Podcast appearances and mentions of tomas bergstr

Kontentan 38. Spela Creedence! Livesändning från 21/9. Kontentan gästas denna vecka av Linus bror och Tomas! Ett litet mer ostrukturerat avsnitt än vanligt men kvartetten går igenom P3s lista över världens bästa låtar, filmen “La Belle Epoque” och Zlatans medverkan i Hot Ones. Låtar som spelades under programmet: Roger Miller - King Of The Road Robyn - Dancing on My Own kent - La Belle Epoque Nelly - Hot In Herre Creedence Clearwater Revival - Cotton Fields Medverkande: Jonathan Ärfström, Linus Olofsson, Ludwig Olofsson och Tomas Bergström

De senaste 20 åren har det vänt uppåt för den starkt hotade fjällräven, men orosmoln finns. På Öland lyssnar vi efter den sällsynta kornsparven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi sänder direkt från trakterna av Helagsmassivet, där Sveriges sydligaste glaciär finns. Vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast har siktet inställt på det många säger är Sveriges sötaste djur – fjällräven. Som en blandning mellan en mjuk teddybjörn och en hundvalp, med en av naturens varmaste pälsar. Tack vare åratal av naturvårdsinsatser, och en hel del hundmat, pekar det uppåt för vårt enda riktigt arktiska rovdjur. Men växlingsrikt vinterväder och konkurrens från rödräv oroar.Lars Liljemark och Tomas Bergström från Länsstyrelsen i Jämtland arbetar båda med fjällräv, och tillsammans med dem besöker vi en utfodringsplats och en lya. Vi hoppas på en vårvintermorgon med fjällräven i fokus, men också med chans på fjällripor, renar och järvspår.Och så lyssnar vi efter Europas största fältsparv – den sällsynta kornsparven. Den ser ut som en tjock sånglärka, och sjunger som en gulsparv som går på grus. De flesta kornsparvar finns i Skåne, men nu är den också på väg tillbaka till Öland. Fågelskådare Elsy-Britt Schildt lyssnar efter den där tillsammans med reporter Lisa Henkow.Med en och en halv månad kvar till Fågelsångsnatten, som sänds i P1 natten till 18 maj, presenterar vi en av sändningsplatserna: Täftefjärden utanför Umeå. Presentationen finns ockå i en längre version i podden Livet enligt Naturmorgon, där både den som lyssnar, och reporter Joacim Lindwall, testas på sina fågelkunskaper.Vad är det för tickor som ser ut som blåmusselskal och fjärilsvingar? Det undrar Kristina Svensson, och vi skickar frågan vidare till svampkännaren Majken Ekstrand.Och så följer vi med på en nattlig vandring uppför berget Monte Titano i den lilla republiken San Marino i nordöstra Italien. Vissa nätter, när luftfuktighet och temperatur är optimala, finns chansen att få se den italienska grottsalamandern.I veckans kråkvinkel promenerar Jenny Berntson Djurvall ut i barrskogen. Där är våren inte är övertydlig, men den som lyssnar noga hör ett skälvande vårjubel!Programledare är Mats Ottosson.

Snacket, en livepodd där de stora internationella händelserna diskuteras av helt normala studenter. Behöver man vara expert för att få diskutera komplexa frågor, eller ska inte diskussion och lärosätten få vara de plattformar där vi kan ifrågasätta och bli ifrågasatta? Det här är ett samtal producerat av Utrikespolitiska föreningen Umeå där de dumma frågorna är välkomna. I avsnittet gästar: Malte Wallin (T1 Samhällsplanerarprogrammet), Tomas Bergström (T3 Journalistprogrammet) och Olle Eriksson (T1 Journalistprogrammet).

I detta avsnitt gästas vi av Jonathan Gustafsson, kassör för RFSU Umeå. Vi pratar om föreningen RFSU och hur de arbetar med frågor kring sexualitet, samtycke och relationer. Den som intervjuar är Tomas Bergström.

