POPULARITY
Sofia Coppola har gjort en redan omdiskuterad film om Elvis Presleys unga hustru. Priscilla bygger på Priscilla Presleys självbiografi Elvis and Me. Hon var 14 år och Elvis 24 när de träffades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Expressens filmkritiker Maria Brander och kulturredaktionens Jenny Teleman diskuterar målade tånaglar, mjuka heltäckningsmattor, Elvis Graceland som en gyllene bur i ”Priscilla”. Vem är hon, kvinnan som går genom Sofia Coppolas alla filmer?NY BOK OM VÄXTERNA I EDITH SÖDERGRANS POESII år är det 100 år sedan poeten Edith Södergran dog. Hundraårsminnet uppmärksammas med en bok om växterna i hennes poesi. ”Flora poetica” är skapad av konstnären och formgivaren Martin Bergström tillsammans med Edith Södergran-experten Agneta Rahikainen. Nina Asarnoj träffar henne och besöker Martin Bergström i hans ateljé på Södermalm i Stockholm, där de vackra botaniska collagen i boken vuxit fram.FILMEN OM REALITY WINNER ÄR VECKANS VINNAREVeckans bästa filmpremiär är ”Reality”, enligt vår filmkritiker Björn Jansson. Filmen bygger på verkliga händelser och handlar om Reality Winner som plötsligt blir förhörd av FBI-agenter om sin tid i det amerikanska flygvapnet. De utreder om hon kan ha läckt uppgifter om Rysslands inblandning i det amerikanska valet 2016. Filmen växer till något som kan kallas en förhörsthriller, och Reality döms senare till drygt fem års fängelse. Björn Jansson har intervjuat filmens regissör och manusförfattare Tina Satter. KLASSIKERN: DIVORNAS DIVA MARIA CALLASSopranen Maria Callas lämnade ingen oberörd. Den 2 december skulle hon ha fyllt 100 år och det firar vi i Klassikern där Kerstin Berggren tecknar hennes porträtt.Programledare: Mårten ArntdzénProducent: Anna Tullberg
Legendarisk sångerska, divornas diva, århundradets största stjärna. Omdömena är många men ett är säkert - den grekisk-amerikanska sopranen Maria Callas (1923-1977) lämnade ingen oberörd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med sin intensiva röst och stora inlevelse gestaltade hon rader av färgstarka kvinnor på världens stora operascener och hon gjorde det på ett sätt som ingen tidigare upplevt. Men den styrka och självklarhet som hon utstrålade på scenen fanns inte i hennes privatliv. Där var osäkerheten legio och där härskade demonerna. Kerstin Berggren har lyft på slöjorna och berättar mer om den fascinerande sopranen i dagens Klassikern.
Med anledning av Sven-Bertil Taubes död i november 2022 här är en digital repris av reportaget "Närbild Sven-Bertil Taube" av Kerstin Berggren från december 2014. Efter åren på Dramatens elevskola var Sven-Bertil Taube under hela 1960-talet anställd på Dramaten i Stockholm där han gjorde roll efter roll. Men 1969 flyttade han till London för att filma och där han sedan blivit kvar under mer än 40 år. Under hela den här tiden har han fortsatt att spela teater, filma och sjunga,I Kulturradion Special med rubriken Närbild Sven-Bertil Taube", samtalar Kerstin Berggren med honom. De träffades i hans hem i London i samband med att han nyligen kom ut med en ny CD, Hommage som är en hyllning till vännerna Ulf Björlin, Olle Adolphson, Lars Forssell, Carl Fredrik Reuterswärd och Gunnar Bohman.
Ena dagen står han på pulten under Skanstullsbron i Stockholm, andra dagen debuterar han vid anrika operahus ute i Europa. Christian Karlsen brinner för att förmedla musik oavsett tidsepok, plats och publik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Musik är det förstorade örats konst, säger dirigenten Christian Karlsen.Han är en engagerad förmedlare av ny musik men också en entusiasmerande förvaltare av de gamla klassikerna, som Haydn och Mozart. De senaste åren har han blivit ett allt mer välkänt ansikte genom sin medverkan i SVT:s Kontrapunkt. Christian Karlsen dirigerar regelbundet i Nederländerna och Storbritannien har bland annat turnerat i Asien med London sinfonietta. Precis innan pandemin bröt ut debuterade han på Deutsche Oper i Berlin och Frankfurt, och i det här programmet får vi följa med när han gör sin debut på Musikverein i Wien där han dirigerar uruppförandet av Chaya Czernowins verk Atara.Vi gör också nedslag vid festivalen Gränslandet under Skanstullsbron i Stockholm, i Umeå med norrskensmusik av Kaija Saariaho och i Eskilstuna, där skolungdomar får möta rysk avantgarde i form av Galina Ustvolskajas musik.I programmet medverkar förutom Christian Karlsen även kompositören och dirigenten George Benjamin, regissören Gunilla Johansson Gyllenspetz och skådespelaren Krister Henriksson.En dokumentär från 2022 av Kerstin Berggren.
Ena dagen står han på pulten under Skanstullsbron i Stockholm, andra dagen debuterar han vid anrika operahus ute i Europa. Christian Karlsen brinner för att förmedla musik oavsett tidsepok, plats och publik. Musik är det förstorade örats konst, säger dirigenten Christian Karlsen.Han är en engagerad förmedlare av ny musik men också en entusiasmerande förvaltare av de gamla klassikerna, som Haydn och Mozart. De senaste åren har han blivit ett allt mer välkänt ansikte genom sin medverkan i SVT:s Kontrapunkt. Christian Karlsen dirigerar regelbundet i Nederländerna och Storbritannien har bland annat turnerat i Asien med London sinfonietta. Precis innan pandemin bröt ut debuterade han på Deutsche Oper i Berlin och Frankfurt, och i det här programmet får vi följa med när han gör sin debut på Musikverein i Wien där han dirigerar uruppförandet av Chaya Czernowins verk Atara.Vi gör också nedslag vid festivalen Gränslandet under Skanstullsbron i Stockholm, i Umeå med norrskensmusik av Kaija Saariaho och i Eskilstuna, där skolungdomar får möta rysk avantgarde i form av Galina Ustvolskajas musik.I programmet medverkar förutom Christian Karlsen även kompositören och dirigenten George Benjamin, regissören Gunilla Johansson Gyllenspetz och skådespelaren Krister Henriksson.En dokumentär från 2022 av Kerstin Berggren.
Den amerikanske tonsättaren Philip Glass har skrivit över 25 operor, mängder av film- och teatermusik, orkesterverk, pianomusik med mera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2019 fyllde Philip Glass egen grupp The Philip Glass Ensemble 50 år och detta firades med en internationell jubileumsturné, som bland annat besökte Stockholm och Malmö.Många har säkert hört Philip Glass musik utan att tänka på det. Som till exempel den musik han skrev för succéfilmen ”Timmarna”.På 60-talet samarbetade Philip Glass med Ravi Shankar i Paris. Internationellt uppmärksammad blev han med den banbrytande operan ”Einstein on the Beach”, som han gjorde tillsammans med Robert Wilson.De senaste åren har hans operor ”Satyagraha” och ”Akhnaten” nått en stor publik. Folkoperan och Cirkus Cirkörs uppsättning av den första av dem fick Philip Glass själv uppleva på BAM i New York.– Jag hamnade med Philip bakom scenen och då sa han att han var glad att han fått leva och se den här uppsättningen, berättar tenoren Leif-Aruhn Solén i programmet.Nu är han aktuell med cirkusoperan ”Circus Days and Nights”, skriven direkt för Cirkus Cirkör.Medverkar i programmet gör dirigent Karen Kamensek, Cirkus Cirkörs Tilde Björfors, musikjournalisten Hanna Höglund och givetvis Philip Glass själv.En dokumentär från 2021 av Kerstin Berggren.
Den amerikanske tonsättaren Philip Glass har skrivit över 25 operor, mängder av film- och teatermusik, orkesterverk, pianomusik med mera. Nu är han aktuell med cirkusoperan Circus Days and Nights, skriven direkt för Cirkus Cirkör. År 2019 fyllde Philip Glass egen grupp The Philip Glass Ensemble 50 år och detta firade den i dag 84-årige musiklegendaren och hans grupp med en internationell jubileumsturné, som bland annat besökte Stockholm och Malmö. Många har säkert hört Philip Glass musik utan att tänka på det. Som till exempel den musik han skrev för succéfilmen Timmarna. På 60-talet samarbetade Philip Glass med Ravi Shankar i Paris. Internationellt uppmärksammad blev han med den banbrytande operan Einstein on the Beach, som han gjorde tillsammans med Robert Wilson. De senaste åren har hans operor Satyagraha och Akhnaten nått en stor publik. Folkoperan och Cirkus Cirkörs uppsättning av den första av dem fick Philip Glass själv uppleva på BAM i New York. Jag hamnade med Philip bakom scenen och då sa han att han var glad att han fått leva och se den här uppsättningen, berättar tenoren Leif-Aruhn Solén i programmet. Operan Akhnaten, som handlar om den egyptiske faraonen, fick global spridning när Metropolitanoperan sände ut föreställningen live på bio. Dirigent var Karen Kamensek, som intervjuas i programmet. Vi får också möta Cirkus Cirkörs Tilde Björfors, musikjournalisten Hanna Höglund och givetvis Philip Glass själv. En dokumentär från 2021 av Kerstin Berggren.
Sopranstjärnan Malin Byström har firat stora triumfer på senare år, däribland som grevinnan Madeleine i Richard Strauss opera Capriccio och den lade hon grunden till på ett gym. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Långa föreställningar som Capriccio kräver mer än bara den stora sångarförmåga, den fantastiska röst och den härliga skådespelartalang som Malin Byström besitter: - Jag har lärt mig hushålla med krafterna, jag har vattenglas utplacerade här och där och ibland insydda halstabletter i mina kostymer, avslöjar Malin i den här dokumentären av kulturjournalisten Kerstin Berggren som gjort nedslag i Byströms operaresa under närmare tio års tid. Vid International opera awards i London 2018 utsågs hon till årets bästa kvinnliga sångerska, men redan 2012 förutspådde tenorstjärnan Placido Domingo att hon mycket snart skulle erövra operavärlden på bred front. Sedan dess har hon medverkat i succéer som Salome, Wilhelm Tell, Arabella, Rosenkavaljeren, Fedora och nu senast Capriccio. Hon har sjungit bland annat på Kungliga Operan i Stockholm, Royal Opera House i London, i operahusen i Amsterdam och Madrid och på Metropolitan i New York, men i Malins värld finns förstås även konserterna, skivinspelningarna, repetitionerna, instuderingen av nya roller, resorna, hotellen, träningen och familjen. Allt började i hemstaden Helsingborg där en ung Malin fick smak för sång, musik och att stå på scenen. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
Sopranstjärnan Malin Byström har firat stora triumfer på senare år, däribland som grevinnan Madeleine i Richard Strauss opera Capriccio och den lade hon grunden till på ett gym. Långa föreställningar som Capriccio kräver mer än bara den stora sångarförmåga, den fantastiska röst och den härliga skådespelartalang som Malin Byström besitter: - Jag har lärt mig hushålla med krafterna, jag har vattenglas utplacerade här och där och ibland insydda halstabletter i mina kostymer, avslöjar Malin i den här dokumentären av kulturjournalisten Kerstin Berggren som gjort nedslag i Byströms operaresa under närmare tio års tid. Vid International opera awards i London 2018 utsågs hon till årets bästa kvinnliga sångerska, men redan 2012 förutspådde tenorstjärnan Placido Domingo att hon mycket snart skulle erövra operavärlden på bred front. Sedan dess har hon medverkat i succéer som Salome, Wilhelm Tell, Arabella, Rosenkavaljeren, Fedora och nu senast Capriccio. Hon har sjungit bland annat på Kungliga Operan i Stockholm, Royal Opera House i London, i operahusen i Amsterdam och Madrid och på Metropolitan i New York, men i Malins värld finns förstås även konserterna, skivinspelningarna, repetitionerna, instuderingen av nya roller, resorna, hotellen, träningen och familjen. Allt började i hemstaden Helsingborg där en ung Malin fick smak för sång, musik och att stå på scenen. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
Konstnären Hilma af Klint (18621944) har fått stor uppmärksamhet på senare år, till och med en opera. Det här är dokumentären om den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hilma af Klint var en pionjär i det abstrakta måleriet. Hon efterlämnade omkring 1300 nonfigurativa verk som ingen utomstående hade fått se före hennes död. I sitt testamente skrev hon också att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död, men det skulle ändå komma att dröja in i våra dagar innan hennes konstnärliga betydelse blev synlig. 2013 visade Moderna Museet i Stockholm den dittills mest omfattande retrospektiva utställningen av henne, med cirka 230 verk, och i samband med den fick operasångerskan och producenten Mette af Klint idén till en opera. Hon upplevde musik och rörelse i många av Hilmas verk och insåg att tonsättaren Benjamin Staern med sin unika förmåga att kombinera färger och toner borde göra honom extra lämplig som kompositör. Kulturjournalisten Kerstin Berggren har i flera månader följt arbetet med kammaroperan "Hilma - an opera about hidden art" som hade urpremiär på Moderna Museet i Stockholm den 9 mars 2019 följt av en internationell premiär på Guggenheim-museet i New York i mitten av april samma år. I dokumentären medverkar Benjamin Staern, regissören Mira Bartov som skrivit librettot, Mette af Klint som gestaltar Hilma, operasångaren Fredrik af Klint som gör rollen som både sin farfar Hilmas brorson Erik och antroposofen Rudolf Steiner samt Eriks son Johan af Klint som tillsammans med sin far tog hand om Hilmas målningar. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
Konstnären Hilma af Klint (18621944) har fått stor uppmärksamhet på senare år, till och med en opera. Det här är dokumentären om den. Hilma af Klint var en pionjär i det abstrakta måleriet. Hon efterlämnade omkring 1300 nonfigurativa verk som ingen utomstående hade fått se före hennes död. I sitt testamente skrev hon också att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död, men det skulle ändå komma att dröja in i våra dagar innan hennes konstnärliga betydelse blev synlig. 2013 visade Moderna Museet i Stockholm den dittills mest omfattande retrospektiva utställningen av henne, med cirka 230 verk, och i samband med den fick operasångerskan och producenten Mette af Klint idén till en opera. Hon upplevde musik och rörelse i många av Hilmas verk och insåg att tonsättaren Benjamin Staern med sin unika förmåga att kombinera färger och toner borde göra honom extra lämplig som kompositör. Kulturjournalisten Kerstin Berggren har i flera månader följt arbetet med kammaroperan "Hilma - an opera about hidden art" som hade urpremiär på Moderna Museet i Stockholm den 9 mars 2019 följt av en internationell premiär på Guggenheim-museet i New York i mitten av april samma år. I dokumentären medverkar Benjamin Staern, regissören Mira Bartov som skrivit librettot, Mette af Klint som gestaltar Hilma, operasångaren Fredrik af Klint som gör rollen som både sin farfar Hilmas brorson Erik och antroposofen Rudolf Steiner samt Eriks son Johan af Klint som tillsammans med sin far tog hand om Hilmas målningar. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
Peter Mattei är en av vår tids största operasångare, med titelrollen i Mozarts "Don Giovanni" som ett av sina paradnummer. I den här dokumentären hör vi Mattei sjunga redan som 6-åring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Mattei har gjort ”Don Giovanni” åtskilliga gånger med olika regissörer. Bland dem finns den engelske teaterlegendaren Peter Brook i Aix-en-Provence 1998, då Peter Mattei fick sitt stora internationella genombrott. Matteis scenkonst kännetecknas av äkta sångarglädje, en sagolik barytonröst och ett härligt skådespeleri, och han sjunger lika entusiastiskt när han exempelvis tolkar sånger av Mahler och Schubert som amerikanska evergreens och argentinsk tango på turné i Norrbotten. I den här dokumentären utvecklar han sina tankar om sången och rösten, om det hårda arbetet som ligger bakom olika rolltolkningar och om samarbetet med olika regissörer, däribland Michael Haneke. Dokumentären är en mosaik av en nygjord och ett antal äldre intervjuer som kulturjournalisten Kerstin Berggren gjort med den idag 53-årige Mattei under 25 år - i New York, Paris, Wien, Aix-en-Provence och på andra ställen, för att inte tala om Luleå de drygt fyra milen norr om Piteå där han föddes en sommardag 1965. I programmet medverkar också Metropolitanoperans chef Peter Gelb och den franske regissören Patrice Chéreau. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
Peter Mattei är en av vår tids största operasångare, med titelrollen i Mozarts "Don Giovanni" som ett av sina paradnummer. I den här dokumentären hör vi Mattei sjunga redan som 6-åring. Peter Mattei har gjort Don Giovanni åtskilliga gånger med olika regissörer. Bland dem finns den engelske teaterlegendaren Peter Brook i Aix-en-Provence 1998, då Peter Mattei fick sitt stora internationella genombrott. Matteis scenkonst kännetecknas av äkta sångarglädje, en sagolik barytonröst och ett härligt skådespeleri, och han sjunger lika entusiastiskt när han exempelvis tolkar sånger av Mahler och Schubert som amerikanska evergreens och argentinsk tango på turné i Norrbotten. I den här dokumentären utvecklar han sina tankar om sången och rösten, om det hårda arbetet som ligger bakom olika rolltolkningar och om samarbetet med olika regissörer, däribland Michael Haneke. Dokumentären är en mosaik av en nygjord och ett antal äldre intervjuer som kulturjournalisten Kerstin Berggren gjort med den idag 53-årige Mattei under 25 år - i New York, Paris, Wien, Aix-en-Provence och på andra ställen, för att inte tala om Luleå de drygt fyra milen norr om Piteå där han föddes en sommardag 1965. I programmet medverkar också Metropolitanoperans chef Peter Gelb och den franske regissören Patrice Chéreau. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
Dirigenten Christoffer Nobin har arbetat med de flesta symfoniorkestrar och operahus i Sverige. Han har också många uppdrag utomlands och är mannen bakom musiken till operan Hion om natten. Hion om natten handlar om en by i mellaneuropa där ingen får vara vaken på natten men flickan Signa vaknar och får uppleva märkliga och kusliga saker. Operan bygger på text av Henrik Ståhl med musik av Christoffer Nobin. Det är mycket som väntar framöver för Christoffer Nobin. Under våren väntar samarbeten med bl a Norrköpings Symfoniorkester, Kungliga Filharmonikerna och Filharmonikerna i Köpenhamn, för att nämna några. Sedan ett år är Christoffer Nobin chefsdirigent och konstnärlig ledare för Östgöta Blåsarsymfoniker i Linköping. Kerstin Berggren träffade honom för ett musikaliskt samtal i en studio i Gamla stan i Stockholm. Christoffer Nobin har en gedigen musikalisk utbildning vid Malmö Musikhögskola och Konservatoriet i Köpenhamn. Han är utbildad klassisk sångare och spelade mycket trummor som ung i olika band. Något han fick nytta av senare i karriären. - Vad bra att du har spelat så mycket trummor, det kommer du att ha stor glädje av, sa Anders Eljas en gång till Christoffer Nobin.
Dirigenten Christoffer Nobin har arbetat med de flesta symfoniorkestrar och operahus i Sverige. Han har också många uppdrag utomlands och är mannen bakom musiken till operan Hion om natten. Hion om natten handlar om en by i mellaneuropa där ingen får vara vaken på natten men flickan Signa vaknar och får uppleva märkliga och kusliga saker. Operan bygger på text av Henrik Ståhl med musik av Christoffer Nobin. Det är mycket som väntar framöver för Christoffer Nobin. Under våren väntar samarbeten med bl a Norrköpings Symfoniorkester, Kungliga Filharmonikerna och Filharmonikerna i Köpenhamn, för att nämna några. Sedan ett år är Christoffer Nobin chefsdirigent och konstnärlig ledare för Östgöta Blåsarsymfoniker i Linköping. Kerstin Berggren träffade Christoffer Nobin för ett musikaliskt samtal i en studio i Gamla stan i Stockholm. Christoffer Nobin har en gedigen musikalisk utbildning vid Malmö Musikhögskola och Konservatoriet i Köpenhamn. Han är utbildad klassisk sångare och spelade mycket trummor som ung i olika band. Något han fick nytta av senare i karriären. - Vad bra att du har spelat så mycket trummor, det kommer du att ha stor glädje av, sa Anders Eljas en gång till Christoffer Nobin.
Skånes Dansteater i Malmö är ett kreativt centrum med sexton professionella dansare. Åsa Söderberg är vd och konstnärlig ledare. Här i Västra hamnen i Malmö, i Kockums gamla båghallar, skapar Skånes Dansteater sina föreställningar som bryter gränser och ger eko långt utanför Sveriges gränser. Nu arbetar man bland annat med det nya dansverket Nayrab som bygger en bro mellan en by i Syrien och Malmö. För koreografin svarar Laurence Yadi och Nicolas Cantillon. Föreställningens kompositör är Malmömusikern Tarek Alhadj. Skånes Dansteater har haft många framgångar, såväl hos kritikerna som hos publiken. I tre omgångar har man t ex spelat den största succén, Ben Wrights The feeling of going. Föreställningen spelades på Malmö Opera 2013, 2015 och på hösten 2017. - Att hamna i det där tillståndet, att man gjort en blockbuster och blivit årets musikalsensation, det var överraskande och mycket glädjande, säger Åsa Söderberg. Kerstin Berggren träffade Åsa Söderberg för ett samtal om Skånes Dansteater och den moderna dansens magi. I programmet spelas korta musikcitat från föreställningarna "The feeling of going" av den isländske artisten Jónsi med orkestrering av Jonas Nydesjö, från trailern till "To see the world while the light lasts" av John Adams, och Nigel Westlake, samt från"Something about wilderness" av Jean-Sebastién Côté . Vi hör också repetitionsmusik av Tarek Alhadj. I musikcitaten hörs också Malmö Operakör och Malmö Operaorkester.
