Podcasts about i mellan

Ju populärare sport, desto mer politisk riskerar den att bli. I Mellanöstern vill många politiska och religiösa ledare använda fotbollen på sin planhalva i syfte att vinna prestige och makt, skriver Leif Stenberg, professor i islamologi och forskningsledare för ett projekt om fotboll, religion och identitet vid The Aga Khan university i London. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Mellanöstern är konspirationsteorier en del av vardagen. Hör osannolika rykten om allt från att israeliska attack-hajar placerats ut i Röda havet till att prinsessan Dianas död var iscensatt. Över hela världen sprids konspirationer och rykten, men i Mellanöstern blandas konspirationer med verkliga skruvade händelser så att det ibland blir svårt att skilja på verkligheten och konspirationen. Ledare i arabvärlden återger ofta rena konspirationsteorier i sina offentliga tal.Rykten runt prinsessan DianaEfter att prinsessan Diana dog i en bilolycka började en konspirationsteori cirkulera om att hennes död egentligen var organiserad av brittiska säkerhetstjänsten eller brittiska kungahuset eftersom de ville stoppa hennes relation med den egyptisk-brittiske affärsmannen Dodi al-Fayed. Bland dem som spred dessa rykten fanns Dodi al-Fayeds egen pappa, miljardären Mohamed al-Fayed som ägde varuhuset Harrods. Trots att utredningar visat att den troliga orsaken till olyckan var att chauffören var berusad och körde för fort så fortsätter konspirationen att spridas.Antisemitiska konspirationerI Mellanöstern florerar en mängd antisemitiska och Israel-fientliga konspirationsteorier. Det handlar om allt från den gamla antisemitiska myten om att en judisk världskonspiration styr världen till att Israel skulle ha placerat ut hajar med syfte att attackera turister för att sabotera turismen i Röda havet. Blandat med de rena konspirationerna används ofta en hatisk och antisemitisk retorik från en rad ledare i regionen.Konspirationer om väst och USAEtt annat fält av konspirationsteorier handlar om hur USA och västvärlden i hemlighet styr utvecklingen i Mellanöstern. Det finns till exempel en teori om att USA ligger bakom jordbävningar i Turkiet eller att USA ska ha hjälpt till att skapa terrorgruppen den islamiska staten. Samtidigt som vilda konspirationer sprids om USA anser många att USA genom sitt verkliga agerande bidragit till att favorisera vissa ledare och försvagat demokratisträvanden i regionen.Historien om att syriska upproret var fejkI samband med den arabiska våren spreds konspirationsteorier om att demonstranterna egentligen inte var på plats i Syrien utan att till exempel protesterna i Homs iscensattes i en studio i Qatar.En annan spridd konspiration i Mellanöstern handlar om att den svenska socialtjänsten omhändertar muslimska barn. Hör om konspirationsteoriernas funktion och hur de blivit en del av vardagen i Mellanöstern.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, Samar Hadrous, EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark

Iran har hotat att verkställa dödsstraffet mot den svenske forskaren Ahmadreza Djalali inom kort. Hör varför länder i Mellanöstern utför de flesta av världens avrättningar, näst efter Kina. Den svenske forskaren Ahmadreza Djalali fängslades i Iran 2016 och har dömts till döden anklagad för spioneri. Tidigare har den iranska nyhetsbyrån Isna uppgett att Iran haft för avsikt att avrätta honom senast den 21 maj, men det datumet kan nu komma att ändras uppger källor på Irans utrikesdepartement. Djalali har hållits fängslad i det ökända Evin-fängelset och hans avrättning har skjutits upp flera gånger tidigare.Ahmadreza Djalali tros ha torteratsEnligt flera vittnesmål har Djalali utsatts för tortyr och hans hälsa har förvärrats under tiden i fångenskap. Samtidigt som Iran hotar att avrätta forskaren har det pågått en rättegång i Sverige mot en högt uppsatt iranier som anklagas för krigsbrott och för att ha legat bakom massavrättningar i Iran år 1988. Enligt nyhetsbyrån Reuters kan hotet om att avrätta Djalali vara en metod från Iran för att sätta press på Sverige, något Iran förnekat. Enligt officiella iranska uttalanden är Djalalis dödsstraff fastlagt och kommer att verkställas.De länder i Mellanöstern där flest avrättasOm Kina undantas så står några länder i Mellanöstern för närmare 90 procent av alla avrättningar i världen, enligt rapporter från till exempel människorättsorganisationen Amnesty. Iran, Egypten, Irak och Saudiarabien är de länder i området som avrättar flest. I mars 2022 avrättade Saudiarabien 81 personer i en av de största massavrättningarna de senaste åren. I Mellanöstern har också ickestatliga aktörer som terrorgruppen IS genomfört avrättningar och spridit filmer av dödandet i propagandasyfte. IS har avrättat journalister som amerikanske James Foley men också koptiska kristna gästarbetare från Egypten och syriska soldater. Hör våra korrespondenter Johan Mathias Sommarström som kände den avrättade amerikanska journalisten och Cecilia Uddén som varit i byn som de kristna gästarbetarna kom ifrån.P1:s Mellanösternpodd om varför Mellanöstern fortsätter att använda sig av avrättningar trots att allt fler länder i världen överger dödsstraffet.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Kavoos Akhtari reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Joakim Persson

I Mellanöstern används svordomar och kärleksbetygelser med samma passion. I vår språkskola hör du varför det är en grov smädelse att säga du son av en sko och varför älsklingen kallas min lever. Vi berättar om de mest poetiska kärleksuttrycken och de smutsigaste förolämpningarna på arabiska, kurdiska och turkiska. En av de mest kända offentliga smädelserna var när Syriens dåvarande försvarsminister kallade den palestinske ledaren Yassir Arafat för son av 60 000 hundar, du son av 60 000 prostituerade. År 2008 fick USA:s president George W Bush ducka då en man kastade sin sko mot honom i Iraks huvudstad Bagdad. I Turkiet har president Tayyip Erdogan förbjudit förolämpningar av honom och tusentals har dömts efter att ha ansetts förolämpa presidenten. Samtidigt finns en överdådig flora av kärleksuttryck, i sånger beskrivs den älskade som mina ögons ljus, min killing och min ålder. Vi serverar svordomar och svärmerier,  kötteder och kärlek.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, och Ekots Samar Hadrous och Besir Kavak från den kurdiska gruppen.Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja Magnusson Tekniker: Lisa Abrahamsson

I Mellanöstern är till och med maten djupt politisk. Hör om couscous-striden, kebabkampen och varför libaneser, israeler, syrier och palestinier hävdar att hummusen är deras och att de gör den bäst. Om maten som splittrar och förenar. Vi berättar om de läckraste rätterna och de mest spännande smakupplevelserna, som när våra korrespondenter åt fåröga och hjärna. Hör om fantasieggande namn på maträtter som "det som bränner fingret", "fågelns huvud" och "hans mammas mjölk". Desssutom om turkisk soft-power genom stjärnkocken Salt Bae som styckar gigantiska stekar och slänger salt på köttet med en teatralisk gest. Johar Bendjellouls recept på hummus:  Lägg tahini, sesampasta, citronsaft, vitlök och salt i en matberedare. Mixa i någon minut, tills tahinin tjocknar. Häll i kikärtorna - fortsätt mixa - samtidigt som du långsamt, långsamt spär ut med vatten - tills konsistensen blir len och krämig, som flytande sammet. (spiskummin och olivolja efter smak) Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondenter, Revend Shexo, Ekot i Malmö Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson  Tekniker: Andreas Ericsson Musik i avsnittet: Su Getir Bahoz 

I Mellanösternpoddens första fördjupande specialavsnitt tar vi upp konflikten om västra Sahara. Bakgrund, historia och läget just nu. Gäster är Professor Yousra Abourabi vid Science Po i Rabat samt Dr. David Pollock och Dr. Sarah Feuer vid the Washington Institute for Near East Policy. Stöd gärna podden genom en insättning via: Swish: 123-6790943 Bg-nummer: 5528-2834

Ökningen av antibiotikaresistens är en ödesfråga som jämförs med klimatet. I Mellanöstern, där krigsskador är vanliga och de utdragna konflikterna sargat många länders sjukvårdssystem, är antibiotikaresistens ett utbrett problem.

I Mellanöstern och världen över demonstrerar nu unga människor i olika sammanhang för en framtid där det finns möjligheter och förhoppningar. Håkan Sandvik är präst i Nykvarn. Håkan har levt i Mellanöstern i olika perioder sedan 1980. Han har också arbetat med flykting- och integrationsfrågor och är intresserad av religionsmöten i vardagen. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

I Mellan radernas nittiosjunde avsnitt rotar Peppe och Karin ohämmat i Agnes Lidbecks omsusade debutroman Finna sig. Huvudpersonen Anna spelar medvetet olika (kvinno)roller. Som författaren själv INTE vill att läsaren tolkar som en samtidskommentar. Omöjligt? Är cynismen (Agnes och Annas) ärlig eller bara en rädsla att tappa kontrollen? Vi gräver vidare i Jörn Donners barndom och outar Jihdes svaghet för Oprahs psykpodd. Och så några tv-serietips på det. Enjoy! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Mellanöstern, Nordafrika och Indien måste städerna planeras för att människor ska kunna överleva extrem hetta. Gamla byggmetoder och ny teknik kan ge lösningar för svalare temperaturer. Under sommaren har vi hört rapporter om byggjobbare i Förenade Arabemiraten som dör när de arbetar i extremhetta. Men prognoser visar att även områden i Indien, Pakistan och Bangladesh hotas av samma problem inom 50 år om inte utsläppen av klimatgaser minskar snabbt. Risken för hetta är särskilt stor i städer, som ofta har byggts av asfalt och betong, utan att hänsyn har tagits till behovet av svalka. Men i Abu Dhabis utkant finns den gröna stadsdelen Masdar city där gamla byggmetoder, vindtorn och nya tekniska lösningar sänker temperaturen rejält i stadskärnan. Även i Europa och Sverige finns det skäl att planera för att klara fler och svårare värmeböljor i framtiden. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Nu kommer geten! Tillbaka, för historiskt har vi haft mycket getter i Sverige. Vi hälsar på hos getterna. Och vi provsmakar både kött och mjölk. Flera trendspaningar i USA och Storbritannien spådde inför årsskiftet att det är dags för geten nu. Mjölken är redan vanlig i brittiska butiker. En del som får problem i magen när de dricker komjölk klarar av att dricka getmjölk. (Däremot är det en myt att laktosintoleranta kan dricka getmjölk. Både laktos och mjölkproteinerna är i stort sett de samma som i komjölk.) Elisabet och Anders Forsdahl har en gård i Dalsland. De mötte getmjölken på en resa i England, skaffade getter och är numera också delägare i ett mejeri i närheten, som producerar färsk mjölk, yoghurt, crème fraîche och flera olika ostar. Getmjölken levereras också till glasstillverkning. Nu satsar de också på getkött. - Kan man äta get? undrar folk. Get äts ju från södra Frankrike till Kina, säger Elisabet. Det äts överallt. I Mellanöstern, Asien, Afrika, Mexico, Västindien, Latinamerika. - Den svenska lantrasen är en strålande mjölkget. Men den är ganska benig, berättar Elisabet. Så vi korsar dem med boer, en sydafrikansk köttras. I USA och Storbritannien har köttet börjat dyka upp på restauranger. Efter restaurangerna följer butikerna. I Sverige börjar färsk getmjölk dyka upp i livsmedelsbutiker. Och getkött syns på en del restaurangmenyer. - Getkött är ett särskilt härligt kött för det har en sån fantastisk egensmak, säger stjärnkocken Titti Qvarnström som serverar get på sin krog i Malmö. Det har en fyllig, nötig smak. Mer likt nötkött än lamm. Geten är en viktig del av Sveriges historia. Under många århundraden var geten ett av landets vanligaste husdjur, både på landet och i städerna. Den kallades fattigmanskon. Som kunde ge mjölk, ost och till sist också kött. Ända in på 1700-talet var geten mycket vanlig i Sverige. Men förändringar inom jordbruket och synen på vad man skulle ha skogen till gjorde att geten mer eller mindre försvann.

"" . !Populära youtubers. Snäll polis. Mouhamad Keblawi.Varför är vi så nyfikna på för oss helt okända människors vardag? Youtubeprofilen Ali Zeineddine resonerar om det. Showen gästas även av Mouhamad Keblawi, filmfestivalgrundare.Varför är så många intresserade av andra - för dem helt okända - människors vardag? Det blir fler och fler youtubers som lägger ut filmer om när de spelar dataspel, när de pratar om smink eller när de städar sitt rum. Det är fler och fler människor som tittar på dessa videos. Varför har det blivit så och hur blir vi och våra relationer när vi ständigt fastnar framför datorn och tittar på andra? Miriam och Mahmoud pratar med youtubern och Facebookaren Ali Zeineddine som lägger ut populära videos om sin tillvaro. I Mellanöstern gapar och skriker polisen när du kör för fort men du kan muta dig ifrån böter. I Sverige hälsar polisen artigt och pratar vänligt om att du inte får överskrida hastighetsgränserna för det är farligt för dig själv. Hur konstigt är inte det? Kommissarie Hans Nilsson förklarar. Och så möter vi Mouhamad Keblawi, mannen som grundat Malmö Arab Film Festival som nu räknas som en av de största arabiska filmfestivalen i Europa.

Om flyktingar som tar sig in i den svenska teatervärlden. Om svenskars konstiga shoppingvanor och om att ha ett osvenskt namn och då inte få hyra lägenhet. Skådespelare från Irak? Regissör från Syrien? Manusförfattare från Egypten? I höst drar ett projekt igång som ska ge nyanlända flyktingar en inblick i den svenska teatervärlden. Scenartisten Karim Rashed vid Malmö Stadsteater berättar mer.  Vad är det med svenskarna när de handlar? De plockar två tomater, en påse sallad, en burk kikärtor? I Mellanöstern lassar man på flera kilo apelsiner, tomater, rispåsar etc när man är på affären. Det här måste vi diskutera. Och det gör Mahmoud och Miriam i programmet. Om du har ett osvenskt namn så är det mycket svårare att få hyra en lägenhet. Heter du Ali, Ayesha, Arash så får du antingen nej eller ännu oftare inte ett enda svar när du svarar på en lägenhetsannons. Jamal Nijim, jurist vid Diskrimineringsombudsmannen, har jobbat med bostadsdiskrimineringsfrågor. Han ger exempel på några fall där personer med invandrarbakgrund känner sig diskriminerade och därför anmält det hela till Diskrimineringsombudsmannen.

Om dom brinnande ambassaderna och den muslimska vreden. Men är protesterna mer politisk opportunism än verklig islamisk ilska? Hör röster från Kairo, Sanaa, Tunis och Beirut om partiska poliser, konspirerande politiker å religiösa rökridåer - i ett post-revolutionärt Mellanöstern där maktkampen nu hårdnar. Den senaste veckan har nyheterna dominerats av bilder på stora protester mot filmen ”The Innocence of Muslims”.  Året är 2012, men på många sätt har diskussionen som följt dessa protester påmint om de som förekom för tio år sedan,  med inlägg från Ayan Hirshi Ali och otaliga referenser till Salman Rushdie och civilisationernas kamp. Men samtidigt har det funnits många tecken på att det pågått något mer, ett politiskt spel – färgat av den arabiska våren – bakom den ”muslimska vreden”, ”muslim rage”, som tidskriften Newsweek kallade det på förra veckans omslag . Vi börjar vårt sökande efter detta politiska spel i Tunisien, den arabiska vårens vagga. Konflikts Kajsa Boglind träffade i veckan Omezzine Khelifa, aktiv i det socialdemokratiska partiet Ettakatol och på tillfälligt besök i Sverige. Khelifa upplevde på nära håll protesterna mot Amerikanska ambassaden i Tunis den 14 september. Även i Jemen, längst ner på den arabiska halvön,  utbröt våldsamma protester när några hundra demonstranter lyckades storma USA:s ambassad i huvudstaden Sana'a. Fyra personer sköts till döds innan polisen till slut återtog kontrollen över byggnaden. Men vad var det egentligen som hände? Hur kunde en grupp på några hundra män - i och för sig beväpnade, men ändå en liten skara – ta sig in på en av världens mest välövervakade ambassader? För att få svar på det ringde Konflikts producent Lotten Collin upp Nasser Arabiyee, jemenitisk journalist i Sanaa. I Libanon var protesterna mot Muhammed-filmen nog dom största – men också som mest ordningsamma å mest tydligt knutna till ett större politiskt sammanhang. I veckan framträdde Hezbollas ledare Hassan Nasrallah för första gången på nästan ett år inför en gigantisk protestmarsch i Beirut. Han hade viktiga politiska poäng att plocka, men lika viktigt var att inte elda massorna alltför mycket, eftersom Libanon är en krutdurk. Det säger den politiske analytikerna Sami Atallah, chef för tankesmedjan Lebanese Center for Policy Studies i Beirut, när Konflikts Daniela Marquardt ringde honom tidigare i veckan. Samtidigt fortsätter debatten om yttrandefrihet, om islamisering, om kulturkrockar intensivt - inte minst i Egypten, arabvärldens kulturella centrum. Egypten är det land som folk både i och utanför Mellanöstern blickar mot för att förstå vilken väg regionen tar efter den arabiska våren. Därför var den islamistiske presidenten Mohammed Mursis vankelmodiga reaktioner på förra veckans protester något som följdes noga, både i Kairo och i världen över. Det rapporterar Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén. Vi träffade även tre aktivister från Mellanöster – Mohammed al-Saud från Syrien, Afef Abrougui från Tunisien och Ahmad Nimer från Västbanken, som var här som en del av ett program organiserat av Svenska Institutet för att lära sig, av Sverige, om demokrati, medier och opinionsbildning. Men vi satte dom i en studio för att lära oss nåt av dem. Vi ville veta hur de upplevt den senaste veckans händelser – och kanske framförallt hur det rapporterats om här i väst. Mohammed al-Saud berättade att det som slagit honom mest var hur stora växlar man genast drog på protesterna här i Väst, med allt prat om Salman Rushdie och civilisationernas kamp. I Mellanöstern har dom flesta helt andra saker att tänka på. Programledare: Ivar Ekman Producent: Lotten Collin