Omikronvarianten av coronaviruset har lett till nedstängda flygrutter och stängda gränser. Det finns risk att vaccinerna inte biter på den. Men kan omikron vara ett steg på vägen mot ett mildare virus? Vi diskuterar den senaste kunskapen om omikronvarianten med virologerna Niklas Arnberg, Umeå Universitet, och Tomas Bergström, Göteborgs Universitet. Programledare: Camilla WidebeckProducent: Jonna Westin

Nu sprider sig höstförkylningarna. Bland dem finns en del som inte alls brukar märkas så här års men som inte alls fick så stor spridning som vanligt i vintras. Nu är de tillbaka. RS är ett av de virus som inte brukar finnas så här års men som gör det nu. Varför blir det så? Och att vi slapp det i vintras, berodde det på att vi höll avstånd eller konkurrerades det ut av coronaviruset? Vi hör virologen Tomas Bergström vid Sahlgrenska akademin och Urban Kumlin, virolog och infektionsläkare vid Umeå universitet om virustyperna som nu sprids fast det egentligen är fel årstid för dem. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Deltavarianten av coronaviruset smittar lättare och förefaller ha förmåga att ta över från alfavarianten. Samtidigt kommer uppgifter om att den oftare ger svår sjukdom. Varför kommer det här mönstret tillbaka? När alfavarianten tog över och visade sig mer smittsam, ökade andelen fall som lades in på sjukhus. På samma sätt tycks nu deltavarianten både vara mer smittsam och i större utsträckning ge svår sjukdom. Hur går det ihop med det vi hört om att ett virus naturligt utvecklas mot att ge oss mildare sjukdom, så att vi kan gå omkring och sprida det desto mer? Vi diskuterar det senaste i virusutvecklingen med virologerna Tomas Bergström vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och Niklas Arnberg vid Umeå universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Debatten om det var läckta virus från ett labb i Wuhan som orsakade pandemin har tagit ny fart. Delegationen från WHO i början av året fick inte fram data som kan avfärda den teorin, hävdar kritiska forskare, som vill se mer undersökningar. Det här måste vara den viktigaste frågan som någonsin har ställts inom virologin, säger Tomas Bergström, virologiforskare och senior professor vid Göteborgs universitet, om att få svaret på hur pandemin uppstod. Han anser att labbteorin inte alls undersökts tillräckligt, och att det inte fanns rätt kompetens i den expertgrupp som för WHO:s räkning besökte Wuhan i början av året, för att undersöka var viruset kom ifrån. Det fanns inte en enda person med de här kunskaperna, ingen duktig virolog med kunskap om virusgenetik, säger han. En eventuell labbläcka har diskuterats ända sedan pandemin började, men när WHO kom med sin rapport i slutet av mars i år, så var slutsatsen att det var osannolikt att viruset läckt ut från ett labb. Det mest troliga, enligt rapporten, är att viruset har kommit från fladdermus till människa via en mellanvärd, alltså en annan djurart, och det är också det som de flesta forskare fortfarande tror. Att diskussionerna om labbläckan nu tagit fart igen beror på flera saker bland annat en underrättelserapport som börjat cirkulera om att tre personer på viruslaboratoriet i Wuhan insjuknade och fick vårdas på sjukhus för vad som kan vara symtom som liknar covid-19, något Wall Street Journal skriver om. Och i ett upprop i tidskriften Science i mitten på maj skriver forskare att det behövs mer djupgående undersökningar om virusets ursprung, eftersom det ännu inte finns bevis för någon av teorierna. För att kunna avfärda teorin om en labbläcka, eller se indicier på att det var en, skulle man behöva undersöka de genetiska sekvenser på virus som det forskades om på labbet och jämföra dem med tidiga virusprover som påträffats, till exempel på fiskmarknaden i Wuhan och hos patienter. Dessutom skulle blodprover från labbets personal behöva undersökas. Normalt lagras alltid sådana på säkerhetslabb just för att man ska kunna gå tillbaka i tiden och analysera vid eventuella sjukdomsutbrott. Virussekvenser på de virus som studeras finns också alltid lagrade men några sådana data har utomstående ännu inte fått se. Annat som vore intressant att undersöka och som ännu inte gjort är virussekvenser från blodprov i blodgivarbanker, som kan ge svar bakåt i tiden, eller om det sparats prover på avloppsvatten, som görs i många länder. Teorierna som nu diskuteras handlar om en oavsiktlig labbläcka, alltså en olyckshändelse, och inte något avsiktligt som också har förts fram tidigare, bland annat av USA:s förre president Trump. Rättelse: I det här avsnittet omnämns Anthony Fauci felaktigt som chef för det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC. Han är chef för National Institute of Allergy and Infectious Diseases, som är underställt myndigheten NIH, National Institue of Health. Medverkande: Tomas Lindblad, frilansjournalist, Hanna Sahlberg, Kinakommentator och Annika Östman, medicinreporter Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Nisse Lundin

Svenska virusforskare är besvikna på den rapport som gjorts på WHO:s uppdrag för att kartlägga pandemiviruset SARS-CoV-2 och dess ursprung. Många hade hoppats på att frågetecken skulle rätas ut när ett internationellt forskarteam tillsammans med kinesiska forskare skulle försöka kartlägga hur det kom sig att pandemiviruset tog sig in i människor, och när det troligen hände. Men både internationella forskare och svenska forskare är besvikna på att bristande data gör att WHOrapporten inte kunnat kartlägga när viruset smittade människa, och inte heller avfärda teorier om eventuell spridning från ett säkerhetslabb. Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och Magnus Evander professor i virologi vid Umeå universitet diskuterar bristerna, och veterinär Louise Berndtsson vid Statens veterinär medicinska anstalt, SVA, konstaterar att inte så mycket nytt har kommit fram kring vilket djur som viruset skulle kunna ha landat ifrån fladdermöss innan det tog sig in i människa. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

En efterlängtad gäst i form av det mindre, och relativt okända, investeringsföretaget Byggmästare Anders J Ahlström. Vd Tomas Bergström gästar Sparpodden för att berätta mer om transformeringen från ett fastighetsbolag till ett investeringsföretag. Deras metod för att hitta värde i de investeringar de gör och vi pratar en hel del om bolagen i deras portfölj. Green Landscaping, Azelio, Infrea men också spännande onoterade aktier som Volta Trucks och Team Olivia. För oss investmentbolagsnördar var detta ett mycket trevligt samtal - lyssna in!

När nästa pandemi kommer måste vi vara beredda. Kan vi göra virustester till en lika självklar sak som att borsta tänderna? Genom att regelbundet göra enkla hemmatester kan man få fler smittsamma personer att stanna hemma. Det skulle kunna fungera redan idag, säger en av forskarna bakom idén. Det skulle också behövas bra läkemedel mot virus, men vi saknar fortfarande viktig kunskap. Antivirala läkemedel kan lindra, förebygga och till och med stoppa ett nytt virusangrepp, men det tar många år att få fram dem. Virusforskare vill se en satsning som möjliggör nya effektiva läkemedel inför kommande pandemier. I programmet medverkar Niklas Arnberg, professor i klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet, Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet, Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid Uppsala Universitet och Björn Högberg som är professor i biofysik vid Karolinska Institutet i Solna. Reporter Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Vi undrar inte om det kommer en ny pandemi, vi undrar när den ska komma. Så säger tre virusforskare som varnar för att vårt sätt att exploatera naturen skapar nya smittorisker. Det är när vi hugger ner artrika skogar och öppnar nya områden för exploatering som nya smittsamma sjukdomar uppstår. Virus från vilda djur flyttar över till våra husdjur och sen till människan. Efter en tids anpassning kan viruset sen lära sig att smitta från människa till människa och då får vi ett utbrott av sjukdom. Så uppstod sjukdomar som ebola, zika och troligen också covid19. Risken för att det ska hända igen är särskilt stor där stora skogar med stor biologisk mångfald huggs ner, som till exempel i Amazonas i Brasilien. Nästa pandemiska virus kan redan nu finnas i någon tropisk regnskog, i väntan på nya värddjur. I programmet medverkar Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, Björn Olsen, professor infektionsmedicin vid Uppsala universitet och Aaron Bernstein, föreståndare för the Center for Climate, Health, and the Global Environment vid Harvarduniversitetet, USA. Reporter Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hösten 2020 blir Malmö FF svenska mästare för 21:a gången. Några dagar senare är halva laget smittat av corona, trots strikta förhållningsätt. Hur kom smittan in i laget och hur gick spridningen till? En spelare, MFF:s lagkapten Anders Christiansen, testas ett par dagar innan match och får ett negativt svar. När matchen sparkas igång har han inga symptom och han är frisk nog att göra mål. Men bara några timmar efter matchen testar han positivt för covid. Många av hans lagkamrater smittas också, men ingen i motståndarlaget verkar ha smittats. Hela tiden lär sig forskningen mer om hur coronaviruset infekterar människokroppen och förs vidare. Vi följer virusets väg från fotbollsplanen, in i näsan, genom cellmembranet, in i cellen och vidare ut i kroppens andra delar. I programmet medverkar Niclas Carlnén, VD för Malmö FF; Anders Nystedt, smittskyddsläkare i region Norrbotten, Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska Akademin och överläkare på Östra sjukhuset i Göteborg. Reporter Lasse Edfast lasse@edfast.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Mutationer hos coronaviruset oroar. Hur stor är risken att de varianter av viruset vi sett nu, eller andra som kommer att komma, gör att vaccinerna inte biter och hur svårt är det att lösa? Virus muterar ständigt, även inom varje infekterad människa. Någon enstaka gång blir förändringen lyckad och en ny variant av viruset får lättare att sprida sig. De virusvarianter som hittills väckt oro, från Storbritannien, Sydafrika och Brasilien, studeras nu för att undersöka om vaccinerna biter sämre på dem. Också risken att den som varit sjuk en gång inte är immun mot en ny variant av viruset diskuteras. Med en så spridd infektion i världen har viruset många chanser att förvandlas till ytterligare nya varianter. Hur stor är risken att den immunitet som byggts upp då inte längre skyddar? Och hur svårt är det att modifiera vaccinerna, om det behövs för att de ska skydda mot nya varianter? Vi hör Mattias Forsell, docent vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet, och Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Kristofer Dittmer kristofer.dittmer@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Vad betyder det för oss att coronaviruset nu sprids bland minkar, och att det muterat? Finns risk att viruset lyckas undslippa framtida vaccin och läkemedel? Medverkande: Ali Mirazimi, professor i klinisk virologi och vaccinforskare vid Karolinska institutet. Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Karl Ståhl, tf Statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt. Katarina Sundberg  katarina.sundberg@sverigesradio.se

Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem? Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur? Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen. I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina. Programmet är en repris från den 2 mars 2020. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström

Nu flaggar regeringen för att det ska tas fler antikroppstester, och många tester finns redan på marknaden. Hur ska jag veta vilka som är bra? Och vilka slutsatser kan jag dra av resultatet? Vetenskapsradions Anna Ellström provar ett snabbtest på en vårdcentral och får beskedet inom en kvart. Men professorn i klinisk mikrobiologi Tomas Bergström varnar för att många snabbtester är för osäkra. Större träffsäkerhet ger de tester som analyseras på laboratorier. Karin Tegmark Wisell, chef för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten, betonar att hur säkert ett antikroppstest behöver vara beror av hur spridd smittan blivit i befolkningen. Är det få som har antikroppar, ställer det högre krav på testet att inte av misstag visa positivt. Reporter: Anna Ellström anna.ellstrom@sverigesradio.se Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

De senaste veckorna har frågan om huruvida coronaviruset muterar skapat en hel del rubriker, både i svensk och internationell press. I dagens avsnitt pratar vi om vad forskningen säger, tillsammans med Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Testningen av det svenska folket ska öka meddelar regeringen på en pressträff - och nu arbetar forskare på högvarv för att ta fram test. Men hur fungerar testen och vad kan de avslöja? Medverkande: Tomas Lindblad frilansjournalist, Annika Östman vetenskapsradions medicinreporter samt Tomas Bergström professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet. Programledare: Katarina Sundberg.

Testa, testa, testa, säger WHO, men Sverige har valt en annan väg för att komma tillrätta med Coronaviruset. Snart kan vi se vem som har haft sjukdomen och blivit frisk. Blir vi immuna? Ingen vet än. Nya blodprov som ska visa om viruset funnits i kroppen. De kallas antikroppstester och efterfrågas just nu över hela världen och de första testerna har gett goda resultat i Göteborg. Men det är många som vill ha dem och det är en osäker väntan på att få leveranser. Samtidigt utvecklas nya varianter på testet på flera håll i Sverige. I programmet hörs Sara Schulz, omvårdnadschef akutmottagningen Karolinska sjukhuset Huddinge, Tomas Bergström, professor i virologi vid Göteborgs universitet, Åke Lundkvist, professor i medicinsk mikrobiologi vid Uppsala universitet, Sophia Hober, professor i molekylärbiologi vid KTH. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Grundforskning och ämnesöverskridande samarbeten med veterinärvirologer kan få avgörande betydelse för forskningen om det nya coronaviruset. Tomas Bergström, professor i mikrobiologi, sätter viruset och sjukdomen covid-19 i ett större sammanhang i det senaste avsnittet av Akademiliv.

Nu beskrivs två olika former av det nya coronaviruset. Vad betyder det för spridningen? Och vad kan det innebära att barn inte bli sjuka av viruset lika ofta som vuxna? Vi hör också om gamla mediciner som testas mot det nya coronaviruset. En malariamedicin, en HIV-medicin och en som provats mot ebola testas nu mot det nya coronaviruset. Varför skulle det fungera? Chefen för infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Fredrik Sund, och virologiprofessorn Tomas Bergström vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, hörs i sändningen om coronaviruset och hur det kan stoppas. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem? Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur? Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen. I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström

Många vill få bort information om sig själva från internet. Men är det bra eller dåligt att vara osökbar när man vill dejta eller söka jobb? Allt fler svenskar vill göra sig osökbara på nätet. Oftast handlar det om att se till att kränkande länkar blir borttagna. Men om man redan från början vill bli en person som inte har några träffar på nätet hur gör man då? Och är det en bra taktik när man ska söka jobb? Vi reder ut detta med hjälp av mediestrategen Brit Stakston. Omvärldens intresse för Sveriges försvar Vi får också besök av Sveriges mest kände försvarsbloggare: Wiseman. Sverige har ju ett officiellt twitterkonto och nyligen var det Wiseman som twittrade för Sverige där. Vilka ämnen gav störst gensvar? Och vilka slutsatser drog Wiseman när det gäller debattklimatet just nu? Att klona husdjur Den amerikanska sångerskan Barbara Streisand berättade nyligen att hon låtit klona sin älskade hund Samantha. Sångerskan hoppas nu att valparna kommer att bli lika brunögda och allvarliga som sin förlaga. Hoppas hon förgäves? Hur stor del av en varelses personlighet hänger ihop med generna egentligen. Vi ringer upp husdjursgenetikern Tomas Bergström. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta

Herpes viruses have been implicated as one of the causal factors in MS onset but its role in disease progression is still uncertain. Tomas Bergström reviewed the current knowledge.

Kan vi vara en möjlig förklaring på spåren för hur zikaviruset skulle kunna orsaka fosterskadan mikrocefali? Ny forskning pekar ut särskilt känsliga nervceller. Världshälsoorganisationen WHO har nu sagt att det är högst sannolikt att det finns ett samband mellan det myggspridna zikaviruset och fosterskadan mikrocefali. Mikrocefali innebär att barn föds med onormalt små hjärnor och huvuden, vilket har hänt i bland annat Brasilien. Det här är det starkaste uttalandet hittills från WHO om zikaviruset, och bland annat har forskare sett att viruset finns i hjärnceller hos dödfödda och aborterade foster.Men nu i veckan kom det också studier där forskare bland annat har upptäckt vilka nervceller som verkar vara extra sårbara för Zikaviruset. Det skulle alltså kunna förklara hur viruset kan orsaka mikrocefali även om det fortfarande bara handlar om ett misstänkt samband.  Det som är framsteget här är att det inte är de mogna nervcellerna, utan det är en slags stamceller som är mest mottagliga för viruset. Det kan förklara varför fostren drabbas i sin utveckling av nervsystemet, säger Tomas Bergström som är professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg,Det handlar också om att säkerheten och integriteten för alla som har en mobiltelefon efter att FBI lyckats låsa upp en telefon som tillhört en man som skjutit ihjäl flera personer i USA.Sedan är det dags för aprilskämt igen. Samhällsvetaren och ingenjören Olle Hagman har skrivit en bok om vad aprilskämten kan lära oss om förhållandet mellan teknik och samhälle genom historien.Programledare är Sara Sällström

Den här tiden på året drabbas många av olika virusinfektioner så som säsongsinfluensa, förkylningar, RS-virus och vinterkräksjuka. Men varför blir vi sjukare på vintern och hur kan vi undvika smitta? I podden P3 Om gräver programledaren Isabelle Forsberg varje vecka ned sig i ett ämne, fenomen eller begrepp som hon sedan försöker förklara för sidekicken Jonatan Unge. Den här veckan handlar podden om olika virus, hur man kan undvika att smittas eller bli smittad samt hur det egentligen ligger till med några av de vanligaste huskurerna. Kan verkligen c-vitamin förebygga förkylningar och kan man undvika vinterkräksjuka genom att äta hela vitpepparkorn? I podden hörs också Tomas Bergström, professor i mikrobiologi vid Göteborgs Universitet och Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.