Åsa Söderberg är vd och konstnärlig ledare för Skånes Dansteater, som håller till i Västra hamnen i Malmö. Nu är Kockums gamla båghallar ett kreativt centrum med sexton professionella dansare. Här skapar Skånes Dansteater sina föreställningar som bryter gränser och ger eko långt utanför Sveriges gränser. Nu arbetar man bland annat med det nya dansverket Nayrab som bygger en bro mellan en by i Syrien och Malmö. För koreografin svarar Laurence Yadi och Nicolas Cantillon. Föreställningens kompositör är Malmömusikern Tarek Alhadj. Skånes Dansteater har haft många framgångar, såväl hos kritikerna som hos publiken. I tre omgångar har man t ex spelat den största succéen, Ben Wrights The Feeling of Going. Föreställningen spelades på Malmö Opera 2013, 2015 och på hösten 2017. - Att hamna i det där tillståndet att man gjort en blockbuster och blivit årets musikalsensation - det var överraskande och mycket glädjande, säger Åsa Söderberg. Kerstin Berggren träffade Åsa Söderberg för ett samtal om Skånes Dansteater och den moderna dansens magi.
Redan som tolvåring turnerade han i Grums-trakten som spelman. I mer än 25 år har musikern, arrangören och kompositören Martin Hederos turnerat med olika grupper och konstellationer. Skidåkning och matlagning står högt i kurs - men det är musik som är viktigast för Martin Hederos. Han var med och grundade kultbandet Soundtrack of our lives och spelar nu i "Tonbruket". Kerstin Berggren träffade Martin i studion i Stockholm. Där trivs han med den 135 år gamla flygeln som har ett underbart mjukt sound och det mycket speciella pianot som låter vinyl, orgeln och fiolen som väcker spelmannen i Martin och folkmusiken som han återkommit till. Nyligen gav han ut sin kritikerrosade soloskiva Piano solos. Han har spelat med tecknaren och konstnären Jesper Waldersten på scenen, ett unikt samarbete i text, bild och musik. Martin Hederos har spelat med Ane Brun, Sofia Karlsson, Nina Persson, Anna Ternheim och många andra. Han har även släppt två duoskivor vardera med Mattias Hellberg och Nino Ramsby. Martin Hederos kan också höras på bio, i Peter von Poehls guldbaggebelönade musik till filmen Korparna.
I mer än 25 år har musikern, arrangören och kompositören Martin Hederos turnerat med olika grupper och konstellationer. Redan som tolvåring turnerade han i Grums-trakten som spelman. Skidåkning och matlagning står högt i kurs - men det är musik som är viktigast för Martin Hederos. Han var med och grundade kultbandet Soundtrack of our lives och spelar nu i "Tonbruket". Kerstin Berggren träffade Martin i studion i Stockholm. Där trivs han med den 135 år gamla flygeln som har ett underbart mjukt sound och det mycket speciella pianot som låter vinyl, orgeln och fiolen som väcker spelmannen i Martin och folkmusiken som han återkommit till. Nyligen gav han ut sin kritikerrosade soloskiva Piano solos. Han har spelat med tecknaren och konstnären Jesper Waldersten på scenen, ett unikt samarbete i text, bild och musik. Martin Hederos har spelat med Ane Brun, Sofia Karlsson, Nina Persson, Anna Ternheim och många andra. Han har även släppt två duoskivor vardera med Mattias Hellberg och Nino Ramsby. Martin Hederos kan också höras på bio, i Peter von Poehls guldbaggebelönade musik till filmen Korparna.
Den fransk-kanadensiske skådespelaren Yves Jacques har världen som sitt arbetsfält. På La Vilette i Paris framför han Robert Lepages moderna klassiker Far Side of the Moon som han gjort 280 gånger. Yves Jacques spelar inför närmare tusen personer i den stora salongen. I två timmar tar han oss med på en vandring i de två brödernas speciella tillvaro, den ene en egocentrisk, självupptagen tv-meteorolog, den andre en nördig amatörforskare som är närmast besatt av allt som handlar om rymden. Yves Jacques växte upp i Québec City där han gick på teaterskola och började medverka i TV. För en filmpublik är Yves Jacques kanske mest känd för sin medverkan i Denys Arcands filmer "Det amerikanska imperiets fall", "Jesus från Montreal" och "De barbariska invasionerna". Den sistnämnda fick en Oscar för bästa utländska film 2004. Robert Lepage har själv spelat föreställningen 120 gånger och Yves Jacques har hunnit med 280. Originalidén till Far Side of the Moon kom från den svenske manusförfattaren och regissören Peder Bjurman. Föreställningen hade premiär år 2000 och har spelats i 45 städer runt om i världen sedan dess - oftast med Yves Jacques på scenen. Nu väntar turné till Australien och Nya Zeeland. Kerstin Berggren träffade Yves Jacques i Paris i samband med föreställningen på La Villette.
Filmregissören Amanda Kernells skaparprocess börjar med skrivandet. Tankarna formuleras i ett manifest och scenerna skissas i teckningar som blir känsloladdade bilder, som i hennes succé Sameblod. Filmen "Sameblod" är berättelsen om hur sameflickan Elle Marja bryter med sin familj och sitt samiska ursprung. Uppbrottet är plågsamt och hennes nya liv i Uppsala har ett högt pris. Temat finns med i Amanda Kernells kortfilm "Stoerre Vaerie" som är en slags prolog till Sameblod. Amanda Kernell har gjort filmer i tio års tid och förädlat sitt uttryck med noggrannhet och känsla för bildens magi. "Sameblod" har gjort succé på filmfestivaler runt om i världen Hennes senaste kortfilm, "I will always love you Kingen", handlar om en ung kille som överger sin havande flickvän på förlossningen. Amanda Kernell är utbildad på Den danska filmskolan i Köpenhamn. Det var den långa utbildningen och auteurmetoden som lockade, att man fick skriva sin film själv. Kerstin Berggren åkte till Köpenhamn och träffade Amanda Kernell i ett samtal om filmskapande i allmänhet och Sameblod i synnerhet.
Filmen "Sameblod" har gjort succé på filmfestivaler runt om i världen. Amanda Kernell har gjort filmer i tio års tid och förädlat sitt uttryck med noggrannhet och känsla för bildens magi. "Sameblod" är berättelsen om hur sameflickan Elle Marja bryter med sin familj och sitt samiska ursprung. Uppbrottet är plågsamt och hennes nya liv i Uppsala har ett högt pris. Temat finns med i Amanda Kernells kortfilm "Stoerre Vaerie" som är en slags prolog till Sameblod. Hennes senaste kortfilm, "I will always love you Kingen", handlar om en ung kille som överger sin havande flickvän på förlossningen. Amanda Kernells skaparprocess börjar med skrivandet, tankarna formuleras i ett manifest och scenerna skissas i teckningar, sen ska allt förvandlas till magiska bilder Amanda Kernell är utbildad på Den danska filmskolan i Köpenhamn. Det var den långa utbildningen och auteurmetoden som lockade, att man fick skriva sin film själv. Kerstin Berggren åkte till Köpenhamn och träffade Amanda Kernell i ett samtal om filmskapande i allmänhet och Sameblod i synnerhet.
Hennes magiska kreationer i papper har burits av bl a Lady Gaga och Björk. Konstnären och modedesignern Bea Szenfeld rör sig hela tiden i gränslandet mellan design och konst. Alldeles nyligen var det kulturminister Alice Bah Kunke, som väckte uppmärksamhet på Nobelfesten med sin magnifika vita pappersbolero. I det här avsnittet av Spotlight berättar hon i samtalet med Kerstin Berggren om hur det gick till när det uppmärksammade plagget skapades. Bea Szenfeld har också skapat Station 5, ett gripande projekt om sorg som visats bl a på Vandalorum, i Dunkers kulturhus och i kryptan i Lunds domkyrka. En ny utmaning blev att göra kläderna till uppsättningen av Aniara på Malmö Opera förra våren. Om man gör som man alltid har gjort får man samma resultat som man alltid har fått. Det uttalandet skulle kanske litet hårddraget kunna sägas sammanfatta Bea Szenfelds verk.
Kerstin Berggren åkte till Quebec City för att träffa den världsberömde kanadensiske teaterskaparen, skådespelaren, manusförfattaren och filmregissören Robert Lepage. Robert Lepage har i trettio års tid fängslat publiken världen runt med sina fantasifulla föreställningar. Nu får han en egen hemmascen i Kanada. Jag kommer till centralstationen Gare du Palais i Quebec City med tåget från Montreal. Resan har gått genom ett nästan övernaturligt färgsprakande höstlandskap i rött, gult och orange. Hit till Québec kom Alfred Hitchcock i början av 50-talet för att spela in sin film "I Confess", som blev ett suggestivt porträtt av dåtidens Quebec. Sen dess har Québec fått en annan skildrare i stadens egen son, den världsberömda teaterkonstnären Robert Lepage. Nu äntligen får han sin egen teater och jag är här för att träffa honom. Vi vill skapa en modern teater för det här århundradet, där konstnärer från alla områden ska kunna mötas och arbeta med den modernaste tekniken, säger Robert Lepage och poängterar att han kanske är litet väl ambitiös och pretentiös när han säger så, men det är hans målsättning med den nya teatern Le Diamant, Diamanten. Men vi ville också ha en plats som skulle vara en fri yta och nu får vi en ny flexibel teater som vi kan använda som vi vill, påpekar lägger Robert Lepage. Det var här i Quebec City som Robert Lepage föddes 1957 och han har blivit hemstaden trogen, samtidigt som han i trettio års tid turnerat världen runt med sina uppmärksammade föreställningar. Han är teaterregissör, skådespelare, manusförfattare och filmregissör. Särskilt hans sätt att använda ny teknik har väckt stort uppseende. Alltifrån de stora, tekniskt mycket avancerade föreställningarna på Metropolitan- operan till små enmansföreställningar, präglade av scenisk magi. Nu får vi en ny flexibel teater som vi kan använda som vi vill Robert Lepage Ett axplock - The Dragons trilogy", "The Seven Streams of the River Ota," "The Andersen Project", "Playing Cards", den senaste självbiografiska "887" - och inte minst den här: Lepages film "The Far side of the moon"- Kanadas Oscarsbidrag 2005- bygger på pjäsen med samma namn, som den svenske manusförfattaren och regissören Peder Bjurman kom med originalidén till. Far Side of the moon spelas fortfarande, sjutton år efter premiären. I höst i bland annat Bryssel och Paris, men den spelas just nu inte i Quebec. Det främsta skälet till att ha en egen teater är förstås att få en hemmascen här i Quebec City så att vi kan arbeta fram och spela föreställningar här innan vi åker ut i världen på turné, säger Robert Lepage som verkligen längtar efter sin nya teater. Den nya teatern Le Diamant ska ligga vid Place d´Youville. Det är en strategisk plats minst sagt, alldeles vid stadsmuren och Port Kent som leder in till gamla stans huvudgata. Man har sparat ytterväggarna på det gamla KFUM-huset och bakom den fasaden ska teaterbyggnaden växa upp, formad som en facett-slipad glaslåda som för tankarna till just en diamant. Diamanten kommer att ligga precis intill det gamla tegelhuset Le Capitol som inhyser en teatersalong, ett hotell och en restaurang. Där satt faktiskt Alfred Hitchcock och smorde kråset på premiärfesten när "I Confess" hade haft galapremiär här i Quebec en vinterkväll 1952. En dröm som går i uppfyllelse Robert Lepage Den nya teatern beräknas stå klar 2019 och Diamanten är också tänkt att bli en magnet för internationella gästspel - teater, nycirkus, opera och film. Hur känns det nu när du kommer att få din egen drömteater? Ja det är förstås en dröm som går i uppfyllelse, svarar Robert Lepage och ler stort. --Så länge jag kan minnas har jag skickat ut mina föreställningar i världen, nu är det dags att även kunna bjuda in publiken hit till Quebec. Kerstin Berggren kulturnytt@sverigesradio.se
Den brittiske konstnären John Akomfrah fick nyligen årets Artes Mundi-pris på 40 000 pund. Hans suggestiva verk Vertigo Sea om havet som hot och hopp gjorde stort intryck på Venedigbiennalen 2015. Den stora filminstallationen Vertigo Sea började som ett försök att skapa utrymme för förståelse och empati när det gäller flyktingsituationen runt Medelhavet i dessa dagar. Från en vägg väller Vertigo Sea fram på tre stora bildskärmar. Det är överväldigande, fascinerande, vackert, skrämmande och upprörande på samma gång. Det som binder ihop alla delar i filmen är havet - en plats som både kan vara fruktansvärt hemsk men också otroligt vacker, säger John Akomfrah i Spotlight. Han har grävt djupt i filmarkiven och hittat naturfilmer från BBC, gamla journalfilmer om isbjörnsjakt vid Spetsbergen och valfångst. Vi ser människor kastas i havet från helikoptrar av argentinsk militär och vi ser slavar som knuffas i havet från skepp för att dricksvattnet inte räcker till alla. Kerstin Berggren träffade John Akomfrah 2015 när Bildmuseet i Umeå visade Vertigo Sea som första museum efter premiären på Venedigbiennalen.
I en liten stuga i Minnesota, USA, skapade vår svenska mezzo-sopranstjärna Anne Sofie von Otter gränsöverskridande musik med amerikanska stråkkvartetten Brooklyn Rider. Detta kreativa möte resulterade i den nya skivan So Many Things med låtar av Rufus Wainwright, Sting, Kate Bush och Anders Hillborg bland andra. Kerstin Berggren hälsade på Anne Sofie von Otter hemma i köket och fick veta att hon förutom att ge sig ut på musikaliska äventyr också är väldigt förtjust i simbassänger. Anne Sofie von Otter har i mer än trettio år sjungit över hela världen, i olika operahus och på mängder av scener. Många av de nutida klassiska tonsättarna har rätt mycket gemensamt med de riktigt bra poptonsättarna, i något slags musikaliskt språk eller rytmiskt driv och jag har valt sånger jag verkligen gillar, säger hon i Spotlight.
-Jag sätter aldrig upp en pjäs eller en opera två gånger. Jag är intresserad av själva arbetsprocessen och inte slutresultatet, säger den legendariske regissören. I mer än 50 år har han arbetat över hela världen med teater och opera. Mellan 1970 och 1985 var han konstnärlig ledare på Schaubühne i Berlin, där han bl a samarbetade med Bruno Ganz. Nu har Peter Stein för första gången regisserat i Sverige-på Malmö Opera, och för första gången har han tagit sig an MozartsFigaros Bröllop. I Spotlight med Kerstin Berggren berättar Peter Stein även om ett mycket speciellt möte med den italienske stjärndirigenten Riccardo Muti.
Hennes målningar är stora och färgstarka. Astrid Sylwan jobbar med hela kroppen. Det är skönt att vara svettig efter ett pass i ateljén tycker hon. Astrid Sylwan har i fem års tid jobbat med en stor utsmyckning på en av Citybanans perronger vid T-centralen i Stockholm och hon har också nyligen gjort en stor väggmålning på restaurangen Sturehof. Men det är i ateljén vid ett båtvarv utanför Stockholm som hon tillbringar sin mesta tid. Där hamnar hennes idéer och känslor för stunden på de stora dukarna med massor av färger och fantasieggande former. Kerstin Berggren besökte Astrid Sylwan i ateljén
-Teatern kommer alltid att överleva, det kommer alltid att finnas behov av att uppleva levande människor på scenen, säger Björn Granath i Spotlight med Kerstin Berggren. Han har stått på scenen i över 50 år - Björn Granath, en av Sveriges mest folkkära skådespelare. Nu senast har han regisserat Shakespeares Richard III med Özz Nujen i alla rollerna. Björn Granath började i Pistolteatern, fortsatte i teatergruppen Narren och han var med i det legendariska tältprojektet på 70-talet. Han är den store introduktören i Sverige av Dario Fos dramatik och i snart 30 år har han arbetat på Dramaten. Han har filmat med George Clooney i The American, han var med i Män som hatar kvinnor och för en hel generation är han Madickens pappa. Det är många filmer och teateruppsättningar som haft Björn Granaths namn i rollistan.
Sean Connery, Pierce Brosnan, Colin Firth and Anthony Hopkins were his students. This episode of Spotlight is dedicated to the Swedish legendary drama teacher and dancer Yat Malmgren. Yat Malmgren started as a dancer and performed in Germany, France, England, USA and South America. In England he worked together with Christopher Fettes and John Blatchley at The Drama Centre from the start in the early sixties. Many famous actors have been students at the school: Frances de la Tour, Anastasia Hille, Simon Callow, Geraldine James, Helen McCrory, Michael Fassbender, Tom Hardy, to name a few. Kerstin Berggren interviewed Yat Malmgren at The Drama Centre in London in 2000 for The Swedish Radio. Yat Malmgren who was born in Sweden in 1916, died 2002 at the age of 86 .
Sean Connery, Pierce Brosnan, Colin Firth och Anthony Hopkins var hans elever. Yat Malmgren från Gävle skulle ha fyllt 100 år i år. Legendarisk i London men nästan okänd i Sverige. De båda James Bond - Sean Connery och Pierce Brosnan satte stort värde på Yat Malmgrens metod. Connery sa nej till ett filmkontrakt i Hollywood för att kunna fortsätta sin undervisning hos Yat och Pierce Brosnan är Yat evigt tacksam: - Yat var den bästa lärare jag haft och tiden på Drama Centre gav mig en enorm arbetsdisciplin, säger Pierce Brosnan i Spotlight. Yat Malmgren började som dansare och uppträdde i England, USA och Sydamerika. I England träffade han Rudolf Laban och fick möjlighet att uttolka Labans rörelseteorier. Det blev grunden för Yats utbildning av skådespelare. Yat Malmgren avled 2002, 86 år gammal men hans pedagogik lever vidare på scenskolan i Göteborg där man i 50 år använt sig av Yat Malmgrens metoder i utbildningen. Staffan Göthe, Gunilla Nyroos och Göran Stangertz är några av eleverna som tagit med sig lärdomarna i skådespeleriet. Spotlights julspecial baseras på två radioprogram som Kerstin Berggren gjorde år 2000.
Han har stått på scenen i över 50 år - Björn Granath, en av Sveriges mest folkkära skådespelare. Nu senast har han regisserat Shakespeares Richard III med Özz Nujen i alla rollerna. Han började i Pistolteatern, fortsatte i teatergruppen Narren och han var med i det legendariska tältprojektet på 70-talet. Björn Granath är den store introduktören i Sverige av Dario Fos dramatik och i snart 30 år har han arbetat på Dramaten. Han har filmat med George Clooney i The American, han var med i Män som hatar kvinnor och för en hel generation är han Madickens pappa. Det är många filmer och teateruppsättningar som haft Björn Granaths namn i rollistan.– Teatern kommer alltid att överleva, det kommer alltid att finnas behov av att uppleva levande människor på scenen, säger Björn Granath i avsnitt 75 av Spotlight med Kerstin Berggren.
Hennes målningar är stora och färgstarka. Astrid Sylwan jobbar med hela kroppen. Det är skönt att vara svettig efter ett pass i ateljén tycker hon. Astrid Sylwan har i fem års tid jobbat med en stor utsmyckning på en av Citybanans perronger vid T-centralen i Stockholm och hon har också nyligen gjort en stor väggmålning på restaurangen Sturehof.Men det är i ateljén vid ett båtvarv utanför Stockholm som hon tillbringar sin mesta tid. Där hamnar hennes idéer och känslor för stunden på de stora dukarna med massor av färger och fantasieggande former.Kerstin Berggren besökte Astrid Sylwan i ateljén för det 74 avsnittet av Spotlight.
The legendary theatre and opera director Peter Stein is for the first time directing in Sweden, Mozart´s The Marriage of Figaro, at Malmö Opera. The German theatre and opera director Peter Stein has been working in theatre and opera for more than 50 years, on stages all over the world. He has great respect for the text and for the music. - I always try do do what is written in the score, Peter Stein says to Kerstin Berggren in this episode of Spotlight. He is specially interested in the process of rehearsing.Peter Stein never does a play or an opera twice so the production in Malmö is his first Figaro.You can hear these singers In short quotes from a rehearsal: Susanna - Rebecca Nelsen; Il Conte Almaviva - Kostas Smoriginas;La Contessa - Evgeniya Sotnikova;
I en liten stuga i Minnesota, USA, skapade vår svenska sopranstjärna Anne Sofie von Otter gränsöverskridande musik med amerikanska stråkkvartetten Brooklyn Rider. Detta kreativa möte resulterade i den nya skivan So Many Things med låtar av Rufus Wainwright, Sting, Kate Bush och Anders Hillborg bland andra. Kerstin Berggren hälsade på Anne Sofie von Otter hemma i köket och fick veta att Anne Sofie förutom att ge sig ut på musikaliska äventyr också är väldigt förtjust i simbassänger. Anne Sofie von Otter har i mer än trettio år sjungit över hela världen, i olika operahus och på mängder av scener. – Många av de nutida klassiska tonsättarna har rätt mycket gemensamt med de riktigt bra poptonsättarna, i något slags musikaliskt språk eller rytmiskt driv och jag har valt sånger jag verkligen gillar, säger hon i Spotlight.
Nina Stemme spelar huvudrollen som Isolde när Metropolitan i New York sänder sin hundrade föreställning live till biografer över hela världen. Kerstin Berggren har varit med från starten. I tio år har Metropolitan i New York sänt opera live till biografer runt om i världen. Från början var det sju länder inblandade- idag är det 70. Säsongens premiär, Wagners Tristan och Isolde som sänds den 8 oktober med Nina Stemme i rollen som Isolde. Det blir den hundrade operan som direktsänds på bio från Met. Den 22 oktober sänds Mozarts Don Giovanni ut via HD-live, då med svenska Malin Byström i huvudrollen.Nina Stemme och Malin Byström medverkar i det här avsnittet av Spotlight, liksom operachefen Peter Gelb som berättar om tankarna bakom hela HD-livesatsningen.
Många känner honom som Harry Potters ärkefiende Lord Voldemort. Nu har skådespelaren Ralph Fiennes tacklat en annan skurk - Shakespeares Richard III. Skådespelaren och regissören Ralph Fiennes är ett välbekant ansikte för biobesökare världen runt. Han fick äran att ta över efter Judy Dench som M i James Bond-filmerna och förutom Lord Voldemort i Harry Potterfilmerna har Ralph Fiennes gjort avtryck i t ex Grand Budapest hotell, A Bigger Splash, Schindlers list, The Constant Gardener och Den engelske patienten.På teaterscenen har Ralph Fiennes gestaltat de flesta stora rollerna och den senaste i raden blev alltså Shakespeares främste skurk Richard III.Uppsättningen på Almeida Theatre i Islingon i norra London tog fasta på kopplingarna bakåt. Richard III gjorde en sensationell entre 2012 när akeologer hittade kungens benrester under en parkeringsplats i Leicester.Ralph Fiennes Richard steg också upp på scenen när turbulensen i den brittiska politiken var som värst. Brexitkampanjen och folkomröstningen blev ju grogrund för intriger och svek som nådde närmast shakespearianska höjder.Kerstin Berggren reste till London för ett rundabordssamtal med Ralph Fiennes om hans Richard III.
Följ med på en vandring i ett operahus med fjorton våningar ovan jord och åtta våningar under. Och hör Placido Domingo berätta om huset som sov i 72 år men sen blev supermodernt. I dagens påskspecial går vi tillbaka till 2003. Kerstin Berggren höll på med en programserie i P1 om olika operahus i världen, och hade länge tänkt titta närmare på Teatro Real i Madrid, ett operahus som varit stängt i mer än 70 år. Så blev det plötsligt möjligt att åka dit, just när Placido Domingo var på besök för att sjunga Wagners Valkyrian. Mer än fyrtio olika journalister från radio, tv och tidningar ville intervjua världstenoren, men han valde tre. En av dem som fick en exklusiv intervju med Placido Domingo var SR:s Kerstin Berggren, som nu plockat fram sitt reportage från 2003.
När den italienske stjärndirigenten var chef för La Scala lyckades han med en mycket speciell list få tillbaka några av de stora operamästerverken till La Scalas scen efter 20 års frånvaro -Det är otroligt viktigt att föra ut den klassiska musiken till en större publik. Det säger Riccardo Muti, som för fem år sedan fick ta emot världens största musikpris, The Birgit Nilsson Music Prize, på en miljon dollar. I Spotlight avslöjar han vilken stor musikpersonlighet det var som fick honom att ägna sig åt musiken. Och det var inte Toscanini...Kerstin Berggren fick en exklusiv intervju med honom i Salzburg och gjorde ett program som många radiolyssnare ofta frågar efter. Nu finns det som påskspecial i Spotlight!
Det är dags för veckans klassiker som handlar om den legendariska teatern Old Vic i London. Kerstin Berggren träffar bland andra Kevin Spacey. Sen gammalt kallas den bara rätt och slätt Old Vic- ett av Londons klassiska teaterhus. Här på södra sidan av Themsen, vid Waterloostationen har alla de stora namnen trampat på tiljorna. Laurence Olivier, Peggy Ashcroft, Sybil Thorndike, John Gielgud - listan kan göras hur lång som helst. Efter många krisår räddades teatern och Kevin Spacey blev sensationellt ny konstnärlig ledare för tio år sen och det blev starten på en ny blomstringstid. I Klassikern berättar Kerstin Berggren om Old Vic och den kvinnliga eldsjäl som drog igång verksamheten vid förra sekelskiftet, pionjären Lilian Baylis.I programmet medverkar också den legendariske teatermannen Peter Hall och Kevin Spacey.
I helgen kom beskedet att Bodil Malmsten gått ur tiden, att hennes ivriga röst och glada skratt tystnat. Kerstin Berggren träffade Bodil Malmsten första gången 1996 och gjorde detta program. Bodil Malmstens andra roman, Nästa som rör mig hade precis kommit ut. Det var två år efter den första romanen Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån. Under samtalet berättar hon hur hon arbetar när hon skriver, hur viktiga hennes romanfigurer är och vad det är som avgör om det blir en dikt, en roman eller kanske en pjäs.Hör Bodil Malmsten från 1996 i detta extra avsnitt av Spotlight.
The Swedish clarinetist and conductor Martin Fröst has embarked upon a multi-year project entitled Genesis which explores the source and development of music for a period of 2000 years. Genesis is inspired by dance and folk, music drawn from sacred rituals of praise and music as pure entertainment. It also includes new work from the Swedish composer Anders Hillborg. The project had its premiere in December 2015 with the Royal Stockholm Philharmonic Orchestra.Kerstin Berggren met Martin Fröst for a Spotlight talk about the project.Genesis follows Martin Fröst´s hugely innovative visual project Dollhouse, released worldwide on disc as Roots
Humor, allvar, radio, TV - inget är främmande för William Spetz som helst av allt vill bli skådespelare. Men först Melodifestivalen där han ska vara programledare i finalen tillsammans med Gina Dirawi. Större programledarjobb kan man inte tänka sig men William Spetz tar det hela med ro.Just nu är han aktuell med den nya humorserien i Sveriges Radio P3 22 kvadrat. Tidigare gjorde han Dokumentär individ för P3.William Spetz började blogga som elvaåring, fortsatte via Västerbottens Kurirens ungdomsblogg och upptäckte möjligheterna med YouTube. Med humorspäckade videobloggar fick William massor av följare. Därefter gick han vidare till SVT med serier som Williams lista och skådespelarporträtten i serien Låt oss ställa till en scen. Skådespeleriet är det han vill gå vidare med. - Det finns så mycket gråzoner i livet och det är det man vill förmedla i sitt uttryck också, säger William Spetz. Det är inte bara roligt och inte bara allvarligt, konstaterar han i det här avsnittet av Spotlight med Kerstin Berggren, där han också berättar om hur det var att vara utsänd reporter för Musikhjälpen i Mocambique.
Kenneth Branagh, Judi Dench and Shakespeare is a successful combination. Both on stage and in cinemas. Kenneth Branagh Theatre Company at the Garrick Theatre in London's West End started off with Shakespeare's The Winter's Tale with both the actor manager himself and Judi Dench in the cast. I have had a thirty year creative relationship with Judi Dench. She is a remarkable performer, says Branagh about his long time actor friend.The Winter's tale has reached an even bigger audience in cinemas and there is more Shakespeare to come from the company. This summer Branagh will direct Romeo and Juliet with Derek Jacobi as Mercutio.The company is staging five more plays, ending the season with John Osborne's The Entertainer with Kenneth Branagh as Archie Rice.Kerstin Berggren met Kenneth Branagh at The Garrick Theatre and in this 49:th episode of Spotlight they talk about Shakespeare, The Winter's Tale, the company and of course about Kurt Wallander.
Opera var inget självklart framtidsalternativ för Jonas Forssell men nu har han komponerat tretton stycken. Men han är också teatermusiker, librettist och nybliven doktor i opera. Multimusikanten Jonas Forssell har i avhandlingen Textens transfigurationer ägnat sig åt operans text. Den är lika viktig för verket som musiken menar han:-Texten och musiken ska sitta ihop. Gör de inte det är det inget bra stycke.Jonas Forssells debutopera Hästen och gossen hade urpremiär 1988 på Norrlandsoperan i Umeå. Då träffades Jonas och Kerstin Berggren för första gången i samtal om hans arbete. Sedan dess har det blivit många möten under årens lopp.I veckans Spotlight diskuterar man bland annat repertoaren på operahusen idag. Den kunde vara mer samtida, anser Jonas Forssell som själv i sina verk ofta tagit upp dagsaktuella ämnen.Som i operorna Amforta och Träskoprinsessan, och inte minst i Death and the Maiden. Den bygger på Ariel Dorfmans pjäs om en plågad latinamerikansk kvinna som av en slump möter sin torterare. Och operan Riket är ditt, som blev en succé vid urpremiären på Vadstenakademin 1991, är också ett bra exempel. Den tar upp flyktingproblematiken ett ämne som ju är ytterst aktuellt även idag.
-Alla säger att jag är så arg men ingen frågar varför jag är arg, sa nobelpristagaren Harold Pinter till teaterskribenten Michael Billington. I Spotlights julspecial hörs Harold Pinters röst och andras röster om honom.Kerstin Berggren har plockat fram en godbit ur sitt arkiv. Programmet gjordes i samband med att Harold Pinter tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2005.Kerstin Berggren vandrar i Pinters barndomskvarter i Hackney i östra London och pratar med skådespelarna Douglas Hodge och Lindsay Duncan.Medverkar gör också kritikerna Michael Billington och Benedict Nightingale, och Sveriges Radios legendar Torsten Ehrenmark minns ett möte på en pub med den store dramatikern.Översitteri och hot från myndigheter var en drivkraft i Harold Pinters författarskap. I hans pjäser finns ofta ett dolt, outtalat hot mot den lilla människan. När som helst kan man bli bortförd, hunsad eller bestraffad.Hos Pinter kan dialogen ofta te sig nonsensartad men innehåller ett existentiellt djup.Efter en trög start tog hans karriär som dramatiker fart. Pjäser som Födelsedagspartyt, Hemkomsten och Ingen mans land räknas som moderna klassiker.
"Vertigo Sea started really as an attempt to think about what is happening in the Mediterranean at the moment." I wanted to find a way of creating a kind of facility for empathy and understanding, because that seems to me to be what you dont get most of the time when you look at the news.The British artist John Akomfrah's three-screen film installation Vertigo Sea made a huge impact on visitors and critics at the 2015 Venice Biennale. Vertigo Sea got its first Scandinavian screening at Bildmuséet in Umeå in the north of Sweden, where Kerstin Berggren met John Akomfrah for a Spotlight-talk about Johns work and in particular Vertigo Sea with its special sound and the magnificent mix of old and new films and images. The thing that connects all of them is, of course, the sea. Both the sea as a terrible, raging, angry space but also a place of incredible beauty. This was important to me that people got both at the same time. When people come out that is what they say to me: "I dont understand how something so beautiful can be so terrible."
Yat Malmgren har blivit legendarisk inom den engelska teatervärlden. Sean Connery, Anthony Hopkins, Colin Firth och Pierce Brosnan är några av den långa rad skådespelare som hade honom som lärare. Till eleverna hörde också en hel generation svenska skådespelare i Göteborg. Yat Malmgren hette egentligen Gert Malmgren. Han föddes i Gävle 1916 och blev tidigt fascinerad av teatern och började som skådespelare. Så småningom inledde han en framgångsrik danskarriär utomlands och blev guldmedaljör i dans 1939 i Bryssel. I början av 60-talet startade han Drama Centre i London.Kerstin Berggren träffade Yat Malmgren i London när han var 84 år och strax därefter blev han hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Två år senare dog han. Alldeles nyligen har hans kollega och samarbetspartner Christoffer Fettes kommit ut med boken: A Peopled Labyrinth, som sammanfattar Yat Malmgrens teaterpedagogiska teorier.
Knutte Wester är konstnären som alltid står på de svagas sida. I ögonhöjd med dem han skildrar ger han liv och känslor åt de svåra frågor som kantar flyktingars liv. Detta avsnitt av Spotlight är ett önskereportage från Kerstin Berggrens eget arkiv. Historien om flyktingpojken Gzim har gått rakt in i hjärtat hos de som mött honom i konstnären Knutte Westers verk. De möttes på en flyktingförläggning i Boliden i Västerbotten, blev vänner och sen har deras kontakt resulterat i flera utställningar om Gzims väg genom livet, men även i en uppmärksammad dokumentärfilm.Knutte Wester arbetar framför allt med skulptur, film och teckning och hans verk ger röst åt människor som sällan hörs i samhällsdebatten. För att komma dem nära flyttar han gärna sin ateljé till dem han vill skildra.Kerstin Berggren har träffat Knutte Wester regelbundet sedan han gick ut Konsthögskolan i Umeå för drygt tolv år sedan och i det här avsnittet av Spotlight får lyssnarna följa med på en resa mellan ateljéer, flyktingbarn och filmpremiärer.
Mats Eks svanar dansar igen. Nu på Kungliga Operan i Stockholm, 28 år efter världspremiären i Umeå. Hur minns man ett dansverk och hur förmedlar man rörelserna till en ny generation dansare?Det har Kerstin Berggren funderat över i kulturreportaget Mats Ek och Svansjön.Rörelseminnet är starkare än det intellektuella minnet.Har man en gång lärt sig cykla glömmer man det inte, säger Mats Ek.Han medverkar i programmet tillsammas med dirigenten JonathanDarlington och Monica Mengarelli som dansade drottningmodern i premiären 1987.En roll som hon nu förmedlat vidare till dagens unga dansare.Mats Eks uppsättning av Svansjön blev en världssuccé.Då användes inspelad musik, men nu har Hovkapellet intagit orkesterdiket