn så hög i det i konfliktdrabbade landet? Hör Katja Magnusson prata libanesisk flärd med Patricia Geagea, Miss Lebanon Emigrant 2012. SVT-programledaren Hiba Daniel lyssnar tillsammans med Katja och Elin Hagerlid på libanesiska sång-legender som till exempel Fairuz som får miljoner att gråta då de minns hemlandet. De spanar också på dagens pop-stjärnor där de små kläderna och dansen kanske är viktigare än den stora rösten. Programledare: Katja Magnusson Bisittare: Firas Jonblat Producent: Ülkü Holago radiokorrepsondenterna@sverigesradio.se

Radio Sweden reporter Firas Jonblat followed four Syrian friends as they tried to reach safety "on the other side", in Europe. Their journey went via Turkey, which is where Jonblat first met the four refugees - Hatem, Muhanad, Yazan and Mahmoud - back in April. He then kept in touch with them during their numerous risky attempts to make it to Europe. Fortress Europe is a series of reports about some 70 Syrian refugees' paths to and within Europe. Swedish Radio has worked in collaboration with the EBU to follow these refugees, whose stories you can find at sverigesradio.se/fortresseurope/en. Firas Jonblat, Radio Sweden  firas.jonblat@sverigesradio.se Twitter: @firasjonblat

De möttes i Istanbul - ett Mecka för människosmugglare och samlingsplats för många syriska flyktingar - fyra vänner som delar en dröm om trygghet i Europa. Sveriges Radios reporter Firas Jonblat träffade dem i april 2014 och har under året följt deras resor, med många riskfyllda försök att ta sig till det som kommit att kallas Fortress Europe. Följ de fyra vännernas resor: Muhanad Hatem Mahmoud Yazan Klockan åtta på kvällen, bland Taksimtorgets dofter av nyfallet duggregn och rostade kastanjer, träffar vi Hatem, Muhanad, Yazan och Mahmoud. De kommer alla från Syrien, men de träffades i Istanbul. Härifrån ska de försöka ta sig till tryggheten i Europa. Hatem är 32 år och mekanisk ingenjör. Yazan är jämnårig och kirurg specialiserad inom katastrofmedicin. – Jag söker ett fredligt folk som lever i demokrati. Det finns i Europa. Men först var jag tvungen att ta mig till Istanbul som är Europas smugglingsport, säger Yazan De två möttes under ett tidigare försök att ta sig till Europa. Resan skulle gå via Malaysia och Bali. Där låtsades de vara turister innan de greps och skickades tillbaka. Hatem har tidigare försökt ta sig till Europa på laglig väg, och blev antagen till en magisterutbildning i Manchester. Men han nekades visum. – För syrier finns ingen laglig väg till Europa, så jag började leta olagliga, säger Hatem. Den äldsta av de fyra, Mahmoud 45 år, är elektriker och även han har två barn som han lämnat kvar tillsammans med sin fru i Syrien. Mahmoud träffade Yazan under ett annat försök att nå Europa. De åkte båt över medelhavet, men när båten gick sönder nära den grekiska kusten kom inte den räddning de hoppades på. En båt med maskerade män mötte dem och Mahmoud och Yazan misshandlades och fick sina tillhörigheter förstörda, innan de till sist släpptes på turkiskt vatten igen. Trots motgångarna är Mahmoud beredd att försöka igen, och många gånger om så behövs. – Min son leker krig med sina vänner och de låtsas försvarar kvarteret mot "främmande objekt". Kan du tänka dig? En åttaåring som redan lärt sig sådana saker. Jag är beredd att riskera mitt liv för att rädda nästa generation, säger Mahmoud. Yngst av de fyra är Muhanad, som jobbat i textilbranschen. Han är 31 år och han har två döttrar, den ena har en funktionsnedsättning och problem med hjärtat. Han måste ta sig till Europa, säger han, för att dottern ska kunna få den behandling hon behöver nu. Även Muhanad har stött på beväpnade män på sina tidigare försök att ta sig till Europa. Efter att ha tagit sig till en liten grekisk by blev de satta i små båtar för att skickas tillbaka över floden som utgör EU:s gräns. I båten följde en man med batong med. – Jag satt längst fram. Så fort vi kom i land hoppade jag av, men min reskamrat blev misshandlad och fick flera slag med batongen, berättar Muhanad. Där sitter de nu - Yazan, Hatem, Mahmoud och Muhanad – tillbaka på ruta ett. De har inte lyckats ännu, men de kommer försöka igen. Vi bestämmer oss för att hålla kontakten… Hör fortsättningen på de fyra vännernas resor i reportaget, eller följ dem i kartorna på länkarna nedan. De fyra vännerna heter egentligen någonting annat. Följ de fyra vännernas resor: Muhanad Hatem Mahmoud Yazan   Firas Jonblat, Radio Sweden  firas.jonblat@sverigesradio.se Twitter: @firasjonblat Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope