POPULARITY
Fenomenal konspirationsteori om Taylor Swift, några uppföljningar om läget, och hur det är i Alaska.LÄNKAR OCH KÄLLOR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Torsdagscaset är ett ruskigt mord i det Sverige som för hundra år sedan var hårt och ack så svårt. Medan svälten sliter i folket ligger en man på golvet i sitt hem: död, stelfrusen och med ett hål rakt genom huvudet. Det blir ballistik, enarmade banditer och royal straight flush. På slutet känner sig Anna jättejätteuppfinningsrik. Som det heter.
Öar som funnits på kartan har ibland visat sig vara skapelser av fantasin. Petter Lindblad Ehnborg reflekterar över fantomöarnas historia och vad som hände när jordklotet kartlades. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Drömmen om en ö skingras ibland som sand mellan fingrarna. När ett australiskt forskningsfartyg 2012 skulle besöka Sandy Island, så var stillahavsön inte där. Då hade den tjugofyra kilometer långa landmassan ändå funnits utmärkt på kartan i mer än ett sekel i allt från välrenommerade världsatlas till den stora sökmotorns satellitkartor. Geografen Alastair Bonnett beskriver utfärden till Sandy Island som upptäckten av en plats icke-vara. Många öar hade tidigare mött samma öde: under 18- och 1900-talen genomfördes flera expeditioner för att sudda ut hundratals öar som inte fanns. På sjökorten stod förkortningen E.D för Existence Doubted, betvivlad existens.Redan Plutarchos konstaterade att geografer gärna fyllde kartans marginaler med tvivelaktiga inslag. Frusna hav, otillgängliga våtmarker eller öknar fulla av vilda bestar. HIC SVNT LEONES noterade medeltida kartritare över obygden, här finns lejon, men de hade lika gärna kunnat skriva här finns öar. 1500-talets kartor som Olaus Magnus Carta Marina eller Abraham Ortelius Theatrum Orbis Terrarum svämmar över av främmande skärgårdar. Den moderna kartografins fortsatta utveckling är på många sätt en berättelse om öarnas försvinnande.De kallas fantomöar: platser som en gång fanns angivna på kartan men ströks vid närmare påsyn. Gemensamt för dem alla är att de uppstått ur havet då drömmen föregått kartbilden. Hos en sjöman som längtar efter land eller berömmelse kan sinnenas spratt forma en ö av en dimbank, en valrygg eller en optisk illusion. I andra fall kan en berättelse vara gnistan. I Garci Rodríguez de Montalvos riddarroman Las sergas de Esplandían från 1510 beskrivs en fiktiv ö öster om Ostindien vid namn California. När spanska erövrare senare under seklet siktade Baja Californias sydspets trodde de sig ha hittat just en ö, och döpte den efter fiktionen. Andra fantomöar har sitt ursprung i långlivade myter. Kring 500-talet gav sig irländska munkar ut på resor i roddbåt i västerled, och öarna de sades ha hittat levde kvar på kartan ett årtusende. Mest mytomspunnen är Sankt Brendans ö, ett paradis på Jorden omslutet av en tät dimma, men enligt vissa inte så mycket en fantomö som en verklig. Kanske var det till Newfoundland som munkarna funnit vägen?Fantomöarnas försvinnande kan möjligen betraktas som en ojämn kamp mellan två kartografiska andor. Författaren Robert Macfarlane återkommer till skillnaden mellan det han kallar för rutnäts- och berättelsekartor. Den idag dominerande rutnätskartan översätter otyglad rymd till en abstrakt helhet. Den anger gränser mellan länder, råvaror eller ägare men också vägen till närmsta italienska restaurang och som sådan har den förstås varit mycket praktisk. Priset för detta är enligt Macfarlane att rutnätskartan reducerar världen till data, oberoende av en mänsklig betraktare. Den lyfter ut människan ur den omgivande miljön och placerar henne utanför landskapet.Berättelsekartan är annorlunda, i det att den snarare betraktar människan som en del av kartan. Här berättas en historia om en plats och hur den upplevs av en människa eller kultur som rör sig genom den. Medan rutnätskartan beskriver ett rum genom vilket otaliga resor kan göras fångar berättelsekartan istället en unik resa, unika relationer mellan människor, eller mellan människan, tiden och landskapet. Aboriginernas sånglinjer eller drömspår kan leda vandraren genom rumtiden, medan den keltiska traditionens så kallade tunna platser är de där hinnan mellan det jordiska och det himmelska är som skirast. Bortom Nordatlantens horisont såg Sankt Brendan och hans fränder inte bara fysiska öar utan också ett landskap av andliga prövningar.Författaren Amitav Ghosh noterar att den europeiska erövringen av världen åtföljdes just av ett ritande av rutnät över jordklotet. Räta linjer som snart stod i konflikt med redan existerande berättelser om det omgivande landskapets betydelse. Platser gavs nya namn som påminde om den gamla världen, marker omformades för att likna Europa, och ursprungsbefolkning fördrevs, eller utplånades ur landskapet. Så finns det under dagens öar ofta andra begravda. Ta Quisqueya som exempel, namnet på en förlorad ö på ett förlorat språk, taíno, talat av ett närapå förlorat folk. 1492 landsteg Columbus på ön och döpte den till la isla Española, den spanska ön, eller kort bara den spanska, Hispaniola. Under de kommande 25 åren dog sannolikt hundratusentals taínoer, ofta som slavar i spanjorernas guldgruvor. De kom att ersättas av afrikaner, slagna i bojor och samman med sockerrör skeppade över havet.Så har drömmen om en orörd ö många gånger visat sig förödande för den som redan har ön som sitt hemland. Även drömmar kan få våldsamma följder. Historien är full av skeenden som skedde på grund av en inbillad saga, noterar Umberto Eco, och lyfter fram just Columbus jakt efter en ny sjöväg till Indien eller kapten Cooks sökande efter Terra Australis Incognita. När Cook återvände till England med beskedet att Stilla havet var en övärld snarare än denna drömda, okända landmassa möttes han av besvikelse. Europa kom att se på öarna som fantomer efter en förlorad kontinent, undantag av mening, avskurna från varandra och vindspridda i en tom ocean. Detta helt på tvärs mot lokala föreställningar om havet som en gränslös kontinent av vatten, en väv som band samman såväl människor som öar.I vår kartlagda tid har nya former av fantomöar hamnat i den geopolitiska brännpunkten som då nya stränder uppenbarar sig under polernas smältande is. Utanför Dubais kust pågår alltsedan 2003 skapandet av den så kallade Världen, en konstgjord skärgård i form av en världskarta, som en dag är tänkt att täckas av lyxhotell. Detta på en plats som med stigande våttemperaturer riskerar att bli otjänlig för mänskligt liv. Ett sandslott i havet så beskriver tidningen Le Monde de konstgjorda, militariserade öar som Kina låtit anlägga i Sydkinesiska sjön, i syfte att stärka sin järnhand över regionen.Öar som uppstår, men också öar som försvinner. Inga länder är lika känsliga för havsnivåhöjningar som de låglänta korallatollerna i Stilla havet och Indiska oceanen. I Maldivernas huvudstad Malé bor en kvarts miljon invånare bara decimeter över havet, däribland en snabbt växande skara internflyktingar. En angelägen fråga för atollernas intellektuella är hur språk, kulturarv och nation ska bevaras om öarna en dag behöver överges.Det finns många alternativ till den berömda kanariefågeln i kolgruvan. Maldivernas sand, Mauritius dronter, Påsköns träd. Naurus fosfat gjorde för en tid landet till världens näst rikaste men när råvaran tog slut fick ön istället agera läger och limbo åt Australiens båtflyktingar. Fantomöar men också öarnas fantomer: tillsammans vittnar de om behovet av en ny karta, nya berättelser.Petter Lindblad Ehnborg, psykolog och essäistLitteraturBonnett, Alastair. 2015. Sandy Island i Off the Map. London: Aurum Press. Bonnett, Alastair. 2021. The Age of Islands. London: Atlantic Books. Eco, Umberto. 1998. Serendipities. New York: Columbia University Press. Edmond, Rod & Smith, Vanessa (red.). 2003. Islands in History and Representation. Oxon/New York: Routledge. Ghosh, Amitav. 2021. The Nutmegs Curse. The University of Chicago Press. Le Monde Hors-Série. Géopolitique des îles en 40 cartes. 2019. Macfarlane, Robert. 2008. The Wild Places. London: Penguin. Macfarlane, Robert. 2018. Off the Grid. I Lewis-Jones, Huw (red.). The Writers Map. London: Thames & Hudson. Rodríguez de Montalvo, Garci. 1510. Las sergas de Esplandián.
Våra monsterjägare gör en fruktansvärd upptäckt vid Kruttornet…med oanade konsekvenser för fler än en av dem. Rollspelet börjar vid 13:40 Bild: Joel Sjömark (Instagram: joeltillsvidare) Intromusik: Andreas Lundström (Twitter: rpgpodcaster)
Första dagen i Åre bjuder på finbesök från Kent, känd från programmet Frusna vägar. Inte nog med det besöker Sandro Cavazza Åre-studion och gör en av sina sista intervjuer som artist!
När man pratar om fiske så kan det första man tänker på vara - en mysig sommardag med varm sol och massvis med hugg.. Men så är det inte alla gånger. Frusna fingrar, tår och även NÄRA döden upplevelser kommer ni att få höra om i dagens podd avsnitt med Tobias Ekvall och Edvin Johansson från Team Galant! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Elin & Amanda berättar om hur de hade det i skidbacken under sportlovet - Ni måste se och lyssna! Sturepodden är en podcast från unga till unga, som produceras av ungdomshuset Stureplan i Skara.
Välkommen på en säkerhetspolitisk resa genom Nordafrika! Från Egypten i öst till Algeriet i väst. Gäst i avsnittet är FOI-analytikern Aron Lund. Under avsnittet berättar han om: Egypten – Stabilt, men genom extremt hårda medel. Libyen – Ett lapptäcke av olika miliser och en fredsatsning som sannolikt inte kommer att fungera. Tunisien – Från en hoppfull start efter den arabiska våren till ett nuläge med en president som flera menar har avvecklat demokratin. Algeriet - Ett land som kallats obegripligt för utomstående att förstå sig på, men Aron Lund gör ett försök. Han berättar även varför att han anser att landet är dysfunktionellt med tanke på de möjligheter som finns. Mot slutet kommer en bland annat en genomgång av hur Europa påverkas av det som händer i Nordafrika.
Om man räknar bort frusna fingrar är ismete något av det bästa Tobias och Edvin från Team Galant vet. Man har stor chans att fånga en riktig grisgädda! Vad behövs egentligen för att ismeta? Utrustning? Saker som är viktigt att tänka på? Tillsammans med Sara och Hannah går de till botten med den frågan!Isfiske premiär: https://www.youtube.com/watch?v=gyyJ1KPM-_o Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I den här podden rör vi oss från Nagorno-Karabach, som Armenien och Azerbajdzjan tvistar om, via de georgiska utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien till striderna i östra Ukraina. Långvariga olösta konflikter som Sverige vill fokusera på som ordförande för OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, under 2021. Varför är konflikterna så långdragna och vad krävs för att de möjligen ska lösas? Medverkande: Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet på UI, och Henry Wathen, som sedan 2003 haft en rad olika internationella uppdrag för Folke Bernadotteakademien, framför allt i Georgien. Redaktör och programledare: Jalal Lalouni Fördjupa dig på ui.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vila i frid, julefrid - Och vila i frid ni som inte kan tindra med ögonen på ett sånt sätt som gör så att Frälsningsarmén känner sig som dom allra godaste världsmedborgarna. Frusna och utfrysta sitter våra hemlösa på gatorna... För inte kommer Frälsningsarmén till undsättning. Dom är fullt upptagna på Migrationsverket, för att asylsökarna "behöver känna hopp, glädje och trygghet - allra mest!" Missa inte årets sista program av Verklighetschecken!Tillbaka igen: Lördagen den 9 januari.DITT STÖD GER MOTIVATION I MOTVINDEN! MÅLET ÄR 2500 KR INNAN DEN 31 JANUARI:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaDAGENS ÄMNEN I PROGRAMMET:* Frälsningsarméns jul med migranter - "Dom behöver känna hopp!" (+ mycket mer)* Kvinnan fick inte vara kvinna på sjukhuset - Blev motvilligt en "hen".* Det kan inte bli mer Socialdemokratiskt än så här.* I Sverige kan du vara precis den du är.... Så länge du inte bor i ett invandrartätt område.* 1 vecka kvar till nyår - Vad tar gästerna med sig från 2020? (förutom ni vet vad)MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Lennart Matikainen, Elisabeth Engman, Johan Widén & Tomas WiklundVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:INGEN VÄLGÖRENHET FÖR VITA MÄNNISKOR - "TACK OCH LOV!"https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/ingen-vaelgoerenhet-foer-vita-maenniskorAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenEller sök på Verklighetschecken på iTunes eller Spotify.NÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 9 Januari.VECKANS TIPSLELLESvensk Folkmusik - Sågskära - God Morgon Käre Fader https://www.youtube.com/watch?v=mHvZ1fAp2iALENNARTMetallica - Enter Sandman Live Moscow 1991https://www.youtube.com/watch?v=_W7wqQwa-TU&feature=youtu.beTOMAS2CELLOS - Vivaldi Storm [OFFICIAL VIDEO]https://www.youtube.com/watch?v=oUBQPIk9Wh8ELISABETHJussi Björling - O Helga Natthttps://www.youtube.com/watch?v=ofKk_Etapq4JOHANThe Rolling Stones - Doom And Gloomhttps://www.youtube.com/watch?v=1DWiB7ZuLvI
Är det bra eller dåligt att kvinnor har börjat frysa ned sina ägg i större utsträckning? Är det bra eller dåligt att Kalix-moderaterna vill ge rotfrukts-checkar istället för pengar? I dagens sändning ställer vi de konstiga frågorna, men först låter vi Dan Eriksson berätta om utvecklingen kring den "politiska jordbävningen" i Tyskland.
2019-03-04 sändningen gör redaktionen för första gången ett hem hos besök. Vi besöker Nora och Magnus Norr i hans studio för att tala lite om hans projekt Deadbeat och nya minialbumet Frusna Ögonblick men även lite om andra band Magnus har eller haft som tex Jenkie, Code, The Girl and The Robot och Northern Loner.
Åre är en plats som lever utifrån årstider och alltid letar glädje som gör att det är njutbart 365 dagar om året. November har blivit kallt och snökanonerna ser till att landskapet bär en vacker vinterskrud. Samtidigt har sjöarna frusit och en ny lekplats öppnar sig, där Åreborna med hull och hår drar igång hockeymatcher, långfärdsskridoäventyr, med barnvagn eller pulka på släp... Åre är också en plats för gastronomisk glädje, både ute som inne. Inför att vintern startar upp dras en ny kvarterskrog igång i Björnänge vid ICA, det ser vi fram mot - kanske att det kan bli så att Cissi och Karin börjar ta ansvar för handlingen ifall det kan möjliggöra ett litet stopp i baren... Annars har både kolbullen och kanelbullepinnbrödet fått sig en test under veckan. Kommer bli fler! Sockiplast till hunden, inte bästa "mammapriset" och dimman är andra ytterst viktiga ämnen som avhandlas...
När den första frosten börjar komma gäller det att ta hand om sina kompisar i trädgården som är vana vid andra temperaturer och är lite känsliga för stora omställningar i väderleken. I veckans avsnitt tar vi hand om frusna sydlänningar. Annika och Hasse pratar om hur man förbereder trädgården för den annalkande frosten och kylan. Vilka växter skall man i första hand plocka in? Hur vinterförvarar man dem på bästa sätt? Vattning, ljus, värme och härdighet är saker som behandlas i veckans avsnitt. Välkommen till Trädgårdssnack - Sveriges nya trädgårdspodd och avsnitt 25. Ciceroner i rabatterna är Flyinge Plantshops Annika Sjölin och Retro FM:s Hasse Strandberg.
Vi snackar löpband, #bodylotiongate, vinterlöpning och hur träningsrutiner kan bota gym-skolkandet. Dessutom kommer Magnus ut som ”en som fryser” och Ina som en fullfjädrad konspirationsteoretiker.
Naturpanelens experter Susanne Åkesson, Mikael Sörensson och Lennart Engstrand samlas i Lund för att svara på lyssnarnas naturfrågor. Programledare är Joacim Lindwall.
Knutte Wester är konstnären som alltid står på de svagas sida. I ögonhöjd med dem han skildrar ger han liv och känslor åt de svåra frågor som kantar flyktingars liv. Detta avsnitt av Spotlight är ett önskereportage från Kerstin Berggrens eget arkiv. Historien om flyktingpojken Gzim har gått rakt in i hjärtat hos de som mött honom i konstnären Knutte Westers verk. De möttes på en flyktingförläggning i Boliden i Västerbotten, blev vänner och sen har deras kontakt resulterat i flera utställningar om Gzims väg genom livet, men även i en uppmärksammad dokumentärfilm.Knutte Wester arbetar framför allt med skulptur, film och teckning och hans verk ger röst åt människor som sällan hörs i samhällsdebatten. För att komma dem nära flyttar han gärna sin ateljé till dem han vill skildra.Kerstin Berggren har träffat Knutte Wester regelbundet sedan han gick ut Konsthögskolan i Umeå för drygt tolv år sedan och i det här avsnittet av Spotlight får lyssnarna följa med på en resa mellan ateljéer, flyktingbarn och filmpremiärer.
Historien om flyktingpojken Gzim har gått rakt in i hjärtat hos de som mött honom i konstnären Knutte Westers verk. Det har blivit en dokumentärfilm och flera utställningar om Gzims väg genom livet. Knutte Wester är konstnären som alltid står på de svagas sida. I ögonhöjd med dem han skildrar ger han liv och känslor åt de svåra frågor och känslor som kantar flyktingars liv. Just Gzim som kom till Sverige från Kosovo fick en alldeles särskild plats i Knutte Westers arbete. De möttes på en flyktingförläggning i Boliden i Västerbotten, blev vänner och sen har deras kontakt resulterat i flera utställningar, men även en uppmärksammad dokumentärfilm. Knutte Wester arbetar framför allt med skulptur, film och teckning och hans verk ger som sagt röst åt människor som sällan hörs i samhällsdebatten. För att komma dem nära flyttar han gärna sin ateljé till dem han vill skildra. Kerstin Berggren har träffat Knutte Wester regelbundet sedan han gick ut Konsthögskolan i Umeå för drygt tolv år sedan och i dagens Kulturreportage får lyssnarna följa med på en resa mellan ateljéer, flyktingbarn och filmpremiärer.Ett program av Kerstin Berggren.
Här får du höra några av vår tids största tänkares tankar om vetenskap och samhället i stort. Ingen fråga är för stor eller svår för att avhandlas i programmet. Programledare är den prisvinnande journalisten och komikern Messiah Hallberg. Gilla Geniförklarats Facebook-grupp för all info. geni@messiahhallberg.sewww.geniforklarat.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Oavsett var Knutte Westers dokumentärfilm Gzim rewind visas, så brukar reaktionerna bli mycket starka. Publiken köar efteråt för att tacka honom och när filmen visades i TV förra året strömmade de uppskattande mailen in. Historien om den lille flyktingpojken Gzim gick rakt in i hjärtat på tittarna. Knutte Wester arbetar framför allt med skulptur, film och teckning och hans verk ger röst åt människor som sällan hörs i samhällsdebatten, ofta flyktingar och barnhemsbarn. Han flyttar ofta sin ateljé till dem han vill skildra. Kerstin Berggren har träffat Knutte Wester regelbundet sedan han gick ut Konsthögskolan för tio år sedan och i dagens kulturdokumentär får lyssnarna följa med på en resa mellan ateljéer, flyktingbarn och filmpremiärer. Ett program av Kerstin Berggren.
Det är 12 år sedan NATO bombade Serbien och Milosevic drog tillbaka de serbiska styrkorna från Kosovo, tre år sedan Kosvo utropade sig som självständig stat. -Vi måste förbereda oss på att det blir bråk efter premiären! Det säger dramatikern Minja Bogavac i Belgrad har skrivit pjäsen "Patriotiskt köpcentrum" tillsammans med Jeton Neziraj, dramatiker bosatt i Kosovo. Det är det första teatersamarbetet mellan en serb och en kosovoalban på flera decennier. Jeton Neziraj menar att teater och kultur kan fungera som brobyggare i en tid då all dialog tycks bruten. På båda sidorna av gränsen hörs för tillfället en hårt uppskruvad nationalistisk retorik eftersom Serbien inte erkänner Kosovo som nation. Frilansjournalisten Karine Mannerfelt har varit tillbaka i en region som hon har rapporterat ifrån sedan 90-talet. Hon fann en frusen konflikt, men också ett unikt teatersamarbete. Karsten Thurfjell har varit på Färgfabriken i Stockholm och sett utställningen I will never talk about the war again där konstnärer med koppling till länderna på Balkan medverkar. Stora andelar av befolkningen i forna Jugoslavien lider av traumatiska upplevelser från kriget under 90-talet. Extrem nationalism, homofobi och främlingsfientlighet är en realitet och kan ses som konsekvenser av kriget. På Färgfabriken visas verk av konstnärer som på olika sätt förhåller sig till både det individuella och kollektiva krigstraumat. 84 av FN:s 193 medlemsländer har erkänt Kosovo som självtsändig stat- Eller om man vänder på det, 109 av FN:s medlemsländer har inte erkänt Kosovo. Ett av länderna är Ryssland. Varför är ett erkännande av Kosovo en sådan laddad fråga för Ryssland? Sveriges Radios före detta Moskvakorrespondent Fredrik Wadström kommenterar. Går det att bygga identiteter utan nationalistiska övertoner? Karine Mannerfelt har träffat serber i Belgrad och kosovoalbaner i Pristina för att samtala med dem om deras nya identiteter efter Jugoslaviens sönderfall. Varken i Belgrad eller Pristina går det att undgå den nationalistiska propagandan, men i Kosovos huvudstad Pristina är frågan om nationell identitet mest komplex - många kosovoalbaner är mer lojala mot Albanien än den nyfödda Kosovostaten. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl