Podcasts about katolska

Sveriges säkerhetssamordnare slutar efter mindre än en dag på nya jobbet. Katolska kyrkan har fått en ny påve. Glädjerevyn har premiär för ny föreställning i Älmhult. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges säkerhetssamordnare slutar efter mindre än en dag på nya jobbet. Katolska kyrkan har fått en ny påve. Glädjerevyn har premiär för ny föreställning i Älmhult. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Påve Franciskus död skapade rubriker runtom i världen och hans begravning samlade politiker, kungligheter och hundratusentals sörjande. Varför berörs såväl katoliker och icke-katoliker av påvens frånfälle? Och vilken betydelse har det för resten av världen vem som blir ny påve? I Slaget diskuterar Sara Torvalds, journalist och medlem i Katolska kyrkan i Finland och Björn Vikström, biskop emeritus och professor vid Åbo Akademi. Ordet leds av Mikaela Löv. E-post: slaget@yle.fi

Katolska kyrkan liknar allt mer Che Guevara, om du frågar Nanna, att koka häxbrygd i Filip Hammars enorma kittel, och mörka boktips för föräldraledigheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg och Moa Wallin om kulturveckan som gått.

I USA har en konservativ katolsk våg tagit sig in den högsta ledningen. Samtidigt vårdas den 88-årige ”progressive påven” Franciskus på sjukhus. Nu blåser det upp till strid i kulturkriget som skakar den katolska kyrkan, skriver Lapo Lappin. Inläsare: Staffan Dopping

Säg ”fransk historia” och de flesta av oss associerar antingen till 1600-talet eller till 1700-talet – till de tre musketörerna, kardinal Richelieu, Ludvig XIV, Versailles och franska revolutionen. Det franska 1500-talet är för flertalet svenskar ett tämligen okänt kapitel i det europeiska förflutna, trots att landets historia under renässansepoken var oerhört dramatisk.1500-talets Frankrike präglades av djupa politiska och religiösa motsättningar mellan de ledande högadelssläkterna, ätter som Guise och Bourbon, vilka menade sig ha lika stor rätt att härska som de franska kungarna, och som inte drog sig för att organisera välrustade privatarméer för att driva igenom sin vilja gentemot maktrivalerna. Personliga ambitioner och religiös fanatism gled samman i några av de värsta utrensningarna och massakrerna i europeisk historia, med Bartolomeinatten år 1572 som värsta exempel. Ingen gick säker för våldet, inte ens monarkerna själva. En kung dog av lanssplitter i ögat under en tornering, två andra blev brutalt lönnmördade. Lokala härskare i periferin, till exempel i staden Sedan, svarade med att bryta sig ut och skapa självständiga ministater. Parallellt med detta försökte den franska riksledningen genomföra koloniala projekt som – sett i efterhand – var dömda att misslyckas, till exempel i Florida och Brasilien.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Frankrike på 1500-talet – landets religiösa motsättningar, uppslitande krig och barbariska kungamord. Bild: Massakern i Saint-Barthélemy under Bartolomeinatten i Paris år 1572, målad av François Dubois (1529-1584). Katolska folkmobbar dödade mellan 5 000 och 30 000 protestanter. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej alla vänner till Martinson Möter en podcast som drivs av fadderbarns organisationen Compassion!Varmt välkomna till ett nytt, spännande avsnitt där vi möter Räddningsmissionens direktor, Emil Mattsson. Emil är inte bara en passionerad löpare och kajakpaddlare med förkärlek för solnedgångar, utan även en hängiven dragspelsfantast sedan 25-årsåldern! Sedan 2012 har han lett utvecklingsarbetet för ett av Göteborgs mest betydelsefulla diakonala initiativ. Förutom de breda insatser som redan görs för stadens bästa, har han varit drivande bakom nystartade skolor och maträttsbutiker – alltid med Guds rike som ledstjärna.Räddningsmissionen är unikt på så vis att hela 35 frikyrkoförsamlingar, från Hillsong till Katolska kyrkan, gemensamt fungerar som huvudmän för arbetet.Emil är en vis och hängiven ledare, med ett stort hjärta för det arbete Räddningsmissionen utför. Detta genomsyrar hela vårt samtal, där vi får ta del av hans tankar kring hållbart ledarskap, hans kloka reflektioner, och även hans humoristiska insikter om sitt bristande minne. Emil har ett smittande engagemang för att stötta "dessa mina minsta" i samhället och en profetisk drivkraft i politiska frågor. Allt grundar sig i en levande och varm tro på Gud.Låt dig inspireras av detta innerliga samtal som vill uppmuntra oss alla till compassion och handling där vi är och där vi bor. Varsågoda här har ni Emil Matsson! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kamala Harris förutspås bli ny presidentkandidat. Katolska kyrkan i Sverige växer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sista avsnittet före sommaren gästas av nyvalda ordföranden för Sveriges unga katoliker (SUK), Zuzanna Jurus. Hon berättar för oss om sin bakgrund, sitt engagemang och sin vision om att nå ut till fler. Dessutom hör du om senaste nytt från Katolska pedagogiska nämnden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Israel har gjort flygattacker i Rafah i södra Gaza. Katolska kyrkan menar att Carlos Acutis gjort mirakel efter sin död och ska undersöka om han ska göras till ett helgon. Och sist en storseger för klass 4C på Skärsätra, Lidingö som är bästa fyran i shack. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Katolska kyrkans vs hermetikerna. Victoria vs människosynen som Freud och Marx stod för. Christer vs kulturarbetares syn på AI. Victoria och Christer vs vaccin-skeptikerna. Nobelprisen och "stokastiska papegojor". Makalöst mysigt avsnitt utlova med andra ord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det åttonde avsnittet av Katolska pedagogiska podden blir Ulrika Erlandsson intervjuad av Jim om Direktorium för katekes som lanserats nyligen. Vi går igenom några av alla höjdpunkter när det gäller både innehållet och motivet till att Direktorium finns. Dessutom talar vi om vad som händer just nu och svarar på frågan om varför det ska ta sådan tid innan man som icke katolik får upptas i kyrkans fulla gemenskap. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jesus var jude, de första kristna var judar och den tidiga kristna kyrkan var judisk. En historisk självklarhet som borde vara helt okontroversiell. Så vad innebär det egentligen att Jesus var jude och hur har det påverkat den judiskkristna gemenskapen genom historien? Vilka likheter och olikheter finns i hur kristna och judar ser på världen i dag. Ett samtal mellan Martin Modéus, ärkebiskop Svenska kyrkan, Ute Steyer, rabbin i Stora synagogan i Stockholm, Anders Arborelius, kardinal och svensk biskop i Katolska kyrkan, och Morton Narrowe, överrabbi emeritus, under ledning av Helle Klein. Arrangör: Svenska kyrkan Se människan, Judisk kultur i Sverige och Katolska kyrkan.

Hur mycket är katolska kyrkan en rest av det gamla romerska imperiet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är Big Techs dominans idag värre än katolska kyrkans under medeltiden? Jag pratar med Gillis Hedlund, Head of Strategy hos Vaimo Nordics, om hans karriär inom e-handel, hur AI förändrar branschen, barndomen i Zambia, återanpassningen till Sverige, en krokig karriärbana, centraliserad vs decentraliserad makt, om big tech är värre än katolska kyrkans tidiga tyranni och mycket mer. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Här kommer det...vårt kanske mörkaste avsnitt hittills. Vi har tagit oss an det, minst sagt, kontroversiella ämnet exorcism. Utöver några klassiska fallbeskrivningar går vi även steg för steg igenom hur en exorcism inom den kristna tron ska utföras. Det blir mörkt. Hur långt får man egentligen gå i religionens namn? Katolska lyssnare varnas.

Enligt den amerikanske katolske teologen David Tracy (född 1939) kan man analysera olika teologiska ramverk som uttryck för olika typer av "horisonter", "paradigm", "tankesätt" eller "imaginations". Tracy kontrasterar främst "analoga" respektive "dialektiska" tankesätt (Tracy använder främst ordet "imagination" vilket inte har någon bra översättning på svenska.) Kristen tro får olika karaktär beroende på i vilket paradigm den gestaltas. Analoga och dialektiska paradigm är "idealtyper". Men på ett generellt plan är det analoga mer typiskt, menar Tracy, för katolska traditioner och det dialektiska mer typiskt för protestantiska traditioner. Den grundläggande skillnaden mellan dessa paradigm är hur man tänker på - inte vad som existerar, utan hur det som existerar relaterar till varandra. I det analoga sättet att tänka är dessa relationer av typen del-helhet: det finns en affinitet, en resonans mellan exempelvis tro och förnuft, Gud och världen. Detta uttrycks i det medeltida mottot att "Nåden bygger på naturen och fullkomnar den, men förstör den inte". Dessutom är skapelsen sakramental, en mötesplats med Guds nåd. "God lurks everywhere" som sociologen Andrew Greeley uttrycker det. I den dialektiska föreställningsvärlden är Gud ganska frånvarande från skapelsen och egentligen bara närvarande i sina handlingar av specifik uppenbarelse. Relationerna här präglas snarare av kontrast och ett antingen/eller-förhållande. Gud eller världen, tro eller förnuft. Ibland kan detta utvecklas till en dikotomi, en motsatsrelation.  Filosofihistorikern Peter Adamson menar till exempel att första gången han upptäcker synsättet att tron och förnuftet konkurrerar med, och inte kompletterar, varandra är när han läser Jean Calvin (1509-1564).  Det dialektiska sättet att tänka tycks resultera i antingen dualism eller monism - på ett sätt som motsvarar de två andra sätten som man har förstått religiöst språk, vid sidan om det analoga sättet: via negativa - orden om Gud har helt annan innebörd än orden om ting i skapelsen, respektive via positiva - orden om Gud har exakt samma innebörd som orden om ting i skapelsen.  Det dialektiska sättet att tänka tycks pendla mellan dualism och monism, eftersom det bygger på tanken att något antingen är a eller b. (Att kontrastera mot möjligheten att a är på väg mot och realiserat delar av b.) Denna pendling mellan dualism och monism kan möjligen illustreras av hur den protestantiska tanken om att vi inte kan veta något alls om Gud oberoende av uppenbarelsen (dualism mellan tro och förnuft) övergår i den liberalteologiska tanken att uppenbarelsen inte tillför något alls till vår kunskap om Gud (monism mellan tro och förnuft). Eller för den delen den starka betoningen av världens fallenhet (dualism mellan världen och Guds rike) som övergår i en idé om att det inte finns någon skillnad alls mellan mänsklig hygglighet och Guds rike. Länkar till saker vi pratar om i programmet: Katolska universitetet i Lviv som Newmaninstitutet samarbetar med. En av deras lärare har en serie sammanfattningar på Youtube av hur det militära läget i Ukraina utvecklar sig.  Alexander Dugin, en fascistisk filosof som utövat inflytande på det ryska geopolitiska tänkandet. Hans bok The Foundations of Geopolitics har använts inom den ryska militärutbildningen.  Wikipediaartikel om "Catholic imagination".

Kristoffer och Tobias har ett öppet samtal om något som legat och grott länge, att Kristoffer valt att bli upptagen i romersk Katolska kyrkan. Det handlar om nedslag i hans resa till detta beslut, som påverkar fler än han själv, och om det svåra i att se tillbaka för att hitta anledningar till nuets beslut. Tobias delar lite av vad han känner inför det här och de siar lite om framtiden för Dålig Liturgi Dödar. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/daligliturgi/message

Den idag 73-åriga musikartisten Jean Humenry är ett av offren för sexuella övergrepp i katolska kyrkan i Frankrike. Han berättade sin historia i Människor och tro i P1 hösten 2021. I årets två första program blickar vi tillbaka på avgörande händelser på religionens och politikens områden under det gångna året. Del 2 av 2.Innehåll:KLIMATET: SVENSKA KYRKAN OCH SKOGEN. Intervjuer med Kristina Belfrage, forskare i agroekologi och Christoffer Sjödin, studentpräst, aktiva i Nätverket för ett hållbart skogsbruk i Svenska kyrkan samt Antje Jackelén, ärkebiskop. Intervjuer: Lollo Collmar och Thella Johnson. Sändes första gången 7 oktober 2021.PEDOFILSKANDALERNA I KATOLSKA KYRKAN. Intervju med musikartisten Jean Humenry, ett av offren för sexuella övergrepp som vittnat inför den franska Sauvékommissionen, som presenterade sin rapport hösten 2021. Intervju: Johan Tollgerdt. Sändes första gången 28 oktober 2021.HIPHOPARE OCH MUSLIM: MÖTE MED JELASSI OCH NILS SVENNEM LUNDBERG. Rapparen Fatima Jelassi och hennes producent Nils Svennem Lundberg berättar om hur islam präglar deras liv och konstnärskap. Intervju: Edgar Mannheimer. Sändes första gången 15 april 2021.Programledare: Thella JohnsonProducent: Anders Diamant

- Tack för många frågor och kommentarer! Vi svarar våra lyssnare:Varför kallar ni Livet Ords predikanter för gnostiker?- Gnostisk tro på en verklighet av två världar. Andligt pånyttfödda predikanter ser sig som gudalika - för ”den rene” kan då allt (även onda gärningar) gälla som ”rent”.Berätta mer om Den evige ynglingen, puer aeternus!- Peter Pan-männen. Hjälten Achilles sårbara punkt: märket efter mammas grepp. Eviga ynglingars kreativitet, charm, äventyr på hög höjd. Mannens moderskomplex: pojken vill rädda sin mor och/eller mamman släpper inte taget. Varför talade ni om "homosexualitet" istället för ”pedofili" när det gäller männen runt Världens vackraste pojke?- Övergrepp mot barn i förövarens perspektiv, i barnets/offrets perspektiv, i föräldrarnas perspektiv, i rättssamhällets perspektiv. Kris inom Katolska kyrkan: Hundratusentals barn visar sig inom kyrkan ha utsatts för sexövergrepp i Frankrike. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fler än 300 000 minderåriga i Frankrike utsattes för sexuella övergrepp av präster och lekmän mellan åren 1950-2020 enligt Sauvé-rapporten. Den så kallade Sauvé-rapporten visade med hjälp av kyrkans egna dokument i början av oktober på den stora omfattningen av övergrepp. Rapportförfattarna ger nu 45 specifika rekommendationer och kontrollmekanismer för att det inte ska kunna upprepas inom den katolska kyrkan i Frankrike. Hör den idag 75 år gamla sångaren Jean Humenry som utsattes för flera våldtäkter. Hör även Christine Pedotti, chefredaktör på kristna tidningen Témoignage Chrétien, som kräver radikala åtgärder. Även Björn Håkonsson, barnskyddsombud i katolska kyrkan, dominikansystern Madeleine Fredell och Damiana Sabah Younan, förbundsordförande för Sveriges unga katoliker medverkar. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Reportrar: Johan Tollgerdt och Johanna Thunstedt

Sedan 50-talet har över 200 000 barn i Frankrike utsatts för övergrepp begångna av präster, biskopar, skolanställda och scoutledare inom den katolska kyrkan. Det visar en rapport av ett oberoende institut som publicerades förra veckan. Den här gången handlar det om franska kyrkan men det är inte första gången det avslöjas pedofiler inom katolska kyrkan. Hur har det här kunnat pågå? Hur ser reaktionerna ut? Finns det fall i Sverige? Det här tar vi upp i dagens Aftonbladet Daily. Gäst: Fredrik Wenell, ledarskribent på kristna tidningen Dagen. Programledare: Amanda Hemberg Lind.

Det är Shocktober i Salong 3! Martin Degrell och Per Perstrand tar sig an den amerikanska indie-slashern Alice, Sweet Alice (1976), även känd som Communion och Holy Terror. Katolska knivdåd! Maskerade mördare! Vidriga vicevärdar! Soundcloud: https://soundcloud.com/salong3 Instagram: salong3pod Email: salong3pod@gmail.com

MAJANDAKT ochPINGSTNOVENA i S:t Franciskus Katolska Församling i JönköpingHerrens år 2021

I det här avsnittet möter prästen Rebecka Tudor dramatikern och regissören Rebecka Cardoso. Hon är också nybliven katolik. Vad är det som lockar en hbtq-engagerad feminist att gå med i Katolska kyrkan? Ett samtal om längtan efter regler, om mystik och att hitta sin tillhörighet.

Biskop Anders Arborelius växte upp i en ganska sekulär miljö med skilda föräldrar, där han blev uppfostrad av sin mamma. Den gode Guden fanns alltid där och sörjde för honom och så länge han kan minnas har han själv alltid trott på Gud. Gud var en verklighet som ingen kunde rubba på Under gymnasietiden började tankarna på att gå med i Katolska kyrkan, och han började läsa trosundervisning i Malmö, och under den tiden växte längtan av att bli församlingspräst. 1971 gick biskop Anders i kloster hos karmelitorden, efter 2 år som katolik och avslutade studier. I detta avsnitt samtalar vi om stillheten, tystnaden där vi får erfara Gud, något som vi i vår tid kan ha svårt för eftersom vi konstant matas med underhållning på olika sätt. Vi pratar om synen på Gud som fader, så som vi får beskrivet för oss och hur vi tar för vana att förmänskliga Gud. ”Vi gör oss lätt en gudsbild, och då blir det lätt en avgud. Vi tror inte på en gammal farbror, men lätt kan man få den bilden utifrån, och kanske även inifrån om vi tar till vana att förklara Gud på ett mänskligt sätt.” Vi samtalar också om svenskens nya religion/tro, individualismen, i vårt sekulära land. ”Man utgår hela tiden från jagets behov och rättigheter och glömmer då lite lätt bort att jag blir först ett äkta jag i mötet med ett du, som blir ett vi.”

I veckans Människor och tro undersöker vi hur den katolska kyrkan i Sverige har påverkats av den kristna invandringen från Mellanöstern. Kyrkan kan vara en trygg punkt, men också en förvirrande kontrast till de normer unga katoliker möter när de växer upp i det sekulära, svenska samhället. Vilken roll spelar den katolska församlingen för nyanlända i Sverige och vilka frågor väcks i mötet med det nya hemlandets icke-religiösa kultur? Hör Stephanie och Maria, två unga katolska tjejer från Irak, berätta om sina erfarenheter. Vi gör ett nerslag i Södertälje där de orientalisk-katolska missionerna har vuxit så mycket att det är trångt om platsen kyrkans lokaler. Samtidigt byggdes en ny kyrka 2017 där den kaldeisk-katolska missionen nu driver sin egen verksamhet. Vi hör fader Simon Petrus Semaan, kyrkoherde i Södertälje med ett speciellt ansvar för de nya katolska församlingarna från Mellanöstern och Biskop Saad Sirop Hanna från den kaldeiska missionen. I studion finns programledare Åsa Furuhagen tillsammans med Svante Lundgren docent i religionshistoria vid Lunds Universitet och Helena D´Arcy redaktör för Katolskt magasin. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Christine Fullman Producent: Antonio de la Cruz

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska-och Teologiska rummet Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi fyra av hans Teologiska Rummet Här kommer det första och den handlar om Reformationen. Luther var fritänkare, upprorisk, auktoritetsbunden, sinnlig, en politiskt ointresserad samhällsförändrare, bästsäljande författare, predikant och en kärleksfull familjefar. I mer än 1000 år hade Katolska kyrkan styrt, haft makt och privilegier i det religiösa och politiska Europa. Då sätter en upprörd munk krokben för alltihop. Enligt sägnen spikar han upp 95 teser på en kyrkport i den tyska staden Wittenberg, anklagar kyrkan och påvarna för usel moral, med de förkastliga avlatsbreven som tillhyggen. Resten är historia, kyrkan splittras och Martin Luther går till historien. Hur såg tidsandan ut, vilka teologiska tankar stod i centrum och vilket inflytande hade reformationen på den utveckling mot upplysning och modernitet som skulle följa? Medverkande är teologen Ola Sigurdson och religionsvetarna Kamilla Skarström Hinojosa och Martin Berntson. Programledare och producent Peter Sandberg.

Ett distansavsnitt i coronatider där Kent testar Erics kunskaper om påsken. Eric gnäller om poesins regler och Kents aktieportfölj växer så det knakar. Dessutom diskuteras snäckskal och de två virrpannorna komponerar ett lugnande tal till nationen som Kent framför. Innehåller spår av trams. VARNING: Konsultera din psykolog, psykiater och andliga vägledare före lyssning. Kan verka stötande, kränkande och väcka känslor. @ericochzigenaren @ezigenaren 0790345699 ezigenaren@gmail.com

Är eldsvådor egentligen bra för naturen? Katolska präster måste avstå från fysisk kärlek, men borde Amazonas bli ett undantag? Och är det ekollonen eller klimatets fel att vi har så många möss? Vi ska återvända till de immateriella kulturarven på Unescos lista. Det kan handla om hantverk, ritualer, musik eller berättelser. Men hur förhåller de sig till världsarven, som är materiella? I studion har vi Karin Stenson,  biträdande generalsekreterare på Svenska Unescorådet. Betong är något av det mest materiella som finns, och det krävs massor av energi när man river betonghus. Skulle man inte kunna återvinna hela betongelement, som de nu satsar på i Norge? Johan Silfwerbrand, professor i brobyggande, spanar framåt. Vi pratar även om Australiens bränder och det efterlängtade regnet. Hur påverkar skogsbränder naturen åren efter en brand, och hur ser det till exempel ut i det brandhärjade Västmanland idag? Per Angelstam, professor i skogs- och naturresursförvaltning på SLU, förklarar varför världen behöver bränder ibland. Utöver detta: ska katolska präster i Amazonas slippa celibatet och vad ligger bakom vinterns många möss? Programledare: Karsten Thurfjell Bisittare: Louise Epstein Producent: Niklas Runsten

Hur är det att vara katolik och förlovad? Vad är man förpliktigad att göra och hur förbereder man sig inför Äktenskapets sakrament? Vi intervjuar Peter och Andelika om hur de förbereder sig inför äktenskapet.

Religionen har genom historien dominerats av män och många gånger bidragit till kvinnoförtryck. Och gör så på många håll än i dag. Samtidigt har mycket hänt. Här möts fyra kvinnliga religiösa ledare i ett samtal om religion och jämställdhet: Madeleine Fredell, dominikansyster i Katolska kyrkan, Antje Jackelén, Sveriges första kvinnliga ärkebiskop, Ute Steyer, Sverige första kvinnliga rabbin och danska Sherin Kahnkan, som grundat Mariam-moskén i Köpenhamn, den första moské i Skandinavien som leds av kvinnor. Samtalet leds av Lars Mogensen, journalist.

I denna föreläsning undersöker Yvonne Maria Werner, professor på historiska institutionen vid Lunds Universitet, hur de traditionalistiska grupperna inom katolska kyrkan håller fast vid den livsform som var gängse fram till mitten av 1960-talet, då Andra vatikankonciliet kom med sina reformer. För att värna vad man uppfattar som den sanna katolicismen har dessa grupper byggt upp församlingar och missionscentra vid sidan av de etablerade strukturerna. Föredraget belyser den katolska traditionalistiska rörelsens uppkomst, utveckling och verksamhet och diskuterar dess betydelse i dagens katolska kyrka. För att ta del av bilderna från föredraget, se följande länk: https://lu.box.com/s/mk5h1n8jnjau3h1w7b5ujrkn5gpiz9mh Föredraget är det fjärde (av sju) i serien "The Many Guises of European Catholicism" som arrangeras av Centrum för teologi och religionsvetenskap med stöd från Centrum för europaforskning vid Lunds universitet.  ------------------------------------------------------------------------------------------ "Religion och Teologi" produceras av Joel Kuhlin, för Centrum för Teologi & Religionsvetenskap.  För kritik eller kommentarer, skriv en rad till religionochteologi@outlook.com.  ------------------------------------------------------------------------------------------ Särskilt tack till gruppen Nous för musiken. 

Veckans Människor och tro är ett reportagebaserat program från Argentina, Kuba och Frankrike som kretsar kring samspelet och spänningarna mellan religion, stat och politik. I Argentina har t ex Katolska kyrkan lagt sig i den väldig känsliga politiska fråga om aborträtten med en stark lobbyverksamhet inför en omröstning i senaten. Efter detta har, i Påve Franciskus hemland, kyrkans politiska inflytande börjat ifrågasättas på allvar. En växande proteströrelse uppmanar nu argentinare att begära apostasi alltså att lämna kyrkan. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar från Buenos Aires.  Vi får även att få höra ett reportage från det officiellt ateistiska Kuba som ändå tillåter och ger privilegier till nunnor från Heliga Birgitta ordern, en paradox i ett annars intolerant land mot oliktänkande. Människor och tros korrespondent Lars Palmgren träffar Fidels nunnor i Havanna. I det konfessionslösa Frankrike, som drabbats av en serie terroristdåd, går vi på en kurs i religionsneutralitet. Ett av universiteten som ger en sådan kurs är universitetet i Metz och ditt begav sig vår reporter Anna Trenning-Himmelsbach för att lära sig hur kurser i religionsneutralitet ska lösa spänningarna i samhället. I dagarna har verkligheten hunnit ikapp Frankrikes ärkebiskop och Kardinal som nu ställs inför rätta för att ha mörkat allvarliga pedofilanklagelser mot präster under 80-och 90- talet. Sveriges radios korrespondent Margareta Svensson rapporterar för Människor och tro. Programledare och producent: Antonio de la Cruz

Veckans andakter tar avstamp i Globala veckan och kyrkornas roll för en hållbar värld för alla. Idag: Anders Arborelius, kardinal i Katolska kyrkan. Globala veckan är ett initiativ från Sveriges Kristna Råd. Kyrkornas globala vecka 2018 vill lyfta fram vilken betydelse demokrati och civilsamhälle har för att vi ska nå en hållbar värld för alla samt den viktiga roll kyrkorna har i det arbetet.   Vår katolska kyrka i Sverige är i högsta grad global. Genom invandringen har vi fått förmånen att ta emot människor från hela världen. Det är en rikedom utan like, men det ställer också krav på ömsesidig förståelse och förlåtelse. Detsamma gäller hela vårt land, ja, hela vår värld. Tillsammans får vi bygga upp en gemenskap, där alla känner sig respekterade och får bidra till global solidaritet. En så stor uppgift klarar vi inte utan Guds hjälp. Anders Arborelius Text Ef 2:17-21 Musik Brusa högre lilla å - Björn Json Lind Kerubim-hymn ur Chrysostomos-liturgi av Peter Tjajkovskij   Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Samtal med den katolske bloggaren Mikael Karlendal

Under flera decennier har den katolska kyrkan drabbats av sexuella övergreppsskandaler. Kyrkan har hittills tystat ner skandalerna och offren har misstrotts. Men kritiken har blivit så stark att kyrkan inte längre kan skydda präster som utfört övergrepp. Allt fler ställs in för rätta. En domstol i Melbourne i Australien har beslutat att inleda en rättegång mot Vatikanens ekonomichef kardinal George Pell och i Chile har 34 biskopar ställt sina platser till förfogande, efter att de fört påven Franciskus bakom ljuset och mörklagt väl kända övergrepp som pågått under lång tid i ett prästerligt nätverk.  Påven har reagerat starkt och utryckt att det i kyrkan vuxit fram  en elitpsykologi som har orsakat splittringar och uteslutningar, som har bildat slutna grupperingar, nästan som hemliga ordenssällskap, där den centrala uppgiften är att hålla varandra bakom ryggen, vilket lett till en narcissiskt och auktoritär andlighet där det viktigaste är att själv känna sig utvald. För att lösa problemen, skriver påven, räcker det inte med att byta ut personer. -Vi måste gå längre, skriver Franciskus, vi måste söka efter rötterna och strukturerna som tillåtit den här typen av beteende. Men hur ska förändringsarbetet gå till och är de senaste händelserna en vändpunkt, som kan leda till att  sexuella övergrepp upphör eller i alla fall avslöjas och anmäls? Lars Palmgren, tidigare utrikeskorrespondent på Sveriges Radio, berättar om hur Chiles katolska kyrka befinner sig i ett slags chocktillstånd sedan landets samtliga 34 biskopar lämnat in sin avskedsansökan. Firas Jonblat ger oss en tillbakablick på hur skandalerna blossat upp under åren i den världsvida katolska kyrkan och lett fram till att kyrkan nu upplever en av sina djupaste kriser.  Sveriges Radios korrespondent Margareta Svensson har träffat prästen Mauro Leonardi som har startat en namninsamling för att han anser att ordet pedofili bör skrivas in i den katolska kyrkans katekes. Han anser att kyrkan bör använda samma ord och begrepp som resten av samhället för att enklare kunna bemöta och bekämpa problemen.  Anders Arborelius, biskop för Stockholms katolska stift, och sedan ett år tillbaka också kardinal i Vatikanen, kommenterar och reflekterar kring turerna runt de senaste skandalerna och hur den katolska kyrkan bör agera. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

Vad stämmer egentligen om katolska kyrkans ansökan om klockringning i Växjö? Nya riktlinjer i flera biblioteks urvalspolicys. Eviga diskussioner när Flashbacktråden om Palme-mordet fyller 18 år. Ständigt pågående publicering om klockringning i Växjö Ibland brukar ansvariga utgivare tala i vårt program om pågående publiceringar. Alltså ungefär att faktauppgifter i artiklar är rörliga och att sanningen kommer att visa sig med tiden. Frågan är om inte något slags rekord slagits i den genren de senaste veckorna. För i historien om kyrkklockorna i Växjö har turerna varit många. Flera redaktioner har varit inblandade och de slutgiltiga beskeden om vad som faktiskt hänt varit många. Bakgrunden är att Smålandsposten, i samband med att muslimska församlingen i Växjö fått godkänt att hålla böneutrop, publicerade en artikel om att Katolska kyrkan i stan fått avslag på sin ansökan om att ringa i kyrkklockorna. En nyhet som fick stor spridning både i Sverige och internationellt, innan fakta kollades upp och historien vartefter började korrigeras. Den senaste turen kom i veckan. Så blev det rätt nu då? Reporter: Jonna Westin.  Ett år efter biblioteksdebatten vad har hänt?  Förra våren, mitt i en vilt flammande biblioteksdebatt, kunde vi på Medierna berätta om hur flera av landets stora bibliotek jobbat efter urvalskriterier som grundade sig i olika värderingar. På vissa ställen skulle rasistiskt innehåll stoppas, på andra våld, sexism, skvaller, porr och så vidare. Nu ett år senare bestämde vi oss för att återvända till frågan. Vad har hänt efter uppståndelsen förra året? Vår undersökning visar att på en del håll är bilden densamma nu som då, men på andra håll har flera bibliotek ändrat i sina policys och strukit sådant som kan öppna för subjektiva bedömningar. Reporter: Blenda Setterwall Klingert. Palmetråden på Flashback fyller 18 år I veckan har det återigen varit fullt Palme-pådrag i Sveriges medier. För med rubriken Lösningen publicerade magasinet Filter i onsdags ett reportage som reportern Thomas Pettersson arbetat med i totalt tolv år. Tolv år må vara en imponerande tid. Men i Palme-sammanhang får det faktiskt ändå ses som rätt så blygt. För betydligt längre än så har några av nätets mest frekventa Palmeutredare hållit på. Och som en helt central knytpunkt i deras arbete har en tråd på forumet Flashback kommit att fungera. Det första inlägget skrevs i maj år 2000. Idag finns det i tråden över 100 000 inlägg och tråden är nog på god väg att komma ikapp den riktiga Palmeutredningen i omfång. Så vilka är det egentligen som skriver och varför? Reporter: Johan Cedersjö.

90 av polens befolkning är katoliker och katolicismen har under århundraden varit en enande kraft för polackerna. Men hur stor roll har kyrkan i politiken och polackers vardag idag? Polens auktoritära utveckling under senare tid har väckt mycket oro och kritik. Det har gällt den politiska styrningen av rättsväsendet och media i Polen, men också ytterligare begränsningar av aborträtten. Hur mycket har svängningen mot en nationalistisk värdekonservativ politik att göra med den katolska kyrkans starka ställning i Polen? Människor och tros Åsa Furuhagen och Firas Jonblat söker efter den katolska identiteten i Polen. Hur gick kyrkan från att vara en motståndskraft mot den kommunistiska diktaturen till att en patriotisk och regeringstrogen röst?  Följ med till det legendariska klostret Jasna Gora, en plats där polsk patriotism och katolicism möts. Hör den högerextrema organisationen Allpolsk ungdoms syn på vem som är polack och hör präster som oroar sig för att kyrkan lägger sig i politiken och associerar med det styrande partiet PIS; lag - och rättvisa. Programledare: Åsa Furuhagen och Firas Jonblat Producent: Antonio de la Cruz

Kalle Lind möter ännu en excentrisk förläggare: Horst Schröder, Epix och Pox och hundratals andra serietidningars förläggare. Vita elefanter! Katolska magar! Pot och porr! Åtal och avtal!

En intervju med pr. John McCormack C.P. om stiftets utveckling från 70-talet och framåt.

Knäböja i biosalongen. Svara "och med din ande" när du tittar på Star Wars. Dessa och fler katolska tics diskuteras i dagens avsnitt.

President Al Sisi håller landet och folket i ett järngrepp. Hur använder han islam som verktyg i sin maktutövning? Om makten och islam i Egypten, sju år efter revolutionen. För snart sju år sen - den 25 januari 2011 - inleddes det folkliga upproret mot den egyptiske diktatorn Hosni Mubarak. Idag, sju år senare är både demokratirörelsen och det muslimska brödraskapet krossade. Hur använder fältmarsalken och presidenten Al Sisi islam för att nå sina politiska mål? Hur självständig är islams tyngsta auktoritet universitetet Al Azhar och kan militären kontrollera extremismen som slår mot Egyptens religiösa minoriteter? Reportage från en sufisk moské Kairo av Edgar Mannheimer och samtal med Fredrik Brusi, Egyptenkännare och docent i religionshistoria. Hör också om påven Franciscus besök i Chile. Katolska kyrkan kritiseras för pedofilskandalen inom kyrkan i Chile, men också för övergreppen mot urfolket mapuche. De senaste månaderna har flera kyrkor bränts ner i protest mot påvens besök och mer radikala mapuchegrupper tros ligga bakom dåden. Kommer påven tala om urfolkens rättigheter under sitt besök i Chile? Reportage av Lotten Collin.

En fördjupning av den "ursprungliga" grenen av den kristna kyrkan. Bör ses som väldigt övergripande och till viss del ytlig. Länkar som visas i genomgången http://www.cgpgrey.com/blog/vatican-city-explained https://www.youtube.com/watch?v=kF8I_r9XT7A   Videoversionen av podcasten hittar ni här: https://youtu.be/7uERDY7hZEI

Vad får en 20-åring att gå in i 27 år av celibat och tystnad? Möt munken Anders Arborelius den första svensken att bli både biskop för Katolska kyrkan i Sverige och kardinal åt påven i Vatikanen. Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1

Den katolska kyrkan kritiserar öppet Venezuelas president Nicolas Maduro. Det hindrar inte att Maduro bett kyrkan om hjälp med medling i landets allvarliga politiska situation. Den katolska kyrkan är starkt oroad över den politiska utvecklingen i Venezuela, och har bland annat krävt riktiga demokratiska val och frisläppande av politiska fångar. Kyrkans engagemang har besvarats med både verbala och fysiska attacker. Bland annat har president Nicolas Maduro anklagat kyrkan för att på ett förrädiskt sätt gynna alla världens kapitalister och perversa. Fredrik Heiding, Newmaninstitutet, kommer till studion för att ge en bild av kyrkans roll i konflikten. Jamila Hussein, sociolog och kriminolog, är aktuell med boken Heder och hedersvåld. Hon menar att hon bryter mot ett tabu genom att forska i ämnet. Vilken betydelse har religionen för hedersvåld och vilka konkreta åtgärder vill hon se för att hjälpa de utsatta? På Kuba var ateismen påbjuden fram till för femton år sen. I dag växer de religiösa samfunden och den katolska kyrkan har fått en central betydelse i samhället. Reportage i Människor och tro av Lars Palmgren. Natalie Lantz, doktorand i Hebreiska bibelns exegetik vid Uppsala universitet, har lovordats för sin översättning av David Grossmanns nya bok En häst kommer in på en bar. Hon samtalar med programledare Tithi Hahn om sin forskning och sitt förhållande till judisk tro och kultur. Veckans utrikeskrönikör Lasse Johansson i Washington sitter mitt under storpolitiskt tumult och googlar på nunnor. Över 7 000 amerikanska nunnor har nämligen skrivit under ett upprop mot president Donald Trumps planer på att skrota sjukförsäkringssystemet Obamacare. Nunnornas initiativ är en påminnelse om att USA inte enkelt kan delas in i religiösa konservativa och sekulära liberala.

Vår framtida kommunitetsmedlem Katarina Viola Hedman joinar oss i ett samtal om den intellektuella fåfänga som gör att karismatisk frikyrklighet anses ha låg status medan katolicismen utmålas som het. Hur förenar vi hjärta och hjärna, och hur bekämpar vi intellektuell fåfänga i våra egna liv? Kolla in Katarinas hemsida: katarinaviola.se Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Luther var fritänkare, upprorisk, auktoritetsbunden, sinnlig, en politiskt ointresserad samhällsförändrare, bästsäljande författare, predikant och en kärleksfull familjefar. I mer än 1000 år hade Katolska kyrkan styrt, haft makt och privilegier i det religiösa och politiska Europa. Då sätter en upprörd munk krokben för alltihop. Enligt sägnen spikar han upp 95 teser på en kyrkport i den tyska staden Wittenberg, anklagar kyrkan och påvarna för usel moral, med de förkastliga avlatsbreven som tillhyggen. Resten är historia, kyrkan splittras och Martin Luther går till historien. Hur såg tidsandan ut, vilka teologiska tankar stod i centrum och vilket inflytande hade reformationen på den utveckling mot upplysning och modernitet som skulle följa? Medverkande är teologen Ola Sigurdson och religionsvetarna Kamilla Skarström Hinojosa och Martin Berntson. Programledare och producent Peter Sandberg.

Nu kommer påven Franciskus till Sverige för att delta i 500-årsminnet av reformationen. Med charm och glimt i ögat tillträdde han 2013. Så hur har pontifikatet sett ut så här långt? Under sina dryga tre år som ledare för Katolska kyrkan har Franciskus förvånat världen genom att uttala sig och agera i känsliga frågor som homosexualitet och kvinnans roll i kyrkan. Han har väckt hopp men också utmanat grupper som bevakar de 2000-åriga traditionerna.  Medverkande: Madeleine Fredell, dominikansyster, Erik Helmerson, ledarskribent DN och Ulf Jonsson, Jesuitpater.  Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Påven som kom ner på jorden av Kristina Kappelin.

Stefan Gustavsson och Jacob Rudolfsson kommenterar den senaste statistiken om bibelläsning och Bibelns relevans bland svenskarna som Svenska Evangeliska Alliansen har tagit fram tillsammans med tidningen Dagen och Svenska Bibelsällskapet. Vilka är orsakerna bakom det bristande bibelbruket i församlingarna? Och hur kan kyrkorna hjälpa sina medlemmar att engagera sig mer för Bibeln? Och vilken betydelse har bibelsynen för evangeliska kristna i relation till Katolska kyrkan nu i samband med reformationsminnet och påvens Sverigebesök? Podden möter även Øyvind Tholvsen, programledare för Evangeliska Frikyrkans Sverigeprogram, som har tagit fram en rapport om frikyrkornas utveckling i Sverige. Vill du stötta podden ekonomiskt kan du Swisha en valfri gåva till 123 059 16 44 (www.getswish.se). Länkar som nämns i avsnittet: - Italienska Evangeliska Alliansens ledare om närmandet till Katolska kyrkan: http://vaticanfiles.org/2014/07/84-roman-catholic-ecumenism-let-the-italian-evangelicals-speak/ - Rapporten "Frikyrkokartan ritas om": http://www.efk.se/om-efk/kontakt/pressrum/nyhetsarkiv/aktuellt/2016-06-17-frikyrkokartan-ritas-om---ny-rapport-om-frikyrkans-utveckling-i-sverige.html

När den katolske prästen Krysztof Charamsa gick ut med att han levde i en homosexuell relation fick han sparken. Nu kommer han med en bok om sin tid inom Vatikanen. Hör Alexandra Sandels intervju. Hur personlig kan en präst eller imam vara på facebook? Finns det några gränser för hur personlig en präst eller imam kan vara på facebook, utan att det påverkar yrkesrollen? Hur kan det t ex påverka ett själavårdande samtal? Vilka avvägningar bör religiösa företrädare göra i sociala medier? Gäster är Camilla Lif, präst i Svenska kyrkan, och Kashif Virk, imam i Ahmadiyyasamfundet.Lesbiska missionärer i Västerbotten om förkunnelse och fördomar för hundra år sedan.Ett gammalt fotoalbum väckte nyfikenheten på villkoren för de kvinnor som för ett sekel sedan åkte runt i byarna och spred sin kristna tro. Nu har nyfikenheten förvandlats till en teaterföreställning, Missionären, och regissören Malin Hellqvist Sellén är vår gäst.Religionens roll i Uzbekistan efter diktatorns död.Han styrde landet med järnhand i 25 år, men i helgen begravdes president Karimov i hemstaden Samarkand. Men vad händer nu i Uzbekistan? Vad spelar religionen för roll för samhällsutvecklingen? Hör journalisten Torgny Hinnemo, som bevakat Centralasien i snart fyra decennier.Både religiös och sekulär ceremoni när Riksdagsledamöterna samlas.Vid Riksmötets öppnande nästa vecka kan alla inbjudna välja mellan att gå till kyrkan eller till en sekulär ceremoni. Det är första året som evenemangen är likställda. Men varför är det här viktigt? Frågan går till Christer Sturmark, ordförande för förbundet Humanisterna.

GASTRONOM, KULTURHISTORIKER, FÖRFATTARE. Gastronomen och kulturhistorikern Edward Blom talar om livet före framgången, om uppväxten och åren som student där mat och dryck blev allt mer centralt. Edward Blom berättar i sitt Sommarprogram om en uppväxt med mycket kärlek men också med inslag av mobbning. Tidigt bestämmer han sig för att sluta vara barn och börjar i tonåren läsa Hamlet och klä sig i kavaj och byxor med pressveck. Vi får höra om hur intresset för mat och dryck utvecklas, och om hur han tillbringade studentåren i den tyska staden Trier och senare i Uppsala. Tillsammans med vänner startar han sällskap och klubbar, som till exempel sällskapet Esoteriska Solipsister. Vägen till arbetslivet blev krokig. Vi får höra om han kom på rätt spår genom ett möte inom Katolska kyrkans föreningsliv, och Edward Blom berättar också om hur han fann kärleken.Om Edward BlomMatprofil som hyllar det överdådiga. Har skrivit flera kokböcker, exempelvis Allting gott och alldeles för mycket, en kulinarisk programförklaring där han lyfter fram 1800-talets storslagna banketter. Uppskattad föreläsare om mat- och näringslivshistoria. Har medverkat i en rad tv-program, bland annat som programledare för matlagningsprogram och historiska tv-serier.Är också aktiv i samhällsdebatten som krönikör i flera tidskrifter, bland annat Fokus.Har formulerat sina tio kulinariska budord. Det tionde lyder "much is more". Avstår dock från mat med snabba kolhydrater, som socker, ris och pasta.Praktiserande katolik som fastar tiden före påsk av religiösa skäl.Producent: Karsten Thurfjel

På kort tid har mönstereleven bland de forna kommuniststaterna gått och blivit EU:s nya problembarn. Kaliber nyhetsdokumentär: om Polens väg mot en oviss framtid. Nyhetssändning i Ekot i hösten 2015:Det ser ut att bli maktskifte i PolenPartiet Lag och rättvisa, som på polska förkortas PiS, får som första parti sedan kommunisttiden egen majoritet och den politiska kartan ritas om.PiS har högerkristna värderingar och hyllar patriotism. Men vallöftena handlar också om sociala reformer såsom extra barnbidrag och sänkt pensionsålder.Men det dröjer inte förrän den nya regeringen möts av protester.PiS instiftar en ny medielag som ökar den politiska kontrollen över statliga medier. Journalister avskedas och ersätts av andra som är mer lojala med PiS.Och en annan lagändring försvagar författningsdomstolen, alltså den institution som ska kunna hindra regeringen från att stifta lagar som strider mot grundlagen.Nu under våren står flera tält utanför statsministerkansliet i Warszawa. De tillhör protestgruppen KOD kommittén till försvar för demokratin, som organiserar regelbundna protester. I ett av tälten sitter aktivisten, Andrzej Miszk, som är inne på sin 25:e dag av hungerstrejk. Han ser blek men samlad ut. Ungefär sex veckor ska en frisk person fasta innan kroppen tar skada. Därefter får jag rådgöra med min läkare och andliga ledare, säger han.Andrzej Miszk kräver att regeringens ska respektera författningsdomstolens beslut. Men vad det egentligen handlar om är en form av statskupp, anser han. Regeringens agerande är en form av statskupp. Och sådana görs för att införa diktatur, säger Andrzej Miszk.Wislafloden klyver PolenSpårvagn genom Warszawa. En musikant i sliten grå kostym spelar dragspel. Vi åker över Poniatowskiego-bron. Den ligger inbäddad i grå februaridimma och känns ganska ödslig. Men för bara några dagar sedan tågade tiotusentals demonstranter över bron. Det har uppstått en dispyt om hur demonstrationen framställdes i media.Justyna Czechowska, som översätter svensk litteratur, säger att den statliga televisionen förmedlade en förvanskad bild av demonstrationen. Hela den här bron var full med människor och polska flaggor. Medan den statliga televisionen visade en bild av några huliganer. Alltså en tom gata, några människor, framför att de bärande regnbågsflaggan.Andra menar dock att det gavs en betydligt mer nyanserad bild i statlig tv.Vi går av vid hållplatsen på andra sidan Wislafloden. Och Wisla förklarar Justyna, klyver Polen, inte bara geografiskt, utan även politiskt och kulturellt. Och det är på den här sidan, säger hon, som den nya regeringen har flest anhängare. Här ligger endast två lite större städer, Lublin och Bialystok. Stora delar av den här delen av Polen har länge varit fattiga, och är fortfarande fattiga. Och fattigdomen har liksom gått hand i hand med Katolska kyrkan. Fattigdomen och arbetslösheten, man har liksom sökt hjälp hos kyrkan.Vad får det konsekvenser, det här glappet som du beskriver? Den största konsekvensen enligt mig att vi inte kan prata med varandra. Vi har så väldigt olika värderingar. På den lägsta nivån, vad gäller mänskliga rättigheter, jämställdheten och sådana här moderna demokratiska idéer, alltså även om vi diskuterar begreppet demokrati så kanske vi har totalt olika idéer om det. Vi pratar två olika språk, säger hon.Jag tar tåget några mil österut. Med mig som ciceron och tolk har jag Joanna Bartoszczuk, student som läser svenska på universitetet. Jag frågar hor hon ser på utvecklingen i Polen. Jag är rädd för en avdemokratisering av Polen och en stor censur. Jag är lite rädd att jag ska känna mig otrygg med mina åsikter. Att de som har makten ska säga mig vad jag ska tänka. Att jag måste ha barn inom äktenskapet, att jag måste gifta mig i kyrkan. Det är jag lite rädd för, säger hon."Nu har de sanna polackerna tagit över"Vi går av i Otwock, ett litet samhälle med drygt 40 000 invånare. Alkohol, heter en liten men välsorterad spritaffär. Det är förmiddag. En äldre man köper en så kallad återställare, en vodkaflaska i fickformat. Och en annan man är lite kluven ifall han ska välja apelsin- eller ananasvodka.Maria Barczek, som står bakom kassan är glad över att Polen fått en ny regering. Det är en tragedi att de unga inte kan få ett arbete, säger hon. De får i bästa fall jobb med usla villkor som det inte går att leva på.De flesta som jag pratar med här i Otwock, beskriver ett samhälle på dekis. Ett samhälle som var bättre förr. På den lokala marknaden träffar jag pensionären Marianna Majewska bärandes på en kasse potatis. Nu har de sanna polackerna tagit över, säger hon. De tänker på familjerna och tar itu med dem som plundrar vårt land, säger hon och tillägger:­ Det är inte bara jag som tycker så, säger Marianna Majewska. Berättar att hon arbetat som mekaniker på en fabrik som fanns här tidigare. Allt var bättre innan Solidaritet stal allting och sålde det till tyskarna, säger hon. Men nu ska PiS reparera allt och polackerna ta makten.Kaliber nyhetsdokumentär i P1, idag om ett splittrat Polen. Låt oss gå tillbaka i tiden, för att bättre förstå det som sker i dag:I början av 60-talet är tvillingbröderna Lech och Jaroslaw Kaczinsky barnskådisar i en känd polsk film: De två som stal månen.Som vuxna kommer de båda att engagera sig politiskt. De är med i Solidaritet, motståndsrörelsen mot kommunismen.2001 grundar de det nationalkonservativa partiet PiS.2005 blir Lech Kaczynski vald till president.Men 2010 omkommer han då ett polskt regeringsplan kraschar i Ryssland.Vi ska återkomma till det.Kvar i livet finns tvillingen Jaroslaw Kaczinsky.Han är varken statsminister eller president, men som ledare för regeringspartiet, PiS, anses han nu ha den verkliga makten i landet. Han kallas av en del för Polens patriark. Har aldrig varit gift. Lever ensam, frånsett älskade katten, Fiona. Sedan broderns död för sex år sedan, klär han sig utan undantag i svart.Och hans retorik är hård, hatfylld menar hans kritiker. Flera klipp från polsk tv har lagts upp på Youtube. Där han delar upp medborgarna i goda, patrioter och kallar de som går i demonstrationstågen värsta sortens polacker.Det sitter i generna hos en del polacker att förråda fosterlandet, och just nu är dessa polacker mycket aktiva.Där han insinuerar att politiska motståndare är som Gestapo. De tidigare goda relationerna Polen haft till Tyskland och EU har också blivit föremål för Kaczysnkis vassa tunga:Vi ska aldrig bli en koloni. Vi tillåter inte att polackerna ska bli föraktade och förnedrade. Kyrkan bärare av den nationella kulturenGatorna i huvudstaden minner om Polens turbulenta historia. En av huvudgatorna är kallad efter Johannes Paulus II. Landets andlige beskyddare. Som gav frihetskampen sin välsignelse och bad för polackerna. Under de ett och ett halvt sekel då Polen formellt inte fanns, var kyrkan bärare av den nationella kulturen. Katolicismen blev närmast synonym med polsk identitet. Under kommunisttiden en symbol för motstånd och inre frihet. Och idag lever regeringspartiet PiS i nära symbios med kyrkans konservativa församlingar. Som katolik följer jag biskoparnas råd.Så sa nyligen Kaczynski till stöd för deras förslag om totalförbud mot abort. Blir förslaget verklighet får inte ens den graviditet avbrytas som tillkommit genom våldtäkt.En annan gata är uppkallad efter Solidaritet, fackföreningen som växte till en folklig motståndsrörelse och ledde till kommunismens fall. Solidaritets karismatiske ledare, Lech Walesa, fick senare Nobels fredspris.1989 faller kommunismen. Polen inför marknadsekonomi, och blir en demokrati. Eller?Nej, den historieskrivningen håller nya den regeringen inte med om. De som ledde Solidariet svek i själva verket revolutionen. Polen blev inte alls demokratiskt. Korruptionen blev kvar i en ohelig allians mellan gamla kommunister och opportuna liberaler, som sålde ut allting till tyskarna, för att låna ett citat från Marianna Majewska, som vi träffade på marknaden i Otwock. Och Lech Walesa, Solidaritets berömde ledare, han som fick motta Nobels fredspris, var i själva verket en förrädare.Nu under våren har det rapporterats i nyheterna om nyfunna dokument, som sägs bevisa att Walesa var angivare åt kommunistpartiets hemliga polis. Anklagelser som funnits tidigare, men som nu hamnat i debatten igen. Demokratin som bara var fernissa. Folkhjälten som egentligen var kommunistisk spion.Lite i utkanten av centrum ligger redaktionen för Polytika, Polens största veckomagasin. Där jag träffar jag Adam Szostkiewicz, känd polsk journalist och författare.Han visar mig senaste numret, där han skrivet en lång artikel om turerna kring Walesa. På framsidan ett porträtt av den legendariske strejkledaren, men retuscherat, så att ansiktet ser ut att krackelera. Det handlar om att Lech Walesa, en nationalhjälte för oss, håller på att förlora sitt grepp över polackernas själar, åtminstone de som röstat på högerregeringen, säger Adam Szostkiewicz.Han anser att det är en demoniseringskampanj som pågår och jämför med Stalintidens Sovjet, där framstående personer, som till exempel Trotskij, ena dagen kunde finnas med på offentliga foton för att senare, när de hamnat i onåd, vara bortsuddade.Men frågar jag, ligger det ingenting i påståendena om Lech Walesas förflutna?Adam Szostkiewicz medger att anklagelserna kanske inte är grundlösa, men tycker att man måste jämföra med alla bra saker som Walesa åstadkommit. Kanske är det sant. Men varför inte jämföra med det han åstadkom som Solidaritets ledare. Vi tycker inte det är rätt att komprimera hela hans biografi till denna enstaka episod, säger Adam Szostkiewicz.Hur ska man se på den förra regeringen i Polen, Platforma Obiwatelska, Medborgarplattformen?På liberala ledarsidor beskrivs deras åtta åren vid makten som en succé, som gav Polen ekonomisk tillväxt.Olika syn på historienEnligt kritikerna skapades ökade klyftor, och samhället drogs isär.Skillnaderna gäller även synen på demokratin. Adam Szostkiewicz och hans kollegor på Polytika, kritiserar den nuvarande regeringen för att försöka styra över media och snöpa det fria ordet. Men enligt andra journalister, var det inte ett dugg bättre under den förra regeringen.För snart två år sedan briserade en skandal i media. Inrikesministern och chefen för Centralbanken sitter på en lyxkrog i Warszawa och diskuterar hur Centralbanken ska kunna hjälpa regeringen att behålla makten över nästa val. Det var en serie smygbandade krogsamtal där ministrar och höga tjänstemän gör bort sig.Det ledde till att tre ministrar fick avgå och tros ha bidragit till att den förra regeringen förlorade makten. När regeringen begick fel var det självklart att publicera. Jag trodde aldrig det skulle bli en sådan reaktion, säger Mihal Lisiecki, som möter upp i elegant kostym och vit skjorta, i baren på Marriott Hotel där han precis avslutat ett annat möte.Han är en känd mediaperson i Polen. Det var hans veckomagasin, Wprost, som publicerade de läckta krogsamtalen. Och vars redaktion fick påhälsning av säkerhetstjänsten som ville beslagta det läckta materialet. Men flera journalister från andra medier var där för att visa sitt stöd. Och när de civilklädda agenterna försöker vrida en laptop ur händerna på chefredaktören går det ut i direktsändning.Mihal Lisiecki minns med olust hur redaktionen stormades, men ännu värre var de hot som han och hans familj utsattes för efteråt, berättar han. Jag och min familj utsattes för ett väldigt hårt tryck, jag kände rentav att de var i fara.Var du orolig för din familjs säkerhet? Ja, det var jag. Och det var första gången. Sådant väntar man sig inte, att regeringen ska agera så här mot mig, mina kollegor och min familj.Han tycker inte att det är så anmärkningsvärt det som den nya PiS-regeringen ägnar sig åt. Statliga medier har alltid varit politiserade i Polen, säger han. Det är samma med alla regeringar när de byter folk. Under den förra regeringen utlyste man kanske tjänsterna officiellt, men det var ändå bekantas bekanta som fick dem i slutändan. Den här nya regeringen spelar åtminstone med öppna kort, säger han.Protesterna mot regeringen växerNu i april växer demonstrationerna mot regeringen. Nu handlar det inte bara om media och rättsväsende, utan om ett Polen som blir allt mindre sekulärt och där förslaget om att kriminalisera abort får stöd av PiS-ledningen.Men det är inte bara protestmöten som hålls utanför regeringsbyggnaden. Det drar nämligen ihop sig till en väldigt speciell högtidsdag. Och för att förstå vad det handlar om måste vi återvända till april 2010 och flygkatastrofen vi talade om tidigare:Ett polskt regeringsplan kraschar vid landningsbanan i ryska staden Smolensk. Alla 96 ombord omkommer. Den yngre tvillingbrodern president Lech Kaczynski, hans hustru och en stor del av Polens ledarskikt.De hade rest för att hedra 70-årsminnet av de 22 000 polacker, främst officerare, som mördades av Stalins hemliga polis - ett brott som Sovjetunionen inte erkände förrän långt senare, under Gorbatjov.Och det finns många polacker som tror att även flygkraschen är ett brott, orkestrerat av Moskva, kanske rentav i maskopi med Kaczynskis politiska fiender i Polen.En kommission tillsatt av den förra regeringen kom fram till att flygkraschen berodde på dåligt väder, dålig utrustning och dåliga beslut. Men PiS-regeringen och Jaroslaw Kaczynski har aldrig accepterat de slutsatserna. I februari tillsätts en ny kommission.Konstanty Gebert, reporter på Gazeta Wyborcza, anser att olyckan redan utretts tillräckligt. Enligt honom eldar regeringen på konspirationsteorier för att bevisa riktigheten i sin egen historieskrivning. Att Polen fortsatte att styras av kommunistiska agenter, förrädare och lakejer, smorda med pengar från Moskva och Bryssel. Polens oberoende, menar PiS, börjar med oss, säger Konstanty Gebert.Genom att beskriva sig själva som de sanna polackerna, som äntligen tar itu med korruptionen, kan de också rättfärdiga sina kritiserade lagändringar, menar Konstanty Gebert. Det är väldigt centralt. För om deras världsbild stämmer så rättfärdigar den alla tuffa åtgärder.En farlig provokation Enligt Gebert har Kaczyncki handplockat flera ministrar med paranoid läggning. Till exempel försvarsministern, Antoni Macierewicz, som berättat för en katolsk radiostation om sitt intresse för Simon Vises protokoll, en ökänd antisemitisk konspirationsteori. Det uttalandet gjordes 2002. Men så sent som i mars i år, framhöll han vikten av att utreda huruvida om polska medborgare används som försökskaniner för elektromagnetiska vapen på en inspelad föreläsning.Och det är alltså denne Macierewicz som hårdast driver tesen om rysk inblandning i Smolensk-kraschen. Då menar alltså Antoni Macierewicz att Ryssland har attackerat ledaren för ett NATO-land, säger Konstanty Gebert.En farlig provokation och en indirekt krigsförklaring, anser Konstanty Gebert. Var det faktiskt innebär är att vi borde ligga i krig med Ryssland, säger han.Macierewicz har trots hård kritik hållit fast vid sin linje; att planet exploderade innan det kraschade, och att Polens förra regering avsiktligt slarvade med utredningen.Efter kraschen lyckades Jaroslaw Kaczynski få brodern Lech Kaczynski begravd i Wawelska katedralen i Krakow - bland kungar, helgon, och historiska martyrer.På en nyligen rest minnessten utanför stadshuset står att Lech Kaczynski stupade i tjänsten. Inte omkom, utan stupade, precis som de hjältarna han ligger begravd bredvid. Och varje månad, den tionde, hålls en officiell minnesceremoni för Smolensk-offren. Och den tionde april i år, har det gått sex år sedan kraschen. Då ser området kring presidentpalatset ut som ett festivalområde, med flera olika scener, tusentals människor och minst lika många polska flaggor. Byggnader som draperats med foton på de döda.Politik och religion flyter ihop Vet vi fortfarande inte om kraschen var en olycka eller en kupp, säger Lukasz Lewandowski, en funktionär iförd en gul PiS-väst, och fortsätter: Varje polack har rätt att äntligen få veta sanningen, säger han. Det är det första jubileet som sker under PiS-regeringen, och jag förstår att det är stort för dem, säger Justyna Czehowska, översättare av svensk litteratur. Lyckligtvis för dem inträffar det på en söndag, då väldigt många kan komma och vara här hela dan, och verkligen fira, säger Justyna Czehowska.Det är en brokig skara som församlats. Barnfamiljer och pensionärer, warszawabor och hitresta. En del har kommit för att be, andra för att dela ut patriotiska flygblad och broschyrer. Efter 65 år ska vi äntligen ordna en begravning för denne man, säger ett par unga killar, som kampanjar för att man ska hedra en bortglömd krigshjälte med en officiell begravning. Vi vill ordna en statlig och katolsk begravning, för att han var en stor polsk hjälte, det är därför vi delar ut de här flygbladen, säger en av dem. Det här jippot som pågår nu talas med en präströst. Det är inte en politisk röst som talar på scenen, det här sker i katolsk anda väldigt mycket, menar Justyna Chehowska. Men lyssna! Det här är en mässa som sker utanför presidentpalatset. Det är absurt! En bön ska ske inom kyrkans fyra väggar och inte göras till en festival, tycker Justyna Czehowska.Lech Kaczynski! Lech Kaczynski! Lech Kaczynski! Folket skanderar den döde presidentens namn. Inte långt från stora scenen står en staty av romantiske nationalskalden Adam Mickiewicz. Han anammade den messianska idén om Polen som Europas heliga martyr, ett land som var vikt åt lidande för att frälsa andra. En myt som den nya regeringen gärna spelar på, enligt Justyna. Och den passar ju in i polackernas bild av Messias, av Kristus och då tar man liksom sig själva också polska hjältar är också sådana som fått dö för de andra, och då är det väldigt enkelt att bygga den myten, menar Justyna Czehowska.Och nu bygger man Lech Kaczynski-myten? Ja, nu bygger man en Lech Kaczynski-myt. Och helst av allt vill man att han ska, inte vet jag, helgonförklaras? Men retoriken är densamma, som när påven skulle helgonförklaras.Det sekulära Polen lyser med sin frånvaro utanför presidentpalatset. Böner blandas med patriotiska tal. Den religiösa ritualen och det politiska mötet smälter samman. Polen befinner sig i ett ganska svagt moment just nu. Nu är det väldigt enkelt att övertala och övertyga till det ena eller det andra. Om man talar deras språk, om man använder deras retorik och deras symboler, säger Justyna Czechowska.Ceremonierna och bönerna avlöser varandra. Presidenten håller tal. Statsministern faller på knä och ber en bön. Men det verkliga crescendot kommer på kvällen. Det ligger som åska i luften när ledaren med stort L gör entré.Lech Kaczynski har stupat för fosterlandet. Men nu står brodern på scenen, redo att föra Polen mot en ljusnande framtid. Och ifall någon fortfarande undrat vem som egentligen styr EU:s sjätte största land, kommer svaret med besked från de uppeldade massorna.Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw!Reporter: Per ShapiroProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se  

Påven kommer till Lund för att delta i ett ekumeniskt möte mellan det Lutherska världsförbundet och Katolska kyrkan. Varför kommer han, vad betyder det för ekumeniken och den svenska kristenheten. Samtal med Hell Klein, präst i Svenska kyrkan och chefredaktör för Dagens Arbete och Gert Gelotte,katolik och frilansjournalist. Samtal med Elin Grelsson Almestad, aktuell med ny roman , Hundarna på huvudgatan, som handlar om samvetets röst. Hur ser kopplingen ut mellan den Saudiska statsreligionen, wahhabismen, och Islamiska Statens ideologi och hur trovärdig är Saudiarabiens kamp mot IS-terrorn? Reportage av Alexandra Sandels om framväxten av wahabismen. Samtal med Agneta Ramberg, SRs utrikespolitiska kommentator och Rickard Lagervall, islamolog vid Lunds universitet och reportage av Cecilia Uddén från ett rehabiliteringscenter för jihadister i Riyadh.Krönika om gudar förr och nu i Ryssland av Maria Persson Löfgren, SRs Moskvakorrespondent

Vad har hänt med bosnisk islam efter Daytonavtalet och krigets slut? Reportage från Sarajevo av Alexandra Sandels och samtal med Catharina Raudvere,professor i religionshistoria vid universitet i Köpenhamn och Mustafa Setkic,imam och ordförande för Bosniakiska islamiska samfundet. Krönika av Agneta Furvik om Donald Trump. Reportage om Katolska kyrkans jubelår som går i barnhärtighetens tecken. Reportage av Teresa Kristoffersson om betydelsen av ett jubelår för en katolik. Nyheter i korthet sammanställda av Alexandra Sandels. Samtal med journalisten och aktivisten Nuri Kino som fått tidningen Dagens utmärkelse: Årets förebild.

Katolska kyrkans familjesynod öppnad. Biskopar från världens stift ska enas om vilken syn på äktenskapet som ska råda framgent. Brännbara frågor som splittrar den världsvida kyrkan. Samtal med Alice Petrén, reporter på ekoredaktionen som följer utvecklingen.Reportage om arabisktalande muslimer i Sverige som konverterat till kristendom av Alexandra Sandels. En märkbar ökning enligt svenska frikyrkoförsamlingar. Reportage om och med en kontroversiell debattör, Mona Walter, som också lämnat islam och idag är en tydligt kritisk röst som uppmanar andra muslimer att konvertera av David Berjlund. Nyheter i korthet med Alexandra Sandels. Samtal med Michel Issa, munken som blev multientreprenör. Krönika från Hanna Sahlberg SRs Kinakorrespondent

Dödsskjutningar i Emanuel AME kyrkan i Charleston , South Carolina, USA. Polisen betecknar dådet som ett hatbrott. Kyrkan en av de äldsta och största svarta församlingarna i stan, en symbol för kamp mot slaveri och plats för medborgarrättsrörelsen och Martin Luther King. Samtal med Martin Gens, reporter på SRs Ekoredaktion. Danmark till val med budskapet hårdare tag mot invandrare och invandring. Dansk-iranska röster om tonläget och analys av Gösta Lempert, frilansjournalist som följer dansk politik. Reportage om fatwan som kom av sig. Sveriges muslimer hade hoppats på tydligare regelverk vad som gäller för fastetider under ramadan. Reporter Simon Sarnecki, som var med på imamkonferensen då Europeiska fatwarådet kom på besök.Tribunalen mot sexuella övergrepp i Katolska kyrkan, vad betyder den? Samtal med Ulla Gudmundson, tidigare Sveriges ambassadör vid den Heliga stolen. Krönika av Johanna Melén. Samtal om vägval i musik och tro med Isabella Lundgren, prisad jazzsångerska.

Podcast med Adam Alsing, Carin da Silva och Daniel Breitholtz, inspelad som live, d v s helt utan efterhandsredigering. Ljudkvaliteten den här veckan är inte den bästa p g a logistiska utmaningar. Hoppas det funkar ändå! Ur innehållet: Galna tyskar. All inclusive: så funkar det. Katolska kyrkan poppar till sig. Danielmärkningen. Alla borde ha hjälm, alltid. Etc. Maila oss på adamochkompani@gmail.com Samarbetsförfrågningar till hasse@beardmonster.com Trevlig lyssning!

Parlamentsval i Tunisien. Det moderata islamistpartiet Ennahda har tonat ner sin religiösa profil. Varför det och vilka vinner och förlorar på det? Samtal med frilansjournalist Fanny Härgestam från Tunis. Krönika från Beatrice Janzon, om den första världskongressen för HBTQ katoliker. Kraftmätning mellan radikala och konservativa riktningar i Katolska kyrkan när familjesynoden i Rom samlade 200 biskopar. Hur ska slutdokumentet tolkas? Samtal mellan Madeleine Fredell, Dominikansyster och Alexander Kegel, fd ordförande för Sveriges unga katoliker. Religionen har flyttat in i skolan på gott och ont. Reportage av Åsa Furuhagen från två gymnasieskolor om hur det påverkar elever och lärare och samtal med Sudhagar Raghupaty, ungdomskoordinator på Tillsammans för Sverige , ett projekt på Fryshuset med inriktning på interreligiös vägledning. Nyheter i korthet med Cemil Arikan. Reportage om kyrkans roll i DDR för händelseutvecklingen som ledde till Berlinmurens fall. Reportage av Daniel Alling

Arkitekten Léonie "Lola" Geisendorf fyller 100 år i år. Kanske är hon mest känd för S:t Görans gymnasium - ett omstritt högmodernistiskt hus med tydliga kopplingar till Le Corbusier som hon arbetade för i Paris på trettiotalet. Nu ska anläggningen byggas om till studentbostäder. På Arkitektur och designcenter i Stockholm har man i sommar på utställningen "Upp i vind" också kunnat se allt det obyggda: Katolska kyrkan i Kungsträdgården som hon höll på med i tretton år, djärva glaspyramider som ett förslag till riksdagshus 1971 och så en samlingssal intill S:t Görans gymnasium. Varför blev det så lite byggt? Var hon före sin tid? Katarina Wikars besöker med arkitekten Charlie Gullström Léonie Geisendorfs orörda kontor på Engelbrektsgatan och den brutalistiska villa hon ritade till en ung familj i Djursholm som älskade betong. Vidare en vandring tillsammans med arkitekturhistorikern Stina Hagelqvist bland femtiotalsradhusen i Bagarmossen i södra Stockholm. I programmet hör vi också bland många andra arkitekterna Dick Lindberg, Lars Mikael Raattamaa, Tove Dumon Wallsten, och Mats Åhlander, projektledare på Svenska Bostäder. Ethel Delin, som beställde villan i Djursholm av Léonie Geisendorf på sextiotalet, berättar om sitt möte med Le Corbusier i Paris.

Sista delen av Människor och tros sommarserie om nutidshistoriska händelser inom den religiösa sfären. Med hjälp klipp från Radioarkivet tar vi några steg tillbaka och betraktar konflikter som lett fram till dagens situation. Den här veckan handlar det om "den katolska faran, om Katolska kyrkans historia i Sverige. Medverkande är Magnus Nyman, idéhistoriker och präst, Yvonne Maria Werner, historiker och Örjan Ekman, från organisationen Individuell människohjälp. Programledare Peter Sandberg. Producent Jalal Lalouni

ISIS, den sunnimuslimska jihadistgruppen Islamiska staten i Irak och Syrien, kontrollerar staden Mosul och den omgivande Nineveprovinsen. Vad betyder det för den kristna minoritet som sökt en fristad där? Samtal med Nuri Kino, journalist och assyrisk aktivist och Joel Ahlberg, irakkännare på Folke Bernadotte-akademien. Tensta konsthall visar ny film av konstnären Magnus Bärtås, som tar sin utgångspunkt i det sk miraklet i Tensta, då Jungfru Maria uppenbarade sig för den syrisk ortodoxa församlingen. Vem bestämmer vad en bild föreställer. Reporter Jesper Engström. Islamofobi och antimuslimskt hat ämnen för Europeisk konferens och för muslimer i den svenska vardagen. Reportage om Ramla Abdullahi av Åsa Furuhagen, rapport från rundabordssamtalet och samtal med integrationsminister Erik Ullenhag. Krönika från NY av Fernando Arias. Får Stefan Hartmann fortsätta vara präst i Katolska kyrkan och slippa celibatet trots att han erkänt sin dotter? Reporter: Daniel Alling

112 – numret man ringer vid akutsituationer (såsom för lite strössel på glassen). Men 112 är också det antal avsnitt som hittills utkommit av din bästa podcast Kvack!. I detta etthundratolfte avsnitt har Henrik hittat en superhjälte i Trollhättan, David undrar återigen hur mycket Katolska kyrkan kommer undan med och Frida snackar egyptisk TV. Dessutom: […] See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Påven har nu på kort tid gett två stora intervjuer där han "öppenhjärtligt" berättar om sin syn på känsliga frågor inom Katolska kyrkan. Ulf Jonsson, jesuitpater, Madeleine Fredell, dominikansyster och Erik Helmerson, ledarskribent i DN, analyserar och tolkar hur Påvens kommande reformer kan se ut. Först den 19 september i den jesuitiska tidskriften La Civiltá Cattolica och sen 1 oktober i den italienska tidning La Rebubblica - i två långa intervjuer berättar Påven Franciskus om sig själv och sin syn på känsliga frågor inom Katolska Kyrkan. Homosexualitet, skilsmässor, kvinnans roll och om hur kyrkan bör ändra sin attityd mot dem som "haft skäl" att vända sig bort från kyrkan. I ett nyinsatt Teologiska Rummet diskuterar Ulf Jonsson, jesuitpater, Madeleine Fredell, dominikansyster och Erik Helmerson, ledarskribent i DN vad denna Påvens frimodighet betyder. Programledare och producent Peter Sandberg.

Madeleine Fredell, dominikansyster och katolikerna Ritva Jakobsson och Örjan Ekman diskuterar Andra vatikankonciliet i Rom och hur kyrkan förändrades av reformarbetet. 1962 samlades nästan 2 500 katolska kyrkopotentater i Rom för att delta i ett koncilium anordnat av påven Johannes XXIII. Målet var att reformera, uppdatera och sprida ljus i kyrkan efter en lång mörk period under första halvan av 1900-talet. Johannes XXIII var tänkt att bli en ”mellanpåve” men blev i stället den som initierade den stora omdaningen av Katolska kyrkan. Just nu pågår 50-årsjubileet av konciliet och det är tid att se händelserna i backspegeln. Hur gick det till, vad beslutades och hur har kyrkan utvecklats efteråt? Medverkande är Madeleine Fredell, dominikansyster, Ritva Jakobsson, katolik sedan 1954 och Örjan Ekman, katolik som arbetade i Italien under konciliet.   Programledare och producent Peter Sandberg Boktips: Dagbok från Rom av Gunnel Vallquist.

Katolska kyrkan har fått en ny påve. Den 76-årige kardinalen Jorge Mario Bergoglio blir nu påven Franciskus. Han blir den förste påven som tar det namnet och den förste jesuiten som blivit påve. Han är känd och omtalad för sitt enkla leverne och sitt sociala arbete för de fattiga och utsatta, men hans relation till militärjuntan i Argentina på 1970-talet har diskuterats. Vem är han och vad står han för?Dominikansyster Madeleine Fredell och Örjan Ekman, katolik med stor erfarenhet av socialt arbete runt om i världen, ger sin analys. Efter revolutionens seger stängdes kyrkorna igen på Kuba, katolska präster och nunnor utvisades. Idag är kyrkorna på nytt öppna och renoverade och den katolska kyrkans ledare har goda relationer med regeringen, vilket kan förklara att den förlorat i inflytande över en allt mer aktiv religiös befolkning som söker svar på sina frågor utanför den katolska kyrkan. Reportage av SRs Lars Palmgren. Nyhetssvep med Åsa Furuhagen För två år sedan började de landsom

I går avgick påven Benedictus XVI formellt. Vad betyder hans avgång för framtiden för den världsvida Katolska kyrkan. Vilka frågor ärver den nye påven och hur har veckans händelser belysts och kommenterats. Samtal med SRs korrespondenter Patrik Holmström, London och Daniel Alling, Berlin samt Charlotte Smeds, Vatikanradion. Utrikeskrönika från Maria Sjöqvist, Maputo. Polisens nya metoder för att spåra och utvisa papperslösa i Sverige får kritik. Vad säger REVA- rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete - om människosyn, människovärde och respekt för mänskliga rättigheter? Bör Svenska kyrkan agera , i så fall hur? Diskussion mellan Lisa Gerenmark, ageravolontär i Mössebergs församling och Kristina Hellqvist, handläggare för flykting och integrationsfrågor vid kyrkokansliet. Kvartsamtal med historikern Ingrid Lomfors, som tillträder en nyinrättad tjänst som generalsekreterare för Judiska församlingen i Stockholm. Vilka erfarenheter och kunskaper bär hon med sig in i arbetet? Vad är

I måndags avgick Benedictus XVI. Vilken betydelse hade han och hans beslut för den Katolska kyrkan? Samtal med Yvonne Maria Werner, historiker vid Lunds universitet och Erik Helmersson, ledarskribent på DN. Röster från katolska Domkyrkan i Stockholm och en resumé om påvens åtta år på den Heliga stolen av Åsa Furuhagen. Samtal med teologen och rektorn Werner Jeanrond, som varit Joseph Ratzingers elev och följt honom som teolog. Frankrikes medicinsk etiska råd har gett riktlinjer inför kommande arbete med en förändrat lag kring dödshjälp. Rådets rekommendationer öppnar för en förändring. Samtal med Alice Petrén, SRs Sydeuropakorrespondent, som också samlat franska reaktioner på beskedet. Evolutionsläran ohotad teori i undervisningen i biologi i svenska skolor - inte alltid visar ny undersökning. Reportage av Elina Perdahl från Gimo om utmaningen för en lärare när det sitter troende elever i klassrummet. Stegrat våld i Tunisien både mot människor och byggnader. Samtal med frilansjournalis

Kontroversiell islamistisk rörelse, förbjuden i många länder, håller sin årliga kongress i Köpenhamn i helgen. Vilken är Hizb ut-Tahrirs politiska agenda? Varför växer rörelsen i Norden och vilka attraheras av budskapet om en enda islamisk stat för alla muslimer med ett samhälle styrt av islamiska lagar och värderingar. Reportage med Hizb ut-Tahrirs talesman i Skandinavien, Chadi Freigeh, av Jenny Sanner Roosqvist och samtal med Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet och Salam Karam, journalist och doktorand i statskunskap vid University of London. Utrikeskrönika från Bryssel signerad Jens Möller. Exakt för 50 år sedan samlades Katolska kyrkan för det omvälvande andra Vatikankonciliet, som öppnade kyrkan mot världen. Vad betydde förändringarna och hur förvaltas arvet idag. Reportage av Åsa Furuhagen med Ritva Jacobsson och Madelene Fredell. Kvartsamtal med Leif Zern aktuell med boken om sin uppväxt i ett judiskt ortodoxt hem på söder i Stockholm. Vad dö

Söndag 22 april 17.00 i P1 (repris fredag 27 april 21.03) Bröd och vin blir kött och blod. Nattvardens förvandlingsakt är något som skapat konflikter mellan den Katolska och den Lutherska kyrkan. På vilket sätt är Jesus egentligen närvarande i brödet och vinet: förvandlas brödet och vinet verkligen bokstavligen till Jesu kött och blod? Eller är det en mer fördold närvaro? Men det finns fler skillnader i synen på nattvarden. Luther tog avstånd från offertanken och betonade istället nattvarden som en gemensamhetsmåltid. Gäster är Anders Piltz, katolsk präst och Catharina Stenquist, professor i religionsfilosofi vid Lunds universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Ett år efter BP:s oljekatastrof: Vad minns opinionen idag? /// Volvo presenterar sin nya bil som "en kvinna med snygga ben" och DN:s ledare ser invandrare på arbetsmarknaden som tjockbenta kvinnor på ragg-marknaden. Bögen Henrik Torehammar står frågande inför metaforen. /// Lady Gaga släpper låten Judas - som ett brev på påsken kallas hon hädare av Katolska kyrkan. Vi gör en närläsning av texten för att bena upp provokationen. /// Och vad är egentligen ett skitjobb? Henrik reder ut!

Europa bör påminna sig om att vissa kulturer är bättre än andra om man önskar ett samhälle med frihet, jämlikhet, välstånd och demokrati. Det skriver de danska debattörerna och författarna Karen Jespersen och Ralf Pittelkow i en ny uppmärksammad bok om islams makt. Här varnas för islams ökande inflytande och muslimska parallellsamhällen i europeiska förorter och författarna använder Sverige som ett avskräckande exempel. Människor och tros reporter Sören Wibeck har besökt författarna, som är ett äkta par, i deras hem i Dragör utanför Köpenhamn.   I ett efterföljande samtal  mellan Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenska Dagbladet samt Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet och en av författaren till boken "Till frihetens försvar", frågar vi oss om Sverige har något att lära av Danmark? Här kan du lyssna på en längre version av samtalet: Utrikeskrönikan kommer från Fredrik Wadström i Moskva och handlar om ryssarnas inställning till muslimer och reaktionerna när Moskvas stadstrafik blockerades av Eid firare: Är det dags att förändra reglerna för stöd till trossamfunden? I dag får en mängd olika samfund dela på ungefär 50 miljoner kronor varje år genom nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund. Men bland kandidaterna till riksdagen är det många som är emot att staten betalar ut stödet och politikerna är inte heller eniga om vad som egentligen ska räknas som ett trossamfund. Människor och tros reporter Hannes Fossbo reder ut frågan. Katolska kyrkan har varit på första sidorna i flera europeiska länder - Sveriges Radios korrespondenter i Bryssel, London och Sydeuropa berättar om påvebesök, pedofiliskandaler och engagemang för utvisade romer. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa F Vestergren

Britterna har hamnat i politisk knipa - de måste kompromissa! Varför är britterna så rädda för samarbete?! Katolska kyrkan i sverige lovar 40 timmar botgudstjänst för pedofilskandalen - vad är växelkursen för skuld? Hur mycket liberalism, socialism å konservatism finns det i svensk politik? Vi ger dig drinkguiden till riskdagspartierna! Och låter dig rösta om vad vi Brunchrapportenpartiet ska tycka!

I Landskrona har den misstänkte parkeringsmördarens etnicitet hamnat i fokus - vi frågar filosofen Pia Nykänen om kollektiv skuld. /// Efter de dåliga förtroendesiffrorna - fotbollsbloggaren Marcus Hankins coachar lagkapten Sahlin i hur man vinner fansens förtroende! /// Katolska kyrkan har fått ganska dålig press på sistone - hur skulle PR-experten Maria Norberg hjälpa påven?

Teologiska rummet handlar den här veckan om synd och arvssynd. Är kristendomen en syndareligion? Gäster är Ann Heberlein, etikforskare och författare och Axel Carlberg, tidigare präst och munk i Katolska kyrkan. Programledare och producent Peter Sandberg.